n r 6 2 014
från svenska kyrkan i umeå
Fler får plats i julkrubban Ber till Gud om boende Mentormammor får svensk support Anders Perstrand som gör Spiras korsord
Gillar korsord och körsång
25 tips till dig som vill gå i kyrkan på julafton
BERÄTTARNÄT SVERIGE: FEST – FEDERATION OF EUROPEAN STORYTELLERS | BILDMUSEET: ÅTTA SAMISKA KONSTNÄRER, LEONOR FINI | BILL OLSSON: BILL 365 | BÅTMUSEETS VÄNNER: KONSTEN SEGLAR IN II | CROSSING BOARDERS: CROSSING BOARDERS CAMP | DOCKTEATER MÅNSTJÄRNAN: MONSTER-KONSTER | EYP/EUROPEAN YOUTH PARLIA MENT: INTERNATIONELLT UNGDOMSFORUM FINSKA KLUBBEN: TEMADAGAR FÖR SVERIGEFINSKA KVINNOR I UMEÅ | FOLKETS BIO: MOVE FILMFESTIVAL | FOLKRÖRELSEARKIVET: UMEÅ – THE EUROPEAN CAPITAL OF HARDCORE 1989–2000 FOLKUNIVERSITETET/BALETTAKADMIEN: PLUPP | FORSKNINGSNÄTVERKET TANTFORSK UMU: TANTFLICKANS OCH FLICKTANTENS DAG | FÖRENINGEN FESTIVAL 2014: U X U FESTIVAL | FÖRENINGEN FURAN BULLMARK: FURANS KULTURFESTIVAL | FÖRENINGEN HIJVEN: DELLIE MAA – SÁPMI INDIGENOUS FILM & ART FESTIVAL, 8 ÅRSTIDER 8 FILMER | FÖRENINGEN JAZZ I UMEÅ: UMEÅ JAZZSTUDIO PLUS | FÖRENINGEN KAMMARMUSIK NU: INTERDISCIPLINÄRT RESIDENS UNDER MADE | FÖRENINGEN LITTFEST: LITTFEST | FÖRENINGEN SVENSK FORM VÄSTERBOTTEN: TOKYO STYLE UMEÅ 2014 FÖRENINGEN TVÅPUNKTNOLL: BIO I PARKEN | FÖRENINGEN UMEÅ UNGA FOLKMUSIKER: FOLKSKANDIA – FOLKMUSIKEUROPA TILL UMEÅ | FÖRENINGEN VERKET: VERKET/NY VÅG 2014 | GALLERI ANDERSSON/SANDSTRÖM: NEW DIMENSIONS | GUNILLA SAMBERG: CONVOY | HOLMSUND-OBBOLA KULTURFÖRENING: KULTUR I SKÄRGÅRDEN | HÄLJE GÅRD: OPERA I FÅRHUSET | INTERCULT PRODUCTIONS: CORNERS IRANSKA FÖRENINGEN: ELDFESTEN | KOMPANI NOMAD: MAN MUST DANCE | KONCENTRAT EKONOMISK FÖRENING KIRUNA: MARKANVÄNDNING | KONSTFRÄMJANDET VÄSTERBOTTEN: BACK IN BABY'S ARMS | KRUMELUR FÖRENINGEN FÖR UNGA ORD I NORR: SNÖBOLLEN – ÅRETS SVENSKA BILDERBOK | KULTUR FÖR SENIORER KULTUR I SKOLAN | KULTURFÖRE-NINGEN KOPIA/ KLUNGAN: KLUNGANS LJUDLANDSKAP | KULTURVERKET: FAIR GROUND, FAIR CITY, FAIR OPERA, FAIR GAME | LARS A PERSSON: THE ORDIC WATER COLOR FESTIVAL | MAJLIS SKALTJE: JUOIGAN – DOKUMENTÄRFILM OM JOJK | MARIEHEMS SK: UMEÅ FOTBOLLSFESTIVAL | MATKULTUR UMEÅ IDEELL FÖRENING: UMEÅ SMAKFESTIVAL | MEDIACENTER VÄSTERBOTTENSLÄN: DET VAR EN GÅNG I VÄSTERBOTTEN | NOMO DACO: STADEN NORRLANDSOPERAN: ELEKTRA, JAZZFESTIVALEN, MADE-FESTIVALEN, SAMI CHINESE DANCE COMPANY, SPRING FORWARD FESTIVAL, 12 POINTS FESTIVAL, 8 ÅRSTIDSKONSERTER | POETRY SLAM SVERIGE: SM I POETRY SLAM | PRO VÄSTERBOTTEN: SENIORMÄSSA | PROFILTEATERN: HORROR AND ART, URSÄKTA SKULLE NI KUNNA SVÄLTA LITE TYSTARE, VI FÖRSÖKER FAKTISKT SKAPA LITE EKONOMISK TILLVÄXT HÄR BORTA! | QUEERFÖRVALTNINGEN: UMEÅ PRIDE 2013, 2014 Å RESTEN AV ÅRET | RIKSTEATERN I VÄSTERBOTTEN: LÄNK – AMATÖRTEATERFESTIVAL I SAMVERKAN | SAMERNAS UTBILDNINGSCENTRUM: DET SAMISKA ARVET | SAMESLÖJDSTIFTELSEN: MADE IN SÁPMI | SAMINUORRA: QUEERING SÁPMI UMEÅ2014 | SIMKA: BALTIC SEA – FLOATING TRUNKS | SKUGGTEATERN: SHAKESPEARE I PARK'N, THE ACT THAT RESULTS IN SOMETHING COMING TO BE | SSR: DET SAMISKA SAMHÄLLET I HISTORIA OCH NUTID – TEORI OCH PRAKTIK I MÖTE | STUDIEFRÄMJANDET: ANONYM BUT CREATIVE, MOLNSKUGGA | SWEDISH CLEMENTI SOCIETY: BEETHOVEN INSPIRES | SVENSK SOCIALPOLITISK FÖRENING: VERANDAN SVENSKA INSTITUTET I PARIS: 66NORD – L'ATTITUDE SUÉDOISE | SVENSKA KYRKAN: FYREN | SÅNGKRAFT: A CHORAL MIDSUMMER LIGHT'S DREAM – UMEÅ INTERNATIONELLA KÖRFESTIVAL | TANTTEATERN: DET ÄR ALDRIG FÖR SENT FÖR BALETTEN | TEATERCENTRUM: EUROPEAN OFF MEETING | KULTURCENTRUM BARN OCH UNGA: TEATER-KALAS | TEXTILMEJERIET: STADEN | UMELAN: FROSTBYTE UMEÅ FOLKMUSIKFÖRENING: FOLK- OCH VÄRLDSMUSIKGALAN | UMEÅ GEOCACHING COMMUNITY (UGC): UMEÅ GEOCACHING CULTURE EVENT 2014 | UMEÅ KAMMARMUSIKFÖRENING: KAMMARMUSIKFESTIVAL | UMEÅ KOMMUN, GATOR OCH PARKER: BLOOM | UMEÅ KOMMUN, HAGASKOLAN: TVÅ SKOLFORMER TILLSAMMANS I GREASE | UMEÅ KOMMUNS FOLKBIBLIOTEK: GIVE ME FIVE | UMEÅ KULTURFÖRENING HUMLAN: UMEÅ OPEN GRAND SLAM OCH POPUP | UMEÅ MUSIKOLA: EL SISTEMA OCH MUSIK FRÅN STUNDER DÅ LIVET VAR SOM ALLRA BÄST UMEÅ SAMEFÖRENING: SAMISK VECKA, TRÁHPPIE, RUSSUOH VUÖLIEB! VÄCK UPP JOJKEN, VIDDERNA INOM MIG – ETT SAMISKT ORATORIUM AV SVANTE HENRYSON | UMEÅ SKAPARPRIS: UMEÅ SKAPARPRIS | UMEÅ TEATERFÖRENING: NYCIRKUSFESTIVAL, VÄRLDSPREMIÄR WORKS CULLBERGBALETTEN | VÄNNÄS MK OCH PRO MOTOR: MOTORSHOW – FRÅN MONTE CARLO TILL UMEÅ
