Swedac Magasin #2-2016

Swedac MAGASIN

EN SÄKRARE VÄG TILL BÄTTRE AFFÄRER NUMMER 2 • 2016

TEMA VÅRD & OMSORG

Vården skärper krav vid upphandling Pålitligare vård av bröstcancer i EU

Säker behandling + Så testas framtidens självkörande bilar

Standarder förenklar frihandel med USA Därför kan du lita på lösgodisvågen

Tryggt med certifierad vård och omsorg

Innehåll: Nr 2. 2016

Bilbesiktning – så funkar det Sid 18

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

2

Hon ser till att bilen kör säkert på egen hand Sid 14 03 Ledare 04 Järnvägen blir säkrare

med ackreditering 05 Utbildning på export 06 Standarder grunden för

frihandel EU–USA 07 Farliga produkter inom EU 08 V ården får metoder för höjd kvalitet 11 Skärpta krav vid upphandling av vård 12 Lagförslag om kontroll av skönhetsingrepp 13 Ackrediterat labb ger Unilabs stabilitet 14 T ester av framtidens fordon sker i Borås 16 Kontroll av vågar skydd

för konsumenterna 18 Swedacskolan om bilbesiktning 20 Så ska linbanorna i

Göteborg göras säkra

Säkrare bröstcancervård med ackreditering Sid 08

PETERS ÖNSKELISTA:

• Att vi får gehör för våra synpunkter i förhandlingen om Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon.

• Att offentlig upphandling blir det starka kvalitetsverktyg det kan vara.

• En lyckad lansering av vår nya webbplats.

Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

HUVUDFÖRVALTNING Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås STOCKHOLMSKONTOR Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 15045, 167 15 Bromma ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 36 REDAKTÖR Karin Myrén karin@myrenmedia.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Istockphoto ISSN 2002-2093 TRYCK TMG Tabergs Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i september 2016.

Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediterings­ organ. Vi samordnar även den svenska marknads­ kontrollen och har ansvar i frågor som rör mät­ instrument och ädelmetall.

Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Hälso- och sjukvården i Sverige har en lång tradition av offentligt huvudmannaskap. Den offentliga finansieringen har varit oförändrad under de senaste årtiondena, men driften i offentlig regi har däremot minskat och kompletterats med privat utförd vård. Vilken roll spelar exempelvis beställarens och patientens förutsättningar att bedöma kvaliteten i olika vårdtjänster, för ändamålsenligheten av upphandling, kundval och produktion i egen regi? Ända sedan 1990-talet är Swedac en aktör inom vården, genom att vi tillhandahåller ackreditering för medicinska laboratorier. Korrekta provresultat är en viktig hörnsten för tillit i dessa sammanhang och ett sätt att säkerställa att medborgarna känner sig trygga.

Sjuk- och hälsovård omfattar emellertid en rad olika verksamheter, där de olika behoven kräver skilda typer av lösningar. Ackreditering är en viktig del av den svenska kvalitetsinfrastrukturen och ska ses som ett verktyg i den verktygslåda som behöver finnas för att alla olika verksamheter ska kunna hitta de lösningar som passar dem bäst.

Ackreditering ligger till grund för den ytterst viktiga kvalitetsutveckling som ska finnas som ett stöd i all vårdverksamhet. Rätt använd ska den innebära att det blir lättare att göra rätt från början och därmed förenkla för såväl ledning som enskilda medarbetare.

Jag ser fram emot att följa det utvecklings­ arbete som vi har sjösatt, där vi samarbetar med olika aktörer inom vården för att tillsammans hitta de lösningar som bidrar till fortsatt utveckling av svensk sjuk- och hälsovård.

KONTAKTA SWEDAC MAGASIN: WWW.SWEDAC.SE

3 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

Ackreditering grunden för vårdkvalitet

Järnvägssäkerhet nytt ackrediteringsområde NU GÄLLER SAMMA krav för järn-

I varje nummer av Swedac Magasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i Marknadskontrollrådet. Den här gången möter du GUNILLA HULT-BACKLUND, generaldirektör på IVO.

Vad är er viktigaste utmaning just nu?

– En utmaning är att få sjukvården att rapportera i större utsträckning än vad som görs i dag. Ett område som vi ansvarar för är funktion och användning av egentillverkade medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård. Förra året identifierade vi en underrapportering från landsting och regioner av negativa händelser och tillbud vid användningen av dessa produkter. Vi utövar tillsyn men behöver också få in underlag från myndigheter och vårdgivare för att säkra vården.

Vad gör ni för att förbättra marknadskontrollen?

– I år fokuserar vi på att informera landsting och regioner, och påminna dem om deras anmälningsplikt av negativa händelser kring egentillverkade medicintekniska produkter. Vi pekar på att informationen måste spridas internt och att det måste vara ordning och reda.

Vad betyder det för patienterna?

– De som ytterst berörs av det vi gör på IVO är patienter och brukare inom all vård och omsorg.

För dem som har behov av egentillverkade medicintekniska produkter är det oerhört betydelsefullt att säkerställa att de här apparaterna fungerar som tänkt. Till exempel att en syrgasanläggning fungerar på rätt sätt vid en operation. Det är därför det är så viktigt att vårdoch omsorgsgivare har ett ledningssystem för de här produkterna och bedriver egenkontroll.

vägssäkerhet i Europa. Enligt en ny EU-förordning ska förändringar inom järnvägen riskbedömas av oberoende och särskilt ackrediterade företag. För Sveriges del innebär det ett helt nytt område för ackreditering, och två svenska företag har blivit ackrediterade.

Järnvägssäkerheten i landet har hittills kontrollerats och bedömts av oberoende kontrollorgan enligt ett strikt regelverk med Transportstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Direktiven ändrades för att hela EU ska få samma järnvägssäkerhet.

EU-förordningen CSM 402/2013 började gälla i maj 2015 och innebär att metoderna som används för att kontrollera säkerheten blir gemensam standard.

Det betyder att alla medlemsländers ansvariga myndigheter ackrediterar eller utser särskilda oberoende kontrollorgan, som ser till att järnvägssäkerheten håller samma standard överallt. I Sverige är det Swedac som utfärdar ackrediteringar.

Nu har de två första företagen i Sverige ackrediterats för att kontrollera järnvägssäkerhet, och de får hela Europa som arbetsfält. Det finns fler intressenter, och ytterligare ackrediteringar är att vänta.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Aktuellt: Nr 2. 2016 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

4

HALLÅ DIREKTÖR’N

– Det är viktigt att vi får en gemensam säkerhetsnivå på lika villkor i Europa. Kan det här innebära färre järnvägsolyckor är mycket vunnet, säger bedömningsledare Peter Askolin på Swedac.

