Tandlægebladet 1 - 2006

NR. 1 · JANUAR 2006 · ÅRGANG 110

DANSK TANDLÆGEFORENINGS MEDLEMSBLAD DANISH DENTAL JOURNAL

Tema: Basalbiologi Krav om advarselslamper på stærksug Mindre klinisk undervisning i København

Oraqix TM – injektionsfri og fleksibel bedøvelse

Injektionsfri lokalanæstesi i de parodontale pocher i forbindelse med diagnostiske procedurer og behandlinger såsom dybdemåling, tandrensning og/eller rodrensning.

Ny applikationsmåde Oraqix TM Periodontalgel (lidokain, prilokain) er et nyt produkt som giver bedre patientkomfort og større behandlingsfleksibilitet.

• hurtig virkning (ca. 30 sekunder) • varighed i ca. 20 minutter • appliceres med traditionel dental sprøjte og medfølgende applikator Oraqix er nemt at applicere, da Oraqix er flydende ved stuetemperatur og bliver gel ved kropstemperatur. Oraqix appliceres smertefrit i tandkødslommen ved hjælp af en stump applikator som følger med hver ampul. En cylinderampul indeholder 1,7g Oraqix™ (1 gram gel indeholder 25 mg lidokain og 25 mg prilokain).

BEMÆRK! Bedste applicering opnås når ORAQIX opbevares ved rumtemperatur.

For yderligere information: www.laegemiddelstyrelsen.dk Udlevering fra apotek: Pakning & pris: 20 stk. ampuller a 1,7 g gel: kr. 957,50 inkl. moms.

Dentsply DeTrey Hovmarksvej 84 DK-8700 Horsens Tlf. Jylland/Fyn: 20 46 56 80 Tlf. Sjælland: 24 22 36 08

Kontraindikationer og bivirkninger Oraqix er kontraindiceret til patienter med kendt overfølsomhed overfor lidocain, prilocain, lokalanæstetika af amidtypen eller overfor et eller flere af hjælpestofferne. Oraqix er kontraindiceret til patienter med kongenit eller idiopatisk methæmoglobinæmi. Oraqix er kontraindiceret til patienter med tilbagevendende porfyri. Der er ikke set bivirkninger, som kunne tilskrives Oraqix. De hyppigste bivirkninger i alle kliniske forsøg var lokale reaktioner i mundhulen. Hyppigheden og arten af reaktioner var ens for Oraqix og placebo. Hos patienter, som var eksponeret for Oraqix og placebo var 15 % af de rapporterede bivirkninger milde. I begge grupper var 4 % af de rapporterede bivirkninger moderate. De lokale reaktioner såsom ømhed, ulceration, irritation og rødme svarer til de symptomer, der sædvanligvis ses efter tand- og rodrensning. Lignende symptomer kan ligeledes være associeret med parodontal sygdom. For yderligere information: www.laegemiddelstyrelsen.dk

@e[_fc[ K<D81 98J8C9@FCF>@

- Dabelsteen S, Mackenzie IC. The stem cell concept in oral mucosa and in cancer () Thesleff I. Utvecklingsbiologiska genombrott inom odontologin )) Lund EL, Kristjansen PEG. The malignant phenotype *' Nieminen P, Arte S. Genetiken bakom medfödd avsaknad av tänder +' Syrjänen S. Humana papillomvirus och orala infektioner

Side 30

>\e\k`b f^ kXe[l[m`bc`e^ =8>C@> FI@<EK<I@E>

,( Kommentar: – Har Erasmus Montanus levet forgæves?

Side 58 =FKF1 ?<EI@B J¥I<EJ<E

C<;<I F> ;<98K

Leder: ,) –Vi kommer længst med åbenhed Debat: ,+ – Et frihedsbrev til kvaliteten ,, – Svar til Lise Gerdes

8iY\a[jd`caµbcX^\e´me\k X]m`j\i Xeb\ ]iX ;K=1 BiXm fd X[mXij\cjcXdg\i g jk´ibjl^ jk i ]Xjk

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

,- ,. ,/ -' -( -) -+ -, -.

-0 .' .+

Kviksølv under mistanke Ny formand for de privatansatte tandlæger Krav om kontrolanordning på stærksug Hver sjette er tilfreds med DTF Mindre klinisk undervisning Intet forbud trods rygende enighed Tandlæger i barselsfond yt fra SYSIFO N Fremtidsmusik?

Ny redigerende journalist Skrivebordstandlægen Protokollat

J<IM@:<J@;<I

/* Navne, kalender // Kollegiale henvisninger 0+ DTF’s kollegahjælp 0, Stillinger ('' Køb og salg ('( Leverandørhenvisninger (', Indeks

Side 70

=FKF1 N@EE@< 9IF;8D

JljXee\ JZ_`µc\i _Xi XiY\a[\k ` [\ekXcYiXeZ_\e c`^\ j`[\e _le Yc\m ZXe[%f[fek% ` (0/+% Æ A\^ \i _Xme\k g [\e i\kk\ _pc[\ j\cm fd [\k jb\k\ m\[ \e k`c]´c[`^_\[# j`^\i _le

DANISH DENTAL JOURNAL NR. 1, JANUAR 2006, ÅRG. 110

Grafik: Ribergård & Munk ud fra foto af Henrik Sørensen. Læs videre i temaet om basalbiologi, side 5-50, samt i artiklerne »Krav om kontrolanordning på stærksug«, side 58-59, og »Mindre klinisk undervisning«, side 61.

8ejmXij_Xm\e[\ f^ ]X^c`^$m`[\ejbXY\c`^ i\[Xbkµi1 ;fZ\ek# [i%f[fek% @Y J\n\i`e%

Tandlægebladet er Dansk Tandlægeforenings medlemmers blad. Det er bladets formål at give læserne faglig viden samt at informere og engagere læserne på områder der er relevante for deres virke som tandlæger og sundhedspersoner.

Alle Dansk Tandlægeforenings medlemmer kan komme til orde i Tandlægebladet. Det betyder at de holdninger der kommer til udtryk i Tandlægebladets artikler og debatindlæg, ikke nødvendigvis er de samme som Dansk Tandlægeforenings holdninger.

Tandlægebladets artikler i kategorierne faglige artikler og faglig orientering redigeres ud fra sundhedsvidenskabelige kriterier. Artiklerne i kategorien tandlæge og samfund redigeres ud fra journalistiske principper om aktualitet, relevans og fairness. Det betyder at en person der som part i en sag bliver kritiseret i et debatindlæg eller en journalistisk artikel bragt under rubrikken tandlæge og samfund, skal have mulighed for at kommentere kritikken.

Tandlægebladets medarbejdere må ikke have nogen økonomiske interesser i produkter der bliver omtalt i bladets redaktionelle artikler. Hvis forfattere til faglig-videnskabelige artikler har økonomiske interesser i produkter som omtales i artiklerne, eller har modtaget støtte fra producenter eller firmaer i forbindelse med udarbejdelsen af artiklerne, skal dette oplyses.

Redaktionen D8ELJBI@GKM<AC<;E@E>

8[d`e`jki\i\e[\ i\[Xbkµi1 :cXlj Aµi^\ej\e# \$dX`c1 Za7[k]$[b%[b%

I\[Xbk`fe\e df[kX^\i dXeljbi`gk\i k`c ( ]X^m`[\ejbXY\c`^\ Xik`bc\i le[\ijµ^\cj\i# bXjl`jk`bb\i# fm\ij`^kjXik`bc\i f^ ) ]X^c`^ fi`\ek\i`e^ ]X^c`^\ Xik`bc\i fd bc`e`jb\ ]fi_fc[# dµ[\i\]\iXk\i# Xlkf$ i\]\iXk\i X] X]_Xe[c`e^\i# bfdd\ekXi\i# jgµi^jd c k`c ¾Jgµi^ KXe[c´^\YcX[\k½ dm% %

=X^i\[Xbk`fe1 @ejk`klkc\[\i# kXe[c´^\ Gi\Y\e ?µijk\[ 9`e[jc\m# gif]\jjfi# [i%f[fek% GXcc\ ?fcdjkilg# gif]\jjfi# [i%f[fek% =c\dd`e^ @j`[fi%

>\e\i\ck DXeljbi`gk\i Y\[\j `e[j\e[k g 8+$Xib d\[ [fYY\ck c`ea\X]jkXe[# Yi\[ m\ejki\dXi^`e# ,' XejcX^ g\i c`ea\ f^ dXbj`dXck ), c`ea\i g\i j`[\# c\[jX^\k X] dXeljbi`gk\k g [`jb\kk\% Jbi`]kkpg\e Zfli`\i e\n \cc\i Xe[\e `bb\$gifgfik`feXc jbi`]kkpg\ Y\[\j Y\epkk\k% I\^c\ie\ ^´c[\i Xcc\ dXeljbi`gk\i m`[\ejbXY\c`^\ Xik`bc\i# dµ[\i\]\iXk\i# bfdd\ekXi\i dm% f^ _\c\ dXeljbi`gk\k `ebc% ]o c`kk\iXklic`jk\i f^ Ô^lik\bjk\i %

I\[Xbk`fe X] ¾KXe[c´^\ f^ jXd]le[½1 I\[`^\i\e[\ aflieXc`jk# ZXe[%jZ`\ek%jfZ% Ki`e\ >Xe\i# \$dX`c1 k^7[k]$[b%[b# kXe[c´^\# afli$ eXc`jk N`ee`\ 9if[Xd# \$dX`c1 nY7[k]$[b%[b%

=X^m`[\ejbXY\c`^\ Xik`bc\i KXe[c´^\YcX[\k ]µc^\i [\ `ek\ieXk`feXc\ glYc`bXk`feji\^c\i f^ glYc`Z\i\i j c\[\j gi`d´ik fi`^`eXc\ XiY\a[\i% JXdk`[`^ fgkX^\j `d`[c\ik`[ [Xejb\ m\ij`fe\i X] Xik`bc\i jfd k`[c`^\i\ \i glYc`Z\i\k ` `ek\i$ eXk`feXc\ k`[jjbi`]k\i j\ble[´i\ glYc`bXk`fe\i % <e[\c`^ bXe Xik`bc\i \]k\i ]fil[^ \e[\ X]kXc\ d\[ i\[Xbk`fe\e glYc`Z\i\j jfd gXiXcc\cglYc`bXk`fe\i# [mj% Xk Xik`bc\ie\ glYc`Z\i\j jXdk`[`^ ` Õ\i\ [Xejb\ \cc\i efi[`jb\ ]X^k`[jjbi`]k\i% 8ik`bc\e `e[c\[\j d\[ \e k`k\cj`[\# jfd k`cc`^\ jbXc ildd\ [\e bfii\bkliXejmXic`^\j X[i\jj\% G e´jk\ j`[\ ]µc^\i Xik`bc\ej ¾dXeZ_\k½ Xgg\k`km´bb\i f^ i\jld # jfd kpg`jb jbXc ]pc[\ (%''' dXbj`dld (%)'' XejcX^% ;\ ]X^m`[\ejbXY\c`^\ Xik`bc\i jbXc `e[\_fc[\ \k ¾<e^c`j_ jlddXip½ [\i `e[c\[\j d\[ Xik`bc\ej k`k\c g \e^\cjb% 8cc\ Ô^lik\bjk\i jbXc ]fijpe\j d\[ \e^\cjb le[\ik\bjk% C`kk\iXklic`jk\e jbXc l[]fid\j ` _\e_fc[ k`c MXeZflm\ijpjk\d\k% KXe[c´^\YcX[\k fg]fi[i\i \e[m`[\i\ Xik`b\c]fi]Xkk\i\ k`c Xk jlggc\i\ c`kk\iXklic`jk\e d\[ _\em`je`e^\i k`c `ek\ie\kj`[\i# _mfi c´j\ie\ bXe `e[_\ek\ p[\ic`^\i\ fgcpje`e^\i% 8ik`bc\e X]jclkk\j d\[ ]fi]Xkk\ifgcpje`e^\i eXme# jk`cc`e^ f^ ^iX[\i jXdk fgcpje`e^ fd _mfi Xi$ k`bc\e l[^ i ]iX % M\[i% \bj\dgc\i g fgjk`cc`e^ X] Xik`bc\i _\em`j\j ` µmi`^k k`c ]fi\^ \e[\ eldi\ X] KXe[c´^\YcX[\k% KXe[c´^\YcX[\k fgkX^\i ]fiki`ejm`j Xik`bc\i g [Xejb# d\e Xik`bc\i g \e^\cjb bXe fgkX^\j \]k\i ]fi$ l[^ \e[\ X]kXc\ d\[ i\[Xbk`fe\e%

8eefeZ\Z\ek\i1 8eefeZ\Z_\] D`Z_X\c C\ekq# \$dX`c1 dc7 [k]$[b%[b# D\kk\ 9cXb Fcj\e# \$dX`c1 dYf7[k]$ [b%[b# 8e\kk\ Bf]f\[# \$dX`c1 Xb7[k]$[b%[b% J\bi\kXi`Xk1 K`eX 8e[\ij\e# \$dX`c1 kX7[k]$[b%[b% 8[i\jj\´e[i`e^\i f^ ]fij\e[\cj\1 @ccfeX N\[\c# \$dX`c1 `n7[k]$[b%[b% 8[i\jj\1 KXe[c´^\YcX[\k# 8dXc`\^X[\ (.# gfjkYfbj (+*# (''+ BµY\e_Xme B% K\c\]fe .' ), .. ((# k\c\]Xo ** +/ .. *'% <$dX`c1 kY7[k]$[b%[b% @ek\ie\k1 nnn%kXe[cX\^\YcX[\k%[b%

8;I<JJ<I

KXe[c´^\YcX[\k l[bfdd\i d\[ (, eldi\ ic`^k% ;`jki`Yl\i\k fgcX^ g\i eldd\i1 -%*+(% D\[c\d X] ;Xejb FgcX^jbfekifc% D\[c\d X] ;Xejb =X^gi\jj\% Fgcpje`e^\i m\[i% l[XiY\a[\cj\ X] dXeljbi`gk\i# j´ikipb# `e[j\e[\cj\j]i`jk\i dm% bXe ] j _fj i\[Xbk`fe\e% >\e^`m\cj\ X] Xik`bc\i ]iX KXe[c´^\YcX[\k f^ nnn%kXe[cX\^\YcX[\k%[b \i ble k`ccX[k \]k\i X]kXc\ d\[ i\[Xbk`fe\e% L[^`m\i1 ;Xejb KXe[c´^\]fi\e`e^% Kipb1 ;XkX^iX]% @JJE1 ''*0$0*,*

2

;Xejb KXe[c´^\]fi\e`e^ 8dXc`\^X[\ (.

GfjkYfbj (+* (''+ BµY\e_Xme B K\c\]fe .' ), .. (( K\c\]Xo .' ), (- *. @ek\ie\k1 nnn%[k]e\k%[b <$dX`c1 [k]7[k]$[b%[b K\c\]fe Ye`e^jk`[1 DXe[X^$kfij[X^ 0%''$(/%''# ]i\[X^ 0%''$(,%*'

;K=j Kip^_\[jfi[e`e^\i JmXe\dµcc\m\a /, )0'' ?\cc\ilg K\c\]fe *0 +- '' /' K\c\]Xo *0 +- '' // @ek\ie\k1 nnn%[k]kip^_\[%[b <$dX`c1 n\Y7[k]kip^_\[%[b K\c\]fe Ye`e^jk`[1 DXe[X^$kfij[X^ 0%''$(-%''# ]i\[X^ 0%''$(,%*'

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

Set på TV Vil du også tilbyde dine tandløse patienter nye tænder på mindre end en time (incl. implantater og endelig bro)?

Ring til Nobel Biocare Danmark tlf 39404846

NobelGuide ™

powered by Procera ® Plan it. Predict it. Prepare prosthetics in advance. Then execute it all perfectly – with the revolutionary NobelGuide™. The concept transforms extraoral planning into clinical reality. Easily, accurately and quickly.

A custom-designed surgical template is created, based on your exact planning. You know the final position of the implants before you start. This allows the laboratory to make the prosthetic solution beforehand, so it can be delivered to the patient during the actual surgery.

The multi-faceted NobelGuide™ concept adapts to any level of practice. You can still work with conventional model-based planning. Or you can plan digitally, using the NobelGuide™ software powered by Procera , which gives a perfect view of the patient's anatomy. For you, the revolutionary NobelGuide™ means unrivalled predictability. For the patient, it truly means Beautiful Teeth Now™. © Nobel Biocare AB 2005

®

For more information, contact your Nobel Biocare office or visit www.nobelbiocare.com

78209-USX/DK-0405

OsseoSpeed™ Growing power from Astra Tech

novation A new in ra Tech from Ast

The growing power of OsseoSpeed is proven and well documented making OsseoSpeed a very good solution for all your implant patients. In fact, the benefits of early bone healing are particularly well suited for:

• Immediate installation • Early loading • Compromised cases

More bone more rapidly This diagram illustrates preclinical results from different studies.

OsseoSpeed™ TiOblast ®

Machined

HEALING TIME

So experience the growing power of OsseoSpeed from Astra Tech. Contact us today for more information.

Ellingsen, J. E. Pre-treatment of titanium implants with fluoride improves their retention in bone. J Mater Sci 1995;6:749-753.

Ellingsen, J. E., Lyngstadaas, S. P. Increasing biocompatibility by chemical modification of titanium surfaces. In: Ellingsen, J. E., Lyngstadaas, S. P., (eds). Bio-Implant Interface: Improving biomaterials and tissue reactions. Boca Raton: CRC Press Inc., 2003:319-336.

Ellingsen, J.E., Johansson, C. B.,Wennerberg, A., Holmén, A. Improved retention and bone-to-implant contact with fluoride modified titanium implants. Int J Oral Maxillofac Implants. (in press).

Berglundh, T. et al. Healing of implants with fluoride modified surfaces. (in preparation).

Cooper, L. F. et al. Fluoride modification effects on osteoblast behavior and bone formation at TiO2-grit blasted c.p. titanium endosseous implants. (in press).

Gotfredsen, K. et al. Histomorphometric and Removal Torque Analysis for TiO2-Blasted Titanium Implants. Clin. Oral Impl. Res 1992; 3: 77–84.

Developed with a biological and biomechanical approach.

Astra Tech A/S, Husby Alle 19, 2630 Taastrup. Tel : 43 71 33 77. Fax . 43 71 78 65. www.astratech.dk

Tuvemark

For all your implant patients

Until now, early loading meant reducing the healing time before loading – without being able to speed up the actual healing process. OsseoSpeed, on the other hand, has a proven ability to stimulate early bone healing – for safer, more effective early loading.

BONE SUPPORT

Think of OsseoSpeed as an innovative, biologically-based bone trigger. Developed by Astra Tech, OsseoSpeed is a fluoride-modified fixture surface that speeds up the bone healing process.

The result is more bone in less time and the increased patient satisfaction that comes with it.

53450_TB01_s005

04/01/06

12:38

Side 5

TEMA Basalbiologi 2006 Forord tandläkarens kliniska vardag ingår bland mycket annat att preparera tänder, ta avtryck, genomföra profylaxprogram, göra fyllningar och rotrensningar, terapiplanera, debitera och lyssna till salivsugens slurpande ljud. Men vad är det egentligen för vätska som kommer upp i sugen? Hur är det med spottkörtelfunktion och saliven som flytande vävnad?

Vad är det för molekylära förlopp som styr tumörutveckling?

Hur styrs embryots utveckling på genetisk väg och vad betyder egentligen utvecklingsbiologi för odontologin?

Papillomvirus kan ge upphov till kliniska förändringar i munslemhinnan som papillom, kondylom och vårtor. Men hur går det till?

På kursen i mikrobiologi studerades vi en gång i tiden bakterier som växte i odlingsskålar eller i flytande medier.

Men nu gäller begreppet »biofilm«; vi inser att bakterier fäster på ytor och är organiserade i komplexa bakteriesamhällen. Spelar denna nyare kunskap någon roll för att förstå sammanhang mellan bakterier och sjukdom?

Stamceller är ett populärt begrepp både i fackpress och populärmedier. Vi skymtar möjligheten att regenerera nästan alla sorters vävnad. Men vilken roll spelar stamceller för initiering och tillväxt av olika cancerformer?

I dag skall tänder ibland ersättas med implantat. Hur klarar då hjärnan att reglera käkens motorik när patienten saknar den naturliga tandens periodontalreceptorer?

Hur tänker forskarna när det gäller att framställa vaccin

I

Björn Klinge Tandläkartidningen Sverige

TA N DL Æ GE B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Gudrun Sangnes Den norske tannlegeforenings tidende Norge

mot karies och kan avsaknad av tänder vara en indikator för ökad cancerrisk? Många frågor söker svar.

I detta samnordiska temanummer är vår ambition att spegla basbiologisk forskning som kan ha betydelse också för den kliniska odontologin. Vi vill också teckna en bakgrund och ge ökad insikt om aktuella frågeställningar inom basbiologisk forskning. Det finns ibland en opposition mot att använda begreppen klinisk forskning respektive grundforskning eftersom en tydlig gräns inte alltid kan urskiljas.

Att vi använder begreppet basbiologi är inte ett uttryck för önskan om gränsdragning utan skall mer betraktas som konsumentupplysning. Det mesta handlar om sådant som just nu försiggår i laboratorier, inte i vardagskliniken.

I detta och nästa nummer presenteras sammanlagt nio artiklar inom basbiologi. I år har den svenska Tandläkartidningen haft en samordnande uppgift för temanumret.

För varje temaserie utses en redaktionskommitté som har till uppgift att föreslå författare, värdera och granska manuskript. I denna redaktionskommitté har ingått professorerna Magne Bryne, Institutt for oral biologi, Oslo, Erik Dabelsteen, Afdeling for Oral Diagnostik, Odontologisk Institut, Köpenhamn, Kaj Fried, Centrum för oral biologi, Karolinska Institutet, Stockholm, och Tuula Salo, Oral patologi, Uleåborg. Kaj Fried har dessutom ansvarat för samordning.

Nu önskar vi god läsning av dessa båda temanummer och tar sedan mycket gärna emot läsarnas kommentarer och synpunkter.

Matti Pöyry Finlands Tandläkartidning Finland

Ib Sewerin Tandlægebladet Danmark

FAGLIGE ARTIKLER

5

5 • PANTONE 427 CV 5 • CYAN 5 • MAGENTA 5 • GUL 5 • SORT

K_\ jk\d Z\cc ZfeZ\gk `e fiXc dlZfjX Xe[ `e ZXeZ\i JXccp ;XY\cjk\\e Xe[ @%:% DXZb\eq`\

FiXc dlZfjX `j X _`^_cp [peXd`Z k`jjl\ k_Xk iXg`[cp i\gcXZ\j `kj jkilZkli\ Xe[ Zfeki`Ylk\j kf fiXc _\Xck_ Yp dX`ekX`e`e^ Xe `ekXZk YXii`\i k_Xk gifk\Zkj k_\ le[\i$ cp`e^ k`jjl\j `e k_\ ]XZ\ f] dlZ_ \em`ifed\ekXc jki\jj% K_\ iXg`[ iXk\ f] dlZfjXc i\e\nXc _Xj Y\\e befne ]fi dXep p\Xij Ylk `k `j fecp efn Y\Zfd`e^ XggXi\ek k_Xk dlZfjXc i\e\nXc Xe[ i\gX`i [\g\e[j lck`dXk\cp fe X jdXcc jlYgfglcXk`fe f] Z\ccj# befne Xj jk\d Z\ccj% Fecp jk\d Z\ccj _Xm\ k_\ XY`c`kp kf Zfek`elfljcp ^\e\iXk\ e\n Z\ccj ]fi k_\ n_fc\ c`]\k`d\ Xe[ n_\e k_\p [`m`[\ k_\p Yfk_ i\e\n k_\dj\cm\j Xe[ gif[lZ\ _`\iXiZ_`\j f] fk_\i Z\ccj k_Xk [`]]\i\ek`Xk\ ]fi k`jjl\ ]leZk`fe% K_`j _Xj dXep `dgc`ZXk`fej ]fi k`jjl\ i\e\nXc Xe[# f] gXk`ZlcXi `ek\i\jk# `dgfikXek ifc\j f] jk\d Z\ccj `e k_\ [\m\cfgd\ek Xe[ ki\Xkd\ek f] ZXeZ\i Xi\ \d\i^`e^% :XeZ\ij Xgg\Xi kf Xi`j\ Xj X i\jlck f] Z_Xe^\j `e jk\d Z\ccj Xe[ Xck\i\[ jk\d Z\ccj Xi\ k_\e i\jgfej`Yc\ ]fi [i`m`e^ kldfli ^ifnk_ Xe[ d\kXjkXj`j% N`k_`e X ZXeZ\i# Xj `e efidXc k`jjl\# jk\d Z\ccj Xi\ ]\n Xe[ [`]$ ÔZlck kf `[\ek`]p% K_`j Zfdgc`ZXk\j k_\ e\\[ kf `[\ek`]p k_\`i jg\Z`Xc Z_XiXZk\i`jk`Zj Xe[ \ejli\ k_Xk k_\p Xi\ `eZcl[\[ n`k_`e k_\ kXi^\kj f] k_\iXg\lk`Z gifZ\[li\j% 8e X[[`k`feXc `ek\i\jk`e^ ]\Xkli\ f] efidXc jk\d Z\ccj `j k_Xk k_\p Xgg\Xi kf _Xm\ dXib\[ gcXjk`Z`kp Xe[# Xk c\Xjk le[\i \og\i`d\ekXc fi gXk_fcf^`ZXc Zfe[`k`fej# k_\p ZXe Z_Xe^\ kf ^\e\iXk\ dXep [`]]\i\ek kpg\j f] k`jjl\j% K_`j `j ZfekiXip kf gi\m`flj `[\Xj XYflk k_\ jkXY`c`kp f] Z\cc g_\efkpg\j X]k\i [\m\cfgd\ek# jk\d Z\ccj Xe[ f]]\ij X iXe^\ f] gifd`j`e^ e\n k`jjl\ \e^`$ e\\i`e^ k\Z_e`hl\j ]fi k_\ i\jkfiXk`fe f] [`j\Xj\[ fi [XdX^\[ k`jjl\j%

6

T

he oral mucosa is a compound tissue consisting of both epithelial and connective tissue components (1). The stratifying squamous epithelium that forms the surface of the oral mucosa renews its structure throughout life with continuous proliferation of cells in the deeper epithelial layers produces cells that move upwards as they differentiate to be eventually lost from the surface by desquamation. This process requires a fine balance between the rates of cell formation and cell loss and the mechanisms that control proliferation, differentiation and cell death are of central importance to the maintenance of the normal structure (2). Transient changes that increase cell production can occur during physiological repair and wound healing, with more permanent changes in the normal homeostatic balance underlie a range of neoplastic and other pathological changes (3,4). Several lines of evidence indicate that the renewal and repair of most, perhaps all, epithelia depends ultimately on a sub-population of the basal cells known as stem cells and that these cells have unusual properties (5-8).

It is now also apparent that these cells have important roles in the initiation and growth of cancers (4).

The stem cells present in adult tissues, which are known as somatic stem cells, differ in several ways from embryonic stem cells which are cells isolated from the inner cell mass of the blastocyst (9). Embryonic stem cells exist only transiently in vivo but once isolated can be extensively propagated in vitro, are pluripotent, and are able to give rise to almost any type of tissue (10). Somatic stem cells also have the capacity to renew themselves indefinitely but, unlike embryonic stem cells, one of their most important properties is also to produce cells that differentiate for tissue function (11). Maintenance of a constant tissue mass of functional tissue (homeostasis) for the entire lifespan is achieved by the unique pattern of self-renewal of somatic stem cells where each division typically produces one cell that remains a stem cell and one cell that enters the differentiation pathway (12,13). How this pattern of »asymmetric« division is controlled is a central problem for stem cell biology (14) and loss of this normal pattern is one of the key changes occurring in malignancy (4). Epithelial stem cells, and those of most other tissues, normally share the properties of extensive selfrenewal and generation of proliferative hierarchies of differentiating cells but the number of stem cells and their patterns of distribution seem to vary markedly from one tissue to another (8). Another interesting feature of somatic stem cells is that they act as if they are committed to differentiate into a particular type of tissue. For example, after in vitro culture and re-transplantation back to in vivo sites, stem cells isolated from tissues such as blood, epithelium, cartilage TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

or muscle typically generate only cells with same pattern of differentiation as their tissue of origin (4). This property has been clinically exploited, for example, in the transplantation of bone marrow stem cells to restore haematopoiesis after radiation therapy, in the in vitro growth and grafting of epidermis for burns patients, and in the use of cartilage stem cells for joint regeneration (15,16). However, despite this apparent functional stability, there is now surprising evidence that somatic stem cells are actually quite plastic and may retain multipotent properties (14,17). Under various experimental and pathological conditions, and perhaps sometimes normally, it has been shown that even adult epithelial stem cells are capable of generating a range of different cell lineages (18) and that, conversely, epithelia can be generated from the stem cells of other types of tissue . >\e\iXc ]\Xkli\j f] jkiXk`Ô\[ jhlXdflj \g`k_\c`X An epithelium can be characterised by its morphology, its cell turnover, and the cellular products it produces during differentiation. Consequently, as they differentiate, the cells of a renewing epithelium change their histological appearance and their progress towards terminal differentiation can be independently monitored by their changing patterns of expression of various molecules such as cytokeratins. In some epithelial regions the pattern of cell stratification is accompanied by organization of the epithelium into distinct »units of structure«. For example, in both human and rodent skin, most regions of the epidermis is organized into stacks of cells that run vertically through the upper strata (19).

The epithelia of some regions are organized into larger units of structure, such as tongue papillae and hair, which form distinct anatomical structures with localized regions of cell proliferation (6,20). Even when such complex structures are absent, some form of repeating lateral pattern such as epithelial rete that interdigitate with connective tissue papillae is often characteristic of tissues such as the skin and oral mucosa (3,11). <g`k_\c`Xc i\e\nXc It was initially suggested that the homeostatic balance between epithelial cell division and cell differentiation was maintained by an essentially random process in which population pressure resulting from cell division caused cells to be randomly squeezed out of the stratum basale to enter the statum spinosum (21). However, the small columnar structures present in mouse epidermis have non-random patterns of cell proliferation suggesting that each of these columnar units functions as an »epidermal proliferative unit« and is actually a clone of cells derived from a single stem cell (19, TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

S

TA

TD

S

T1

T2

Fig. 1. Illustration of the type of stem cell system hypothesised to function in oral and other epithelia. Three basal cell compartments (stem = S, transient amplifying = TA, and post-mitotic terminally differentiating = TD) are separated by two transitions T1 and T2 (dotted lines). Normally, each stem cell division produces one cell that remains a stem cell (S) and one that becomes a transient amplifying cell and undergoes a series of divisions to produce an expanded number of terminally differentiating cells. The T1 transition controls stem cell homeostasis; for example, lack of transition from S to TA would lead to accumulation of stem cells but increased transition from S to TA would lead to stem cell loss and atrophy of the tissue. The T2 transition controls the number of differentiated cells produced per stem division: a shift of one tier to the left or right halves or doubles, respectively, the total number of cells produced per stem cell division. Typically the direction of cell progression is from left to right but it is uncertain whether reverse transit of cells from TA to S also sometimes occurs normally.

22,23). The basal cell layer thus appears to consist of three functionally-different types of cells: a) a small subpopulation of stem cells, the only basal cells with essentially unlimited self-renewal abilities, b) transit amplifying cells, produced by stem cell divisions and able to undergo a few rounds of cell division before they differentiate, and c) post mitotic differentiated cells preparing to emigrate from the basal layer (3). Evidence for the presence of clonal units of epithelial cells arising from individual stem cells has been provided by various studies that have marked the cell lineages arising from individual stem cells (19,24). @[\ek`ÔZXk`fe f] jk\d Z\ccj A great deal of effort has been put into trying to find markers that can identify epithelial stem cells but no unique stem cell =8>C@> FI@<EK<I@E>

7

Stem cells

features have yet been found that readily distinguish them from other basal cells (3,8). The earliest of the various methods developed to identify stem cell distributions was based on the assumption that although epithelial stem cells have the high proliferative potential required for renewal of the epidermis during the entire lifetime of the host organism they would, like blood stem cells, actually divide rarely under normal conditions. As infrequently dividing cells, stem cells would be expected to retain any DNA label such as tritiated thymidine or BrDU that becomes incorporated during division (25). Other cells would also be initially labelled but would either lose their label by dilution as they divide or be lost from the basal population by differentiation. When young mice are injected with tritiated thymidine, most basal cells are initially labelled but only a small population of cells subsequently remained labelled (25,26). These »labelretaining cells« were shown to have the high in vitro proliferative potential anticipated for stem cells and to be able to generate a new epithelium (27). This method has since been used to identify stem cells to the bulge region of hair follicles, to the limbal region of the cornea, to the base of villi in the gut, and to other localized regions in various other tissues (20,28,29). Label retention, although still the only in vivo method to be generally accepted for localizing epithelial stem cells, has two major limitations. Firstly, being dependent on incorporation of a nuclear label, the method cannot be used for studies of human tissues.

Secondly, the initial labelling procedure does not label all basal cells and therefore does not subsequently identify all stem cells. However, label-retaining cells in mouse epidermis are found in the centre of the group of 10-12 basal cells beneath each columnar units suggesting that there is one stem cell per unit and, consequently, that about 8-10% of basal cells act as stem cells (26,30).

Studies of the distribution of stem cells in human and rodent epithelia often differ in their findings suggesting that the number and pattern of distribution of stem cells differs markedly with species and from one epithelial region to another. In human epidermis stem cells are reported to lie among the basal cells at the tops of the dermal papillae (30) but in oesophagus they are located among the basal cells at the deep tip of the epithelial rete (31). As previously mentioned, the epidermis of rodents consists of small clonal units and label retention indicates that each is regenerated by a single stem cell. Other rodent tissues, however, show different patterns with label retaining cells lying in the »bulge« region of hair follicles and in the ducts of glands (20,28,32).

The focal patterns of epithelial stem cell distribution suggest the existence of stem cell »niches«, restricted regions 8

where stem cells are able to survive due to interactions with adjacent cells or the matrix (33,34). The »niche« required for haematopoietic stem cell survival requires their contact with osteoblasts but the nature of niches that may support epithelial stem cells is as yet unknown.

Jk\d Z\ccj `e fiXc dlZfjX Most of what is assumed about stem cell patterns in oral mucosa has been inferred from work with other epithelia, usually epidermis, but some of the information available has been derived by direct examination. Histologically, human oral epithelia show well-defined patterns of stratification and in some regions are also organized into clearly defined anatomical units of structure. Tongue papillae, for

Fig. 2. Pattern of stem cell distribution in oral epithelia.

Most regions of keratinizing human oral mucosa has a marked rete pattern and staining for various molecular markers indicates the presence of cells at three different stages of differentiation. Cells in a stem cell zone at the base of the epithelial rete stain for stem cell markers such as keratins 15 and 19. Above this level basal cells stain for early differentiation markers such as keratins 6 and 16. As the cells move suprabasally, they acquire expression of additional differentiation markers such as keratins 1 and 10 (11). The pattern shown here is similar to that proposed for the epithelium lining the oesophagus (32).

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

example, are complex structures made up of three distinct regions of differentiation and early kinetic studies of murine mucosa suggested that each of these regions is renewed by stem cells that are positioned at the base of the anterior and posterior columns of the papillae (6,35). That this is the position occupied by stem cells has been confirmed by the presence of label-retaining cells at these sites (25). In other mucosal regions, label-retaining cells are typically located at the deep tips of the epithelial rete ridges, suggesting a stem cell position different from most regions of rodent or human epidermis but similar to palmar epidermis and esophageal epithelium (5,31). The epithelium overlying the rougae of anterior region of human palate has a marked rete pattern with deep and regularly interdigitating projections formed between the epithelium and the connective tissue.

The distribution of differentiation markers within the epithelium of this region indicates the presence of three types of cells related to the rete: a) a stem cell zone at the deep tips of the rete, b) a zone of amplifying cells occupying the remainder of the basal layer, and c) the non-proliferative suprabasal cells which express a range of late differentiation markers (Fig. 2). This suggests that stem cells are distributed in relation to the rete but when palatal epithelia are examined by transplantation of reconstructed tissues containing genetically marked stem cell, small clonal stem cell units similar to those found in human epidermis were seen (11).

However, it is known that complex structures, such as tongue papillae and hair, require information from the subadjacent connective tissue for their development and maintenance (36,37) and if experimental reconstruction methods fail to regenerate adequate interactions, normal stem cell patterns may not be re-established. The small clonal units found in experimentally-reconstructed tissues may thus represent the intrinsic pattern of stem cell behaviour from which development of more complex structural patterns is orchestrated by further tissue interactions. The recent demonstration that the epidermis of intact human skin may show only small clonal units unrelated to rete is at variance with the findings of most previous studies and further confuses the issue (24).

Jk\d Z\ccj `e k`jjl\ \e^`e\\i`e^ Xe[ ^\e\ k_\iXgp Stem cells are ultimately responsible for all tissue regeneration and clinical techniques that transplant cells for the regeneration of the haematopoietic system, or generate sheets of epidermis in vitro to treat burns patients (16), can be considered, in essence, »stem cell therapies«. Typically, however, transplantation therapies have not used purified populations of stem cells but have relied on stem cells being TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

present within the cell population to be transplanted or cultured. Considerable advances have been made in isolating pure populations of haematopoietic stem cells (15) and regeneration of corneal mucosa by isolation and enrichment of limbal stem cells has made sufficient progress to restore sight to severely damaged eyes (38). As stem cells have a high regenerative potential, tissue regenerated from isolated stem cells is expected to have better survival properties (39,40). The development of successful and durable gene therapy also depends on the successful isolation and manipulation of stem cells to maintain transgene expression and the feasibility of using epithelial stem cells for somatic gene therapy has been demonstrated (41,42). The feasibility of in vitro expansion of populations of oral epithelial cells prior to transplantation back to the oral cavity to heal oral wounds has been shown but, as yet, therapies based specifically on oral stem cells have not yet been developed (42).

Under some experimental circumstances somatic stem cells have been shown to possess extensive plasticity. For example, when injected into developing mouse embryos, even stem cells from adult epithelia are able to re-differentiate and participate in the formation of many organs, suggesting that these cells may possess some of the plasticity of embryonic stem cells (18). This has raised further interest in their use for tissue engineering but there are suggestions that some of the changes seen in somatic stem cells may result from cell fusion rather than re-differentiation (43,44). The degree of functional plasticity of somatic stem cells therefore remains uncertain and controversy persists concerning the relative values of somatic and embryonic stem cells for tissue engineering (17). Clinically however, plasticity of haematopoietic stem cell is apparent and female patients who have received transplants of male bone marrow have been shown to generate buccal epithelial cells containing the male X-chromosome (45).

The possibility of generating new tissues from embryonic and somatic stem cells has raised practical interest in the processes underlying the development of tissues and organs. Concerning oral tissues in particular, the molecular mechanisms associated with the development of teeth are now quite well understood (46) and are being related to the possibility of generating new teeth for clinical use (47).

Recent reports indicate that the combining developmental information with principles tissue engineering may enable the differentiation of adult stem cells into functional dental structures (48,49).

Jk\d Z\ccj `e fiXc kldflij Currently there is great interest in the roles of stem cells in =8>C@>< 8IK@BC<I

9

Stem cells

cancer with recent studies indicating that stem cells act both as the functional target of carcinogens and, after malignant change, as the source of cells driving the continuing growth of cancers (4,50). Stem cell hierarchies have been found in leukaemias where only a small fraction of leukaemic cells represents »tumour initiating cells« that have the ability to regenerate the tumour (15). Similar malignant stem cell patterns are present in breast cancers (51) and hierarchical stem cell patterns can even be demonstrated in cell lines derived from other tumours (52). Stem cell hierarchies can be demonstrated in cell lines derived from oral cancers and the persistence of essentially normal stem and amplifying colony forms indicate the extremely basic nature of this pattern (53). The stem and amplifying cells from a range of tissues have markedly differing patterns of motility, apoptosis, drug exclusion and gene expression and marked differences also persist between the stem and amplifying cells of cell lines (53). The importance of these observations lies in their implications for therapy; if malignant stem cells are the driving force of tumour growth then they are the cells that need to be eradicated but at present there are few methods for monitoring the responses of malignant stem cells to therapy (4,51, 53).

I\]\i\eZ\j 1. Schroeder HE. Differentiation of human oral stratified epithelia.

Basel: Karger S; 1981.

2. Hume WJ. Stem cells in oral epithelia. Stem cells: Their identification and characterization. Potten CS, editor. Edinburgh: Churchill Livingstone; 1983. p. 233-70.

3. Watt FM. Epidermal stem cells: markers, patterning and the control of stem cell fate. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci 1998; 353: 831-7.

4. Reya T, Morrison SJ, Clarke MF, Weissman IL. Stem cells, cancer, and cancer stem cells. Nature 2001; 414: 105-11.

5. Lavker RM, Sun TT. Heterogeneity in epidermal basal keratinocytes: morphological and functional correlations. Science 1982; 215: 1239-41.

6. Hume WJ, Potten CS. Proliferative units in stratified squamous epithelium. Clin Exp Dermatol 1983; 8: 95-106 7. Hall PA, Watt FM. Stem cells: the generation and maintenance of cellular diversity. Development 1989; 106: 619-33.

8. Cotsarelis G, Kaur P, Dhouailly D, Hengge U, Bickenbach J. Epithelial stem cells in the skin: definition, markers, localization and functions. Exp Dermatol 1999; 8: 80-8.

9. Evans M, Hunter S. Source and nature of embryonic stem cells.

C R Biol 2002; 325: 1003-7.

10. Niwa H. Molecular mechanism to maintain stem cell renewal of ES cells. Cell Struct Funct 2001; 26: 137-48.

11. Tudor D, Locke M, Owen-Jones E, Mackenzie IC. Intrinsic patterns of behavior of epithelial stem cells. J Invest Dermatol 2004; 9: 208-14.

10

12. Lajtha G. Stem cell concepts. Differentiation 1979; 14: 23-34.

13. Potten CS, Morris RJ. Epithelial stem cells in vivo. J Cell Sci 1988; 10 (Suppl): 45-62.

14. Pardal R, Clarke MF, Morrison SJ. Applying the principles of stem-cell biology to cancer. Nat Rev Cancer 2003; 3: 895-902.

15. Dick JE. Stem cells: Self-renewal writ in blood. Nature 2003; 423: 231-3.

16. Compton CC. Cultured human sole-derived keratinocyte grafts re-express site-specific differentiation after transplantation.

Differentiation 1998; 64: 45-53.

17. Prockop DJ. Further proof of the plasticity of adult stem cells and their role in tissue repair. J Cell Biol 2003; 160: 807-9.

18. Liang L, Bickenbach JR. Somatic epidermal stem cells can produce multiple cell lineages during development. Stem Cells 2002; 20: 21-31.

19. Mackenzie IC. Retroviral transduction of murine epidermal stem cells demonstrates clonal units of epidermal structure. J Invest Dermatol 1997; 109: 377-83.

20. Cotsarelis G, Cheng SZ, Dong G, Sun TT, Lavker RM. Existence of slow-cycling limbal epithelial basal cells that can be preferentially stimulated to proliferate: implications on epithelial stem cells. Cell 1989; 57: 201-9.

21. Potten CS. The epidermal proliferative unit: the possible role of the central basal cell. Cell Tissue Kinet 1974; 7: 77-88.

22. Potten CS. Cell replacement in epidermis (keratopoiesis) via discrete units of proliferation. Int Rev Cytol 1981; 69: 271-318.

23. Ghazizadeh S, Taichman LB. Organization of stem cells and their progeny in human epidermis. J Invest Dermatol 2005; 124: 367-72.

24. Bickenbach JR. Identification and behavior of label-retaining cells in oral mucosa. J Dent Res 1981; 60: 1611-20.

25. Bickenbach JR, McCutecheon J, Mackenzie IC. Rate of loss of tritiated thymidine label in basal cells in mouse epithelial tissues. Cell Tissue Kinet 1986; 19: 325-33.

26. Bickenbach JR, Chism E. Selection and extended growth of murine epidermal stem cells in culture. Exp Cell Res 1998; 244: 184-95.

27. Cotsarelis G, Sun TT, Lavker RM. Label-retaining cells reside in the bulge area of pilosebaceous unit: implications for follicular stem cells, hair cycle, and skin carcinogenesis. Cell 1990; 61: 1329-37.

28. Potten CS, Loeffler M. Stem cells: attributes, cycles, spirals, pitfalls and uncertainties. Lessons for and from the crypt.

Development 1990; 110: 1001-20.

29. Morris RJ, Potten CS. Slowly cycling (label-retaining) epidermal cells behave like clonogenic stem cells in vitro. Cell Prolif 1994; 27: 279-89.

30. Jensen UB, Lowell S, Watt FM. The spatial relationship between stem cells and their progeny in the basal layer of human epidermis: a new view based on whole-mount labelling and lineage analysis. Development 1999; 126: 2409-18.

31. Seery JP, Watt FM. Asymmetric stem-cell divisions define the architecture of human oesophageal epithelium. Curr Biol 2000; 10: 1447-50.

32. Rochat A, Kobayashi K, Barrandon Y. Location of stem cells of human hair follicles by clonal analysis. Cell 1994; 76: 1063-73.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

33. Watt FM. Stem cell fate and patterning in mammalian epidermis. Curr Opin Genet Dev 2001; 11: 410-7.

34. Spradling A, Drummond-Barbosa D, Kai T. Stem cells find their niche. Nature 2001; 414: 98-104.

35. Hume WJ, Potten CS. Changes in proliferative activity as cells move along undulating basement membranes in stratified squamous epithelium. Br J Dermatol 1980; 103: 499-504.

36. Mackenzie IC. Epithelial-mesenchymal interactions in the development and maintenance of epithelial tissue. In: Lane EB, Leigh I, Watt FM, editors. The keratinocyte handbook.

Cambridge: Cambridge University Press; 1994.

37. Cunha GR, Bigsby RM, Cooke PS, Sugimura Y. Stromal-epithelial interactions in adult organs. Cell Differ 1985; 17: 137-48.

38. Di Iorio E, Barbaro V, Ruzza A, Ponzin D, Pellegrini G, De LM. Isoforms of {Delta}Np63 and the migration of ocular limbal cells in human corneal regeneration. Proc Natl Acad Sci USA 2005; 102: 9523-8.

39. Hengge UR, Taichman LB, Kaur P, Rogers G, Jensen TG, Goldsmith LA, et al. How realistic is cutaneous gene therapy?

Exp Dermatol 1999; 8: 419-31.

40. Ghazizadeh S, Taichman LB. Virus-mediated gene transfer for cutaneous gene therapy. Hum Gene Ther 2000; 11: 2247-51.

41. De Luca M, Albanese E, Megna M, Cancedda R, Mangiante PE, Cadoni A. Evidence that human oral epithelium reconstituted in vitro and transplanted onto patients with defects in the oral mucosa retains properties of the original donor site.

Transplantation 1990; 50: 454-9.

42. Langdon J, Williams DM, Navsaria H, Leigh IM. Autologous keratinocyte grafting: a new technique for intra-oral reconstruction. Br Dent J 1991; 171: 87-90.

43. Tran SD, Pillemer SR, Dutra A, Barrett AJ, Brownstein MJ, Key S, et al. Differentiation of human bone marrow-derived cells into buccal epithelial cells in vivo: a molecular analytical study.

Lancet 2003; 361: 1084-8.

44. Ying QL. Changing potency by spontaneous fusion. Nature 2002; 416: 545-8.

45. Terada N, Hamazaki T, Oka M, Hoki M, Mastalerz DM, Nakano Y, et al. Bone marrow cells adopt the phenotype of other cells by spontaneous cell fusion. Nature 2002; 416: 542-5.

46. Thesleff I, Tummers M. Stem cells and tissue engineering: prospects for regenerating tissues in dental practice. Med Princ Pract 2003;12 Suppl 1:43-50.

47. Tummers M, Thesleff I. Root or crown: a developmental choice orchestrated by the differential regulation of the epithelial stem cell niche in the tooth of two rodent species. Development 2003; 130: 1049-57.

48. Ohazama A, Modino SA, Miletich I, Sharpe PT. Stemcellbased tissue engineering of murine teeth. J Dent Res 2004; 83: 518 22.

49. Modino SA, Sharpe PT. Tissue engineering of teeth using adult stem cells. Arch Oral Biol 2005; 50: 255-8.

50. Morris RJ. Keratinocyte stem cells: targets for cutaneous carcinogens. J Clin Invest 2000; 106: 3-8.

51. Al-Hajj M, Wicha MS, ito-Hernandez A, Morrison SJ, Clarke MF. Prospective identification of tumorigenic breast cancer cells. Proc Natl Acad Sci U S A 2003; 100: 3983-8.

52. Mackenzie IC. Growth of malignant oral epithelial stem cells

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

after seeding into organotypical cultures of normal mucosa.

J Oral Pathol Med 2004; 33: 71-8.

53. Locke M, Heywood M, Fawell S, Mackenzie IC. Retention of intrinsic stem cell hierarchies in carcinoma-derived cell lines.

Cancer Res 2005; 65: 8944-50.

8lk_fij Sally Dabelsteen, Assistant Professor, Ph.D., D.D.S. Department of Oral Medicine, Clinical Oral Physiology, Oral Pathology & Anatomy, School of Dentistry, Faculty of Health Sciences, University of Copenhagen I.C. Mackenzie, Professor, Ph.D., D.D.S. Center for Cutaneous Biology, Institute for Cell and Molecular Science, London, UK Correspondence: Assistant Professor Sally Dabelsteen, Department of Oral Medicine, Clinical Oral Physiology, Oral Pathology & Anatomy, School of Dentistry, 20 Noerre Allé, DK-2100 Copenhagen, Denmark.

E-mail: sally@odont.ku.dk

Basalbiologi Cancer Oral klinisk fysiologi

=8>C@>< 8IK@BC<I

11

Lkm\Zbc`e^jY`fcf^`jbX ^\efdYifkk `efd f[fekfcf^`e @idX K_\jc\]]

;\e i\mfclk`fe jfd jb\[[\ `efd ^\ek\befcf^`e le[\i (0/'$kXc\k ^afi[\ epX ^\e\k`jbX ]fijbe`e^jd\kf[\i k`cc^ e^c`^X ] i XccX ]fijbXi\% ;\k `ee\YXi Xkk lkm\Zb$ c`e^jY`fcf^`e bfd Xkk Yc` \kk Xm [\ Y`fm\k\ejbXgc`^X ]fijbe`e^j] ck jfd lkm\ZbcX[\j XcciX jeXYYXjk% 8ec\[$ e`e^\e i Xkk \dYipfkj lkm\Zbc`e^ i \e gifZ\jj jfd jkpij Xm ^\e\i fZ_ Xkk pkki\ ]Xbkfi\i YXiX _Xi \e d`e`$ dXc Y\kp[\cj\% K e[\ieX i kpg`jbX \o\dg\c g fi^Xe mXij lkm\Zbc`e^ ` [\kXca [\Ôe`\iXj ` ^\e\ieX% @ [X^ b e$ e\i dXe i\[Xe k`cc \kk gXi _le[iX ^\e\i jfd i\^c\iXi kXe[lkm\Zbc`e^\e% @ d e^X Xm [\jjX ^\e\i _Xi dXe `[\ek`Ô\iXk ]\c jfd fijXbXi jk ie`e^Xi ` lkm\Zbc`e^\e% D\[ ] ijk \cj\ ] i lkm\Zbc`e^\e g Z\cc$ fZ_ ^\ee`m c ^^\i dXe ^ile[\e k`cc epX Y\_Xe[c`e^jd\kf[\i ] i kXe[jalb[fdXi# k`cc \o\dg\c i\^\e\iXk`fe Xm k e[\i fZ_ k e[\ieXj jk [m meX[\i%

12

E

mbryots utvecklingsprogram finns kodat i generna som ju reglerar alla funktioner i våra celler: cell delningen, differentieringen till olika celltyper (till exempel muskelceller, nervceller, epitelceller), cellernas rörelser och den programmerade celldöden (apoptos). ;\e ^\e\k`jbX jkpie`e^\e Xm k e[\ieXj lkm\Zbc`e^ Eftersom generna dubbleras under celldelningen innehåller alla celler samma uppsättning gener. Cellerna utvecklas till olika celltyper genom att de läser av och ger uttryck för olika gener. Ameloblasterna till exempel, de celler som producerar tändernas emalj, uttrycker de gener som kodar för emaljproteiner, exempelvis amelogenin. Kroppens övriga celler har också emalproteinkodande gener i sin kärna men använder dem inte.

Den utvecklingsbiologiska forskningen strävar efter att klargöra varför cellerna väljer olika utveckling, vilka gener som styr utvecklingen av olika vävnader och organ samt hurgenuttrycket, den process som läser av generna, regleras (1).

Forskningen kring tändernas utveckling på gennivå inleddes vid sekelskiftet mellan 1980- och 90-talen. Då hade det blivit möjligt att kartlägga genuttrycket i vävnader under utveckling. Med hjälp av så kallad in situ-hybridisering kunde man hitta budbärar-RNA (m-RNA) i tandanlag som visar genaktiviteten på cellnivå. Vår forskningsgrupp var bland de första som tillämpade metoden och vi lyckades lokalisera den första signalen som visat sig vara viktig för initieringen av en tand på den plats i munnens epitel där tandutvecklingen börjar (2). Den signalmolekyl det var fråga om är BMP4. (bone morpogenetic protein). Detta protein hade upptäckts redan på 1960-talet som det protein som främjar differentieringen av benceller.

Med genteknologiska metoder kunde man framställa signalproteiner som så kallade rekombinantproteiner som vi använde i experiment där vi odlade tänder under utveckling i organodlingar. Vi visade att proteinet BMP4 i mesenkym framkallade transkriptionsfaktorn Msx1, som senare visat sig vara nödvändig för tandutvecklingen hos både möss och människor (Fig. 1,2). Man hade redan långt före den genteknologiska revolutionen varit medveten om att tandens utveckling styrs av intercellullär kommunikation.

Studier som experimentella embryologer inlett redan under 1950-talet visade att tandens utveckling regleras genom en samverkan mellan tandepitelet som härstammar från munnens ektoderm och underliggande stroma eller mesenkym.

Vår forskningsgrupp hade identifierat den första signal som förmedlar kommunikationen mellan epitel och mesenkym.

Från och med början av 1990-talet kunde många laboTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Fig. 1. Tandens utveckling. Tandplakor och emaljknuten är signalcentra som styr utvecklingen. Tanden utvecklas ur munnens epitel (grönt) och underliggande mesenkym (blått).