VI HAR VARIT MED OCH GENOMFÖRT KULTURHUVUDSTADSÅRET UMEÅC AB: K-UNG | UMU: VOICES OF UMEÅ | VERKLIGHETEN: SURVIVAL KIT FESTIVAL | VISANS VÄNNER I UMEÅ/VISFESTIVAL HOLMÖN: JUBILEUMSKONSERT | VODA: VI OCH DOM ANDRA VÄSTERBOTTENS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING: NEXT LEVEL CRAFT – SLOYDIFY SOCIETY, VÅGA VÄVA | VÄSTERBOTTENS MUSEUM: ROCK ART IN SÁPMI, SJDC/UMEÅ PHOTO2014 | VÄSTERBOTTENSTEATERN: NORRLÄNDSK PASSION | ÖGONBLICKSTEATERN: WITH MY EYES ONLY, FESTIVAL NORMAL UNLIMITED, POJKEN, FLICKAN OCH MUREN | LISA LESTANDER: VÄSTERBOTTENS VISOR | UMEÅ FRITID UNGA: 2 DAYS IN UMEÅ | VICTOR HILLEBJÖRK: ”ATT CROWDFUNDA EN FESTIVAL” | JONAS LIDSTRÖM ISEGRIM: SERIE ANTOLOGI 2014 | ERSBODA SLÖJDFÖRENING: KULTURLÖPARE | NORRLANDSOPERAN: MUSIC 4 PEOPLE | LARS ÖBERG: VI OCH DOM – INTA RUKA | SIMON GRIND: GRIND GALLERI; BRITTVINTER | KF KRASCH: DIGITALA SNÖÄNGLAR | EMMALO LUNDSTRÖM: TAG PLATS 2012 | SENSUS STUDIEFÖRBUND: SOM JAG MINNS DET – EN BERÄTTARFÖRESTÄLLNING OM JESUS SISTA VECKA | PETER MOLLWING: GÅRDAGENS MUSIK | TANTTEATERN: TANTTEATER | UMEÅ UNGA FOLKMUSIKER: FOLKSKANDIA 2012 | SVENSKA VOLLEYFÖRENINGEN: SWEDISH BEACH TOUR 2014 | HIJVEN: ÅTTA ÅRSTIDER, ÅTTA FILMER | TEATERCENTRUM NORR: PLANERING AV EUROPEAN OFF MEETING I UMEÅ 2014 | KONSULTFIRMA SARA RUDÄLV: KONSTEN GÅR PÅ RÄLS | KREATOR: CO-WORKING UMEÅ | KF VERKET: SAMTAL OCH FILMVISNING OM KVINNORS ROLL I PUNKSCENEN | UMEÅ FOLKMUSIKFÖRENING: FOLKMUSIKEUROPA, BASS AND FRIENDS 2,5 | KATARINA PIRAK SIKKU: JAG VILL BITA HUVUDET AV SKAMMEN | HÖRNEFORS KULTURFÖRENING: NORRBYSKÄR – ETT MÄRKLIGT SAMHÄLLES FRAMVÄXT OCH HISTORIA | UMEBYGDENS NHR: TOLV | EMILIA HANSSON: CULTURE TRAD | TVÅPUNKTNOLL: BIO I BROPARKEN | FILIP JONSSON/ HAMNMAGASINET: STAND UP AND SCREAM | UMEÅ SKAPARPRIS IDEELLA FÖRENING: UMEÅ SKAPARPRIS | HOLMSUND-OBBOLA KULTURFÖRENING: KULTUR I SKÄRGÅRDEN | KULTURSTORM: BARNS RÖSTER OM EUROPA | GRISBACKAKYRKAN: BLÅ FESTIVAL | KONCENTRAT KONSTCENTRUM I KIRUNA: MARKANVÄNDNING | UMEÅ KAMMARMUSIKFÖRENING: MUSIK MINGEL MAT | UNITED AFGHANSK FÖRENING: AFGHANISTAN GENOM VÅRA ÖGON | ALTE SCHWEDEN: THE SINGING REVOLUTION AND THEN WHAT? | FEMINISTISKT FORUM: FEMINISTISKT FORUM UMEÅ | UMEÅ DANSSKOLA: DEN FJÄRDE LAGEN – EN DANSFÖRESTÄLLNING | SÅHKIE: RUSSUOH VUÖLIEB! / VÄCK UPP JOJKEN!, VIESSUOJE MUJTTUO: A DIGITAL FUTURE FOR UME SAMI | IRANSKA FÖRENINGEN: ELDFESTEN 2013 | MIDDAGSBJUDNINGEN: MIDDAGSBJUDNINGEN; MANIFEST, HOPP, UTOPI | QUEERFÖRVALTNINGEN: TEATER SMUTS | IOGT NTO BUDBÄRARNA: KULTURUTBYTE UMEÅ – JURBARKAS BACKEN GOSPEL: GOSPELKÖR OCH STORBAND I UMEÅ 2013 OCH 2014 | TANGO NORTEÑO: MIDNIGHT LIGHT TANGO FESTIVAL | OBBOLA ÄR OCKSÅ UMEÅ KOMMUN: KULTURENS BILDNINGSVERKSAMHET NORR | REBECKA ADELHULT FEKLISTOFF: FÖRFLYTTNINGAR | SVENSK FORM VÄSTER-BOTTEN: PECHAKUCHA UMEÅ RIGA | WIKIMEDIA SVERIGE: UMEPEDIA | GRÖNA HUSET: SWEET SUSTAINABILITY | SVENSKA KYRKAN I UMEÅ: SUOMALAINEN MESSU | MAMA AFRICA: KVINNOR SÅ IN NORDEN | SPAS RYSK KULTURFÖRENING: RYSK TEMAVECKA | ELIN BOMAN: HEMSÖKTA UMEÅ | KOMPANI NOMAD: MINIDANSRESIDENS I VILHELMINA | UMEÅ STADS TRÄDGÅRDSSÄLLSKAP: HORTIKULTUR I VÄXTERBOTTEN | EVELINA SJÖSTRÖM: PROJEKT TRAILER/TRAILER GALLERY UMEÅ BLUESFÖRENING: LADY SINGS THE BLUES | UGD – UMEÅ FIGHTINGSPELSFÖRENING: NORDIC SHOWDOWN 2014/UMEÅ FIGHT CAPITAL 2014 PAIN: PERFORMANCE I GLASHUSET | TEATER MYCEL: VINTAGE WEEKEND OCH VAUDEVILLE 2014 | HOLMÖ SOMMARTEATER: TEATERUTBYTE HOLMÖN – REPLOT | STUDIE FÖRBUNDET VUXENSKOLAN: KULTURELLT UTBYTE SVERIGE– EL SALVADOR, AVALANCHE | SARA LIDMAN-SÄLLSKAPET: SARA LIDMAN – EN RÖST FRÅN DET NORDLIGA RUMMET