Swedac Magasin #1 2015

Page 1

Swedac

Intro: Innehåll

magasin

en säkrare väg till bättre affärer Nummer 1 • 2015

tema:  EXPORT

Näringsministerns vision Företagarnas utmaningar Systemen som underlättar

Kvalitets­ aktuellt blir Swedac Magasin Välkommen till din nya tidning från Swedac!

Skörda framgång med ny standard

PLUS! Kräver nationella mätverktyg Krafttag kring energiförbrukning Detta är ackreditering


Innehåll: Nr 1. 2015

Efterlyser enhetliga mått inom vården Sid 14 swedac magasin #1—2015

2

6 anledningar att bli ackrediterad Sid 18

03 Ledare 04 Ny adress för Swedac i Stockholm 05 Så underlättas ­handeln i Nordafrika 06 SIS nya vd om ut­ maningarna i vården 07 De dominerar bland ­bil­besiktarna 08 Flera hinder för ­export 11 De vill erövra världen med sin ost 12 Hon efterlyser fungerande system för export 13 CE-märkningen ­underlättar handeln 14 Vårdföretagarnas jakt på enhetliga regelverk 16 Så säkrar de din elräkning 18 Därför ska ditt företag ackreditera sig 20 Rättviseförmedlingens kamp för ­mångfald

Ostar redo för export Sid 11


Välkommen till Swedac Magasin – det första numret av vår tidning med nytt namn, nytt utseende och i viss mån nytt innehåll. I detta nummer har vi valt att lyfta fram ett tema som ligger oss – likväl som svenska företag och myndig­heter – varmt om hjärtat, nämligen att minska handelshinder i exportsammanhang. Sverige är en liten marknad, och därmed beroende av export för tillväxt. Det finns två huvudfåror i vårt fokus: handel inom respektive utanför EU. Policyn är att det ska vara fri rörlighet på EU:s inre marknad, och följaktligen är det en stor del av den svenska exporten som går dit. Men även här förekommer det hinder i form av nationella lagar och regler, ­eller att man har tolkat gemensamma EU-regler på ett felaktigt sätt. Att ta steget utanför EU är något som inte minst små och medelstora företag har problem med, då är de tekniska ­reglerna av stor vikt. Grunden för allt handelsutbyte är emellertid att man ska känna tillit. En fungerande ackreditering och marknadskontroll är viktig grund för detta. Peters önskelista:

• En ännu bättre kvalitetsinfrastruktur i Sverige. Det behövs inte minst när vi ser allt fler avregleringar. • En utredning av den svenska mark­ nadskontrollen, som är aningen för ”spretig” i dagens läge. • Att arbetet med produktlagstift­ ningen går vidare på EU-nivå; det har kört fast i vissa delar.

Peter Strömbäck Generaldirektör peter.stromback@swedac.se

Huvudförvaltning Besöksadress: Österlånggatan 5 503 31 Borås Postadress: Box 878, 501 15 Borås Stockholmskontor Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 E 167 51 Bromma Postadress: Box 733, 101 35 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kultje asa.kultje@swedac.se 033-17 77 36 REDAKTÖR Lars Frank lars.frank@ci.se PRODUKTION Content Innovation OMSLAGSFOTO Jesper Anhede TRYCK TMG Tabergs Nästa nummer av Swedac Magasin utkommer i oktober 2015. Swedacs huvuduppgift är att vara Sveriges nationella ackrediterings­ organ. Vi samordnar även den svenska marknads­ kontrollen och har ansvar i frågor som rör mät­ instrument och ädelmetall. Inom samtliga områden har Swedac internationella uppgifter. Lagstiftning och överenskommelser inom Europa och globalt styr vår verksamhet.

Intro: Peters perspektiv

Kontakta Swedac magasin: www.swedac.se

3 swedac magasin #1—2015

Handelsutbyte grundar sig på tillit


Aktuellt: Nr 1. 2015

Hallå direktörn

Träffa oss i Almedalen i sommar!

Vad är er viktigaste utmaning just nu?

Tisdagen den 30 juni arrangerar Swedac två seminarier i Almedalen. • Kl 13.00–14.15: Hur uppnår vi kvalitet som ökar medborgarnas tillit och stärker svensk export och konkurrenskraft? • Kl 14.30–15.45: Farliga produkter och förlorade arbetstillfällen – är svensk marknadskontroll effektiv? Seminarierna arrangeras i samverkan med Dagens Industri och hålls på Donners plats 2.

– De hittills beslutade ekodesign- och energimärkningskraven kommer att spara närmare 500 TWh el per år inom EU år 2020. Detta motsvarar ungefär tre gånger Sveriges totala årliga elanvändning. Dessutom tillkommer besparingar från pannor och varmvattenberedare på 653 TWh primärenergi där lagkraven trädde i kraft i år. Marknadskontrollen av produkterna behövs för att säkerställa att effekterna realiseras, för att få en rättvis marknad för tillverkare och inte minst för att konsumenterna ska kunna lita på vad tillverkarna anger i energimärkningen.

Vilka frågor kring marknads­kontroll är i fokus nu hos er?

– Inom kort träder lagkraven för industriprodukter som ventilationsaggregat och transformatorer i kraft. Effekterna av lagkraven är enorma men det finns en del frågetecken att räta ut. Det här är produkter som inte säljs i butiker vilket gör att vi behöver ta reda på hur vi identifierar vilka produkter som är aktuella för kontroller. Vi utreder också på vilka sätt vi kan verifiera att lagkraven uppfylls när produkterna inte går att ta till laboratoriet för provning.