De nya reglerna gäller för alla järnvägsbolag i EU som gör en förändring av sin drift, anläggning eller organisation. Det kan handla om nytt material i vagnarna, ombyggnad av en perrong eller nyanställning av personal. Om förändringen är väsentlig ska det anmälas hos något av de ackrediterade företagen för kontroll och riskanalys.

Swedac i Almedalen • Under Almedalsveckan ordnar

• Dessutom deltar Swedacs ge-

Seminarium: Vem blir först i Sverige med certifierad livskvalitet för äldre?

Arrangör: Swedac och Dagens Industri.

Tid: 5 juli kl 14.00–15.00.

Plats: Donners plats 2.

Seminarium: Hållbara CE-märkta produkter – lagar och regler gör inte själva jobbet.

Arrangör: Intertek.

Tid: 7 juli Följ Peter Strömbäck kl 10.00–11.00. på Twitter: @PeterS_GDSwedac Plats: Gotlands museum, Strandgatan 14.

Swedac ett seminarium om den nya standarden för äldreomsorg.

När fler äldre lever längre ökar kraven på vårdgivarna och ett smart utnyttjande av resurserna. Med den nya standarden för äldreomsorg kan äldreboenden stärka sitt kvalitetsarbete genom certifiering. Men hur fungerar den i praktiken? Och hur påverkas äldreomsorgen?

neraldirektör Peter Strömbäck i en debatt om produktsäkerhet.

Statistik visar att många produkter i vår vardag inte uppfyller kraven för CE-märkning och andra produktsäkerhetsregler.

Vad beror det på? Vad kan vi göra för att minska riskerna?

fått är mycket användbar!

Det säger Shaymaa Lateef Hussein från Irak. Hon har just avslutat en internationell utbildning i Borås i Swedacs regi om ackreditering av certifieringsorgan.

Shaymaa Lateef Hussein arbetar med bedömning på Iraq Accreditation System, IQAS, ett nyetablerat ackrediteringsorgan motsvarande Swedac i Sverige. Tillsammans med fem landsmän har hon vidareutbildat sig under fem dagar i Borås.

Tonvikten har legat på standarder för ackreditering av certifieringsorgan. Här har de lärt sig att tolka och bedöma certifieringsorgans ledningssystem enligt den internationella standarden ISO/IEC 17021-1:2015.

– Allt är nytt för oss, säger Shaymaa Lateef Hussein.

Dagarna i Borås har innehållit föreläsningar, rollspel och examination. Samt studiebesök på ett ackrediterat certifieringsföretag i Alingsås.

– Nu ska vi tillämpa den här nya kunskapen på IQAS hemma i Irak. Jag kommer att

Fortsatt tillväxt för bilbesiktning

” Nu ska vi tillämpa den här nya kunskapen på IQAS hemma i Irak.” skriva rapporter och diskutera med min chef hur jag ska undervisa mina kolleger så att de kan få del av min nya kompetens på bästa sätt, säger Shaymaa Lateef Hussein.

Sedan 2012 har Swedac givit stöd till IQAS uppbyggnad

av ackrediteringsorganet och dess ledningssystem. Swedac har också utbildat bedömningsledare och tekniska bedömare i tolkning och bedömning av olika standarder inför ackreditering av verksamheter. Det hela sker inom ramarna för ett projekt finansierat av SIDA med projektledning av FN-organet UNIDO, United Nations Industrial Development Organization. 2016 är det avslutande året för Irak-projektet.

Text: Charlotta Zingmark

FOTO: ISTOCKPHOTO

FLER FÅR KONTROLLERA BENSINÅNGOR TRANSPORTSTYRELSENS nya föreskrifter när det gäller återföring av bensinångor på bensinstationer öppnar för en annan typ av ackrediterade kontrollorgan än tidigare. I den tidigare versionen av föreskrifterna har endast kontrollorgan typ A kunnat ackreditera sig. Sedan de nya föreskrifterna trädde i kraft den 15 december 2014 öppnar man för kontrollorgan typ B och C. Det som skiljer mellan dessa är graden av oberoende.

Om ett kontrollorgan av typ C utför kontrollen får den göras av samma person som vid samma tillfälle genomfört eventuell service av systemet. Den får dock inte utföras av ett kontrollorgan som ingår i samma koncern eller bolag som bensinstationen.

Bilbesiktningsmarknaden är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Det konstaterar Transportstyrelsen i en rapport om läget på marknaden 2015. Under året ökade den geografiska tillgängligheten och antalet besiktningsstationer för lätta fordon ökade med nästan 17 procent.

Antalet besiktningstekniker ökade med 47 personer under året till 1968.

Stickprov visar att besiktningsföretagens kontroller håller en jämförbar kvalitet.

Däremot genomför inte alla besiktningstekniker alla föreskrivna kontroller på alla fordon.

Ny standard för bättre arbetsmiljö

Breddad tjänst.

Nya föreskrifter gör att fler kontroll­ organ får granska återföring av bensinångor.

En ny ISO-standard för arbetsmiljö, ISO 45001, lanseras runt årsskiftet.

Den ersätter OSHAS 18001 och blir ett verktyg för organisationer som jobbar systematiskt med sitt arbetsmiljöarbete.

– En DIS*-version av den nya standarden är nu ute på remiss, säger Elisabeth Leu, bedömningsledare kvalitet, miljö och arbetsmiljö på Swedac. *) DIS = Draft International standard, förslag till internationell standard.

Aktuellt: Nr 2. 2016

– ALL NY KUNSKAP jag har

Nu har EU-kommissionen publicerat en ny version av den så kallade Blå boken som är en vägledning till EU:s produktlagstiftning.

Den innehåller komponenter som ackreditering, förfaranden för bedömning av överensstämmelse, anmälda organ, CE-märkning och marknadskontroll.

Vägledningen översätts till alla EU-språk.

5 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

Hon tar med ny kunskap hem till Irak

EU:s produktlagar i reviderad vägledning

Aktuellt: Nr 2. 2016

Samkör för bra affärer TRANSATLANTIC TRADE and Investment

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

6

Partnership, TTIP, är det frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA. Svenska Kommerskollegium har tagit fram ett förslag som underlättar samarbete i standardiseringsfrågor parterna emellan.

Tanken med TTIP är att avtalet ska främja handel och investeringar för att på så sätt bidra till ekonomisk utveckling.