UT I VÄRLDEN | HAMPUS BERGENHEIM: DIFFERENT BUT STILL THE SAME PARADISE CITY KULTUR: KLUBB UNPLUGGED | MUFIDA KULTURELLA FÖRENING: INTERNATIONELL MODEVISNING | ELDFESTIVAL PÅ KULTURMEJERIET: FORMA UMEÅ KERAMIKFÖRENING | BOKCAFÉ PILGATAN: NORDISKT FÖRFATTARSAMARBETE | MALIN TIVENIUS: WATERSCAPE/ANTIATLAS | BIRGIT LINDBERG: THE MIDNIGHT SUN | UMEÅ MUSIKKLASSER: JUBILEUMSKONSERT | GAIAPROJEKTET: FEMCON2, LAJVLABBET 2 | STICKFÖRENINGEN STICKARR: STICK LÄGER STICK2014 | SÄVAR SKOLA: STORNILA | KF KRETSEN – NERDCON: NERDCON | OBBOLA FK: KULTURMÖTEN I SKÄRGÅRDEN 2014 | ELISABETH HOLM: TVÅ KULTURER VID SAMMA VATTEN FÖRENAS I KÖRSAMARBETE MELLAN UMEÅ OCH RIGA | 090 HARDCORE: 090-HARDCOREFEST 2014 | ROSALI GRANKULL: RARAS | HÖRNEFORS MANSKÖR: MANSKÖRER I SAMKLANG | UMEÅ ROLLER DERBY: RADICAL ROOKIE REBELLION | BJÖRNOLA LIND: ONE WATER MANY RIVERS | GALLERI MASKINEN: MASKINEN ART BOAT | HUMLAN: ANTIMOBBNINGSFESTIVAL | VIKTOR NEUMANN: EXHIBITION: CULTURAL CAPITAL | BILDA: "ETT LJUS I MÖRKRET" | NINA BÄCKSTRÖM: CYKELTUREN! SKARUME? | VADIM ALEXEYEV: HOUSE IN UMEÅ | UMEÅ GUIDE-FÖRENING: LÄR KÄNNA DIN STAD | HELENA COT CULTURAL AGENT: WALLPEOPLE UMEÅ | IFK UMEÅ/VILDMANNAVALLEN: GRAFFITIMÅLA EN GAMMAL TRÄLÄKTARE PÅ EN NYGAMMAL FOTBOLLSARENA | SARA SJÖSTRÖM: BREVBÄRARNA | FÖRENINGEN KULTURSTORM: NO! VOIC | URBERGSGRUPPEN JOKKMOKK: OM GRUVAN KOMMER: RÖNNBÄCK – GALLOK – OJNARE | GF HOLMSUNDSGYMNASTERNA: LINGDAGEN | SWINGUM: UMEÅ WINTAGE WEEKEND | RBU UMEÅ: KEJSARENS NÄKTERGAL | FÖRENINGEN KINESISK KULTURFESTIVAL: KINESISK KULTURFESTIVAL 2014 | TEATER UTKIK: HJÄLP LÅDAN ÄR TOM | KRISTINA STURK: MITT I MUSIKEN | GERD ULANDER: SAMISKT PRISMA | OTTILANA ROLANDSSON: I WAS GRETA GARBO | MED FLERA
Huvudpartner
Partners
Motorcentralen, VK, Ultra, Swedbank, Umeå Airport, Företagarna Västerbotten
Med stöd av
Umeå genomför kulturhuvudstadsåret tillsammans med de fyra nordligaste svenska länen och Sápmi som sträcker sig genom delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
289
inledaren
www.tidningenspira.se
Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå pastorat, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Georg Andersson Repro & Tryck:
Slutar jaga den perfekta ljuslyktan Redan före första advent kallade jag till familjeråd. På agendan stod en enda fråga. »Vad är egentligen viktigt för oss i advent och jul?« Visserligen blev listan rätt lång, men inköp av nytt pynt kvalade inte in och lättad kunde jag lägga ner jakten på den perfekta ljuslyktan till vardagsrummet. Önskemålet om varm choklad varje morgon kunde förhandlas till fredagsfrukostar och helt nödvändiga bakverk visade sig bara vara lussebullar och saffransbiscotti. Det var så skönt. Nu har jag en lista på vad vi verkligen vill – resten får vara; oavsett vilka förväntningar som tidningar och bloggar väcker i mig. I detta nummer av Spira skippar vi helt pynt och julmat. I stället fokuserar vi på huvudpersonerna under adventssöndagarna. Den tredje advent handlar om Johannes Döparen, en kuf som levde av gräshoppor i öknen. Vad har han att säga oss 2014? En hel del ska det visa sig! Möt också Marika Dan från Rumänien. Likt julens Maria väntar hon barn i en främmande stad, utan något hus att bo i. För de flesta bjuder julhelgen på lite extra tid för förströelse som korsord. Anders Perstrand, som gjort Spiras korsord sedan starten 1996, ger sina bästa tips till nybörjare på korsord. Och just ja! På min »adventslista« står julkonsert rätt högt upp. Med hjälp av kalendariet på sidan 31 ska jag genast boka in en.
Tryckmäklaren i Norr AB Annonsförsäljning:
Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se
Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00
innehåll nr 6 2014
Via växeln når du: Alla församlingar i Umeå pastorat, Tecken-
r e p o r t ag e
språkskyrkan, Finska församlingskretsen, kyrkogårdarna och pastoratskansliet.
Spira möter Anders Perstrand.................................... sid 8
Sjukhuskyrkan 090-785 13 00