Fig. 2. Kommunikationen mellan epiteliala och mesenchymala vävnaderna sker med hjälp av signalmolekyler. De viktigaste signalmolekylerna är BMP (bone morphogenetic protein), FGF (fibroblasttillväxtfaktor), SHH (sonic hedgehog) och Wnt. De styr utvecklingen genom att påverka viktiga geners uttryck (i rutorna). Med hjälp av knockout-möss vars tandutveckling har avstannat har man kunnat visa vilka gener som än nödvändiga för tandutvecklingen. Mutationer i vissa av dessa gener orsakar ärftlig avsaknad av tänder hos människan. Genom att slå ut de gener som nämns i rutorna i figuren kan man stoppa utvecklingen av mösständer i initieringsskedet. Hos människor orsakar mutationer i generna pitx2, msx1 och pax9 avsaknad av tänder.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

=8>C@>< 8IK@BC<I

13

Utvecklingsbiologiska genombrott

ratorier lokalisera flera genprodukter som var viktiga för tandutvecklingen. Majoriteten är signaler som förmedlar kommunikation, deras receptorer samt transkriptionsfaktorer som regleras av signaler i mottagarcellerna. En av medlemmarna i vår grupp, Pekka Nieminen, började samla in gener som är viktiga för tandutveckligen i en databas som han fortfarande upprätthåller och uppdaterar på Internet (www.bite-it.helsinki.fi). Databasen innehåller för närvarande över 300 olika geners uttrycksmönster och har visat sig vara en värdefull och välbesökt informationskälla för forskare över hela världen.

En viktig slutsats av forskningen som belyser den genetiska styrningen av tändernas utveckling är att samma signalmolekyler används vid alla viktiga skeden i tändernas utveckling. BMP4 är ett bra exempel; förutom att den initierar tandutvecklingen från epitelet, sätter BMP4 från mesenkym igång bildandet av en emaljknut i epitelet under tandens knoppstadie (3,4). När epitelcellerna i tandens klockstadie specialiserar sig och börjar producera emalj är det BMP4 från odontoblaster som startar ameloblasternas differentiering (Fig. 1,2) (5). Olika BMP sätter också igång differentieringen av odontoblaster som bildar dentin, cementoblaster som bildar cement och de benbildande osteoblasterna (Fig. 2). >\e\k`jbX m\ibkp^jc [X ^\d\ejXd ] i XccX [ali Det var spännande tider för de forskare som arbetar med tändernas utveckling när de tillsammans med övriga utvecklingsbiologer kunde bygga upp en helhetsbild av de processer som styr tandutvecklingen. Forskarna började nämligen inse att den genetiska styrningen är överraskande konservativ. I tänder under utveckling upptäckte man redan under första hälften av 1990-talet medlemmar av alla de viktigaste signalfamiljer som styr utvecklingen; förutom BMP är de FGF (fibroblasttillväxtfaktor), Hedgehog och Wnt. Och som en följd av arbetet vid ett stort antal utvecklingsbiologiska laboratorier kunde man samtidigt konstatera att samma signaler även förekom i många andra organ.

Samma gener styr dock inte enbart utvecklingen i olika organ, utan även hos alla undersökta djurarter. Generna har alltså varit i bruk under hela evolutionens lopp, det vill säga hundratals miljoner år. Det är till exempel känt att människan och bananflugan i huvuddrag har samma utvecklingsgener. Trots att flugor och maskar inte har tänder är de flesta gener som behövs för tandutveckling även avgörande för flugors och maskars utveckling. Ett bra exempel är att BMP4 visat sig vara en av de viktigaste molekyler som styr vingarnas utveckling hos flugor.

Vi vet nu att utvecklingsgenerna utgör ett slags verktygsuppsättning som används för att reglera utvecklingen i alla 14

vävnader och organ. Vi vet också att dess viktigaste funktion är att förmedla kommunikation mellan cellerna. Verktygen omfattar en mängd signalmolekyler som cellerna skickar till varandra samt receptorer som tar emot signalerna. Dessutom innehåller verktygsuppsättningen molekyler som transporterar signaler från cellernas yta till kärnan och transkriptionsfaktorer som styr genuttrycket i kärnan (1).

Det är anmärkningsvärt att man, förutom emaljproteinerna, ännu inte funnit en enda gen vars uttryck skulle vara specifikt för tänder. I huvudsak styrs alltså tandutvecklingen av samma gener som övriga vävnader och organ. Det är av stor klinisk betydelse när man studerar utvecklingsstörningar i tänderna eftersom man kan utgå från att de genfel som uppstått också kan störa utvecklingen i andra strukturer. >\edXe`glc\iX[\ d jj Det faktum att både de mekanismer som styr utvecklingen och organismens genuppsättning varit oförändrad inom djurvärlden innebär att forskningen kan välja försöksdjur efter hur väl djuren lämpar sig för forskningsändamålet.

För att studera tandutveckling har man i allmänhet använt möss. Mössens tanduppsättning påminner om människans och man har även lärt sig att manipulera deras gener.

På mitten av 1990-talet blev det vanligt att använda så kallade knock-out-möss. År 1994 kom de första rapporterna om genmanipulerade möss hos vilka tandutvecklingen slagits ut. Genom att hindra Msx1-genens funktion kunde man bromsa upp tandutvecklingen i knoppstadiet (dessutom utvecklade dessa möss gomspalt) (6). Även genom att blockera Lef1-genen stannade mössens tandutveckling upp i knoppstadiet (7). Mössen gav ett direkt bevis för signalrutternas avgörande betydelse för tändernas uppkomst eftersom Msx1 medverkar i överföring av BMP-signalen och Lef1 överför Wnt-signalen i cellkärnan. Senare visade man med knock-out-möss att både FGF och Hedgehogs signalrutter var avgörande för tandutvecklingen (8,9). Hittills har man rapporterat över tio knock-out-muslinjer som saknar tänder (i allmänhet saknas alla tänder) (Fig. 1,2). I samtliga dessa fall är generna komponenter i olika signalnätverk.

Transgena möss används numera rutinmässigt vid forskning om tandutvecklingen och teknologin för genmanipulation hos möss utvecklas snabbt. Numera kan man till exempel med hjälp av sofistikerade metoder blockera en gens funktion vid en bestämd tidpunkt eller i en bestämd vävnad.

Metoden är mycket användbar i synnerhet om den gen som man undersöker är viktig redan under embryots tidiga utveckling. Om den specifika genen blockeras dör till exempel mössens ungar redan innan tänderna börjat utvecklas.

Den första studie där man använde vävnadsspecifik TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

blockering av en gen för att undersöka tandutveckling publiserades år 2002 (10). Målet var Sonic Hedgehog (Shh), en av de viktiga signalmolekyler som styr embryots utveckling.

Knock-out-möss dör normalt tidigt men om man kunde slå av genens funktion enbart i embryots hud (vilket innebar att den inte heller fungerade i tänderna) klarade sig mössen fram till födelsen. Det visade sig att Shh är nödvändigt för att tandkronan ska formas och speciellt för celldelningen.

J`^eXcZ\ekiX År 1994 gjorde Jukka Jernvall en avgörande upptäckt då det gäller att förstå hur generna styr tanden. Han lade märke till att tänder under utveckling har ett signalcentrum mitt på tanden under det stadie då den så kallade emaljknuten (enamel knot) bildas i mössan (cap) (Fig. 1,3). I klockstadiet upptäcktes liknande centra där kusperna höll på att bildas.

Dessa centra fick namnet sekundära emaljknutar (Fig. 1,3) (11). I emaljknutarna har man under årens lopp funnit över tio olika signaler som hör till de fyra viktiga signalfamiljerna. Senare fann man förutom emaljknutarna ett ännu tidigare signalcentrum vid den så kallade tandplakoden i tandutvecklingens initieringsskede (Fig. 1,3).

Signalcentran är anhopningar av epitelceller som producerar flera olika signaler samtidigt. De uppstår i epitelet just innan olika kritiska utvecklingsstadier; först vid tändernas initieringsskede, sedan när kronan börjar bildas och till slut när enskilda kusper uppstår (Fig. 1-3). Under initieringen tränger plakoderna som en följd av signalering in i mesenkymet och bildar tandknoppen. Signalerna från de första emaljknutarna behövs för att knoppen ska omformas till mössan som definierar tandkronas storlek och form. Signalerna bestämmer också platserna för de sekundära emaljknutarna som i sin tur reglerar kuspernas utveckling.

Man har bekräftat emaljknutarnas centrala betydelse för hur tandens form utvecklas med hjälp av transgena möss där man förändrat generna i signalmolekyler eller deras hämmare (inhibitorer). Om man blockerade ektodin (en antagonist till BMP) sammanklumpades molarerna och deras kusper förändrades dramatiskt så att mössens tänder kom att likna noshörningständer (12). Jukka Jernvall har tillsammans med sina kolleger tagit fram en matematisk modell där man kan förutsäga tändernas kuspstruktur. Den baserar sig på skillnader i koncentration och utbredningshastighet hos signalmolekyler och de molekyler som blockerar dem (13). Med hjälp av modellen kan man åstadkomma en nästan obegränsad mängd former på tandkronorna. Det är sannolikt att utvecklingen av olika tandformer är en följd av en finjustering av de signaler som definierar kuspernas samt åsarnas placering och höjd.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Fig. 3. Plakoder och emaljknutarna är signalcentra som producerar talrika signalmolekyler. A:. I musens underkäke ser man plakoder som sätter i gång utvecklingen av framtänder (I) och kindtänder (II) (T, tunga). Med svart färg visas Sonic hedgehog signaleringen. B: Histologiskt utsnitt av emaljknuten från en tand som är i mösstadiet och som producerar FGF4-signalen. C: Förstamolar i klockstadiet och andramolar i mösstadiet okklusalt. Sekundära emaljknutar hos kommande kusper hos förstamolar producerar en Shhsignal. Andramolar i samma ut-vecklingsskede som förstamolaren i Fig. B. I dess emaljknut lokaliseras produktion av Shh-signal.

=8>C@>< 8IK@BC<I

15

Utvecklingsbiologiska genombrott

<bkf[\idXc [pjgcXj` Vissa gener som är viktiga för tandutvecklingen har man även funnit med human genetik. Det har skett i samband med att man identifierat genfel bakom olika syndrom. Det första genfyndet av det slaget var genen bakom anhidrotisk (hypohidrotisk) ektodermal dysplasi (HED) (Fig. 4A). Genen heter ektodysplasin (EDA) och identifierades av en internationell forskargrupp under ledning av professor Juha Kere år 1996 (14). Det har visat sig att upptäckten var mycket betydelse-full eftersom man med dess hjälp kunde identifiera en helt ny signalrutt som styr utvecklingen. Utifrån denna upptäckt har man lärt sig att förstå signalcentras funktion vid utvecklingen av tänder och andra ektodermala organ, till exempel hår och körtlar.

Vår grupp har i flera år studerat ektodysplasins verksamhetsmekanismer med hjälp av muterade möss. Vi har visat att den inverkar specifikt på signalcentra eller plakoder och emaljknutar samt att det stimulerar deras tillväxt (15). Hos Tabby-möss (HED:s musmodell) fungerar inte Eda-genen och det bildas alltså ingen signal. Tabby-möss saknar ofta tredjemolaren (normala möss har tre molarer) och förstamolaren är liten och saknar vissa kusper. Transgena möss (som

Fig. 4. A: Mutationer i EDA-genen orsakar ektodermal dysplasi med omfattande avsaknad av tänder. B: Mutationer i RUNX2-genen orsakar kleidokranial dysplasi med övertaliga tänder.

16

har extra ektodysplasingener) utvecklar en extra kindtand och de övriga kindtänderna har en avvikande kuspstruktur samt liknar kängurutänder (Fig. 5). Baserat på våra iakttagelser har vi nyligen konstaterat att ektodysplasin även kan ha spelat en avgörande roll för utvecklingen av tändernas morfologiska mångfald (16).

En iakttagelse som schweiziska forskare publicerade år 2003 är av mycket stor betydelse: injicering av ektodysplasin i en Tabby-mushona botar den ektodermala dysplasin hos avkomman (17). HED är alltså den första medfödda utvecklingsstörning som man kunnat bota med en kortvarig rekombinantproteinbehandling. {mi`^X ^\e\i jfd g m\ibXi XekXc\k k e[\i Förutom EDA-genen har man också funnit många andra genmutationer hos släkter med ärftlig avsaknad av tänder. Dessa släkter har saknat flera tänder (oligodonti) vilket är relativt ovanligt. Först fann man mutationer av MSX1-genen och sedan PAX9-genen. Båda hade tidigare visat sig vara avgörande för tandutvecklingen hos knock-out-möss. Vid oligodonti förekommer oftast utvecklingsstörningar även i andra organ (19). I allmänhet (till exempel HED) förekommer dessa utvecklingsstörningar i ektodermala organ som hår och körtlar. Det är lätt naturligt eftersom även tandutvecklingen sker från ektoderm och deras tidiga utveckling påminner om övriga ektodermala organs utveckling. Därför är det i stor utsträckning samma gener som styr deras utveckling.

Det senaste genfyndet som är associerat med tandavsaknad hos människan är AXIN2 som man vet deltar i förmedlingen av Wnt-signaler. Upptäckten gjordes i Helsingfors och är unik på det sättet att det är den första genmutation som predisponerar inte bara för hypodonti utan också för cancer. I detta fall fann man tjocktarmscancer hos patienten (18,19). Upptäckten understryker sambandet mellan utvecklingsgener och cancer. Vi ser också hela tiden nya exempel på detta samband.

Ett genombrott för forskningen om benutveckling var när man år 1997 fann den genmutation som orsakar kleidokranial dysplasi. Samma gen är också viktig för tändernas utveckling (20). Personer som lider av kleidokranial dysplasi har karakteristiska brister i benvävnadens utveckling och övertaliga tänder (Fig. 4B). Tillståndet orsakas av mutationer i Runx2-genen som kodar för en transkriptionsfaktor som är avgörande för benceller. Hos RUNX2-knock-out-möss sker därför ingen benutveckling. De övertaliga tänderna verkar dock inte höra samman med störningen i benutvecklingen.

I tänderna behövs Runx2 för att förmedla dialogen mellan epitel och mesenkymet samt speciellt för FGF-signalens funktion (21).

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Speciellt intressant blir Runx2-genen eftersom de övertaliga tänderna utvecklas som en slags tredje omgång tänder.

Det tycks alltså vara så att Runx2-genens funktion är förhindra att tanduppsättningen kontinuerligt förnyas. Det skulle betyda att vi alla har potential att utveckla en tredje uppsättning tänder men att Runx2-genen hindrar en sådan utveckling. Skulle man då genom att studera Runx2 kunna hitta en väg att utveckla nya tänder hos människan? Det kanske är möjligt i en avlägsen framtid men i dag hjälper forskning kring Runx2 oss att förstå hur tänderna förnyas.

Den mekanism som sätter igång utvecklingen av permanenta tänder från mjölktänder är fortfarande inte kartlagd. I min

Fig. 5. Mutationer i Eda-genen orsakar även ektodermal dysplasi hos möss. A: Möss har normalt tre kindtänder.

B: En transgen mus med extra Eda-gener får en extra tand på utsidan av en molar som liknar en premolar (normalt har möss inga premolarer eller hörntänder). Molarerna är stora och deras kuspstruktur är förändrad och liknar kängurutänder. C: En defekt i Eda-genens funktion gör att tredjemolaren saknas. Andramolarerna är små och saknar kusper.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

forskningsgrupp använder vi Runx2-knock-out-möss för att studera den mekanismen. Upptäckten att Runx2 hindrar uttrycket av den Shh-signal som behövs för att initiera nya tänder är det första steget i riktning mot att förstå förnyelsen av tanduppsättningen på gennivå (22).

JkXdZ\cc\i fZ_ bfejkilbk`fe Xm m meX[\i Stamceller och deras potential att kunna bygga upp vävnader hamnade i rampljuset för några år sedan. Det var då man lärde sig att odla stamceller från människoembryon i cellinjer. Det var även då man upptäckte multipotenta stamceller i vävnader från vuxna. Stamceller är ingen ny upptäckt. Aktiv forskning kring stamceller har redan pågått i flera decennier och forskningen har länge varit inriktad på att man skulle kunna använda stamceller för att reparera vävnader.

Stamceller från tidiga musembryon har odlats som cellinjer i ett tjugotal år och man har känt till att cellerna är totipotenta och kan ge upphov till alla olika vävnader i en mus. Skapandet av knockout-möss baserar sig till exempel på användandet av stamcellinjer. Man skapar en mutation i stamceller som kombineras med celler från tidiga musembryon. På det sättet kan den gen som slagits ut föras över till embryots celler och ersätta den normala genen. Stamcellinjer från musembryon har också använts mycket för att undersöka cellernas differentiering. Därmed har man har lärt sig mycket om hur cellernas differentiering styrs i olika riktningar till att bilda till exempel nerv- eller muskelceller beroende på vilka signalmolekyler de utsätts för. Att behärska differentieringen är dock fortfarande mycket svårt. Forskningen kring stamceller från människor rör sig ännu till största delen kring att utveckla bättre odlingsförhållanden.

Egentliga genombrott har ännu inte skett när det gäller att använda embryonala stamceller vid vävnadsregenerering.

Stamceller definieras som celler som har behållit förmågan till både delning och differentiering (Fig. 6). Med andra ord innehåller samtliga vävnader som kan förnyas hos en vuxen, till exempel blod, hud och hår, stamceller. Bortsett från de stamceller som finns i blodet har vi i dag bara begränsad kunskap om stamceller hos vuxna.

Under de senaste åren har man hittat stamceller i många vävnader (inklusive hjärnan) som man inte trott har förmåga att kunna förnya sig. I vissa organ (exempelvis hår och tarmepitel) har man lokaliserat stamceller samt identifierat dels de gener som reglerar deras differentiering och de gener som upprätthåller deras existens. Det är intressant men inte överraskande att de hör till signalurvalet i utvecklingens verktygsuppsättning. Det vore i själva verket förvånande om celldifferentieringen styrdes av andra system hos vuxna individer än under fosterstadiet. =8>C@>< 8IK@BC<I

17

Utvecklingsbiologiska genombrott

Stamcellers plasticitet, deras förmåga till differentiering i olika riktningar hos vuxna individer är i dag ett hett forskningsområde. Många studier har antytt att stamceller från till exempel hjärnan eller huden som sätts in i en ny miljö kan differentiera till celler som hör till den nya vävnaden. Om detta stämmer står vi inför möjligheten att använda stamceller som isolerats från vuxna för att reparera många olika vävnader. I de mest fantastiska framtidsvisionerna skulle man till exempel kunna ta stamceller från huden och få dem att bli hjärnceller och på det sättet kunna bota Parkinsons sjukdom. Skulle man då också kunna skapa nya tänder med hjälp av stamceller?

Bfejkilbk`fe Xm k e[\i d\[ jkXdZ\cc\i Fortfarande har man inte gjort några egentliga genombrott inom forskningen om tändernas stamceller. Det är över huvud taget en stor utmaning att tänka sig att man skulle kunna bygga hela organ av stamceller eftersom organ består av olika celltyper och uppstår genom en samverkan mellan dessa. Även om vi redan vet ganska mycket om den genetiska styrningen av tandutvecklingen (Fig. 2) är det svårt att föreställa sig hur man skulle kunna initiera processen genom att till exempel sätta till signalmolekyler i en stamcellsodling.

Den enda realistiska möjligheten vore att hitta den cellpopulation eller de cellpopulationer som har förmåga att initiera en tand och sedan låta tanden bygga upp sig själv.

Forskningsresultat inom den experimentella embryologin har under de senaste 50 åren visat att tanden har all information den behöver för sin utveckling redan i initieringsskedet. Om man till exempel transplanterar ett tidigt tandanlag under njurkapseln utvecklas det till en hel tand, komplett

med rot och allt. Det visar att tandanlaget inte är beroende av styrning från käkområdet för att kunna utvecklas. Gamla undersökningar visar också att de direktiv som styr utvecklingen under initieringen finns i munnens epitel och att uppgifterna i knoppstadiet har flyttats över till mesenkymet.

Var skulle man kunna hitta de celler som behövs för att regenerera en tand? Tyvärr har vi inget svar på den frågan ännu även om det under senare år publicerats studier som fått stor publicitet. I den första visade forskarna att om ett kindtandsanlag från ett grisfoster som delats upp i celler sprutades in i ett poröst material och sedan transplanterades till en råtta utvecklades det till små molarer (23). I den andra studien visade man att ett tidigt tandepitel från musembryon bildade tandstrukturer om det transplanterades tillsammans med mesenkymala stamceller från benmärg (24). I studierna härstammade den vävnad som innehöll »tandinformationen« från tänder under utveckling hos fostret. Därför kan man konstatera att båda dessa studier i huvudsak upprepade resultat från gamla utvecklingsbiologiska undersökningar.

För att kunna bygga upp en tand måste man försöka isolera stamceller från vävnader på vuxna individer (helst från tänder). Dessa stamceller har kvar de instruktioner som behövs för att kunna skapa en ny tand. Problemet är att människans tänder inte förnyas på naturlig väg (jämfört med till exempel hud och hår). Därmed är det möjligt att det inte har bevarats regenerationsdugliga stamceller i en färdig tand.

I människans tandpulpa identifierade man år 2000 mesenkymala stamceller som när de transplanterades till muskelvävnad differentierade till odontoblaster och började producera dentin (25). Cellernas förmåga att programmera bildning av en tand har inte undersökts. Man bör därför sträva efter att isolera epitelvävnad som tillsammans med mesen-

Fig. 6. Stamceller kan dela sig, producera nya stamceller och differentiera till olika celltyper, till exempel muskelceller, nervceller och stödjevävnad. BMP är en viktig signalmolekyl som framkallar tandens hårdvävnader och differentieringen av benproducerande celler.

18

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

kymala stamceller kan delta i att bygga upp en tand. Det enda återstående epitelet i människans tänder är de så kallade Malassez-epitelcellerna på rotytan. De är en potentiell källa till stamceller vars egenskaper inte har undersökts.

Den japanske forskaren Hidemitsu Harada har upptäckt de enda epiteliala stamceller man hittills funnit i tänder (26).

Cellerna fanns i framtänder på möss. Mössens framtänder växer kontinuerligt och därmed bör de ha stamceller som kan utvecklas till emaljförnyande ameloblaster. Stamcellerna finns vid rotspetsen i epitellänken där de långsamt delar sig och producerar både nya stamceller och celler som övergår till specialiserade ameloblaster. Man kan naturligtvis inte använda dessa celler för att regenerera människotänder.

Men om man studerar deras egenskaper och kartlägger differentieringen kan man få ny kunskap om regenerationen av tandepitel vilket kan göra det lättare att identifiera liknande epitel på andra ställen.

Efter den här genomgången väcks en kritisk fråga: Är det över huvud taget ett förnuftigt mål att sträva efter att bygga tänder av stamceller? Många tandläkare frågar sig säkert om det ens är teoretiskt möjligt att bygga tänder som patienten vill ha; tänder som har rätt storlek, form, färg och struktur?

Det är svårt att föreställa sig hur man ens i en avlägsen framtid skulle kunna bygga upp en perfekt, individuell krona av stamceller. Dessutom är både protetiker och tandtekniker duktiga på sina jobb.

Det lönar sig alltså knappast att sikta på att kunna bygga kronor av stamceller. Däremot finns det ett klart behov av rötter. Även om implantat oftast fungerar bra växer benet fast i dem och de saknar tandens stödjevävnader. Implantat saknar även parodontalligament och därigenom förmågan att bland annat styra alveolarbenets tillväxt och utformning. Implantat är till exempel inte ett bra alternativ för växande barn.

Det är i princip möjligt att antingen bygga upp en helt ny rot av stamceller och sedan göra en protetisk krona på den eller att utveckla parodontalligament på ytan av implantat med hjälp av stamceller. I dag känner man dock inte till rotens utvecklingsmekanismer särskilt väl främst på grund av att tandrötterna utvecklas relativt sent och är svåra att komma åt inne i käkbenet. Om man vill bygga upp en rot av stamceller förutsätter det troligtvis att man först utvecklar en krona eftersom roten normalt börjar utvecklas ur celler från en redan nästan färdig krona. Det faktum att man nyligen har rapporterat att man funnit stamceller i parodontiet (27) kan visa sig vara revolutionerande. Stamcellerna har förmågan att bilda olika slags specialiserade celler som normalt finns i parodontiet. Med hjälp av dessa specialiserade celler kan det bli möjligt att regenerera parodontium på ytan av implantat.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

<e^c`j_ jlddXip Breakthroughs in the developmental biology of teeth Developmental biology is one of the biomedical fields where the progress of research has been extremely rapid during the last twenty years. Also tooth development starts to be understood at the level of genes and molecules. Significant breaktroughs in this area include the elucidation of molecules in conserved signalling networks regulating the morphogenesis of teeth and formation of dental hard tissues.

The discovery of signalling centres in tooth germs has led to an understanding how tooth crowns acquire their shapes. Mouse models generated for human dental aberrations now help in the elucidation of their pathogenesis and in designing new treatments and ways for prevention of dental defects in the future.

I\]\i\ej\i 1. Sariola H, Frilander M, Heino T, Jernvall J, Partanen J, Sainio K, et al., editors. Solusta yksilöksi. Kehitysbiologia (Textbook in developmental biology). Duodecim. Helsinki 2003; 311.

2. Vainio S, Karavanova I, Jowett A, Thesleff I. Identification of BMP-4 as signal mediating secondary induction between epithelial and mesenchymal tissues during early tooth development. Cell 1993; 75: 45–58.

3. Jernvall J, Åberg T, Kettunen P, Keränen S, Thesleff I. The life history of an embryonic signaling center: BMP-4 induces p21 and is associated with apoptosis in the mouse tooth enamel knot. Development 1998; 1251: 71–169.

4. Bei M, Kratochwil K, Maas L. BMP4 rescues a non-cell-autonomous function of Msx1 in tooth development. Development 2000; 127: 4711–8.

5. Wang X-P, Suomalainen M, Jorgez CJ, Matzuk MM, Werner S, Thesleff I. Follistatin regulates enamel patterning in mouse incisors by asymmetrically inhibiting BMP signaling and ameloblast differentiation. Dev Cell 2004; 7: 719–30.

6. Satokata I, Maas R. Msx1 deficient mice exhibit cleft palate and abnormalities of craniofacial and tooth development. Nat Genet 1994; 6: 348–56.

7. van Genderen C, Okamura RM, Farinas I, Quo RG, Parslow TG, Bruhn L, et al. Development of several organs that require inductive epithelial-mesenchymal interactions is impaired in LEF-1-deficient mice. Genes Development 1994; 8: 2691–703.

8. Celli G, Larochelle WJ, Mackem S, Sharp R, Merlino G. Soluble dominant-negative receptor uncovers essential roles for fibroblast growth factors in multi-organ induction and patterning.

EMBO J 1998; 17: 1642–55.

9. Hardcastle Z, Mo R, Hui CC, Sharpe PT. The shh signaling pathway in tooth development - defects in gli2 and gli3 mutants.

Development 1998; 125: 2803–11.

10. Dassule HR, Lewis P, Bei M, Maas R, McMahon AP. Sonic hedgehog regulates growth and morphogenesis of the tooth.

Development 2000; 127: 4775–85.

11. Jernvall J, Kettunen P, Karavanova I, Martin LB, Thesleff I. =8>C@>< 8IK@BC<I

19

Utvecklingsbiologiska genombrott

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

20

Evidence for the role of the enamel knot as a control center in mammalian tooth cusp formation: non-dividing cells express growth stimulating Fgf-4 gene. Int J Dev Biol 1994; 38: 463–9.

Kassai Y, Munne P, Hotta Y, Penttilä E, Kavanagh K, Ohbayashi N, et al. Regulation of mammalian cusp patterning by ectodin.

Science 2005; 309: 2067–70.

Salazar-Ciudad I, Jernvall J. A gene network model accounting for development and evolution of mammalian teeth. Proc Natl Acad Sci USA 2002; 99: 8116–20.

Kere J, Srivastava AK, Montonen O, Zonana J, Thomas N, Ferguson B, et al. X-linked anhidrotic (hypohidrotic) ectodermal dysplasia is caused by mutation in a novel transmembrane protein. Nature Genetics 1996; 13: 409–16.

Mustonen T, Ilmonen M, Pummila M, Kangas A, Jaatinen R, Laurikkala J, et al. Ectodysplasin-A1 promotes placodal cell fate during early morphogenesis of ectodermal appendages.

Development 2004; 131: 4907–19.

Kangas AT, Evans AR, Thesleff I, Jernvall J. Nonindependence of mammalian dental characters. Nature 2004; 432: 211–4.

Gaide O, Schneider P. Permanent correction of an inherited ectodermal dysplasia with recombinant EDA. Nat Med 2003; 9: 614–8.

Nieminen P, Arte S. Genetiken bakom avsaknad av tänder.

Tandläkartidningen 2006; 98: xx–yy.

Lammi L, Arte S, Somer M, Järvinen H, Lahermo P, Thesleff I, et al. Mutations in AXIN2 cause familial tooth agenesis and predispose to colorectal cancer. Am J Hum Genet 2004; 74: 104350.

Mundlos S, Otto F, Mundlos C, Mulliken JB, Aylsworth AS, Albright S, et al. Mutations involving the transcription factor CBFA1 cause cleidocranial dysplasia. Cell 1997; 89: 773–9. Åberg T, Wang X-P, Kim J-H, Yamashiro T, Bei M, Rice R, et al.

Runx2 mediates FGF signalling from epithelium to mesenchyme during tooth morphogenesis. Dev Biol 2004; 270: 76–93.

Wang X-P, Åberg T, James M.J, Levanon D, Groner Y, Thesleff I. Runx2 (Cbfa1) affects Shh signalling and prevents the budding of putative successional teeth in mouse embryos. J Dent Res 2005; 84: 138–43.

Duailibi MT, Duailibi SE, Young CS, Bartlett JD, Vacanti JP, Yelick PC. Bioengineered teeth from cultured rat tooth bud cells. J Dent Res 2004; 83: 523–8.

Modino SA, Sharpe PT. Tissue engineering of teeth using adult stem cells. Arch Oral Biol 2005; 50: 255–8.

Gronthos S, Mankani M, Brahim J, Robey PG, Shi S. Postnatal human dental pulp stem cells (DPSCs) in vitro and in vivo. Proc Natl Acad Sci USA 2000; 97: 13625-30.

Harada H, Kettunen P, Jung H-S, Mustonen T, Wang YA, Thesleff I. Localization of putative stem cells in dental epithelium and their association with Notch and FGF signaling. J Cell Biol 1999; 147: 105–20.

Seo BM, Miura M, Gronthos S, Bartold PM, Batouli S, Brahim J, et al. Investigation of multipotent postnatal stem cells from human periodontal ligament. Lancet 2004; 364: 149–55.

= i]XkkXi Irma Thesleff, Professor, Research Director Research Program in Developmental Biology, Institute of Biotechnology, University of Helsinki, Finland Korrespondens: Professor, Research Director Irma Thesleff, Institute of Biotechnology, University of Helsinki, Viikki Biocenter, P.O.Box 56, FIN-00014 Helsinki, Finland. E-mail: Irma.Thesleff@ helsinki.fi

Basalbiologi Genteknologi Tandudvikling

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Sikker. Hurtig. Nano.

Futurabond NR

SingleDose

Den nano-forstærkede selv-ætsende bond Sikker 35 MPa trækstyrke, holdbar kanttilslutning, fugt tolerant, hygiejnisk, reducerer eftersmerter Nyd hvor nemt

Ganske enkelt pres! Ganske enkelt bond!

Hurtig Et trins blister pakning. All-in-one adhesiv, appliceres en gang, kun 35 sek applikationstid, skal ikke opbevares i køleskab Nano Nano-teknologi er fremtiden: SiO2 nano-partikler gør bonden mere holdbar

VOCO Service Centre: Jesper Winkel Andersen · mobil 2149 7071 Kim Fairey Christensen · mobil 2073 2309 Morten Grove · mobil 2487 7611 P.O. Box 767 · 27457 Cuxhaven · Germany · Tel. +49 (47 21) 719-0 · Fax +49 (47 21) 719-140 · www.voco.com

creative in research

K_\ dXc`^eXek g_\efkpg\ <mX C% Cle[ Xe[ GXlc <%>% Bi`jkaXej\e

DlZ_ _Xj _Xgg\e\[ `e k_\ Ô\c[ f] ZXeZ\i i\j\XiZ_ Xe[ ki\Xkd\ek fm\i k_\ cXjk [\ZX[\j# Xe[ k_\ befnc\[^\ f] ZXeZ\i Y`fcf^p _Xj `eZi\Xj\[ ki\d\e[fljcp% Kf[Xp `k `j ]X`i kf jXp k_Xk ZXeZ\i `j ef cfe^\i \e`^dXk`Z# Ylk `k `j jk`cc `eZi\[`Ycp Zfdgc`ZXk\[% K_`j i\m`\n gi\j\ekj Xe lg[Xk\ fe k_\ Zlii\ek befn$ c\[^\ f] k_\ dfc\ZlcXi YXZb^ifle[ f] ZXeZ\i Xe[ _`^_$ c`^_kj e\n `e]fidXk`fe XYflk Zfddfe Z_XiXZk\i`jk`Zj f] k_\ dXc`^eXek g_\efkpg\% K_\ cfZXc kldfli d`Zif$ \em`ifed\ek `eZcl[`e^ Ycff[ m\jj\cj gcXpj Xe XZk`m\ ifc\ `e k_\ [\m\cfgd\ek Xe[ gif^i\jj`fe f] ZXeZ\i# Yp i\Z\ekcp [`jZfm\i\[ d\Z_Xe`jdj `emfcm`e^ `eÕXddX$ kfip Z\ccj Xj n\cc Xj _pgfo`X Xe[ k_\ `ek\ijk`k`Xc Õl`[ gi\jjli\%

T

he molecular mechanisms underlying the processes of neoplasia and the development of the malignant phenotype are generally well understood today. It is fair to say that cancer is no longer enigmatic, but still extremely complicated. In the midst of the plethora of specific molecular alterations and mechanisms, all now mapped as individual components in cancer development, certain general trends seem to link otherwise scattered information together. In the excellent review by Hanahan & Weinberg (1), six essential alterations in cell-tissue physiology were identified as collective hallmarks of the malignant phenotype, albeit through different mechanisms: Self-sufficiency in growthsignalling, insensitivity to growth-inhibitory signals, evasion of apoptosis, limitless replicative potential, sustained angiogenesis, and tissue invasion. In a more recent, also excellent review by Vogelstein & Kinzler (2), eight different cell biological pathways were identified through which most if not all elements of molecular carcinogenesis converge. Interestingly, all eight pathways are somewhat related to or sensitive to the interaction between cell and microenvironment.

The present review highlights new information about common characteristics of the malignant phenotype with special emphasis on the interactions between cancer cells and their surroundings. But before we start on the epigenetics of cancer, a brief update on current knowledge of the genetic background will be presented. :XeZ\i Xj X [`jfi[\i f] ^\e\j The common feature of all cancers is that they are the result of somatic mutations. Hundreds of different gene mutations involved in cancer development have been identified in the past decade. Some are subtle intragenic mutations, others are the result of gross chromosomal rearrangements. Some inherited gene defects, which are almost entirely small discrete lesions affecting only single base pairs, increase the risk of eventual cancer development close to certainty. Yet full-grown cancer is always the result of accumulation of several different somatic mutations in a single original cell. In humans no solitary gene defect can alone transform a normal cell to a malignant tumour cell, whereas more shortlived creatures such as mice, whose median life-expectancy outside the protective environment of a research laboratory is three months, can develop malignancy by activation of only 1-2 oncogenes.

Many different carcinogenic mutations affect the same central growth regulatory pathways, which by the resulting defects promote the ability of cells to acquire autonomous growth. So differently altered genotypes can lead to the same end result: Fatal defects in growth control. Conse-

22

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

quently, the malignant phenotype can be the result of mutations in different genes, and each individual patient tumour is a composite result of a unique combination of genetic alterations. The fact that 1) no single gene mutation can drive the development of cancer in humans, and 2) each patient tumour has a unique gene mutation profile, together confers the major obstacles for cancer therapy directed at the cause of the disease.

Three types of genes are affected in multistage carcinogenesis: Oncogenes, tumour suppressor genes and stability genes.

Oncogenes are genes that are mutated in a way that renders the gene product more active and confer a selective growth advantage to the cell. For example, tyrosine kinase growth factor receptors on the surface on the cell membrane normally transfer binding of a growth factor at the outer surface to a growth signal in the cell. In some cancers the growth factor receptor is mutated in a way that renders the inside signaling independent of growth factor binding. As a result the cell receives constant growth signal, independent of the amount of growth factor in the surroundings.Tumour suppressor genes are mutated in a way that reduces the activity of the gene product. Tumour suppressor genes and oncogenes drive the neoplastic process through stimulation of cell growth and inhibition of cell death and cell cycle arrest. Mutation in the third gene type, the stability genes, has a quite different physiological effect. Their gene products are involved in the repair of accidental gene defects that occur during DNA replication, mitosis or exposure to mutagens. When these repair genes are inactivated, the rate of mutations in all genes goes up, since defects are no longer properly repaired. The genetic instability and increased susceptibility to mutations in tumour cell that follows, results in the continuous development of new mutations. As a con-

sequence clones of tumour cells with different gene profiles and phenotypes develop. At the time a tumour reaches detectable size, heterogeneity is a primary characteristic (Fig. 1A). Each single cancer cell contains mutations in multiple genes, gross chromosomal abnormalities, and widespread changes in its gene expression profile.

Kldfli d`Zif\em`ifed\ek Aside from the tumour cells, most solid tumours also consists of varying fractions of different non-malignant stromal cells. These cells participate in the formation of a unique microenvironment and have influence on the malignant behaviour of the tumour. An important example is the endothelial cells of tumour blood vessels, which will be further discussed in the angiogenesis section below. Fibroblasts and the collagen-rich extra cellular matrix they produce are often a very prominent part of tumours, as exemplified in breast cancer, where tumour cells most often are nested as small islets of cells in an abundant collagen-rich stroma (Fig. 1B). Activated tumour fibroblasts are not just passive bystanders in the tumourigenic process but can actively participate in the tumourigenesis through their interactions with the tumour cells (3,4). Another important component of the microenvironment is the inflammatory cells. Many cancers arise from sites of infection, chronic irritation and inflammation (5). The degree of chronic inflammatory cell infiltration in tumour tissue is variable between tumour types and from patient to patient, but often a very prominent infiltration with T-lymphocytes and macrophages is seen (Fig. 1A). These inflammatory cells and their chemokines and cytokines, regulate the growth, migration and differentiation of all cell types in the tumour microenvironment, including the tumour cells, fibroblasts, and endothelial cells and also orchestrate changes in the extracellular matrix.

Fig. 1. A: Well-differentiated squamous cell carcinoma from the oral cavity. The morphology of tumour cells (t) is heterogenous. In the stroma (s) surrounding the islets of tumour cells, inflammatory cell infiltration is seen. B: Adenocarcinoma mammae. Islet of tumour cells (blue asterixes) are nested in a collagen-rich stroma (black asterixes).

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

=8>C@> FI@<EK<I@E>

23

The malignant phenotype

Fig. 2. Monocytes recruited to the tumour environment can either develop into antigen-presenting dendritic cells involved in the immune response against tumour cells, or they can differentiate into pro-tumour macrophages that produce various growth factor, cytokines and proteases which stimulate and support the tumour gowth and progression. This type of macrophages are often found accumulating in the hypoxic areas of the tumour.

number of trophic functions that promote tumour progression, invasiveness and metastasis. Growth factors and chemokines from TAM provide proliferative and survival signals to tumour cells. Proteases secreted from TAM promote tumour invasion by breaking down basement membranes and remodeling the stromal matrix. This breakdown and remodeling of extracellular matrix components is pivotal for tumour cells to migrate into the surroundings. TAM stimulate angiogenesis in at least three ways: 1) They secrete important angiogenic factors like VEGF and angiopoietins. 2) The proteases produced by TAM are not only necessary for tumour cell migration but also necessary for endothelial cell moving into the tumour tissue as part of the angiogenic process. 3) TAM recruit other hematopoetic cells with similar production of angiogenic factors and proteases, like mast cells and neutrophils - through their production of cytokines. Finally, macrophages can also promote tumourigenesis and tumour progression through their generation of mutagens as by-product of their production of reactive oxygen and nitrogen radicals.

Tumour associated macrophages (TAM) Macrophages are released from the bone marrow as immature monocytes and circulate in the blood before extravasation into tissues where they differentiate into macrophages.

Dependent on the local microenvironment, the macrophages develop specific phenotypes. Macrophages perform a multitude of functions essential for tissue remodeling, inflammation and immune responses. Tumour associated macrophages (TAM) have gained considerable interest, both for their pro-tumourigenic action (Fig. 2) as well as for their role as antigen-presenting cells in the cytotoxic immune response to tumour cells. High counts of TAM in patient tumour biopsies are linked to poor prognosis in the majority of studies (6,7), suggesting that the pro-tumour function of macrophages is dominating over their role as immune stimulatory cells in many cancers.

As support for this concept is has recently been shown that inhibition of macrophage recruitment to tumours can suppress the growth of mammary tumours (8), and that the interaction between tumour cells and macrophages facilitate the migration and invasiveness of tumour cells (7,9).

Macrophages accumulate in hypoxic areas of solid tumours (10), like they accumulate in hypoxic and necrotic areas in other diseases such as atherosclerotic plaques or arthritic joints. In the hypoxic areas the TAM provide a

Angiogenesis.

In order to grow, solid tumours are dependent on access to blood vessels to acquire an adequate supply of oxygen and nutrients and to remove waste products. In most tumours this access is dependent on the formation of a tumour vasculature by angiogenesis, i.e. formation of new vessels through outgrow from the existing vasculature (11,12). Important exceptions to this rule of angiogenesis-dependence seem to exist; low-malignant astrocytomas can grow by co-opting the existing vasculature, infiltrating the brain along the vessels (13). A minor fraction of non-small cell lung carcinomas showed a clear alveolar vascular pattern with no sign of angiogenesis, likely to represent tumour-exploitation of the existing vasculature (14). Interestingly, in both gliomas and NSCLC the prognosis of the patients with non-angiogenic tumours are better than their angiogenic counterparts.

In normal tissue a delicate balance exist between pro-angiogenic factors and anti-angiogenic factors (Fig. 3). At some point of tumour development, a shift towards overweight of pro-angiogenic factors is seen, which leads to sprouting of new vessels from existing ones. In many tumours this is an early event, and angiogenesis is often seen even at a preinvasive, carcinoma in situ stage of the disease (15). Angiogenic stimulators are produces by both tumour cells and stromal cells. The most potent family of pro-angiogenic factors is the VEGF family (Vascular Endothelial Growth Factor) and VEGFs are crucial for both physiological and pathological angiogenesis (16,17). VEGF is very often upregulated

?pgfo`X DfefZpk\ K8D Efidfo`X

;: @ddle\ i\jgfej\

24

Gifc`]\iXk`fe 8e^`f^\e\j`j D\kXjkXk`j

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Gif$Xe^`f^\e`Z

8ek`$Xe^`f^\e`Z

M<>= Y=>= X=>= G;>= 8e^$( K>= >D$:J= KE= Æ

8e^`fjkXk`e <e[fjkXk`e MXjfjkXk`e Kifgfe`e K_ifdYfjgfe[`e 8e^$) K@DG j K>=$6

Dfi\ gif j fi c\jj `e_`Y`kfij Gif$Xe^`f^\e`Z

C\jj gif j fi dfi\ `e_`Y`kfij 8ek`$Xe^`f^\e`Z

:XeZ\i I\k`efgXk_p Gjfi`Xj`j 8ik_i`k`j

8ek`$Xe^`f^\\j`j

@jZ_\d`Z Zfdgc`ZXk`fej Gffi nfle[ _\Xc`e^

Fig. 3. A: Angiogenesis is regulated by a variety of activators and inhibitors – only a few of which are listed above. In general, the balance between the level of activators and inhibitors dictates whether the vessel endothelium will be in an angiogenic state or quiescent. B: In a number of other diseases besides cancer, excess angiogenesis plays a distinct role in the pathological process. C: Inadequate angiogenesis can be a complicating factor in wound healing and ischemic lesions.

in cancer. This upregulation can happen as a consequence of oncogenic signaling, via hypoxia induced expression, and also via accumulation of VEGF producing inflammatory cells in the tumour.

Tumour angiogenesis differs significantly from normal angiogenesis. Normal physiological angiogenesis is a tightly regulated process with a complex interplay between different angiogenic factors, proteases etc, with synergistic effect of some combinations of angiogenic factors, and antagonistic effect of other combinations (18). In tumours the tight regulation of angiogenesis through control of pro- and anti-angiogenic factors, proteases etc. is lost, and the resulting tumour vessels are structurally and functionally abnormal. Loss of the normal hierarchical structure of arterioles, capillaries and venoles is characteristic, and blood vessels are tortuous, dilated or even saccular, and with blind ending buds. AbnorTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

mal branching patterns are also seen (Fig. 4). Besides being a pro-angiogenic factor, VEGF is also a permeability factor for endothelial cells, and tumour vessels are often very leaky. In normal tissue angiogenesis the new-formed vessels rapidly mature and become stable. This is not the case in tumours where large fractions of the newly formed vessel are immature and lack the normal pericyte coating. These immature vessels depend on continuous growth factor stimulation in order not to regress, which may explain why anti-angiogenic therapy not only cause decreased angiogenesis but also sometimes lead to vascular regression in tumours (19).

Knf `dgfikXek \g`^\e\k`Z Z_XiXZk\i`jk`Zj f] ZXeZ\ij As a result of the highly irregular outline of the tumour vasculature, regions of relative or absolute hypoperfusion are predominant in solid tumours. Especially in large bulky tu=8>C@>< 8IK@BC<I

25

The malignant phenotype

@=G

1G

1=

Cpdg_Xk`Zj

1G1 ?p[ifjkXk`Z gi\jjli\ ^iX[`\ek

ZXi[`XZ flkglk# ^iXm`kp

1=1 Bfccf`[$fjdfk`Z feZfk`Z

gi\jjli\ ^iX[`\ek

Fig. 4. Blood vessels in an experimental glioblastoma. The vessels are abnormal with a high degree of variation in diameter, they are tortuous, and have an abnormal branching patterns (arrow) as well as blind-ending buds. Lectin-staining, courtesy of Dr. Jørgen Rygaard.

Fig. 5. Starling’s law of filtration: The positive net difference between extravasation by hydrostatic forces and intravasation by osmotic forces is balanced by the lymphatic drainage. Abnormally high interstitial fluid pressure (IFP) can be a result of changes in all three parameters.

mours is central necrosis frequent. This is generally ascribed to lack of co-ordination between stromal, i.e. vascular, and neoplastic cell growth, leading to chronic hypoxia and ultimate starvation of insufficiently vascularized central parts of the growing tumour. Similarly, on a microscopical level, small necrotic foci are usually scattered around cancer tissues, according to now classic (pre-angiogenesis) theory as a result of the intercapillary distance exceeding twice the diffusion distance of molecular oxygen (20). New insight linking molecular and physiological events regarding tumour hypoxia has placed this phenomenon or characteristic as a key regulator of the malignant phenotype, as will be discussed in more detail below.

(21-23). Abnormalities in the pressure homeostatic triangular balance between hydrostatic and oncotic pressure gradients and the lymphatic drainage (Fig. 5), adds up to the resultant pan-tumoural increase in IFP (24).

The outwardly directed hydrostatic pressure gradient is sensitive to changes in the perfusion pressure, and increases proportional to the increased geometric flow resistance in solid tumours. Blood vessel leakiness account for increased extravasation of macromolecules into the interstitium of solid tumours, resulting in a reduced oncotic gradient. Non-functional tumoural lymphatics fail to level off the net surplus of transvascular fluid transport, which maintains a high pressure equilibrium. Finally, interstitial fibrosis and abnormal contraction of the interstitial matrix by activated stromal myofibroblasts can actively enhance the abnormally high IFP (25,26). The elevated IFP of solid tumours is associated with important reductions in the uptake of macromolecular agents (27), and to some degree also low-molecular-weight compounds such as paclitaxel and 5-fluoracil (23). The latter is somewhat paradoxical since IFP primarily affects the convective transport, i.e. transport along a pressure gradient which is the principal mechanism for transfer of macromolecules and large particles, whereas small mo-

Interstitial fluid pressure (IFP) Another curious effect of the vascular de-arrangement of solid tumours is interstitial hypertension, or increased interstitial fluid pressure (IFP). IFP is the hydrostatic pressure in the interstitial space. In normal tissues this is usually between -1 to 2 mm Hg, whereas in a large range of tumours examined in patients as well as in experimental model systems in rodents, values of around 20 mm Hg, and sometimes even higher (40-60 mm Hg), are consistently recorded 26

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

;il^ i\j`jkXeZ\

:\cc jlim`mXc Xe[ Xgfgkfj`j

:\cc X[_\j`fe Xe[ dfk`c`kp

<e\i^p d\kXYfc`jd Xe[ ^cpZfcpj`j <ipk_ifgf`\j`j

8e^`f^\e\j`j ?@=$(

:\cc gifc`]\iXk`fe

MXjZlcXi kfe\

n ElZc\fk`[\# Xd`ef XZ`[# <:D Xe[ `ife d\kXYfc`jd

KiXejjZi`gk`fe

g? i\^lcXk`fe

<g`k_\c`Xc _fd\fjkXj`j Xe[ Zpkfjb\c\kXc jkilZkli\

Fig. 7. Cellular functions or functional gene classes regulated

by HIF-1. Adapted from Semenza (27).

Fig. 6. Tumour hypoxia drives many aspects of the malignant phenotype.

lecules are distributed by diffusion which is relatively independent on IFP. So, the elevated IFP constitutes a key element of physiological resistance of tumours, i.e. lack of efficacy as a result of selectively reduced uptake of otherwise effective therapeutic agents. This is an important resistance mechanism which is distinctly different from the cellular drug resistance mechanisms associated with clonal selection pressure, induction of specific membrane pumps, or adaptive target modulation.

Tumour hypoxia Two types of hypoxia are found in tumours: Acute, perfusion limited, hypoxia and chronic, diffusion limited hypoxia. Acute hypoxia is the result of transient hypoperfusion, caused by vascular shot down by microthrombi or undue contractions. Chronic hypoxia prevails on the border between normoxic tissues and necrosis, where the oxygen and nutrient supply is just about adequate to sustain cellular life, but not sufficient to permit proliferation and other more complex processes. Such chronically hypoxic cells represent a therapeutic problem due to their relative radioresistance and lack of sensitivity, especially to agents that target proliferating cells. Hypoxic regions thus constitute a sanctuary from which clonogenic cells are recruited following the successful destruction of less hypoxic tumour cells. The adverse microenvironment of solid tumours bring on a general selection pressure towards more robust cellular phenotypes with lesser nutritive demands, and lower vulnerability by changes in the extracellular pH and pO2.

In addition to the indirect shaping of the malignant pheTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

notype by clonal selection in an adverse environment (Fig 6), seminal discoveries during the past decade have taught us how tumour hypoxia plays an active role in modulating the malignant phenotype by governing Hypoxia inducible factor 1 (HIF1), a master regulator of most if not all important genes involved in propagating and maintaining malignancy (2,28).

HIF1 is a transcription factor of mammalian cells. Its prime function is to help the cell survive reduced levels of oxygen, and to some extent also glucose. HIF1 is composed of two subunit, an G-unit and a ß-unit. HIF1-G is constantly produced and immediately degraded in the cytoplasm, as long as oxygen and VHL (Von Hippel Lindau protein – a classic tumour suppressor gene product) is present. In the absence of oxygen, or when VHL is inactivated, e.g. by mutation, HIF1G enter the nucleus and combines with HIF1ß, a constitutively expressed nucleic protein. The unified HIF1 induces expression of a plethora of genes all handy for survival in times of severe microenvironmental stress (Fig. 7). Angiogenesis, glycolysis, vasodilatation, and many other processes and factors, as e.g. erythropoietin and loads of cytokines are all up-regulated through HIF1. Even more recently is has become clear that HIF1 is central to all known important pathways in malignancy, including regulation of apoptosis and p53, the very guardian of the genome and of others. In these years many new therapeutics under development have HIF1 and other hypoxia dependent transcription factors as molecular targets. Also some established anticancer drugs act directly of the HIF1 pathway, which impacts their mode of action. This is the case with topothecan, whose antitumour effect is augmented by transient hypoxia, most likely via an inhibitory effect on the HIF (29,30).

Other evidence of the dominant role of hypoxia as prime =8>C@>< 8IK@BC<I

27

The malignant phenotype

regulator of phenotypical malignancy is persuasively produced by experiments showing increased metastatic potential of tumours, which were subjected to cycles of acute, hypoxic conditions before injection into rodents (31).

I\]\i\eZ\j 1. Hanahan D, Weinberg RA. The hallmarks of cancer. Cell 2000; 100: 57-70.

2. Vogelstein B, Kinzler KW. Cancer genes and the pathways they control. Nat Med 2004; 10: 789-99.

3. Cunha GR, Hayward SW, Wang YZ. Role of stroma in carcinogenesis of the prostate. Differentiation 2002: 70: 473-85.

4. Mueller MM, Fusenig NE. Friends or foes - bipolar effects of the tumour stroma in cancer. Nat Rev Cancer 2004; 4: 839-49.

5. Coussens LM, Werb Z. Inflammation and cancer. Nature 2002; 420: 860-7.

6. Bingle L, Brown NJ, Lewis CE. The role of tumour-associated macrophages in tumour progression: implications for new anticancer therapies. J Pathol 2002; 196: 254-65.

7. Chen JJ, Lin YC, Yao PL, Yuan A, Chen HY, Shun C T, et al.

Tumor-associated macrophages: the double-edged sword in cancer progression. J Clin Oncol 2005; 23: 953-64.

8. Aharinejad S, Paulus P, Sioud M, Hofmann M, Zins K, Schafer R, et al. Colony-stimulating factor-1 blockade by antisense oligonucleotides and small interfering RNAs suppresses growth of human mammary tumor xenografts in mice. Cancer Res 2004; 64: 5378-84.

9. Wyckoff J, Wang W, Lin EY, Wang Y, Pixley F, Stanley ER, et al. A paracrine loop between tumor cells and macrophages is required for tumor cell migration in mammary tumors. Cancer Res 2004; 64: 7022-9.

10. Murdoch C, Giannoudis A, Lewis CE. Mechanisms regulating the recruitment of macrophages into hypoxic areas of tumors and other ischemic tissues. Blood 2004; 104: 2224-34.

11. Folkman J. Tumor angiogenesis: therapeutic implications. N Engl J Med 1971; 285: 1182-6.

12. Bergers G, Benjamin LE. Tumorgenesis and the angiogenic switch. Nat Rev Cancer 2003; 3: 401-10.

13. Holash J, Maisonpierre PC, Compton D, Boland P, Alexander CR, Zagzag D, et al. Vessel cooption, regression, and growth in tumors mediated by angiopoietins and VEGF. Science 1999; 284: 1994-8.