Ett handelsavtal mellan EU och USA skulle inte bara leda till ett större utbyte av varor och tjänster, utan också göra det lättare för företag att direktinvestera på andra sidan Atlanten. Det är dock inte helt klart hur utformningen av handelsavtalet kommer att se ut. Eller när det är färdigförhandlat.

– Nu befinner förhandlingarna sig i en mellanfas, säger Henrik Isakson, senior utredare på Kommerskollegium.

– Men – ett sådant här avtal blir aldrig färdigt, tillägger han.

Han menar att TTIP-avtalet i sig löser vissa problem, men det viktigaste är att det sätter ramarna för framtida arbete och skapar ett system för att lösa nya problem framöver på ett strukturerat sätt.

– Det gäller att utveckla ett system för att lösa existerande och framtida problem inom handel och ekonomiskt utbyte mellan EU och USA, säger Henrik Isakson.

MÅNGA FÖRETAG UPPLEVER i dag pro­ blem med höga exportkostnader på grund av krånglig byråkrati, olika tekniska lösningar eller skillnader i standarder.

Kommerskollegium har tagit fram ett förslag som skapar möjligheter att dra nytta av det samarbete som förväntas uppstå mellan myndigheter i EU och USA till fördel för standardiseringsorgan som utvecklar privata, frivilliga standarder.

Förslaget heter TSAS – Transatlantic Standards Approval Scheme.

Förslaget ger fördelar när standardiseringsorgan samarbetar med varandra. En produkt som tillverkas enligt en standard som uppfyller krav i både europeisk och amerikansk lagstiftning kan ges förenklat tillträde till båda sidornas marknader.

I dag arbetar Europa och USA lite olika

med standardisering. I Europa finns bara en standard för varje enskild sak som behöver standardiseras. I USA finns flera standardiseringsorgan som konkurrerar med varandra.

Men Henrik Isakson på Kommerskol­ legium är hoppfull.

– Om viljan finns att engagera sig i detta så kan det fungera att hitta gemensamma lösningar, säger han.

”Det gäller att utveckla ett system för att lösa existerande och framtida problem inom handel och ekonomiskt utbyte mellan EU och USA.”

Text: Charlotta Zingmark

– HENRIK ISAKSON

i hela Europa, säger EU:s konsumentkommissionär Věra Jourová i ett pressmeddelande.

Hon pekar på två utmaningar i synnerhet: • Nätförsäljning där produkterna kommer med post till konsumenternas hushåll.

• Stark närvaro av kinesiska produkter.

– Därför åker jag till Kina i juni för att intensifiera vårt samarbete med de kinesiska myndigheterna när det gäller produktsäkerhet, säger Věra Jourová.

27 % Leksaker

31 % Övrigt De vanligaste anmälda produktkategorierna

6% Smycken 10 % Motorfordon 9% Elektroniska produkter 9% Kemiska produkter

17 % Kläder, textilier

13 % Övrigt

Text: Charlotta Zingmark

8% Kosmetika Anmälningar under 2015 som rör en kemisk risk, uppdelade på produktkategorier

13 % Kläder, textilier

37 % Leksaker

20 % Smycken Ekologisk mat betyder hög kvalitet, enligt Selcuk Aydin på Swedac.

Aktuellt: Nr 2. 2016

Enligt nya uppgifter från EU-kommissionen anmäldes över 2 000 farliga produkter under 2015 i EU:s system för snabbt informationsutbyte, Rapex, Rapid Alert System for non-food dangerous products. En viktig fråga är den ökande andelen produkter som köps på nätet från länder utanför EU. –Systemet har bidragit till att konsumentskyddsmyndigheterna kunnat agera samordnat och snabbt för att få bort farliga produkter

Den globala marknaden för ekologiska livsmedel ökar.

Det skapar goda möjligheter för svensk export. Certifiering av ackrediterade kontrollorgan är en viktig kvalitetsstämpel.

För att livsmedelsproduktion ska få kallas ekologisk ska den vara kontrollerad i flera led. Produktionen ska uppfylla kraven som beskrivs i EU:s förordning 834/2007 om ekologisk produktion och vara ansluten till kontrollsy­ stemet som beskrivs i förordningen. I Sverige finns sex organ som utför kontrollen av ekologisk produktion med delegering från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

De ska i sin tur vara ackrediterade och godkända av Swedac.

– Ackrediteringen innebär en bedömning av kompetens, resurser och opartiskhet, och det skapar trovärdighet. Att en matvara är ekologisk är en kvalitetsegenskap, säger Selcuk Aydin, bedömningsområdesexpert på Swedac.

De svenska kontrollorganen och Swedac spelar en viktig roll för den svenska konkurrenskraften inom ekologiska livsmedel globalt.

Enligt en marknadsanalys som gjorts av analysföretaget Technavio kommer den globala ekomarknaden att växa med 12,7 procent årligen mellan 2014 och 2019.

7 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

Leksaker och kläder farligast

Ekologiska livsmedel på export

Verktyg för en De senaste åren har larm om bristande kvalitet inom vård och omsorg gjort att debattvågorna stundtals har gått höga. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att skapa lösningar och hitta metoder som bidrar till ökad kvalitet. Standarder, ackreditering och certifiering under ackreditering är några av de verktyg som används för att förbättra vården.

Av Peter Wiklund

förbättrad vård

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

9

Tema: VÃ¥rd och omsorg

Tema: Vård och omsorg

men att inget hittills är certifierat enligt Äldrestandarden.

En av anledningarna till att initiativ tagits till Äldrestandarden är att det ofta har saknats en strukturerad uppföljning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen.

En annan är att kvaliteten på tjänster och boende kan variera påfallande mycket, beroende på vilken utförare som har fått avtalet och var i landet den äldre råkar bo.

– Nu när standarden sätter en gemensam ribba för kvaliteten kan enskilda upphandlare använda den som en utgångspunkt – och sätta upp kompletterande krav om de vill – när de ska upphandla tjänsterna, säger Magnus Pedersen.

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

10

VÅRD OCH OMSORG är ett av Swedacs fokusområden. I början av 90-talet inleddes ackreditering av sjukhuslaboratorier, något som har fått stor spridning i branschen sedan dess.

– Nästan vilket sjukhuslaboratorium man än går till i dag så hänger det en skylt om att det är ackrediterat. Det fun­ gerar som en kvalitetsstämpel som man gärna visar upp, säger Roland Jonsson, utredare på Swedac.