Förmåga till omsorg testas under julrusch............ sid 14
Studentprästerna 090-786 97 81
»Jag ber till Gud om var jag ska bo«.................. sid 16
Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35
Fler och fler får plats i krubban................................. sid 18
Omslag:
Svensk support till mentormammor.....................sid 24
Framsida: Anders Perstrand
Jul- och nyårshelgens alla gudstjänster..................sid 26
Foto: Anna-Karin Drugge
SFI:s klassrum blir kafé ..............................................sid 30
Nästa nummer av Spira
al l t i d i s p ir a
kommer den 12 februari
Nyheter............................................................................sid 4 Mellan himmel och jord.............................................sid 20 Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 23 Matlust: Het fisksoppa på Eklunds vis....................sid 28 Vardagstankar med Susanne Dahl...........................sid 29 Kalendarium...............................................................sid 31 »Jag ber till Gud om var jag ska bo och om sådant som händer i livet. Jag ber om beskydd.« Marika Dan, från Rumänien som väntar barn Foto: David Dahlberg
Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira
spira nr 6 • 2014
3
nyheter
Hjälper fotbollen med normkritik Spelare som mår bra spelar bättre. Det är utgångspunkten för AIK:s projekt Fotboll för alla mot sexism, homofobi, transfobi och rasism. I november föreläste initiativtagaren Sofia B Karlsson för spelare och ledare i Umeå, inbjuden av bland andra Svenska kyrkan. Fem korta filmer. En kille kommer ut som homosexuell i omklädningsrummet. En tränare gör rasistiska påståenden om motståndarlaget. Projektet Fotboll för alla har producerat filmer om normer i omklädningsrum och på plan, som tillsammans med ett antal övningar kan användas som utbildningsmaterial för fotbollsungdomar i åldrarna 7-19 år och deras tränare. – Vi vill lyfta frågan om hur normer påverkar spelare och tränare, och göra fotbollen mer välkomnande för alla, berättar projektsamordnaren Sofia B Karlsson. I centrum står så kallade mikrohandlingar, små saker man gör som påverkar andra, och att göra dem mer inkluderande. Till exempel kan tränare välja namn med olika ursprung i genomgångar och ha en trygghetsskapande närvaro i omklädningsrummet. – AIK har tagit in materialet i sin spelarutbildningsplan, och där når det 300 tränare och 1 500 ungdomar. Men vi hoppas att så många klubbar som möjligt i landet vill använda det. Materialet lanserades i november, och
Spira frågar
I filmsnutten »Analysen« filmar en pappa sin sons fotbollsmatch, men visar betydligt mindre intresse för sin dotters idrottande. Filmerna är producerade av Amphi Produktion på uppdrag av »Fotboll för alla«.
strax därefter föreläste Sofia B Karlsson i Umeå tillsammans med Camilo Laserna, ansvarig för AIK:s värdegrundsarbete AIK Stilen, inbjudna av bland andra UFC och Svenska kyrkan. Initiativtagare och skolteolog Mikael Åström har redan ett samarbete med UFC och UIK om värdegrundsfrågor, och har tidigare bjudit in AIK fotboll för att tala om alkoholfrågor. – Nu tar vi ytterligare ett grepp och arbetar vidare med normkritik. Det kan vara svårt för föreningar att hinna stanna upp och reflektera över sin värdegrund, säger Mikael Åström. Henrik Burström, ungdomsansvarig i UFC,
deltog i föreläsningen och tyckte det var intressant att se hur en annan förening arbetar med värdegrundsfrågor. Antagligen kommer UFC att använda delar av materialet i sitt eget arbete. – Det är ett stort och viktigt ämne. Som fotbollsförening utvecklar vi spelare, men också människor och detta ger en bra och sund värdegrund i vardagen. Helena Andersson Materialet har tagits fram av AIK:s arvsfondsprojekt Fotboll för alla i samarbete med SKR, RFSU och RFSL Ungdom. Inbjudna till föreläsningarna i Umeå var idrottshögskolan, fotbollsföreningar, Dragonskolans fotbollsklasser och SISU idrottsutbildarna.