Vilket är det bästa ­konsumenttips du vill dela med dig av? – Mitt tips är att titta på energimärkningen när du köper produkter och väga inköpspriset mot vad det kommer att kosta att använda produkten. Det kan bli ett smartare köp både för dig och miljön.

Välkommen till Swedacs nya Stockholms­ kontor! Under våren har Swedac lämnat World Trade Center intill Centralstationen i Stockholm och återfinns nu vid Alviks strand. Trevlig utsikt över vattnet och en nybryggd kopp kaffe är två bra anledningar att komma på ett möte!

foto: samir soudah och region gotland

swedac magasin #1—2015

4

I varje nummer av Swedac M ­ agasin tar vi pulsen på en generaldirektör bland medlemmarna i marknads­kontrollrådet. Först ut är Erik Brandsma på Energimyndigheten.


Just nu pågår Swedacs hittills största internationella projekt. Vi har summerat projektets grundtankar och resultat.

Agadir-avtalet är en avsiktsförklaring för att skapa ett eget regionalt frihandelsområde mellan de fyra länderna Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko. Avtalet är öppet för att ansluta fler länder i regionen. Syftet

är att uppnå större ekonomisk integration och samarbete mellan de fyra länderna för att stärka syd-syd-samarbetet och att bidra till EUs pågående ekonomiska liberalisering i hela Medelhavsområdet. Projektet ska bidra till att stärka handeln mellan medlemsländerna i regionen. Med Swedac, Kommerskollegium och SIS, Swedish Standards Institutes hjälp ska

metodik, system och struktur utvecklas för att minska tekniska handelshinder och stärka den lokalt upprättade organisationen Agadir Technical Unit med hållbara förutsättningar för ett fortsatt harmoniseringsarbete även efter projektets levnadstid. I detta ingår exempelvis att skapa ömsesidigt förtroende för regionens ackrediterings-

organ och de olika provningar, besiktningar och andra procedurer för bedömning av överensstämmelse som ska fastställa produkters säkerhet och kvalitet. De aktiviteter som ingår i projektet omfattar nästan alla Swedacs verksamhetsområden såsom lagstiftning för teknisk kontroll, harmonisering av tekniska föreskrifter, ackreditering.

Aktuellt: Nr 1. 2015

Så skapar Swedac mer handel i Afrika

5 swedac magasin #1—2015

JORDANIEN, HANDEL MED EU:

4,1 miljoner 22,8 miljoner euro euro

EGYPTEN, HANDEL MED EU: TUNISIEN, HANDEL MED EU: MAROCKO, HANDEL MED EU:

27,4 miljoner euro

20,5 miljoner euro

EU

P RO

A

JO

TU

M

O AR

CK

IEN

AF

O

EG

K RI

VIKTIGA HANDELSVAROR KLÄDER OCH TEXTIL

grafik: johan jarnestad

S NI

JORDBRUK

FORDON

EN

A GÖDNING

LÄKEMEDEL

MEKANIK OCH ELEKTRONIK

PAPPER

MÖBLER

KOSMETIKA

BEREDD MAT

T YP

LÄDER OCH SKOR

PLAST

R

N DA

IEN


Som ny vd på SIS, Swedish Standards

Institute, vill Thomas Idermark sprida kunskap om vad standarder ger samhälle och näringsliv. Med den nya standarden inom äldreomsorgen ser han också stora möjligheter för ackrediterade företag att ta över delar av myndigheternas arbete.

”Ju fler uppdrag Sverige får att ta fram internationella standarder, desto större möjligheter för svenska företag”

Vad fick dig att tacka ja till jobbet som vd för SIS?

– Det är en spännande och intressant verksamhet. SIS har en enorm bredd eftersom nästan vartenda hörn av samhället berörs av vårt arbete. Verksamheten har också ett djup i all den detaljkunskap som finns i organisationen. Dessutom har det vi gör stor effekt eftersom det styr mycket av förutsättningarna i samhället.

– thomas idermark

Vilka är de viktigaste frågorna?

– Jag vill lyfta fram samhällsnyttan med standarder. De underlättar handel och stärker svenskt näringslivs konkurrenskraft. Ju fler uppdrag Sverige får att ta fram internationella standarder, desto större möjligheter för svenska företag. – Inom offentlig sektor vill jag bidra till en ökad ramlagstiftning i stället för den detaljlagstiftning som råder på många håll. Det blir bättre om parterna som är närmare verkligheten kommer överens om detaljerna. Hur ska företagen se fördelarna med certifiering under ackreditering?

– Det är något vi arbetar med. En av mina viktigaste uppgifter är att sprida kunskap om betydelsen av standardisering och få fler företag att engagera sig mer i standardiseringsarbetet. Företag som deltar aktivt får oftast bättre grepp om utvecklingen på området och kan

göra effektivare investeringar för att stärka sin konkurrenskraft eller snabbare få marknadstillträde för en innovation. Det är värt stora pengar i slutändan. Vad hoppas ni att standarden för äldreboenden och hemtjänst ska ge?