Våren 2015 kom en helt ny standard inom vård och omsorg: den så kallade Äldrestandarden, som som gäller hemtjänst och boenden inom äldreomsorgen. Det berör många personer: cirka 220 000 har hemtjänst och närmare 90 000 bor i äldreboende runt om i Sverige.

Vilket i sin tur innebär en ansenlig kostnad för kommunerna, cirka 90 miljarder kronor årligen.

– Det har i grunden varit olika krav och kanske ibland för få krav för att bedriva äldrevård i Sverige, vilket nog kommer som en överraskning för många. Kommunerna har haft ansvar för att sätta upp kraven för de aktörer som de anlitar, säger Magnus Pedersen, utredare på Swedac, som har varit delaktig i utvecklingsarbetet av Äldrestandarden.

I STANDARDEN FINNS tydliga krav

på alltifrån hur vårdleverantörerna ska vara organiserade och strukturerade till hur boendemiljön ska vara beskaffad och vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas.

– Nu kan aktörerna välja att bli certifierade enligt Äldrestandarden, och då är det många krav som ska vara uppfyllda – syftet är ju att certifieringen ska säkerställa att vården håller en god kvalitet, säger Magnus Pedersen.

Han berättar att det är ett antal företag som arbetar med att implementera standarden i sina verksamheter,

HAN FÖREKOMMER SJÄLV en eventuell invändning om att en standard av detta slag skulle inkräkta på det kommunala självstyret: – Här får de en användbar samling baskrav, som de kan använda så som de vill i kommunerna. Vissa kommuner har behov av att vässa vissa specifika krav, och då ska de naturligtvis göra det.

Poängen är att de inte behöver uppfinna hjulet på nytt när det finns en genomarbetad standard att utgå från.

Swedac har även varit delaktiga i att ta fram en standard för ledningssystem för hälso- och sjukvård (SS-EN 15224).

– Man kan säga att den handlar om hur sjukhus eller liknande vårdinrättningar kan skapa en struktur för sitt

arbete, säger Roland Jonsson.

Länge har ISO 9001 kunnat användas som standard för ledningssystem, men det här är första gången som det har tagits fram en standard som är anpassad Strukturerat arbete ger för sjukhusens effektivare vård, enligt utredare Roland Jonsson. verksamhet.

Den omfattar bland annat arbetssätt, instruktioner och rutiner, men även hur man kvalificerar personal, hanterar lagar och sköter klagomål från kunder.

– Jag ser standarden som ett skelett till ett system för ett enskilt sjukhus, som då inte behöver ”hitta på” strukturen på egen hand.

Roland Jonsson berättar att den ännu inte har fått så stor spridning, något som han beklagar: – Genom att arbeta mer strukturerat blir sjukvården mer effektiv, så enkelt är det. Det gör då att vi kan få en bättre vård, vilket givetvis gagnar patienterna men också gör att vi får ut mer för våra skattepengar.

Det gynnar även medarbetarna, menar han, eftersom strukturen syftar till en högre grad av ordning och reda.

Samarbete bakom Äldrestandarden har tagits fram av SIS, Swedish Standards Insti­ tute, i samarbete med bland annat Swedac. Det fullständiga namnet är Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende, SS 872500.

EU säkrar bröstcancervård

FOTO: ISTOCKPHOTO

På europeisk nivå pågår ett omfattande projekt för att kvalitetssäkra tjänster kring bröstcancer med hjälp av ackreditering. EU-kommissionen samarbetar med de nationella ackrediteringsorganens organisation European Cooperation for Accreditation, EA, där Swedac ingår.

– Den sortens projekt och samarbete är viktiga vad gäller samverkan mellan EU och EA, så det är mycket intressant att de har gjort den satsningen inom EU, säger Roland Jonsson, utredare på Swedac.

En del av projektet går ut på att utveckla gemensamma europeiska riktlinjer för screening och diagnos av bröstcancer, en annan att etablera en struktur för hur ackrediterings- och certifieringsarbetet ska bedrivas.

– Totalt sett handlar det om att kvalitetssäkra hela kedjan inom bröstcancervården, från screening och genom hela behandlingen.

Tanken är att det nationella ackrediteringsorganet – i Sveriges fall Swedac – kan ackreditera enligt två skilda standarder.

Den ena är ISO/IEC 17065 där ett certifieringsorgan blir ackrediterat och i sin tur kan certifiera verksamheter inom bröstcancerbehandling.

Den andra standarden är ISO/IEC 15189 där aktörer som laboratorier, bildbehandling och patologiska enheter kan ackrediteras för tester och undersökningar.

När projektet väl är klart innebär det i och för sig inte automatiskt att systemet kommer att gälla i alla EU-länder, utan det är upp till varje land att välja om de vill introducera det.

– Men i vilket fall som helst innebär den här typen av initiativ, som resulterar i ett genomtänkt system för hur det ska fungera, att vi kommer ett steg närmre mot en harmonisering och en jämnare kvalitet inom sjukvården i Europa, säger Roland Jonsson.

– Vi har en kontinuerlig utveckling av våra avtal och ser över möjligheten att ta med ackreditering som ett sätt att säkerställa kvaliteten, säger Anna Odenhagen, avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, inom SLL. HSF införde krav på ackreditering av klinisk laboratorie­ medicin och klinisk fysiologi 2008, klinisk neurofysiologi 2014 och förra året tillkom krav på ackreditering av spermaanalyser inom andrologi.

– För oss är det mycket värdefullt att ha med ackreditering som ett kvalitetskrav i våra avtal. Vi har haft en hel del kontakt med Swedac om hur vi bäst arbetar med detta.

Hon konstaterar att det är viktigt att säkerställa att alla gör lika och att undersökningarna ger samma resultat, oavsett var i länet de utförs.

– Vi saknar resurser och kompetens som behövs för att säkerställa det på egen hand. Ackrediteringen kompletterar vår årliga uppföljning, där leverantörerna följs upp ur andra aspekter.

Förutom att ackreditering ger stockholmarna god kvalitet på vården kan det också vara till nytta för personalen.

– För dem ger det en ökad trygghet, i och med att det blir tydligare vad som krävs.

Om leverantören anlitar underleverantörer går det inte i dagens avtal att garantera att de är ackrediterade.

– Det är den levererade kvaliteten som bedöms, och genom ackrediteringen ansvarar leverantören för att kraven som ställts blir uppfyllda, säger Anna Odenhagen.

Tema: Vård och omsorg

Stockholms läns landsting, SLL, inriktar sig på att ta med krav på ackreditering i upphandlingar av vissa tjänster.

Det gäller bland annat avtalen om medicinsk service, som tillhandahåller diagnostiska tjänster åt öppenvården.