Dag Hedin, som skrivit boken »Hållbart liv«
Enkla resonemang och inspiration till samtal. Det är vad Dag Hedin, projektledare för hållbar utveckling i Luleå stift, vill erbjuda i sin bok om teologi, kristet liv och hållbar utveckling. Varför valde du att skriva boken? – Det finns böcker som handlar om klimatkris och ekologi, bland annat biskopsbrevet som kom i våras, men jag tyckte det saknades något som var mer lättillgängligt och tog fasta på vardagssituationer. Jag har utgått från mina egna frågor – vad kan jag göra, ensam och tillsammans med andra? Vad innehåller den? – Enkla resonemang kring hållbar utveckling, livshållning och teologi. Jag gör också ett nedslag i samisk kultur, med dess tankar om
4
spira nr 6 • 2014
att vi människor inte kan äga naturen, utan bara har den till låns. Vad är syftet? – Att människor börjar prata om detta, och ser att det går att göra utan att vara vetenskapare. Studieförbundet Sensus har bidragit med frågor som man kan grubbla på själv eller tillsammans med andra. Hur är tankarna aktuella i jultid? – Vi vill ha tillgång till allting, hela tiden, till exempel äta jordgubbar i januari. Advent
handlar om att se fram emot något vi firar en enda gång per år. Jag tror att upplevelsen blir starkare om man väntar på den. Helena Andersson
ny h e t e r & not ise r
Foto: Johan Gunséus
Satsar 75 miljoner på ny församlingsgård um e å Ett enhälligt kyrkofullmäktige sa den 11 november ja till att bygga en ny församlingsgård vid Umeå stads kyrka. Huset, som beräknas kosta 75 miljoner kronor, ska finansieras till en tredjedel med försäljning av nuvarande församlingsgård öst på stan, till en tredjedel med eget kapital och en tredjedel banklån. – Det är ett stort och historiskt beslut, kommenterar kyrkoherde Kenneth Nordgren. Byggstart blir först om några år, när alla detaljer kring planering och bygglov är lösta.
Linda Vikdahl doktorerar med sin avhandling »Jag vill också vara en ängel« i december vid Umeå universitet.
Utvecklingsstörda vill komma oftare till kyrkan Många personer med utvecklingsstörning vill känna sig delaktiga i kyrkan, men har rent praktiskt svårt att komma dit. I sin aktuella avhandling Jag vill också vara en ängel konstaterar Linda Vikdahl att frågan inte bara är kyrkans ansvar, utan också den offentliga sektorns. Önskan att få vara del av kyrkans gemenskap, med vänner som saknar en när man inte är där, och erfarenhet av en mystik gemenskap med änglar och helgon. Det mötte Linda Vikdahl när hon intervjuade tio personer med utvecklingsstörning om deras upplevelser av delaktighet i Svenska kyrkan. – Många vill gå till kyrkan för att uppfattas som normala, för att det är något som »alla gör«. Det är viktigt att tänka på. Även om kyrkan har bra verksamhet för personer med utvecklingsstörning, måste målet vara att de ska känna sig delaktiga i den ordinarie verksamheten. Linda Vikdahl har själv en syster med en utvecklingsstörning och det har gjort henne uppmärksam på utvecklingsstördas situation i kyrkan. Det blev utgångspunkt för hennes forskningsarbete, där hon framför allt har tittat på bemötande och relationer. Även om hennes intervjupersoner är ganska positiva till kyrkan, kan hon själv se problem.
Delaktighet i kyrkan handlar ofta om att bidra praktiskt, och kristen tro har en tendens att bli intellektuell. Vad händer då när någon har svåra fysiska eller intellektuella funktionshinder? Kan de vara delaktiga ändå? Linda Vikdahl, som också är präst i Svenska kyrkan, pekar på att kristendomen lär att alla är skapade till Guds avbild och viktiga i gemenskapen. – Vi är alla olika, med svagheter och styrkor och olika erfarenheter som kan berika kyrkan och göra den hel. Det är evangelium. Alla har rätt till religion Under arbetets gång upptäckte Linda Vikdahl att det största hindret för att personer med utvecklingsstörning ska kunna vara delaktiga inte finns i kyrkan. Personerna behöver få information om vad som händer i kyrkan och hjälp att komma dit, och den offentliga sektor som tar hand om dem hjälper inte alltid till med det. – Flera personer har inte fått gå på begravningar de önskat, eller rösta i kyrkovalet, som också är aspekter av delaktighet. Det står i grundlagen om alla människors rätt till religion, men detta är ett eftersatt område i Sverige, säger Linda Vikdahl. Helena Andersson
Fler nyheter på www.tidningenspira.se n y h eter & not i se r
Öppet hela julafton i Grisbackakyrkan gr isback a I år blir det öppet hus i Grisbackakyrkan på julafton från kl 13.00 till midnattsmässan kl 23.00. Det är Harry Gustafsson som tagit initiativet. – Jag tar med mig svärmor, frugan och barnen, säger han. Det blir en traditionell jul med skinka, Kalle Anka och julevangeliet. Under åren som ansvarig för Öppen gemenskap firade han ofta jul på läger och vill nu öppna kyrkan för människor som av olika skäl vill fira jul tillsammans. – Vi har inte någon bestämd målgrupp. För vissa funkar det inte så bra under julhelgerna när släkter ska träffas, andra familjer kanske bara vill göra något annat tillsammans på julafton.
Kyrkomötet sa ja till ny barnportal u ppsal a Kyrkomötet antog motionen om att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. Bakom motionen stod bland andra Lisa Tegby, Posk, Umeå. Allt om kyrkomötet: svenskakyrkan.se/kyrkomotet
spira nr 6 • 2014
5
VERKTYG FÖR VUXNA I MÖTET MED BARN OCH UNGDOMAR.
