Taycan på sportbilsresa

Ifärjekön i Karlskrona spelar hästkrafter och räckvidd ingen roll. Här är det tålamod eller planering som belönas. Är man smart har man beställt prioriterad ombordkörning och sparar minst en timme. Om inte får man försöka tygla sitt sinne, men i det här gänget verkar det svårt. Varje gång vi rullar framåt en meter ryter frustration och livsglädje runtomkring oss.

Mitt i den röda smeten av Ferraribilar – vill du inte sticka ut på den här resan är det definitivt en röd Ferrari du ska ha – står om inte kusinen från landet så kusinen från framtiden.

För första gången i Gran Turismo Events historia finns en elbil med på en roadtripp. På deras trackdays har det hänt, men ingen har tagit sin elbil på långresa – flera har Taycan som vardagsbil hemma.

Är elbilar mogna för Gran Turismokörning? Är laddnätverket det? Är Porsches navigation tillräckligt smart? Finns det snabbladdning i Polen och Tjeckien?

Vad kommer det att kosta – och framför allt i detta gäng: blir vi alltid sist under de sju dagsetapperna och kommer vi att ha en lika bra resa?

Vi kör den senaste versionen, GTS-varianten med längst räckvidd av alla Taycanvarianter och därtill det förmodligen finaste chassit. Med overboost finns 598 hk och 850 Nm. Räckvidden uppges till 505 km och mycket snabbare laddning än 270 kW kan man inte hitta någonstans.

Drömbil på drömresa, eller?

Mängden Ferraribilar kan ha något att göra med att vi ska till Ferraris hemstad Maranello och bland annat äta middag i muséets allra heligaste rum. Men dit är det långt.

Jag visste på förhand att Porsches navigation är riktigt bra, med ruttnavigering som går att lita på. Vi har en Ionitybricka och jag har på förhand laddat ner några appar som ska fungera på större nätverk i Polen och Tjeckien. Bättre att ha gjort nedladdningsstrulet i förväg än på plats och för att vara säker har jag också ringt de två första hotellen som försäkrat mig om att de har elbilsladdning.

Första morgonen rullar vi ut från färjan i Gdynia och har 37 mil framför oss till Warszawa. Enligt Porsche är ”långdistansräckvidden” 38,5 mil. Efter lite förvirring i några rondeller vid vägarbeten öppnar sig polsk motorväg som utklassar svensk E4. Det är brett, asfalten nylagd och glest med trafik.

VAD ÄR GRAN TURISMO EVENTS?

Vår krönikör Peter Ternström har sedan 2002 anordnat galna resor och upptåg för bilälskare. Bland annat ett ”landsvägslopp” från Poznan i Polen till Stockholm med 16 stycken Fiat 126 p. Alrik sprängde två motorer under resan, bland allt annat som hände … Numera är det lite högre klass på bilarna och du måste äga en superbil för att åka med. Äger du ingen Ferrari eller Lamborghini går det bra att hyra en av Peter. Totalt 28 hyrbilar finns, de allra flesta är röda Ferrari. Varje år anordnas resor på fantastiska vägar till vackra ställen, där mat och hotell och allt är all inclusive. Man hyr också banor som Nürburgring, Spa och Poznan för exklusiva trackdays. och har anordnat medåkning i jetplan, en kväll på Louvren utan andra besökare och en tripp till Tjernobyl.

Läs mer om Gran Turismo Events här: www.granturismoevents.com

Vi kan väl säga som så att våra nya vänner inte direkt väntar in oss utan förlitar sig på tur, uppmärksamhet och moderata bötesbelopp. Hastighetsbegränsningen på motorväg är 140 km/h och kör man mer än 50 km/h för snabbt kostar det runt 1 100 kronor. Men gäller det verkligen om man kör hur snabbt som helst?

Vi seglar på lagom och efter 16 mil tar vi ett första stopp då har vi gjort av med hälften av de 38 ”landsvägsmilen”. Rastplatsen är stor och modern och det finns en 200 kW-snabbladdare, men självklart inte från den firma som jag laddat ner en app ifrån. En vänlig polack hjälper mig tålmodigt genom hela processen att ladda ner en Orlen-app och sedan går det snabbt och smidigt.

Efter en kaffe och ett toalettbesök är vi efter 15 minuters laddande på väg och för att vara helt säkra på att komma fram till det femstjärniga hotellet i Warszawa tar vi ännu ett blixtsnabbt stopp på en annan Orlenstation – tio minuter och 9,5 kWh. Inga problem.