14. Offersen BV, Pfeiffer P, Hamilton-Dutoit S, Overgaard J. Patterns of angiogenesis in nonsmall-cell lung carcinoma. Cancer 2001; 91: 1500-9.

15. Hanahan D, Folkman J. Patterns and emerging mechanisms of the angiogenic switch during tumorigenesis. [Review]. Cell 1996; 86: 353-64.

16. Cross MJ, Dixelius J, Matsumoto T, Claesson-Welsh L. VEGFreceptor signal transduction. Trends Biochem Sci 2003; 28: 48894.

17. Lund EL, Thorsen C, Pedersen MW, Junker N, Kristjansen PE. Relationship between vessel density and expression of vascular endothelial growth factor and basic fibroblast growth factor in small cell lung cancer in vivo and in vitro. Clin Cancer Res 2000; 6: 4287-91.

28

18. Ley C, Olsen MB, Lund EL, Kristjansen PE. Angiogenic synergy of bFGF and VEGF is antagonized by angiopoietin-2 in a modified in vivo matrigel assay. Microvasc Res 2004; 68: 161-8.

19. Wille CG, Boucher Y, di Tomaso E, Duda DG, Munn L L, Tong RT, et al. Direct evidence that the VEGF-specific antibody bevacizumab has antivascular effects in human rectal cancer. Nature Med 2004; 10: 145-7.

20. Thomlinson RH, Gray LH. The histological structure of some human lung cancers and the possible implications for radiotherapy. Br J Cancer 1955; 9: 539-49.

21. Young JS, Lumsden CE, Stalker AL. The significance of the tissue pressure of normal testicular and of neoplastic (BrownPearce Carcinoma) tissue in the rabbit. J Pathol Bacteriol 1950; 62: 313-33.

22. Jain RK. The next frontier of molecular medicine: Delivery of therapeutics. Nature Med 1988; 4: 655-7.

23. Heldin CH, Rubin K, Pietras K, Ostman A. High interstitial fluid pressure - an obstacle in cancer therapy. Nat Rev Cancer 2004; 4: 806-13.

24. Boucher Y, Baxter LT, Jain RK. Interstitial pressure-gradients in tissue-isolated and subcutaneous tumors - Implications for therapy. Cancer Res 1990; 50: 4478-84.

25. Kristjansen PE. Pathophysiology of human tumor xenografts.

Aspects of metabolism, physiology, and pharmacokinetics in heterotransplanted human lung and colon tumors. Dan Med Bull 1997; 44: 380-95.

26. Aukland K, Reed RK. Interstitial-lymphatic mechanisms in the control of extracellular fluid volume. Physiol Rev 1993; 73: 178.

27. Jain RK. Delivery of molecular and cellular medicine to solid tumors. Adv Drug Deliv Rev 2001; 46: 149-68.

28. Semenza GL. Targeting HIF-1 for cancer therapy. Nat Rev Cancer 2003; 3: 721-32.

29. Lund EL, Hansen LT, Kristjansen PEG. Augmenting tumor sensitivity to topotecan by transient hypoxia. Cancer Chemother Pharmacol 2005; 56: 473-80.

30. Rapisarda A, Uranchimeg B, Sordet O, Pommier Y, Shoemaker RH, Melillo G. Topoisomerase I-mediated inhibition of hypoxia-inducible factor 1: mechanism and therapeutic implications. Cancer Res 2004; 64: 1475-82.

31. Cairns RA, Hill RP. Acute hypoxia enhances spontaneous lymph node metastasis in an orthotopic murine model of human cervical carcinoma. Cancer Res 2004: 64: 2054-61.

8lk_fij Eva Løbner Lund, Associate Professor, Head, MD, PhD Laboratory of Experimental Oncology, Department of Molecular Pathology, University of Copenhagen Paul E.G. Kristjansen, Science Director, MD, PhD, DMSc Novo Nordisk A/S, and currently on leave from University of Copenhagen Correspondence: Associate Professor, PhD Eva Løbner Lund, Laboratory of Experimental Oncology, Frederik V’s Vej 11, DK-2100 Copenhagen Ø, Denmark. E-mail: eva@pai.ku.dk

Basalbiologi Cancer Molekylærbiologi

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

DTF EFTERUDDANNELSE

KURSER i 2006

Facts og Fælder – overenskomster og regler for privat praksis Kurset henvender sig til alle klinikejere og ansatte tandlæger i privat praksis.

Kursets formål er i løbet af 2 intensive dage at give deltagerne en grundig indføring i de vigtigste regler, der styrer det daglige arbejde i privat praksis. Der er tale om en revideret udgave af det tidligere sygesikringskursus, hvor vi først og fremmest fokuserer på de dele af overenskomst og regler, som du direkte kan gå hjem og anvende bagefter.

Kurset giver et grundigt indblik i anvendelsen af sygesikringsoverenskomstens ydelser og kombination af ydelser. Efter kurset skal ingen være i tvivl om, hvornår man anvender paro-ydelserne, IFB, udvidet tandrensning m.v., ligesom alle vil kunne læse og forstå sin egen ydelsesstatistik fra sygesikringen. Klagereglerne i overenskomsten vil man også få et godt kendskab til.

Der er desuden en gennemgang af de nye journalføringsregler og patientretsstillingsloven, ligesom vi kommer ind på patienternes tilskudsmuligheder.

Hele kurset gennemføres i en kombination af korte foredrag, arbejdsgrupper og debatter i plenum. Den afvekslende kursusform bevirker, at de 2 dage flyver af sted, og at man samtidig kommer hjem fra kurset med et stort udbytte. Mange vil sige, at prisen for kurset vil være tjent hjem meget hurtigt.

Kursusgivere: Tandlæge Torben Andersen, tandlæge Henning Lehmann Bastian, cand.oecon.

Kurt Birk, vicekontorchef Annette Bonne og tandlæge Vagn Vestergård Jacobsen.

Kursusnr.: 187 Kursussted: Hotel Legoland, Aastvej 10, 7190 Billund Tid: 27/1 kl. 09.00-20.00 og 28/1-2006 kl. 09.00-17.00 Maks.: 30 deltagere

50!

S NR. KURSU

Kursusnr.: 188 Kursussted: Comwell Roskilde, Vestre Kirkevej 12, 4100 Roskilde Tid: 28/4 kl. 09.00-20.00 og 29/4-2006 kl. 09.00-17.00 Maks.: 30 deltagere Kursusnr.: 189 Kursussted: Hotel Legoland, Aastvej 10, 7190 Billund Tid: 22/9 kl. 09.00-20.00 og 23/9-2006 kl. 09.00-17.00 Maks.: 30 deltagere Pris: kr. 5.400,-. Afgiften er inkl. forplejning og ophold (internat). Kursusafgiften er reduceret under forudsætning af tilskud fra »Midler til fælles foranstaltning på tandlægeområdet«.

Hvis tandplejere og klinikassistenter ønsker at deltage, vil der blive opkrævet et ekstra beløb, som svarer til det tilskud, der gives til tandlæger fra »Midler til fælles foranstaltning på tandlægeområdet« = kr. 3.472,-.

Tilmelding: Kursussekretær Jette Kristensen via www.dtfnet.dk eller fax: 33 48 77 70.

>\e\k`b\e YXbfd d\[] [[ XmjXbeX[ Xm k e[\i G\bbX E`\d`e\e fZ_ J`igX 8ik\

Le[\i [\k j\eXjk\ [\Z\ee`\k _Xi m i blejbXg fd [\ d\bXe`jd\i fZ_ [\e ^\e\k`b jfd c`^^\i YXbfd kXe[lkm\Zbc`e^\e bXk \efidk% >\efd dfc\bpc i$ ^\e\k`jbX fZ_ [ali\og\i`d\ek\ccX lkm\Zbc`e^jjkl[`\i g d jj _Xi d\bXe`jd\ieX YXbfd j m c [\e k`[`^X kXe[lkm\Zbc`e^\e jfd [`]]\i\ek`\i`e^\e Xm [\ Z\cc\i jfd gif[lZ\iXi _ i[m meX[\e bi`e^ k e[\ieX Yc`m`k dpZb\k bcXiXi\% ;\k _Xi m`jXk j`^ Xkk k e[\ieX le[\i j`e lkm\Zbc`e^ ` jkfi lkjki Zbe`e^ Xem e[\i j`^ Xm c`beXe[\ `ek\iXbk`f$ e\i fZ_ dfc\bpc iX d\bXe`jd\i jfd Xe[iX fi^Xe% ;\e i]kc`^X YXb^ile[\e k`cc XmjXbeX[ Xm k e[\i _fj d ee`jbXe _Xi m`jXk j`^ mXiX jpee\ic`^\e _\k\if^\e% <e Xm ]iXdk`[\ej lkdXe`e^Xi Yc`i [ i] i Xkk `[\ek`Ô\iX fijXb\ieX k`cc [\ c`e[i`^Xi\ ]fid\i Xm _pgf[fek` jfd i mXec`^X `efd Y\]fcbe`e^\e% DXe _Xi bfejkXk\iXk Xkk d\[] [[ XmjXbeX[ Xm k e[\i ` m`jjX ]Xcc bXe mXiX \e `e[`bXkfi ] i \e bX[ ZXeZ\ii`jb m`cb\k pkk\ic`^Xi\ ]iXd_ m\i m`bk\e Xm Xkk lki\[X fijX$ b\ieX k`cc fc`bX ]fid\i Xm kXe[[\]\bk\i%

30

D

en moderna biologin har hyst ett brett intresse för tänderna. Såväl paleontologer, antropologer som utvecklingsbiologer och genetiker har fascinerats av de karakteristiska tandstrukturer som kännetecknar varje enskild art. Inom forskningen kring tandutvecklingen förekommer många olika sätt att närma sig ämnet. Man har bland annat utrett ursprunget till de vävnader som deltar i tandutvecklingen samt deras verkan på interaktionen mellan olika vävnader. Molekylärgenetiska studier har redan identifierat ett stort antal gener som påverkar tandutvecklingen (Gene expression in tooth, http://bite-it.helsinki.fi). Men trots detta återstår ännu många utmaningar när det gäller de mekanismer som påverkar tändernas placering, form och regeneration.

De viktigaste verktygen vid utredning av den genetiska bakgrunden till tandutvecklingen är dels experimentella studier på djur (särskilt mus), dels av identifiering av de genetiska avvikelser som leder till en rubbning av tandutvecklingen. Den molekylärgenetiska forskningen har klarlagt genetiska avvikelser som orsakar strukturella fel i dentinet och tandemaljen samt andra avvikelser som påverkar tändernas antal, storlek och form. I denna artikel diskuteras främst de ärftliga omständigheter som leder till medfödd avsaknad av tänder.

D\[] [[ XmjXbeX[ Xm k e[\i Den vanligaste utvecklingsstörningen hos människan är medfödd avsaknad av en eller flera tänder. Mer än en femtedel av befolkningen saknar tredjemolarerna och cirka 6–8 procent saknar en eller flera permanenta tänder (hypodonti) (1–3). Ju större antal tänder som saknas, desto mer sällsynt är företeelsen: Cirka 1 procent av befolkningen saknar tre tänder eller fler, medan endast cirka 1-2 promille saknar sex tänder eller fler (oligodonti) (1,2,4). Oftast förekommer hypodontier som enskilda företeelser hos i övrigt friska personer. Tandavsaknad av olika grad förkommer dock i ett tiotal olika syndrom som även involverar andra delar av kroppen.

Mycket omfattande oligodontier förekommer nästan uteslutande i samband med sällsynta syndrom.

Vid såväl hypodonti som oligodonti saknas näst efter visdomständerna andrapremolarer eller övre laterala framtänder. Allra ovanligast är avsaknad av de övre mittframtänderna, nedre hörntänderna och förstamolarerna (1–4).

Medfödd avsaknad av mjölktänder är också sällsynt (3).

Avsaknad av tänder är med andra ord vanligast för tänder som bryter fram sist, vilket låter oss förstå att det finns vissa kvantitativa faktorer som inverkar på avsaknaden av tänder.

Dessa faktorer kan gälla antalet celler som deltar i tandutvecklingen eller signalöverföringen mellan dessa celler.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Hypodontierna associeras med många andra störningar i tandutvecklingen. Störningarna kan förekomma både hos patienten själv och inom patientens släkt. Många studier har visat att särskilt oligodonti är associerat med att tänderna är små till växten och att deras form är förenklad (4,5). En egenskap som associeras kraftigt med hypodonti är konformade laterala övre framtänder. Den avvikelsen förekommer bland 1–2 procent i populationen (6,7). Tjurtand (taurodonti) och korta tandrötter är betydligt vanligare bland hypodontipatienter än hos genomsnittsbefolkningen (3,7). Jämfört med genomsnittspopulationen har hypodontipatienter och deras släktingar oftare vridna tänder och felplacerade hörntänder (8,9). <k`fcf^` Tandutvecklingen inleds tidigt under fosterutvecklingen och pågår upp i tidig vuxenålder. Det är alltså möjligt för olika yttre omständigheter att påverka tandutvecklingen under fosterutvecklingen och barndomen. Cancerbehandlingar i barndomen (strålbehandling och kemoterapi) kan till exempel ge upphov till avsaknad av tänder eller små tänder (10,11). Personer som exponerades för dioxin vid olyckan i Seveso har oftare hypodonti än genomsnittet (12) (Faktabox I). Djurexperiment har även visat att dioxin kan orsaka hypodonti (13). Trots att doserna såväl i de djurexperimentella studierna som vid olyckan i Seveso var höga är det tänkbart att dioxiner och andra miljögifter kan ha en effekt också på populationsnivå om effekten kombineras med andra yttre omständigheter samt genetiska faktorer.

Enligt rådande uppfattning beror medfödd avsaknad av tänder i huvudsak på ärftliga faktorer. Vid sidan om otaliga fallbeskrivningar har man med systematiska familjeundersökningar visat att avsaknad av tänder är betydligt vanligare bland släktingar till hypodontipatienter än i normalpopulationen (1,14,15). Det är vanligare att båda tvillingarna i ett tvillingpar saknar tänder om de är identiska tvillingar jämfört med om tvillingarna inte är identiska (16-18). Enligt uppskattningar som baserar sig på tvillingstudier förklarar ärftliga faktorer cirka 75–90 procent av storleksvariationen och avsaknaden av tänder (19). Utifrån familjeunder sökningar anser en del forskare att hypodontier i huvudsak ärvs dominant men med låg genomslagskraft (1,4,20).

Andra forskare förespråkar att etiologin är polygen eller multifaktoriell (14,15,21). Ett recessivt nedärvningsmönster och en association till X-kromosomen har också beskrivits (4,22). Man har även beskrivit en modell som bygger på en multifaktoriell etiologi där avsaknad av tänder, storleksvariation och hyperodonti placeras ut på en s.k. kvasikontinuerlig axel (15).

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

D\kf[fcf^` ] i Xkk `[\ek`Ô\iX ^\e\k`jbX Xmm`b\cj\i Beroende på scenariot kan man använda olika strategier när man ställs inför frågan om vilka genetiska defekter som ligger bakom hypodonti (Fig. 1). Forskningen kan fokusera direkt på de så kallade kandidatgenerna, men man kan också söka i hela genomet. Man kan använda sig av genetisk analys eller utreda ordningen för basparen i målgenen (sekvensering eller sekvensbestämning).

En gen anses vara en kandidatgen om man känner till att den är associerad med hypodonti eller om den är intressant från djurmodeller (till exempel »knockout-möss« som saknar tänder). Numera känner man till ett antal olika mutationer hos möss där tandutvecklingen är störd i olika grad (Gene expression in tooth, http://bite-it.helsinki.fi). När man undersöker kandidatgener med genetisk analys är målet att utreda om den fenotyp som orsakas av den genetiska avvikelsen finns i själva kandidatgenen eller i dess omgivning.

På populationsnivå kan man använda sig av så kallad associationsanalys. Den går ut på att utreda om en viss allel av en gen, dess haplotyp eller den genotyp som de tillsammans utgör förekommer oftare hos patienterna än hos en frisk kontrollgrupp. Vid undersökning av hypodontier i släkter är kopplingsanalys en effektiv metod för att utreda vilka kandidatgener som inverkar. De sjuka släktingarna skulle ju ha ärvt den samma kromosomformen av det genomområde som innehåller kandidatgenen. Oftast har man dock endast tillgång till ett begränsat material, kanske endast ett prov av en enskild patient. Då måste man nöja sig med att undersöka basparssekvenserna. Av praktiska skäl riktas denna sekvensering oftast in endast på exonerna, de segment av DNA som innehåller de proteinkodande områdena. Den genetiska avvikelsen som leder till en viss fenotyp kan också finnas utanför dessa områden och påverka genom att störa gentranskriptionen. De områden som påverkar transkriptio-

=XbkXYfo @

wi (0.- ÔZb \kk lkjc gg Xm [`fo`e ` jkX[\e J\m\jf ` @kXc`\e dpZb\k XccmXic`^X ] ca[\i% ;`fo`e# jfd i ^`]$ k`^k fZ_ ZXeZ\i]iXdbXccXe[\# jgi\[ j`^ fd\[\cYXik m\i \e pkX g le^\] i ), bmX[iXkb`cfd\k\i% @e^\e d ee`jbX [f^ jfd \e [`i\bk ] ca[ Xm fcpZbXe d\e d\i e -'' \mXbl\iX[\j ]i e j`eX _\d fZ_ le^\] i )''' [iXYYX[\j Xm [`fo`e] i^`]ke`e^% Fdi [\k mXi j\[Xe fY\Yf\c`^k ] i d e^X i ]iXd k%

=8>C@> FI@<EK<I@E>

31

Avsaknad av tänder

8

Fig. 1. Molekylärgenetiska grundmetoder.

A: Undersökning av punktmutationer (till exempel A>G) samt längdpolymorfismer med hjälp av polymeraskedjereaktion (PCR). I båda fallen replikeras DNA med PCR med primrar (rött) som är specifika för de sekvenser som ligger bredvid området som ska undersökas. För identifikation av punktmutationer sekvenseras det replikerade DNA:t genom en primer. Sekventeringsprodukterna undersöks sedan elektroforetisk.

9

:

B: Kopplingsanalys för en släkt med ärftlig avsaknad av andrapremolarerna. Saknade tänder samt kromosomform/ haplotyp anges under symbolen för varje släktmedlem.

I det vänstra släktträdet har hypodontipatienterna inte ärvt samma form av kromosomen och resultatet är därför negativt (ingen koppling, lod score<0). Kandidatgenen inom det undersökta stråket kan inte förklara hur avsaknaden av tänder uppstått. I det högra släktträdet har man först använt gles markörtäthet och den analysen visar att de flesta hypodontipatienter inom släkten har samma kromosomform inom ett visst område av genomet (sannolik koppling, lod score 1,8).

Närmare kartläggning visar att alla patienter har en och samma kromosomform (koppling, lod score 3,4).

C: Grundkonceptet för associationsanalys. I undersökningen till vänster ses ingen statistiskt signifikant skillnad i förekomsten av allel 1, 2 och 3 mellan patienterna och kontrollerna. I undersökningen till höger ses att allel 3 förekommer signifikant oftare bland patienterna. (I verkligheten är antalet patienter och kontroller större, till exempel 50 och 50 eller til och med flera hundrade.)

32

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

nen kan dock vara belägna mycket långt från det område som kodar för proteinet.

Om man har tillgång till ett större familjematerial (det vill säga prover från fler än tio sjuka patienter inom samma släkt) kan man leta upp den genetiska avvikelsen med en kopplingsanalys av hela genomet. Forskarna söker då efter områden inom genomet som innehåller en haplotyp som nedärvs tillsammans med den aktuella fenotypen. Ett bra sådant exempel är identifieringen av den mutation i kromosom AXIN2 som orsakar oligodonti i en finländsk släkt (23). I den studien använde forskarna först kopplingsanalys för att utesluta de mest sannolika kandidatgenerna. Sedan kartlades genomet i samarbete med Finlands genomcenter och på basis av dessa undersökningar identifierades och avgränsades ett visst område på kromosom 17. Sekvensering av basordningen hos genen AXIN2 (som ligger vid det avgränsade området) identifierade en förändring i ett baspar som återfanns hos alla sjuka medlemmar inom släkten.

Vid genomgång av hela genomet kan man också använda associationsanalys. Målet är att identifiera områden inom genomet där vissa alleler eller haplotyper förekommer oftare hos sjuka än hos friska personer som inte behöver vara besläktade. Om man även har tillgång till släktingar kan man kontrollera om de sjuka individerna har ärvt vissa former oftare än de friska medlemmarna i släkten. Metoden har använts för många olika multifaktoriella sjukdomar men vid hypodonti endast för studier av inverkan av kandidatgener. Associationsanalys av hela genomet har blivit möjlig i och med modern DNA-mikromatristeknik.

>\eXmm`b\cj\i jfd c\[\i k`cc XmjXbeX[\e Xm k e[\i Hypodonti förekommer vid många syndrom vars genetiska avvikelser är kända, exempelvis ett flertal ektodermala dysplasier, van der Woudes syndrom (som ger mun- och gomspalt) samt Riegers syndrom (3). De olika hypodontierna kan vara typiska för vissa syndrom men kan också vara lika som de hypodontier som förekommer isolerade, utan association till ett syndrom. Anhidrotiska ektodermala dysplasier kännetecknas av en omfattande avsaknad av tänder, både mjölktänder och permanenta tänder, men leder också till en förenkling av tändernas form. Det faktum att fenotyperna kan vara likadana beror på att de genetiska avvikelserna finns i de gener som ansvarar för signalöverföringen mellan celler längs samma signalrutt. Vid Riegers syndrom saknas oftast framtänderna i överkäken samt mjölktänder medan det vid van der Woudes syndrom eller diastrofisk dysplasi oftast är andrapremolarerna och de övre framtänderna som saknas. År 1996 beskrev man för första gången en genetisk avvikelse som endast påverkade tänderna. Avvikelsen fanns i MSX1-genen (24). Denna genetiska avvikelse (som leder till en förändring i en enda aminosyra) orsakar en dominant ärftlig oligodonti som kännetecknas av avsaknad av samtliga andrapremolarer, visdomständerna samt i varierande grad även andra tänder. År 2000 beskrevs hur man satte in ett baspar i genen PAX9 i en familj där omfattande avsaknad av särskilt de permanenta molarerna nedärvdes dominant (25). Senare har man i båda dessa gener beskrivit många genetiska avvikelser (26-28) som leder till dominant nedärvda

Fig. 2. Strukturen för generna MSX1 och PAX9 samt mutationer. Områdena i ljusgrått är exoner, grått kodar för proteiner medan mörka områden anger homeobox och paired domain-området.

Siffrorna ovanför figurerna anger de aminosyror som ska ingå i det protein som kodas.

Ovanför figurerna anges mutationerna antingen i form av ändrade aminosyror i form av övergång av en aminosyra till stoppkodon (x), eller i form av insertion som leder till förändrad aminosyrakod.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

=8>C@>< 8IK@BC<I

33

Avsaknad av tänder

Tabell I. Mutationer i MSX1, PAX9 och AXIN2: avsaknad av tänder.

Tänder som saknas i procent Mutation

Patienter

MSX1

11*)

40

PAX9

11

50

PAX9, endast missense AXIN2

2

12

1

2

3

4

5

6

7

8

Övre Nedre

0 20

30 21

5 8

76 15

96 90

30 51

15 20

86 89

Övre Nedre

2 50

24 4

10 0

19 4

67 37

80 34

89 86

98 96

Övre Nedre

0 64

33 5

24 0

21 0

52 45

64 17

76 76

95 90

Övre Nedre

0 79

71 67

25 29

58 33

75 92

50 54

71 71

100 100

*) sex släkter och fem andra patienter med omfattande deletion i MSX1

oligodontier. De liknar i huvuddrag de fenotyper som uppstått till följd av de mutationer som först identifierades (Fig. 2, Tabell I). I samtliga fall verkar det som om den genetiska avvikelsen hindrar uttrycket av den andra genkopian. Det bildas en fenotyp på grund av att den syntetiserade proteinmängden halveras (haploinsufficiens).

MSX1 och PAX9 är transkriptionsfaktorer som anses reglera avläsningen av målgenerna genom att binda till bindningsställen i DNA. MSX1 hör till gruppen homeoboxgener där en så kallad homeobox (en proteinsekvens som konserverats under evolutionens lopp) ansvarar för bindningen till DNA. Det är tänkbart att homeoboxsekvensen också förmedlar bindningen mellan olika proteiner. När det gäller PAX9 är det en så kallade paired domän som binder till DNA. Denna domän är också en proteinsekvens som klarat sig under evolutionen. Med några få undantag riktar sig mutationseffekterna på olika sätt mot homeoboxsekvensen eller paired domän (Fig. 2). Dessa genuttryck sker i det tandbildande mesenkymet. Man tror att generna är viktiga när mesenkymet ska ta över förmågan att styra tandutvecklingen.

I knockout-möss leder utslagningen av MSX1 eller PAX9 till avsaknad av alla tänder, gomspalt samt andra utvecklingsstörningar. Tandutvecklingen stannar av på tandanlagstadiet på grund av att förtätningen av de mesenkymala cellerna (som härstammar från neurallisten) hindras i närheten av tandens epitelanlag. De mesenkymala cellerna kan då inte ta emot eller behandla vissa signaler från epitelvävnaden.

Om endast den ena kopian av en gen slås ut hos möss uppstår inga utvecklingsstörningar. Därför kan sådana experiment inte hjälpa oss att förklara patogenesen vid vissa heterozygota tillstånd hos människa. Det samma gäller för 34

de genetiska avvikelserna i generna PITX2 och TP63 som ger upphov till Riegers syndrom respektive EEC-syndromet (hos möss uppstår utvecklingsstörning en endast om generna för syntesen av transkriptionsfaktorerna slås ut helt).

Man kan dock anta att det hos en heterozygot människa uppstår vissa kvantitativa brister eftersom endast den ena genkopian producerar det protein som behövs och att detta leder till de olika fenotyperna. Det är troligt att bristerna uppstår på grund av att det under tandutvecklingen inte finns tillräckligt många celler eller att de celler som finns delar sig sämre än normalt. I många fall är anledningen troligtvis en försämrad signalöverföring mellan cellerna.

Ett gemensamt drag för samtliga mutationer i MSX1 är avsaknaden av andrapremolarer och tredjemolarer ofta i kombination med avsaknad av några av framtänderna (Tabell I, Fig. 3A). Man kan tolka det så att mutationerna i MSX1 påverkar samtliga tandgrupper och åstadkommer störningar i utvecklingen av de tänder som bildas sist. Frontalområdets tänder kan dock vara mindre känsliga för MSX1:S reducerande effekt. Därmed blir avsaknaden av framtänder endast sporadisk.

Mutationerna i PAX9 är annorlunda eftersom det främst är molarerna som utsätts för defekter (Tabell I, Fig. 3B). Eftersom PAX1 är en förutsättning för att MSX1-uttrycket upprätthålls i tandmesenkymet hos möss (29) är det tänkbart att en del av de hypodontier som orsakas av mutationer i PAX9 beror på brist på MSX1. Mutationer i PAX9 som ger ett utbyte av en enda aminosyra tycks ofta leda till en liknande fenotyp som vid mutationer i MSX1. Vid mer omfattande mutationer (kromosomrubbningar i hela genen samt mutationer som bryter av den så kallade läsramen för proteiner) TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

A

B

C Fig. 3. Oligodontier relaterade till MSX1, PAX9 och AXIN2. Tänder som saknas anges med stjärna.

A: Tandavsaknad på grund av mutation i MSX1 hos 15-årig flicka.

B: Tandavsaknad på grund av mutation i PAX9 hos 10-årig pojke.

Pojken saknade även andramolarerna i mjölktandsstadiet.

C: Tandavsaknad på grund av mutation i AXIN2 hos 20-årig kvinna. Mjölktänderna hade utvecklats normalt.

är avsaknaden av andrapremolarerna och förstamolarerna så gott som alltid associerad med avsaknad av mer posteriort belägna tänder (27).

En tredje identifierad gen som i muterad form leder till isolerad avsaknad av tänder kallas AXIN2 och är en intracellulär reglerare av Wnt-signalsystemet. En mutation i AXIN2 upptäcktes i en finländsk släkt där elva av släktens medlemmar har en omfattande oligodonti (23) (Fig. 3C, 4A). Hos två av släktmedlemmarna hade endast tre permanenta tänder utvecklat; de mittersta framtänderna i övre käken och antingen en av den undre käkens första premolarer eller en av de laterala framtänderna. I det lindrigaste fallet saknade patienTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

ten fyra permanenta tänder utöver visdomständerna. Endast en person i släkten saknade mjölktänder. Undersökningar av andra DNA-prover visade att det fanns en annan mutation i AXIN2-genen hos en patient som också hade omfattande hypodonti av de permanenta tänderna (Fig. 4A). Upptäckten av de genetiska avvikelserna i AXIN2 blev särskilt intressant eftersom det framgick att de flesta patienterna med oligodonti hade tjocktarmscancer eller ett förstadium till tjocktarmscancer.

De genetiska avvikelserna i generna MSX1, PAX9 och AXIN2 utgör endast en liten del av de oligodontifall som studerats. De flesta patienter har inte mutationer i dessa gener. Eftersom mutationsstudierna i huvudsak har gjorts för de områden på gener som kodar för proteinsyntesen är det tänkbart att vi i framtiden kommer att hitta mutationer i områden som reglerar funktionen hos dessa gener. Det är uppenbart att vi måste leta efter genetiska avvikelser som leder till oligodonti även på andra gener. Den genetiska bakgrunden till oligodonti har visat sig vara synnerligen heterogen – den innehåller både genetisk och allelisk heterogenitet.

Inom släkter med oligodonti varierar fenotypen från patient till patient trots att den genetiska avvikelsen är densamma. I några rapporter har man också beskrivit att de tänder som utvecklar är något mindre än genomsnittet. Variationen i fenotyp är typisk även för många andra monogena utvecklingsstörningar (bland annat kraniosynostossyndrom) och kan antingen bero på andra genetiska omständigheter, epigenetiska orsaker eller yttre faktorer.

Ett gemensamt drag för samtliga identifierade genetiska avvikelser som leder till avsaknad av tänder är att de riktar sig mot utvecklingsreglerande gener, ofta mot transkriptionsfaktorer men också mot gener som deltar i signalöverföringen mellan celler. Genetiska avvikelser som orsakar strukturella avvikelser i proteiner i dentinet eller emaljen leder i allmänhet inte till medfödd avsaknad av tänder.

Nek$j`^eXcbXjbX[\ej Y\kp[\cj\ ] i lkm\Zbc`e^ fZ_ bXiZ`ef^\e\j Signalöverföringen längs Wnt-kaskaden baserar sig i huvudsak på reglering av det intracellulära H-kateninproteinets mängd och lokalisation (30). H-katenin deltar i överföringen av celladhesion till cellskelettet samt reglerar gentranskription i cellkärnan (Fig. 4B och C). H-katenins förmåga att övergå till cellkärnan begränsas av att proteinet binder till ett proteinkomplex i cytoplasman. Detta leder till fosforylering av H-kateninet och följs av nedbrytning. De viktigaste komponenterna i detta proteinkomplex är AXIN1 och AXIN2, APC (adenomatosis polyposis coli) samt fosforyleringsenzymet GSK H (glykogensyntaskinas-3 H). När den extra=8>C@>< 8IK@BC<I

35

Avsaknad av tänder

Fig. 4. Wnt-signalöverföring, uppbyggnad av AXIN2 och mutationer.

A: Strukturerna för AXIN2-genen och proteinet samt identifierade mutationer. Exonerna ses som rutor, me-dan områdena där AXIN2-proteinen binder till andra intracellulära proteiner anges med färg. Mutation 1966C>T gör att argininkodonet blir ett stoppkodon som leder till en dominant nedärvd omfattande oligo-donti samt ökad risk för tjocktarmscancer. Insertion av en G-bas efter baspar 1994 stör aminosyrakoden och leder till att stoppkodonet kommer för tidigt.

8

B: Om cellerna inte tar emot signaler från Wnt, bin-der ett proteinkomplex till ß-katenin i cytoplasmat och ß-kateninet bryts ner. AXIN (AXIN1) och AXIN2 är en central del av detta komplex.

9

:

cellulära signalbärande Wnt-molekylen binder till sin receptor på cellmembranet hindras den funktion hos proteinkomplexet som bryter ner H-katenin. Det leder i sin tur till en ökad halt av H-katenin i cellen och cellkärnan. I cellkärnan bildar H-katenin en aktiv transkriptionsfaktor som främjar transkription av generna.

Det överraskande sambandet mellan avsaknaden av tänder och ökad risk för cancer blir möjligt eftersom de mekanismer som reglerar celltillväxt och cellinteraktioner används både under organismens utveckling och vid vävnadsåterbildning senare i livet. Signalöverföringen längs Wntkaskaden är avgörande i bägge fallen. Mutationerna som uppstår vid regleringen av H-kateninhalten är kända cancerframkallande mutationer. Ärftliga mutationer i tumörsuppressorgenen APC ger upphov till polypös tjocktarmscancer (familial adenomatotisk polypos, FAP) men även i de flesta icke ärftliga tjocktarmstumörer hittar man avvikelser i APC. I ett stort antal cancertumörer har man funnit mutationer i APC, H-katenin och andra gener inom Wnt-signalkaskaden och man antar att en okontrollerad dos av H-katenin är en avgörande faktor för karcinogenesen (30). Mutationen inom 36

C: Då cellen tar emot en Wnt-signal hindras funktio-nen hos det proteinkomplex som binder ß-katenin. ß-kateninet frigörs och kan övergå till cellkärnan där det deltar i regleringen av genuttrycket. AXIN2 är en målgen för ß-katenin. Man antar att uttrycket av genen fungerar som negativ feedback i Wnt-signalsystemet.

AXIN2 har också påträffats i cancertumörer. Denna gen anses därför vara en tumörsuppressorgen.

Signalöverföringen med Wnt är en nödvändig förutsättning för tandutvecklingen. Hos möss som saknar genen Lef1 (en transkriptionsfaktor som tillhör TCF-genfamiljen) eller där Wnt-signalöverföringarna avbryts extracellulärt med hjälp av antagonisten DKK1 stannar tanduvecklingen upp i tandanlagstadiet eller tidigare (31,32). Mutationerna i AXIN2 leder till en allt för intensiv Wnt-signaltrafik. Det visar att även en allt för kraftig signalering kan skada utvecklingen. Uttrycket av AXIN2 regleras med hjälp av signaler från Wnt och genen kan inta en särskild roll som hämmare av de signaler som cellerna tar emot från Wnt (det vill säga genen ger negativ feedback) (Fig. 4C). Eftersom avsaknaden av AXIN2 i huvudsak tycks rikta sig mot de permanenta tänderna är det tänkbart att en allt för kraftig eller långvarig signal i ett visst skede under tandutvecklingen skadar den initiala utvecklingen av de permanenta tänderna. Man kan till exempel tänka sig att signaltrafiken måste begränsas så att en tillräckligt stor mängd celler som är viktiga för den ursprungliga utvecklingen av de permanenta tänderna garanTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

teras. Wnt-signaleringen är väsentlig för funktionen hos de stamceller som deltar i regenerationen av hår och tarmludd.

Det är också möjligt att tandregeneration kan basera sig på stamceller (33).

Om AXIN2-genen slås ut hos möss ger detta en mycket liten effekt på fenotypen (34). Hos knockout-möss sluts sutura frontalis för tidigt. Det beror på att de celler som härstammar från neurallisten och som bildar benvävnad har en snabbare proliferation och större differentieringskapacitet att bli osteoblaster. Samma egenskap skulle kunna finnas hos de alveolbenbildande cellerna hos människa. Avsaknad av permanenta tänder skulle i så fall kunna bero på en störning i interaktionen mellan tändernas och benvävnadens utveckling.

Den ärftliga formen av tjocktarmscancer som beror på mutationer i APC-genen associeras ofta med käkbensosteom och hos en liten del av patienter som har ett överskott av tänder (35). Vi har ingen kunskap om hur överskott av tänder uppstår. Mutationer i generna APC och AXIN2 ger motsatta fenotyper vilket bör bero på det faktum att mutationerna utövar sin effekt vid olika tidpunkter och på olika processer. När det gäller regleringen av H-kateninhalten är variationen i mängden AXIN av större betydelse än variationen i mängden APC (36). Man antar att uppkomsten av tjocktarmscancer förutsätter att det finns en skada även på den andra kopian av APC-genen. Det är alltså möjligt att uppkomsten av övriga symtom som ses vid FAP (osteom och supranumerära tänder) förutsätter att det uppstår ytterligare mutationer efter det tidiga utvecklingsskedet.

8mjXbeX[\e Xm k e[\i fZ_ ZXeZ\i Hur långt kan man generalisera sambandet mellan risken för cancer och avsaknaden av tänder? Kan hypodonti anses utgöra en cancerrisk? Enligt rådande kunskap kan avsaknaden av tänder beror på många olika externa faktorer och ärftliga omständigheter. Det är alltså osannolikt att de flesta hypodontipatienter skulle ha en ökad risk för cancer. Eventuell misstanke om en ökad cancerrisk kan i huvudsak väckas vid omfattande hypodontier. Å andra sidan känner vi för närvarande till endast en liten del av orsakerna till avsaknaden av tänder. Bland de oligodontipatienter som vi har undersökt, har vi kunnat identifiera en genetisk avvikelse hos färre än 10 procent. Det är därför mycket troligt att man upptäcker nya gener som orsakar avsaknad av tänder och som bidrar till regleringen av Wnt-signalsystemet eller har patogenetiska mekanismer som påminner om dem som gäller för AXIN2. Det finns också anledning att observera att en signifikant del av ärftligheten av vissa cancersjukdomar kan basera sig på alleler TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

med låg genomtränglighet. Många av de gener som inverkar på tändernas utveckling (bland annat MSX1 och MSX2) är målgener för Wnt-signaltransduktionssystemet i cancerceller. Man har också fäst allt större uppmärksamhet mot homeoboxgenerna och deras betydelse för uppkomsten av cancer (37).

LkdXe`e^1 Xkk lki\[X [\e ^\e\k`jbX YXb^ile[\e k`cc _pgf[fek` Hittills har de genetiska avvikelserna endast utretts för vissa syndrom och oligodonti som är dominant nedärvda. De genetiska orsakerna till de lindriga hypodontier som är vanliga hos befolkningen är än så länge okända. Under det arbete som riktar in sig på identifiering av de gener som leder till hypodonti har man i huvudsak lyckats utesluta inverkan av vissa kända gener och identifiera en del svaga associationer (38-40). Arbetet försvåras uppenbarligen å ena sidan av att hypodonti orsakas av ett mycket stort antal faktorer och å andra sidan av att variationen i fenotyp i en given genetisk avvikelse är mycket stor.

Patogenesen för de mutationer som leder till oligodonti stöder tanken att samma gener skulle kunna ligga bakom de lindrigare formerna av hypodonti. Mutationerna som leder till oligodonti eller tandavsaknadssyndrom är »starka« och släcker den andra genkopians funktion så gott som helt. Grunden till hypodontier skulle kunna ligga i sekvensförändringar i samma gener som leder till en lindrigare reducering av genproduktens mängd eller funktion.

Dessa »svaga« mutationer eller alleler skulle till och med kunna vara ganska vanligt förekommande i populationen.

Förekomsten av tiotals olika svaga och starka alleler skulle kunna förklara många fall av dominant nedärvd hypodonti, den minskade förmågan till genomtränglighet, de fenotypiska variationerna (1,7) samt de fall av hypodonti eller oligodonti som tycks vara sporadiskt förekommande eller recessivt nedärvda. De skulle också kunna förklara fall där släktingar till oligodontipatienter endast har lindriga fenotypiska förändringar (4,22).

Vilka krav ställer den heterogena etiologin på att kunna identifiera genetiska avvikelser som orsakar lindriga hypodontier eller icke-dominant oligodonti? Om man i sina studier vill kunna använda sig av genetiska metoder (metoder som baserar sig på koppling eller association) krävs tillräckligt stora undersökningspopulationer för att få statistiskt relevanta resultat. Ställer man stränga krav på fenotypen kan detta underlätta forskningen till viss del men det blir i stället svårare att få tillgång till en tillräckligt stor undersökningspopulation. Ett bra och direkt sätt är att söka upp släkter med någorlunda enhetlig (exempelvis där samma tänder =8>C@>< 8IK@BC<I

37

Avsaknad av tänder

saknas) och där man kan skönja ett dominant nedärvningsmönster med hög genomtränglighet (Fig. 1B).

Om antalet DNA-prover från olika patienter är fler än tio kan man vänta sig att studien ger signifikant resultat. Å andra sidan måste man komma ihåg att ju större släkt det gäller desto mer sannolikt blir det att det ligger flera olika genetiska avvikelser bakom tandfenotypen. För att man uppnå signifikanta resultat med associationsmetoden ska materialen helst bestå av flera hundra patienter och kontrollpersoner. Alternativet är att kunna komma fram till samma resultat i flera mindre studier. Nackdelen med heterogeniteten kan minskas om man undersöker populationer som man anser vara genetiskt mer homogena än genomsnittet.

JXddXe]Xkke`e^ Bra patientarbete innebär att man utreder den genetiska bakgrunden särskilt hos personer som har omfattande former av tandavsaknad. Sådan utredning ger information om avsaknadens etiologi och eventuellt ärftliga natur. Forskningen om den genetiska bakgrunden till avsaknad av tänder har i stor grad skett genom grundforskning som gett upplysningar om tändernas och käkarnas biologi. Detta arbete utgör en grund för utvecklingen av patientarbetet, det vill säga bättre diagnostik och vård. Bättre förståelse för den molekylärgenetiska bakgrunden till variationen i tänderna skulle i framtiden kunna spela en betydande roll för forskningen om människans och andra däggdjurs evolution.

Den kommer att bidra med ny information om de allmänna mekanismer som styr individens utveckling. Å andra sidan utgör identifieringen av de genetiska avvikelserna i AXIN2genen ett exempel på hur grundforskning kan leda till observationer av stor klinisk betydelse.

Hittills har man i huvudsak identifierat genetiska avvikelser vid omfattande ärftlig avsaknad av tänder. Resultaten visar att avvikelser i ett tiotal olika gener som deltar i den molekylära regleringen av tandutvecklingen kan leda till avsaknad av tänder. Olika fenotyper kan vara typiska för varje felaktig gen eller feltyp. Å andra sidan visar den fenotypiska variationen att uppkomsten av hypodonti hos en enskild patient alltid påverkas av hans eller hennes övriga genetiska bakgrund samt av epigenetiska och yttre omständigheter.

Fyndet att en och samma genetiska avvikelser kan orsaka både tandavsaknad och en ökad risk för vissa former av cancer leder omedelbart till frågan om det kanske finns någon mer generell association mellan tandavsaknad och risken för cancer. Grunden till denna association skulle kunna ligga i att samma mekanismer är verksamma vid utvecklingen som vid vävnadsregenerationen. Upptäckten sporrar oss att utreda associationen mellan risken för cancer 38

och hypodontier/oligodontier på populationsnivå samt att försöka minska den kunskapslucka vi för närvarande har om hittills okända gener som leder till avsaknad av tänder.

Identifiering av faktorer som ger upphov till lindriga hypodontier är en särskilt stor utmaning. <e^c`j_ jlddXip Genetics of tooth agenesis During the last decennium, understanding of the developmental and genetic mechanisms of tooth formation has greatly increased. Applying molecular genetics to human dental malformations and using mouse teeth as a model in experimental studies, it has become obvious that mechanisms of tooth development closely parallel those of other organs. Unraveling of the genetic basis of tooth agenesis, the most common malformation in man, contributes to the understanding of developmental and evolutionary mechanisms shared by teeth and other organs, and it may have important implications for clinical dentistry. Genetic and molecular analysis of isolated and syndromic tooth agenesis has revealed several mutated genes, implying that the genetic background for tooth agenesis is extremely heterogeneous.

Mutations in three genes, MSX1, PAX9 and AXIN2, usually only affect dentition, causing severe type of tooth agenesis (oligodontia). However, the patterns of missing teeth associated with these mutations are different for each gene. Interestingly, mutations in AXIN2 also predispose to colorectal cancer, underlying the similarity of genetic mechanisms of tooth development and regulation of tissue homeostasis, and suggesting that tooth agenesis in some cases may be an indication for increased susceptibity to cancer. From the mutations that so far have been identified because dominant oligodontia or syndromic tooth agenesis, it is plausible that sequence variants in the same genes may contribute to other, more common types of tooth agenesis.

I\]\i\ej\i 1. Grahnen H. Hypodontia in the permanent dentition. Odont Revy 1956; 7 (Suppl 3): 1-100.

2. Haavikko K. Hypodontia of permanent teeth. Proc Finn Dent Soc 1971; 67: 219-25.

3. Arte S. Phenotypic and genotypic features of familial hypodontia. Institute of Dentistry, University of Helsinki; 2001.

4. Schalkvan der Weide Y, Prahl-Andersen B, Bosman F. Tooth formation in patients with oligodontia. Angle Orthod 1993; 63: 31-7.

5. Garn SM, Lewis AB. The gradient and the pattern of crown-size reduction in simple hypodontia. Angle Orthod 1970; 40: 51-8.

6. Alvesalo L, Portin P. The inheritance pattern of missing, pegshaped and strongly mesio-distally reduced upper lateral incisors. Acta Odontol Scand 1969; 27: 563-73.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

7. Arte S, Nieminen P, Apajalahti S, Haavikko K, Thesleff I, Pirinen S. Characteristics of incisor-premolar hypodontia in families. J Dent Res 2001; 80: 1445-50.

8. Bjerklin K, Kurol J, Valentin J. Ectopic eruption of maxillary first permanent molars and association with other tooth and developmental disturbances. Eur J Orthod 1992; 14: 369-75.

9. Baccetti T. A controlled study of associated dental anomalies.

Angle Orthod 1998; 68: 267-74.

10. Näsman M, Forsberg CM, Dahllöf G. Long-term dental development in children after treatment for malignant disease.

Eur J Orthod 1997; 19: 151-9.

11. Hölttä P, Alaluusua S, Saarinen-Pihkala UM, Peltola J, Hovi L. Agenesis and microdontia of permanent teeth as late adverse effects after stem cell transplantation in young children. Cancer 2005; 103: 181-90.

12. Alaluusua S, Calderara P, Gerthoux PM, Lukinmaa PL, Kovero O, Needham L, et al. Developmental dental aberrations after the dioxin accident in Seveso. Environ Health Perspect 2004; 112: 1313-8.

13. Yasuda I, Yasuda M, Sumida H, Tsusaki H, Arima A, Ihara T, et al. In utero and lactational exposure to 2,3,7,8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin (TCDD) affects tooth development in rhesus monkeys. Reprod Toxicol 2005; 20: 21-30.

14. Chosack A, Eidelman E, Cohen T. Hypodontia: A polygenic trait – a family study among Israeli jews. J Dent Res 1975; 54: 16–9.

15. Brook AH. A unifying aetiological explanation for anomalies of human tooth number and size. Arch Oral Biol 1984; 29: 373-8.

16. Markovic M. Hypodontia in twins. Swed Dent J (Suppl) 1982; 15: 153-62.

17. Townsend G, Rogers J, Richards L, Brown T. Agenesis of permanent maxillary lateral incisors in South Australian twins.

Aust Dent J 1995; 40: 186-92.

18. Kotsomitis N, Dunne MP, Freer TJ. A genetic aetiology for some common dental anomalies: a pilot twin study. Aust Orthod J 1996; 14: 172-8.

19. Dempsey PJ, Townsend GC. Genetic and environmental contributions to variation in human tooth size. Heredity 2001; 86: 685-93.

20. Burzynski N, Escobar V. Classification and genetics of numeric anomalies of dentition. Birth Defects 1983; 13: 95-106.

21. Suarez BK, Spence A. The genetics of hypodontia. J Dent Res 1974; 53: 781-5.

22. Pirinen S, Kentala A, Nieminen P, Varilo T, Thesleff I, Arte S. Recessively inherited lower incisor hypodontia. J Med Genet 2001; 38: 551-6.

23. Lammi L, Arte S, Somer M, Jarvinen H, Lahermo P, Thesleff I, et al. Mutations in AXIN2 cause familial tooth agenesis and predispose to colorectal cancer. Am J Hum Genet 2004; 74: 1043-50.

24. Vastardis H, Karimbux N, Guthua SW, Seidman JG, Idman CE. A human MSX1 homeodomain missense mutation causes selective tooth agenesis. Nat Genet 1996; 13: 417-21.

25. Stockton DW, Das P, Goldenberg M, D’Souza RN, Patel PI. Mutation of PAX9 is associated with oligodontia. Nat Genet 2000; 24: 18-9 26. Nieminen P, Kotilainen J, Aalto Y, Knuutila S, Pirinen S, Thesleff I. MSX1 Gene is deleted in Wolf-Hirschhorn Syndrome patients with oligodontia. J Dent Res 2003; 82: 1013-7.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

27. Lammi L, Halonen K, Pirinen S, Thesleff I, Arte S, Nieminen P. A missense mutation in PAX9 in a family with distinct phenotype of oligodontia. Eur J Hum Genet 2003; 11: 866-71.

28. Jumlongras D, Lin JY, Chapra A, Seidman CE, Seidman JG, Maas RL, et al. A novel missense mutation in the paired domain of PAX9 causes non-syndromic oligodontia. Hum Genet 2004; 114: 242-9.

29. Peters H, Neubuser A, Kratochwil K, Balling R. Pax9-deficient mice lack pharyngeal pouch derivatives and teeth and exhibit cranio-facial and limb abnormalities. Genes Dev 1998; 12: 2735-47.

30. Reya T, Clevers H. Wnt signalling in stem cells and cancer.

Nature 2005; 434 (7035): 843-50.

31. van Genderen C, Okamura RM, Farinas I, Quo RG, Parslow TG, Bruhn L, et al. Development of several organs that require inductive epithelial-mesenchymal interactions is impaired in LEF-1- deficient mice. Genes Dev 1994; 8: 2691-703.

32. Andl T, Reddy ST, Gaddapara T, Millar SE. WNT signals are required for the initiation of hair follicle development. Dev Cell 2002; 2: 643-53.

33. Huysseune A, Thesleff I. Continuous tooth replacement: the possible involvement of epithelial stem cells. Bioessays 2004; 26: 665-71.

34. Yu HM, Jerchow B, Sheu TJ, Liu B, Costantini F, Puzas JE, et al. The role of Axin2 in calvarial morphogenesis and craniosynostosis. Development 2005; 132: 1995-2005.

35. Wolf J, Jarvinen HJ, Hietanen J. Gardner’s dento-maxillary stigmas in patients with familial adenomatosis coli. Br J Oral Maxillofac Surg 1986; 24: 410-6.

36. Lee E, Salic A, Kruger R, Heinrich R, Kirschner MW. The roles of APC and Axin derived from experimental and theoretical analysis of the Wnt pathway. PLoS Biology 2003; 1: E10 37. Abate-Shen C. Deregulated homeobox gene expression in cancer: cause or consequence? Nat Rev Cancer 2002; 2: 777-85.

38. Nieminen P, Arte S, Pirinen S, Peltonen L, Thesleff I. Gene defect in hypodontia - exclusion of MSX1 and MSX2 as candidate genes. Hum Genet 1995; 96: 305-8.

39. Arte S, Nieminen P, Pirinen S, Thesleff I, Peltonen L. Gene defect in hypodontia: exclusion of EGF, EGFR, and FGF-3 as candidate genes. J Dent Res 1996; 75: 1346-52.

40. Vieira AR, Meira R, Modesto A, Murray JC. MSX1, PAX9, and TGFA contribute to tooth agenesis in humans. J Dent Res 2004; 83: 723-7.

= i]XkkXi\ Pekka Nieminen, biokemist, fil.mag.

Odontologiska institutionen, Biomedicum, Helsingfors universitet, Finland Sirpa Arte, specialisttandläkare, odont.dr.

Odontologiska institutionen, Biomedicum, Helsingfors universitet, Finland, och Kliniken för mun- och käksjukdomar, Kirurgiska sjukhuset, Helsinki University Central Hospital, Finland Korrespondens: Pekka Nieminen, Odontologiska institutionen Biomedicum, PB 63, 00014 Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland. Tfn. +358-(0)9191 252 15; fax +358-(0)9-191 253 71. E-mail: pekka.nieminen@ helsinki.fi

Anomalier Cancer Basalbiologi Tanddannelse

=8>C@>< 8IK@BC<I

39

?ldXeX gXg`ccfdm`ilj fZ_ fiXcX `e]\bk`fe\i Jk`eX Jpia e\e ?ldXeX gXg`ccfdm`ilj ?GM i jd ;E8$m`ilj jfd `e]\bk\iXi \g`k_\cZ\cc\i% 8ekXc\k `[\ek`Ô\iX[\ ?GM$ kpg\i lgg^ i ] i e imXiXe[\ k`cc ('-% ?GM bXe [\cXj `e ` Y\e`^eX fZ_ dXc`^eX mXi`Xek\i% ?GM i [\e \ejb`ck m`bk`^Xjk\ i`jb]Xbkfie ] i ZXeZ\i ` c`mdf[\i_Xcj\e d\e m`ilj\k fijXbXi fZbj Xe[iX ]fi$ d\i Xm jb`m\g`k\cjZXeZ\i% DXe b ee\i ^XejbX m c k`cc _li ?GM ] ijk ^ i Z\cc\e f[ [c`^ fZ_ j\[Xe fdmXe[$ cXi [\e k`cc \e ZXeZ\iZ\cc% Gifk\`e\i Xm ?GM febf^\$ e\ieX <- fZ_ <. Y`e[\i k`cc \kk Õ\ikXc Xm m i[Z\cc\ej gifk\`e\i# YcXe[ XeeXk g,* fZ_ i\k`efYcXjkfdX% 9 [X [\jjX gifk\`e\i i\^c\iXi YcXe[ XeeXk Z\cc[\ce`e^# \g`$ k\c[`]]\i\ek`\i`e^ fZ_ gif^iXdd\iX[ Z\cc[ [% ;\ bc`e`jbX ] i e[i`e^Xi jfd \e ?GM$`e]\bk`fe bXe ^\ lgg_fm k`cc ` dlejc\d_`eeXe i YcXe[ XeeXk gXg`c$ cfd# bfe[pcfd# ]fbXc \g`k\c`Xc _pg\igcXj` fZ_ m ikfi% ?GM bXe `[\ek`Ô\iXj _fj Z`ibX ('Æ), gifZ\ek Xm ZXe$ Z\i]Xcc ` dlee\e% ;\e mXec`^Xjk\ ?GM$kpg\e jfd XjjfZ`\iXj d\[ dleZXeZ\i i ?GM(-% ;\ ?GM$gfj`k`mX ]fid\ieX Xm fiXc ZXeZ\i jXbeXi ` Xccd e_\k dlkXk`fe\i ` g,* fZ_ kld igif^efj\e i Y kki\ e ] i [\ ?GM$e\^Xk`mX ]fid\ieX jfd b ee\$ k\ZbeXj Xm g,*$dlkXk`fe\i% Fd ?GM$mXZZ`e\i m`jXi j`^ mXiX \]]\bk`mX e i [\k ^ cc\i Xkk ] i\Yp^^X ?GM$ `e]\bk`fe\i jblcc\ dXe bleeX ] i_`e[iX lgg k`cc \e ]\dk\[\c Xm XccX ]fid\i Xm ZXeZ\i ` _lml[$_Xcj$ i\^`fe\e%

D

en rådande uppfattningen är att cirka 15 procent av alla former av cancer hos människan orsakas av humant papillomvirus. HPV är den viktigaste enskilda riskfaktorn för cancer i livmoderhalsen (1,2). Viruset anses spridas veneriskt och förekommer faktiskt mest bland yngre personer. Å andra sidan förekommer HPV också i munnen hos vuxna och barn samt vid cancer i huvud-och halsområdet. Det är därför uppenbart att viruset även måste kunna spridas på andra sätt (3–9). De förändringar som HPV orsakar i epitelceller som omvandlar dem till cancer är förhållandevis väl kända. Här ges en kort översikt över viruset, dess proteiner samt hur dessa proteiner stör celldelningen och inverkar på många av de värdcellsproteiner som styr cellens funktioner. De förändringar som HPV orsakar i munhålan beskrivs i korthet samt den aktuella uppfattningen om vilken betydelse HPV har för uppkomsten av muncancer – ett samband som vår forskingsgrupp föreslagit redan för 20 år sedan (10). ?GM1j ^\efd HPV är ett litet virus som har ett cirkulärt genom som består av dubbelsträngat DNA med en storlek på cirka 8 000 baspar. Genomet kan delas in i så kallade tidiga (early, E) och sena (late, L) läsramar (open reading frames, ORF) efter

Fig. 1. Genomet för HPV typ 16 och integreringen av HPV.