Jul i Björkarnas stad Sångkrafts årliga julkonsert Dirigent: Leif Åkesson
Ålidhemskyrkan 20 dec kl. 16.00 Umeå Stads kyrka 21 dec kl. 17.00 Umeå Stads kyrka 21 dec kl. 19.30 Förköp BC, Ticnet, Sångkraft
Bibliodrama med jultema kreativ workshop 19 december Tid: kl. 13.00–16.00 Lokal: Frälsningsarmén Kungsgatan 47, Umeå Pris: 150 kr inklusive lunch Anmälan: www.bilda.nu/ webbanmalan
Välkomna till en inspirerande föreläsningsserie med tre fristående teman där vi vuxna får möjlighet att utvecklavår relation till de barn och ungdomar som vi möter 21/1 Lars H Gustavsson, barnläkare och författare till en låg rad böcker om barn och föräldraskap. Tema: växa – inte lyda, när barn och vuxna vill olika saker, vem trotsar då? Hur löser vi det hela? 3/2 Petra Krantz-Lindgren, beteendevetare arbetar med kurser, och föreläsningar i aktivt föräldraskap om kommunikation och konflikthantering med barn. Tema: duga som man är – om barns självkänsla och vuxnas ledarskap. 18/2 Maria Klein, med humor och allvar delar Maria Klein med sig av erfarenheter från sitt liv som fembarnsmamma och sina möten med föräldrar under åren som familjecoach. Tema: förstå tonåringens problem och hitta lösningar. Alla tre tillfällena är vi i aulan på Vännäsby församlingsgård kl.18-20. Ingen föranmälan, ingen kostnad! Fika serveras. Denna föreläsningsserie riktar sig till vuxna, så därför ser vi gärna att ni lämnar barnen hemma om ni har möjlighet.
Samarr:
Ett ord på vägen i adventstid
Skapande lördag
”Det du önskar av andra ska du själv ge bort” /Jesus matteus 7:12
Öppet hus för hela familjen på Kulturcentrum för barn och unga. Skapa i ateljén, besök teatergarderoben, dansa, lek som en gyck -
Lördagar kl. 12-15, mellan 17/1 och 21/3. Hamnmagasinet, Västra strandgatan 4, entré från älvs sidan. Varmt välkomna! www.umea.se/kulturcentrum
6
spira nr 6 • 2014
www.svenskakyrkan.se/umea/jul
Foto: Maja Westling
Foto: David Dahlberg
Kulturen i fokus även nästa år Kulturhuvudstadsåret går mot sitt slut. Svenska kyrkans tolv gemensamma aktiviteter är genomförda. Hur känns det nu, Gunnel Lagerkvist (C), ordförande i styrgruppen?
Läs mer om Marika Dan på sidan 16! Marika Dan och hennes familj har flyttat sina husvagnar från Carlslid till parkeringen utanför Carlskyrkan. Svenska kyrkan undersöker möjligheter att erbjuda fler EU-migranter alternativt boende under vintern.
Husvagnar flyttade till Carlskyrkan Carlskyrkan har sedan mitten av november gett rum åt de två husvagnar där Marika Dan och hennes mans familj bor. »Kanske är det Jesus vi fått ta emot?« skriver prästen Mats Bohman i ett brev till kyrkans medlemmar. De boende får tillgång till el, samt toalett och dusch när kyrkan är öppen. I gengäld betalar de för hälften av elen och kan utföra vissa sysslor som snöskottning. Även utanför Ålidhemskyrkan står två husvagnar. Det är viktigt att det blir ett givande och ett tagande mellan parterna, menar Mats Bohman. – Det handlar om människosyn, att alla kan bidra med något, säger han. Nästa steg är att lära känna de nyinflyttade. Mats tycker det känns spännande och hoppas att boende i området ska komma förbi med fika och hälsa välkomna. Ur de relationerna kan olika samarbeten utvecklas, till exempel svenskundervis-
ning. Men några svar för hur situationen ska lösas långsiktigt vill Carlskyrkan inte presentera. – De ser bäst själva vilka lösningar som hjälper dem, och vi kan stötta dem i det. Carlskyrkan stöder också via Svenska kyrkans arbete utbildning och skolor i Rumänien, men Mats Bohman ser det som självklart att även hjälpa EU-migranter som finns här. – Även om vi är upptagna med andra problem i världen, innebär det inte att vi kan gå förbi den som finns nära. Jesus har gett en tydlig förebild i liknelsen om den barmhärtige samariern. Enligt evangelierna föddes Jesus i ett enkelt stall och levde sina första år som flykting i Egypten. – Jesus har en identifikation med hemlösa, och en stark uppmaning att »Vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig«, säger Mats Bohman.
Ett internt mål var »lärande«. Vad har ni lärt er? – När jag läste sammanfattningen av projektledarnas lärdomar blev jag rörd. De berättar hur de vågat vara projektledare, tagit ansvar och upptäckt att de kunde mer än de själva trodde.
Helena Andersson
när um eå s k yrkor inbjuder till luciatåg gäller det att komma i tid för att få plats. I Umeå stads kyrka hålls det traditionella luciafirandet med barnoch ungdomskörer fredagen den 12 december. Till luciafirandet i Tegs kyrka på söndagkvällen krävs biljett, som hämtas gratis i förskott. Fler luciafiranden på sidan 31.
Fler nyheter på www.tidningenspira.se
Foto: Peter Lindegren
Luciatåg fyller kyrkor
n y h eter & not i se r
– Det blev ju en succé! Det känns verkligen som att vi lyckades med vår uppgift. Visionen var bland annat att skapa mötesplatser för dialog och fördjupning, eftersom livsfrågorna väcker så mycket som vi umebor måste få rum att samtala om. Kulturyttringarna kan bidra till spännande existentiella samtal. Och det uppnådde vi!