11 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

Skärpta krav i vårdupphandling

Tema: Vård och omsorg SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

12

Hållbar skönhet Skönhetsingrepp som tatueringar och plastikkirurgi har hamnat i ett ingenmansland när det gäller konsumentskydd. Enligt en utredning behövs en ny lag för området.

de tjänsterna optimalt trygga för medborgarna. Men det finns även uppenbara ekonomiska aspekter som kan ha stor påverkan på samhället, säger han.

KONSUMENTSKYDDET är alltför svagt när det gäller kroppsbehandlingar i form av skönhetsingrepp som plastikkirurgi, botox-injektioner, laserbehandlingar, tatueringar eller piercing. Det anser Eva Nilsson Bågenholm, specialistläkare och särskild utredare för den så kallade Skönhetsutredningen.

– Vi har bra sjukvårdsre­spektive konsumentlagar, men de här ingreppen hamnar mellan dessa lagrum. Behovet av att stärka skyddet har ökat starkt de senaste tio åren, i takt med att den här typen av behandlingar har blivit allt vanligare, säger hon.

Nu pågår ett arbete med att säkerställa kvaliteten inom området.

I det betänkande som presenterades i slutet av hösten

NÄR DET GÄLLER till exempel

heter som erbjuder behandlingarna. Tillstånden ska sökas hos kommunen, som sedan har ansvar för att utföra tillsyn av verksamheten.

– Vi har diskuterat med Swedac om att i stället ha certifiering under ackreditering, och det tar vi upp som ett alternativ till att använda tillståndsplikt och kommunal kontroll. Det skulle absolut kunna vara en framkomlig väg, så vi får se efter att remissvaren kommit in hur arbetet går vidare.

Många far illa av skönhetsingrepp men ingen vet hur många, enligt läkaren Eva Nilsson Bågenholm.

2015, Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, föreslås en ny lag om kroppsbehandlingar och tillståndsplikt för de verksam-

DET FINNS EN tydlig utveckling mot att etablera fler standarder inom vård och omsorg för att säkerställa en jämn och hög kvalitet, konstaterar Magnus Pedersen på Swedac.

– Givetvis är det först och främst en fråga om att göra

skönhetsingreppen är det enligt Eva Nilsson Bågenholm ett faktum att många far illa – däremot vet man i dagens läge inte riktigt hur många och hur ofta. Hon lyfter i alla fall fram statistik från Folkhälsomyndigheten som visar att 70 personer under de senaste fyra åren har drabbats av hepatit C i samband med tatuering eller piercing.

– Om det går att undvika felbehandlingar kan vi bespara personer som dessa mycket lidande, samtidigt som vi inte behöver belasta den offentligt finansierade vården med att ta hand om sådana komplikationer, säger hon.

En helt annan, betydligt större, samhällsekonomisk utmaning är den demografiska utveckling som vi står

inför. Enligt Statistiska Centralbyrån antas befolkningen i Sverige öka med omkring tre miljoner till 12,9 miljoner fram till år 2060.

Det kommer snabbt att bli en ökad andel äldre; redan år 2030 kommer andelen personer över 80 år att utgöra 7,3 procent av den svenska

befolkningen, jämfört med 5,1 procent i dag.

– Vi både vill och måste ha hög kvalitet i vård och omsorg för att klara av den kommande situationen. Tillsammans arbetar vi därför på olika sätt med att ta fram verktyg för att säkerställa kvaliteten, säger Magnus Pedersen.

Certifiering höjer kompetensen I sitt remissvar till förslaget om åtgärder för ett säkert konsumentskydd kring kropps­­ behandlingar välkomnar Swedac en reglering men anser att den frivilliga certifiering som föreslås inte räcker.

Swedac föreslår: • Att kvalitetskontrollen sker genom krav på processcertifiering under ackreditering, gällande utrustning, instruktioner och rutiner.

• Att även personcertifiering för mer komplexa tjänster inom kroppsbehandling införs.

• Att krav som ska ställas för

att en verksamhet ska bli certifierad utarbetas av föreskrivande myndighet.

Det medför: • Stärkta förutsättningar för säker kroppsbehandling.

• Höjning av kompetensen i branschen.

• Begränsning av oseriösa aktörer.

• Minskade kostnader för kommunerna, då de inte behöver egen tillsynskompetens.

• Konkurrensneutral behandling av näringsidkare.

I SLUTET AV 2014 blev Unilabs först ut i Sverige med en ackreditering inom klinisk obduktion och tillhörande bårhusverksamhet. Redan 2012 inledde de tillsammans med Swedac ett pilotprojekt med syftet att ackreditera just detta område.

– Vi ser det som ett förtroende att sköta klinisk obduktion, och det ledde till idén om att försöka ackreditera verksamheten för att sätta en standard för hur det ska utföras, säger Christer Kjellström, medicinsk chef på Unilabs Patologi Sverige.

Inledningsvis mötte han ett visst motstånd från obduktionsteknikerna, som undrade varför det skulle behövas något som medförde en ökad dokumentation.

– Men med Swedacs hjälp kunde vi lyfta fram medarbetarperspektivet, att det skulle stärka deras profession, och efter ungefär halva projekttiden vände det. Under slutet av projektet var teknikerna intresserade och positiva till arbetet med ackrediteringen.

Unilabs har även ackrediteringar

inom cytodiagnostik, histopatologi och immunohistokemi. De har under våren 2016 omnämnts i medier i samband med felaktiga analyser av cellprover från kvinnor i Norrbottens län.

– Vid en intern kvalitetsgranskning, redan sex månader efter övertagandet av verksamheten, upptäckte vi en underdiagnostik av livmoderhalscellprover, där 20 av 2 500 prover hade blivit felanalyserade. Att vi snabbt kunde upptäcka detta ser jag som en följd av att vi har ackreditering och funge­ rande kvalitetssystem, säger han.

När Christer Kjellström började arbeta med laboratorieverksamhet var det inte aktuellt med ackrediteringar.

– Jag har arbetat så länge att jag har perspektiv på hur det var förr – och för mig är det numera naturligt med ackrediteringar. Ett ackrediterat laboratorium är mer stabilt, helt klart.

Christer Kjellström på Unilabs Patologi Sverige.

Tema: Vård och omsorg

För Christer Kjellström, medicinsk chef för Unilabs Patologi Sverige, är det en självklarhet att arbeta med ackreditering av de tjänster som laboratorierna erbjuder.