– Standarder kan hjälpa offentlig sektor i att utföra sitt uppdrag effektivare, och i det här fallet handlar det mycket om kvalitet. När Swedac har ackrediterat de första företagen räknar vi med att certifieringar kan göras redan i höst. Främst räknar vi med att privata företag tillämpar den men inget hindrar att kommunerna följer efter. Och det är en

spännande tanke! – Sköts granskningen av certifierade revisionsfirmor i stället för av Socialstyrelsen och andra tillsynsmyndigheter blir det effektivare men också en större frivillighet i det. Kontroller och smisk på fingrarna byts mot en stolthet att vara certifierad och leverera god kvalitet. Hur kan samarbetet mellan SIS och Swedac utvecklas?

– Till exempel kan vi hjälpas åt med att få offentlig sektor att inse att standardisering och certifiering kan lösa många problem och öka effektiviteten.  Text: Karin Myrén

foto: SIS

Aktuellt: Nr 1. 2015 swedac news #1—2015

6

Standarder stärker svensk konkurrenskraft


Under 2014 etablerades inga nya företag på fordonsbesiktningsmarknaden. Men antalet stationer, och därmed den geografiska tillgängligheten, ökade. Antalet besiktningsstationer för lätta fordon steg med 21 procent från 314 till 380 stycken. Fortfarande är det de stora företagen som dominerar marknaden 2014, så här ser andelarna ut:

2,94% DEKRA Automotive AB

2,79% ClearCar AB

0,19% Ystad Bilbesiktning AB 0,08% SMP Svensk Maskinprovning 0,08% Fordonsprovarna i väst AB 0,01% Inspecta Sweden AB

8,13% Carspect AB

33,45% AB Svensk Bilprovning

23,60% Besikta Bilprovning i Sverige AB

Marknadsfördelningen på den svenska bilprovningsmarknaden.

Så anpassas tullagen En statlig utredning har lämnat förslag på hur den svenska tullagstiftningen ska anpassas till den nya unionstullkodexen som fastställer de allmänna regler och förfaranden som ska tillämpas på varor som förs in i eller ut ur unionens tullområde. Swedac uppmanar i sitt remissvar regeringen att i det nya regelverket införa lämpliga förfaranden för villkorad övergång till fri omsättning samt att överväga en annan kostnadsfördelning mellan Tullverket och marknadskontrollmyndigheterna i samband med att övergången till fri omsättning skjutits upp.

Grillarna under lupp inför säsong Sommar betyder grillsäsong. I år kan vi vara mer lugna i att grillarna vi lägger vår mat på är i bra skick. Myndig­heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde förra sommaren marknadskontroll av gasolgrillar i butik. CE-märkning, teknisk information och varningstexter på gasolgrillar kontrollerades. Ungefär hälften av gasolgrillarnas emballage kontrollerades vad gäller varningar och upplysningar.

Vägen till bättre asfaltföretag 28,73% Opus Bilprovning AB

Efter kartläggning av branschen besökte Boverket elva företag som tillverkar asfalt. Vissa företag hade produktion på flera ställen, och för dem valdes två asfaltverk ut för besök. Totalt 15 besök gjordes och vid varje besök togs ett prov på asfaltmassan, dessa sändes sedan för oberoende provning.

Aktuellt: Nr 1. 2015

För senaste nytt kring marknadskontroll, besök www.marknadskontroll.se

7 swedac magasin #1—2015

De dominerar branschen för besiktning

under kontroll!


Så får vi exporten att växa Sveriges exporttillväxt ligger långt efter världens samlade tillväxttakt. Svenska företag och myndig­heter är sugna på att öka exporten utanför EU – men många upplever att bristande harmonisering av standarder och svag marknadskontroll skapar hinder för handeln. Av Peter Wiklund


foto: jesper anhede

swedac magasin #1—2015

9

Tema: Export


Tema: Export

ästan hälften av Sveriges brutto­ nationalprodukt utgörs av varor och

swedac magasin #1—2015

10

tjänster som går på export. Det handlar om en varuexport om 1 127 miljarder kronor och en tjänsteexport om cirka 500 miljarder kronor. Exporttillväxten mellan åren 2000 och 2013 uppgick till 93 procent, vilket är anmärkningsvärt mycket lägre än världens samlade exporttillväxt under samma period: 166 procent. I dagens läge är det mer än två tredjedelar av exporten som går till EU:s inre marknad. Många av ekonomierna i Europa visar inte samma styrka som man kan hitta på andra håll, bland annat på tillväxtmarknaderna i Asien. Under de kommande fem åren väntas Asien svara för nästan hälften av världens samlade ekonomiska tillväxt – men även USA är givetvis en ytterst viktig marknad för många svenska exportföretag. Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer, med närmare 4 000 medlemmar som tillsammans står för nästan hälften (!) av den svenska exporten. När det gäller andelen av deras medlemmars export som går till europeiska länder så ligger de ungefär på samma nivå som svenska företag i gemen, 66 procent av exporten går till Europa (inklusive Ryssland och Turkiet). Norge och Tyskland ligger etta respektive trea, och tvåa på deras topplista över exportländer ligger USA. – Givetvis finns det stora fördelar med

att röra sig inom EU, men många av våra medlemmar ser en tydlig och outnyttjad potential utanför EU:s gränser, säger Jennie Cato som arbetar med exportfrågor på Teknikföretagen. Hon märker att framför allt de små och medelstora företagen kan ha problem att frigöra den tid som krävs för att komma in i systemet för svenskt exportfrämjande. – Det är en väldigt fragmenterad karta och många olika ansökningsprocedurer. Lite hårdraget kan man säga att för en entreprenör kan tiden för att söka stödet vara lika mycket värd som stödet i sig. Hon konstaterar att bristande harmonisering av standarder är något annat som kan sätta käppar i hjulet för de företag som vill ta klivet utanför EU. – Ett exempel som jag hörde talas om är att Electrolux tvingas bygga om sina kylskåp enbart för att kunna testa dem för USA-marknaden. Sådant får givetvis direkta effekter på exporttillväxten, säger Jennie Cato. Hennes kollega Stina Wallström

berättar att det finns en tendens att antalet standarder ökar. – Alla vill exempelvis ha säkra brödrostar, det är inget konstigt, men för att garantera det tar man då fram ett eget sätt att testa och godkänna dem, säger Stina Wallström.