40

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Tabell 1. HPV: läsramar samt lokalisation i cellen och funktionen för de proteiner som produceras.

Protein

Storlek

Lokalisation och mängd i cellen

Funktion

L1

55-60 kDA

Cellkärna/++++

Viktigaste ytprotein i viruset (cirka 80 %)

L2

70 kDA

Cellkärna/++

Ytprotein

E1

68—75 kDA 600—650 aminosyror

Cellkärna/+

Nödvändig för genomreplikering, aktiverar helikas och bibehåller virusgenomet episomalt, viktig transkriptionsfaktor

E2

50 kDA 400 aminosyror

Cellkärna/+

Transkriptionsfaktor, deltar i replikation av virusgenomet

E4

17 kDA: mest i form av fusionsprotein E1—E4, också formen 16—10 kDA förekommer

Cytoplasma/+++

Packning av viruset. Viruspartikelmognad.

Upplösning av cytokeratinfilament

E5

8—10 kDA

Cytoplasma/+

Har interaktion med EGF-receptorn och aktiverar PDGF-receptorn, transformerande protein

E6

16—18 kDA 150—160 aminosyror

Cellkärna/+

Förhindrar celldifferentiering, fragmenterar p53 i närvaro av E6-AP protein, transformerande protein i samverkan med RAS-onkogenen (se Tabell 2)

E7

11 kDA 100 aminosyror

Cellkärna/++

Binder bland annat till pRB-105, P107 och P130, samverkan med RAS-onkogenen, transformerande protein, (se Tabell 3).

Sena

Tidiga

hur de bidrar till infektioner som leder till virusreplikation (Fig. 1). Läsramarna som kodar för proteiner finns endast i den ena DNA-strängen (2,11). De tidiga generna (E1–E7) uttrycks strax efter att infektionen skett, innan DNA:t börjar replikera (12,13). De proteiner som produceras reglerar replikationen och uttrycket av viruset DNA. Proteiner som produceras av virusens tidiga genregioner (i första hand E6 och E7) bidrar också till att göra värdcellen odödlig och omvandlar den till en malign cell (1,2,14). De sena generna (L1 och L2) ger däremot upphov till strukturella virus-proteiner och aktiveras i slutskedet av viruscykeln (15). Den region i genomet som blir avläst motsvarar inte direkt ett visst protein. Ett proteins struktur kan nämligen bestämmas av flera regioner som fogas ihop. I Tabel 1 ses läsramarna för HPV och lokalisation en samt funktionen för de proteiner som läsramarna producerar TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

HPV-genomet innehåller förutom läsramar också en lång kontrollregion, en region som inte producerar protein (long control region, LCR) (Fig. 1). Kontrollregionen är cirka 1 000 baspar stor. Många av värdcellens proteiner fäster vid denna region som viruset utnyttjar för att styra replikation av sitt genom och för cellens maligna omvandling (2,12,16). Även många av virusets egna proteiner (bland annat E2) fäster vid den här kontrollregionen och reglerar därmed bland annat uttrycket av cancergenerna E6 och E7. Virusets genom kan integreras med värdcellen i kromosomer. När detta sker öppnar sig den dubbelsträngade HPV-cirkeln (vanligen inom läsregionen E2) och viruset integreras slumpmässigt med värdcellens genom (Fig. 1, nedre delen). Integreringen leder till att E2-proteinets reglerande funktion på uttrycket av cancergenerna E6 och E7 hindras och möjliggör ett överuttryck av cancergenerna (16,17). =8>C@> FI@<EK<I@E>

41

Humana papillomvirus

BcXjj`ÔbXk`fe Papillomvirusen är uråldriga och genomet har förändrats mycket lite under de senaste årmiljonerna. Virusen är artspecifika, det vill säga människans papillomvirus kan endast infektera människan och papillomvirus hos djur (som förekommer bland annat hos katt, nöt, hund och ren) kan endast infektera sin specifika art.

Ursprungligen klassificerades papillom- och polyomvirusen under samma grupp (polyomavirus) eftersom de föreföll lika när man studerade dem med elektronmikroskopi. (De var ikosahedrala DNA-virus med två strängar och saknade hölje.) Det framkom dock på 1980-talet att virustyperna trots allt har rätt lite gemensamt både vad gäller genomet och genfunktionerna.

För närvarande känner vi till 106 olika typer av papillomvirus hos människan men man uppskattar att det totala antalet HPV överskrider 200 (18). HPV-virusen kan grupperas efter den målvävnad de infekterar: slemhinnor (till exempel HPV 6,11,42) eller hudvävnad (HPV 2,4,7). Man kan också dela in HPV efter cancerrisk, det vill säga i lågrisktyper (HPV 6,11,42) och högrisktyper (HPV 16,18,31,33, 35). Numreringen följer kronologin för när de upptäckts medan typningen baserar sig på bassekvensen i generna L1, E6 och E7.

Om genomets bassekvens avviker med mer än 10 procent från en tidigare identifierad virustyp är det fråga om en ny typ. Om differensen är mindre än 10–2 procent är det en subtyp och om sekvensdifferensen är mindre än 2 procent handlar det om en HPV-variant. År 2004 ändrades klassifikationen av PV-virusen i och med att de äntligen godkändes som en separat grupp (Papillomviridae) i den internationella virusklassifikationen (International Council of Taxonomy of Viruses, ICTV) (18). Den nya klassifikationen bygger på ett släktträd som för papillomvirusgenomet. Släktträdet består av olika släkten som i sin tur består av arter. Papillomvirusens släktträd innehåller 16 släkten som anges med grekiska bokstäver. De kliniskt mest betydelsefulla HPV-typerna hänförs till 5 papillomvirussläkten som i sin tur delas in i arter. Bland arterna finns även papillomvirus som förekommer hos apa och schimpans (18).

Huvuddelen av alla HPV-typer som associeras med skivepitelcellscancer hör antingen till art nummer 9 (HPV-typer 16,31,33,35,52,58,67) eller 7 (HPV 18,39,45,59,68,70). HPVtyperna 2, 27 och 57 (som faller under art 4) orsakar vårtor och förekommer i munhålan. Under art 10 räknas HPV typ 6 och 11 som orsakar papillomen samt HPV 13 som orsakar fokal epitelial hyperplasi (FEH). FEH orsakas också av HPV 32 som tillhör art 1. Människans papillomvirus typ 13 anses ursprungligen ha varit ett schimpanspapillomvirus som genomgått mutationer för cirka fem miljoner år sedan.

42

;`X^efjk`b HPV går inte att odla in vitro och den serologiska diagnostiken är ännu i sin linda. Därför baserar sig HPV-diagnostiken på att visa förekomsten av virusets DNA eller RNA med olika molekylärbiologiska metoder. De genetiska variationerna mellan olika HPV-typer är minst på L1-området. Därför används detta område av virusgenomet som målsekvens vid DNA-diagnostik som baserar sig på genamplifiering (1). Det finns ett flertal kommersiella HPV-test, bland annat Hybrid capture 2 (Digene, Gaithersburg, Maryland, USA), Amplicor (Roche, Basel, Schweiz), PreTect HPV-Proofer (NorChip, Klokkarstua, Norge) och InnoLiPA (Innogenetics, Gent, Belgien). HPV-proteinet L1 kan också påvisas ur vävnadsprover med histoimmunologisk teknik men sådana prov visar endast positivt resultat om viruset produceras aktivt. Vid denna testning används i allmänhet en antikropp som tagits fram mot papillomvirus hos nöt och som även reagerar med många HPV-typer hos människa. ?GM$gifk\`e\i Tabell 2 visar de proteiner som produceras av HPV-virusets läsramar, deras uttryck i cellen samt proteinernas centrala funktioner. E1 öppnar DNA-strängen och är nödvändig för replikationen av genomet samt för transkriptionsregleringen. E2 är en transkriptionsfaktor som också reglerar transkriptionen av E6 och E7. E4 binder vid cytoplasmats cellskelett. Nyligen har man visat att den även påverkar generna E6, E7 och L2. E5, E6 och E7 är transformerade proteiner vars funktion kommer att beskrivas detaljerat längre fram i artikeln.

HPV-högrisktyperna 16, 18, 26, 31, 33, 35, 39, 45, 52, 53, 56, 59, 66, 68, 73 och 82 ger cellen odödlighet och vissa transformeringsegenskaper. Detta beror främst på att virus-ets E6- och E7-gener producerar ämnen som kan binda ett stort antal av de proteiner som värdcellen producerat (Tabell 2 och 3) (19–59). Dessa proteiners funktion är bland annat reparation av DNA och reglering av celldelningen. De viktigaste målen för E6- och E7-proteinerna är »väktaren av människans genom« p53 samt retinoblastoma proteinet pBR – två centrala reglerare av celldelningscykeln. Särskilt HPV (med hög risk för att bli elakartad) har förmåga att tvinga cellen till delning eftersom viruset behöver proteiner som syntetiseras av värdcellen då den delar sig för sin egen replikation. Dessutom fördröjer HPV celldifferentieringen, hämmar reparationsmekanismerna för DNA, förhindrar den programmerade celldöden (apoptos) och gör den infekterade cellen osynlig för kroppens försvarsmekanismer.

Dessa processer gör så småningom cellen odödlig. I slutet av detta invecklade förlopp kan cellen utvecklas till en cancerTA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Tabell 2. Proteiner som samverkar med HPV E6 i värdcellen.

Värdcellens protein

Proteinets funktion vid bindning till värdcellen

Litteraturreferens

AMF-1/Gps2

Ökad transkription av p300

Degenhardt & Silverstein, 2001 (19)

Bak

Hör till Bcl-2-familjen, proapoptotiskt protein

Du et al., 2004 (20)

CBP/p300

Koaktivator med p53, reglerar signalöverföringen (aktiverar gener som ökar cellcykelreglering, celldifferentiering och försvarsrespons)

Bernat et al., 2003 (21)

c-myc

Transkriptionsfaktor, inducerar apoptos

Crook et al., 1988 (22)

E6AP

Reglerar signaleringen för cellproliferation genom att nedbryta Blk-kinas (hör till scr-familjen)

Kehmeier et al., 2002 (23)

E6TPI

GAP-protein (GTPas-aktiverande protein), reglerar Rab-genen genom negativ återkoppling

Singh et al., 2003 (24)

ERC55 (E6BP)

Kalciumbindande protein (är av betydelse för epiteldifferentiering och för förhindrande av apoptos)

Sherman et al., 2002 (25)

hDLG/ Sap97

Humangenen som motsvaras av DLG tillväxthämmargenen hos bananfluga. Är av betydelse för polariseringen av epitelceller och uppkomsten av intercellulära bindningar.

Massimi et al., 2004 (26)

hScrib

Förekommer i de intercellulära bindningarna mellan epitel celler, motsvarar den tillväxthämmande genen Scrib hos bananflugan (reglerar intercellulära bindningar och hämmar epiteltillväxt).

Nakagawa & Huibregtse, 2000 (27)

Interferonreglerande faktor 3 (IRF3)

Induktion av interferon; transaktivator av interferoner

Ronco et al., 1998 (28)

MAGI-1/2/3

Tight junctionproteiner; bildar komplex med ß-katein, reglerar PTEN-genen (tillväxthämmare)

Grm & Banks, 2004 (29)

Mcm7

Gen som gör DNA-replikation möjlig och initerar den

Brake et al., 2003 (30)

Mupp1

Polymorft PDZ-protein; är av betydelse i signalöverföringen

Lee et al., 2000 (31)

Paxillin

Lokalt adhesionsprotein, är av betydelse för celladhesionen och för reglering av aktinet i cytoskeleton

Tong & Howley, 1997 (32)

p53

Tillväxthämmargen; reglerar cellresponsen till mitogena signaler

Scheffner et al., 1990 (33)

XRCC1

DNA-reparationsprotein

Iftner et al., 2002 (34)

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

=8>C@>< 8IK@BC<I

43

Humana papillomvirus

Tabell 3. Proteiner i värdcellen som samverkar med HPV E7.

Värdcellens protein

Proteinets funktion vid bindning till värdcellen

Litteraturreferens

pRB,p107, p130

Transkriptionsfaktor och mitosreglering

Dyson et al., 1992 (35) Gonzales et al., 2001 (36) Wu et al., 1993 (37)

p27

Hämmare av cyklinberoende kinas

Zerfass-Thome et al. 1996 (38)

p21

Hämmare av cyklinberoende kinas

Funk et al., 1997,(39) Jones et al., 1997a (40)

TBP

Medverkar centralt vid initiering av transkriptionen, protein som binder sig vid TATA-boxen

Massimi et al., 1996 (41)

TAF110

Medverkar centralt vid initiering av transkriptionen, protein som binder sig vid TATA-boxen, transkriptionsreglerare

Mazzarelli et al., 1995 (42)

AP-1

Transkriptionsfaktor

Antinore et al., 1996 (43)

Mi2 (HDAC)

Histondeacetylas

Brehm et al., 1999a (44)

IGFBP-3

Mål för transkription av p53, reglerar den intracellulära mängden av insulinliknande tillväxtfaktor

Mannhardt et al., 2000 (45)

M2 pyruvatkinas

Reglerar det glykolysassocierade enzymet M2

Zwerschke et al., 1999 (46)

Glukosidas

Glykolysreglerande enzym

Zwerschke et al., 2000 (47)

hTid-1

Humangenen som motsvaras av tillväxthämmargenen Tid56 dnaJ, reglerar apoptos

Schilling et al., 1998 (48)

p48 ISGF3)

Interferonreglerande protein

Barnard & McMillan, 1999 (49)

IRF-1

Reglerar IFN

Park et al., 2000 (50)

Aktin F

44

Rey et al., 2000 (51)

MPP2

Transkriptionsfaktor

Lüscher-Firzlaff et al., 1999 (52)

S4 ATPas

Del S4 av protosomet 26S

Berezutskaya & Bagchi, 1997 (53)

Oct-4

Transkriptionsfaktor

Brehm et al., 1999b (54)

Skip

Protein som binder sig vid onkogenen Ski, reglerar responsen till TGF (transformerande tillväktfaktor)

Prathapam et al., 2001 (55)

E2F-1

Transkriptionsfaktor

Hwang et al., 2002 (56)

Kinas B1

Reglerar cellcykeln vid G2-fasen

Spitkovsky et al., 2002 (57)

Smad2, 3, 4

Reglerar TGF-signaltransduktionen

Lee et al., 2002 (58)

P/CAF

Aktivering av IL8-promotorn i samverkan med CBP/p300

Huan et al., 2002 (59)

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Fig. 2. Uttrycket av HPVproteinerna i epitelceller är beroende av epitelets differentieringsgrad.

cell eftersom HPV gör det möjligt för mutationer att lagras i värdcellens genom (16, 60–62). HPV-infektionen leder till förändringar på cell- och molekylärnivå som i dag är förhållandevis väl utredda.

M`iljZpb\ce Det sannolika målet för papillomvirusinfektionerna är skivepitelvävnadens basalceller (11,64,65). HPV utnyttjar receptorer på målcellens yta för att infektera cellen. Receptorerna på HPV är ännu inte helt kända men heparansufat och G6 H4-integrin är goda receptorkandidater (65,66). Efter infektionen binder värdcellens proteiner till LCR-regionen och inleder transkriptionen av E1- och E2-generna i HPV-viruset.

E6- och E7-generna stör cellens normala delning på många olika sätt. E6 binder till proteinet som »genomväktargenen« p53 framkallar, medan E7 bland annat binder till retinoblastomproteinet (pRb). Därefter läses generna E1 och E2 av. E2 hindrar avläsningen av E6 och E7 och gör det möjligt för E1 att fästa vid den plats inom regleringsområdet som inleder replikeringen av virusets genom. I epitelets mellanskikt uttrycks nu både E4 och E5 och inom epitelets ytskikt uttrycks de sena generna L1 och L2 och gör det möjligt för mogna viruspartiklar att produceras (11,67,68) (Fig. 2).

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

?GM jk i Z\ccZpb\ce Ett flertal nya rön har visat att de proteiner som syntetiserats genom uttryck av de tidiga HPV-generna kan leda till att kontrollpunkterna i cellcykeln ignoreras genom att de binder till cyklin och cyklinassocierade kinaskomplex eller andra faktorer som reglerar cellcykeln. De bäst kända av dessa proteiner är de som uppkommer genom uttryck av cancergenerna E6 och E7 av HPV-högrisktyper som binder till många proteiner som är centrala för cellcykeln (19–59) (Tabell 2 och 3). De viktigaste proteinerna av detta slag är p53 som E6 binder till samt retinoblastomproteinet som E7 binder till (33–37). HPV-proteinet E5 stör också cellcykeln på många olika sätt och verkar som transformerande protein (13, 16).

På grund av HPV-infektionen kan cellen bli odödlig och omvandlas till en cancercell. HPV-genomet kan enbart replikeras när värdcellen delar sig. Därför tvingar de HPV-relaterade proteinerna värdcellen till celldelning. Celldifferentieringen fördröjs och epitelvävnadens ytskikt är kraftigt differentierat för att produktionen av viruspartiklar ska kunna sättas igång. När cellen delar sig utsätts genomet för mutationer som under normala förhållanden korrigeras av cellens genomväktare, p53. Men när cellen infekterats av HPV kan p53 inte längre identifiera de fel som uppstår. Cellen =8>C@>< 8IK@BC<I

45

Humana papillomvirus

i cellcykeln. Dessa proteiner reglerar cellcykeln genom att binda till de cyklinberoende kinaserna och aktivera dem.

Fig. 3 visar de faser i cellcykeln då de enskilda cellcyklinerna uttrycks samt hur E7-proteinet från högrisk-HPV stör så väl funktionen av cyklinerna, de cyklinberoende kinaserna som cdk-hämmarna (58). E7-proteinet gör det lättare att passera den sena kontrollpunkten G2/M i cellcykeln och leder till att replikationen av kromosomerna blir ofullständig. Det uppstår anaeuploida celler, celler där kromosomantalet avviker från det normala (Tabell 3) (35–59). :\ccZpb\ce fZ_ <E6 från högriskpapillomviruset tar sig förbi G1 i ett tidigt skede och bryter ner p53 sedan p53 kopplats till E6 (23,33).

Nedbrytningen beror på att proteinet E6AP binds till E6. Att E6AP binds till E6 är en nödvändig förutsättning för E6 ska kunna binda till p53. När p53 bryts ner hämmas funktionen av den cyklinberoende kinashämmaren p21 vilket i sin tur gör det lättare för viruset att passera kontrollen vid G1 (Fig. 4).

Fig. 3. Cancerproteinet E7 från högrisk-HPV binder sig vid retinoblastomproteinet (pRb) vilket frisätter transkriptions faktor E2F och för cellcykeln vidare.

delar sig och mutationerna anhopas i genomet. Som bieffekt bildas en odödlig cell som småningom blir elakartad.

För att cellcykeln ska kunna gå vidare mot mitos sker olika kontroller inom cellen: 1) Har cellen rätt storlek inför mitosen, 2) Är DNA oskadat samt 3) Är miljön i cellen gynnsam?

Vid GI-stadiet spjälkas cykliner och det bildas hämmande proteiner som i sin tur hämmar de cyklinberoende kinaserna (cdk 1-9). De cyklinberoende kinaserna förs in i sitt målprotein genom att de kopplar på en fosfatgrupp till målproteinets serin- eller treoninaminosyra. Initialt under HPV-infektionen fungerar G2 (en av cellcykelns övriga viktiga kontrollpunkter) men till slut leder mutationerna i värdcellens genom (som delvis beror på inverkan av E6) till en funktionsstörning i cellcykelns G2-kontrollpunkt. HPV 16 kan påverka G2/M-kontrollpunkten på många olika sätt, exempelvis genom att öka uttrycket av cdk2, cyklin A och cyklin B (2,16,58). :\ccZpb\ce fZ_ ?GM <.

Cykliner är proteiner som uttrycks i cellen vid givna faser 46

Bc`e`jbX ]pe[ ` dlee\e XjjfZ`\iX[\ k`cc ?GM$`e]\bk`fe\i HPV-infektioner ger upphov till godartade tumörer i munnen: vårtor, papillom/kondylom och fokal epitelial hyperplasi. Man har också påträffat papillomvirus i orala lichen-läsioner, leukoplakier och erytroplakier. Virusets roll vid uppkomsten av dessa tillstånd är dock fortfarande oklar (1,69).

Tidigare ansåg man att HPV smittar via oralt könsumgänge.

Våra tidiga undersökningar visar dock att barn kan vara infekterade i munnen eller könsorganen med HPV. Barnen har uppenbarligen infekterats av modern redan under förlossningen. Hos vuxna medför kronisk oral HPV-infektion att partnerns risk för att få oral HPV-infektion ökar tiofaldigt (70–72). Det naturliga förloppet hos de orala infektionerna påminner om det naturliga förloppet hos HPV-infektioner i könsorganen (72). Cirka 10 procent av populationen har HPV-DNA i vad som ser ut att vara en frisk munslemhinna.

Tandköttsfickorna och tonsillerna kan vara dolda infektionshärdar för HPV-infektioner i munhålan (73,74).

Orala vårtor uppstår oftast som en följd av infektion med HPV-typerna 2, 4 och 57. Den kliniska bilden är både varierande och ospecifik. Baserat på kliniska fynd går det dock inte att avgöra om det gäller en vårta av den typ som uppstår på huden eller slemhinnepapillom respektive slemhinnekondylom. Papillom är godartade, blomkålsformade epiteliala tumörer som oftast orsakas av HPV 6 eller 11 (1,69). Hos barn utgör papillomen 7–8 procent av samtliga godartade tumörer jämfört med 0,5–3,0 procent i den vuxna populationen. Tidigare ansågs kondylom och papillom TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Fig. 4. Värdcellens p53 fragmenteras under inverkan av E6-proteinet från högrisk-HPV; cellcykeln fortsätter från G1-fasen direkt till syntesfasen (S).

vara två olika tillstånd både etiologiskt och histologiskt. I takt med att DNA-tekniken utvecklats har man kunnat visa att såväl kondylomen som papillomen snarast är relaterade till infektion med HPV 6- och/eller HPV 11. Det är dock tänkbart att en del av papillomen kan uppstå på grund av mekanisk irritation (1,69).

I litteraturen beskrevs fokala epiteliala tumörer (FEH) första gången redan på 1800-talet. Som namnet antyder består FEH av små, ljusa upphöjningar i munslemhinnan.

Förändringarna kan förekomma isolerat eller, vilket är vanligare, i form av multiforma förändringar som ses i underläppen och på andra håll i munhålans slemhinna (1,69). Det finns också karaktäristiska FEH-celler som troligen är celler i apoptos. FEH är ett godartat tillstånd som orsakas av HPV typ 13 och 32 som endast förekommer i munnen. Det har dock nyligen beskrivits två fall där FEH övergått i cancer hos två patienter som behandlats med bromsmedicin mot HIV (HART). FEH är ärftligt: HLA-DRB10404-allelen associeras med en ökad risk för kliniska infektioner som beror på HPV 13 (75).

DleZXeZ\i fZ_ ?GM År 2002 var den globala incidensen av oral cancer 274 850.

I utvecklingsländerna låg oral cancer på sjunde plats bland de vanligaste maligna sjukdomarna hos män och på åttonde plats bland kvinnor (76) jämfört med i industriländerna 11 TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

för män och 15 för kvinnor. År 2002 avled 127 783 människor i den här formen av cancer (76). De mest betydelsefulla riskfaktorerna för muncancer är rökning och alkoholkonsumtion. Risken är dosrelaterad: Ökad konsumtion av såväl tobak som alkohol ökar risken flerfaldigt. Riskfaktorerna förklarar 80–85 procent av alla fall av muncancer.

En ny metaanalys (77) visar att sannolikheten för att identifiera HPV-DNA i munslemhinnan växer i takt med graden av dysplasi. I 94 undersökningar analyserades 4 680 prover och forskarna uppgav att sannolikheten för att upptäcka HPV i frisk munslemhinna var 10 procent (95% CI = 6,1– 14,6), i leukoplakiförändringar 22 procent (95% CI = 15,7– 29,9), verruköst carcinom 29,5 procent (95% CI = 23,0–36,8) och skivepitelcellscancer 46,5 procent (95% CI = 37,5 – 55,5).

Sannolikheten för att finna en högriskvariant av HPV var 2,8 gånger högre än att finna en lågriskvariant (0,24; 95% CI=0,16–0,33 respektive 0,09; 95% CI = 0,06–0,13.

I litteraturen har man fram till slutet av år 2004 beskrivit 6 500 fall av oral cancer där man använt HPV-testning. Av dessa var 20 procent positiva (5,6). Den vanligaste HPV-typen var typ 16 (cirka 80% av fallen). Näst vanligast var typ 18.

I några fall av muncancer har också lågriskvarianterna 6 och 11 påträffats. På senare tid har ett flertal så kallade case-controlstudier som fastställer HPV-infektionen som en självständig riskfaktor för oral cancer publicerats. Av dessa framgår det att HPV-infektion ökar risken för cancer 5,4 =8>C@>< 8IK@BC<I

47

Humana papillomvirus

gånger (78–80). Forskningen visar att särskilt cancer i tunga och tonsiller har samband med HPV-infektion. Patienter med HPV-positiv oral cancer tycks ha en bättre prognos än patienter med HPV-negativ cancer. HPV-infektioner förkommer oftare hos icke-rökare än hos rökande muncancerpatienter. Enligt en nordisk undersökning kunde HPV L1-antikroppar påvisas två gånger oftare hos personer som fick tungcancer efter 10–20 år jämfört med kontrollpersoner (81). Även detta fynd talar för att exponering för HPV föregår sjukdomsutbrott.

M`ilji\cXk\iX[\ j i[iX^ fZ_ dleZXeZ\i Inte bara HPV-typen är relaterad till uppkomsten av cancerceller. Andra viktiga virusrelaterade faktorer är; 1) det totala antalet virus i den infekterade cellen, 2) virusets integrering i värdcellens genom samt 3) hur stort uttrycket av E6- och E7-cancergener är.

Integreringen av viruset i värdcellens genom kan bland annat undersökas med hjälp av tvådimensionell så kallad Southern blot hybridiseringsteknik eller PCR där det genområde som förstärks utgörs av HP-virusets E2. Denna gen bryts nämligen upp i mindre beståndsdelar vid integreringsprocessen och bortfaller delvis vilket ger ett negativt resultat vid PCR. Den nyaste metoden kallas realtids-PCR och betyder också att man kan bestämma mängden av den gen som förstärks eller dess mRNA. Metoden har använts för att identifiera integrerat HPV 16-material i prover (82). Koskinen et al. (83) kunde med hjälp av realtids-PCR identifierade HPV i 16 av 61 biopsier från cancer i mun, huvud och hals. Virusgenom fanns integrerat i 48 procent av fallen och episomalt i 35 procent. I 17 procent av muncancerbiopsierna fann man bägge formerna.

Antalet replikerade viruskopior i muncancervävnaden är ännu inte helt känt. Studier har visat att endast en del av cancercellerna är positiva för virus och att virusmängden dessutom är låg i dessa celler. Det skulle kunna betyda att endast en del av HPV replikeras i cancercellerna alternativt att cancern inte är av klonalt ursprung. I sina studier fann Koskinen et al. (83) endast 1–97 viruskopior per 10 000 orala cancerceller. De senaste åren har man inte bara studerat förekomsten av virusgenom i cancerceller utan också uttrycket av dess cancergener för att om möjligt kunna belysa den virala aktiviteten (84–86). I cirka hälften av fallen av HPV-DNA-positiva muncancerformer var mRNA uttryckt. Detta uttryck var associerat med normalt p53 i tumören (wild-type) (86) med nedsatt pRB och ett överuttryck av p16 i tumörerna. Uttrycket av HPV 16 E6/E7 har också associerats med en specifik morfologi i cancervävnaden (87) och en nedsatt allelförlust hos 13 av 15 markörer för kromosomerna 3p, 9p och 17p (86).

48

Både terapeutiska och profylaktiska vacciner har utvecklats mot HPV. En del av dessa vacciner provas för närvarande i kliniska studier. Om de profylaktiska vaccinerna visar sig vara effektiva skulle upp till 25 procent av de olika cancerformerna i huvud och halsområdet kunna förebyggas (88). <e^c`j_ jlddXip Human papillomaviruses and oral infections Over the past 25 years, interest in human papillomaviruses (HPV) has increased remarkably, because of their potential role in pathogenesis of several human malignancies. Today, 106 HPV types have been identified of which almost 40 have been detected in oral mucosa.

In 1983, Stina Syrjänen and her group published the first evidence suggesting that HPV might be involved in pathogenesis of oral squamous cell carcinoma. The recognition of morphological similarities between oral and previously established genital HPV lesions led to this pioneering proposal. In the recent meta-analyses of the existing evidence as well as in several case-control studies, HPV has been confirmed as an independent risk factor for oral squamous cell carcinoma. The evidence indicates that HPV associated oral cancers form an entity with a better survival. HPV can also cause benign lesions in oral mucosa, such as papillomas, condylomas, warts and focal epithelial hyperplasia (FEH).

HPV is also detectable in healthy mucosa of adults and infants. HPV has been traditionally regarded as a sexually transmitted disease, but the recent evidence implicates the existence of other modes of transmission. It is now apparent that parts of the HPV infections in newborns are acquired vertically from the mother during delivery. Of the oncogenic HPV types, HPV16 is the most prevalent type in oral carcinoma. Viral copy numbers in oral cancers are generally low, suggesting a non-clonal association of the tumor with HPV. If this is the case, HPV is not needed for maintenance of the malignant state. A hit and run theory has been proposed several times to explain the development of HPV-negative tumors. Of the eight open reading frames (ORF), the early genes and particularly E6 and E7 are the most important oncogenes involved in HPV-induced immortalization and cell transformation. E6 and E7 oncoproteins are able to interfere with several cellular proteins playing key role in controlling cell cycle, apoptosis and cellular differentiation. »The guardian« of the cell genome, p53 binds with E6 in the presence of E6AP leading to the degradation of p53, and similarly E7 binds to retinoblastoma, pRB. In addition, the HPV E5 protein has some transforming features. HPV cannot be cultivated but replication of the virus is dependent TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

on epithelial differentiation with an unknown mechanism.

Currently, clinical trials are ongoing on prophylactic and therapeutic vaccines for HPV aiming to global eradication of cervical cancer. If these vaccinations are successful, there is a possibility that also up to 25% of head and neck cancers can be prevented by these prophylactic HPV vaccines.

18.

19.

60.

I\]\i\ej\i En fullständig referenslista kan rekvireras hos författaren.

61.

1. Syrjänen K, Syrjänen S. Papillomavirus infections in human disease. New York: Wiley; 2000. p. 1-615.

2. zur Hausen H. Papillomaviruses and cancer: from basic studies to clinical application. Nat Rev Cancer 2002; 2: 342–50.

3. Syrjanen S, Puranen M. Human papillomavirus infections in children: the potential role of maternal transmission. Crit Rev Oral Biol Med 2000; 11: 259–74.

4. Syrjänen S. HPV infections in children. Invited review.

Papillomvirus Report 14: 93–110, 2003.

5. Syrjanen S. Human papillomavirus (HPV) in head and neck cancer.

J Clin Virol 2005; 32S: S59–S66.

6. Syrjänen S. Human papillomavirus (HPV) in oral cancer.

J Clin Pathol (In press).

7, Snijders PJ, Steenbergen RD, Meijer CJ, Walboomers JM. Role of human papillomaviruses in cancer of the respiratory and upper digestive tract. Clin Dermatol 1997; 15: 415–25.

8. Smith EM, Hoffman HT, Summersgill KS, et al. Human papillomavirus and risk of oral cancer. Laryngoscope 1998; 108: 1098–103.

9. Herrero R. Human papillomavirus and cancer of the upper aerodigestive tract. J Natl Cancer Inst Monogr 2003; 31: 47–51 [Chapter 7].

10. Syrjänen K, Syrjänen S, Lamberg M, et al. Morphological and immunohistochemical evidence suggesting human papilloma virus (HPV) involvement in oral squamous cell carcinogenesis.

Int J Oral Surg 1983; 12: 18–24.

11. Doorbar J. The papillomavirus life cycle. J Clin Virol 2005; 32S: S7–S15.

12. Chow LT, Broker TR. Papillomavirus DNA replication. Intervirol 1994; 37: 150–8.

13. Fehrmann F, Klumpp DJ, Laimins LA. Human papillomavirus type 31 E5 protein supports cell cycle progression and activates late viral functions upon epithelial differentiation. J Virol 2003; 77: 2819–31.

14. Dürst M, Dzarlieva-Petrusevka T, Boukamp P, Fusenig NE, Gissmann L. Molecular and cytogenetic analysis of immortalized human primary keratinocytes obtained after transfection with human papillomavirus type 16 DNA. Oncogene 1987; 1: 251–6.

15. Florin L, Sapp C, Streeck RE, Sapp M. Assembly and translocation of papillomavirus capsid proteins. J Virol 2002; 76: 1009–14.

16. Munger K, Howley PM. Human papillomavirus immortalization and transformation functions. Virus Res 2002; 89: 213–28.

17. Wentzensen N, Vinokurova S, von Knebel DM. Systematic re-

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

view of genomic integration sites of human papillomavirus genomes in epithelial dysplasia and invasive cancer of the female lower genital tract. Cancer Res 2004; 64: 3878–84. de Villiers EM, Fauquet C, Broker TR, Berhard HU, zur Hausen H. Classification of papillomaviruses. Virology 2004; 324:17-27.

Degenhardt YY, Silverstein SJ. Gps2, a protein partner for human papillomavirus E6 proteins. J Virol 2001; 75: 151–60.

Cottage A, Dowen S, Roberts I, Pett M, Coleman N, Stanley M. Early genetic events in HPV immortalized keratinocytes.

Genes, Chromosomes Cancer 2001; 30: 72-9.

Duensing S, Munger K. Centrosome abnormalities and genomic instability induced by human papillomavirus oncoproteins.

Prog Cell Cycle Res 2003; 5: 383-91.

Munger K, Basile JR, Duensing S, Eichten A, Gonzalex SL, Grace M, et at. Biological activities and molecular targets of the human papillomavirus E7 oncoprotein. Oncogene 2001; 20: 7888-98.

Stanley MA, Browne HM, Appleby M, Minson ACIRKAProperties of a non-tumorigenic human cervical keratinocyte cell line. Int J Cancer 1989; 43: 672-6.

Egawa K. Do human papillomaviruses target epidermal stem cells? Dermatology 2003; 207: 251-4.

Culp TD, Christensen ND. Kinetics of in vitro adsorption and entry of papillomavirus virions. Virology 2004; 319: 15261.

Giroglou T, Florin L, Schafer F, Streeck RE, Sapp M. Human papillomavirus infection requires cell surface heparin sulfate. J Virol 2001; 75: 1565-70.

Peh WL, Middleton K, Christensen N, Nicholls P, Egawa K, Sotlar K, et al. Life cycle heterogeneity in animal models of human papillomavirus-associated disease. J Virol 2002; 76: 1040116 Sherman L, Itzhaki H, Jackman A, Chen JJ, Koval D, Schlegel R. Inhibition of serum- and calcium-induced terminal differentiation of human keratinocytes by HPV 16 E6: study of the association with p53 degradation, inhibition of p53 transactivation, and binding to E6BP. Virology 2002; 292: 309-20.

Syrjänen S. Human papillomavirus infections and oral tumors.

Med Microbiol Immunol (Berl) 2003; 192: 123-8.

Puranen M, Yliskoski M, Saarikoski S, Syrjanen K, Syrjanen S. Vertical transmission of human papillomavirus from infected mothers to their newborn babies and persistence of the virus in childhood. Am J Obstet Gynecol 1996; 174: 694-9.

Rintala M, Grénman S, Puranen M, Isolauri E, Ekblad U, Kero P, et al. Transmission of high-risk human papillomavirus (HPV) between parents and infant: a prospective study of HPV in families in Finland. J Clin Microbiol 2005; 43: 376-81.

Rintala M, Grénman S, Syrjänen S. Natural history of oral human papillomasvirus infections in female and male partners: a prospective follow-up study. J Clin Virol (In press).

Hormia M, Willberg J, Ruokonen H, Syrjanen S. Marginal periodontium as a potential reservoir of human papillomavirus in oral mucosa. J Periodontol 2005; 76: 358-63.

Syrjänen S. HPV infections and tonsillar carcinoma. J Clin Pathol 2004; 57: 449-55.

Garcia-Corona C, Vega-Memije E, Mosqueda-Taylor A,

=8>C@>< 8IK@BC<I

49

Humana papillomvirus

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

88.

50

Yamamoto-Furusho JK, Rodriguez-Carreon AA, Ruiz-Morales JA, et al. Association of HLA-DR4 (DRB1*0404) with human papillomavirus infection in patients with focal epithelial hyperplasia. Arch Dermatol 2004; 140: 1227-31.

Ferlay J, Bray P, Pisani P, Parkin DM. Globocan 2002. Cancer incidence, mortality and prevalence worldwide. IARC CancerBase No.5, version 2.0. Lyon: IARCPress; 2004.

Miller CS, Johnstone B. Human papillomavirus as a risk factor for oral squamous cell carcinoma: a meta-analysis, 1982-1997.

Oral Surg Oral Med Oral Radiol Endod 2001; 91: 622-35.

Gillison ML, Koch WM, Capone RB, Spafford M, Westra WH, Wu L, et al. Evidence for a causal association between human papillomavirus and a subset of head and neck cancers. J Natl Cancer Inst 2000; 92: 709-20.

Herrero R, Castellsague X, Pawlita M, et al. Human papillomavirus and oral cancer: the International Agency for Research on Cancer Multicenter Study. J Natl Cancer Inst 2003; 95: 1172-83.

Schwartz SM, Daling JR, Doody DR, et al. Oral cancer risk in relation to sexual history and evidence of human papillomavirus infection. J Natl Cancer Inst 1998; 90: 1626-36.

Mork J, Lie AK, Glattre E, et al. Human papillomavirus infection as a risk factor for squamous-cell carcinoma of the head and neck. N Engl J Med 2001; 344: 1125-31.

Peitsaro P, Johansson B, Syrjänen S. Integrated human papillomavirus type 16 is frequently found in cervical cancer precursors as demonstrated by a novel quantitative real-time PCR technique. J Clin Microbiol 2002; 40: 886-91.

Koskinen WJ, Chen RW, Leivo I, Makitie A, Back L, Kontio R, et al.

Prevalence and physical status of human papillomavirus in squa mous cell carcinomas of the head and neck. Int J Cancer 2003; 107: 401-6.

Wiest T, Schwarz E, Enders C, Flechtenmacher C, Bosch FX. Involvement of intact HPV16 E6/E7 gene expression in head and neck cancers with unaltered p53 status and perturbed pRb cell cycle control. Oncogene 2002; 21: 1510-7.

Balz V, Scheckenbach K, Gotte K, Bockmuhl U, Petersen I, Bier H. Is the p53 inactivation frequency in squamous cell carcinomas of the head and neck underestimated? Analysis of p53 exons 2-11 and human papillomavirus 16/18 E6 transcripts in 123 unselected tumor specimens. Cancer Res 2003; 63: 1188-91.

Erratum in: Cancer Res 2004; 64: 220.

Braakhuis BJ, Snijders PJ, Keune WJ, Meijer CJ, Ruijter-Schippers HJ, Leemans CR, et al. Genetic patterns in head and neck cancers that contain or lack transcriptionally active human papillomavirus. J Natl Cancer Inst. 2004; 96: 998-1006. van Houten VM, Snijders PJ, van den Brekel MW, Kummer JA, Meijer CJ, van Leeuwen B, et al. Biological evidence that human papillomaviruses are etiologically involved in a subgroup of head and neck squamous cell carcinomas. Int J Cancer 2001; 93: 232-5.

Frazer IH. Prevention of cervical cancer through papillomavirus vaccination. Nat Rev Immunol. 2004; 4: 46-54.

= i]XkkXi Stina Syrjänen, professor Avdelningen för oralpatologi och oralradiologi, Odontologiska institutionen, Medicinska fakulteten, Åbo universitet, Finland Korrespondens: Professor Stina Syrjänen, Avdelningen för oralpatologi och oralradiologi, Odontologiska institutionen, Medicinska fakulteten, Åbo universitet, Lemminkäinengatan 2, 20520 Åbo, Finland. E-post: stina.syrjanen@utu.fi

Basalbiologi Cancer Virus

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

53450_TB01_s051

04/01/06

12:33

Side 51

KOMMENTAR

Har Erasmus Montanus levet forgæves?

– En kommentar til Sundhedsstyrelsens udmelding om tandrensning Enøjet brug af en videnskabelig metode kan føre til konklusioner uden sammenhæng med den virkelige verden

et er ejendommeligt at være vidne til den række af uheldige episoder der synes at være et kendetegn for den danske Sundhedsstyrelse. Bonelock-sagen og sagen vedr. elektronisk patientjournal er nogle af de eksempler vi umiddelbart husker.

Det seneste skæve indfald er en kommentar til den svenske SBU-rapport vedr. diagnostik og behandling af kronisk marginal parodontitis. Kommentaren til rapporten er udformet af Sundhedsstyrelsens Center for Medicinsk Teknologi Vurdering, og den er omtalt på forsiden af Jyllands-Posten den 15. december 2006. I kommentaren gennemgås den svenske rapport grundigt og kritisk, og det fremhæves at der savnes videnskabelig dokumentation på højt evidensniveau for mange af de diagnostiske procedurer, profylaktiske foranstaltninger og behandlinger der anvendes i dag. Den kritiske gennemgang er fra et videnskabeligt og filosofisk synspunkt relevant, og vi finder at kommentaren er interessant.

Imidlertid »hopper kæden af« når det ikke i kommentaren søges besvaret hvorfor det videnskabelige grundlag er mangelfuldt og vil vedblive at være mangelfuldt. Det anføres blot at undersøgelsen efterlader »indtrykket af et temmelig begrænset videnskabeligt grundlag for næsten alle de forebyggende, diagnostiske og behandlingsmæssige tiltag som anvendes i almindelig tandlægepraksis i forbindelse med tandkødsbetændelse og paradentose«.

Er det et udtryk for at al den internationale forskning der er gennemført i parodontologien, med et pennestrøg kan karakteriseres som forgæves?

Der er naturligvis flere grunde til at heller ikke det parodontologiske univers lever op til den ideelle fordring. En af disse grunde er at vi beskæftiger os med en sygdom i mennesker. Af etiske grunde er det således ikke i dag muligt at gennemføre en randomiseret klinisk undersøgelse af tandrensningens effekt, eftersom denne behandling har vist sig meget effektiv igennem mange, mange år. Når man fjerner årsagen til sygdommen i form af bakterierne, ja så bedres sygdommen. Man kan ikke tillade sig at følge en ubehandlet kontrolgruppe og afvente en forværring af sygdommen. De dage er heldigvis forbi hvor man udleverede flødekarameller for at se om konsumet havde betydning for cariesudviklingen. Dermed er det umuligt at skabe viden på højeste evidensniveau, og man må klare sig med et lavere niveau uden

D

Evidensbasering Forebyggelse Gingivitis

TA N DL Æ GE B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

denne kontrolgruppe. Heldigvis viser utallige undersøgelser på denne baggrund samstemmende en overbevisende effekt af tandrensning. De af os der også har behandlet patienter, ved tilmed at det virker. Endda meget overbevisende.

Anderledes forholder det sig ved indførelse af nye behandlingsmetoder, og derfor er det væsentligt at der i kommentaren også fokuseres på det mangelfulde videnskabelige grundlag for sådanne nye behandlinger. Betragtningerne desangående kan vi helt tilslutte os.

Det må dog slås fast at der ikke bør rejses tvivl om berettigelsen af tandrensning som effektiv forebyggelse og behandling af tandkødsbetændelse og kronisk parodontitis. Det bliver der naturligvis når specialkonsulent i Sundhedsstyrelsen Niels Würgler Hansen i Jyllands-Posten citeres for at sige: »Der er forskning nok, den er bare langt fra god nok. Det er ikke dokumenteret at tandrensning ikke har en forebyggende effekt. Problemet er at det heller ikke er dokumenteret, at den har«.

Det havde været interessant hvis kommentatoren havde forsøgt at tænke over hvorfor situationen er som den er. Det ville også være gavnligt hvis kommentatoren havde forsøgt at relatere det aktuelle videnskabelige grundlag på det parodontologiske område til den tilsvarende viden på andre områder i sundhedssektoren. En sådan sammenligning er vanskelig, men eftersom det ofte er fremhævet at kun ca.

15% af de behandlinger der tilbydes i sundhedssektoren, bygger på solid evidens, er forholdene vel ikke relativt så dårlige på det parodontologiske område som det kan se ud.

Den gennemførte eksercits kan således være gavnlig som et videnskabeligt dokument til inspiration for ny forskning. Som grundlag for aktion i dagens sundhedsvæsen fremstår kommentaren imidlertid som et goldt videnskabeligt baseret skoleridt, udformet af en Erasmus Montanus, uden dybere forklaring af hvorfor verden ser ud som den gør og vil vedblive dermed.

I Sundhedsstyrelsen burde man tænke over konsekvenserne af de udmeldinger der kommer. Hvis udmeldingen i dette tilfælde indebærer at færre patienter føler sig tiltrukket af at få gennemført berettigede tandrensninger så har man igen lagt grunden til en skandale.

Palle Holmstrup, professor, dr.odont., og Kaj Stoltze, lektor, ph.d.

Afdeling for Parodontologi, Odontologisk Institut, Københavns Universitet

Parodontitis Sundhedsstyrelsen

FAGLIG ORIENTERING

51

;K= D<E<I

M` bfdd\i c´e^jk d\[ Y\e_\[ Dagen efter at jeg blev valgt til formand for DTF, sagde foreningens direktør til mig at jeg kunne tage det roligt, for TV AVISEN ville først ringe om mandagen og bede mig om at komme i studiet. Det var en bemærkning der faldt i spøg, men opringningen fra TV AVISEN skulle vise sig at blive til virkelighed. To dage efter formandsvalget fik jeg min tvdebut i et indslag om tandbehandling i Polen.

Jeg står for en åben linje over for offentligheden.

Jeg vil følge foreningens vedtagne pressepolitik der siger at DTF i forhold til medierne fremtræder som troværdig, saglig og hurtig. Så jeg Vi skal svare på mener at vi skal journalisternes spørgsmål stille op når medi– og ikke svare uden om erne forventer det af os. Og vi skal svare på journalisternes spørgsmål – og ikke svare uden om. På den måde opnår vi en troværdig profil. Åbenhed og troværdighed mener jeg at vi kommer længst med.

Derfor valgte jeg at svare da TV AVISENS studievært Torsten Jansen spurgte mig hvad en tandlæge tjener. Jeg havde på forhånd fået at vide at hvis jeg ikke gav seerne oplysningen om tandlægers gennemsnitsindkomst, så ville Torsten Jansen selv gøre det.

Efter indslaget har jeg fået en del henvendelser fra kolleger der har spurgt hvorfor jeg sagde at tandlæger i gennemsnit tjener 800.000 kr. om året – ca.

100.000 kr. mindre end de praktiserende lægers gennemsnitlige indkomst.

Der er tre grunde til at jeg svarede som jeg gjorde.

Den første grund er det førnævnte ønske om en åben attitude. Den anden er at tallet under alle omstændigheder ville være blevet oplyst. Og den tredje er at vi ikke har noget at skamme os over. Tværtimod.

Vi har lige som lægerne gennemgået en akademisk sundhedsuddannelse på kandidatniveau, vi har et betydeligt ansvar for patienterne, og hver

eneste behandling stiller krav til vor faglighed. At en alment praktiserende tandlæge har en indkomst der ligger lidt under eller er på niveau med en praktiserende læges er kun rimeligt.

De omtalte 800.000 kr. om året var skønsmæssigt gennemsnitsindkomsten for en klinikejer i 2005. Det er et skøn foretaget af DTF’s sekretariat ud fra tal fra Danmarks Statistik samt fra DTF’s årlige regnskabsundersøgelse.

Det er ikke nogen let opgave at få alle budskaber og nuancer frem i nyhedsindslag i tv. Da jeg blev interviewet i studiet om tandbehandling i Polen, havde jeg 2½ min. til rådighed. Her var mine budskaber trygheden og sikkerheden i Danmark, vigtigheden af kontinuitet i behandlingen hos en fast tandlæge samt danske tandlægers manglende muligheder for at konkurrere på pris. Da jeg et par uger senere blev bedt om at kommentere arbejdsmiljøet på tandklinikker i 1960’erne og 1970’erne, blev der bragt 8 sek. ud af et 20 min. langt interview.

Vilkårene kan være vanskelige – men det skal ikke få os til at opgive at få sat DTF’s mærkesager på mediernes dagsorden. Vi bør fortsætte med en åben og offensiv linje. Og hvis I kolleger er uenige med mig så må I sige til. For åbenhed handler også om at være åben over for andre synspunkter end ens egne.

Susanne Andersen, formand for DTF =FKF1 ? <EI@B J¥I<EJ<E

52

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Dansk Tandlægeforenings

Tryghedsordninger

Tryghed til tandlæger – altid og hele livet Rådgivning om forsikring og pension

www.dtftryghed.dk . Tlf. 3946 0080

[\YXk

<k ]i`_\[jYi\m k`c bmXc`k\k\e Kære Susanne Andersen Jeg er tandlæge i Fredericia og så indslaget med dig i nyhederne i tv sidste mandag aften om de polske behandlingstilbud.

Det er jo ikke første gang at emnet dukker op, og vi kan sikkert også forvente at møde det med jævne mellemrum fremover. Selv om det stadig kun er en forsvindende lille befolkningsdel der tager til Polen for at blive behandlet, bør vi naturligvis følge udviklingen nøje og deltage i debatten.

Derfor synes jeg at vi i vor forening grundigt bør diskutere emnet, finde vore ben og etablere et solidt og professionelt pressemæssigt fundament, gerne med professionel PR-mæssig bistand, for en effektiv argumentation der bedre vinkler sagen til vores fordel.

Selv om vinklingen i tv ikke var ny, synes jeg at den var meget uheldig for os. Den gik groft sagt på høje priser pga. »griske« tandlæger, og vort eneste svar er åbenbart øgede offentlige tilskud. Jeg er naturligvis enig med dig i det urimelige i at der er gratis behandling hvis benet fejler noget, men fuld takst hvis det er tandbenet det er galt med. Det er bare ikke det rigtige svar på det stillede spørgsmål. Hvorfor er det dyrt at gå til tandlæge i Danmark?

Det er dyrt af samme grund som en dansk håndværker eller bilmekaniker er dyrere end en polsk, og en dansk dunjakke er dyrere end én lavet i Kina. Selv om danske tandlæger gik 50% ned i løn, ville det ikke betyde noget væsentligt på de nødvendige priser på en dansk tandklinik. Det skyldes ganske enkelt at både en tandklinik og den teknik der leveres eksternt, er meget løntunge.

54

Det fører til det næste spørgsmål: Hvorfor er danske lønninger så mindst fire gange så høje i Danmark i forhold til i Polen og Kina? Det er de naturligvis fordi folk skal have noget at leve af efter at de først har betalt 4050% i direkte skat af lønnen og herefter 25% i moms, + ikke at forglemme div. afgifter m.m.

Jeg er sikker på at den polske tandklinikejer der blev glorificeret i tv-indslaget, både betaler meget lidt i skat, kører i en større bil og bor flottere end en gennemsnitstandlæge i Danmark.

Så man burde også have spurgt tv om de vidste hvad den polske klinikassistent og den medarbejder der har lavet kronen, tjente i Polen.

Hertil kommer så hele spørgsmålet om kvaliteten i det tandarbejde der er lavet i Polen. Hvor meget ved vi egentlig i tandlægeforeningen om det? Er det beskedent, bør der så ikke straks sættes en analyse i gang så vi bliver bedre rustet til de tilbagevendende diskussioner om prisforskellene. Det er jo ikke ligegyldigt om fx kronerne nu også passer helt i størrelsen, om der er kanter for oven eller ej, om metallet skinner igennem pga. for simpel konstruktion med for stor metalkerne, eller om lys- og farvespillet er flot eller ej. Da tandarbejdet jo er det samme hvad enten man vælger en ordentlig krone eller en billig fra Thailand, er det ikke altid det klogeste at vælge den billigste løsning.

Summa summarum: Prisforskelle handler om både kvalitet og om konsekvenserne af globaliseringen. Konkurrencen fra Polen og Kina er kommet for at blive.

Med meget lille udsigt til nye offentlige udgifter på tandlægeområdet

til andre end meget trængende er der kun to mulige løsninger over for globaliseringens konsekvenser for folk der i det hele taget har virksomhed i Danmark: 1. Velfærdsydelser, skatter og afgifter og dermed lønninger må harmoniseres i forhold til de lande vi konkurrerer med, hvilket vel næppe er politisk sandsynligt.