När den långa raddan med supersportbilar sakta rullar in på Warszawas gator, med en härlig ljudmatta, har vi fortfarande flera mil kvar. Det känns lite segt att tvingas stanna två gånger på 37 mil, men hade vi bara laddat lite mer vid första stoppet hade det inte behövts.

När vi kommer fram är det över 30 grader varmt och en tryckande hetta. Alla de andra bilarna står snyggt parkerade utanför hotellet, med en vakt som håller koll hela natten. Men vi slinker listigt ner i underjorden för att tanka gratis – är tanken. Räckvidden är åtta mil.

u Zell am Sees finaste bilparkering någonsin? Men elbilen fick parkera precis framför hotellingången och ladda gratis.

En Tesla Model Y står och laddar och det verkar lovande. Men självklart finns det bara chuckouttag som i princip är värdelösa för laddning. Man skulle kunna tycka att ett femstjärnigt hotell i en av Europas större städer borde ha riktig laddning.

Vi promenerar i den vackra återuppbyggda gamla stan och hinner hem innan ett riktigt åskväder dundrar in. Sedan är det gemensam middag på en riktigt bra restaurang. Det fina med de här resorna är att allt utom bilen är bokat och betalt. Hotell, mat och dryck, det är bara att mingla på och Porschen är rena glädjespridaren. ”Nämen har ni kommit fram, hur lång är sladden,

DET KÄNNS LITE SEGT

ATT TVINGAS STANNA TVÅ GÅNGER PÅ 37 MIL, MEN HADE VI BARA LADDAT LITE MER VID FÖRSTA STOPPET HADE DET INTE BEHÖVTS.

d Sportbilar på alpvägar … Det kommer en film från resan längre fram, håll koll på vår hemsida! hur går det för radiobilen, vad har ni gjort hela dagen, nämen sladdfia …”

Men fint folk kommer som bekant sent och det som är ännu bättre med den här typen av resa är att man hänger med likasinnade som är ”på en bra plats i livet”, man snackar bil och allt möjligt annat och hinner lära känna massa nya människor.

På morgonen pågår ett underhållande skådespel vid parkeringen. Att exempelvis packa en Lamborghini Gallardo Spyder för en tiodagarstripp kräver disciplin och för att sedan få in allt i bilen är Tetrisvana inte så dumt. De flesta har extra sittkuddar med sig för att stå ut med sina sportstolar och någon lägger smutstvätten i en påse under sitsen.

Att åka två personer i en Taycan är rena himmelriket. Det finns hur mycket lastplats som helst både bak och fram och komforten är suverän. Ljudnivån är riktigt låg, stolarna mycket bekväma och fjädringen sväljer verkligen alla ojämnheter. På motorväg känns det mycket mer lyxkryssare än supersportbil.

Men batteriet är nästan tomt så vi hoppar lunchen för att tidskompensera lite. Det visar sig att ett ganska stort gäng redan dragit eftersom det finns en viss prestige att vara först framme, och under hela resan drar ett gäng alltid tidigt.

Redan i Karlskrona där vi checkade in laddade vi ner en riktigt bra Gran Turismo-app som gör resan mycket skojigare. Här finns bild och namn på alla och information om vilken bil man kör. Perfekt för att lära sig nya namn. På en karta kan man i realtid se var alla andra är och hur snabbt de kör …

Vi ställer in navigationen på Wroclaw, 35 mil söderut, och får upp en massa laddplatser. För att slippa ”dubbeldoppa” satsar vi på att maximera körsträckan och utan att pruta på hastigheten rullar vi in på en stor och fin rastplats med Ionitysnabbladdare – med åtta kilometer till godo. Sådant skänker en elbilsförare stor glädje, och bilens navigation och färddator jobbar verkligen stabilt tillsammans och till Wroclaw kommer vi fram med 12 km räckvidd, utan att ha behövt snålköra.

En portier på Hotell Monopol guidar personligen till ett närliggande parkeringshus men min telefon klarar

inte av att ladda ner den lokala appen. Det kan däremot portierens och han bjuder på strömmen.