På andra håll ser hon emellertid en motsatt strömning, det vill säga att man anammar globala standarder i högre grad. – Inom informationstekniksektorn har man lyckats rätt väl med det, och då märks det direkt att det blir enklare för framför allt små företag att komma ut med sina produkter och tjänster. Vi lägger stort fokus på att få fungerande globala standarder på fler områden; det är något som vi märker att våra medlemmar tycker är akut. Ökad marknadskontroll är något annat som skulle förbättra de svenska teknikföretagens exportförutsättningar, konstaterar Stina Wallström. – Våra medlemmar lägger ner resurser på att göra rätt och då tycker vi att det

Många ser hinder över Atlanten Svenskt Näringsliv presenterade i början av året en undersökning bland små och medelstora företag som handlar med USA. Den visade bland annat att 27 procent av företagen ansåg att ”tekniska regler som stan­ darder, lagkrav etc” hör till de allra främsta hindren för export till USA. Bland samma företag var det 57 procent som svarade att deras export skulle öka om dessa handelshinder försvann, och de uppskattade att företagets omsättning skulle öka med i genomsnitt 22 procent. Nästan hälften av dem bedömde att det även skulle innebära att företaget skulle behöva anställa fler i Sverige.

är givet att de ska få valuta för detta. Jag anser att det behövs bättre marknadskontroll överallt i Europa – inklusive Sverige – för i nuläget uppstår det orättvisa förhållanden på marknaderna. Hon berättar att andra länder kan ha andra lösningar, som i USA där de har valt att fokusera på förhandstester med tredjepartscertifieringar. Att främja svensk export är något som ligger regeringen varmt om hjärtat just nu. Tidigare i år skrev statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg i en debattartikel: ”Regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbetade timmar så mycket att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Sveriges export av varor och tjänster spelar en nyckelroll för hur väl vi kommer att lyckas med detta.” När Swedac Magasin kontaktar näringsminister Mikael Damberg lyfter han fram att Sverige har flera möjligheter att bidra till utvecklingen och ökad användning av harmoniserade standarder och regelverk. – I EU-sammanhang och till exempel inom ramen för Näringsminister Mikael Damberg förhandlingar om tycker standardise­ frihandelsavtal kan ringen måste växa. Sverige verka för en ökad användning av internationella standarder. Här har Sverige en stark ställning och ansvarar för flera sekretariat. Vårt deltagande i standardiseringen har lett till positiva resultat och stärkt Sveriges roll som industrination, säger Mikael Damberg. Han slår fast att marknadskontrollen har stor betydelse för att seriösa företagare som tillverkar produkter som uppfyller alla krav inte ska behöva konkurrera med företag som skaffar sig fördelar genom att slarva med kravuppfyllelsen. – Det krävs helt enkelt ordning och reda på varumarknaden på samma sätt som på till exempel arbetsmarknaden. Mikael Damberg har tagit till sig kritiken från svenska företag, om att dagens exportstöd är som en djungel av myndigheter, bolag och verk. – Därför har vi nu skapat Team Sweden, ett paraply för Sveriges alla myndigheter, verk och bolag som i dag arbetar med exportfrämjande insatser för svenska företag. Syftet är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden.


Tema: Export

” För de ekologiska aspekterna utgörs vår bas av den kontroll som går via Kiwa. Den certifieringen öppnar många dörrar för oss.” – thomas berglund

swedac magasin #1—2015

11

Vill ge eko även i USA och Kina foto: jesper anhede

Den ekologiska EU-certifie­ ringen är en viktig dörröppna­ re när premium­ostarna från Vätterns västra strand ska hitta ut till europeiska kunder. För sju år sedan återupptogs tillverkningen av ost på Almnäs Bruk, efter att ha legat nere sedan 1961. Verksamheten på Almnäs Bruk kretsar kring en gård som ligger mitt på Vätterns västra kant och har rötter i medeltiden. Utöver jord- och skogsbruk har gården bland annat knappt

400 mjölkkor, som alltså står för råvaran till ostarna. – När vi återupptog vår ostproduktion hade marknaden förändrats väsentligt. Numera finns en helt annan spridning av försäljningspriserna, och vi ser till och med industrier som levererar ostar som säljs under tillverkningspris, säger Thomas Berglund, vd för Almnäs Bruk. Almnäs Bruks ostar produceras med stor miljöhänsyn, med en ”gammaldags” traditionell djurhållning för

att bruket ska ha friska och starka djur. – Ostarna är premiumprodukter, och med dagens prispress är Sverige en för liten marknad. Vi är tvungna att satsa på export. 35-40 procent av den ost Almnäs tillverkar går utanför Sverige i dagens läge. Det kan absolut bli mer, både i andel och volym, menar Berglund. – Vi har kapacitet att producera betydligt mer. Men det tar tid att bygga varumärke. Vi gör en ost, åker ut och ser om vi får ett bra pris, och får vi inte det ser vi till att göra en bättre produkt. Almnäs Bruk – byggt på traditioner.