2. Danske tandlæger må imødegå konkurrencen med mere professionel klinikdrift som alle andre virksomheder i international konkurrence.

Og her mener jeg både mht. faglig dygtighed, anvendelse af moderne teknologi samt kompetence til at drive deres klinik forretningsmæssigt professionelt. Så må de blive bedre til at synliggøre de forskellige kvalitetsforskelle og inddrage og involvere patienterne i denne diskussion. En væsentlig vej frem vil ligge i at skabe klinikmæssige fællesskaber hvor det faglige kan dyrkes og alt det der skal til ved siden af selve tandlægearbejdet, også kan professionaliseres. Det er betingelsen for at udvikle deres klinikker og samtidig være prismæssigt konkurrencedygtige på kvalitetsarbejde. Og så må patienterne forstå at en ting er at få lavet en bil eller en tand billigt i Polen. En anden er konsekvenserne af en efterfølgende tandpine i allerbredeste forstand hjemme i Danmark.

Der er et stort behov for at få gjort op med megen vanetænkning blandt alt for mange danske tandlæger, men klokken er fem minutter i tolv.

I forhold til spørgsmålet om tandbehandling i Polen er det vigtigste efter min mening, lige nu, at vi internt i foreningen og eksternt i mediTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

[\YXk

erne får flyttet fokus fra tandlægen der, som nævnt, lønmæssigt ikke betyder det store for prisdannelsen på en klinik med 4-5 ansatte og meget eksternt køb af kroner og anden løntung teknik. Fokus bør i stedet ligesom andre løntunge danske virksomheder være: Hvad skal man i dag gøre for fremover at klare sig mod billig polsk arbejdskraft inden for EU og kinesiske fabrikker inden for rækkevidde?

De venligste hilsner Lise Gerdes, tandlæge i Fredericia

KXe[c´^\YcX[\kj [\YXkj`[\i ;\YXkj`[\ie\ \i Ye\ ]fi l[m\bjc`e^ X] jpejglebk\i fd ]fi\e`e^\ej m`ib\ f^ jkXe[jgfc`k`jb\ ]fi_fc[% Jpejglebk\i f^ `e[c´^ g [\YXkj`[\ie\ jk i ]fi `e[j\e[\i\ej \^\e i\^e`e^ f^ bXe `bb\ fg]Xkk\j jfd m´i\e[\ [´bb\e[\ kXe[c´^\jkXe[\ej f^ ;Xejb KXe[c´^\$ ]fi\e`e^j jpejglebk\i% I\[Xbk`fe\e ]fiY\_fc[\i j`^ i\k k`c Xk ]fibfik\ fd]Xe^ji`^\ `e[c´^% ;\k \i dlc`^k g nnn%kXe[cX\^\YcX[\k%[b [`i\bk\ Xk bfdd\ek\i\ [\ \eb\ck\ Xik`bc\i ` KXe[c´^\$ YcX[\k% ;\jl[\e ^µi m` fgd´ibjfd g ;`Xcf^]fild# [\i Ôe[\j g d\[c\dje\kk\k g ;K=$ e\k% ;`Xcf^]fild \i Y\ek ]fi bfdd\ekXi\i f^ jpejglebk\i jfd dXe j\cm bXe c´^^\ [`i\bk\ g e\kk\k% I\[Xbk`fe\e

JmXi k`c C`j\ >\i[\j Kære Lise Gerdes Tak for dine konstruktive forslag.

Du har helt ret i at globaliseringen og dermed konkurrencen fra Polen og andre lande er kommet for at blive. Derfor er jeg glad for at du er enig i min udtalelse i TV AVISEN om at danske tandlæger ikke skal konkurrere på prisen med polske kolleger.

Der er kolleger der mener at det er DTF’s opgave at beskytte danske tandlæger mod priskonkurrence fra udlandet. Det er det ikke. DTF hverken kan eller vil beskytte danske tandlæger mod en udvikling som vi ikke kan lave om på.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

DTF kan derimod klæde foreningens medlemmer på til at klare sig endnu bedre i den internationale konkurrence. I den forbindelse har jeg bedt foreningens sekretariat om at indsamle mere viden om forholdene i lande som Polen, så vi kan blive bedre til at forklare pressen om de forskelle der er på tandplejesystemerne i Danmark og andre lande.

Det er enkelt at begrunde prisforskelle mellem Danmark på den ene side og Polen, Tyrkiet og Thailand på den anden. Men vi skal huske at hvis vi i medierne vil fokusere entydigt på generelle forskelle med hensyn til lønninger, velfærdsydelser, skat og

øvrige omkostninger, så skal vi have en god forklaring parat når vi bliver spurgt om forskellene mellem Danmark og lande som Sverige og Tyskland. Vi skal bl.a. blive bedre til at informere vore patienter om at der i udlandet kan være stor forskel på den behandling de forventer at få, og så den behandling de faktisk får.

Derudover kan mange tandplejeydelser ikke uden videre sammenlignes. En krone er eksempelvis ikke bare en krone. Også dette budskab skal vi være bedre til at give videre til patienter og medier.

Susanne Andersen, formand for DTF C<;<I F> ;<98K

55

K\c\]fejkfid _fj ?B \]k\i km$`e[jcX^1

Bm`bjµcm le[\i d`jkXeb\ 9\jb´]k`^\cj\jd`e`jk\i\e `m´ibj´kk\i el \e le[\ijµ^\cj\ [\i jbXc X][´bb\ fd bc`e`bXjj`jk\ek\i Ôb bm`bjµcm]fi^`]ke`e^\i ` (0-'Ë\ie\# .'Ë\ie\ f^ Y\^pe[\cj\e X] /'Ë\ie\

:cXlj Aµi^\ej\e

=FKFJ1 ?<EI@B J¥I<EJ<E

Nu skal det undersøges om arbejde med kviksølv for 20-45 år siden er årsag til at klinikassistenter i dag har hukommelsesbesvær, problemer med at koordinere bevægelser, gigtlignende symptomer mv.

I første omgang har beskæftigelsesminister Claus Hjort Frederiksen bedt Arbejdstilsynet, Arbejdsmiljøinstituttet og Arbejdsskadestyrelsen om at redegøre for de forskningsresultater der findes vedr. kviksølv. Desuden skal arbejdsmiljøreglerne på området afdækkes, og det skal undersøges om der er rejst sager om erstatning for arbejdsskader.

Undersøgelsen sættes i gang efter at TV AVISEN søndag den 4. december bragte et indslag om klinikassistenter der har mistanke om at de er blevet forgiftet af at arbejde med kviksølv til tandfyldninger i 1960’erne, 1970’erne og begyndelsen af 1980’erne. I indslaget medvirkede to klinikassistenter hvis hænder dengang var i direkte kontakt med kviksølv.

56

@ek\k kp[\i g jXdd\e_´e^ DTF’s formand, Susanne Andersen, oplyser at foreningen ikke har kendskab til undersøgelser der tyder på at der skulle være en sammenhæng mellem arbejde med kviksølv på tandklinikker og øget forekomst af sygdom blandt tandlæger og klinikpersonale.

– Vi kender heller ikke til nogen tidligere personsager om sygdom på grund af håndtering af kviksølv. Men hvis der er tandlæger der i dag frygter at være blevet forgiftet af kviksølv, er de velkomne til at henvende sig til DTF, siger Susanne Andersen.

DTF-formanden bemærker at TV AVISEN alene har fokuseret på en periode hvor samfundets generelle bevidsthed om kviksølv var på et andet niveau end i dag.

– Alle tandlæger har vel bemærket de meget omfattende krav til arbejdsmiljøet på tandklinikkerne i dag. Uanset hvad der er fakta i den aktuelle sag, bekræfter den mig i at det er vigtigt at arbejde for at enhver TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

tandklinik fortsat er en god og sund arbejdsplads, siger Susanne Andersen.

Ble ] _\em\e[\cj\i k`c ;K= Efter tv-indslaget den 4. december har i alt fire tandlæger henvendt sig til DTF vedr. arbejde med kviksølv.

Kun én af disse tandlæger har ønsket yderligere rådgivning fra foreningen vedr. en mulig forgiftning efter en ansættelse på en kommunal tandklinik i 1970’erne.

– Vi har i første omgang rådet de pågældende tandlæger til at søge egen læge for at få en henvisning til en lægelig udredning på en arbejdsmedicinsk klinik, siger odontologisk sekretær, tandlæge Adi Løie-Andersen fra DTF’s sekretariat.

HK har til gengæld modtaget over 500 henvendelser fra klinikassistenter med symptomer som de mistænker arbejdet med kviksølv for at være årsag til.

– Det er klinikassistenter fra både private, kommunale og statslige arbejdspladser. Mht. symptomernes art er der ved at tegne sig et mønster. Der er i hvert fald nogle symptomer der går igen hos mange af de medlemmer der har kontaktet os. Det er først og fremmest hukommelsesbesvær, hjerte- og lungeproblemer, muskelbesvær, besvær med at styre armes og bens bevægelser og gigtlignende symptomer. Dertil kommer at mange har fået fjernet livmoderen eller været ude for spontane aborter og fødsler. Nogle har født misdannede børn, heriblandt

børn med læbe-gane-spalte, oplyser miljøsekretær Svend-Erik Hermansen fra HK/Privat.

HK registrerer alle de klinikassistenter der henvender sig til organisationen, og råder dem til at gå til egen læge for derfra at blive henvist til arbejdsmedicinsk klinik.

HK har endvidere udarbejdet en pjece som sendes til alle der henvender sig, og som derudover kan læses på internettet. HK vil desuden holde to informationsmøder – ét i Jylland og ét i København. Datoerne for de to møder var ikke fastlagt ved redaktionens slutning.

Du kan læse mere om sagen på DTFnet og på www.arbejdsmiljoeportalen.dk Q

Ep ]fidXe[ ]fi [\ gi`mXkXejXkk\ kXe[c´^\i Sidsel Fogh Pedersen fra Københavns Tandlægeforening er blevet valgt til ny formand for Privatansatte Tandlægers Udvalg (PATU).

Sidsel Fogh Pedersen, der også er nyvalgt medlem af DTF’s hovedbestyrelse, overtager PATU-formandsposten fra Anne Rømer Lund.

Som formand for PATU vil hun arbejde for at forholdene for de privatansatte tandlæger generelt bliver bedre. Især mener Sidsel Fogh Pedersen at der er brug for bedre forhold for kvinder der ønsker barselsorlov, ligesom hun vil arbejde for at alle privatansattes kontraktforhold kommer i orden.

Sidsel Fogh Pedersen, der er 29 år, arbejder som ansat tandlæge på en klinik på Østerbro i København.

Hun blev i 2004 valgt ind i Københavns Tandlægeforenings bestyrelse. Her sidtg der hun bl.a. i etikudvalget. =FKF1 8E;<IJ 98:?

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

57

=FKF1 ?<EI@B J¥I<EJ<E

BiXm fd

bfekifcXefi[e`e^ g jk´ibjl^

8iY\a[jk`cjpe\kj biXm fd bfe$ kifcXefi[e`e^\i g jk´ibjl^ jk i m\[ dX^k% ;K=Ëj Xeb\ \i Yc\m\k X]m`jk

Ki`e\ >Xe\i

58

Alle stærksug på danske tandklinikker skal fremover have en kontrolanordning som sikrer at der udløses en alarm hvis suget ikke suger tilstrækkeligt. Årsagen er at Arbejdstilsynet (AT) opfatter stærksuget som et processug der skal sikre at evt. skadelige dampe i forbindelse med patientbehandlingen bliver suget bort.

DTF har anket AT’s krav til Arbejdsmiljøklagenævnet fordi foreningen mener at der ikke fremkommer skadelige dampe i forbindelse med patientbehandling. Men uden held. Nævnet har fastholdt AT’s afgørelse, og det betyder altså at alle tandklinikker skal montere

advarselslamper på klinikkens stærksug.

I begrundelsen for afgørelsen henviser Arbejdsmiljøklagenævnet bl.a. til at det er dokumenteret at der i forbindelse med tandlægearbejdet udvikles sundhedsskadelige luftarter – hvilket DTF fortsat mener ikke er korrekt. ;K= XZZ\gk\i\i DTF’s hovedbestyrelse har besluttet ikke at gå videre med sagen. Man har vurderet at sandsynligheden for at vinde en retssag er begrænset, og at dette i stedet kun vil medføre yderligere omkostninger for foreningen.

DTF har således valgt at acceptere at TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

der fremover skal monteres kontrolanordninger på stærksug.

DTF har tilkendegivet over for AT at det indledningsvis er nødvendigt med en meget lang tidsfrist. De første kontrolanordninger er tidligst klar til montering i slutningen af 2005 eller i starten af 2006. Derudover kræver monteringen et tidsforbrug, forventeligt ca. to timer per unit, og det vil belaste landets serviceteknikere ekstraordinært.

DTF og AT har derfor indgået en aftale i sagen, og foreningen har i den forbindelse sørget for rimelige tidsfrister (se boks). Q

?mX[ ^µi [l6 ( ?m`j [l Xcc\i\[\ _Xi ] \k \k g Yl[ `

[\i\]k\i ] \e bfik\i\ ]i`jk g ZX% ki\ d[i%

]fiY`e[\cj\ d\[ \k k`cgXjj\k k`cjpe# jbXc [l

8K e´me\i [f^ Xk _m`j dXe bXe ^f[k^µi\

_Xm\ dfek\i\k \e bfekifcXefi[e`e^ g

Xk [\k `bb\ \i dlc`^k Xk ] dfek\i\k

jXdkc`^\ le`kj `e[\e l[^Xe^\e X] )''-% @

l[jkpi\k ]µi \e j\e\i\ [Xkf# m`c dXe j\

^`m\k ]Xc[ m`c [l df[kX^\ \k Yi\m ]iX 8K

gfj`k`mk g \e ]fic´e^\cj\ df[ [fbld\e$

jfd ^`m\i [`^ [\e c´e^\i\ ]i`jk%

kXk`fe%

BfekXbk [\i\]k\i [`e j\im`Z\k\be`b\i# f^ jµ^ p[\ic`^\i\ i [^`me`e^ fd kpg\ f^

+ M\[ ]i\dk`[`^\ jZi\\e`e^jY\jµ^ m`c 8K

k`[jgcXe ]fi dfek\i`e^%

ble ^`m\ m\ac\[e`e^ fd bfekifcXefi[e`e$

?Xi [l bcX^\k fm\i \k g Yl[ fd bfe$ kifcXefi[e`e^ g jk´ibjl^# fg]fi[i\j [l

^\i j ]i\dk [\i `bb\ \i Xe[i\ ]fi_fc[ [\i m`c ^`m\ Xec\[e`e^ k`c \k k`cgXjj\k k`cjpe%

_\id\[ k`c Xk ki´bb\ bcX^\e k`cYX^\% ;\k ^µi\j d\jk _\ej`^kjd´jj`^k m\[ Xk

LE;K8><CJ<1

Y\epkk\ \e jbi`m\cj\ jfd Ôe[\j g ;K=e\k%

?m`j [l Xcc\i\[\ _Xi \k gifZ\jjl^ d\[

@e[kXjk ¾X]kXc\ fd bfekifcXefi[e`e^ g

bfekifcXefi[e`e^ dfek\i\k _\e fm\i

jk´ibjl^½ ` jµ^\]\ck\k g d\[c\dje\kk\k %

gXk`\ek\e f^ Xem\e[\i [\kk\ le[\i kXe[Y\_Xe[c`e^# jbXc [\i eXklic`^m`j `bb\

) = i [l ]i\dfm\i f^ `e[k`c (%.%)''. \k

dfek\i\j bfekifcXefi[e`e^ g [`k jk´ibjl^%

g Yl[ ` ]fiY`e[\cj\ d\[ \k k`cgXjj\k k`cjpe ]iX 8K# _Xi [l \e ]i`jk k`c Xk ] dfek\i\k

J ]i\dk [l _Xi ef^c\ jgµi^jd c k`c

bfekifcXefi[e`e^\ie\ k`c (%('%)''.%

fm\ejk \e[\# \i [l d\^\k m\cbfdd\e k`c Xk bfekXbk\ ;K=%

* = i [l \k g Yl[ ` ]fiY`e[\cj\ d\[ \k k`cgXjj\k k`cjpe \]k\i (%.%)''.# m`c [l

M@>K@>K 8K M@;< %%%

EP< I<>C<I Gw ;8>G<E><FDIw;<K D\[ m`ibe`e^ ]iX [\e (% alc` )'', \i [\i jb\k \e i´bb\ ´e[i`e^\i ` cfm fd [X^g\e^\ m\[ jp^[fd \cc\i ]µ[j\c%

$ \e µ^\k `e[jXkj ]fi ^iX[m`j k`cYX^\m\e[\e k`c XiY\a[jgcX[$ j\e ^\ee\d ]o [\ck`[jXiY\a[\%

¤e[i`e^\ie\ fd_Xe[c\i Yc%X%1

G ;K=e\k bXe [l Ôe[\ \e d\i\ l[]µic`^ i\[\^µi\cj\ ]fi

$ `e[_fc[\k ` [\ c´^\\ibc´i`e^\i c´^\ie\ l[jk\[\i

`e[_fc[\k ` f^ Y\kp[e`e^\e X] cfm´e[i`e^\ie\%

$ bfddle\ie\j m`j`kXk`fe f^ fg]µc^e`e^ ` jX^\i _mfi XejXkk\ _Xi c´e^\i\ jp^[fdjg\i`f[\i

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

AXee`\ 8i^\# bfejlc\ek# ZXe[%ali%# ;K=

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

59

=FKF1 G?FKF;@J:

Le[\ijµ^\cj\ YcXe[k le`m\ij`k\kjXejXkk\ kXe[c´^\i1

?m\i ja\kk\ \i k`c]i\[j d\[ ;K= :cXlj Aµi^\ej\e DTF’s hovedbestyrelse vil hurtigst muligt lægge en slagplan for hvordan foreningen kan blive bedre til at varetage de universitetsansatte medlemmers interesser. Allerede på hovedbestyrelsens møde i næste uge vil der blive drøftet et oplæg til prioriteringer og indsatsområder, oplyser DTF’s formand, Susanne Andersen. Ønsket om at gøre noget ekstra for de universitetsansatte bunder i hovedkonklusionerne fra en medlemstilfredshedsundersøgelse foretaget blandt netop denne gruppe tandlæger. Undersøgelsen er gennemført i efteråret 2005, og analysevirksomhederne bag undersøgelsen, Userminds ApS og Responator, præsenterede resultaterne for hovedbestyrelsen i december 2005.

Undersøgelsen består af en kvalitativ og kvantitativ del. 147 tandlæger har besvaret spørgsmålene i den kvantitative del. Heraf er 16% tilfred60

se eller meget tilfredse med DTF, 41% er neutrale, og 43% er utilfredse eller meget utilfredse med foreningen.

Der er generel tilfredshed med Tandlægebladet, og der er flere tilfredse end utilfredse hvad angår informationsmaterialer fra DTF. Til gengæld er der udbredt utilfredshed med DTF’s bistand ved lønforhandlinger og med foreningens evne til at markere sig fagpolitisk. Mange af de medlemmer der har været i kontakt med DTF, er dog tilfredse med foreningens rådgivning.

– Jeg kan love at vi tager tilbagemeldingerne fra de universitetsansatte meget alvorligt. Vi har i første omgang lyttet til kritikken, og det næste skridt er så at vi udvælger nogle områder hvor vi vil opprioritere vor service over for kollegerne på universiteterne, siger Susanne Andersen.

Hovedbestyrelsesmedlem Dorte Jeppe-Jensen, der selv er ansat på

Tandlægeskolen ved Københavns Universitet, finder det meget bekymrende at der er så stor utilfredshed med DTF på tandlægeskolerne.

– Undersøgelsen er et godt redskab i det kommende arbejde, for den konkretiserer kritikken og giver os dermed mulighed for at identificere de områder hvor vi kan gøre det bedre.

Jeg ser frem til at vi på det kommende hovedbestyrelsesmøde tager stilling til hvilke initiativer vi skal igangsætte for at få forbedret forholdene, siger Dorte Jeppe-Jensen.

Du kan læse mere om DTF’s medlemstilfredshedsundersøgelse blandt universitetsansatte i Tandlægebladet nr. 3 som udkommer den 1. marts 2006. Q

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

9\jgXi\cj\i g KXe[c´^\jbfc\e ` BµY\e_Xme1

D`e[i\ bc`e`jb le[\im`je`e^ ;\ Y\Yl[\[\ Y\jgXi\cj\i g KXe[c´^\jbfc\e ` BµY\e_Xme iXdd\i [\e bc`e`jb\ le[\im`je`e^% D`e[i\ ilk`e\i\[\ ZXe[%f[fek%\i \i bfej\bm\ej\e

Ki`e\ >Xe\i Man gennemfører ikke besparelser på 4,9% på en uddannelse uden at det kan mærkes. Heller ikke på Tandlægeskolen i København, der på linje med resten af Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet har skullet spare ganske betragteligt i 2006.

Det er især de kliniske fag der har måttet holde for, og hvis man skærer i den kliniske undervisning, når man relativt hurtigt en besparelse på 4,9%, forklarer studieleder Lis Almer Nielsen. Man sparer nemlig dermed penge på fx klinikassistenthjælp, og det har været en del af baggrunden for prioriteringen.

Fra i år får de studerende således færre kliniske undervisningstimer i bidfunktionslære og ortodonti samt færre timer i klinisk fællesundervisning.

Lis Almer Nielsen har foreslået hvordan besparelserne konkret skulle udmøntes, og det er siden godkendt i Studienævnet. Der har været lagt vægt på at der ikke måtte skæres i den kliniske undervisning på basisfagene.

@C

CL

J

@ 8K KI

1 8 FE

IK

M@

CC

– Dette er jo ikke noget vi elsker, men vi har måttet skære hvor vi vurderede at det gør mindst ondt, siger Lis Almer Nielsen. Hun erkender at konsekvensen bliver cand.odont.er med mindre klinisk erfaring.

9\jgXi\cj\i 8c bc`e`jb le[\im`je`e^ ` Y`[]leb$ k`fejc´i\ g ,% j\d\jk\i \i ]a\ie\k (/ k`d\i # f^ [\i \i [\jl[\e jb i\k ` k`d\kXcc\k ` [\e

;K= \i Y\bpdi\k DTF er bekymret over de planlagte besparelser, og foreningen har derfor forsøgt at lægge pres på Københavns Universitets bestyrelse. I et brev til bestyrelsen advarer DTF kraftigt imod spareplanerne og opfordrer til at der tilføres ressourcer der gør det muligt at fremtidens tandlæger opnår et tilstrækkeligt kompetenceniveau. Q

bc`e`jb\ le[\im`je`e^ ` jXdd\ ]X^ g .% j\d\jk\i% ;\e bc`e`jb\ le[\im`je`e^ ` fikf[fek` g 0% j\d\jk\i \i ]a\ie\k% K`c ^\e^´c[ \i \e [\c X] [\e k\fi\k`jb bc`e`jb\ le[\im`j$ e`e^ g .% j\d\jk\i \ijkXkk\k X] i\e bc`e`jb le[\im`je`e^% ;\e bc`e`jb\ le[\im`je`e^ ` jXdd\ ]X^ g /% j\d\jk\i \i jkfik j\k l´e[i\k% ;\e bc`e`jb\ ]´cc\jle[\im`j$ e`e^ jb´i\j ]iX (*, k`d\i g Y [\ 0% f^ ('% j\d\jk\i k`c ((/ g Y\^^\ j\d\jki\% ;\jl[\e jgXi\j [\i +#0 g YXj`j]X^\e\ Æ [\cj g ]fi\c´je`e^\i# [\cj g ^ilgg\le[\im`je`e^%

<

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

61

Bfe]\i\eZ\1 =XbkX fd gXjj`m ip^e`e^ GXjj`m ip^e`e^ \i bi´]k]i\d$ bXc[\e[\ f^ µ^\i i`j`bf\e

@ek\k ]fiYl[ kif[j

ip^\e[\ \e`^_\[

]fi _a\ik\jp^[fdd\ f^ cl]km\ajc`[\cj\i# ]o XjkdX% LckiXÔ e\ gXik`bc\i ]iX iµ^\e ki´e^\i `^\ee\d cle^\m´$ m\k f^ m`[\i\ l[ ` Ycf[YXe\e% GXik`bc\ie\ j´kk\i ^Xe^ ` Y\k´e[\cj\ji\Xbk`fe\i `

Gfc`k`b\i\ f^ fi^Xe`jXk`fe\i [\YXkk\i\[\ ip^\]fiYl[% Iµ^\e Ô b [iµa\ _l^ fm\i _\c\ c`ea\e# d\e \k ]fiYl[ df[ [\e g XiY\a[jgcX[j\i f^ ` [\k f]]\ekc`^\ ild bXe `e[k`c m`[\i\ `bb\ jXdc\ Õ \ikXc ` =fcb\k`e^\k

cle^\ie\ f^ i\jk\e X] bifgg\e%

Ki`e\ >Xe\i

<e Xd\i`bXejb le[\ijµ^\cj\ m`j\i Xk Yµie l[jXk ]fi gXjj`m ip^e`e^ _Xi [fYY\ck j dXe^\ ZXi`\jXe^i\Y ` [\i\j gi`d´i\ k´e[\i jfd Xe[i\ Yµie% ;\i Yc\m ` le[\ijµ^\c$ j\e kX^\k _µa[\ ]fi Xe[i\ ]Xbkfi\i j jfd jlbb\i`e[$ kX^# ]fi´c[i\e\j `e[bfdjk dm% M\ek`cXk`fe f^ l[cl]ke`e^ \i `bb\ \]]\bk`mk% Ep ]fijbe`e^ m`j\i Xk jbX[\c`^\ gXik`bc\i ]iX iµ^\e Yc`m\i ` cfbXc\k# f^j \]k\i l[cl]ke`e^% Ip^\ild [l\i `bb\% Iµ^\e j`m\i ]iX ild k`c ild%

Mere end hver tredje ikkeryger må dagligt indånde andres røg på sin arbejdsplads. Og det er ikke bare generende, det er faktisk dødsensfarligt.

Det dokumenterer en ny hvidbog om passiv rygning som 16 sundhedsorganisationer, heriblandt DTF, har udgivet.

Hvidbogen og dens konklusioner dannede grundlag for en konference om passiv rygning som blev afholdt den 12. december 2005 på Christiansborg. Arrangørerne var de 16 sundhedsorganisationer, og målet var klart: at samle politisk opbakning til en lov der forbyder rygning på arbejdspladser og i det offentlige rum på linje med hvad man fx har indført i Irland og Norge.

B`c[\1 ?m`[Yf^ fd gXjj`m ip^e`e^

62

Fggfj`k`fe\e ]fi ]fiYl[ Alle partiernes sundhedspolitiske ordførere var mødt op til konferencen, undtagen de Konservatives. Og alle kunne blive enige om at være bekymrede over den passive rygnings skadevirkninger. Mere tøvende var flere af ordførerne imidlertid når

det kom til at ville forbyde rygning i det offentlige rum.

Oppositionspartierne er generelt positive mens Venstre og Dansk Folkeparti er nølende, og der er dermed ikke udsigt til at røgen forbydes foreløbig.

DTF’s formand Susanne Andersen deltog i konferencen, og efter at have fået fremlagt dokumentationen for røgens skadevirkninger er hun overbevist om at forbud mod rygning på arbejdspladsen og i det offentlige rum er den eneste rigtige løsning.

– Dokumentationen for passiv rygnings skadevirkninger er efterhånden fuldstændig umulig at komme uden om, og derfor kan det undre at et forbud ikke kan samle politisk flertal.

Det bør være ethvert menneskes ret at kunne vælge røgen fra, siger Susanne Andersen. Q

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

=FKF1 KFD8J 9<IK<CJ<E

GXik`\ie\j jle[_\[jgfc`k`jb\ fi[]µi\i\ [\YXkk\i\[\ ip^\]fiYl[ gÂ&#x201A; XiY\a[jgcX[j\e f^ ` [\k f]]\ekc`^\ ild gÂ&#x201A; \e bfe]\i\eZ\ gÂ&#x201A; :_i`jk`XejYfi^

$

! " "

#

. /0

#23 #-2

14 . /0 01 1/ #-2

?

@

: =': $'>

7

-23.56

% &'()'(**

+(,(-

8 -23 . 2.29 /13#9 0 ! :) *;<' ,

TANDLÃ&#x2020;GEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

63

=FKF1 G?FKF;@J:

L[^`]k\i k`c cµe le[\i YXi$ j\cjficfm jbXc l[c`^e\j% =fcb\k`e^\k _Xi m\[kX^\k Xk Xcc\ XiY\a[j^`m\i\ ]i\dfm\i jbXc `e[Y\kXc\ \k ]Xjk Y\cµY k`c \e ]´cc\j glca\

Ki`e\ >Xe\i

KXe[c´^\i ` YXij\cj]fe[ Et barn i vente er lykkelige omstændigheder for de fleste – måske lige med undtagelse af arbejdsgiveren. For ham eller hende kan udsigten til at skulle undvære et par hænder, og samtidig betale løn under barselsorlov, være svær at overskue. Indtil videre i alt fald. For per 1. oktober i år bliver det nemlig en fælles barselsfond der dækker udgifterne til ansattes løn under barselsorlov. Det har Folketingets partier netop i enighed vedtaget.

Barselsudligningsordningen kommer til at gælde for den del af arbejdsmarkedet hvor der ikke allerede er indgået dækkende aftaler om udligning. Det gælder bl.a. tandlægeområdet.

Fremover vil arbejdsgivere kunne få refunderet udgifter til løn under barselsorlov med op til 142 kr. i ti64

men. Ordningen omfatter alle ansatte på private tandklinikker. Den giver dog ikke fuld kompensation for højtlønnede medarbejdere. Alligevel er ordningen også en forbedring for højtlønnede kvinder idet arbejds-

giverne med ordningen vil få refunderet en langt større andel af udgifterne til løn under barselsorlov, end tilfældet er i dag.

Lov om barselsudligning forventes at træde i kraft den 1. oktober 2006. Q

Ep YXij\cj]fe[ 8cc\ XiY\a[j^`m\i\ Y\kXc\i \k ]Xjk Y`[iX^ g\i ]lc[k`[jXejXk% ;\k ]i\d^ i \e[el `bb\ _mX[ [\k bfebi\k Yc`m\i# d\e k`[c`^\i\ ` ]ficµY\k _Xi \k Y\cµY g 0'' bi% ic`^k m´i\k e´mek% I\]lj`fejY\i\kk`^\[\ \i XiY\a[j^`m\i\ d\[ XejXkk\ [\i \i YXij\cj[X^g\e$ ^\Y\i\kk`^\[\# f^ jfd ] i \e cµe le[\i YXij\cjficfm [\i \i fm\i YXij\cj$ [X^g\e^\e\% I\]lj`fe\e l[^µi ]fijb\cc\e d\cc\d YXij\cj[X^g\e^\e\ f^ cµee\e le[\i YXij\cjficfm fg k`c (+) bi% ` k`d\e% ;\i bXe df[kX^\j i\]lj`fe ` fg k`c )- l^\i%

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

Epk ]iX JPJ@=F1

¤e[i`e^ X] jXkj\e \]k\i Jp^\j`bi`e^jfm\i\ejbfdjk\ej ,'# jkb% ( Fra den 1. april 2004 har der af tandlægernes udbetaling fra sygesikringsomsætningen været tilbageholdt 3,32%.

Satsen har været fordelt således: Tryghedsordningerne ......................................................... 2,00% Praksisforsikringen............................................................... 1,20% Midler til fælles foranstaltninger ...................................0,12% I alt ................................................................................................. 3,32%

Årsagen til ændringen er at udbetalingerne i dagpenge vokser væsentligt hurtigere end indbetalingerne fra medlemmerne.

Satsen per 1. jan. 2006 bliver derfor følgende: Tryghedsordningerne ......................................................... 2,35% Praksisforsikringen............................................................... 1,20% Midler til fælles foranstaltninger ...................................0,12% I alt ................................................................................................. 3,57%

På generalforsamlingen i Tryghedsordningerne blev et forslag om at forhøje tandlægernes bidrag til Tryghedsordningerne fra 2,00% til 2,25% af sygesikringsomsætningen vedtaget.

Henrik Hoffmann, forhandlingschef, DTF

NYHED! Unident som ny eksklusiv distributør af Bio-Oss® og Bio-Gide® i Danmark.

Unident har de sidste mange år med stor succes været distributør for Geistlich i Norge og Sverige hvorfor vores viden og erfaring om produkterne rækker vidt.

Kursus og besøg hos Geistlich i Luzern den 3. & 4. april 2006!

Gå ikke glip af dette yderst spændende 2-dageskursus med Professor Dr.Wallkamm. Da der kun er et begrænset antal pladser, vil tilmeldningerne være efter ”først til mølle” princippet.

Tilmeld dig pr. telefon til Unident på 7021

1626.

Præmiere tilbud ved køb af Bio-Oss® og Bio-Gide®: Vi fejrer vores nye agentur med et godt tilbud til dig: Bestil 2 Bio-Oss og 1 Bio-Gide så får du en operations-cd uden beregning.

(Tilbuddet gælder indtil den 28.02.2006.)

Hos Unident finder du også:

Wand, NTI, Schick, Composipost®, Zoom tandblegning, Epiphany m fl.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

www.unidentdental.dk • info@unidentdental.dk Tlf 70 21 16 26 • Fax 70 21 16 25

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

65

$4& %&4%25$$!..%,3%

+523%2 I

±RETS KURSUS I !LSACE

3IDSTE FRIST FOR BINDENDE TILMELDING

MARTS

4RADITIONEN TRO AFHOLDES IGEN KURSUS I MAJ I DET SK NNE !LSACE ) ÍR TILBYDER VI KUN TO n MEN MEGET OMFATTENDE EMNER SOM HAR V RET NSKET AF RIGTIG MANGE I GENNEM L NGERE TID 4RAUMATOLOGI OG ARBEJDSKURSUS I ENDODONTI 2%#%.4 !$6!.#%3 ). 42%!4-%.4 /& 42!5-!4)# $%.4!, ).*52)%3 $ET ER LYKKEDES AT LOKKE *ENS /VE !NDREASEN TIL !LSACE +URSET BYDER PÍ DEN NYESTE VIDEN OG FORSKNING PÍ TRAUMATOLOGI OMRÍDET +URSET VIL FORL BE OVER DAG OG GENNEMGÍ s (OW TO OPTIMIZE 0$, HEALING AFTER TRAUMA s 4REATMENT OF PULPAL AND PERIODONTAL COMPLICATIONS s (OW TO OPTIMIZE PULP HEALING AFTER TRAUMA s 4REATMENT OF SOFT TISSUE LESIONS s %XAMINATION AND DIAGNOSIS OF TRAUMATIC DENTAL INJURIES s 4REATMENT OF MALFORMATIONS OF PERMANENT TEETH AS A s 4REATMENT OF CROWN AND CROWN ROOT FRACTURED TEETH RESULT OF INJURIES TO THE PRIMARY DENTITION s 4REATMENT OF ROOT FRACTURES AND FRACTURES OF THE s 0ROGNOSIS EVALUATION OF TRAUMATIC DENTAL INJURIES ALVEOLAR PROCESS AND PREVENTION s ,UXATION INJURIES TO THE PRIMARY DENTITION s 4REATMENT OF TOOTH LOSS WITH IMPLANTS OR s $IAGNOSIS AND TREATMENT PLANNING OF COMPLICATED AUTOTRANSPLANTED PREMOLARS TRAUMATIC INJURIES +URSET ER PÍ DANSK LIDT AF MATERIALET VIL V RE PÍ ENGELSK $U VIL EFTER KURSET V RE INFORMERET OG OPDATERET I DE DIAGNOSTISKE OG BEHANDLINGSM SSIGE ASPEKTER AF DE FORSKELLIGE TRAUMER SOM KAN OPSTÍ I TANDS TTET +URSUSGIVER *ENS /VE !NDREASEN $$3 /DONT $R H C +AROLINSKA )NSTITUTE 3TOCKHOLM 3WEDEN /DONT $R H C $ENTAL 3CHOOL .EWCASTLE 5NIVERSITY %NGLAND /DONT $R H C /ULO -EDICAL AND $ENTAL &ACULTY &INLAND & 2 # 3 &ELLOW 2OYAL #OLLEGE 3URGEONS ,ONDON %NGLAND !2"%*$3+52353 ) -/$%2.% %.$/$/.4) NSKE OM GET FORUDSIGELIGHED AF ENDODONTISKE BEHANDLINGER VIL FOR EN DEL PRAKTISERENDE TANDL GER BETYDE OPDATERING AF UDSTYR OG METODE .OGLE VIGTIGE SP RGSMÍL PRESSER SIG NATURLIGT PÍ I OMSTILLINGSFASEN s %R NYERE TEKNOLOGI L SNINGEN OG HVORFOR s (VAD MED KRUMME KANALER /G SN VRE /G HVAD s (VORDAN KOMMER JEG BEDST I GANG MED RODREVISIONER s (VORDAN V LGER JEG SYSTEM %R STÍLINSTRUMENTER HELT UDE s +AN JEG BRUGE MIN VANTE RODFYLDNINGSTEKNIK TIL DEN s %R DET RIGTIGT AT DER ER SÍ STOR RISIKO FOR F RDIGPR PAREREDE KANAL OG SLÍR DEN TIL INSTRUMENTBRUD OG ANDRE INSTRUMENTERINGSFEJL &ORDELENE VED BRUGEN AF ROTERENDE TEKNIKKER VIL BLIVE BEHANDLET n SÍVEL DE KLINISKE SOM DE BIOLOGISKE $ELTAGERNE VIL FÍ LEJLIGHED TIL AT AFPR VE ROTERENDE TEKNIK PÍ KANALER PÍ MODEL SAMT REVISION PÍ RODFYLDT NATURLIG TAND ,ET TILG NGELIGE OG SUFlCIENTE METODER TIL RODFYLDNING AF MASKINELT PR PAREREDE KANALER VIL BLIVE GENNEMGÍET OG KAN AFPR VES PÍ FANTOM OG NATURLIG TAND ) DET OMFANG TIDEN TILLADER DET VIL DER V RE LEJLIGHED TIL AT DISKUTERE ENDODONTISKE SP RGSMÍL AF GENEREL KARAKTER ." (USK AT MEDBRINGE STK EKSTRAHEREDE T NDER OPLUKKET TIL KRONEPULPA n GERNE EN PR MOLAR OG MOLAR n INDST BT I ! SILIKONEMASSE +URSUSGIVER 4ANDL GE 4HOMAS (EDEGAARD OG AFDELINGSTANDL GE *ENS +NUDSEN +URSUSNUMMER 3TED (OTEL (USSEREN LES #HATEAUX 2UE DU 3CHLOSSBERG (USSEREN ,ES #HATEAUX 4ID KL KL OG KL 0RIS +R INKL OVERNATNING ONSDAG TORSDAG OG FREDAG SAMT FULD FORPLEJNING -AKS DELTAGERE 4ILMELDING n ELLER INDHENTNING AF YDERLIGERE OPLYSNINGER n SKER VED KURSUSSEKRET R ,ENE 3EVERIN PÍ TELEFON n FAX ELLER E MAIL LSE DTF DK DK

=i\dk`[jdlj`b6 K´e[\i [\i i\gXi\i\i j`^ j\cm Æ j [Xe cp[\i \e [\c X] ]i\dk`[jdlj`bb\e `e[\e ]fi YXjXcY`fcf^`jb ]fijbe`e^% F^ ;XedXib \i ^f[k d\[ d_k% f[fekfcf^`jb k`jjl\ \e^`e\\i`e^

N`ee`\ 9if[Xd =FKF1 :?@C@

Bag to låste døre oppe under taget på Tandlægeskolen i Århus leder lektor Henrik Løvschall efter svaret på hvordan pulpastamceller reagerer på odontologiske indgreb. Det kræver specialiseret udstyr, for pulpaperforation, overkapning, ætsning og plastfyldning foregår på mikroodontologisk plan på bittesmå transgene mus.

Henrik Løvschall arbejder med lupbriller i megastørrelse og tænder i mikrostørrelse. Han forsker i at stimulere hårdtvævsdannelse via stamceller i forbindelse med pulpaoverkapning.

JkXdZ\cc\i ` glcgX i\X^\i\i g m´mjjbX[\ – Det jeg først og fremmest undersøger, er pulpas regenerationsevne. Jeg undersøger hvordan man kan genaktivere de gener der var aktive under tandvævenes embryonale udvikling, forklarer Henrik Løvschall.

Han har for nylig vist hvordan en pulpaskade kan aktivere de stamcelleregulerende gener der ellers kun er aktive under tandens udvikling.

?\ei`b CµmjZ_Xcc d\[ \e X] [\ dlj [\i c´^^\i bifg Æ f^ k´e[\i Æ k`c _Xej ]fijbe`e^ `

k`jjl\ \e^`e\\i`e^ TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

67

– »Musemodellen« som jeg har udarbejdet, betyder at jeg i stort antal kan studere pulpastamcellers reaktioner på mindre indgreb, forklarer Henrik Løvschall.

– Vævsskader stimulerer stamceller i nabovævene hvorfra celler i øget antal migrerer ind i defekten. Vi vil gerne blive bedre til at følge stamcellerne efter at de er blevet stimuleret i pulpavævet så vi kan forstå processen, og så vi måske kan blive i stand til at styre den.

JkXdZ\cc\ie\ jbXc gif[lZ\i\ _ i[km´mjXÕlbe`e^ Ca(OH)2 er det bedste overkapningsmiddel vi kender i dag, men hårdtvævsaflukning med dette materiale er ikke optimal. Selvom en aflukning synes hård, indeholder den ofte kanaler med blødtvæv hvorigennem infektioner kan sprede sig.

En hårdtvævsdannelse som ligner tandens egen dentin, og som ikke indeholder kanaler, vil sandsynligvis fungere bedre, og derfor vil forskerne gerne lære at styre hårdtvævsdannelse via stamceller. En central problemstilling i den forbindelse er inflammation.

– Vi ved at inflammation kan være 68

en hindring for stamcelleprocessen.

Derfor er det centralt for os at finde ud af præcis hvordan inflammation blokerer for stimulering af hårdtvævsdannelse, siger Henrik Løvschall.

De transgene mus giver Henrik Løvschall mulighed for at undersøge mastergenet for inflammation i forbindelse med tandrestaurering. Helt konkret foregår det på den måde at musene behandles med pulpaoverkapning, ætsning og fyldning. Så kan Henrik Løvschall over tid følge med i regenerationen og evt. inflammationstilstande i pulpa via inflammationsmarkører i musenes mastergener.

JkXdZ\cc\i bXe [Xee\ _\c\ k´e[\i Tissue engineering er stadig mest fremtidsmusik, og når man spørger Henrik Løvschall om vi i nær fremtid vil være i stand til at dyrke tænder som man dyrker radiser, stiller han sig tvivlende.

– Det er selvfølgelig ikke så enkelt med tænder som med radiser. Men der er forskning i dag som indikerer at idéen måske er realistisk på lang sigt, og i princippet indeholder alle stamceller jo de gener der skal til, siger Henrik Løvschall.

– Museforsøg har for nylig vist at det er muligt at transplantere stamceller til et stort diastema og dér stimulere tandudvikling. Og princippet findes jo allerede i naturen hvor vi kan se at teratomer forskellige steder i kroppen kan udvikle tænder.

– Vi står på det område over for et gennembrud i odontologien: det er lykkedes at isolere stamceller fra forskellige tandvæv. Det har vist sig at stamceller, implanteret med hydroxylapatit, kan danne hhv. dentin, knogle eller cement med rodhindelignende strukturer afhængigt af hvorfra stamcellerne kommer. Og det åbner helt nye perspektiver for forskningen, forklarer Henrik Løvschall.

Ep\ Y`f`dgcXekXk\i g m\a Den mest praktisk relevante nyhed inden for tissue engineering netop nu er en tredje generation af bioimplantater som er på vej. Det drejer sig om vævsvenlige og nedbrydelige biomaterialer som skal virke i kombination med bioaktive molekyler og genterapi lokalt i vævet.

Henrik Løvschall forudser at de bioteknologiske materialer på længere sigt vil blive fremherskende.

– I dag har vi kortlagt menneskets genom, og om 20 år ved vi sikkert meget mere om hvordan den viden kan bruges i behandlinger, siger han. Q

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

=iX KXe[c´^\YcX[\kj \^\e m\i[\e1

Ep i\[`^\i\e[\ aflieXc`jk For TandlÌgebladets lÌsere er Trine Ganer nÌppe noget nyt bekendtskab, for hun har skrevet adskillige artikler til bladet i løbet af de seneste tre ür. Men formelt er Trine Ganer faktisk nyansat pü bladet.

Trine Ganer er nemlig den 1. januar 2006 rykket fra et job som kommunikationsmedarbejder i DTFâ&#x20AC;&#x2122;s sekretariat til en ny stilling som redigerende journalist pĂĽ den journalistisk redigerede del af TandlĂŚgebladet (ÂťTandlĂŚge og samfundÂŤ) og pĂĽ internetversionen tandlaegebladet.dk.

Trine Ganer er 31 ĂĽr og cand.scient. soc. fra Roskilde Universitetscenter.

Hun har vĂŚret ansat i DTF siden september 2002. Ud over de mange artikler som Trine Ganer allerede har skre-

vet til TandlĂŚgebladet, har hun journalistisk erfaring fra et tidligere job som skrivende medarbejder pĂĽ Undervisningsministeriets nyhedsbrev. Trine Ganer har efteruddannet sig pĂĽ kurset ÂťLiv i SprogetÂŤ i 2003 og uddannelsesforløbet ÂťJournalistisk Metode 2ÂŤ under Ă&#x2026;ben Uddannelse pĂĽ Danmarks Journalisthøjskole i forĂĽret 2005.

Trine Ganer vil sammen med tandlĂŚge, journalist Winnie Brodam komme til at skrive hovedparten af artiklerne i den journalistisk redigerede del af TandlĂŚgebladet. Trine Ganer varetager derudover redigerende og koordinerende funktioner. cj

=FKF1 ?<EI@B JÂĽI<EJ<E

5DSTYR 4OTALLÂ&#x2019;SNINGER 9DERLIGERE INFORMATION PĂ&#x152; ELLER WWW EA WILSON DK $ENTALLABORATORIER 4ANDTEKNIKERE 4ANDLÂ?GER

0UDSE OG SLIBEKASSER 3TINKSKABE OG VENTILATION Â&#x152;VRIGE LUKKEDE ARBEJDSSTATIONER 0RODUKTION PĂ&#x152; BESTILLING )NDIVIDUELLE MĂ&#x152;L OG Â&#x2019;NSKER

$ANSK KVALITET OG DESIGN UDFÂ&#x2019;RT AF VELRENOMMERET JYSK INDUSTRIVIRKSOMHED MED Ă&#x152;RS ERFARING WWW EA WILSON DK q EAW EA WILSON DK

TANDLĂ&#x2020;GEBLADET 2006 ¡ 110 ¡ NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

69

@CCLJKI8K@FE<I1 A<EJ BFL;8C

Jbi`m\Yfi[jkXe[c´^\e JljXee\ JZ_`µc\i bXe ^f[k ]fi\kX^\ \e if[Y\_Xe[c`e^ Æ ` \e gcXjk`Zbcf[j% D\e \cc\ij \i _le d\jk k`c [\e k\fi\k`jb\ k`c^Xe^ k`c kXe[c´^\]X^\k

N`ee`\ 9if[Xd I dag kan det være svært for en klinikejer at finde en ledig tandlæge til ansættelse i privat praksis. For 20 år siden var det mindst lige så svært for en nyuddannet tandlæge at finde en ledig stilling. Nogle måtte finde job i udlandet, enkelte opgav helt karrieren, og andre brugte uddannelsen på en alternativ måde.

Det gjorde Susanne Schiøler, cand.odont. fra 1984, derefter omrejsende for 3M i Sønderjylland, på Fyn, i Sydsjælland og enkelte steder i København – nu på niende år produktchef hos DanDental i Vallensbæk.

G i\kk\ _pc[\ – Mine holdkammerater fra skolen drog i stort antal til Tyskland eller til Nordnorge efter eksamen, og det havde jeg ikke mod på, fortæller Susanne Schiøler.

– Jeg havde ingen naturlig indgang til et traditionelt, klinisk tandlægejob, og jeg var nok ret usikker på tandlægerollen, så jeg startede hos 3M og 70

tænkte at det måske kunne bringe mig i kontakt med et »rigtigt« job.

Det viste sig imidlertid at jobbet i dentalbranchen faktisk var det helt rigtige for Susanne Schiøler. I dag bliver hun tit spurgt om hun vil arbejde som tandlæge.

– Men det løb er kørt. Jeg er havnet på den rette hylde selvom det skete ved en tilfældighed. Jeg tror jeg er en bedre tandlæge her end jeg ville være ved en tandlægestol, siger Susanne Schiøler.

Jafmk Xk j´c^\ Tandlægebladet har besøgt Susanne Schiøler i november, umiddelbart efter endodontisymposiet som tydeligvis har sat sig spor både på klinikkerne og i dentalbranchen.

– Hele min verden handler om rodbehandling i denne tid, erklærer Susanne Schiøler.

– Vort callcenter har travlt med at rådgive tandlæger som beder om nikkel-titan-instrumenter og om kofferdam, og vi har fem rodbehandlings-

kurser på trapperne, muligvis flere – med alt hvad det katalyserer af spørgsmål og arbejde både eksternt og internt.

Tandlægerne skal rådgives, og medarbejderne skal klædes på til at rådgive. Det sørger Susanne Schiøler for. Hun kan lide at vejlede, nyder at undervise og synes at dét at afholde kurser er noget af det mest tilfredsstillende. Men hun er også bidt af den kommercielle del af jobbet.

– At opfange en tendens, en interesse, og så smede mens jernet er varmt, det er spændende og udfordrende. Når vi kan sætte noget i gang, forstærke, se at det sælger, se at det virker, puste til gløden, så er det sjovt, siger hun.

Jobbet som produktchef kræver at man er god til at sætte sig ind i omfangsrigt teoretisk materiale omkring produkterne. Nye metoder dukker op, nye materialer markedsføres, og Susanne Schiøler skal på én gang være med i forreste linje og holde den faglige og etiske fane højt.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

=FKF1 N@EE@< 9IF;8D =FKF1 N@EE@< 9IF;8D

BfekXbk\e k`c ble[\ie\# [\k Xk le[\im`j\ f^ i [^`m\# d\e f^j [\e bfdd\iZ`\cc\ [\c \i gfj`k`m\ l[]fi[i`e^\i m\[ JljXee\ JZ_`µc\ij afY jfd gif[lbkZ_\] _fj [\ekXc[\gfk\k ;Xe;\ekXc

– Vi er hurtige til at være med, men vi synes ikke altid vi behøver være forrest, siger hun.

– Produkter og metoder udvikler sig som regndråber på en rude: et produkt som fx nikkel-titan-filene dukker op, og vi tænker: hvad er nu det? Betyder det noget? Så ser vi det flere gange, og det dukker op i nye sammenhænge. De små dråber samler sig til én stor, og så rykker det, fortæller Susanne Schiøler.

9il^ [\k [l \i Y\[jk k`c Aktuelt breder principperne om minimal invasive dentistry sig. De begynder at tegne en tendens, og instrumenterne til den type behandling er nogle af de nye produkter Susanne Schiøler skal tage stilling til.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

– Men for os er det ikke blot en opgave at sælge det nye. Der er også nye tankegange der skal vinde gehør, og helt nye teknikker der skal accepteres, påpeger Susanne Schiøler.

– Vi er nok på nogle områder utroligt konservative herhjemme, og jeg kunne godt ønske mig at vi indimellem var bedre til at forny os og til at kigge ud over landegrænsen og se hvad der sker – at vi ikke altid i Danmark var overbevist om at vi er de bedste til alting.

Når man spørger Susanne Schiøler om hendes holdning til evidens, svarer hun at det væsentligste for hende er at tandlægen er god til at bruge netop det som vedkommende vælger at bruge. Hun mener at »evidens« er

en vanskelig størrelse, at ordet i sig selv måske er lidt af et modeord.

– For når man tænker nøjere efter, er der vel ikke mange områder i vor verden hvor vi helt entydigt kan bevise noget, påpeger hun.

– I hverdagen er det nok vigtigst at tandlægen har forståelse for de valgte materialer og teknikker, for materialernes styrker og svagheder etc. Det optimale materiale i alle situationer findes som regel ikke.

LY\jd`kk\k k\fi` Susanne Schiøler tager stadig ud til klinikker, fx for at fortælle om rodbehandlingsmetoder, og hun har siddet med ved så mange foredrag at hun sikkert sagtens selv kunne holK8E;C¤>< F> J8D=LE;

71

=FKF1 N@EE@< 9IF;8D

?le e \[\ d\[ \^e\ fi[ Xc[i`^ k`c Xk ] ¾m [\ Ôe^i\½# d\e [\e d\i\ k\fi\k`jb\ k`c^Xe^ k`c kXe[c´^\]X^\k gXjj\i JljXee\ JZ_`µc\i ^f[k

de dem. Men hun gør det ikke, for hun mener ikke det vil være troværdigt. Hun har jo, med egne ord: aldrig fået »våde fingre«.

– Måske kunne man mene at jeg ville være en bedre produktchef hvis jeg havde haft den kliniske del med.

Men jeg tror også man kan vende det om. Jeg er ikke belastet af at have siddet med det i hænderne. Jeg kan læse en brugsanvisning og vejlede ud fra den uden forudindtagede holdninger, siger hun.

– Det kan nok være svært for den enkelte tandlæge at samle alle tråde i en hektisk hverdag. I relation til valg af materialer og ændring af teknik er det nok lettere for mig fordi jeg ikke har patienterne til at »forstyrre« billedet.

– Det er vigtigt i mit job at have en teoretisk tilgang, en teknisk betragtning – og når jeg tænker tilbage, har jeg vist egentlig altid lært ved at læse.

Det har betydet mere for mig end at have fingre i det. Og det passer godt i det job jeg har i dag.

D\i\ Z_\]# d`e[i\ kXe[c´^\ Hvad er hun så i dag, Susanne Schiøler, er hun produktchef eller tandlæge? Hvad ville hun sige til en bordherre ved et selskab?

– Jeg ville sige at jeg er produktchef på et dentaldepot. Og derefter ville jeg fortælle at jeg også er tandlæge.