Vad händer nu då? – I Umeå är kultur och kyrka ett fokusområde de närmaste åren enligt pastoratets församlingsinstruktion, som fastställs våren 2015. På stiftsnivå hoppas styrgruppen på ett samarbete i projektet Dela tro - dela liv tillsammans med Härnösands stift. Vi hoppas också kunna fördjupa kunskapen kring kultur och teologi med hjälp av universitetet och Folkbildningen i Västerbotten. Ulrika Ljungblahd
spira nr 6 • 2014
7
spira möter: Anders Perstrand
»Kruciverbist och körsångare« på 15 bokstäver? Rätt svar är förstås Anders Perstrand. Med hjälp av finskt rutpapper, kautschuk och Svensk baklängesordbok har han konstruerat 110 korsord i Spira. Dessutom sjunger han både i kyrkokör och swingkvartett. text Ulrika Ljungblahd | foto Anna-Karin Drugge
Kruciverbist betyder korsordsmakare och är ett av alla ord som Anders Perstrand samlat på sig under sina år som korsordskonstruktör. Vid det runda matbordet i vardagsrummet i centrala Umeå skapar han ett 20-tal korsord per år till tre olika tidningar. Sedan 1996 har det exempelvis blivit sammanlagt över 100 korsord i Spira. Intresset för ord och klurigheter tog fart redan som barn då familjen gick in med liv och lust i brädspelet Alfapet, som var nytt i Sverige på 50-talet. – Till slut kände vi igen ådringen på bokstavsbrickorna i trä så vi fick stoppa brickorna i en tygpåse innan vi drog dem, minns Anders Perstrand. Som tonåring blev han scoutledare och fick ansvaret att skapa ordgåtor och annat knep och knåp till de återkommande klurkvällarna. Sitt signum AP som han karvade med kniv under tiden som »vargunge« använder han fortfarande som signatur på alla sina korsord. Som inspiration till sina korsord använder Anders i Spiras fall artiklar från det aktuella numret. Läsarna av iogt-nto:s tidning Accent får ofta korsord inspirerade av de gruppresor som Anders Perstrand och frun Birgit Karlsson gör utomlands ett par gånger per år.
8
spira nr 6 • 2014
– Jag tar sällan foton av gruppen som tittar på en kyrka, i stället vill jag fånga lite udda bilder i gatulivet, säger Anders och berättar om senaste resan i spanska Katalonien där han fotade vildsvinsklövar i form av en klädhängare på en loppis. – Det kan man ju bara inte missa! Kanske blir det ett vildsvinstema snart. n ä r bil den t il l korsordet är vald börjar själva ordflätandet. I ett block med rutade blad – en finsk version med 7 x 7 mm stora rutor – markerar han rätt antal rutor vågrätt och lodrätt och börjar skriva ord. – Det gäller att få det snyggt här i nedre högra hörnet, utan vare sig svarta streck eller andra markeringar, säger Anders Perstrand. Därför gör jag först klart det hörnet och jobbar sedan uppåt mot bilden. Som ovärderlig hjälp har han Svensk baklängesordbok där man alltså kan slå upp slutet av ord. Det finns till exempel flera sidor med ord som slutar på -erad. Nära till hands på bordet ligger också synonymordbok, uppslagsverk och förstås suddgummi – eller kautschuk som Anders säger. Efter att själva ordflätan är färdig är det dags för nästa utmaning; att hitta på så kallade nycklar till orden, alltså ledtrådarna. Ledtråden hymn kan
Senast jag... ... utökade en samling: Köpte en modellbil typ Dinky Toys i San Marino i oktober. ... bokade en resa: Det bär iväg till Pärnu på spa över nyår. ... skrattade: På en föreläsning om hjärnan hos Aktiva Seniorer i Vasakyrkan. ... grät: Jag blev riktigt svettig i ögonen på ett välbesökt tempelriddarmöte i Örebro i helgen då 75 TR-bröder från hela landet avslutningsvis sjöng Härlig är jorden unisont och kraftfullt med tonartshöjning i vers 2. ... njöt av livet: När jag nyligen repade mig efter magsjuka. ... hade en låt på hjärnan: När jag planerade ett musikkryss till ett framträdande här i stan.
s p i ra möte r: and e rs p e rst rand
spira möter: Anders Perstrand
3
tips till nya korsordslösare! 1. Börja med de korta orden 2 Titta på bilden och associera 3. Skriv inte med bläck
bli lovsång, gnistbrist blir apati och försämrar smak på två bokstäver blir bi. – Det får gärna vara lite klurigt, säger Anders Perstrand, som själv uppskattar smarta associationer när han löser korsord. Han minns fortfarande sin pappas reaktion på en korsordsnyckel i tidningen Röster i radio-TV. »Har man aldrig sett förut?« – Lösningen är förstås akter. Det gäller att betona rätt! Anders favoritkonstruktörer är duon Stina Berge och hc Nygårdh som gör korsord för tidningen vi. Förutom vi prenumererar Anders och hustrun Berit på tre olika krysstidningar samt korsordsstinna Allers. Tidningarna sorteras på förfallodag och när korsorden är lösta – »ett ickefärdiglöst korsord är mycket irriterande« – skickas de in. – Inte kan man bara kasta ett korsord man har jobbat med. Då kan vi hellre kosta på ett kuvert och frimärke. Numera gäller ju ett vanligt frimärke upp till 100 gram också så det har blivit billigare för oss korsordslösare.
10
spira nr 6 • 2014
Han och hustrun delar inte bara det brinnande intresset för korsord. De delar även sångglädjen och kärleken till musiken. Tillsammans brukar de sjunga och spela på olika föreningsarrangemang. Träffades gjorde de i Ålidhems kyrkokör för drygt 30 år sedan. Och båda sjunger fortfarande i kören. – Jag är nog äldst både till ålder och antal tjänsteår, kommenterar Anders, som är en av tre tenorer och totalt ett 30-tal sångare. – Jag är inte så värst from, men det är så bra musik! Och kören ställer höga krav på sångarna, säger han som en förklaring till de många åren i kören. i a dven t s t id ä r det bråda dagar som sångare och musiker. Anders vill hinna med både kyrkokörens och Umeå manskörs framträdande samtidigt som han har flera spelningar på föreningsträffar och Axlagården med sina andra två konstellationer – swingbandet Patina och folkmusikgruppen Blåbärspojkarna.