För att sälja in ostarna

från Almnäs Bruk använder Thomas Berglund i första hand två huvudargument, vart för sig eller i kombination; den ekologiska produktionen och den gastronomiska upplevelsen. – När det gäller gastro­no­ min är det vi själva som får stå för garantin, men för de ekologiska aspekterna utgörs vår bas av den kontroll som går via Kiwa, som är ackrediterade. Den certifieringen öppnar många dörrar för oss. Två dörrar som är svårare att öppna än andra är de som leder till Kina och USA, menar Thomas Berglund. – Vi har försökt att börja exportera till Kina men det är ytterst komplicerat. I USA är problemet i första hand att de har andra regler för vad som får marknadsföras som ekologiskt. Vi vill gärna få volymerna där, men då får vi fokusera på våra gastronomi-argument.


Tema: Export

” Slösa inte energi på system som fungerar” En rättvis konkurrens kräver att det finns etablerade system för att garantera att produkter och tjänster är säkra och tillförlitliga. Det konstaterar Merih Malmqvist Nilsson, ställ­ företrädande generaldirektör och chef för GD-staben. – Faktum är att det i dag finns ett fungerande globalt system för provning, kontroll och certifiering. Det systemet är ett utmärkt verktyg som kan användas i betydligt högre utsträckning av myndigheter på den globala arenan. Men i stället för att använda dem är det många som lägger energi på att bygga parallella system, säger hon.

Hon menar att en del handels­ hinder skulle kunna elimineras genom att man accepterar dessa befintliga system. Det skulle kunna skapa en rättvis global konkurrens och öka svenska företags möjligheter att exportera mera och därmed skapa flera arbetstillfällen, enligt Malmqvist Nilsson. – Energin behöver snarare användas för att diskutera värderingar och olika länders respektive syn på våra produk­ ter, det är där vi skulle behöva komma överens. Låt bli att slösa tid och kraft på nya sys­ tem när det redan finns de som fungerar!

foto: peter bladskog

swedac magasin #1—2015

12


Ackrediteringen av test- och provnings­ verksamhet har i hög grad bidragit till Autoadapt starka internationella konkur­ renskraft. Nu hoppas de att alla ska följa reglerna för en mer rättvis marknad.

företaget sina lösningar i 55 länder och exporten utgör 95 procent av omsättningen. Tack vare att verksamheten är ackrediterad finns stora ledtider att kapa. Europa är förstås en viktig marknad, tillsammans med Nordamerika och flera länder i Mellanöstern. Strax under det toppskiktet ligger bland annat Japan och Ryssland. – Många har uppfattningen att det är enhetliga regler inom EU, men så är det verkligen inte i praktiken. Eller visst: Regelverket kan vara enhetligt, men vi har stött på ett antal olika avvikelser och tolkningar av reglerna som har försvårat våra affärer med bland annat Spanien och Frankrike. Det tar tid, kraft och pengar att hantera sådana situationer.

Autoadapt grundades 1996 och har sedan dess vuxit till en av världens ledande tillverkare av bilanpassnings­lösningar för personer med nedsatt eller begränsad rörlighet. Efter ett år kom Håkan Sandberg in i företaget, och med honom följde planer på försäljning utanför Sveriges gränser. – När vi bestämde oss för att börja exportera förstod vi att vi behövde ha total kontroll på allt som rörde lagar och förordningar i de länder som vi vände oss till. Vi behövde förstå och kunna följa centrala och lokala regler, så vi ” Generellt sett såg till att vi hade den kompesaknar jag en tensen i företaget, säger Håkan Sandberg, vd för Autoadapt. tydlighet i vad som De har valt att ackreditera gäller, så att vi vet sin test- och provningsverksamhet här i Sverige, allt för vad vi har att att stärka den internationella rätta oss efter.” konkurrenkraften. Nu säljer

I USA har de också

stött på problem, i form av att ett regelverk som de har arbetat efter plötsligt har bytts ut. – Generellt sett saknar jag en tydlighet i vad som gäller, så att vi vet vad vi har – Håkan Sandberg att rätta oss efter. Inte heller i Sverige har förhållandena varit som man kunde förvänta sig. – Vår europeiska branschorganisation har tagit fram gemensamma regler, men när Försäkringskassan ska upphandla de här lösningarna så struntar de i reglerna och fokuserar bara på lägsta pris. De tar vilka produkter som helst, bara det är billigt. Hans bedömning är att den bristande

efterlevnaden av de befintliga reglerna påverkar konkurrenssituationen kraftigt. – Om alla i Europa skulle följa gällande lagar och förordningar så skulle 50 procent av våra konkurrenter försvinna – alltså de som inte konkurrerar på rättvisa villkor. Det skulle dessutom innebära att de funktionshindrade skulle vara garanterade en lika säker trafiksituation som alla vi andra.