Jeg ville ikke sige at jeg var tandlæge som det primære. Men der står da tandlæge på mit visitkort. Q

KXe[c´^\ ` k`[\e 8ik`bc\e fd JljXee\ JZ_`µc\i \i [\e j`[jk\

@bb\ ]fi Xk ]i\d_´m\ ef^c\ ]i\d ]fi Xe[i\%

X] \e i´bb\ gfiki´kXik`bc\i _mfi` KXe[c´^\$

?\cc\i `bb\ ]fi Xk cµ]k\ g\^\Ôe^i\% D\e ]fi

YcX[\k _Xi ]fijµ^k Xk k\^e\ \k Y`cc\[\ X] _mfi

Xk k\^e\ \k Y`cc\[\ X] dXe^]fc[`^_\[\e `

]fijb\cc`^k \i_m\im\k l[]µi\j% M` _Xi Yc%X%

kXe[c´^\giXbj`j jfd [\e j\i l[ e\kfg el%

Y\jµ^k \e µ$kXe[c´^\# \e ]fijb\i# \e

XdkjkXe[c´^\# \e fdi\aj\e[\ b`ili^# \e

nY

le[\im`j\i f^ \e i´bb\ Xe[i\ kXe[c´^\i cXe[\k fm\i%

72

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

73

GifkfbfccXk ]iX ;Xejb KXe[c´^\$ ]fi\e`e^j fi[`e´i\ ^\e\iXc]fijXd$ c`e^ cµi[X^ [\e (0% efm\dY\i )'', g Dleb\Ya\i^ ?fk\c# Dleb\Ya\i^m\a (),# .('' M\ac\

( (% M\cbfdjk Efter at have budt velkommen til alle udtrykte formanden for 6. kreds, Preben Søndergaard, håbet om en god og konstruktiv generalforsamling. DTF’s formand, Per Gaunø Jensen, bød derpå de fremmødte velkommen til DTF’s ordinære generalforsamling.

) )% EXme\fgi Y X] i\gi´j\ekXek\i Idet der henvises til repræsentantskabslisten af 16. oktober 2005, konstateredes det ved navneopråb at følgende repræsentanter erstattedes af suppleanter: (% bi\[j Repræsentant Anne Rømer Lund Suppleant Lina Pedersen Repræsentant Niels Bruun Suppleant Frank Dalsten Repræsentant Dorte Jeppe-Jensen Suppleant Rasmus A.M. Jensen Repræsentant Karin Kornø Rasmussen Suppleant Gustav Lehnert Repræsentant Manzar AliKhani Suppleant Anders Hasselbalch Christensen 74

)% bi\[j Repræsentant Dorthe Schødt Suppleant Lars Thøgersen Repræsentant Poul Møller Suppleant Christian Eggers-Lura Repræsentant Flemming Juul Suppleant Laila Seidelin Repræsentant Claus Munck Suppleant Jytte Malmos +% bi\[j Repræsentant Helle Lindtoft Suppleant Kaspar Hermansen -% bi\[j Repræsentant Jørgen Juul-Olsen Suppleant Peter Boch Repræsentant Pia Graversgaard Suppleant Leif Kenrad Kredsene var herefter repræsenteret således: 1. kreds 26 repræsentanter + 1 stemmeberettiget studenterrepræsentant 2. kreds 15 repræsentanter 3. kreds 2 repræsentanter 4. kreds 7 repræsentanter 5. kreds 13 repræsentanter + 1 stemmeberettiget studenterrepræsentant 6. kreds 11 repræsentanter 7. kreds 7 repræsentanter 8. kreds 1 repræsentant 9. kreds 7 repræsentanter 10. kreds 1 repræsentant 11. kreds 1 repræsentant I alt 91 repræsentanter og 2 stemmeberettigede studenterrepræsentanter.

* *% MXc^ X] [`i`^\ek Som dirigent valgtes advokat Lars Svenning Andersen der konstaterede at generalforsamlingen var lovligt indvarslet. Repræsentantskabet gav tilladelse til evt. at fortsætte generalforsamlingen søndag den 20. november 2005.

+ +% =fidXe[\ej dle[kc`^\ Y\i\ke`e^ Umiddelbart forud for sin beretning udnævnte DTF´s formand tandlæge Arne Neergaard Jacobsen til æresmedlem af DTF. Formanden motiverede bl.a. udnævnelsen med bl.a. Arne Neergaard Jacobsens næsten livslange indsats for at forbedre vilkårene for danske tandlæger, herunder især Arne Neergaard Jacobsens medvirken ved oprettelsen af Administrationsfonden (DTFs Tryghedsordninger).

Arne Neergaard Jacobsen takkede for udnævnelsen i hvilken forbindelse han udtrykte sit håb om at alle danske tandlæger snarest atter ville være medlemmer af én og samme forening.

I sin mundtlige beretning omtalte DTF’s formand bl.a. følgende emneområder: • Vision 2010 og elementerne heri • Kommunalreformen – herunder organiseringen af Amtstandplejen og børne– og ungdomstandplejen TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

• DTF´s kredsstruktur • DTF´s demokratiske opbygning • Den mulige overenskomst for selvstændige tandplejere • Brugerbetaling i tandplejen som påvirker tandsundheden negativt • Arbejdet for at hjælpe patienter med aggressiv marginal parodontitis • Tandbehandling i udlandet • Tandlægestandens image/etik i tandplejen • Tandlægerne i medierne • Besparelser på tandlægeuddannelsen • Efteruddannelse – succesrigt symposium • Årskursus 2006 • Samarbejdet med TNL • Tandlægebladets identitetsbærende funktion.

,

-

forsamling 2005 opfordres til at pålægge hovedbestyrelsen at rette henvendelse til Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling samt folketingspolitikere med henblik på at forhindre yderligere forringelser i tandlægeuddannelsen«.

Resolutionsforslaget blev vedtaget.

Resolutionsforslaget blev vedtaget.

Kirsten Christensen fremsatte resolutionsforslag nr. 2: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 henstiller at Dansk Tandlægeforening arbejder for at helproteseundervisningen bevares i den nye studieplan i samme omfang som i den nuværende studieplan«.

Resolutionsforslaget blev trukket tilbage og kom således ikke til afstemning.

,% ?fm\[Y\jkpi\cj\ej ijY\i\ke`e^ jXdk glebk -# µmi`^\ ijY\i\ke`e$ ^\i fm\i\ejbfdjkl[mXc^ 8# [\k f]]\ekc`^\ ]fi_Xe[c`e^jfdi [\j ]fi_Xe[c`e^jl[mXc^# G8KL f^ GiXb$ j`j]fij`bi`e^jl[mXc^\k

9. kreds fremsatte resolutionsforslag nr. 3: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 anbefaler kraftigt at undervisningen i helprotetik bibeholdes og henstiller til Dansk Tandlægeforening af arbejde herfor«.

(Var bragt på DTFnet 6. september 2005).

Resolutionsforslaget blev trukket tilbage og kom således ikke til afstemning.

Repræsentantskabet debatterede herunder punkterne 4, 5 og 6.

Under debatten blev følgende resolutionsforslag fremsat: Københavns Tandlægeforening fremsatte resolutionsforslag nr. 1: »Dansk Tandlægeforenings generalTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

fagområder – Dansk Tandlægeforening til at arbejde for at der også fremover vil blive uddannet kandidater der besidder den fornødne diagnostiske og behandlingsmæssige kompetence til varetagelse af den orale sundhed hos såvel betandede som ubetandede patienter«.

1. og 9. kreds fremsatte resolutionsforslag nr. 4: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 opfordrer – på baggrund af forlydender om større undervisningsreduktioner på enkelte

Mogens Bastved fremsatte resolutionsforslag nr. 5: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 kan tilslutte sig HB´s beslutning om at gøre tandlægestandens etiske forhold og fagets kvalitetssikring til nogle af foreningens fokusemner.

I konsekvens heraf beslutter hovedgeneralforsamlingen 2005 at der afsættes de nødvendige økonomiske midler til gennemførelse af empiriske undersøgelser, der kan klarlægge såvel Dansk Tandlægeforenings medlemmers som befolkningens holdninger, forventninger og krav til tandlægestandens etiske og kvalitative niveauer.

Undersøgelserne gennemføres med ekstern bistand til problemformulering, udformning af spørgsmål og efterfølgende evaluering i tæt samarbejde med Dansk Tandlægeforening.

Undersøgelserne indledes med en web-baseret intern undersøgelse og evaluering blandt DTF´s medlemmer«.

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

75

Resolutionsforslaget blev vedtaget.

Peter Østergaard fremsatte resolutionsforslag nr. 6: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 beslutter at DTF støtter udviklingen af e-learning for praktiserende tandlæger med kr.

500.000.

Det sker ved at beløbet gives af DTF til Det Rådgivende Organ for Efteruddannelse (ROE) på Københavns Tandlægeskole til specifik udvikling af e-learning-systemet Blackboard Learning System. Beløbet overdrages af lederen af DTF´s Efteruddannelse, som er fuldgyldigt medlem af ROE, for at fremme DTF´s specifikke indflydelse på krediteret efteruddannelse for praktiserende tandlæger«.

Resolutionsforslaget blev forkastet.

6. kreds fremsatte resolutionsforslag nr. 7: »DTF’s hovedbestyrelse pålægges på HGF 2005 at undersøge og eventuelt ændre kontingentopkrævningen, så der fremover opkræves et personligt kontingent og et erhvervskontingent«.

Resolutionsforslaget blev trukket tilbage og kom således ikke til afstemning.

Peter Østergaard fremsatte resolutionsforslag nr. 8: »Dansk Tandlægeforenings generalforsamling 2005 beslutter at der oprettes en Faglighedsfond i DTF. 76

Formålet er at øge antallet af artikler i Tandlægebladet udført af praktiserende tandlæger samt at forbedre standarden og antallet af tandlægelige kursusgivere blandt praktiserende tandlæger.

Faglighedsfonden skal administreres af DTF´s Efteruddannelsesudvalg, EUU, der er et udvalg nedsat af DTF´s hovedbestyrelse.

Beløb kr. 250.000 per år (dyrtidsreguleret) vil fremover fremgå i DTF’s årsregnskab under øvrige aktiviteter«.

Resolutionsforslaget blev forkastet.

. .% J´ic`^\ \de\i a. Krediteringssystem Formanden for Efteruddannelsesudvalget, Bent Hansen, motiverede forslaget om kreditering af kontinuerlig efteruddannelse.

Forslaget blev enstemmigt vedtaget. b. Funktionsbeskrivelser Niels Bruun redegjorde for det af hovedbestyrelsen udarbejdede forslag til funktionsbeskrivelser for fagpolitikere i DTF der oppebærer vederlag.

Forslaget blev vedtaget. c. Kontingentregler for dobbeltmedlemmer Per Gaunø Jensen redegjorde for hovedbestyrelsens forslag om ændrede

kontingentregler for dobbeltmedlemmer, hvorefter dobbeltmedlemmer ikke længere vil kunne få dobbelt reduceret kontingent, dvs. ikke længere vil kunne få beregnet reduktion af kontingentet ud fra det i forvejen reducerede kontingent som gælder for alle offentligt ansatte.

Forslaget, hvorefter dobbeltmedlemmer fremover vil skulle vælge mellem at betale 1) det normale offentlige kontingent eller 2) det reducerede kontingent i forhold til det normale fulde kontingent, blev enstemmigt vedtaget.

Det blev endvidere besluttet at medlemmer som i øjeblikket betaler dobbelt reduceret kontingent, samt medlemmer der er berettiget hertil, skal have mulighed for at betale dobbelt reduceret kontingent indtil der forekommer kontingentskifte som følge af stillingsskifte eller andre forhold.

De ændrede regler har virkning fra 2. januar 2006. d. Kredsstruktur efter kommunalreformen Per Ilsøe redegjorde for de udarbejdede forslag til ny regionsstruktur/ regions- og kredsstruktur i DTF. Efter en kort debat blev følgende temaer sat til skriftlig afstemning: A. Ønskes der ændringer (af den nuværende kredsstruktur)?

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

For .............................................. 55 stemmer Imod .......................................... 27 stemmer Blanke ........................................7 stemmer B. Hvordan skal Ìndringer udmøntes?

Alene 5 regioner: ................ 35 stemmer 5 regioner plus 9 kredse:... 44 stemmer Blanke: ..................................... 12 stemmer

ReprĂŚsentantskabet gav derpĂĽ med overvĂŚldende ďŹ&#x201A;ertal udtryk for at der i forbindelse med det videre arbejde med konkrete forslag til ny regionsstruktur/regions- og kredsstruktur ikke skulle inddrages forhold vedr. størrelsen hhv. sammensĂŚtningen af DTF´s reprĂŚsentantskab eller DTF´s politiske struktur i øvrigt.

/ /% ¤e[i`e^j]fijcX^ k`c ;K=¥j m\[$ k´^k\i jXdk k`c ;K=¥j \k`jb\ i\^c\i f^ bfcc\^`Xc\ m\[k´^k (Var udsendt i tillÌgget Generalforsamling 2005 til TandlÌgebladet nr.

10A/2005).

TOTAL TEAM TRAINING

DR. DICK BARNES GROUP TAWANA COLEMAN True success in dentistry is not just a question of luck or talent - it`s a question of knowledge.

Who better to share that than America`s leading practice development trainer who has literally helped thousands of dentists take their practice to the next level?

Tawana Coleman`s proven program will give the participants the VLPSOLÂżHG HIIHFWLYH PHWKRGV WR GR PRUH WKDQ MXVW ORRN DKHDG WKH\COO EH GHÂżQLQJ D QHZ YLVLRQ :KHQ \RX DUH UHDG\ WR JR WR WKH QH[W OHYHO Tawana will make it happen.

Copenhagen 3. & 4. march 2006.

Information and signup: Henrik Sørensen, Tel. 44950902 (Clinic) or 44488843 (Evenings) TANDLĂ&#x2020;GEBLADET 2006 ¡ 110 ¡ NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

77

1. Orientering om ikke at sende et forslag til urafstemning (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

2. Tidsfrist for modtagelse af stemmesedler ved urafstemning om forhandlingsresultater på det private forhandlingsområde (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

3. Tidsfrist for modtagelse af stemmesedler ved urafstemning om forhandlingsresultater på det offentlige forhandlingsområde (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

4. Tidsfrist for modtagelse af stemmesedler ved urafstemning om forhandlingsresultater vedr. privatansatte tandlæger (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

5. Særlig godtgørelse (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget, som var stillet af hovedbestyrelsen, blev efter råd fra dirigenten trukket tilbage og kom således ikke til afstemning. Ændringsforslag til DTF´s etiske regler og kollegiale vedtægt (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005).

1. Afgørelse af stridsspørgsmål (stillet af hovedbestyrelsen).

78

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

2. Ændringer i den kollegiale vedtægt (stillet af hovedbestyrelsen).

Forslaget blev enstemmigt vedtaget.

0 0% >f[b\e[\cj\ X] \m\ekl\cc\ ´e$ [i`e^\i ` bi\[j]fi\e`e^\ie\j j´i$ m\[k´^k\i f^ k`cc´^ k`c [\ bfcc\^`Xc\ i\^c\i Dirigenten redegjorde for at den ændring af særvedtægten for Københavns Tandlægeforening som omhandlede stemmeret til studenterrepræsentanten på kredsgeneralforsamlingen, måtte anses for at være i modstrid med § 8, stk. 3 i Dansk Tandlægeforenings vedtægter.

Dirigenten konkluderede derfor at repræsentantskabet ikke vedtægtsmæssigt kunne godkende denne ændring af KTF´s vedtægter.

Niels Henrik Heller meddelte at KTF tog dirigentens redegørelse og konklusion til efterretning, at bestemmelsen følgelig udgår af KTF´s vedtægter, samt at KTF i 2006 vil stille forslag om en ændring af DTF´s vedtægter desangående.

(' ('% I\^ejbXYjXÕ´^^\cj\ f^ i\m`j`$ fejY\i\ke`e^ ]fi i\^ejbXYj i\k )''+ Årsregnskaberne for Dansk Tandlæ-

geforening, Fonden til fremme af videnskabelig og praktisk odontologi (Calcinfonden) og Tandlægefonden af 1992, Haderups, Stürups m.fl. legater blev enstemmigt godkendt af repræsentantskabet.

Regnskabet for Praksisforsikringen blev enstemmigt godkendt.

(( ((% M\[kX^\cj\ X] Yl[^\k ]fi i\^ejbXYj i\k )''-# _\ile[\i ]Xjkj´kk\cj\ X] d\[c\djbfek`e^\e$ k\i dm% jXdk Xbk`m`k\kjYl[^\k ]fi )''.

(Budgetforslag 2006 var udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005). a. Forslag til budget 2006 Per Gaunø Jensen gennemgik budgetforslaget, som var baseret på et uændret kontingent for medlemmerne i 2006. b. Bevilling til DTF’s Forskningskonto Repræsentantskabet godkendte et rådighedsbeløb for 2006 til DTF’s Forskningskonto på op til 200.000 kr. c. Fastsættelse af godtgørelser mv. for deltagelse i foreningsarbejde Repræsentantskabet godkendte følgende satser for særlig godtgørelse i 2006: 3-6 timer: ansatte 931 kr. klinikejere 1.429 kr.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

Over 6 timer: ansatte 1.862 kr. klinikejere 2.858 kr. d. Fastsættelse af vederlag til formanden og øvrige fagpolitikere Hovedbestyrelsen foreslog følgende vederlag for 2006, som blev vedtaget: Formand.......................................775.210 kr.

Næstformand, privat ........... 205.660 kr.

Næstformand, offentlig ...... 166.750 kr.

DOF-formand, inkl. særligt tillæg indtil nyvalg................ 166.750 kr.

SYSIFO-formand, inkl. særligt tillæg indtil nyvalg.................332.140 kr. (ved nyvalg reduceres det årlige vederlag til 258.400 kr.)

FK-formand, inkl. tillæg for fravær fra egen klinik og bopæl vest for Lillebælt ...................................... 281.420 kr.

Idet FK-formanden tillige er SYSIFO-formand reduceredes dette vederlag med 50% og fastsattes således til .......140.710 kr. (ved nyvalg reduceres det årlige vederlag til 129.200 kr.)

Tillæg for fravær fra egen klinik ............................25.840 kr.

Tillæg for bopæl vest for Lillebælt eller på Bornholm................... 12.920 kr.

Formand for Praksisforsikringsudvalget............... 265.980 kr.

PATU-formand ...........................43.440 kr. Øvrige HB-medlemmer, (ekskl. særlig godtgørelse)... 65.170 kr. e. Vedtagelse af endeligt budget Repræsentantskabet vedtog det endelige budget for 2006. I forbindelse hermed blev fuldt medlemskontinTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

gent for 2006 fastsat uændret til 10.538 kr. og nedsat kontingent for offentligt ansatte uændret til 7.556 kr. Ligeledes blev kontingent for studentermedlemmer fastsat uændret til 200 kr. f. Vedtagelse af aktivitetsbudget 2007 Repræsentantskabet vedtog foreningens aktivitetsbudget for 2007, som blev fremlagt af Per Gaunø Jensen. g. Vedtagelse af budget for 2006 for Praksisforsikringen Budgettet blev godkendt af repræsentantskabet.

() ()% MXc^ k`c _fm\[Y\jkpi\cj\e# _\i$ le[\i mXc^ X] ]fidXe[ a. Valg af formand Følgende kandidater stillede op: Karsten Møller, 1. kreds.

Henning Nyholm Jensen, 9. kreds.

Susanne Andersen, 2. kreds.

Efter første skriftlige afstemning opnåede kandidaterne følgende stemmetal: Karsten Møller:.........................................20 Henning Nyholm Jensen: ...................22 Susanne Andersen: ................................51 Karsten Møller meddelte herefter at han trak sit kandidatur tilbage, i hvilken forbindelse han anbefalede dem som havde stemt på ham, ved anden skriftlige afstemning i stedet at stem-

me på Susanne Andersen.

Efter anden skriftlige afstemning opnåede Susanne Andersen 69 stemmer, og Henning Nyholm Jensen 21 stemmer. Der blev afgivet 3 blanke stemmer.

Susanne Andersen var hermed valgt med mere end 2/3 af de afgivne stemmer, jf. § 33, stk. 2, litra g, i DTF’s vedtægter.

Susanne Andersen takkede for valget. b. Valg til hovedbestyrelsen Niels Bruun blev genvalgt for en ny treårig periode.

Sidsel Fogh Pedersen blev nyvalgt for en treårig periode.

Sidsel Fogh Pedersen takkede for valget.

(* (*% MXc^ k`c [`m\ij\ k`cc`[jgfjk\i f^ l[mXc^ d%d% a. Valg af to suppleanter til DTF’s kollegiale voldgiftsret Paul Vig Nissen blev genvalgt for en ny treårig periode.

Jan A. Frederiksen blev nyvalgt for en treårig periode. b. Valg af ét medlem og to suppleanter til Landstandlægenævnet Hans Christian Hagh og dennes to suppleanter, Steen Rosby og Niels Christian Krogh, blev alle genvalgt for en ny treårig periode.

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

79

(+ (+% >\e\iXc]fijXdc`e^ ` ;K=j Kip^_\[jfi[e`e^\i a. Årsberetning Formanden for DTFs Tryghedsordninger, Annette Teglers, gav en kort uddybende redegørelse for den i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005 udsendte årsberetning fra Tryghedsordningerne.

Repræsentantskabet tog årsberetningen til efterretning. b. Særlige emner 1. Indstilling til forhøjelse af sygedagpengebidraget til DTFT (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005).

Repræsentantskabet bemyndigede bestyrelsen til at beslutte at forhøje bidraget fra 2,00% til 2,25% af sygesikringsomsætningen.

2. Indstilling til ophævelse af DTFT’s kollektive ulykkesforsikring (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr.

10A/2005).

Repræsentantskabet bemyndigede bestyrelsen til at opsige DTFT’s kollektive ulykkesforsikring.

3. Indstilling til ny investeringsstrategi for DTFT (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005).

Den ny og mere moderne investe80

ringsstrategi blev enstemmigt vedtaget. Samtidig ophævedes den gamle forretningsorden for investeringsrådet.

4. Indstilling til forretningsorden for bestyrelsen for DTFT (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr. 10A/2005).

Forretningsordenen blev enstemmigt vedtaget af repræsentantskabet. c. Årsregnskab 2004 (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr.

10A/2005).

DTFs Tryghedsordningers kasserer, Palle Skjødt, fremlagde årsregnskabet, der enstemmigt blev godkendt af repræsentantskabet. d. Budgetforslag 2006 (udsendt i tillægget »Generalforsamling 2005« til Tandlægebladet nr.

10A/2005).

Palle Skjødt gennemgik budgetforslaget 2006, der enstemmigt blev godkendt af repræsentantskabet. e. Valg af formand Annette Teglers blev – uden modkandidat – genvalgt med akklamation for en toårig periode. f. Valg til Bestyrelsen Palle Skjødt og Kirsten Melchior blev genvalgt for en toårig periode. g. Valg af statsautoriseret revisor

Repræsentantskabet genvalgte Deloitte, Statsautoriseret Revisionsaktieselskab, for ét år. h. Valg af to kritiske revisorer Følgende kandidater stillede op: Lars Munk, Frank Sloth, Nina Kümmel og Søren Poulsen.

Repræsentantskabet valgte efter skriftlig afstemning Frank Sloth og Søren Poulsen for ét år. i. Valg af to kritiske revisorsuppleanter Lars Munk og Nina Kümmel blev valgt som suppleanter for ét år. j. Eventuelt Kresten Mikkelstrup takkede for 11 års godt samarbejde i DTFs Tryghedsordninger.

(, (,% MXc^ X] i\m`j`fejÔidX Revisionsfirma Deloitte, Statsautoriseret Revisionsaktieselskab, blev genvalgt for ét år.

((-% MXc^ X] kf bi`k`jb\ i\m`jfi\i f^ kf i\m`jfijlggc\Xek\i a. Kritiske revisorer Ib Christoffersen og Jens Bonde Eriksen blev genvalgt for ét år. b. Kritiske revisorsuppleanter Følgende kandidater stillede op: TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

Stig Simonsen, Gustav Lehnert, Nina Kümmel og Marianne Riis.

Repræsentantskabet valgte efter skriftlig afstemning Nina Kümmel og Marianne Riis for ét år.

(. (.% M\[kX^\cj\ X] _mfi ;K=Ëj fi[`$ e´i\ ^\e\iXc]fijXdc`e^ cµi[X^ [\e

(.% efm\dY\i )''. jbXc X]_fc[\j Hovedbestyrelsen foreslog Munkebjerg Hotel i Vejle hvilket enstemmigt blev vedtaget.

(/ (/% <m\ekl\ck Anne Rømer Lund takkede hovedbestyrelsen, Per Gaunø Jensen og re-

præsentantskabet for et godt samarbejde i de seks år hvor hun havde siddet i hovedbestyrelsen.

Dirigenten takkede repræsentantskabet og erklærede herefter generalforsamlingen for hævet og gav ordet til Per Gaunø Jensen der ønskede Sidsel Fogh Pedersen tillykke med valget til hovedbestyrelsen samt ønskede Susanne Andersen tillykke med valget som formand.

KØB DEN HOS DIN BOGHANDLER

Er du fagligt ajour?

ODONTOLOGI 2006 Red. Palle Holmstrup et al

Nu er 2006-udgaven af Nordisk odontologisk årbog klar. Her kan du som tandlæge følge med i hvad der sker inden for dit område. I årets udgave kan man f.eks. læse om rodstifter, fissurforsegling i år 2006 og vandkvalitet i dentale units. Årbogen skrives på de tre skandinaviske sprog af tandlæger fra Danmark, Norge, Sverige og Finland.

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

K8E;C¤>< F> J8D=LE;

DESIGN: IMPERIET

Sjæleboderne 2 – 1122 København K – tlf. 3375 5900 – fax 3375 5901 www.munksgaarddanmark.dk – forlaget@munksgaarddanmark.dk

Der tages forbehold for trykfejl og prisændringer

kr. 306,00 – 224 sider – december 2005

81

Per Gaunø Jensen takkede alle som han havde arbejdet sammen med i de ni ür hvor han havde siddet i hovedbestyrelsen, i hvilken forbindelse han sÌrligt takkede Anne Rømer Lund for hendes store indsats som formand for PATU. Endelig takkede Per Gaunø Jensen dirigenten for en sÌrdeles

kompetent afvikling af generalforsamlingen.

Lars Svenning Andersen, dirigent Sten Modvig, referent

(VIS DET ER VÂ?RD AT FEJRE ER DET OGSĂ? VÂ?RD AT FEJRE ORDENTLIGT $ET ER NU Ă?R SIDEN 3TEEN 7Â?RN *ENSEN Ă?BNEDE DEN FÂ&#x2019;RSTE LĂ?GE HOS INFORM $ER ER SKET MEGET SIDEN MEN VORES FOKUS PĂ? KVALITET ERGONOMI OG DESIGN HAR IKKE Â?NDRET SIG DET HAR LYSTEN TIL AT FEJRE SÂ?RLIGE BEGIVENHEDER HELLER IKKE $ERFOR MARKERER VI 3TEENS OG INFORMS Ă?RS JUBILÂ?UM MED

2ECEPTION FREDAG DEN FEBRUAR FRA KL TIL 6I GLÂ?DER OS TIL AT SE KUNDER SAMARBEJDSPARTNERE OG ANDRE VENNER AF HUSET TIL EN FESTLIG DAG HOS OS I !ALBORG HVOR VI BYDER PĂ? LIDT GODT TIL GANEN OG PRÂ?SENTERER VORES NYINDRETTEDE SHOWROOM MED DE SENESTE PRODUKTNYHEDER

INFORM A S s ! %NGELUNDS 6EJ s !ALBORG 36 s 4ELEFON s WWW INFORM AS DK

82

TANDLĂ&#x2020;GEBLADET 2006 ¡ 110 ¡ NR . 1

E8ME<

BmXc`k\kjgi`j k`c JBK ` wi_lj

Læs mere på internettet på www.skt.au.dk under »Nyheder«.

Alj giXZk% Soheila Aslani Mikkel M. Ø. Poulsen Signe Johanne Rasmussen Anne Katrine Svane

GiXbj`j Laila Seidelin og Poul Møller har indgået klinikfællesskab på adressen Smedelundsgade 18, 1., 4300 Holbæk pr. 1. december 2005.

Lars Lind har overtaget Flemming Richter Hansens klinik på adressen Skovvej 26, 6880 Tarm pr. 23. december 2005.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

=FKF1 N@EE@< 9IF;8D

Skolen for Klinikassistenter, Tandplejere og Kliniske Tandteknikere (SKT) ved Aarhus Universitet har modtaget prisen »Recognised for Excellence« – en anerkendelse som er ny og internationalt højt respekteret.

SKT får prisen som anerkendelse af et flot arbejde med kvalitetsudvikling, og tildelingen begrundes bl.a. med at SKT systematisk arbejder med løbende forbedringer relateret til undervisningen.

Skolen anvender fx systematisk forskellige metoder til at være i stadig dialog med de studerende om deres forventninger og behov, og SKT roses specifikt for gode resultater mht. udviklingen i elevfrafald og af driftsresultater.

=fidXe[jjb`]k\i\Z\gk`fe ` ;K= Det var både farvel og goddag da DTF inviterede til reception den 8. december 2005.

Farvel til Per Gaunø Jensen der har været formand for DTF i fire år, og goddag til Susanne Andersen der overtog formandsstafetten på hovedgeneralforsamlingen i november.

Mange mødte op til receptionen for at tage afsked og byde velkommen.

Marianne Bækø Jensen har overtaget Nina Svanes klinik på adressen Stationsalleen 42, st., 2730 Herlev pr. 31. december 2005.

Marianne Hørmand har overtaget Ole Bæk Kristensens klinik på adressen Gåsestræde 9 A, 5700 Svendborg pr.

1. januar 2006.

Kim Berthelsen og Mikkel Ro Larsen har overtaget Finn Larsens klinik på adressen Kogade 4, 6270 Tønder pr. 1. januar 2006.

Henrik Bo Andersen og Morten Worsøe har overtaget Allan Levins klinikandel og indgået klinikfællesskab med

Ole Simonsen og Preben Worsøe på adressen Sjælør Boulevard 27 B, st., 2450 København SV pr. 1. januar 2006.

Jacob Valby Bøgeblad har overtaget Jan-Erik Pedersens klinik på Torvet 1 B, 4690 Haslev pr. 1. januar 2006.

Bente Thomsen og Søren Gorm Hansen har ændret klinikadresse fra Ny Østergade 2 A, 3600 Frederikssund til Færgeparken 22-23, 3600 Frederikssund pr. 1. januar 2006.

Jihad Samsam har overtaget Henrik Nørregaards klinik på adressen Bispebjerg Bakke 7, 2400 København NV pr.

1. januar 2006.

J<IM@:<J@;<I

83

E8ME<

Mette Rindal har overtaget Frode Lindings klinik på adressen Storgade 24, 4180 Sorø pr. 2. januar 2006.

8ej´kk\cj\i Nina Svane hos Marianne Bækø Jensen, 2730 Herlev.

Finn Larsen hos Kim Berthelsen og Mikkel Ro Larsen, 6270 Tønder.

Allan Levin hos Ole Simonsen, Preben Worsøe, Henrik Bo Andersen og Morten Worsøe, 2450 København SV.

=µ[j\cj[X^\ (-% aXelXi )''-Æ,% ]\YilXi )''*' i Peter Clausen, Valby, 20. januar.

Jacob Helmer Tække, England, 23. januar.

Morten Hørmand, Frederiksberg C, 30. januar. +' i Merete Vang Korsgaard, Skive, 18. januar.

Mette Laasby Kristensen, København NV, 20. januar.

Anders Grønbeck, Århus C, 26. januar.

Anette Frandsen, Ikast, 29. januar.

Hans Lock, Kerteminde, 1. februar.

Lene E. Juel Jensen, København Ø, 2. februar.

Jan Halborg, Borup, 5. februar.

,' i Lene Stjernholm Andersen, Veflinge, 19. januar.

Hanne Lyager, Holstebro, 20. januar.

Michael Them, Horsens, 21. januar.

Lisbeth Nielsen, Viborg, 4. februar.

Dorte Kaa Christensen, Aalborg, 5. februar.

., i Malte Nørgaard, Charlottenlund, 2. februar.

-' i Ivan Juul Povlsen, Kirke-Hyllinge, 18. januar.

Allan Hammershaimb, Stege, 21. januar.

Birgit Blyme Nielsen, Nivå, 21. januar.

Birgit Ersted Jensen, Glumsø, 26. januar.

Aksel Jensen, Vig St., 27. januar.

Ebbe Lyndgaard, Fredericia, 27. januar.

Marianne von Rath, Tyskland, 31. januar.

Karen Dahl Jeppesen, Risskov, 3. februar.

.' i Else Egeberg, Hellerup, 20. januar.

Jørgen Uhre, Frankrig, 21. januar.

Ole Dahl-Petersen, Vedbæk, 4. februar.

/' i Max Erik Reiter, Nakskov, 18. januar. /, i Else Mose-Hansen, Virum, 20. januar.

Ib Thorlacius, Højby Sjælland, 20. januar.

Margrethe Christophersen, Frederikssund, 29. januar.

;µ[j]Xc[ Michael Nielsen, født 1950, kandidateksamen 1974.

E8ME< ?m`j ;\ `bb\ µejb\i ;\i\j ]µ[$ j\cj[X^ f]]\ekc`^^afik ` KXe[$ c´^\YcX[\k# Y\[\j ;\ m\ec`^jk bfekXbk\ fj j\e\jk * d e\[\i ]µi ]µ[j\cj[X^\e% ¥ejb\i ;\ g \k j\e\i\ k`[jglebk `^\e Xk ] f]]\ekc`^^afik \e ile[ ]µ[$ j\cj[X^# Y\[\j ;\ `^\e bfe$ kXbk\ fj j\e\jk * d e\[\i ]µi [X^\e% JgXck\e i\[`^\i\j X] C`jY\k_ G\[\ij\e# ;Xejb KXe[c´^\]fi\e`e^j j\bi\kX$ i`Xk# kc]% .' ), .. ((%

84

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Konkurrence fra udlandet Tandlægerne Sonja Sveistrup & Dorte Cederbek Viborg

Vil du være mere konkurrencedygtig!

Med fantastisk kvalitet og service fremstiller vi din protetik til markedets bedste pris og længste garanti. Det betyder du kan blive mere konkurrencedygtig og endda øge din indtjening! Oversea Dental Group Ltd. er en af verdens største laboratoriesammenslutninger med dentallaboratorier – og salgskontorer i flere lande.

Tandlægerne Shanti & Søren Digebjerg Odense

Priseksempel: MK krone/broled inkl. 75 % guld .... 950

kr.

Procera krone...................... 995

kr.

MK krone/broled inkl. NP legering .. 650

kr.

Partiel Unitor ................... 1.600

kr.

dansk gennemsnitspris ca 1.750 kr.

dansk gennemsnitspris ca. 1.400 kr.

dansk gennemsnitspris ca. 1.700 kr.

dansk gennemsnitspris ca. 3.400 kr.

Tandlægerne Lisbeth & Niels Holgersson Kolding

Vil du vide mere om os og om, hvordan vi arbejder, så indsend talonen eller send os en mail på grethe@ptl.dk. Vi arbejder i dag for mere end 700 tilfredse danske tandlæger.

Vi glæder os til vise dig vores kvalitet og service.

Tandlægerne Lene & Peter Pein-Lorenzen Nørresundby

Tandlæge Henrik Harmsen Slagelse

Venlig hilsen John Bak

PTL – Oversea Labs Denmark · Suensonsvej 3 · 8600 Silkeborg · Tlf. 87 22 31 20 · www.ptl.dk

JA TAK! Jeg er interesseret!

Tandlæge Bjarne H. Larsen Sønderborg

Send mig information samt et GRATIS kom i gang sæt.

Tandlæge: Navn:

Oversea Labs Denmark

Adresse: Tandlæge Klaus Kristensen Fredericia

Postnr.:

Telefon:

Gitte Maach Kvalitets - & Produktionschef PTL – Oversea Labs Denmark

e-Post:

By:

+++ 1727 +++ 8600 Silkeborg

E8ME<

@e d\dfi`Xd 9µi^\ ;XY\cjk\\e Tandlæge Børge Dabelsteen var født i 1913, blev kandidat i 1936 og døde i oktober 2005.

Hans hustru og nærmeste kollega gennem alle årene, Inger Bay, døde for et halvt år siden.

Han var nestor i en stor tandlægefamilie. Da jeg engang spurgte ham hvornår han havde startet klinikken, sagde han: »Det var før du fik dine mælketænder«. Jeg blev i 1959 som 21årig henvist til Børge Dabelsteen via en af hans slægtninge. Med en kompliceret tandsygehistorie og med bl.a. traumer fra mit arbejde i fjerne lande langt fra Danmark vendte jeg gang på gang tilbage til Børge Dabelsteen på Christmas Møllers Plads på Amager. Det samme gjorde, så vidt jeg ved, også mange andre udlandsdanskere. Tandlæge Dabelsteen fandt altid løsninger på problemer der i mine øjne så meget alvorlige ud.

Han stillede store krav til sig selv og sine medarbejdere mht. præcision, holdbarhed og funktionalitet. Han var en fantastisk håndværker og kliniker der overkom det utrolige. Han påtog sig arbejde på klinikken som andre ville have sendt videre til tandteknikere.

Han var omkring de 90 år da jeg konsulterede ham for sidste gang. Jeg syntes han var still going strong, men han sagde: »Det eneste der fungerer på mig nu, er mine hænder«. Jeg kan bevidne at det havde de altid gjort, og det gjorde de til det sidste.

Han var stadig en rank mand. Sygdom og tab i den nærmeste familie bar han med stor værdighed og sjælsro. Æret være Børge Dabelsteens minde.

Finn G. Becker-Christensen, speciallæge, dr.med.

B8C<E;<I

AXelXi )''=XZkj f^ =´c[\i Dato: 28.-29.1.2006 Sted: Hotel Legoland, Billund Arrangør: DTF Efteruddannelse Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

B8C<E;<I J`[jk\ ]i`jk ]fi `e[c\m\i`e^ X] jkf] k`c bXc\e[\i\e ` K9 ei% ) )''-1 ;\X[c`e\ (/% aXelXi L[bfdd\i (% ]\YilXi

=\YilXi

J`[jk\ ]i`jk ]fi `e[c\m\i`e^ X] jkf] k`c bXc\e[\i\e ` K9 ei% * )''-1 ;\X[c`e\ ('% ]\YilXi L[bfdd\i (% dXikj

I\kjf[fekfcf^` m% C`j Kfig\k 8e[\ij\e Dato: 20.2.2006 Sted: DTF’s lokaler, Amaliegade 17, Kbh. K Arrangør: SPBT (nye medlemmer:

P[\ic`^\i\ fgcpje`e^\i bXe `e[_\ek\j _fj K`eX 8e[\ij\e# KXe[c´^\YcX[\k# kc]% ** +/ .. **# kX7[k]$[b%[b

86

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

B8C<E;<I

henv. Lars O. Madsen, tlf. 39 63 51 71) Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

Arrangør: DTF Efteruddannelse Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

E`c\ <ogf ?\Xck_ <o_`Y`k`fe Dato: 21.-24.2.2006 Sted: Cairo Arrangør: Nile Expo Health Exhibition Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

8e^jk$ f^ [\gi\jj`fejjp^[fdd\ m% gjpbfcf^ A�ie K_Xee`e^ Dato: 30.3.2006 Sted: DTF´s lokaler, Amaliegade 17, Kbh. K. Arrangør: SPBT (nye medlemmer: henv. Lars O. Madsen, tlf. 39 63 51 71) Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

Jd\ik\Y\_Xe[c`e^ d\[ Xblglebkli Dato: 24.-25.2.2006 Sted: København Arrangør: Dansk Medicinsk Selskab for Akupunktur Info: Tlf. 86 12 83 70 (Karen), www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk D`[n`ek\i D\\k`e^ Dato: 23.-26.2.2006 Sted: Chicago Arrangør: CDS Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

DXikj Bfd ^f[k ]iX jkXik Dato: 9.-11.3.2006 Sted: Hotel Kolding Fjord Arrangør: DTF Efteruddannelse Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk KXe[c´^\ie\j C\[\cj\jXbX[\d` Dato: 17.-18.3.2006 Sted: Handelshøjskolen i København Arrangør: DTF Efteruddannelse Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk wijblijlj Dato: 23.-25.3.2006 Sted: Bella Center, København TA N DL Ă&#x2020; G E B L A DE T 2 0 0 6 ¡ 110 ¡ N R . 1

â&#x20AC;&#x201C; fra DKM Dental, jeres konkurrencedygtige dental-leverandør

elt guld MK pü højÌd kr.

850.575.-

patibelt MK pĂĽ biokom metal kr.

8gi`c *. Â&#x201A;i YcXe[k kXe[c´^\i m% [fZ\ek <% :_i`jk`Xe Dlebj^XXi[ Dato: 26.4.2006 Sted: DTF´s lokaler, Amaliegade 17, Kbh. K. Arrangør: SPBT (nye medlemmer: henv. Lars O. Madsen, tlf. 39 63 51 71) Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk =XZkj f^ =´c[\i Dato: 28.-29.4. 2006 Sted: Comwell, Roskilde Arrangør: DTF Efteruddannelse Info: www.dtfnet.dk eller www.tandlaegebladet.dk

DXa ;\ee`j KXiefn Dato: 20.5.2005 Sted: Restaurent Nimb, Tivoli Arrangør: DSOI Info: www.dsoi.dk

Postbox 346 ¡ 5100 Odense C Tlf. 70 228 288 ¡ Fax. 70 228 289 www.dkmdental.dk ¡ dkm@dkmdental.dk

*LU[YVKVU[ -YLT[PKLUZ [HUKS¤NLO\ZL P KPU I` 2VUJLW[L[ ZVT ZHTSLY ZLS]Z[¤UKPNL WYHR[PZLYLUKL [HUKS¤NLY P [HUKS¤NLO\ZL SHUKL[ V]LY Âś LQL[ HM [HUKS¤NLYUL ZLS] +\ RHU Ă&#x2026;`[[L KPU U\]¤YLUKL RSPUPR P ZPU U\]¤YLUKL MVYT =P RHU NP]L KPN U`L T\SPNOLKLY MVY H[ \K]PKL VN \K]PRSL KPU RSPUPR /ÂĽQ MHNSPN WYVĂ&#x201E;SLYPUN Âś H[[YHR[P][ HYILQKZTPSQÂĽ 5`Z[HY[L[ ]LSL[HISLYL[ LSSLY Wr ]LQ Wr WLUZPVU Âś HSSL RHU ]¤YL TLK 3H]L KYPM[ZVTRVZ[UPUNLY VN MYLT[PKZZPRYL[ [LRUVSVNP :\WLYVW[PTLYL[ PUKRÂĽI ]PH :LY]PJLHM[HSLY VN :THY[SHNLY M\UR[PVU ([[YHR[P] WLUZPVUZVWZWHYPUN *LU[YVKVU[ ( : +HTWM¤YNL]LQ ZHS 2ÂĽILUOH]U Â&#x2022;

;SM -H_ ^^^ JLU[YVKVU[ KR PUMV'JLU[YVKVU[ KR

J<IM@:<J@;<I

87

BFCC<>@8C< ?<EM@JE@E><I

8ej`^kjjd\ik\i Anne Pedersen Specialtandlæge, dr.odont. c/o Birgitte Antoft Bidfunktion, oral medicin Jyllinge Centret 21, 1.

4040 Jyllinge. Tlf. 46 78 87 33

9\_Xe[c`e^jZ\eki\ Klinikken Hausergården Hauser Plads 20 1127 København K Tlf. 33 15 15 34 Fax 33 15 16 34 Bidfunktion, Implantologi, Kirurgi, Narkose, Protetik Æstetik, Eget Laboratorium Henning Graversen, speciallæge Jacob Kenrad Jens Lætgaard John Orloff PSH TandlægeCenter Frederiksgade 2, 3400 Hillerød Tlf. 48267686, 48260768 Kirurgiafd. 48241429 E-mail:psh@psh-tand.dk Bidfunktion, Blegning Børnetandpleje, Implantologi Keramik, Kirurgi Laserbehandling m. CO2, Diode, Er:YAG Mulighed for narkose Oral Medicin Panoramarøntgen Parodontalbehandling Protetik, Rodbehandling Dorthe Berenth, tdl.

Marianne Bækø, tdl.

Bjarne Frese, lic.odont.

Peter Steen Hansen, tdl.

9`[]lebk`fe ApccXe[ Erling Nørgaard Tandlægerne i Viby Centret Viby Centret 20 A 8260 Viby J Tlf. 86 14 63 11 www.bidskinne.dk Karin Fejerskov c/o Inger Vinther Banegårdspladsen 4, 3.

8000 Århus C Tlf. 86 12 22 21 Lone Nyhuus Nørgaards Alle 11 7400 Herning Tlf. 97 22 07 00 Diagnostik og behandling af funktionelle lidelser i tyggeapparatet

88

Steen Rosby Frederiks Allé 93 8000 Århus C Tlf. 86 12 15 45 Behandling af funktionelle lidelser i tyggeorganet

Ja´ccXe[ Anders Vilmann, ph.d.

Københavns Orofaciale Smerte Center, Rådhusvej 5, 2.

2920 Charlottenlund Tlf. 39 63 51 41 Bjarne Frese Lic. odont.

Frederiksgade 2 3400 Hillerød Tlf. 48 26 76 86 Hans Jacobsen c/o Anne Helle Smedegade 2A 4200 Slagelse Tlf. 29 43 91 49, kl. 8-9 Mikkel Emmertsen Kronprinsessegade 46 1306 København K Tlf. 33 12 34 37 Per Stylvig Gl. Kongevej 164 1850 Frederiksberg C Tlf. 33 24 85 85

9µie\kXe[gc\a\ Dorthe Berenth Frederiksgade 2 3400 Hillerød Tlf. 48 26 07 68 www.psh-tand.dk Lone Tangø Anne Gro Holst Hansen Kronprinsessegade 46D 1306 København K Tlf. 33 16 01 01

;\ekXc f^ dXbj`ccf]XZ`Xc iX[`fcf^` Pernille Egdø Specialtandlæge i kirurgi Klinik for Tand-, Mund- og Kæbekirurgi samt implantater Panorama kæbeledsopt., tomografi (specielt til implantatbeh.)

Baunegårdsvej 7 L 2820 Gentofte Tlf. 39 64 65 14 Fax 39 64 65 04 E-mail: pernille@egdoe.dk

<bjg\[`k`fe X] bfcc\^`Xc\ _\em`je`e^\i1 Henvendelse: Anette Kofoed, tlf. 33-48-77-36 Pris: kr. 27,00 pr. mm + moms pr. gang. Annoncer tegnes for 15 numre (1 år ad gangen). Der faktureres for et halvt år ad gangen den 1. april og 1. oktober.

DTF påtager sig ikke ansvaret for at kolleger der annoncerer under kollegiale henvisninger, besidder de fornødne kvalifikationer.

Annoncering under kollegiale henvisninger er forbeholdt medlemmer af DTF.

Tandlægeskolen Afd. for Radiologi Panorama-, kranie-, kæbeledsoptagelser samt tomografi.

(Spec. implantatbehandling).

Henvisningsblanket hentes på www.odont.ku.dk/C/radiologi og faxes eller sendes til afdelingen Nørre Allé 20, 2200 Kbh. N. Tlf. 35 32 69 05 Fax 35 32 67 73

@dgcXekXk\i =pe A J & I Johansen, Odense John Jensen, spec.tdl. ph.d.

Kirurgi/protetik: Astra, 3i Brånemark, ITI og Sterios Genopbygning m. prc.alv.og crista iliaca-knogle PRP, platelet rich plasma Osteo-distraction.

Ortopan og tomografi Narkose med indlæggelse. tandlaegerne@get2net.dk 66 11 03 55 – 40 63 29 74 Centrum Tandlægerne Odense B&N Pade. Tlf. 66 126 226 Implantater, protetik, kirurgi. www.kosmetisktandpleje.com Erik Pedersen Denteam, Østergade 47-49 5600 Faaborg Tlf. 62 61 15 76 Fax 62 61 18 74 Narkose – www.denteam.dk Fyns Implantatcenter Faaborgklinikkerne Tlf. 62 61 34 02 – 64 73 13 90 www.fynsimplantatcenter.dk team@clinics.dk

Højfyns Tandplejecenter Helle Lindtoft Søren Lindtoft Vestergade 2A 5492 Vissenbjerg Tlf. 64 47 12 20 e-mail: kontakt@tandcenter.dk www.tandcenter.dk Implantater, kirurgi, protetik, narkose Implantatklinikken — Nørre Aaby John Carstens Svinget 1 5580 Nørre Aaby Tlf. 64 42 10 41. Fax 64 42 10 91 Implantatkirurgi & Protetik Brånemark System® Peter Marker Specialtandlæge Nørregade 16, 2. sal 5000 Odense C Tlf. 66 11 51 11 ITI-system knogleopbygning Steen Bjergegaard Slotsgade 21, 5000 Odense C Tlf. 66 11 44 33 Ortopan, Spiral-Tomo

ApccXe[ Aalborg Implantat Center Kirurgi og/eller protetik KIR. v/specialtdl. Thomas Jensen PROT. Henny Byskov Michael Decker • Boulevarden 5, 9000 Aalborg Tlf. 96 30 25 30 Fax 98 13 40 33 www.tandimplantat.dk E-mail: mail@tandimplantat.dk Alfa Tandlægeklinik & Implatologi/kirurgi v/ tandlægerne Johannes Fibæk & Helle Toftgaard Sct. Mathias Gade 14 8800 Viborg Tlf. 86 62 31 18 Implantologi, Kirurgi og Protetik.

Kir. ved Helle Toftgaard

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Århus Implantat Center Implantatkirurgi og -protetik.

Mulighed for narkose.

Kirurgi: Poul Therkildsen Viborgvej 3, 8000 Århus C Tlf. 70 22 35 53 Fax 87 30 08 70 Protetik: Bjarne Dietz Peter Nørlinger Gert Nielsen Klostergade 56, 8000 Århus C. Tlf. 86 12 45 00 Fax 86 19 12 08 www.implantatcentret.dk Brædstrup Implantat Center KIR. v/specialtdl. John Jensen KIR v/specialtdl. Martin Dahl PROT Niels Knudsen PROT Birgitte Skadborg LAB. PTL v/John Bak Tinghuspladsen 6 8740 Brædstrup Tlf. 75 75 12 36 Implantologi – Kirurgi – Procera Teknik Protetiske rekonstruktioner Brønderslev Implantatklinik Kristine Nordmark & Leif Andersen Grønnegade 27 9700 Brønderslev Tlf. 98 82 32 54 Fax 98 82 45 54 Implantatkirurgi og -protetik Herning Implantat Center Peder Kold & Simon Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 Fax 97 12 80 66 Kirurgi og protetik, Mulighed for narkose Implantatklinikken i Århus Fredens Torv 8 8000 Århus C Alfred Wolthers Kirurgi og protetik Tlf. 86 13 91 66/Fax 86 12 84 01 kaw@mail.dk Implantatcenter Nord Frederikshavn Michael Nielsen Morgan Olsson, spec.tdl.

Vestergade 2, 9900 Fr.havn Tlf. 98 42 97 90 Brånemark & Replace Select Kirurgi og protetik Kolding Implantat Center Carl-Otto Hedegaard Janne Ingerslev, spec.tdl.

Jens Thorn, spec.tdl., ph.d.

Sundhedshuset, Jernbanegade 26 6000 Kolding Tlf. 75 50 65 00 www.sundtand.dk Implantatkirurgi og -protetik

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Lone Nyhuus Nørgaards Alle 11 7400 Herning Tlf. 97 22 07 00 Implantatbaseret protetik Niels Rintza Ådalsparken 27, Sædding 6710 Esbjerg V Tlf. 75 15 51 49 Fax 75 15 51 99 Implantater ad modum Brånemark Nordvestjysk Implantatgruppe Frialit, XiVE Jørgen Langwadt Christensen Nykøbing M. Tlf. 97 72 01 04 Anders Juul Vinderup. Tlf. 97 44 20 11 Jens Nørgaard Thisted. Tlf. 97 92 11 10 Flemming Skov Pedersen Vildbjerg. Tlf. 97 13 15 99 Ole Gamst Vestergade 17 8620 Kjellerup Tlf. 22 18 86 44 Fax 86 88 23 85 Implantatkirurgi og protetik (ITI) Full mouth-rekonstruktioner Mulighed for narkose Randers Kirurgi og Implantatcenter Specialtandlægerne Hans Mortensen Malene Helleberg Sundhedshuset Dytmærsken 10, 8900 Randers Tlf. 87 10 69 79 Støvring Tandplejeteam Prot. Carsten Jensen Kir. Nils Worsaae Grangårdscentret 9530 Støvring Tlf. 98 37 20 38 www.Stovringtandplejeteam.dk Sven Erik Nørholt Specialtandlæge Rundhøjalle 133 8270 Højbjerg Tlf. 86 14 77 11 Søren Nitschke Jernbanegade 5 6000 Kolding Tlf. 75 52 02 92 Implantat kirurgi og protetik Tandimplantatklinikken Implantat- og TMK-kirurgi John Jensen, tlf. 20 12 27 99 Teglbakken 55, 8270 Højbjerg www.tandinplantatklinikken.dk E-mail: tandimp@post.tele.dk

Tandlægerne i Sindingsgade 8620 Kjellerup. Tlf. 86 88 16 30 Brånemark, Replace og Astra med knogleopbygning.

Kirurgi v. specialtandlæge Thomas Jensen Team Syd Peter Kohberg Jernbanegade 6 6360 Tinglev Tlf. 74 64 20 00 Fax 74 64 27 90 Brånemark, Implantat beh.

Kirurgi og protetik Kir. Peter Kohberg Tom Holck Nørregade 11 6100 Haderslev Tlf. 74 52 22 49 Torben Lillie Torvegade 8 7330 Brande Tlf. 97 18 00 79 Fax 97 18 45 59 Kirurgi og protetik Replace

Ja´ccXe[ Arne Børrild Vester Voldgade 12, 2.

1552 København V Kir.: v/Klaus Gotfredsen Tlf. 33 11 88 56 Fax 33 32 20 71 Jørgen Rostgaard Ole Spanner Nørre Søgade 41, 1370 Kbh. K Tlf. 33 15 33 25 Fax 33 15 87 65 Astra, ITI og Brånemark Kirurgi og Protetik Flemming Harder Erik Hjørting-Hansen Obels Gaard, Vestergade 2 1456 København K Tlf. 33 15 48 99 Klinik for Tand-, Mund- og Kæbekirurgi Glostrup Implantatcenter Hovedvejen 158, 2600 Glostrup Tlf. 43 96 12 16 Klinik for Implantat-, Tand-, Mund-, og Kæbekirurgi Dan Sebastiansen Specialtandlæge Jens Kollat Barfod Jernbanepladsen 10 Posthusbygningen 2800 Lyngby Tlf. 45 87 01 03

Kibo Gruppen Implantat behandling og endoskopstøttet kirurgi. Du er velkommen til selv at deltage.