13 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

” Ackrediterat laboratorium mer stabilt”

Mötet: Linda Olofsson SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

14

Självkörande bilar kräver noggranna tester När SP:s nya elektroniklaboratorium i Borås är klart kan elektroniken i självkörande bilar testas här in-­­ nan de släpps ut på vägarna. Linda Olofssons ­projekt tar fram metoder och utrustning för att säk­ra att sensorer inte störs av elektromagnetisk strålning.

DAGENS FORDON INNEHÅLLER mer elektronik än någonsin och det syns inga tecken på att utvecklingen avtar. Allt fler fordon utrustas med radar, kameror och andra sensorer, men också med trådlös kommunikation i och mellan fordon och infrastruktur. Det är också basen för de självkörande bilar som nu utvecklas. Det ökar ytterligare behovet av att testa elektroniken för att försäkra sig om att den fungerar som den ska.

SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ser ett stort behov framåt att kunna testa framtidens bilar och fordonskommunikation och gör därför en stor investering i en ny fordonskammare i Borås. Den går under namnet Awitar, Automotive Wireless Test and Research Facility, och ska utföra tester för att bland annat kontrollera att bilens funktioner inte störs ut av elektromagnetisk strålning, så kallade EMC-tester.

DET ÄR EN viktig del i framtagandet av

framtidens självkörande bilar att säkerställa att det fungerar.

– Kommer bilen plötsligt i närheten av ett magnetfält och den plötsligt inte förstår sin omgivning på grund av att signalerna inte kommer fram, eller blir felaktiga, kan det få stora konsekvenser för ett självkörande fordon, säger Linda Olofsson på SP. Hon leder Evams, EMC-validering

av multipla sensorsystem, ett centralt projekt i Awitar som ska ta fram metoder för att testa och säkra kvaliteten och samspelet mellan sensorerna, så att de inte påverkas av elektromagnetisk strålning. Bilen måste tåla att komma i närheten av strålning som genereras av till exempel kraftledningar, mobilmaster, radaranläggningar, radiovågor eller åsknedslag.

FUNKTIONERNA SOM GÖR att bilen kan

vara självkörande bygger på att information från de olika sensorsystemen kopplas ihop korrekt. Det handlar exempelvis om radar, kamera och laserradar.

– Framtidens självkörande bilar

kommer att vara beroende av sensorer.

De skickar data som bilen tolkar för att bilda sig en uppfattning om omgivningen och situationen. Utifrån det fattar den ett beslut och följer det.

Projektet handlar om att skapa en artificiell miljö i labbet där sensorerna upplever att de är ute på vägar och kör, och reagerar som om de skulle köra på en verklig väg.

– Därmed kan vi se att de fungerar även när vi utsätter dem för elektromagnetisk strålning. EMC-testerna görs i en kontrollerad miljö i en dämpad kammare, säger Linda Olofsson.

UTMANINGEN ÄR ATT få alla sensorsy­

stem att se samma sak samtidigt eftersom det är så testerna måste göras.

– Ska bilen köra och parkera själv krävs det robusta funktioner bakom.

Det måste gå att lita på att sensorerna fungerar hela vägen och då är EMC-tester en del av det. Det är viktigt att de med kunskap om EMC-tester jobbar med dem som kan bilens sensorsystem.

Projektet delfinansieras av Vinnova och drivs av SP, Volvo Cars och konsultföretaget Provinn, och en testgrupp med representanter från alla aktörerna har byggts upp som jobbar med projektet.

– Jag har med Volvo Cars och Provinn tittat på behoven framöver, och vad vi måste säkerställa för framtiden. Min roll är att driva processen för att se vad vi behöver göra och skapa projekt kring det.

Linda Olofsson ser fram emot arbetet och att SP när labbet står klart år 2018 kan utföra toppmoderna tester av elektronik och kommunikation i framtidens fordon. SP räknar också med att kunna bidra till utveckling av ny kunskap, nya metoder och tester för att klara samhällets krav på trafiksäkerhet och högre effektivitet i transportsystemet.

– Det här är ett oerhört intressant område att arbeta med. Utvecklingen går snabbt, och den nya kammaren vi bygger är väldigt spännande.

Text: Karin Myrén

Tester för framtiden Awitar, Automotive Wireless Test and Research Facility, är SP:s nya kammare för tester av kommunikation och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC. Testbädden kommer att skapa möjligheter för att bedriva framtida forskning och ger stöd för aktiv säkerhet och autonom körning i framtida fordonsutveckling.

• Kammardimensioner 28 x 18 x 11 m, 504 kvadratmeter golv. Porten är 6 x 6 m.

• Område för tunga testobjekt upp till 70 ton.

• Vridbord med 11 m diameter som klarar 30

tons belastning, inbyggd chassidynamometer.

• Frekvensområde: 9 kHz–77 GHz.

Automotive W

“ En värld kommunik säkerh

SP utökar sin kapacitet för electromagnetic compatibility (EMC), och bygger en ny kommunikationstest

FOTO: ERIK ABEL

”Projektet handlar om att skapa en artificiell miljö i labbet där sensorerna upplever att de är ute på vägar och kör.”

Vare sig det är charkuterier, grönsaker eller lösgodis – många av butikernas läckerheter säljs i lösvikt. Men vad vet du om vågen de vägs på? I en ny undersökning från Swedac fick en av sex butiksvågar anmärkningar.

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

16

GEMENE MAN funderar sällan på om påsen med apelsiner som han eller hon precis lagt på butiksvågen verkligen väger ett kilo som displayen visar.

Säger den det så är det väl så?

Svaret är ett tveksamt ”nja”.

Statistiken över butiksvå­ gar går som all annan statistik att tolka på olika sätt. Å ena sidan var det få butiker som klarade sig helt i Swedacs senaste kontroll som gjordes i höstas. Bara 7 av 32 butiker hade helt felfria vågar. Å andra sidan var hela 83 procent av det totala antalet vågar som kontrollerades fullt godkända.

Men vi spolar tillbaka lite och sätter den senaste under­ sökningen i perspektiv.

Swedac är nämligen inte det organ som utför tekniska kontroller av om vågar väger rätt eller inte. De utförs av fristående kontrollanter, som däremot är ackrediterade av Swedac.

SWEDAC GÖR betydligt mer

selektiva kontroller vars syfte är att kontrollera om butikerna har låtit sina vågar kontrolleras av de fristående organen.

Mattias Bårström, utredare på Swedac.

Magnus Danielsson, chef för reglerad mätteknik inom Swedac.