Zenicor Medical Systems arbetar med distansdiagnostik i hjärtsjukvården och inom strokeprevention. Företaget grundades 2003, och redan från början fanns det planer på att ta sig ut på den internationella marknaden. – Som medtech-företag räcker inte den svenska marknaden till. Men först gällde det att arbeta på hemmaplan. Dels behövde vi få full kontroll på den medicinska nyttan, alltså vad som efterfrågades på marknaden, men inte minst när vi säljer till sjukhus behövs det även goda referenser, säger Mats Palerius, vd för Zenicor. Fyra år efter starten började de ta sig utanför landets gränser. Det naturliga första steget var att ge sig in på närmarknaderna Norge och Finland, som till sin struktur påminner om Sverige. – Sedan dess har vi även gått in i Tyskland och Storbritannien, och vi har hela tiden tagit hjälp i inledningsskedena av Business Sweden och därefter skaffat egen personal. Mats Palerius berättar att de inte har haft några problem med tekniska regler på de marknader som varit aktuella. – För oss har det varit väldigt värdefullt att det finns ett väl fungerande och inarbetat system med CE-märkningar. De har accepterats utan några som helst frågor, och vi har inte behövt lägga energi på specialmärkningar av något slag. Däremot kräver export utanför Europa ytterligare certifiering. – Den största utmaningen har varit att mäkta med de investeringar som exportsatsningarna kräver.

Tema: Export

För medtech-företaget Zenicor har det etablerade certifieringssystemet med CE-märkningar fungerat bra när de har tagit sig ut på den europeiska marknaden.

13 swedac magasin #1—2015

Efterfrågar rättvis konkurrens

Märker fördelar med CE


Mötet: Inga-Kari Fryklund swedac magasin #1—2015

14

Enhetliga mått inom vården Vårdföretagarna efterlyser nationell samordning kring hur kvaliteten mäts inom vård och omsorg. Att varje kommun och landsting har sin egen metod är resurskrävande och gör det svårt för medborgarna att jämföra vårdgivare, anser förbundsdirektören Inga-Kari Fryklund. vårdföretagarnas högst priorite-

rade fråga just nu är att stärka allmänhetens förtroende för privat vård och omsorg. – Vi har ett opinionsläge just nu som är en stark uppförsbacke. Många är väldigt nöjda med sin egen vårdcentral eller sitt äldreboende men anser ändå att det finns ”andra problem”, även om de inte kan precisera vilka de är, säger Vårdföretagarnas Inga-Kari Fryklund. Det är viktigt för Vårdföretagarna att stötta företagen så att de blir synligare, lyfter fram sina kvalitetsmått och blir mer transparenta. För att bygga förtroende är det viktigt att skapa enhetliga och gedigna kvalitetsmått som baseras på resultat i stället för på parametrar som exempelvis bemanning, konstaterar hon. Största problemet är inte avsaknaden av kvalitetsmätningar, utan att de görs på så olika sätt att det är svårt för gemene man att jämföra vårdgivare. Här vill Inga-Kari Fryklund se en nationell samverkan för att utveckla kvalitetsarbetet och förenkla uppföljning och jämförelser. Det handlar om att samla nyckelaktörerna och enas om ett antal viktiga kvalitetsfaktorer för olika områden. Sveriges 290 kommuner, 22 landsting och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har i dag sina egna kvalitetsmeto-

der. Det gör att det finns flera olika krav och mätmetoder beroende på var i landet du verkar. Dessutom överlappar metoderna på vissa håll varandra. För att uppnå jämlik vård och bättre uppföljning måste basen för hur kvaliteten mäts vara nationell, men sedan kan olika kommuner och landsting själva välja var de vill lägga ribban, anser hon. – Självklart borde det vara ett samarbete om så svåra frågor som att följa upp kvalitet. Det är viktigt att tydliggöra hur helhetskartan ser ut. Vad ska IVO respektive landsting och kommun ansvara för? Det känns inte helt klart i dag. Debatten om privata vårdbolag har

2 000 medlems­ företag Vårdföretagarna är en arbets­ givar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi. Föreningen har 2 000 medlems­ företag med 100 000 anställda vilket motsvarar tre fjärdedelar av dem som arbetar i privat vård och omsorg. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv.

stundtals varit hård, och Vårdföretagarna jobbar mycket för att krossa myterna med hjälp av forskning och oberoende fakta. Det florerar mycket felaktigheter som har fått stå oemotsagda, och det har tvingat branschen att flytta fokus från viktiga frågor som kompetensförsörjning och utveckling av kvalitetsindikatorer, enligt Inga-Kari Fryklund. – Myten om blöjor som vägs för att spara pengar är ett exempel. Det var i själva verket ett sätt att säkra rätt inkontinensskydd, men följden blev att vissa företag slutade av rädsla för missuppfattningar. Ett bra kvalitetsarbete frångicks på grund av risken för negativa skriverier. Certifiering under ackreditering ser hon om ett möjligt verktyg för att kunna jobba bättre med kvalitet inom välfärden, men samtidigt betonar hon vikten av samordning. – Vi är redan extremt reglerade i den här sektorn och därför behöver vi fundera på vilken roll en sådan certifiering skulle ha. Om det innebär att myndigheternas kontroller av företagen inte blir lika omfattande eller detaljerade sparas arbete för alla parter, men påverkar det inte tillståndsgivning eller bedömning från IVO blir det bara en extra pålaga, konstaterar hon. – Därför är det viktigt att titta på hela kartan. En certifiering måste hänga ihop med redan befintliga krav och tillstånd, eller så måste de ändras. Dessutom ska i så fall även offentliga utförare vara certifierade, påpekar hon. – Det bör vara likvärdiga krav på kvalitet, öppenhet och transparens för alla utförare. Medborgarna vill ju att alla verksamheter följs upp på samma sätt. En annan viktig fråga är vinster i välfärden, och Vårdföretagarna är mycket kritiska till regeringens utredning om en eventuell reglering av välfärdsföretagens vinster. – Vi kommer att på alla sätt försöka visa att vinst inte leder till sämre kvalitet, utan att det är precis tvärtom. Det är en märklig tanke med tanke på att det i övriga näringslivet är så att den som har hög kvalitet får fler kunder och gör ett bättre resultat. Utredningen har lagt en våt filt över hela branschen och skadar så mycket att det kanske inte går att reparera, berättar hon. Särskilt hårt drabbas de små företagen som till exempel allt oftare nekas banklån på grund av tvivlande banker. – Det händer redan nu och utredningen ska pågå i flera år. Med bättre mått för att mäta kvaliteten vore vinster i välfärden en icke-fråga, säger Fryklund. Text: Karin Myrén