Tandlæger: Kim S. Mogensen Ole Flindt Tom Olsen Henv. Kim S. Mogensen Buddingevej 54 2800 Lyngby Tlf. 45 87 16 35 Klaus Gotfredsen Lægehusets Tand- og implantatklinik Lilleholm 56 2670 Greve Tlf. 43 90 61 63 www.laegehuset-mosede.dk Københavns Implantat Center® Specialklinik for Tand-, Mundog Kæbekirurgi samt tandimplantater Vester Voldgade 86 1552 København V Tlf. 33 12 30 30 Protetik: Jan Bjerg Andersen Göran Urde Kirurgi: Poul Kirketerp Morgan Olsson Brånemark, Replace ITI Astra Lars Jessen Støden 3, 1., 4000 Roskilde Tlf. 46 35 33 13 Fax 46 32 10 51 Implantatbaseret protetik Niels Gersel/Kbh & Roskilde www.implantat-kirurgi.dk Tlf. 70 22 52 30. Fax: 70 22 52 40 Ole Donatsky Specialtandlæge, dr.odont.

Klinik for Implantat-, Tand-, Mund- og Kæbekirurgi Glostrup Implantatcenter Hovedvejen 158 2600 Glostrup Tlf. 43 96 12 16 Tandlægerne Seidelin & Møller Aps Smedelundsgade 18, 1.

4300 Holbæk Tlf. 59 44 28 17 Palle Steen Larsen Østergade 18 1100 København K Tlf. 33 12 80 83 Fax 33 32 25 70 Implantatkirurgi og protetik

Johan Münster-Swendsen Strandgade 75 3000 Helsingør Tlf. 49 21 02 48 Implantatkirurgi og protetik

J<IM@:<J@;<I

89

BFCC<>@8C< ?<EM@JE@E><I

Pernille Egdø Specialtandlæge i kirurgi Klinik for Tand-, Mund- og Kæbekirurgi samt implantater Panorama kæbeledsopt., tomografi (specielt til implantatbeh.)

Baunegårdsvej 7 L 2820 Gentofte Tlf. 39 64 65 14 Fax 39 64 65 04 E-mail: pernille@egdoe.dk Peder Malling Kultorvet 15 Tlf. 33 15 26 26 Fax 33 15 10 26 Implantatkirurgi og protetik Simon Storgård Jensen Specialtandlæge Falkoner Alle 7 2000 Frederiksberg Tlf. 3834 0133 Implantater og ossøs rekonstruktion inkl. sinusløft.

Storstrøms Implantat Center Jølst Tandklinik aps.

Ole Jølst, specialtandlæge Vestergade 34 4850 Stubbekøbing Tlf. 54 44 20 70 Fax 54 44 17 40 Implantater: a.m.Brånemark ITI (Bonefit), Astra.

Implantat- og TMK-kirurgi.

Fast og aftagelig protetik.

Narkose, Ortopan, Lineær-Tomo Torben Jørgensen Vesterbrogade 11 A 1620 København V Tlf. 33 24 73 75 Rekonstruktioner på implantater Svend Winther Hovedvagtsgade 8, 3. 1103 Kbh.K Tlf. 33 12 24 04. Fax 33 12 24 05 Straumann implantater Vibeke Taaning Hauser Plads 28 1127 København K Tlf. 33 91 11 90 info@taaning.com Astra og Brånemark Alle former for implantatbeh.

Fast og aft. protetik

DfY`c `dgcXekXkY\_Xe[c`e^ Poul Lester Specialtandlæge Svendborgvej 4 4000 Roskilde Tlf. og fax 46 36 43 50 Mobil 30 53 80 14 E-mail lester@post.tele.dk Behandling på din klinik

90

Tove Thrane og Peter Gade Implantatbehandling og almen kirurgi tilbydes udført på din egen klinik.

Alt udstyr kan medbringes.

Sallingvej 4 2720 Vanløse Tlf. 38 34 42 22 mail: tove@sallingvej4.dk

B`ili^` =pe Peter Marker Specialtandlæge Nørregade 16, 2. sal 5000 Odense C Tlf. 66 11 51 11 TMT-kir. og Implant.beh.

ApccXe[ Aalborg Implantat Center v/specialtdl. Thomas Jensen Boulevarden 5 9000 Aalborg Tlf. 98 13 48 70 Bjarne Neumann Specialtandlæge Aalborg Sygehus Syd Postad.: Las Poulsens Vej 1 9000 Aalborg Tlf. 99 32 27 94 Brædstrup Implantat Center Oral kirurgi v/specialtdl.

John Jensen Ph.d.

Specialtdl. Martin Dahl Tinghuspladsen 6 8740 Brædstrup Tlf. 75 75 12 36 Freksen og Kjærgaard Perlegade 30 6400 Sønderborg Tlf. 74 42 37 30 Brånemark o.a. kirurgi og protetisk rekonstruktion Jan P. Bruun Frederiksgade 67 8000 Århus C Tlf. 86 12 11 45 Janne Ingerslev Jens Thorn Specialtandlæger Sundhedshuset, Jernbanegade 26 6000 Kolding Tlf. 75 50 65 00 Jens Brendorp Banegårdspladsen 10 8000 Århus C Tlf. 86 13 51 06

Kirurgisk Henvisningspraksis Havnegade 19 6700 Esbjerg Tlf: 75 12 79 44 Oral Kirurgi og Implantatbehandling.

Lambros Kostopoulos Specialtandlæge Bjarne Simonsen Specialtandlæge Implantatbehandling samt knogleopbygning med membran.

Rekonstruktiv knogle- og blødvævskirurgi Silkeborgvej 297 8230 Åbyhøj Tlf. 86 15 43 44 Lars Nybroe Specialtandlæge Thomas Guldborg Store Torv 18 8000 Århus C Tlf. 86 12 03 05 Leif Fagernæs Jernbanegade 11 6000 Kolding Tlf. 75 52 16 16 Fax 75 52 79 16 Kirurgi Implantater Martin Dahl Specialtandlæge Boulevarden 9, 9000 Aalborg Tlf. 98 11 76 16 Implantatbehandling Niels Rintza Ådalsparken 27 6710 Esbjerg V Tlf. 75 15 51 49 Fax 75 15 51 99 Behandling i narkose Peder Kold og Simon Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 Fax 97 12 80 66 Mulighed for narkose Poul Therkildsen Viborgvej 3, 8000 Århus C Tlf. 70 22 35 53 Fax 87 30 08 70.

Klinik for TMK-kirurgi og implantater, mulighed for narkose Svend Kølsen-Petersen Sct. Clemens Torv 17 8000 Århus C Tlf. 86 12 51 53 TMK- & implantatkirurgi Tandlægerne i Sindingsgade 8620 Kjellerup. Tlf. 86 88 16 30 Oral kirurgi ved specialtandlæge Thomas Jensen

Ja´ccXe[ Dan Sebastiansen Specialtandlæge Klinik for Implantat-, Tand-, Mund- og Kæbekirurgi Glostrup Implantatcenter, Hovedvejen 158 Tlf. 43 96 12 16 Ellen Savery Lic.odont. c/o Ulrich Nielsen Lyngby Hovedgade 17, 2800 Lyngby, Tlf. 45 87 10 60 Flemming Harder Erik Hjørting-Hansen Obels Gaard, Vestergade 2 1456 København K Tlf. 33 15 48 99 Klinik for Tand-, Mundog Kæbekirurgi Ivar Caspersen Specialtandlæge i hospitalsodontologi og ortodonti Køgevej 129 A, 2630 Tåstrup Tlf. 43 99 43 69 Jens Kollat Barfod Jernbanepladsen 10 Posthusbygningen 2800 Lyngby Tlf. 45 87 01 03 Johan Münster-Swendsen Strandgade 75 3000 Helsingør Tlf. 49 21 02 48 Jonas Becktor Specialtandlæge i Kæbekirurgi Strandvejen 116A, 2900 Hellerup Tlf. 39 40 71 61 Fax 39 40 71 60 www.becktor.dk Klinik for Kirurgi og Ortodonti Københavns Implantat Center® Specialklinik for Tand-, Mundog kæbekirurgi samt tandimplantater Vester Voldgade 86 1552 København V Tlf. 33 12 30 30 Poul Kirketerp Morgan Olsson Merete Aaboe Specialtandlæge, ph.d.

Solrød Center 52 A, Boks 112 2680 Solrød Strand Tlf. 56 16 75 00 TMK-kirurgi og implantatbeh.

Morten Schiødt Specialtandlæge, dr.odont.

Købmagergade 52, Boks 2200 1017 København K. Tlf. 33 12 32 12 Kæbekirurgi og implantater

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Natashia Ingemarsson-Matzen Lic.odont., MBA Toftegårds Allé 7 2500 Valby. Tlf. 36 17 70 50 Kirurgi, implantater samt narkosebeh.

Niels Gersel/Kbh & Roskilde www.implantat-kirurgi.dk Tlf. 70 22 52 30. Fax: 70 22 52 40 Ole Donatsky Specialtandlæge, dr.odont.

Klinik for Implantat-, Tand-, Mund- og Kæbekirurgi Glostrup Implantatcenter Hovedvejen 158 2600 Glostrup Tlf. 43 96 12 16 Tandlægerne Seidelin & Møller Aps Smedelundsgade 18, 1.

4300 Holbæk Tlf. 59 44 28 17 Ole Jølst Specialtandlæge Vestergade 34 4850 Stubbekøbing Tlf. 54 44 20 70 Fax 54 44 17 40 TMK-kirurgi og implantatbeh.

Palle Steen Larsen Østergade 18 1100 København K Tlf. 33 12 80 83 Fax 33 32 25 70 Pernille Egdø Specialtandlæge i kirurgi Klinik for Tand-, Mund- og Kæbekirurgi samt implantater Panorama kæbeledsopt., tomografi (specielt til implantatbeh.)

Baunegårdsvej 7 L 2820 Gentofte Tlf. 39 64 65 14 Fax 39 64 65 04 E-mail: pernille@egdoe.dk Simon Storgård Jensen Specialtandlæge Falkoner Alle 7 2000 Frederiksberg Tlf. 3834 0133 Oral kirurgi og implantatbehandling Svend Winther Hovedvagtsgade 8, 3. 1103 Kbh. K Tlf. 33 12 24 04. Fax 33 12 24 05 Søren Hillerup Specialtandlæge, dr.odont.

Frederiksberggade 14, 2.

1459 København K Tlf. 33 15 36 14 TMK-kirurgi og implantatbeh.

Vibe Rud Thomas Foldberg Puggaardsgade 17, st.

1573 København V Tlf. 33 14 83 86 Fax 33 14 11 30 TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

EXibfj\ =pe Erik Pedersen Denteam, Østergade 47-49 5600 Faaborg Tlf. 62 61 15 76 Fax 62 61 18 74 Faaborgklinikkerne og Fyns Implantatcenter Tlf. 62 61 34 02 – 64 73 13 90 www.Faaborgklinikkerne.dk team@clinics.dk

ApccXe[ Birthe og Peder Kold Bryggergade 10 7400 Herning Tlf. 97 12 03 99 Patienter modtages til behandling i narkose. Alm. tandbehandling, kirurgi og implantatbehandling Kaarsbo, Trinskjær og Sloth Østergade 61 9800 Hjørring Tlf. 98 92 08 05 Leif Fagernæs Privathospitalet Mølholm A/S Brummersvej 1, 7100 Vejle Tlf. 76 43 71 57/58 eller 75 52 16 16 Thomas Guldborg Nina Kreiberg Store Torv 18 8000 Århus C Tlf. 86 12 03 05 Lissi Nielsen Klinikhuset, Jernbanevej 12 Nykøbing Mors Tlf. 97 72 05 06 Randi Abrahamsen Fyrreparken 43 8961 Allingåbro Tlf. 86 48 10 61 info@frisksmil.dk

Ja´ccXe[ Johan Münster-Swendsen Strandgade 75 3000 Helsingør Tlf. 49 21 02 48 Københavns Implantat Center® Vester Voldgade 86 1552 København V Tlf. 33 12 30 30 Speciallæge i anæstesiologi Hans Kristian Lauritsen

Lone Lange Dronningensgade 48, 1.

1420 København K Tlf. 32 57 00 19 Merete Aaboe Specialtandlæge, ph.d.

Solrød Center 52 A, Boks 112 2680 Solrød Strand Tlf. 56 16 75 00 Tandbehandling og kirurgi på børn og voksne Mogens Majland c/o Lægehusets Tandog implantatklinik Lilleholm 56, 2670 Greve Tlf. 43 90 61 63 www.jland.dk Niels Berner Frits Esmark Kaj Hansen Herlev Torv 4 2730 Herlev Tlf. 44 84 10 46 Ole Esmark Nygårds Terrasserne 233A 3520 Farum. Tlf. 44 95 42 00 Tandplejecentret Sorø ApS Storgade 29 a 4180 Sorø Tlf. 57 83 55 66 www.tandbutikken.dk Tandlægecentret Svanen v/tandlæge Per Bjørndal Lyngby Hovedgade 27, 4.

2800 Lyngby Tlf. 45 88 96 88 Fax 45 88 91 69 Tandlægerne i Carlsro Tårnvej 219 2610 Rødovre Tlf. 36 70 31 67 Tandlægerne Tranberg & Lefolii Kordilgade 6, 4400 Kalundborg Tlf. 59 51 56 50

Fikf[fek` =pe Ivan Bøgild Lægehuset Linde Allé 16 5690 Tommerup Tlf. 64 76 14 00 Fax 64 76 14 07 Specialtandlæge i ortodonti Specialtandlægerne Fisketorvet ApS Fisketorvet 4-6, 7.

5000 Odense C Tlf. 66 14 33 14

ApccXe[ Allan Derry Danmarksg. 3A, 9900 Fr.havn Tlf. 98 43 13 00 Fax 96 20 09 92 Specialtandlæge i ortodonti Anders Herskind Sct. Ibsgade 33 8800 Viborg Tlf. 86 62 76 88 Specialtandlæge i ortodonti Anne Grethe Terp Nørgårdsallé 11, 1.

7400 Herning Tlf. 97 12 59 00 Specialtandlæge i ortodonti Bo Bloch Adelgade 54, 1. sal 9500 Hobro Tlf. 98 52 42 33 Specialtandlæge i ortodonti Carsten Pallisgaard Boulevarden 5, 9000 Ålborg Tlf. 96 30 25 30 Fax 98 13 40 33 Specialtandlæge i ortodonti Midlertidigt lukket for tilgang af nye patienter.

Chresten Frandsen Vesterbro 68 7900 Nykøbing Mors Tlf. 97 72 59 88 Specialtandlæge i ortodonti

FiXc _`jkfgXkfcf^` Oral Patologisk Laboratorium F. Prætorius — J. Reibel Blegdamsvej 3c 2200 København N Tlf. 21 46 16 42 Væv modtages til histologisk diagnostik. Præparatglas m.m. tilsendes på forlangende

Elisabet Højensgård Søndergade 2 C, 2. sal 8600 Silkeborg Tlf. 86 82 51 88 Specialtandlæge i ortodonti Eva Dragheim Adelgade 2 7800 Skive Tlf. 97 52 05 66 Specialtandlæge i ortodonti

J<IM@:<J@;<I

91

BFCC<>@8C< ?<EM@JE@E><I

Hans Enemark Nørregade 10 8850 Bjerringbro Tlf. 86 68 21 33 Specialtandlæge i ortodonti Hans Peter Harbo Reiersensvej 9 8900 Randers Tlf. 86 40 43 33 Specialtandlæge i ortodonti Jette Korsgaard I.C. Christensens Alle 1 6950 Ringkøbing Tlf. 97 32 64 00 Specialtandlæge i ortodonti Klavs Fisker Worsåesgade 10 7100 Vejle Tlf. 75 83 96 77 Fax 75 83 14 84 Specialtandlæge i ortodonti

Ebbe Vitt Jensen Specialtandlæge i ortodonti Strandgade 24, 3300 Fr.værk Tlf. 47 72 03 70, mobil 25 21 70 46 Harry Fjellvang Klinikken Hausergården Tlf. 33 93 07 23 Fax 33 15 16 34 Specialtandlæge, ph.d.

Jørn Perregaard Michael Holmqvist Terese Blixencrone-Møller Specialtandlæger i ortodonti Købmagergade 52, Boks 2200 1017 København K Tlf. 33 12 32 12 Fax 33 14 52 50 Karin Binner Becktor Specialtandlæge i ortodonti Strandvejen 116A, 2900 Hellerup Tlf. 39 40 71 61 Fax 39 40 71 60 www.becktor.dk Klinik for Kirurgi og Ortodonti

May Lise Hegrand Gl. Åvej 22 6760 Ribe Tlf. 75 42 38 66 Specialtandlæge i ortodonti

Lone Møller Specialtandlæge i ortodonti Stationsvej 16, 2840 Holte Tlf. 45 42 01 28

Nils Gregers Nielsen Bisgaardgade 4 7500 Holstebro Tlf. 97 41 04 64 Specialtandlæge i ortodonti

Lisbeth Agervig Jensen Kordilgade 18, 2. sal 4400 Kalundborg Tlf. 59 51 62 66 Specialtandlæge i ortodonti

Poul Gjessing Janne Grønhøj Frederiks Allé 93 8000 Århus C Tlf. 86 12 17 66 Specialtandlæger i ortodonti

Palle Svanholt Toftegårds Plads 6 2500 Valby Tlf. 36 17 08 90 Specialtandlæge i ortodonti

Søren Povlsen Smedegade 15 7600 Struer Tlf. 97 84 05 88 Specialtandlæge i ortodonti

Ja´ccXe[ Asbjørn Palmberg Algade 86 4760 Vordingborg Tlf. 55 37 66 50/40 14 54 70 Specialtandlæge i ortodonti Bjørn Seidler Sct. Bendts Gade 10, 1.

4100 Ringsted Tlf. 57 61 34 44 Fax 57 67 34 45 Specialtandlæge i ortodonti Charlotte Reumert Specialtandlæge i ortodonti Torvestien 1, 4560 Vig Tlf. 59 31 67 41

Paul Henrik Nerder Specialtandlæge i ortodonti Algade 12, 4000 Roskilde Tlf. 46 36 50 33 roskilde@specialtandlaegerne.dk Søren Haldager Specialtandlæge i ortodonti Solrød Center 52 A, Box 112 2680 Solrød Strand Tlf. 56 14 76 45 keepsmiling@tandlaege.dk www.tandregulering.dk Vibeke Halborg Parkvej 4 4140 Borup Tlf. 57 52 64 80 Specialtandlæge i ortodonti

GXif[fekXcY\_Xe[c`e^ ApccXe[ Bjarne Klausen Kongensgade 89 6700 Esbjerg Tlf. 75 12 70 45 parodont@esenet.dk www.parodont.info

92

Bjarne Klausen Jens Holm Sundhedscentret Sygehus vej 14 9240 Nibe Tlf. 98 35 36 99 Eva Sidelmann Karring Lic.odont.

Havnegade 19 6700 Esbjerg Tlf. 75 12 79 44 MembranbehandlingParodontalbeh./mucogingival kirurgi Kirsten Warrer Sct. Clemens Torv 15 8000 Århus C Tlf. 86 12 41 11 Lone Sander Store Torv 6, 3.

8000 Århus C Tlf. 86 12 73 50 Lone Sander c/o Helle Jansen Vesteraa 12 9000 Ålborg Tlf. 98 13 00 52 Mogens Kirkegaard Frederiksgade 67 8000 Århus C Tlf. 86 12 11 45 Thorkild Karring Parodontalbehandling inkl. membranbehandling og knogleopbygning Brædstrup Implantat Center 8740 Brædstrup Tlf. 75 75 12 36 Thorkild Karring c/o Inger Vinther Banegårdspladsen 4, 3.

8000 Århus C. Tlf. 86 12 22 21

Jess Graabæk Hovedvagtsgade 8 1103 København K Tlf. 33 13 34 45 Reattachmentbehandling med membraner www.parodontose.dk Jørgen Hørmand Alhambravej 1 1826 Frederiksberg C Tlf. 33 22 46 16 Fax 33 22 41 16 Karsten Munk Ebbesen Dr. Tværgade 41 1302 København K Tlf. 33 13 71 78 Fax 33 12 83 76 Lars Jessen Støden 3, 1., 4000 Roskilde Tlf. 46 35 33 13 Fax 46 32 10 51 Peder Malling Kultorvet 15, 1.

1175 København K Tlf. 33 15 23 33 Fax 33 15 10 26 Steen Jørgen Skov Peter Bangs Vej 53 2000 Frederiksberg Tlf. 38 86 18 00Susanne Dalsgaard Anne Louise Lund Rosenborggade 3 1130 København Tlf. 33 11 39 66 Svend Boss Henrichsen Tåstrupgårdsvej 113, 1.

2630 Tåstrup Tlf. 43 99 61 61 Søren Barsted Vimmelskaftet 47, 2.

1161 København K Tlf. 33 93 03 38

Gifk\k`b

Ja´ccXe[

=pe

Finn Holm-Petersen Vester Voldgade 12 1552 København V Tlf. 33 11 88 56

Steen Bjergegaard Slotsgade 21 5000 Odense C Tlf. 66 11 44 33 Fast og aftagelig, inkl. implantatforankret protetik

Gert Bjørndal-Mølgaard Paradentoseklinikken Hovedgaden 16 A 4270 Høng. Tlf 58 85 12 13 Behandling af refraktær parodontitis med Regenerol® www.paradentoseklinikken.dk Gert Pedersen M. D. Madsensvej 5C 3450 Allerød Tlf. 48 17 27 16

ApccXe[ Carl-Otto Hedegaard Sundhedshuset, Jernbanegade 26 6000 Kolding Tlf. 75 50 65 00 Fast og aftagelig protetik, inkl. implantatforankret protetik.

Funktionel bidrekonstruktion

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Lone Nyhuus Nørgaards Alle 11 7400 Herning Tlf. 97 22 07 00 Inkl. attachmentprotetik

Torben Jørgensen Vesterbrogade 11 A 1620 København V Tlf. 33 24 73 75 Fast og aftagelig protetik inkl. implantatbehandling

Ja´ccXe[ If[Y\_Xe[c`e^ Arne Børrild Vester Voldgade 12, 2.

1552 København V Tlf. 33 11 88 56 Fax 33 32 20 71 H. Ulrich Nielsen Lyngby Hovedgade 17, 1.

2800 Lyngby Tlf. 45 87 10 60 Kirsten Christensen c/o Birgit Egestad Nørrebrogade 40, 2. tv.

2200 København N Tlf. 35 37 59 00 Aftagelige proteser, spec. vanskelige helproteser

Eva Andersen Fredens Torv 8 8000 Århus C Tlf. 70 12 88 22 Henvisning til rodbehandling modtages Gitte Bruun Vesterbrogade 37, 2.

1620 København V Tlf. 33 24 79 33 Jørgen Buchgreitz • M.D. Madsensvej 8 3450 Allerød Tlf. 48 17 24 25 • Østergade 1, 1100 Kbh. K Tlf. 33 12 24 21 E-mail: jb@endodontics.dk Udelukkende endodonti

KXe[c´^\jbi´b

¤jk\k`jb kXe[gc\a\

Maj-Britt Liliendahl Højbro Plads 5, 2. sal 1200 København K Tlf. 33 12 14 38

John Orloff Klinikken Hausergården Hauser Plads 20 1127 København K Tlf. 33 15 15 34 Æstetik • Protetik Implantologi eget keramisk dent.lab. orloff@hauser.dk

Mariann Lundgren Andersen Smedegade 3 4200 Slagelse Tlf. 58 53 48 09 Tandlæge og psykoterapeut.

Henvisninger modtages Odontofobi-Team v/tandlæge H. Bak-Jensen Ribisvej 3 2970 Hørsholm Tlf. 45 86 36 35

Poul Cappelørn Colosseumklinikken Østergade 1 1100 København K Tlf. 33 12 24 21 pc@colosseumklinikken.dk Æstetik – Bidhævning Konus – Implantater

Rikka Poulsen Hjelmensgade 2 8000 Århus C Tlf. 86 12 88 22 Psykoterapeut MPF www.tandskraek.dk

TANDLÆGEBLADET ANNONCER

Kollegiale henvisninger vises både på DTFnet og i Tandlægebladet Annoncer tegnes for 15 numre (1 år ad gangen).

Der faktureres for et halvt år ad gangen den 1. april og 1. oktober.

Prisen er kr. 27,00 pr. mm + moms pr. gang.

DTF påtager sig ikke ansvaret for at kolleger der annoncerer under kollegiale henvisninger, besidder de fornødne kvalifikationer.

Annoncering under kollegiale henvisninger er forbeholdt medlemmer af DTF. Henvendelse til Anette Kofoed, tlf. 33 48 77 36 eller e-mail: ak@dtf-dk.dk

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

J<IM@:<J@;<I

93

;K=ËJ BFCC<>8?A¤CG

>iXk`j f^ Xefepd ]fid`[c`e^ X] _a´cg k`c ;K=$d\[c\dd\i ` bi`j\ Bi\[j (

Bi\[j )

Dan Altmann Arnesvej 1 2700 Brønshøj Tlf. 38 28 18 35

Hanne Bak-Jensen Ribisvej 3 2970 Hørsholm Tlf. 45 86 36 35

Charlotte Groule Frederiksberg Kommunale Tandpleje Sofus Francks Vænge 30-32 2000 Frederiksberg Tlf. 38 21 03 00

Marianne Juel Riis Hovedgaden 15 4420 Regstrup Tlf. 59 18 35 85

Merete Karlsen Bredgade 56 7160 Tørring Tlf. 75 80 11 84

Bi\[j *

Aase Møller-Hansen H. Drachmanns Gade 6 6400 Sønderborg Tlf. 74 42 41 63

Per Guldbæk Turpinsvej 2 2605 Brøndby Tlf. 36 75 48 75 Niels-Henrik Heller formand for Københavns Tandlægeforening Amaliegade 17 1256 København K KTF: Tlf. 33 15 48 88 E-mail: nhh@ktf.dk Klinik: Tlf. 39 67 73 91 Dorte Jeppe-Jensen Tandlægeskolen Nørre Allé 20 2200 København NV Tlf. 35 32 65 02 Sidsel Fogh Pedersen Ndr. Frihavnsgade 6 2100 København Ø Tlf. 35 38 06 03 E-mail: sfp@ktf.dk Karsten Møller Amagerbrogade 232A 2300 Kbh. S Tlf. 39 64 00 63

Allan Bo Svendsen Skolegade 10, st.

4800 Nykøbing F Tlf. 54 85 06 54

Bi\[j + John Carstens Svinget 1 5580 Nørre Åby Tlf. 64 42 10 41 Finn Queitsch Strandparken 32 5800 Nyborg Tlf. 65 31 26 33

Vibeke Bojesen Adelgade 85A 8660 Skandeborg Tlf. 86 51 10 99

Bi\[j -

Claus Palmgren Jernbanegade 24 6330 Padborg Tlf. 74 67 36 86 Preben Søndergaard Vestergade 20 7100 Vejle Tlf. 75 82 01 63 Kaj Oluf Sørensen Vestergade 20, 1. sal 6800 Varde Tlf. 75 22 02 60

Bi\[j .

Bi\[j 0 Ole Nivaa Viborg Sygehus Postboks 130 8800 Viborg Tlf. 86 61 30 00 Flemming Skov Pedersen Solbakkevej 55 7480 Vildbjerg Tlf. 97 13 25 15

;K=Ëj Kip^_\[jfi[e`e^\i Karen-Margrete Fausing Lena Hedegaard Svanemøllevej 85 2900 Hellerup Tlf. 39 46 00 80

;K= Elisabeth Møller Amaliegade 17 1256 København K Tlf. 70 25 77 11

M\[ Xcbf_fc$ f^ d`jYil^jgifYc\d\i

Bi\[j , Per Ilsøe Klostergade 56 8000 Århus C Tlf. 86 12 45 00 Lillian Marcussen Søndergade 70, 2.

8000 Århus C Tlf. 86 12 67 30

Finn Frederiksen Postvænget 4 9440 Aabybro Tlf. 98 24 23 23 Ove Elmelund Kaarsbo Østergade 61 9800 Hjørring Tlf. 98 92 08 05

IOGT alkolog Birgit Juul Nielsen man-to 10-17, fr 10-14 tlf. 70 11 42 00 – 35 55 05 17 alkolog Jørgen Byrgesen tlf. 61 10 72 05

M\[ jk\de`e^jc`[\cj\i

TANDLÆGEBLADET ANNONCER

Tips om stillingsannoncer

PsykiatriFonden Mette Lohse – 39 25 25 10 Jan Lorentzen – 39 25 25 19 E-mail: pfer@psykiatrifonden.dk

Du kan se alt om afleveringsfrister, priser, medier og formater på www.tandlaegebladet.dk – klik på Annoncecenter/Medieinformation.

Du kan spare penge ved at bruge standardformater i Tandlægebladet.

91% af alle medlemmer læser bladet, hver gang det udkommer, din sikkerhed for at ramme målgruppen.

Der findes ikke noget andet medie, der dækker målgruppen så godt.

Tandlægebladet UDGIVET AF OG OFFICIELT ORGAN FOR DANSK TANDLÆGEFORENING

94

STILLINGSANNONCER: Anette Kofoed · e-mail: ak@dtf-dk.dk Amaliegade 17 · Postboks 143 · DK-1004 København K Telefon: 70 25 77 11 · Fax: 33 48 77 30 · www.tandlaegebladet.dk

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

JK@CC@E><I

<bjg\[`k`fe X] ilYi`bXeefeZ\i1 Henvendelse: Anette Kofoed tlf. 33 48 77 36, e-mail: ak@dtf-dk.dk Pris: Stillinger tilbydes kr. 32,50 pr. spaltemm, stillinger søges kr. 24,00 pr. spaltemm. Farvetillæg 10% + moms.

Bureauprovision ydes ikke for annoncer indrykket gennem bureau.

Billetmrk.-annoncer: Ekspeditionsgebyr kr. 350,- + moms.

Stillingsopslag i udlandet modtages ikke under billetmrk.

Sidste frist for indrykning af rubrikannoncer: Annoncer til TB 02: 16/01 udkommer 01/02 Annoncer til TB 03: 13/02 udkommer 01/03 Annoncer til TB 04: 13/03 udkommer 29/03

Stillinger som slås op i Tandlægebladet, skal kunne søges på baggrund af annonceteksten i bladet – altså uden at man skal søge oplysninger andre steder. Kravet til stillingsopslag er at annoncen indeholder: Kommunens navn/tjenestested – korrekt stillingsbetegnelse – ansættelsesvilkår – ansøgningsfrist.

For alle typer stillingsannoncer er mindsteprisen hvad der svarer til betalingen for 110 mm når der henvises til en hjemmeside på internettet.

9\epk ;K=Ëj jkXe[Xi[bfekiXbk\i Det er fastsat ved lov at arbejdsgiveren har pligt til at underrette lønmodtagerne om vilkårene for ansættelsesforholdet. Ved brug af DTF’s standardkontrakter er der sikkerhed for at lovens betingelser opfyldes.

Ved behov for råd eller juridisk vejledning opfordrer DTF parterne til at rette henvendelse til DTF’s sekretariat inden kontrakten underskrives.

Jk`cc`e^\i k`cYp[\j Gi`mXk Xej´kk\cj\ Aalborg – Vodskov Vi søger en tandlæge el. cand. odont. til barselsvikariat pr. 1. feb. 2006 – 32 timer pr. uge.

Vi er 2 tandlæger, 1 tandplejer, og 3 klinikass. der står parat til at byde dig velkommen.

Du vil komme til at vikariere på en moderne klinik, med gode faciliteter og et kompetent og engageret personale.

Tandlægehuset i Vodskov Vodskovvej 20 9310 Vodskov Tlf. 9829 3922 E-mail: tandlaegehusetvodskov@stofanet.dk TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Tandlæge søges Dygtig og stabil tandlæge søges til klinik i Vestsjælland.

Vi mangler pr. 1.2. 2006 en tandlæge 1-2 dage om ugen, vi er et team på 2 tandlæger og 3 klinikassistenter som har et rigtig hyggeligt arbejdsteam.

Har dette din interesse, send os da en ansøgning.

Majbritt Heinemann Hovedgaden 52 4270 Høng

Tandlæge/cand.odont. søges til klinik i Ballerup Vi søger pr. 1. februar 2006 en tandlægeassistent/cand.odont. til en fuldtidsstilling.

Du er udadvendt og smilende og kan matche vores gode omgangstone. Det er afgørende at dit arbejde er af høj kvalitet, og at du tager den fornødne tid til at udføre det.

Det kan evt. aftales at du indledningsvis får en fast grundløn samt provision.

Vi har en topmoderne klinik med splinternye units, sensorbaseret digital røntgen og intraoralt kamera på hver stol, edb-journaler mv. Klinikken er placeret på niveau 1 af Arbejdstilsynet.

Klinikkens filosofi er at gøre det muligt for vore patienter at få udført optimale behandlinger og undgå kompromisløsninger.

Vi udfører mange totale rekonstruktioner, og det er derfor væsentligt at du har interesse inden for dette felt, da du vil komme til at beskæftige dig med et stort spektrum af behandlinger. Vi har en meget betydelig tilgang af nye patienter der ønsker at blive tilmeldt klinikken.

Tandlægerne i Lautrupcentret ApS v. Jan Kublitz Borupvang 2B 2750 Ballerup email@tanddoktoren.dk Tandlæge med jus søges heleller deltid hurtigst muligt Ansøger skal overtage en stilling der blev oprettet for 25 år siden. Stillingen bliver ledig nu da vores assistent gennem 11 år har valgt at fortsætte inden for den offentlige sektor. Skriftlig henvendelse til: Tandlæge Jan Abrahamsen og Mikal Olsen Frederikssundsvej 16, 1. sal 2400 København NV

Egå – Århus Vi mangler primo 2006 en dygtig og stabil tandlægeassistent med erfaring fra privat praksis.

Klinikken er en velfungerende, moderne praksis, der har været etableret i et attraktivt område siden 1967.

Vi er et team bestående af 3 tandlæger, 2 tandplejere og 4 klinikassistenter. Vi lægger stor vægt på humor og fælles kemi.

Stillingen er deltids på ca. 20 timer. Evt. senere kompagniskab.

Skriftlig ansøgning, men ring hvis du har spørgsmål.

Tandlægerne i Kystcentret Skæring Strandvej 3, 8250 Egå Tlf .8622 0672 www.tandkyst.dk Tandlæge til praksis ved porten til Europa!

En sød kollega har valgt at flytte hjem og et job bliver ledigt!

Et udfordrende job hvor vi er klar med råd og dåd.

En 3 dages tandlægestilling hvor alt kan ske, må gerne kombineres med anden stilling.

Vi er 2 tandlæger og 6 dygtige KA’er som har taget de udfordringer vores job kan byde på, og vi deler det gerne med dig.

Klinikken er i topform og det skal du også være.

Jobbet er ledigt fra 1.februar.

Telefonisk og skriftlig henvendelse til: Team Syd Peter Kohberg.

Jernbanegade 6 6360 Tinglev Tlf 7464 2000 TAN DLÆGEBLADET AN NONC E R

Gør det selv stillingsannoncer: DTFnet – Jobbank

J<IM@:<J@;<I

95

JK@CC@E><I

Slagelse Til travl, glad og veldrevet praksis søges en stabil, loyal og gerne erfaren og alsidig tandlæge der har lyst til at indgå i et behandlerteam der bygger på selvstændighed og ligeværdighed og hvor man både er givende og modtagende.

Du kan overtage en etableret stilling på 30 timer (med mulighed for udvidelse) efter en dygtig og vellidt kollega der rejser til udlandet efter 8 år her på klinikken.

Behandlerteamet består af 7 ansatte, 3 tandlæger og 4 klinikassistenter der alle forsøger at bidrage med stadig udvikling/ optimering af service- og behandlingsniveau.

Vores klinik er beliggende i centrum af Slagelse med 7 min. til stationen og 50 min. fra København C. Vi ser frem til at modtage din skriftlige ansøgning.

Stillingen er ledig fra 1. april, evt. tidligere.

Tandlægeteamet Mariann Lundgren Andersen ApS Smedegade 3, 4200 Slagelse mariann_lundgren@hotmail.com Herlev Tandlægeassistent søges til eksisterende stilling fra den 1.3. Stillingen er p.t. på 26 fuldt besatte timer fordelt på mandag, torsdag og fredag.

Vi er en travl klinik med en god atmosfære og engagerede og dygtige medarbejdere bestående af 3 tandlæger, 1 tandplejer, 3 erfarne klinikassistenter og 2 klinikassistentelever.

Er du interesseret i ovenstående så send os en mail eller et brev.

Tandlæge Poul Gravesen Herlev Bygade 2, postboks 72 2730 Herlev Tlf.: 4494 9994 e-mail: ygravesen@webspeed.dk Tandlæge Rune Gravesen e-mail: runegravesen@hotmail.dk

96

Ebeltoft Pga. orlov søges tandlæge med en vis erfaring til et spændende vikariat i minimum 12 måneder.

Tiltrædelse 1. marts 2006.

Ugentlig arbejdstid ca. 25 timer fordelt på 3 arbejdsdage.

Vi er to tandlæger, to fuldtidsansatte tandplejere og to klinikassistenter i en travl og alsidig praksis.

Da hele teamet arbejder meget tæt sammen om patienterne og normalt overlapper hinanden ved både undersøgelser og behandlinger, er det en forudsætning at du er god til at samarbejde, effektiv og fleksibel.

Er du interesseret i alle grene af faget og har du den rette indstilling, kan jeg love dig et udfordrende job. Henvendelse til: Mogens Nørgaard Jernbanegade 8, 8400 Ebeltoft Tlf. 8634 1236 eller tandlaegen@c.dk

Barselsvikar søges Tandlæge/cand.odont. søges til fuldtidsstilling på travl klinik fra 1. februar 2006 frem til ca. 1. september 2006.

Har du ikke mulighed for at arbejde fuld tid, finder vi også ud af det.

Vi er 3 tandlæger, 1 tandplejer og 6 klinikassistenter på en velfungerende og dynamisk klinik med godt humør og høj arbejdsmoral. Klinikken har elektroniske journaler og digital røntgen.

Falder du godt til, er der mulighed for at fortsætte samarbejdet efter sep. 2006 – også med mulighed for køb af 1/3 af praksis.

Send din ansøgning pr. brev eller på e-mail til: Tandlægerne på Torvet att. Laila Friis Storegade 37, 4780 Stege Tlf. 5581 3443 E-mail: torvet@mail.dk

Djursland Engageret og glad tandlæge søges pr. 1.2.06. Arbejdstid ca. 30 t/uge. Du skal indgå i et team og sammen med os (1 tdl. og 2 klinikass.) udbygge en eksisterende stilling. Vi holder til i nye kliniklokaler.

Tandlæge Susanne Brandt Jørgensen Bredgade 1, 8560 Kolind

Nykøbing Falster/Næstved 2 tandlægeassistenter fuldtid søges hurtigst muligt.

Henvendelse til Shahen Nahgave Tlf. 5482 7982/4089 3369

København K Med henblik på langtidssamarbejde søger vi dygtig tandlæge med jus til fuld tid.

Vi er 3 tandlæger og 2 tandplejere, og vi beskæftiger os med alle grene inden for odontologien, men med hovedvægt på totale rekonstruktioner med implantater og fast protetik samt parodontosebehandling.

Til den rette kan vi tilbyde et godt miljø med ansvar, dynamik og faglige udfordringer.

Skriftlig ansøgning med C.V. til: Implantatklinik København Nørre Farimagsgade 13, 3. sal 1364 København K

Vanløse Tandlægeassistent søges til klinik i Vanløse 2-3 dage om ugen, dog stor mulighed for længere arbejdstid. Eventuel senere overtagelse.

Henvendelse tlf.: 3874 3201 (mellem 9.00 og 13.00)

Deltids tandlæge i Græsted Da min assistent har søgt nye udfordringer, søges en tandlæge fra 1. februar 2006. Nogen erfaring er ønskelig men ingen absolut forudsætning. Arbejdstiden er ca. 25 timer fordelt på onsdag, torsdag og fredag.

Vi har en travl og alsidig praksis med fire tandlæger og fem klinikassistenter med god tilgang af nye patienter.

Hvis du er samvittighedsfuld, stabil, fleksibel og har humoristisk sans samt ønsker et langtids samarbejde, kan jeg tilbyde gode og selvstændige arbejdsforhold med et rutineret og engageret team.

Der kan senere blive mulighed for køb af praksisandel.

Tandlæge Susanne Alenkjær Græsted Stationsvej 60B 3230 Græsted København K Rutineret tandlægeassistent/ deltid til almen praksis søges snarest.

Ansættelsen skal opfattes som et vikariat med mulighed for fast ansættelse.

Vi har et godt arbejdsmiljø og kvalitetsbevidste patienter.

Henvendelse til tandlæge Sia Maria Fjellvang Vesterbrogade 143, 1620 Kbh. V. sia@fjellvang.dk www.siafjellvang.dk

TANDLÆGEBLADET ANNONCER

Stillingsannoncer fra dag til dag.

Benyt DTFnet og klik på Jobbank eller brug e-mail: ak@dtf-dk.dk

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

TATANDLÆGEBLADET N D L Æ G E B L A D E T A NNO NCER ANNONCER

Gør det selv-stillingsannoncer: DTFnet – Jobbank

Jk`cc`e^\i k`cYp[\j F]]\ekc`^ Xej´kk\cj\

Jk`cc`e^jbfekifc1 Stillinger mærket med O Må kun søges efter forud indhentet godkendelse fra DTF, jf. § 8.5 i DTF’s etiske regler og kollegiale vedtægt.

Stillinger mærket med 4 Dansk Tandlægeforening skal gøre opmærksom på at pr. 1. april 2002 skal den samlede beskæftigelse udgøre mindst 8 timer om ugen for at være pensionsberettiget.

Høng Kommunale Tandpleje Tandlæge eller cand.odont.

Høng Kommunale Tandpleje søger en tandlæge eller cand.odont. på fuld tid fra 1. april 2006. Indtil da gerne på deltid.

Tandplejen omfatter ca. 2.200 børn og unge. Omsorgstandplejen varetages af amtstandplejen. Ortodonti udføres med konsulenthjælp.

Vi har digital røntgen og elektronisk journal.

Fra januar 2007 vil vi blive en del af Ny Kalundborg Kommune med godt 11.000 børn og unge.

Tandplejen er centralt opbygget med 1 selvstændig klinikbygning med 3 behandlingsrum, hvor vi bl.a. betjener kommunens 7 skoler.

Personalet omfatter ud over klinikchefen 1 fuldtidstandlæge, 4 klinikassistenter og 1 rengøringsassistent.

Løn- og ansættelsesvilkår forhandles efter gældende overenskomst.

Yderligere oplysninger kan fås hos klinikchef Anette Petersen tlf. 5885 3558, mobil 4076 4128.

Ansøgning med relevante oplysninger sendes til: Høng Kommunale Tandpleje, Rosenvænget 27, 4270 Høng.

Ansøgningsfrist den 17. februar 2006.

TANDPLEJEN

Tandlæge Fra den 1. februar 2006 eller efter aftale søger vi en tandlæge eller cand. odont. 28 timer ugentligt. Vi hører også gerne fra dig, hvis du har andre ønsker til timetal.

Tandplejen omfatter på nuværende tidspunkt ca. 4.000 børn og unge og 120 omsorgsklienter. Fra den 1. januar 2007 bliver vi del af Ny Haderslev Kommune med ca.

12.500 børn og unge.

Vi søger en tandlæge med engagement i udvikling af Den Kommunale Tandpleje og med lyst til at arbejde med alle former for forebyggende og behandlende tandpleje.

Løn efter gældende overenskomst og aftale om Ny Løn.

Hør mere om stillingen hos overtandlæge Gunhild Dybdal, telefon 7420 3935 eller e-mail vtgdy@vojens.dk Se også www.vojens.dk under job.

Send din ansøgning med relevante bilag til Vojens Tandpleje, Østergade 42, 6500 Vojens senest den 23. januar 2006.

I Vojens Kommune bor 17.000 borgere godt. Vi har attraktive byggegrunde, aktiviteter for alle aldre, en grøn natur og et rigt foreningsliv. Byerne summer af et driftigt butiks- og bymiljø, gode børnepasningsmuligheder og et levende kulturliv. Virksomheder har de bedste betingelser for vækst og udvikling: Perfekt logistik, god stabil arbejdskraft og et engageret erhvervsliv.

Og så er det nemt at komme til Vojens - i hjertet af Sønderjylland.

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

E-post vojens@vojens.dk www.vojens.dk

J<IM@:<J@;<I

97

JK@CC@E><I

L[cXe[ A A R H U S

U N I V E R S I T E T

Klinisk lærer – Afdelingstandlæge ODONTOLOGISK INSTITUT

Ved Odontologisk Institut er 2 stillinger ledige til besættelse snarest muligt:

GRØNLAND Følgende stillinger er ledige til besættelse:

Den ene stilling er som klinisk lærer på Afdeling for Kæbekirurgi og Oral Patologi med en arbejdstid på 10 timer pr. uge fordelt på 2 dage. Arbejdet omfatter undervisning i tand-, mund- og kæbekirurgi. Ansøgeren skal deltage i både den teoretiske og den kliniske undervisning på afdelingen. Ansøgeren skal enten være specialtandlæge i kæbekirurgi eller have en stor erfaring inden for tand-, mund- og kæbekirurgi.

Løn- og ansættelsesvilkår i henhold til overenskomst for akademikere i statens tjeneste, specielt vedrørende deltidsansatte tandlæger ved Tandlægeskolerne i København og Århus.

Yderligere oplysninger vedrørende stillingen kan rettes til lektor Jan Tagesen, Afdeling for Kæbekirurgi og Oral Patologi på telefon 8942 4045.

Stilling som distriktstandlæge:

Den anden stilling er som afdelingstandlæge ved Afdeling for Samfundsodontologi og Pædodonti med en arbejdstid på 15 timer pr. uge fordelt på 3 dage.

Stillingen er ledig til besættelse pr. 1. april 2006.

Stillingen omfatter ledelse af afdelingens studenterundervisningsklinik, undersøgelse, diagnostik og behandling af børn og unge henvist til afdelingen, samt eventuelt deltagelse i kliniske forskningsprojekter.

Løn- og ansættelsesvilkår i henhold til overenskomst for akademikere i statens tjeneste, specielt vedrørende deltidsansatte tandlæger ved Tandlægeskolerne i København og Århus.

Yderligere oplysninger vedrørende stillingen kan rettes til professor Sven Poulsen, Afdeling for Samfundsodontologi og Pædodonti på telefon 8942 4144.

Ilulissat med tiltrædelse 1. maj 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Ansøgning, gældende for begge stillinger, vedlagt eksamensbevis samt curriculum vitae i 4 eksemplarer sendes til Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Vennelyst Boulevard 9, 8000 Århus C, og skal være fakultetssekretariatet i hænde senest den 1. februar 2006 kl. 12.00.

Ansøgning vedr. klinisk lærer mærkes: 2005-212/2-166.

Ansøgning vedr. afdelingstandlæge mærkes: 2005212/2-167.

Qaqortoq med tiltrædelse snarest eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Sisimiut med tiltrædelse den 1. marts 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Tasiilaq med tiltrædelse 13. april 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Stilling som chefdistriktstandlæge: Qaqortoq med tiltrædelse snarest eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Nuuk med tiltrædelse snarest eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Maniitsoq med tiltrædelse 3. juli 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos

98

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Aasiaat med tiltrædelse 23. juni 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Qasigiannguit med tiltrædelse 17. april 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Ilulissat med tiltrædelse 28. april 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Uummannaq med tiltrædelse 15. juni 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Tasiilaq med tiltrædelse 13. april 2006 eller efter nærmere aftale. Nærmere oplysninger kan indhentes hos cheftandlæge Frank Senderovitz på telefon (00299) 34 52 59, afdelingsleder Lise Egede på telefon (00299) 34 52 52 eller personalekonsulent Gitte Johnsen på telefon (00299) 34 52 53 eller mail til kystledelsen@gh.gl.

Ansøgning bilagt kopi af eksamens- og autorisationsbevis sendes til Kystledelsen, Postbox 1230, 3900 Nuuk eller fax: 00299-32 09 77 og skal være kystledelsen i hænde senest: fredag den 28. januar 2006.

Ansøgningen bedes tillige vedlagt et oplysnings-, boligog referenceskema i udfyldt stand. Skemaerne kan rekvireres fra Grønlands Repræsentation, Strandgade 91,

TA N DL Æ G E B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

Postboks 2151, 1016 København K, Att: Per Jørgensen, telefon 3283 3847.

Tandlæger uden jus practicandi gives mulighed for ansættelse i en distriktstandlægestilling.

Der tilbydes: ved fastansættelse: – fri tiltrædelsesrejse og flytning fra bopælen i Danmark eller Grønland også for evt. familie, herunder børn under 18 år, – feriefrirejse for dig og din familie hvert andet år – flyttefrirejse retur til bopælen i Danmark eller i Grønland efter 3 års ansættelse – efter hver 12 måneders samlet ansættelse er der optjent 20.000 kr. og op til 14 dages tjenestefrihed med løn til brug for efteruddannelse, og beløbet kan anvendes til dækning af rejse-, kursus- og opholdsudgifter.

Bolig: der stilles bolig til rådighed (evt. møbleret), hvis størrelse afhænger af familiestørrelsen. For boligen betales depositum samt husleje efter til enhver tid gældende regler. ved vikaransættelse: – fri tiltrædelsesrejse og hjemrejse – der stilles møbleret bolig til rådighed. For boligen betales husleje efter til enhver tid gældende regler.

Ansættelsen: sker efter overenskomst af 12. september 2003 mellem Grønlands Landsstyre og Dansk Tandlægeforening.

Lønnen udgør: pr 1. april 2005 for en chefdistriktstandlæge 34.623.92 kr. pr. måned distriktstandlæge med jus pract.

31.693,21 kr. pr måned distriktstandlæge uden jus pract.

27.563,39 kr. pr måned hertil et anciennitetstillæg fastsat på grundlag af dokumenteret funktion som tandlæge efter bestået eksamen på: 1.-2. år 0 kr. pr. måned 3.-4. år : 1.560,50 kr. pr. måned 5.-6. år : 3.713,50 kr. pr. måned 7.-8. år: 4.358,80 kr. pr. måned 9.-og flg: 5.381,25 kr. pr. måned

J<IM@:<J@;<I

99

JK@CC@E><I# BÂĽ9 F> J8C>

BÂľY f^ jXc^

Brande Yngre kollega kan overtage god praksis pĂĽ gunstige vilkĂĽr.

Henv. til: TandlÌge Karsten Kristensen Nørregade 11, 7330 Brande Tlf. 97181429 efter kl. 19.

Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord-Norge - Grip sjansen!

Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord-Norge (TkNN) ble etablert i Tromsø i 2003.TkNN skal drives i nÌr tilslutning til det nyoppstartede odontologistudiet ved Universitetet i Tromsø (se www.uit.no).

Kompetansesenterets hovedfunksjoner er pasientbehandling, etterutdanning, spesialistutdanning og forskning.To tannleger fĂĽr nĂĽ sin spesialistutdanning i kjeveortopedi ved TkNN (samarbeidsprosjekt med Universitetet i Oslo OrtoPol@r ). Spesialister ved TkNN vil ha flere muligheter for spennende jobbinnhold, faglig utvikling og deltakelse i oppbyggingen av noe nytt!

Det er ledig

Kjeveortopedi â&#x20AC;˘ 100 % fast stilling for spesialist i kjeveortopedi â&#x20AC;˘ Kjøp av tjenester av kjeveortopeder som ambulerer til Tromsø Lønn etter avtale.

Fullstendig søknad sendes: Troms fylkeskommune, Tannhelseetaten, Pb 6600, N-9296 Tromsø.

Søknadsfrist: 15.02.2006.

Klaksvík, FÌrøerne Klaksvíkar kommunale børnetandpleje søger tandlÌge snarest, da vores tandlÌge har füet chefstilling.

Børnetandplejen omfatter ca. 1550 børn mellem 0-17 ür. Normeringen er 2 tandlÌger, 1 tandplejer og 3,2 klinikassistenter.

frantz.no

Ytterligere opplysninger finnes pĂĽ www.tromsfylke.no/tannhelse og kan fĂĽes ved henvendelse til overtannlege Ragnhild Nordengen, tlf. 00 47 - 77 78 82 86, e-post: ragnhild.nordengen@tromsfylke.no

SydsjĂŚlland Andel sĂŚlges med omsĂŚtning pĂĽ 2-3 millioner kr.

Klinikken bestĂĽr af et team pĂĽ 4 tandlĂŚger, 6 klinikassistenter og 1 tandtekniker. Klinikken, der er indrettet i byejendom som ejes i fĂŚllesskab, indeholder bl.a. 4 klinikrum med moderne udstyr, ÂťDental SuiteÂŤ edb, ny stor sterilisation og teknik-laboratorium.

En alsidig praksis med stort potentiale.

Mulighed for stilling som assistent i en overgangsperiode.

Tlf. 5599 1999

DPF

Dansk Praksis Formidling

Køb/salg klinikker

Bente Carstensen Dr. TvĂŚrgade 44, st.th.

1302 København K Tlf. 70 20 69 79 E-mail: bc@klinikborsen.dk Web: www.klinikborsen.dk

Erik Loft E-mail: eld-dpf@mail.tele.dk

Tlf. 86 30 98 22 Total klinik / inventar vurdering

DPA Dansk Praksis Analyse

Regnskabsanalyse & rüdgivning ¡ Alt til nu eller senere brug for salg

TANDLĂ&#x2020;GEBLADET ANNONCER

Tandreguleringsbehandling under vejledning fra specialtandlĂŚge i ortodonti.

Løn- og ansÌttelsesforhold i henhold til aftale mellem KL og DTF med tillÌg.

Der tilbydes fri tiltrĂŚdelsesrejse og ďŹ&#x201A;ytning til FĂŚrøerne samt ďŹ&#x201A;yttefrirejse efter 2 ĂĽrs ansĂŚttelse. Kommunen vil vĂŚre behjĂŚlpelig med at skaffe bolig.

NĂŚrmere oplysninger fĂĽs ved henvendelse til klinikchef Bogi ĂĄ Steig, tlf. 009 298 455651 eller privat 009 298 456043.

Ansøgning med relevante oplysninger sendes til:

Den hurtigste genvej til stillingsannonce-spalterne: ak@dtf-dk.dk

KlaksvĂ­kar Kommune, FO-700 KlaksvĂ­k senest 10. februar 2006.

TANDLĂ&#x2020;GEBLADET ANNONCER

Stillingsannoncer i farver bliver set...

100

TA N DL Ă&#x2020; G E B L A DE T 2 0 0 6 ¡ 110 ¡ N R . 1

53450_TB01_s101_104

04/01/06

12:34

Side 101

LEVERANDĂ&#x2DC;R HENVISNINGER

Dentallaboratorier Ekspedition af leverandørhenvisningerne: Storkøbenhavn Henvendelse: Anette Kofoed, tlf. 33 48 77 36 Michael Lentz, tlf. 33 48 77 35 Mette Blak Olsen, tlf. 33 48 77 32

â&#x20AC;&#x201C; dental laboratoriet, der deler ansvaret for, at tandlĂŚgens patient er tilfreds...