– Man kan se det som en bilbesiktning där butikerna är som bilägare. Det vill säga, det är deras ansvar att låta kon­ trollorgan – ”bilbesiktning­ en” – kontrollera deras vågar.

Och det måste göras en gång vartannat år för vågar som står inomhus, säger Swedacs utredare Mattias Bårström.

DEN 20 APRIL i år kom nya direktiv i ämnet. Direktiven som EU slagit fast är uppda­ teringar av det som kallas NAWI, non-automatic weight instrument, och MID, mea­ suring instrument directive.

MID reglerar hur mätinstru­ ment som används för bland annat el, vatten, värme och bensinpumpar ska fungera och NAWI är direktiv som rör vågar där någon är tvungen att aktivt göra något för att få ett mätvärde – till exempel lägga apelsiner på en våg.

I grund och botten är de nya direktiven inte speciellt omvälvande, utan förtydli­ gar bara vissa områden. Det omfattar i större utsträckning tillverkare och distributörer, inte butiker eller kunder.

Det har bidragit till att

sätta vågar – och kontroller av dem – på kartan igen, något som enligt Swedac visade sig behövas.

– Flera av mätinstrumen­ ten används vid beräkning av betalningsunderlag, alltså det du som konsument får betala för din elförbrukning eller ditt lösviktsgodis. Därför är det viktigt att det fungerar som det ska, säger Magnus Danielsson, chef på avdelning­ en för reglerad mätteknik inom Swedac.

MEN ATT SWEDAC går ut och synar om vågar blivit kontrol­ lerade är inte alltid lätt att förstå för butiksinnehavare runt om i landet.

– Ganska ofta när vi kom­ mer in och frågar efter att få se en våg säger de: ”Men ni var ju här i förra veckan?” Det handlar alltså om att ett kon­ trollorgan varit där och utfört de återkommande kontrol­ lerna. De förstår inte att vi gör något annat, säger Mattias Bårström.

Angelica Fantenberg är butikschef på Hemköp vid

Odenplan i Stockholm, en butik som nyligen kontrollerades av Swedac. Hon erkänner att hon inte kan skillnaden på vem som kontrollerar vad. Men hon har inga problem med att kontrollerna utförs.

– Det är enbart positivt. Jag har haft en väldigt tät kontakt med kontrollanter eftersom jag haft två vågar som inte har varit godkända. Det uppmärk­ sammades och vi löste det så snabbt vi bara kunde, säger hon.

Hon erkänner också att även om kontrollerna görs för kundernas bästa är det hittills aldrig någon kund som ifråga­ satt om en våg är kontrollerad eller ej.

– Men jag tycker det är rimligt att det ska godkännas.

Det är inte speciellt svårt att hålla reda på. Vi får medde­ landen från kontrollorganen och huvudkontoret när det behöver kontrolleras, säger Angelica Fantenberg.

Vad händer om en butik struntar i kontrollorganen och Swedacs uppmaningar?

Den får, precis som hos besiktningsstationen, ”kör­ förbud”.

– Vi kan belägga butiker med ett vite. Då måste vi läm­ na över ärendet till förvalt­ ningsrätten. Men butikerna brukar vilja lösa sina brister snabbt. Det ligger i allas intresse att följa direktiven, säger Mattias Bårström.

Text: Henrik Ek

DET INNEBÄR DE NYA DIREKTIVEN FRÅN EU

• Den 20 april trädde Swedacs

nya föreskrifter om icke-automatiska vågar och mätinstrument i kraft.

• Till grund för föreskrifterna ligger omarbetade EU-direktiv.

• De tekniska kraven är desamma som tidigare, vilket gör att

intyg som utfärdats enligt de gamla direktiven fortfarande gäller – gamla vågar behöver inte bytas ut.

• Nytt är bestämmelser för ”ekonomiska aktörer” – tillverkare, tillverkares representanter, distributör och importör.

FOTO: SAMIR SOUDAH

Case: Vågar

Håll koll på vikten

Butikschefen An­gelica Fantenberg är positiv till att vågarna kontrolleras.

Case: Xxxxxxxxxxxx SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

17

”Butikerna brukar vilja lösa sina brister snabbt.

Det ligger i allas intresse att följa direktiven.”

ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

Mattias Bårström

För att säkerställa kvaliteten på besiktningstjänster sker de under ackreditering. I Swedacskolan får du veta mer om hur kedjan bakom besiktningen av din bil fungerar och varför du ska vara glad över en tvåa.

ANTALET BESIKTNINGSSTATIONER

har ökat från 190 till 450 sedan besiktningsmarknaden i Sverige omreglerades år 2010, och monopolet för det statliga bolaget Svensk Bilprovning hävdes. Det som är särskilt framträdande är att tillgängligheten har ökat kraftigt, enligt Tomas Holm, chef för enheten fordon och kontroll på Swedac.

– På större orter finns det fler att välja mellan, men den stora skillnaden är att det har tillkommit många besiktningsstationer på mindre orter där det tidigare inte fanns någon. Det är också en större variation i typen av besiktningsstation. De nya är ofta små stationer som hanterar en eller två bilar i taget.

Avregleringar öppnar för konkurrens mellan företag,

vilket ofta bidrar till lägre priser och en högre nivå när det gäller service och tillgänglighet. För åkeribranschen har mångfalden av aktörer och den ökade tillgängligheten dessutom förbättrat möjligheten att hitta bra samarbetsavtal.

– Hela syftet med omregleringen var att skapa ett öppet

system med en marknad där flera aktörer kan verka i konkurrens, men samtidigt fick inte trafiksäkerheten äventyras. Den måste fortfarande hållas på en hög nivå, och då är ackreditering verktyget för att säkerställa rätt kompetens hos besiktningsföretagen TRAFIKSÄKERHETEN ÄR

främs­ta anledningen till att en väl fungerande besikt-

ningskedja är så viktig, konstaterar Tomas Holm.

– För att uppnå den svenska nollvisionen, det vill säga att inga dödsfall ska inträffa i trafiken, gäller det att fordonen är säkra. Om sådant som bromsar eller styrning havererar får det allvarliga konsekvenser. Men fordonsbesiktningen bidrar även till miljömålen, eftersom mätning av avgasutsläpp ingår.

Dessutom är det extra viktigt att besiktningsföretagen lever upp till kraven eftersom de utför en myndighetsuppgift.

– De fattar beslut om huruvida fordonen ska godkännas eller underkännas, ett beslut som får konsekvenser för bilägaren. Därför måste vi veta att de har rätta kompetensen, säger Tomas Holm.