Tema: Export

”Det är viktigt att titta på hela kartan. En certifiering ­under ackreditering måste hänga ihop med redan ­befintliga krav och tillstånd, eller så måste kraven ändras.”

foto: gustav gräll

– Inga-Kari Fryklund

swedac magasin #1—2015

15


foto: folio

swedac magasin #1—2015

16

Case: Welmec


Case: Welmec

Ser till att du betalar rätt pris för elen Energikostnaden är en stor del av månadskostnaden för alla hushåll – speciellt för dem som bor i villa. Men stämmer mätresultatet överens med verkligheten? Det granskar Swedac just nu.

Syftet med projektet är bland annat att: 1. Se till att elmätare och värmemätare som släpps ut på

rätt. Sedan 2014 pågår ett samarbetsprojekt inom EU för marknadskontroll av förbrukningsmätare. I projektet kontrolleras värme- och elmätare och Sverige deltar i projektet genom Swedac. – Totalt är tio europeiska länder med och testar olika mätare av olika märken. Varje land testar två olika märken och totalt sex värmemätare. Så när detta är klart kommer 20 olika märken av värmemätare över Europa vara kontrollerade, förklarar Valentina Valestany, jurist på Swedac som ansvarar för marknadskontroll av värmemätare. Motsvarande uppdrag för elmätare har hennes kollega Olga Caratier ansvar för. Båda arbetar på Swedacs avdelning för reglerad mätteknik. Pro-

EU:s marknad upp­ fyller bestämmelser­ na enligt direktivet 2004/22/EG. 2. Öka effektiviteten på marknadskon­ trollen av mätinstru­ ment i Europa

3. Förbättra samord­ ningen av kontroller­ na av mätinstrument i Europa för att skapa likvärdiga ni­ våer och lika villkor inom EU.

jektet finansieras delvis av anslag från EU-kommissionen. Dessutom skjuts en del pengar till från energibolagen som betalar tillsynsavgifter för sina mätare hos kunder. – Vi har köpt in och lånat mätarna vi provar. Värmemätarna provas mot kraven i de europeiska standarder som är kopplade till reglerna, säger Valentina Valestany och fortsätter: – Vi ser till att de mäter lika

”Så när detta är klart kommer 20 olika märken av värmemätare över Europa att vara kontrollerade.”

4. Stärka konsumen­ ternas förtroende för de nationella och europeiska syste­ men för marknads­ kontroll. 5. Främja och organisera utbyte

på olika temperaturer, inga yttre omständigheter ska kunna påverka utfallet helt enkelt. Tidigare hade tillverkare en

skyldighet att få produkter godkända hos respektive nationell myndighet och att kontrollera att de uppfyllde nationell och europeisk lagstiftning innan de släpptes på marknaden. Och det krävdes godkännande i varje land där produkten skulle säljas, vilket innebar stora kostnader för tillverkaren. Numera används CE-märkningen som innebär att tillverkaren ansvarar för att produkten lever upp till ställda krav och därmed kan säljas inom hela EU utan nationella godkännanden.

av information och vägledning kring marknadskontroll i Europa. 6. Visa tillverkare, importörer och andra aktörer inom energisektorn att

medlemsländerna vidtar samordnade åtgärder. 7. Identifiera tekniska och juridiska problem som kan uppstå kring marknadskontroll av mätinstrument.

swedac magasin #1—2015

Till varje hushåll finns ett sådant här skåp som förutom säkringar och strömbrytare innehåller utrustning som mäter hur mycket el som används. Det är denna mätning som ligger till grund för din elräkning. Detsamma gäller värme om din bostad är kopplad till en fjärrvärmecentral. Dessa mätningar är nästan uteslutande fjärrstyrda, så du själv inte behöver läsa av siffror längre. Smidigt förstås, men det gör också att du som konsument kanske inte är lika noggrann med att hålla koll på hur energianvändningen i ditt hem ser ut. Därför är det viktigt att kraven på alla mätare är desamma och att de mäter

17


Att ackreditera ditt företag är en konkurrensfördel på flera olika plan. Här är sex anledningar till att ditt företag borde ackrediteras. 1. Ett kvitto på att du gör rätt Det kan spara både tid och pengar om din verksamhet är mer effektiv i sin utformning. Det är lätt att själv tänka att nu gör jag allt som man ska, men genom att få en oberoende granskning av tredje part mot internationellt erkända stand­ arder vet du med ännu större säkerhet att det inte är något felaktigt som passerar.