Dagen efter siktar vi på Prag och vägarna börjar svänga till sig och landskapet blir allt vackrare. Efter en lunch på ett slott på landsbygden, som inte har laddning, kommer vi fram med hela 48 km räckvidd. Eftersom vi slapp ladda kunde vi hänga på ett gäng av de andra bilarna och njuta av att åka i kortege genom stan. Under hela resan stannar samhällen upp när vi kommer åkande, mobiltelefoner plockas fram och förvånansvärt många ungdomar kommenterar ”Electric Porsche!” Det är inte så lite rockstjärnekänsla.

Men Hotel Paris har inget garage och vi får alla parkera i Hiltongaraget som ligger i närheten. På fyra våningsplan med p-platser finns EN vanlig laddplats, och två laddare reserverade för Teslabilar. På den enda platsen står en Volvo XC60 laddhybrid och laddar. Jag ger mig ner på stan i den 35-gradiga värmen och precis när jag kommit fram till Karlsbron ringer killen från P-huset. Volvon har åkt, och jag får promenera tillbaka en halvtimme. Rejält svettig släntrar jag inte lite sent till middagen.

Priset för full laddning blir 230 kronor, dyrast under hela resan, och när jag kommer på morgonen står Volvon och väntar på sin tur. Det visar sig att en kvinna som jobbar i närheten parkerar där varje dag.

Dag fyra betyder Salzburg och Grand Hotel Zell am See och på vägen dit blir det lunch i en liten vacker uråldrig by vid namn Cesky Krumlow. Det är ingen lång resa men vi behöver ladda före lunch. Navigatorn föreslår en 50 kW-laddare vid en Kiaåterförsäljare och vi accepterar, men ett varv för mycket i en rondell betyder att vi precis kommer dit efter att en Mercedes stannat. Surt, och vi kopplar upp oss på en 11 kW-stolpe så länge. Men tiden rusar, så beslutet blir att åka till lunchstället för att försöka ladda där istället.

Vid en parkeringsplats bakom bom ska det finnas en laddare men för andra gången denna dag kommer en annan bil precis dit före oss. Vi åker till parkeringen där alla andra står och får hjälp att hitta till en bra laddare som inte dyker upp i navigationen. Men inte ens chauffören som hjälper till lyckas koppla upp min telefon till stationen – så han tar notan … och vi hinner slänga i oss vår lunch.

Vackra vägar, underbara berg och med massvis med ström i batteriet kommer vi fram till det klassiskt vackra hotellet vid Zell am See direkt vid vattnet. Där får vi parkeringen närmast entrén, medan de andra får åka till ett torg i närheten. Strömmen

u I Gran Turismoappen kan man se var alla är, hur snabbt de kör och skicka meddelanden till varandra. Kul!

är gratis och på middagen är alla snyggt klädda och stämningen bra.

Dagen efter är Grossglocknerpasset insvept i dimma och regn när vi slingrar oss upp till 2 428 meters höjd. Under en stund är snittförbrukningen uppe över 50 kWh/100 km men när vi rullat ner har vi fått tillbaka så mycket ström att förbrukningen stannar på 22,3 kWh när vi svänger in till ett fint hotell i Lienz för lunch. Men här kostar en skvätt ström 126 kronor.

I Cortina ska vi också få parkera direkt vid entrén, men en liten sladdstump utan uttag är inte till mycket hjälp så vi får rådet att åka till grannhotellet där man tar 250 kronor för 20,9 kWh.

Sista kördagen går genom Dolomiterna och vi hänger på en Lamborghini Huracan Performante uppför berget. Nu visar sig äntligen sportbilen Taycan GTS. I de snäva korta sicksackarna går det lekande lätt att hänga på. Styrningen är vass och känslig, accelerationen brutal, greppet magiskt med sin fyrhjulsstyrning och gasresponsen är så snabb att den lätta Lambon inte får någon fördel av sin 5,2-liters V10:a som ger hela 640 hästkrafter.

Uppväxlingen från ettan till tvåan vid runt 100 km/h känns som en hård PDK-knuff och vid nedväxling ner rycker det också i transmissionen på ett riktigt rejsigt sätt och den bakre motorn varvar upp. Tänk en vass elbil med sexstegad låda!

Efter adrenalinruschen njuter vi av de underbart vackra vägarna, äter en riktigt bra lunch vid ett slott på en kulle där vi får lite gratis ”långsamelektricitet”. Strax utanför Modena finns en Ionitystation som fungerar perfekt. På 15 minuter – med en god espresso – får vi mer ström än vad vi kan göra av med under resten av resan!