1

Text: Karin Myrén

EU-direktiv i botten

Säkra barn. Det är inte bara små barn utanför bilen som bilförare behöver ha koll på. Även i bilen är det viktigt med en säker miljö.

Besiktningskedjan börjar med ett EU-direktiv kring den periodiska besiktningen av fordon. Direktivet sätter en miniminivå som alla EU-medlemsstater förväntas uppfylla.

FOTO: JOHAN MIKAELSSON ILLUSTRATION: NOUNPROJECT

Swedacskolan: Bilbesiktning SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

18

Ackreditering säkrar avreglerad bilbesiktning

Thomas Nilsson, kvalitets- och miljöchef på företaget Opus Bilprovning, som startade hösten 2012. När ackrediterades ni?

– När Opus köpte en tredjedel av Svensk Bilprovning ärvde vi den tidigare ackrediteringen, men vi behövde ändå bli granskade, så kallad insyn, inför ackrediteringen.

Hur var det?

2 FOTO: MIKAEL GÖTHAGE

Transportstyrelsen ställer krav I Sverige är det Transportstyrelsen som ansvarar för att införliva direktivet och få in kraven i svensk lagstiftning. Grunden för regelverket finns i Fordonslagen och Fordonsförordningen som riksdagen respektive regeringen beslutar om, där de övergripande kraven på besiktningsverksamhet finns. Transportstyrelsen ställer i sina föreskrifter krav på själva besiktningen. Vad som ska kontrolleras, vilken metod som ska användas och vilka krav som ställs på fordonen.

– Det hör väl till att vara lite nervös. Granskningen är ändå en process där vi ska stå till svars för våra funktioner och regelverk.

– Men det är också ett bra tillfälle till genomlysning av våra rutiner, med nya infallsvinklar. Det ger ett väldigt bra perspektiv på hur bolaget fungerar och uppfattas.

Vad innebär ackreditering­ en för er?

Swedac godkänner besiktarna Swedac ackrediterar företag som vill utföra besiktningar och granskar om verksamheten uppfyller kraven från Transportstyrelsen och de krav Swedac ställer på alla ackrediterade kontrollorgan.

Swedac bedömer ledningssystemet, det vill säga hur de rutiner som krävs har implementerats, men en stor del är också platsbesök ute på besiktningsstationerna. Där bedöms hur besiktningen utförs, att företaget har rätt utrustning, att den är underhållen och kalibrerad om det är mätutrustning. Även de anställdas behörighet, utbildning och kompetens granskas. Om kraven inte uppfylls inom något område ska avvikelserna åtgärdas innan företaget slutligen ackrediteras och får rätten att bedriva besiktning. Därefter utför Swedac löpande tillsyn.

3

– Det ger en viss form av okej-stämpel, men egentligen handlar det mer om att vi får förutsättningar för att på egen hand lära oss att uppfylla alla lagar och krav, och göra ett bra jobb.

– Fördelen är att det är säkerställt av en oberoende part att vi jobbar på ett sätt som gör att vi uppfyller kraven. Det blir också öppet för samarbetspartner och kunder under vilka premisser vi bedriver vår verksamhet.

Vad har avregleringen givit?

– Framför allt ger det en högre servicegrad för fordons­ ägarna. Konkurrensen har verkligen vässat branschen och tvingar alla aktörer att vara kreativa.

Swedacskolan: Bilbesiktning

” Bra tillfälle till genomlysning av rutiner”

19 SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

Thomas Nilsson, Opus Bilprovning.

Sista ordet: Emma Josefson

OM EMMA JOSEFSON Gör: Strategisk planerare på trafikkontoret i Göteborg. Ålder: 32 år.

Bor: I Göteborg.

Färdmedel till jobbet: Buss,

Högtflygande planer i Göteborg Det började som ett medborgarförslag. Nu är förberedelserna för en linbanekonstruktion som ska komplettera Göteborgs lokaltrafik i full gång. Med nya säkerhetsaspekter att ta hänsyn till, enligt Emma Josefson, strategisk planerare på trafikkontoret i Göteborg.

I Göteborg närmar sig stadens 400-årsjubileum för fullt. År 2021 är det dags, och en av nyheterna som man hoppas ha på plats då är en linbana som sträcker sig från Järntorget till Wieselgrensplatsen.

Inför jubileet tog staden emot förslag om hur det skulle firas, och det visade sig att ett 30-tal personer ville se en satsning på en jubileumslinbana.

Trafiknämnden gillar idén, men vill undersöka om den

kan vara en permanent del av kollektivtrafiken i staden.

KONSTRUKTIONEN AV linba-

nan styrs av de dokument som Boverket har tagit fram för i första hand hissar, men som också rymmer speciella linbanedirektiv.

– En linbana i sig är inget nytt fenomen i Sverige, det har länge funnits i bland annat fjällvärlden. Det finns bra regleringar kring konstruktionen av anläggningen, men att använda linbana i kollektivtrafik i stadsmiljö är däremot något nytt, säger Emma Josefson, strategisk planerare på trafikkontoret i Göteborg.

Det innebär bland annat att de får anledning att ta reda på vad de löst formulerade reglerna om avstånd till bebyggelsen innebär.

– Det står att det ska vara ett ”lagom” eller ”väl avvägt” avstånd, något som vi får diskutera med i första hand länsstyrelsen i Göteborg.

SÄKERHETSASPEKTERNA för

anläggningen handlar bland annat om hur man undviker risken att kabeln går av och hur brand ska förebyggas i de olika delarna och i omgivningen. När konstruktionen är godkänd får den CE-märkning.

– Vi har tagit hjälp av en österrikisk konsult med erfarenhet av linbanekonstruktioner, så jag är övertygad om att anläggningen blir optimalt säker. Nästa steg är att se till att få en hög upplevd trygghet både hos resenärer och hos de utanför linbanan. Det funderar vi mycket på för närvarande, säger Emma Josefson.

Text: Peter Wiklund

SVÄVAR 40–50 METER OVANFÖR STADEN Investeringskostnad: 850–1 050 miljoner kronor.

Drift och underhåll: 40–50 ­miljoner kronor per år.

Teknisk livslängd: Cirka 30 år.

Kapacitet: Över 2 000 resenärer per riktning och timme.

Turtäthet: Avgång med 45 sekunders mellanrum.

Hastighet: 20–25 km/timme.

Gondolernas höjd: 40–50 meter upp i luften.

Tornens höjd: Cirka 70 meter.

KÄLLA: GÖTEBORGS STAD

FOTO ASBJÖRN HANSSEN

SWEDAC MAGASIN NR 2. 2016

20