2. Större trygghet i samhället Hissen som kör människor upp och ner, vattnet som dricks ur kranen eller besiktningen som godkänner bilar att fortsätta rulla i trafiken.

Alla blir kontrollerade för att minimera risker för konsumen­ terna. Tack vare att ditt företag

ackrediteras mot erkända standarder minskar risken för att något ska gå snett.

3. Ett marknads­ föringsverktyg Är din verksamhet ackrediterad är det självklart nå­ got du ska berätta för dina presum­ tiva och befintliga kunder. Skylta med det på din webbsida, i soci­ ala medier och på andra arenor som företaget finns på.

4. Underlättar global ­acceptans Om du arbetar med export är det väldigt bra med ackredite­ ringar som gör dig godkänd på flera marknader.

Genom ILAC:s (International Laboratory Accreditation Cooperation) och IAF:s (International Accreditation Forum) MLA-märken underlättas din handel med andra länder.

5. Ordning och reda En ackreditering kan vara frivillig i många branscher. Men

genom att låta din verksam­ het bli certifierad för kvalitet eller miljö av ett ackrediterat certifieringsföretag så får du ökad kontroll på styrningen.

Både miljö och ­lönsamhet kan tacka dig efteråt.

6. En kvalitets­ stämpel Genom att använ­ da Swedacs ack­ rediteringsmärke får din produkt eller tjänst ett ­tydligt intyg på dess kvalitet. Ackrediterings­ märket inger förtroende hos kunderna.

foto: istock

Swedacskolan: Ackreditering swedac magasin #1—2015

18

Mycket att vinna på ackreditering


Sista sidan swedac magasin #1—2015

19

Vad är ackredi­tering?  Ackreditering är en opartisk kom­ petensprövning som görs enligt inter­ nationellt erkända standarder.

Genom ackreditering bekräftas kompe­ tensen hos de som provar, certifierar och kontrollerar produkter, processer

och tjänster, till ex­ empel certifierings­ företag, fordonsbe­ siktningsföretag och laboratorier.  En ackreditering är ett bevis på att internationellt över­ enskomna kompe­

tenskrav uppfylls och kontrolleras regelbundet.  Ackreditering bi­ drar till att medborg­ are och konsumenter får säkra, tillförlit­ liga produkter som fungerar som de ska.

Ackreditering bidrar också till utveckling av internationell handel genom elimi­ nering av tekniska handelshinder.  Inom Europa är ackreditering en myndighetsuppgift.

I Sverige är det Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, som är det av regeringen utsedda nationella ackrediterings­ organet.


Rättviseförmedlingen strävar efter att ”korrigera skevheter i samhället” – och vill sam­ tidigt bidra till ökad konkur­ renskraft för svenska företag. Seher Yilmaz är styrelseordförande i Rättviseförmedlingen (eller ”Rättis” som de kallar sig själva) och konstaterar retoriskt, men fullt logiskt, att motsatsen till mångfald faktiskt är enfald. – Och det är just enfald som präglar alldeles för många svenska företag i dag. Det gör att man går miste om kompetens, för begåvning och kompetens är givetvis jämnt fördelad över befolkningen. Därför borde alla sammanhang återspegla hela befolkningen. Hur många börsbo-

lags styrelser gör det? Hon väntar inte på något svar på frågan, utan resonerar vidare kring följderna av en bristande mångfald i näringslivet: – I stort sett alla produkter och tjänster som erbjuds av svenska företag har en bred målgrupp. Med en mångfald i företaget får man bättre kunskap om målgruppen, och det är bra mycket svårare att försöka utveckla något som är konkurrenskraftigt för en målgrupp som man har dålig koll på. Rättviseförmedlingen

arbetar bland annat med att göra efterlysningar via sitt nätverk med över 80 000 personer som följer dem via Twitter eller Facebook. Det

Gör: Styrelseordförande i Rättviseförmedlingen. Ålder: 29 år. Bor: I Stockholm. Bakgrund: Kommunikations­konsult, har varit ordförande för Sveriges Elevkårer och ledamot i Skolverkets styrelse. Planer för sommaren: ”Gifter mig i början av augusti, det ska bli väldigt roligt.”

kan handla om behov av personer som kan ta kortare uppdrag eller göra uttalanden i medier.

Men varför behövs de egentligen – varför kommer inte en ökad mångfald av sig själv?

– När man söker efter någon med kompetens så har man sällan tänkt igenom vad

Om Rättvise­ förmedlingen Rättviseförmedlingen kallar sig en modern digital folkrörelse och startade 2010. I dag är de fler än 80 000 personer som sa­ marbetar i sociala medier för att sprida kunskap och synliggöra kompetens.

begreppet står för. Det används ofta slentrianmässigt och bygger på det som redan sitter i väggarna i företaget. Då ligger det nära till hands att välja någon som bekräftar och stärker den bilden. Hon anser dock inte att det bygger på en ren ovilja från företagsledare. – Det handlar snarare om att de inte vet hur man gör för att hitta personer utanför de vanliga nätverken. Det tar också lite mer tid. Dessutom kan det vara en fråga om osäkerhet – genom att välja någon som man vet passar känner man sig tryggare än med någon okänd. Men kanske är det den som tillför något nytt till företaget. Text: Peter Wiklund

foto: Caroline Tibell

Swedac möter: Seher Yilmaz swedac magasin #1—2015

20

” Svenska företag präglas av enfald”

Om Seher Yilmaz


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.