För vi gör som majoriteten och ställer bilen på en lastbilstransport hem till Sverige. Det är rätt skönt att ta flyget hem, speciellt för dem som har kört core sportbil och börjar se ryggslitna ut.

Men först en middag på klassiska Ristorante Montana och sista dagen besök på Lamborghinimuséet, Maseratifabriken och till sist exklusiv galakväll på Ferrarimuséet där vi äter middag längst in bland F1-bilarna.

d Laddtabellen. Priset per laddning varierar en aning …

Är då världen redo för elsportbilar – som njutningsmedel på långresa?

Det är som vanligt med livet: allt löser sig, förutom det som verkligen inte löser sig. Och vi var väldigt långt ifrån att det inte skulle lösa sig. Däremot bjuder elbilslivet med snabba bilkompisar på sött och salt. Vem får alltid parkera närmast hotellentrén och slipper avsluta dagsetappen på en bensinmack? Vem kommer då och då undan från att betala för sitt drivmedel?

Men när räckvidden pendlar mellan 25 och 40 mil beroende på hur man kör är laddstationerna vår lag och alla appar som ska laddas ned på språk man inte förstår vår största fiende.

På de längre dagsetapperna tvingades vi till två laddstopp – eller till att ta det riktigt lugnt – och vilket som är värst är en läggningsfråga. Gasar man på måste man betala med osäkerhetsmomentet om det finns en snabbladdare i närheten som inte är upptagen och som dessutom har en bra app som smidigt kan laddas ned. Eller så tvingas man betala med tålamod bakom ratten. Kör man nya Porsche Taycan GTS som har snudd på 600 hk i overboostläget kan det ibland kännas som det större straffet.

Som bil är Taycan överlägsen, mycket rymlig, den bullrar ingenting, vi behöver inte sitta på kuddar (vilket är ganska vanligt i supersportbilssammanhang) och inte ens de sämsta vägarna känns skumpiga. Visst har vi stressat mer och planerat en del för att få det att fungera – speciellt i Tjeckien – men med lite kortare lunchpauser, lite friskt gasat och våghalsigare laddat gick det rätt bra. Ljudet är den största skillnaden, att inte höra kraften. Det blir inte samma sak att rulla i 50-bilskonvoj genom en stad, helt ljudlöst.

Räckvidden kommer att bli bättre och laddnätverket och ladduppkopplingen likaså. Körkänslan är däremot redan här.

Elbilslivet är alltså både salt och sött. Men det kräver lite tålamod och en bra livsinställning som vi lärde oss av några kompisar på resan. LPP: Löses På Plats.

Plats Datum Tripp, mil Laddade Förbrukning, Snittfart, Räckvidd Laddprocent Laddning, min Pris, kr kWh kWh/100 km km/h stopp/start, km start/stopp

Stockholm–Stegeborg 22 juli 19,9 1,1 22,2 68 213–251 50–65 Hela natten 0:–Oskarshamn 22 juli 17,1 63,7 21 76 107–382 25–97 22 197:–Karlskrona 22 juli 16,7 61,2 24 75 143–382 37–98 45 190:–15 mil norr Warszawa 23 juli 16,7 20 25,8 51 204–278 53–71 15 16:–Warszawa 23 juli 17,5 9,5 22,7 108 135–155 30–40 13 68:–10 mil söder Warszawa 24 juli 10,7 79 26,3 75 20-350 3–96 42 208:–Wraclaw 24 juli 25,7 78 30,7 110 20–337 5–98 Hela natten 0:–Prag 25 juli 32,2 73 24,3 62 48–362 13–100 Hela natten 230:–15 mil söder Prag 26 juli 14,8 17,2 31,7 75 173–340 49–100 Lunchstopp 155:–Zell am See 26 juli 30,3 43,5 23,2 79 78–310 23–85 Hela natten 0:–Lienz 27 juli 9,2 30,9 22,3 63 218–345 63–100 Lunchstopp 126:–Cortina 27 juli 8,1 20,9 24,2 56 281–351 75–100 Hela natten 250:–Appiano 28 juli 12,2 5 21,1 41 291–298 74–80 Lunchstopp 0:–Maranello 28 juli 23,1 53,5 24 100 59–285 17–72 15 166:– Totalt: 640,2 Snitt: 25,2 Totalt: 1 606:–Milkostnad: 6,32:–