Pris: kr. 17,50 + moms pr. spaltemm., kr. 22,50 + moms pr. spaltemm. med farver. Standardann. kr. 280,- pr. gang.

Rubrikannoncerne er delt op i følgende hovedgrupper: Advokater â&#x20AC;&#x201C; Banker â&#x20AC;&#x201C; Dentallaboratorier â&#x20AC;&#x201C; Hygiejne â&#x20AC;&#x201C; Instrumenter â&#x20AC;&#x201C; Klinik- og kontorinventar â&#x20AC;&#x201C; Klinikudstyr â&#x20AC;&#x201C; Kompressorer â&#x20AC;&#x201C; Rengøring â&#x20AC;&#x201C; Revision â&#x20AC;&#x201C; Service & reparation â&#x20AC;&#x201C; Tandplejemidler â&#x20AC;&#x201C; Vikarservice â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x2DC;vrige Advokater

SKINDERGADE 21 â&#x20AC;˘ 1159 KĂ&#x2DC;BENHAVN K â&#x20AC;˘ TLF. 33 91 00 22 â&#x20AC;˘ FAX 33 13 55 04

Advokatfirmaet Lou & Partnere att: Adv. Carsten Jensen Ă&#x2DC;stergrave 4, 8900 Randers Tlf. 87 12 34 56/Fax 87 12 34 55 cj@louogpartnere.dk

Konkurrencedygtige priser og professionel rĂĽdgivning

Banker

www.klinikfinansiering.dk

- de nemmeste penge kan du tjene pĂĽ finansieringen!

Finansiering af praksis har siden 1997 vĂŚret vores speciale.

Specialafdeling for klinikfinansiering: Henning Jensen Tlf. 96 80 25 68 E-mail: hej@riba.dk

Ny klinik?

Vi har mange ĂĽrs erfaring i ďŹ nansiering af klinikker.

Skal din vĂŚre den nĂŚste ?

Ring tlf. 9975 1289 og fĂĽ en snak om din nuvĂŚrende eller kommende praksis!

Karsten Nielsen

www.landbobanken.dk/praksis

% MAIL DARIO NIELSEN DPNOVA SE WWW DPNOVA DK 0OSTADRESSE

(OVEDKONTOR "ESÂ&#x2019;GSADRESSE

$0./6! !"

$0./6! !"

Nul huller i finansieringen

Leif Bertelsen Dental Laboratorium ApS Thorvaldsensvej 4 1871 Frederiksberg C Telefon 35 39 00 76 Fax 35 36 18 48

DanPars Dentallaboratorium Nick Ghasemi Tlf. 32957763 Metalkeramik. Implantater.

Guld. Attachment. Aftagelig.

LiďŹ&#x201A;andsgade 2, st.tv.

2300 København S

SjĂŚlland

Spar Nord København Ann-Brigitt Meidahl Rüdhuspladsen 75 Postboks 423 1505 København V Tlf. 33 30 87 18 Mail: abm@sparnord.dk

TA N DL Ă&#x2020; GE B L A DE T 2 0 0 6 ¡ 110 ¡ N R . 1

,AD OS VISE DIG HVAD Ă&#x152;RS ERFARING MED ALLE KENDTE SYSTEMER KAN GÂ&#x2019;RE FOR DIN KLINIK

Kontakt Frank Finne Tlf. 4395 2702 â&#x20AC;˘ www.jyskebank.dk

Spar Nord Ă&#x2026;rhus Jytte Blokager Sønder Alle 11 8000 Ă&#x2026;rhus C Tlf. 87 30 31 97 Mail: jbl@sparnord.dk

www.sparnord.dk

$0./6! HAR SPYDSPIDS KOMPETENCE HIGH 4EC UDSTYR SOM ER NÂ&#x2019;DVENDIG FOR AT LEVERERE IMPLANTATKONSTRUKTIO NER I 4ITANIUM :IRKONIUM AF HÂ&#x2019;JESTE KVALITET

0OSTBOKS "ORRGATAN +Â&#x2019;BENHAVN 6 -ALMĂ&#x161; 4LF 4LF

Hvilke krav stiller du til din bank?

Spar Nord Odense Jørgen Peter Poulsen FÌlledvej 1 5000 Odense Tlf. 63 12 52 74 Mail: jpp@sparnord.dk

NĂ&#x2DC;RGĂ&#x2026;RDSVEJ 26 Čż 2800 LYNGBY Čż TLF. 45 88 16 00 Čż FAX 45 88 16 95 Aut. BrĂĽnemark laboratorium â&#x20AC;˘ Aut. Procera laboratorium

â&#x2DC;&#x2026; IMPLANTATER â&#x2DC;&#x2026; PROCERA â&#x2DC;&#x2026; EMPRESS

Ring til Erik Thomsen tlf. 5586 1536

Flßgge Dental Aps Købmagergade 5 1150 København K Tlf. 33 15 17 80 Fax 33 15 70 78

Dental Laboratorium ApS Ellemarksvej 8 ¡ 4600 Køge Tlf. 56 65 12 65 ¡ Fax 56 65 12 96 MĂ&#x2DC;D OS PĂ&#x2026; NETTET www.kroell-dental.dk E-mail: info@kroell-dental.dk ... Vi samler pĂĽ tilfredse kunder

SERVICESIDER

101

53450_TB01_s101_104

04/01/06

12:34

Side 102

LEVERANDØR HENVISNINGER

SPECIALLABORATORIUM for tandregulering

lidt friskere - lidt hurtigere a a a a a a a a a a

ROSKILDE ORTO- TEKNIK ApS Algade 27, 1. sal, 4000 Roskilde Tlf. 46 32 09 69

Fyn

Metal keramik Procera - medlem af Procera netværk Empress - Inlay/Onlay/Kroner Guldarbejde - Marylandbroer Attachment - alternative special attachments Implantater - „Licens“ Proteser - alternative acryler - vinyl Regulering Bidskinner Sportsskinner

Kippervig 7 - 8700 Horsens

Tlf. 75 62 44 33 Fax 75 60 20 33

Dynamic - over alle grænser

Syd- og Sønderjylland

Westergaard Lizzy, ApS v/ F. Dalegaard & M. Sass E. Suensonsgade 4, 8200 Århus N tlf. 86 16 35 00 - 86 16 32 72

Fugl Speciallaboratorium ApS Støbte stel Lichtenbergsgade 1 8700 Horsens Tlf. 75 62 88 30

Fugl

Dentalopvaskemaskiner

til rengøring og desinfektion af dentalinstrumenter Projektering, salg og service af opvaskeanlæg

Erhvervsvej 2 ȿ 2600 Glostrup Tlf. 43 27 11 00 ȿ Fax 43 27 15 09 www.miele.dk

Nordjylland

Instrumenter

Midtjylland Dinilab Dentallaboratorium I-S Klostergade 56, 8000 Århus Tlf. 86 18 36 77

Klinik- og kontorinventar Brånemark SystemTM

HJØRRING DENTAL LABORATORIUM ApS

JERNBANEGADE 22 ȿ 9800 HJØRRING TLF. 98 92 18 78

MANDAL ALLE 8B. 5500 MIDDELFART

Tlf. 64 41 41 42 Fax 64 41 77 99

Aalborg Dentallaboratorium ApS Vesterbro 72, 9000 Aalborg Tlf. 98 12 53 03

CODENT DENTALLABORATORIUM A/S

Hygiejne

SØNDER ALLÉ 33 – 8000 ÅRHUS C – TLF. 86 12 14 26 codent@codent.dk – www.codent.dk

Safe Sterilization ApS Strandagervej 27, 4040 Jyllinge Tlf. 70 22 15 15 ȿ Fax 70 22 14 14

Instrumentreparationer udføres professionelt

Tlf.: 44 48 32 85

102

Toftebo 14 • 3500 Værløse

www.prorep.dk TA N DL Æ GE B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

53450_TB01_s101_104

04/01/06

12:35

Side 103

Kunstnerisk klinik udsmykning & farvesĂŚtning Landskabsmalerier mv. til enkelte rum eller hele klinikken â&#x20AC;&#x201C; 15 ĂĽrs erfaring PETER REUMERT, arkitekt cand arch, billedkunstner atelier 40 19 09 23 pr@pro-visuel.dk www.pro-visuel.dk

Tlf.: 4020 1750 Fax: 4020 1775 www.bienair.com

Kompressorer

Scanline

Klinikindretning

Svingarm til fladskĂŚrm og keyboard www.scanline.biz scanline@mail.dk Tlf. 86 30 18 18

Reception - Steril - Teknik

JUN-AIR International A/S Sundsholmen 3-5 9400 Nr. Sundby Tlf. 96 32 36 00 E-mail: info@jun-air.dk

Revision

Indretningsforslag i 3D samt tilbud udarbejdes uden forbindende Drejøvej 8 - 9500 Hobro Tlf. 98 51 16 33 Fax: 98 51 10 26 E-mail: climo@nican.com www.climo.dk

Danmark Michael Weesgaard Dental JĂŚgersborg Alle 16, 2 tv.

2920 Charlottenlund Tlf. 39 64 42 12

INFORM KLINIKDESIGN )XQNWLRQ Â&#x2021; (UJRQRPL Â&#x2021; 'HVLJQ Â&#x2021; Â&#x2018;NRQRPL

www.pwcglobal.com/dk

Klinikudstyr

TANDLĂ&#x2020;GE-FORMULARER Tilkaldekort ¡ Brevpapir Konvolutter A4 ark med indbetalingskort

Telefon 6531 0458 Telefax 6530 2024 E-mail: post@nyborgscantryk.dk

! %NGELUNDSVEJ !ALBORG 36 4ELEFON INFORM INFORM AS DK WWW INFORM AS DK

Units ¡ Klinikindretning Digital udstyr ¡ Dental service

Revisionscentret

Service & reparation

for lĂŚger og tandlĂŚger

Professionel teknisk service pĂĽ dentaludstyr

XO CARE DANMARK er landets største og mest landsdÌkkende leverandør af dentaludstyr.

Vi forhandler units, klinikindretning, stole, lamper, digital røntgen, panoramarøntgen, intraorale

Revisorerne: Minna Hartvig Kaj T. Jensen

Vesterbrogade 69IIItv. 1620 København V Tlf. 33 31 17 00 Fax 33 29 72 00

kameraer, kompressorer, sugemotorer, autoklaver

XO CARE DANMARK A/S er landets mest lokale servicepartner. Vi har 16 teknikere, som bor i Jylland, pü Fyn og pü SjÌlland. Vi er derfor altid tÌt pü dig og din klinik - din garanti for høje oppetider.

og meget mere...

Ring og fĂĽ gode rĂĽd, vejledning

Vi har eget vĂŚrksted og kan tilbyde hurtig reparation af alle kendte mĂŚrker.

eller et godt tilbud.

XO CARE DANMARK A/S tlf 43 270 270

TA N DL Ă&#x2020; GE B L A DE T 2 0 0 6 ¡ 110 ¡ N R . 1

XO CARE DANMARK A/S - det nye navn for DDF

www.xo-care.dk

-EDLEM AF $ELOITTE 4OUCHE 4OHMATSU

XO CARE DANMARK A/S â&#x20AC;&#x201C; DDF tlf 43 270 270 www.xo-care.dk

SERVICESIDER

103

53450_TB01_s101_104

04/01/06

12:35

Side 104

LEVERANDØR HENVISNINGER

Tandplejemidler aut. Salg, Service og klinikindretning Kavo, planmeca, UnicLine

TePe – Dansk Tandprofylakse

www.fiskers-dental.dk info@fiskers-dental.dk Ventrupvej 13 C, 2670 Greve Tlf. 43 61 18 44 · Fax 43 40 44 18

- mere end god service...

a s

Falkoner Allé 26 A, 2000 Frederiksberg Tlf. 33 24 34 13 E-mail: dansk.tandprofylakse@post.uni.dk http://www.eurodont.se/tepe/ tepe.htm

Vikarservice

N I K A S S I S T E N TE R KL I STJERNE-PERSONALE Birkerød København 45 81 77 22 39 42 77 22 www .stjerne -personale.dk

Tandbørster og tandstikkere

Et vikarbureau kun for klinikassistenter • Vikarer til hele København og Sjælland • Lidt billigere

Salg Service Klinikindretning

• Ring fra kl. 6.00 på tlf. 46 73 30 60

Mandal Allé 12 B · DK-5500 Middelfart Tlf. 64 41 00 14 · Fax 63 40 10 10 info@dentsupport.dk

TA N D L Æ G E B L A D E T A N NO N C E R

www.dentsupport.dk

www.tandlaegebladet.dk/dentalnyt Din direkte online kontakt til fordelagtige dentalindkøb

Kavo-Specialisten Rådgivning: klinikindretninger, udstyr, instrumenter, tilbehør, service og forbrugsvarer til konkurrencedygtige priser!

Specialværksted for reparation af roterende instrumenter.

Statoil giver dig kort og godt mere for pengene

Besøg vores udstilling.

Kontakt os for en aftale! autoriseret forhandler og servicefirma

JTA

Øvrige

Dental salg og service ApS

CMS-Dental Aps Wildersgade 55 1408 København K Tel. 32 57 30 00. Fax 32 57 10 23 E-mail: info@cmsdental.dk

Sønderlundsvej 2, 2730 Herlev Tlf. 44 92 54 00, Fax 44 53 14 62 E-mail: jta@jtadental.dk www.jtadental.dk

Eurocard til reduceret pris Som medlem af Dansk Tandlægeforening kan du få Eurocard Classic, Eurocard Guld og/eller Eurocard Corporate til en særlig attraktiv pris.

Dansk Tandlægeforenings medlemmer får rabat hos Statoil, når de køber brændstof og fyringsolie.

Ring til DTF på 70 25 77 11 og hør mere om Kontoeller Kontantkortet, og om rabatten på olien til fyret.

Det du lige mangler

Få bonus på sund fornuft

Ring til DTF på 70 25 77 11 og hør mere om tilbudet.

Få bonus når du handler i ca. 4.000 forretninger over hele landet.

1

Eurocard, H.J. Holst Vej 5, 2605 Brøndby, www.eurocard.dk

104

www.forbrugsforeningen.dk

TA N DL Æ GE B L A DE T 2 0 0 6 · 110 · N R . 1

wI>8E> (('

;8EJB K8E;C¤><=FI<E@E>J D<;C<DJ9C8; ;8E@J? ;<EK8C AFLIE8C

I\[Xbk`fe1 Gi\Y\e ?µijk\[ 9`e[jc\m GXcc\ ?fcdjkilg :cXlj Aµi^\ej\e @Y J\n\i`e KXe[c´^\YcX[\k l[^`m\j X] ;Xejb KXe[c´^\]fi\e`e^ BµY\e_Xme )'',

@e[\bj )'',

@e[\bj )'', 105

@E;<BJ )'',

=X^c`^\ Xik`bc\i K\dXeldi\ 8blkk\ j`klXk`fe\i Andreasen JO, Oikarinen K. Dentale og orale skader ... 12 Bågenholm T, Hellem S, Tornes K. Akutte skader og komplikasjoner ved behandlingsprosedyrer i munnhulen ... 44 Eriksson L, Bjørnland T. Akuta käkledsproblem ... 24 Herrström P, Westerlund M. Akuta problem i luftvägarna ... 120 Jontell M, Dahlgren U. Allergiska reaktioner och andra biverkningar ... 142 Kahri J, Rapola J. Cardiovascular disorders in dental practice ... 132 Petersen JK. Akutte smertetilstande i tandlægepraksis ... 6 Petersen JAaK, Petersen JK. Neurologiske og farmakologiske forstyrrelser ... 114 Skaug N, Berge T, Bårdsen A. Akutte infeksjoner ... 34 Säkkinen J, Huppunen M, Suuronen R. Complications following local anaesthesia ... 58 9`[]lebk`fe Bakke M. Klinisk oral fysiologi som undervisningsfag og speciale ... 302 Bakke M, Sonnesen L. Virke og formål for det nationale fagselskab for »bidfunktionslære« ... 306 Dahl M, Nørholt SE, Jensen J. Bidfunktionslære set i kæbekirurgens optik ... 286 Isidor F. Bidfunktionslære set i protetikerens optik ... 276 List T, Tegelberg Å. Bettfysiologi i Sverige – villkor och ramar ... 308 Nyhuus L, Vilmann A. Bidfunktion set fra privat praksis ... 292 Pedersen TK, Melsen B. Bidfunktionslære set i ortodontistens optik ... 280 Svensson P, Nauntofte B. Quo vadis? – fra bidfunktionslære til klinisk oral fysiologi ... 314 Tuxen A, Esmark L, Bardow A. Temporomandibulære funktionsforstyrrelser og bidskinnebehandling i den kommunale tandpleje ... 296 Bc`e`jb _p^`\ae\ Andersen LP, Colding H, Larsen T. Infektionsrisikoen på tandklinikken. Smitter patienter tandlæger eller omvendt? … 1200 Frandsen EVG, Østergaard E. Unitvand – hvad kan/skal jeg gøre for at sikre kvaliteten? … 1234 Hansen J. Sterilisation. Metoder og kontrol … 1228 106

Larsen T, Holt J. Håndhygiejne på tandklinikken … 1212 Marker OT. Myndighedskrav og dokumentation … 1208 Østergaard E, Meyer M. Valg og brug af handsker i tandlægepraksis … 1218 G´[f[fek` Borum MK, Andreasen JO. Pædodontisk traumatologi ... 568 Daugaard-Jensen J, Haubek D. Mineraliseringsforstyrrelser – diagnostik og behandlingsplanlægning ... 464 Haukali G, Hallonsten A-L. Smerte, smertekontrol og sedering hos børn ... 478 Hintze H, Poulsen S. Pædodontisk radiologi ... 488 Nielsen LA, Poulsen S. Caries i det primære tandsæt og blandingstandsættet – forekomst, udvikling og behandling ... 556 Poulsen S, Wogelius P. Oral helse, tandsundhed og tandsygdomme hos danske børn ... 452 Rølling I, Nielsen LA. Endodontisk behandling af primære tænder ... 562 Skovgaard R. Psykologiske momenter i tandbehandling af det 3-5-årige barn ... 538 Sundby A. Sundhedsfremme og forebyggelse af tandsygdomme hos børn og unge ... 458 Svendsen P, Hallonsten A-L. Tandpleje for børn og unge med kronisk sygdom og funktionshæmning ... 544 ¥mi`^\ ]X^c`^\ Xik`bc\i Andersen L. Bakteriæmi med orale bakterier. En litteraturoversigt ... 1038 Asmussen E, Pedersen J, Dresler J, Peutzfeldt A. Eugenolatcementer til provisorisk cementering og til provisoriske fyldninger: trykstyrke vs blandingsforhold ... 1140 Asmussen E, Pedersen J, Peutzfeldt A. LED-polymerisationslamper: intensitet, strålevarme og polymerisationsdybde ... 634 Autti H, Numminen M. Akututrustning för allmäntandvården ... 706 Bilde A, von Buchwald C, Hillerup S. Behandlingen af mundhulecancer – en standardiseret behandling i Danmark ... 958 Bindslev PH. Amalgam – miljømæssige risici ... 646 Christensen LB, Hede B, Sundby A. Den københavnske befolknings anvendelse af forebyggende diagnostiske tandplejeydelser ... 1126 Ekstrand K, Christiansen J, Christiansen MEC. Relationen mellem fluoridindholdet i kommunernes drikkevand og caries – eksemplificeret ved DMF-S-værdier hos 12-, 15- og 18-årige i 2004 ... 790 Graversen N, Peutzfeldt A, Asmussen E. Kan LED-polymeriTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

sationslamper polymerisere plastmodificerede glasionomercementer?... 884 Jensen RH, Jensen R. Klyngehovedpine (Hortons hovedpine) ... 880 Johansen G. Tandbehandlinger i generel anæstesi uden for sygehusregi – en spørgeskemaundersøgelse ... 640 Knudsen FU. Har nogen af dine patienter Tourette syndrom? ... 376 Krustrup U, Petersen PE. Voksenundersøgelsen i Danmark 2000/2001. Carieserfaring og parodontal status hos voksne i relation til social status og udnyttelse af tandplejen ... 798 Legarth J. Skader på nervus lingualis opstået i forbindelse med mandibularanalgesi – anmeldt til Dansk Tandlægeforenings Patientskadeforsikring 2002-2004 … 786 Mehlsen KO. Om H.C. Andersens Eventyr »Tante Tandpine«. Eventyrets tilblivelse ... 202 Nielsen LA, Madsen DB. Selektiv brug af bitewing-undersøgelse til diagnostik af approksimal caries i primære molarer ... 370 Neumann B, Gregersen H. Bisphosphonatinducerede knoglenekroser i kæberne ... 718 Palm AM, Kirkegaard U, Poulsen S. Computerstyret injektion (The Wand®). En sammenligning med traditionel teknik af smerteoplevelse og anslagstid ved mandibularanalgesi hos børn og voksne ... 970 Sewerin I. Arteriovenøse malformationer i kæberne. En litteraturoversigt ... 964 Sewerin I. Fremmedlegeme i ductus parotideus. En kasuistik ... 1054 Sewerin I. Fremmedlegemer i mundslimhinden, i øvrige orale strukturer og i tilgrænsende væv. En oversigt ... 1044 Sewerin I. Kardiogene tand- og kæbesmerter. En litteraturoversigt ... 1134 Stoustrup P, Kristensen KD. Juvenil idiopatisk artrit – en oversigt ... 874

=X^c`^ fi`\ek\i`e^ 9f^Xed\c[\cj\i Chadwick BL, Hosey MT. Child taming: How to manage children in dental practice (Dorthe Berenth Madsen) ... 318 Chu S, Devigous A, Mieleszko A. Fundamentals of color.

Shade matching and communication in esthetic dentistry (Jakob Kihl) … 1241 Clerehugh V, Tugnait A, Chapple HC. Periodontal management of children, adolescents and young adults (JohanTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

ne Kongstad) ... 220 Dige M. Det gen-skabte menneske (Palle Holmstrup) ... 220 Friis-Hasché E, Elsass P, Nielsen T, red. Klinisk sundhedspsykologi (Annette Monrad og Merete Vigild) ... 659 Gawkrodger DJ, editor. Human disease for dentists (Birgit Kenrad) ... 389 Graber TM, Eliades T, Athanasios A. Risk management in orthodontics: Experts´guide to malpractice (Hans Ulrik Paulsen) … 1241 Hansen M, red. Psykiatri (Peter Østergaard) ... 657 Hartmann-Petersen P. Håndbog i kemiske fagtermer (Ib Sewerin) ... 151 Hasselbalch SG, Engelbrecht N, Thage O, red. Forstå demens (Ole Hovgaard) ... 390 Heasman PA, Preshaw PM, Robertson P. Successful periodontal therapy. A non-surgical approach (Lone Andersen) ... 318 Holmstrup P, red. Odontologi 2005 (Christian Nissen) ... 388 Kaban LB, Troulis MJ. Pediatric oral and maxillofacial surgery (John Jensen) … 1240 Kirk H. Hjernen bag erfaring (Ib Sewerin) ... 220 Landau MJ. Atlas of cosmetic dentistry. A patients' guide (John Orloff) ... 389 Langer JW. Glucosamin og slidgigt. Naturens egen gigtmedicin (Hans Ebbe Andersen) ... 221 Larsen HS. Lægelatin – en håndbog (Ib Sewerin) ... 318 Levrini A, Favero L. The masters of functional orthodontics (Bjørn Seidler) ... 656 Lindskog BL. Medicinsk ordbog (Ib Sewerin) ... 657 Lund H, Røgind H. Statistik i ord (Kaj Stoltze) ... 388 Lund J. Den sproglige dagsorden. Dansk sprogpolitik i perspektiv (Ib Sewerin) ... 151 McCord JF, Smith P, Grey N. Treatment of the edentulous patients (Flemming Isidor) ... 656 Miles TS, Nauntofte B, Svensson P, editors. Clinical oral physiology (Bjarne Roed-Petersen) ... 221 Mizrahi E. Orthodontic pearls (Jørn Perregaard) ... 317 Mohlin B, Follin M, Hagberg C. Ortodonti, Varför?, när?, hur?

(Bent Krogh Andersen) ... 390 Mueller H-P. Periodontology. The essentials (Tanja Skuldbøl) ... 1240 Nanci A. Ten Cate's oral histology. Development, structure, and function (Jesper Reibel) ... 220 Odel EW, editor. Clinical problem solving in dentistry (Palle Steen Larsen) ... 317 Okeson JP. Management of temporomandibular disorders and occlusion (Bjarne Frese) ... 389 Pilegaard M, Baden H. Medicinsk-odontologisk ordbog (Ib Sewerin) ... 390 107

@E;<BJ )'',

Pitt Ford TR. Endodontics in clinical practice (Preben Hørsted Bindslev) ... 151 Poulsen HD, Munk-Jørgensen P, Bolwig TG. Psykiatri – en grundbog (Peter Østergaard) ... 657 Prabhu SR, editor. Textbook of oral medicine (Jesper Reibel)... 316 Reichart PA, Philipsen HP. Odontogenic tumors and allied lesions (Jesper Reibel) ... 317 Rosted P. Acupuncture for dentists, 10 central treatments (Peter Svensson) ... 658 Schmalz G, Arenholt-Bindslev D. Biokompatibilität zahnärztlicher Werkstoffe (Ulla Pallesen) ... 658 Schou L, editor. Nordic dentistry 2004 yearbook (Vibeke Oram) ... 657 Sclar AG. Soft tissue and esthetic considerations in implant therapy (Søren Schou) ... 388 Scully C. Oral and maxillofacial medicine (Jesper Reibel) ... 221 Scully C, Flint SR, Porter SR, Moos KF. Oral and maxillofacial diseases (Erik Dabelsteen) ... 658 Seto K-I, editor. Atlas of oral and maxillofacial rehabilitation (Paul Hildestad) ... 388 Silverman S. Atlas of clinical oncology. Oral cancer (Jesper Reibel) ... 316 Standring S, editor. Gray´s anatomy. The anatomical basis of clinical practice. (Ib Sewerin) … 1240 Svenningsen S. Den elektroniske patientjournal og medicinsk arbejde – reorganisering af roller, ansvar og risici på sygehuse (Johan Buchhorn) ... 151 Thomsen JL. Retsmedicin (Jan Jakobsen) ... 391 Van der Linden FPGM. Orthodontic concepts and strategies (Leif Kenrad) ... 659 Watzek G, editor. Implants in quantitatively compromized bone (Søren Hillerup) ... 316 Wolf HF, Rateitschak EM, Rateitschak KH, Hassel TM. Color atlas of dental medicine. Periodontology (Palle Holmstrup) … 1240 Wray D, Stenhouse D, Lee D, Clark AJE. Textbook of general and oral surgery (Bjarne Neuman) ... 316 Zachariae B, Mehlsen MY, red. Kræftens psykologi. Psykologiske og sociale aspekter ved kræft (Ib Sewerin) ... 656 Zakrzewska JM, Harrison SD, editors. Pain research and clinical management. Assessment and management of orofacial pain (Peter Svensson) ... 657 ;`m\ij\ Sewerin I. Möbius syndrom: ny patientforening … 727

108

=iX i\[Xbk`fe\e Sewerin I. Rapport vedr. Tandlægebladets faglig-videnskabelige sektion 2004 ... 210 =iX kXe[c´^\jbfc\ie\ Afsked med professor Bengt Öwall (Ib Sewerin) ... 814 Aspekter ved indførelsen af web-baseret læring i tandlægers efteruddannelse (Per Deleuran) ... 724 Endodonti: Nødbehandlinger og komplikationer (Lars Bjørndal) ... 816 Fastcementeringsmaterialer (Ulla Ishøy, Otto Schmidt) ... 214 TKU Efteruddannelsen og E-læring (Per Deleuran) ... 1066 @ek\ieXk`feXc\ glYc`bXk`fe\i Internationale publikationer ... 218 Internationale publikationer ... 728 Bfdd\ekXi Andreasen F. Vedr. artiklen »Endodonti: nødbehandlinger og komplikationer« af Lars Bjørndal ... 976 Holmstrup P. Jod i parodontalbehandlingen ... 820 Mikkelsen O, Østergaard P. En kæmpe i profylaksens tjeneste fyldte år ... 898 Bfii\jgfe[XeZ\ Kommentar til »Skader på nervus lingualis opstået i forbindelse med mandibularanalgesi« af Jahn Legarth i Tandlægebladet 2005 nr. 10, pp. 786-8 (Jimmie Kert med svar fra Jahn Legarth) ... 1060 Tandbehandlinger i generel anæstesi uden for sygehusregi (Søren E. Clemensen og Lars Riishede med svar fra Gitte Johansen) ... 978 Fi`\ek\i`e^ Haukali G, Østergaard BH, Haubek D. Tandbehandling af børn og unge i generel anæstesi ... 208 Karlsson S, Örtengren U, Berglund A. Nordisk Produktdatabas för Dentala Biomaterial ... 888 Sewerin I. Afskedssymposium for Jens O. Andreasen ... 1152 Sewerin I. Evaluering af tandlægeuddannelsen i Sverige ... 892 Sewerin I. Ny, samordnet lægemiddelinformation ... 206 Sewerin I. Overproduktion af tandlæger i Tyskland? ... 894 Tornøe C. 300 forskningsprojekter fik støtte i 2004 ... 890 G_%[%$X]_Xe[c`e^\i Xlkfi\]\iXk\i Andersen L. Bakteriæmi efter tygning, tandbørstning og tandrensning hos personer med forskellig grad af parTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

odontal inflammation ... 1058 Balatsouka D. The impact of nicotine on bone healing and osseointegration. Experimental studies in rabbits ... 974 Mardas NC. Knogleregeneration med styret vævsregeneration og demineraliseret knoglematriks ... 896 G_%[%$gifa\bk\i Heegaard K. Livsstil og oral sundhed hos ældre ... 1146 Petersen MW. Røntgenundersøgelse af kæbeleddet ... 1144 Jgµi^ E@FD Bruzell EM, Dahl JE. Tannbleking – Hvor står vi i dag? ... 722 Kopperud HM. Hvor holdbare er komposittmaterialene? ... 1148 Mutluay MM, Ruyter IE. Direct relining of dentures with soft materials ... 980 Segerström S, Ruyter IE. Fiberarmerade protetiska material ... 382 Jgµi^ KXe[c´^\YcX[\k »Slut med paradentose« for 1975 kr.? (Palle Holmstrup) ... 900 K`[jjbi`]ki\]\iXk\i Alkhatib MN, Holt R, Bedi R. Prevalence of selv-assessed tooth discolouration in the United Kingdom (Bodil Lohse) ... 654 Anttonen V, Seppä L, Hansen H. A follow-up study of the use of DIAGNOdent for monitoring fissure caries in children (Hanne Hintze) ... 654 Blomquist M, Holmberg K, Fernell E, Dahllöf G. A retrospective study of dental behaviour management problems in children with attention and learning problems (Birthe Høgsbro Østergaard) ... 654 Boersma JG, et al. Caries prevalence measured with QLF after treatment with fixed orthodontic appliances: Influencing factors (Leif Kenrad) ... 984 Brøndum CO, Klausen B. A dentobronchial syndrome. The relationship between productive cough and periodontitis affecting teeth near the maxillary sinuses (Bjarne Klausen) ... 984 Carlson GE. Responses of jawbone to pressure. (Anna Dorte Frederiksen) ... 387 Chadwick BL, Treasure ET, Playle RA. A randomised controlled trial to determine the effectiveness of glass ionomer sealants in pre-school children (Lone Lauberg) ... 387 Chuang S-F, et al. Influence of flowable composite lining thickness on class II composite restorations (Jette Nedergaard Jørgensen) ... 985 Dawes C, Kubieniec K. The effects of prolonged gum chewTANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

ing on salivary flow rate and composition (Anne Marie Lynge Pedersen) ... 386 De Soete M, et al. Increase in cariogenic bacteria after initial periodontal therapy (Lone Andersen)... 984 Fraunhofer JA, Rogers MM. Dissolution of dental enamel in soft drinks (Thorbjörg Jensdottir) ... 387 Endeshaw YW, et al. Association of denture use with sleepdisordered breathing among older adults (Flemming Isidor) ... 985 Halse A, Molven O. Increased width of apical periodontal membrane space in endodontically treated teeth may represent favourable healing (Lise-Lotte Kirkevang) ... 655 Kansu Ö, et al. The prevalence of carotid artery calcification on the panoramic radiographs of patients with renal disease (Ib Sewerin) ... 985 Kessler P, Thorwarth M, Bloch-Birkholz A, Nkenke E, Neukam FW. Harvesting of bone from the iliac crest – comparison of the anterior and posterior sites (Jytte Buhl) ... 655 Källestål C. The effect of five years' implementation of caries-preventive methods in Swedish high-risk adolescents (Svend Poulsen) ... 655 Liedberg B, et al. Masticatory and nutritional aspects on fixed and removable partial dentures (Stephen Ambrosius Pedersen) ... 985 Majumdar A, et al. The »Chesterfield stent«: an aid to the placement of midpalatal implants (Harry Fjellvang) ... 984 Renton T, Hankins M, Sproate C, McGurk M. A randomised controlled clinical trial to compare the incidence of injury to the inferior alveolar nerve as a result of coronectomy and removal of mandibular third molars (Ib Sewerin) ... 654 Rickard GD, Richardson R, Johnson T, McColl D, Hooper L. Ozone therapy for the treatment of dental caries (Cochrane review) (Ib Sewerin) ... 386 Threfall AG, Kanaa MD, Davies SJ, Tickle M. Possible link between extraction of wisdom teeth and temporomandibular disc displacement with reduction: matched case control study (Niels Max Thorsen) ... 655 Tinschert J, Natt G, Hassenpflug, Spiekermann H. Status of current CAD/CAM technology in dental medicine (Carsten Langemark) ... 386 Van der Mei HC, White DJ, Busscher HJ. On the wettability of soft tissues in the human oral cavity (Ib Sewerin) ... 386 Westphalen VPD, Gomes de Moraes I, Westphalen FH, et al.

Conventional and digital radiographic methods in the detection of simulated external root resorptions: a comparative study. (Mette Bokelund) ... 387 109

@E;<BJ )'',

C\[\i f^ [\YXk C\[\i Børne- og ungdomstandplejen kan ikke undvære tandlægerne (Per Gaunø Jensen) ... 64 Dokumenteret efteruddannelse (Per Gaunø Jensen) ... 986 Gå efter bolden – ikke efter manden (Per Gaunø Jensen) ... 660 Ideologi kontra tandsundhed (Per Gaunø Jensen) ... 578 Ja til sundt arbejdsmiljø – nej tak til misvisende smileyordning (Per Gaunø Jensen) ... 152 Klagersager på nettet hjælper ikke patienterne (Per Gaunø Jensen) ... 222 Medierne har stirret sig blinde (Per Gaunø Jensen) ... 824 Medlemmernes interesser i første række (Per Gaunø Jensen) ... 904 Nej til mudderkastning – ja til saglig dialog (Vagn Vestergård Jacobsen) ... 1154 Nyvalgt formand (Susanne Andersen) … 1242 Sundhedsstyrelsens tilsyn med tandlægerne (Per Gaunø Jensen) ... 496 Tandklinikker uden tobak (Per Gaunø Jensen) ... 320 Tandlægeuddannelsen trues af nye besparelser (Per Gaunø Jensen) .... 1072 Tandpinevagt er en amtslig forpligtelse (Per Gaunø Jensen) ... 730 To vigtige undersøgelser (Per Gaunø Jensen) ... 392 ;\YXk Det er fremtidens tandlæger som uddannes i dag – men hvilken uddannelse er der tale om? (Karina Holm Larsen med svar fra Nils-Erik Fiehn) ... 224 Fremtidens tandlæger skal styrkes klinisk (Jens Eriksen, Winnie Kobjevski, Peter Østergaard med svar fra Per Gaunø Jensen) ... 395 Godt brølt, unge løver! (John Christensen med svar fra Nils-Erik Fiehn) ... 500 Hvilke kvalifikationer behøver DTF´s kommende formand til at udvikle DTF? (Jens Eriksen og Peter Østergaard med svar fra Per Gaunø Jensen) ... 906 Kære Claus Munck (Gitte Johansen) ... 66 Noget at arbejde med (Kristina Hansen med svar fra Susanne Andersen) … 1244 Nødvendigt med fokus på tandlægernes etik (M. Finn Smith) ... 499 Om forpligtelsen til at etablere vagtordninger (Frank I. Jensen med svar fra Per Gaunø Jensen) ... 1075 Spørgsmål til DTF vedrørende ny sygesikringsafregning (Anette Aagaard med svar fra Vagn Vestergård Jacob110

sen) ... 396 Storkunde i SONOFON, en fordel? (Søren Hillerup med svar fra Jørn Ole Fors, Sonofon) ... 155 Tak for Tandlægebladet (Per Müller) ... 396 Tid til fornyelse i DTF (Frank Dalsten med svar fra Per Gaunø Jensen) ... 988

KXe[c´^\ f^ jXd]le[ Advarsel mod articain (Trine Ganer) ... 834 Aplasipatienter risikerer at miste tilskud (Claus Jørgensen) … 1275 Arbejdsskadestyrelsen skærper praksis om bødestraf (Isabel Brandt Jensen) ... 996 AvMinTand.dk er markedsføring (Morten Andersen) ... 826 Bag ethvert tandsæt er der et menneske (Winnie Brodam) ... 1084 Behandling betaler sig (Trine Ganer) ... 739 Bekendtgørelse om recepter – nye regler pr. 1.4.2005 (Lillian Lykke Andersen) ...247 »… citat Tandlægebladet« (Trine Ganer) ... 734 De 60-årige er de nye 40-årige (Birthe Cortsen) … 1263 Den gamle digters tænder (Winnie Brodam) ... 400 Den kombinerende tandlæge (Winnie Brodam) ... 1094 Den omrejsende kirurg (Winnie Brodam) ... 334 Den politiske tandlæge (Winnie Brodam) ... 406 Det er godt at være god til rodbehandlinger som ny tandlæge … ellers bliver man det i alt fald (Trine Ganer) … 1270 Dét går dine kontingentkroner til (Trine Ganer) ... 755 Det kan komme som en tyv om natten (Trine Ganer) ... 68 »Det nuværende system kan ikke forsvares « (Morten Andersen) ... 992 DTF har taget pulsen på de privatansatte (Trine Ganer) ... 1086 DTF mod passiv rygning (Trine Ganer) ... 592 DTF opruster på Dental Fair i år (Lillian Lykke Andersen) ... 849 DTF skal have en ny formand (Claus Jørgensen) ... 908 Du har måske penge til gode (Lena Hedegaard) ... 511 Endodonti – plads til forbedring (Winnie Brodam) ... 1174 Er der huller i sikringen? (Jørgen Rovsing Skov) ... 932 Er du rigtigt registreret? (Trine Ganer) ... 88 Et anderledes bistandsprojekt (Winnie Brodam) ... 588 FDI i Canada (Winnie Brodam) ... 914 Find fem fejl! (Winnie Brodam) ... 995 Forbrugerstyrelsen: Patienter bør tjekke tandlægepriser (Trine Ganer) …1248 Forkert tal i Berlingske Tidende (Trine Ganer) ... 840 TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

Forlagsartikler udgår (Trine Ganer) ... 326 Formandstandlægen (Winnie Brodam) … 1264 Forskningens betydning er usynlig i hverdagens undervisning (Lillian Lykke Andersen) ... 842 Fri prissætning under pres i broderlandene (Morten Andersen) ... 918 Fyns Amt udbyder aplasi-behandling (Trine Ganer) ... 915 Få den rigtige pensionsopsparing (Poul Munk) … 1272 Få mest muligt ud af din pension (Nicolai Olsen) ... 670 Får man altid det man betaler for? (Annette Teglers og Joakim Lilholt) ... 672 Glædeligt at regeringen har lyttet til os (Per Gaunø Jensen) ... 77 Henvisning af § 6c-patienter (Lillian Lykke Andersen) ... 245 HK på krigsstien igen, igen (Vagn Vestergård Jacobsen) … 1276 Historien om de sorte tænder (Trine Ganer) ... 230 Honorarerne flytter til internettet (Claus Jørgensen) ... 333 Hospitalsforsikring til tandlægerne, personalet og familien (Lillian Lykke Andersen) ... 512 Hovedgeneralforsamling 2005: Ny formand for DTF (Claus Jørgensen) … 1246 Husk Hortons hovedpine! (Winnie Brodam) ... 916 Husk prislisterne (Trine Ganer) … 1250 Husk prisoverslaget (Trine Ganer) ... 748 Hårde ord fra norsk forsker (Morten Andersen) ... 927 Indkaldelse til Dansk Tandlægeforenings ordinære generalforsamling ... 1006 Ingen kommer uden om Arbejdstilsynet (Claus Jørgensen) ... 84 Klagesager kommer på nettet (Trine Ganer) ... 598 Klart ja til overenskomst ... 507 Klinikejere går syge på arbejde (Trine Ganer) ... 1162 Klinikkæder på godt og ondt (Winnie Brodam) ... 1088 Kontrollamper på stærksug (Ole Marker) ... 836 Krav om revalidering slækkes (Winnie Brodam) ... 332 Kredsgeneralforsamlinger 2005 (Winne Brodam og Trine Ganer) ... 1080 Kun de brodne kar bliver udstillet (Winnie Brodam ) ... 741 Kvalitetsstyring i praksis (Lillian Lykke Andersen) ... 582 Kæmper for hjælp til parodontitispatienter (Trine Ganer) ... 581 Lad patientens udgifter styre graden af tilskud (Morten Andersen) ... 990 Langt fra alt, og dejligt nært (Winnie Brodam) ... 80 Ledelse kan læres (Lillian Lykke Andersen) ... 238 Lommekalender 2006 (Tina Andersen) ... 1008 Lovforslag med få og små forandringer (Elisabeth Møller) TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

... 76 Lovforslag om strafansvar ved arbejdsskader (Isabel Brandt Jensen) ... 999 Lønforhøjelser pr. 1. april 2005 (Trine Ganer) ... 79 Lønstigninger (Camilla Brøgger) ... 417 Man skal gøre sig fortjent til at være DTF-medlem (Claus Jørgensen) ... 328 Man skal kunne lide action (Winnie Brodam) ... 750 Man skal vide hvor man selv står – i livet og i døden (Lillian Lykke Andersen) ... 322 Med hensyn til tilsyn (Winnie Brodam) ... 732 Medierne om den store stygge tandlæge (Trine Ganer) ... 226 Mere end blot faglig udfordring (Winnie Brodam) ... 166 Mere præcise kriterier for bøjle eller ej (Trine Ganer) ... 994 Montreal venter (Winnie Brodam) ... 509 Motiverede medarbejdere magter meget mere (Jane Heitman) ... 338 Møde om amtsspecialtandplejens fremtid (Trine Ganer) ... 933 Mål patienternes blodtryk (Birthe Cortsen) … 1258 Nedskæring på Tandlægeskolen i København en realitet (Trine Ganer) ... 1156 Norske tandlæger i stramme tøjler (Morten Andersen) ... 919 Nu kan alle læse annoncerne på DTFnets jobbank (Jan Stjerne) ... 839 Nul kroner til parodontitis-patienter (Trine Ganer) ... 736 Ny internet-portal med tandklinikker (Claus Jørgensen) ... 241 Ny pensionsordning til tandlæger i stat og amter (Elisabeth Møller og Trine Ganer) ... 342 Ny revideret udgave ... 1091 Ny sundhedslov vedtaget (Trine Ganer) ... 749 Ny Tandlæge Pension (Nicolai Olsen) ... 848 Ny vagtordning i Nordjylland (Trine Ganer) ... 910 Nye obligatoriske ansættelsesbeviser til privatansatte klinikassistenter (Jannie Arge) … 1274 Nye vinde i DTF Efteruddannelse (Trine Ganer) … 1268 Nyt design på www.tandlaegebladet.dk (Jan Stjerne, Lillian Lykke Andersen) ... 404 Nyt fra Front Office (Vivian Riel Kofoed) ... 1008 Ortodontisk parløb (Winnie Brodam) ... 674 Overenskomstresultat i hus (Elisabeth Møller) ... 412 Patienter må køre til Århus (Trine Ganer) ... 1076 Patienterne skal kontakte kommunen eller amtet hvis de vil klage (Camilla Brøgger) ... 756 Pensionister skal anmode om Tandlægebladet ... 1165 111

@E;<BJ )'',

»Pension-istid?« (Winnie Brodam) ... 928 Plast i molarer (Birthe Cortsen)… 1260 Praktikken mødte videnskaben (Winnie Brodam) ... 163 Premiere på ledelsesakademi (Claus Jørgensen) ... 1078 Projekt med studiemæssig og praktisk relevans (Winnie Brodam) ... 678 Protokollat fra DTF´s ordinære generalforsamling 20.11.2004 … 156 På jagt efter dokumentation (Claus Jørgensen) ... 1158 Registrer din efteruddannelse (Jan Stjerne) … 1252 Rettigheder og pligter når grænserne flyttes (Elisabeth Møller) ... 420 Royale mælketænder (Trine Ganer) ... 1157 Røgfri luft til børnene (Trine Ganer) ... 510 Se tegn på oral cancer i tide (Birthe Cortsen) … 1261 Skærpet tilsyn, påbud og »gabestok« (Winnie Brodam) ... 1166 Status fra Front Office 2004 (Isabel Brandt Jensen) ... 248 Patienter må køre til Århus (Trine Ganer) ... 1076 Studerende afprøver »forskningskarriere« (Lillian Lykke Andersen) ... 666 Sund mund for voksne (Trine Ganer) ... 841 Sundhed.dk – Få hjælp til at komme på (Trine Ganer) ... 83 Svensk tandpleje har social caries (Morten Andersen) ... 923 Tandklinik og »socialkontor« (Winnie Brodam) ... 504 Tandlæge bag tremmer (Winnie Brodam) ... 600 Tandlæge midt i Kattegat (Winnie Brodam) ... 242 Tandlæger for folkesundhed – »over there« (Birthe Cortsen) … 1256 Tandlæger har anmeldepligt til Arbejdsskadestyrelsen (Vibeke Møller) ... 665 Tandlæger og tandlægestuderende hjælper befolkningerne i den tredje verden (Lillian Lykke Andersen) ... 170 Tandlæger på sundhed.dk (Trine Ganer) ... 503 Tandlægerne spørger Fronten (Isabel Brandt Jensen) ... 246 Tandlægerne spørger Fronten (Isabel Brandt Jensen) ... 418 Tandlægerne spørger Fronten (Isabel Brandt Jensen) ... 594 Tandlægeskræktandlægen (Winnie Brodam) ... 1170 Tandlægeuddannelsen er akademisk (Winnie Brodam) ... 72 Tandpinevagt mangler tandlæger (Trine Ganer) ... 1077 Tandpinevagter: Minister lægger pris på amterne (Trine Ganer) …1251 Tandplejere på fremmarch i privat praksis (Christian Holt) ... 911 Tandplejernes overenskomst godkendt (Isabel Brandt Jensen) ... 597 Telefon til konsulenten (Winnie Brodam) ... 411 Tillid, god atmosfære og højt informationsniveau (Lillian 112

Lykke Andersen) ... 88 Tilskud ved ansættelse af ekstra elever (Susanne Møllnitz) ... 1098 To Wand or not to Wand (Winnie Brodam) ... 1004 Tre skattesager afgjort til tandlægernes fordel (Helge Birkbo) … 1278 Tryghedsordningerne: Lad 1000 blomster blomstre (Lillian Lykke Andersen) ... 414 TUG flytter ind (Trine Ganer) ... 1169 Tænder og diabetes 2 (Trine Ganer) ... 233 Udlicitering i Egvad Kommune (Winnie Brodam) ... 234 Ulighed i tandsundhed – et globalt problem (Birthe Cortsen og Pia Graversgaard) ... 1000 Ulykkesfortanden – et tilløbsstykke på Årskursus (Winnie Brodam og Lillian Lykke Andersen) ... 399 Undgå indbrud og ærgrelser (Joakim Lilholt) ... 1010 Usikkerhed om amtsspecialtandplejens fremtid (Trine Ganer) ... 1164 Øget DTF-fokus på kommunalt ansatte (Winnie Brodam) … 1254 Åbenhed skaber tillid (Winnie Brodam) ... 662 10 skarpe til dinTANDLÆGE (Winnie Brodam)... 1092 50 kilometer til tandlægen (Claus Jørgensen) ... 744 @e d\dfi`Xd Ruben Henning (Erik Hjørting-Hansen) ... 179 Vinther Anne (Karin Fejerskov, Lone Nyhuus, Thor Troest) ... 345 J`[\_\em`je`e^\i TB nr. 1 001-110 TB nr. 2 111-198 TB nr. 3 199-270 TB nr. 4 271-366 TB nr. 5 367-446 TB nr. 6 447-534 TB nr. 7 535-630 TB nr. 8 631-702 TB nr. 9 703-782 TB nr. 10 783-870 TB nr. 11 871-954 TB nr. 12 955-1034 TB nr. 13 1135-1122 TB nr. 14 1123-1194 TB nr. 15 1195-1298

TANDLÆGEBLADET 2006 · 110 · NR . 1

DTF EFTERUDDANNELSE

KURSER i 2006

KURSUS FOR TANDLÆGER

I ILULISSAT/GRØNLAND 4. – 11. APRIL 2006 Dansk Tandlægeforening afholder igen kursus i Grønland.

Dag 1. Tirsdag den 4. april Afrejse fra Kastrup kl. 09.15, ank. 09.55 til Kangerlussauq (lokal tid) Afrejse fra Kangerlussauq kl. 11.30, ank. 12.15 til Ilulissat Dag 2. Onsdag den 5. april Kursusgiver: Peter Marker Kurset er både en indføring i implantologien for dem der gerne vil i gang med disse behandlinger, samt en ”erfaringsudveksling” med kolleger, som har nogen erfaring i implantatbehandlinger. Dagen starter med en gennemgang af de basale forhold og almene principper, og ender med casepræsentation og diskussion af ”hotte temaer” og fælder fx: – Immediate, early eller late implant placement – Flap eller non-flap implantat-operationer – Æstetik

Dag 4. Fredag den 7. april Individuel coaching og rådgivning af medbragte cases Dag 5. Lørdag den 8. april Kursusgiver: Bjarne Klausen Parodontologisk fordybelse Denne kursusdag udnytter Grønlandskursets særlige muligheder for at fordybe sig gennem en blanding af forelæsninger, gruppearbejde og diskussioner. På kurset fokuseres på følgende emner: – Aggressiv parodontitis.

– Parodontitis og andre sygdomme.

– Subgingival tandrensning. Skal jeg bruge curette, ultralyd eller laser? Er der ekstra gevinst ved subgingival skylning med jod?

– Behandling af tænder med furkaturinvolvering.

– Protetik og parodontalbehandling.

– Brug af antibiotika i forbindelse med parodontalbehandling.

Dag 6. Søndag den 9. april Kursusgiver: Dorthe Berenth Madsen Hvilke børnepatienter møder man i privat praksis.

Integrerer børnepatienter i den travle hverdag på klinikken.

Primærpersoner til børn – hvilke personer tager hånd om børnene på klinikken?

Tilvænningsbehandling.

Brug af sedering i klinikken.

Indkalde-intervaller.

Ortodonti – hvordan og hvornår?

Specifikke børnebehandlinger – findes det?

Traumetænder – den akutte og den langsigtede behandling.

Dag 7. Mandag den 10. april Refleksion og gruppearbejde Dag 8. Tirsdag den 11. april Hjemrejse Afrejse fra Ilulissat kl. 09.50, ank. 10.35 til Kangerlussuaq Afrejse fra Kangerlussuaq kl. 11.10, ank. 19.30 til Kastrup (dansk tid) Kursusadresse: Hotel Arctic Postboks 1501, 3952 Ilulissat, Grønland Telefon: 00 299 94 41 53 Telefax: 00 299 94 40 49 Mail: conference@hotel-arctic.gl

PRISER

Dag 3. Torsdag den 6. april Kursusgiver: Anne Peutzfeldt Opdatering om diverse dentalmaterialer - Lyspolymeriseringslamper - Komposit plast - Emalje-dentin-adhæsiver restaureringsoverflader med henblik på fx cementering eller reparation Evidensbaseret valg af materialer - Oplæg med udgangspunkt i emajledentin-adhæsiver - Gruppearbejde vedr. valgkriterier, informationssøgning og kildevurdering - Opsamling og konklusion

lse dkende åndsgo rh fo ig s smæs Ligning

1. Kursusafgift, turistklasse flypakke CPH-Ilulissat, hotel og forplejning: 2. Ledsager, turistklasse flypakke CPH-Ilulissat, hotel og forplejning: 3. Kursusafgift, hotel og forplejning (kun tandlæger i Grønland u/fly):

23.995,16.995,13.795,-

OBS: De første 15 deltagere der tilmelder sig bliver opgraderet til superiorværelser.

Vær sikker på en plads. Der er kun 30 pladser.

Ring hvis du ønsker flere oplysninger eller for tilmelding til: kursussekretær Lene Severin direkte 33 48 77 09 eller 70 25 77 11, pr. mail lse@dtf-dk.dk.

Sidste frist for bindende tilmelding: 16.01.2006.

Yderligere information: Se www.dtfnet.dk/efteruddannelse hvor du finder en detaljeret beskrivelse af programmet.

,NNH V¿ G\U VRP MHJ VHU XG WLO

6WÃ&#x20AC;UN PHQ XGHQ ILQH SULVIRUQHPPHOVHU -HJ HU IMHUGH JHQHUDWLRQ DI NYDOLWHWVXQLWWHU RJ GHU HU NXQ VWÃ&#x20AC;UNH PDWHULDOHU EDJ PLW HNVNOXVLYH \GUH -HJ HU VDPWLGLJ OHW DW EUXJH RJ MHJ KMÃ&#x20AC;OSHU GLJ WLO DW JÃ&#x2019;UH GLQH EHKDQGOLQJHU HQGQX EHGUH $OW GHWWH NRVWHU VHOYIÃ&#x2019;OJHOLJ 0HQ LNNH PHUH HQG IUD NU LQNO PRPV +YLV GX OHDVHU VYDUHU GHW WLO NXQ NU SU DUEHMGVGDJ ;2 %HGUH HQG GX WÃ&#x2019;U K¿EH %LOOLJHUH HQG GX WÃ&#x2019;U WUR 5LQJ RJ KÃ&#x2019;U QÃ&#x20AC;UPHUH

'HW Q\H QDYQ IRU )OH[ 'HQWDO

;2 &$5( '$10$5. $ 6 7OI (PDLO LQIR#[R FDUH GN ZZZ [R FDUH GN