– Advent har ju den mäktigaste musiken, säger Anders Perstrand och nämner sina två favoriter O, helga natt och Otto Olssons klassiska Advent. Just att repertoaren ofta byts ut i kyrkokören är en lockande utmaning. – Vi sjunger en månad på ett visst tema och sedan lämnas noterna tillbaka. Moderna hjälpmedel som att lära sig stämmor via datorprogram har han inte fastnat för. – Jag läser noter så pass hyfsat att jag vill se hela partituret. Då kan jag följa en stämma vågrätt och ackorden lodrätt. vå grä t t och l odrätt. Så var vi tillbaka vid korsorden. När Anders gjort klart ett korsord agerar Birgit korrekturlösare. Ett faktafel eller ännu värre – ett stavfel – vore rena mardrömmen för en korsordskonstruktör som fortfarande minns det enda ord han någonsin stavat fel på. Det var i småskolan som ett streck hamnade fel och Tuppen blev Fuppen. n s p i ra möte r: and e rs p e rst rand
Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.
Tänd ett ljus och driv mörkret på flykten. Låt gravplatsen flöda av ljusa minnen och skänk frid åt tillvaron. I vårt sortiment av gravlyktor hittar du lyktor och tillbehör i varierande design och material. Välj mellan modeller i plast, plåt, koppar eller aluminium. Beroende på modell kan lyktorna förses med levande ljus eller batteriljus.
Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70
UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se
www.fonus.se
Vänd Er med förtroende till oss
Gudstjänster i andaktsrummet, entréplanet (NUS) (Norrlands universitetssjukhus)
Söndagsgudstjänst Veckomässa
Anne-Lis Hermansson
Christina Wendel
Ulf Påhlsson
Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt
Alen Begravningsbyrå
V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se
nr 6 2 014
En annons i tidningen Spira når cirka 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå. För information och aktuell prislista, kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41, elin@sensibelle.se
från svenska ky rkan i umeå
Ber till Gud om boende Fler får plats i julkrubban
25
Mentormammor får svensk support Anders Perstrand som
tips till dig som vill gå i kyrkan på julafton
gör Spiras korsord
Gillar korsord och körsång
spira nr 6 • 2014
11
foto: simon stanford/ikon
SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr
Tebenguni Similane bor med sin mamma och lillebror i Matsapha, Swaziland. Familjen deltar i mentormammaprojektet Siphilile.
Varje år dör närmare 7 miljoner barn innan sin femte födelsedag. Tebenguni från Swaziland har fått möjligheten att fylla fem. Din gåva ger ännu fler barn en framtid. SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr! pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 Läs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete
12
spira nr 6 • 2014
foto Ikon
Advent – mer än stress och skumtomtar Advent är inte bara skumtomtar och julpynt. Här ryms även en udda kuf som bor i öknen och en ung, fattig kvinna som ska bli mamma. illustrationer Kajsa Nilsson
Det är advent och nedräkningen mot jul är i full gång. I kyrklig tradition är varken jultomte eller shopping viktiga när adventsljusen tänds ett efter ett. Första advent handlar om när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Andra advent berättas om Guds rike, som kan tyckas obetydligt som en matsked surdeg, men som kan påverka en hel deg.
På kommande uppslag har vi inspirerats av kyrkans huvudpersoner de närmaste söndagarna: Johannes Döparen, Maria och Jesus. Möt Johannes Noord som vill ha förändring i samhället, träffa Marika från Rumänien som inte får plats i samhället och kolla in vilka personer som får plats runt Jesusbarnet i krubban.
spira nr 6 • 2014
› 13
Förmåga till omsor testas under julrus Mitt i adventsfirandet dyker Johannes Döparen upp som en lite udda figur. Eller kanske som en uppfriskande röst. – Johannes Döparen kritiserade konsumtionssamhället redan på Jesus tid. Jag kan uppskatta när någon är så orädd och tydlig, säger hans namne, prästen Johannes Noord. text Ulrika Ljungblahd | foto Malin Grönborg
tred je adve n t Johannes döparen Den tredje adventssöndagen berättar om Johannes döparen. Han var en släkting till Jesus och förberedde folket på att något nytt skulle komma.
Tema Bana väg för Herren Lukas kapitel 3, vers 1–15
»Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har och den som har bröd skall göra på samma sätt.«
En dryg vecka före jul handlar bibeltexter och gudstjänster inte om Jesus utan om en jämnårig släkting. Johannes Döparen levde i öknen på insekter och vildhonung och uppmanade omgivningen att vända om och ta konsekvenserna av sin tro. Smeknamnet får han efter att ha döpt mängder av människor, däribland självaste Jesus. Men det var då. Har Johannes Döparen något att säga i julruschen 2014? – Det är ju nästan öppet mål, småskrattar Johannes Noord som svar och konstaterar att dagens julfirande ibland verkar ha blivit synonymt med konsumtion. – Johannes Döparen käkade kackerlackor och tyckte att det var ett urspårat konsumtionssamhälle redan då, på Jesus tid. Så köp färre grejer, läs julens berättelser, gå på gudstjänst och ägna mer tid åt varandra! Det är några av Johannes Noords tips för en advent och jul i Johannes Döparens anda där Jesus får vara mer i centrum. n å g o n s ä rs k ild r el a t ion t il l Johannes Döparen har han egentligen inte. I sitt arbete på studieförbundet Bilda med ortodoxa kyrkor och under en resa bland kristna minoriteter i Iran har han blivit uppmärksam på hur avskalad den lutherska traditionen – däribland Svenska kyrkan – är. I den ortodoxa traditionen finns en tydligare relation till helgon, martyrer och namnsdagar. – Vi pratar mest om treenigheten, och det riskerar att bli väldigt abstrakt och svårt att känna igen sig på ett personligt plan, konstaterar han. De egenskaper han uppskattar hos Johannes Döparen är det orädda och tydliga, att han vågar stå för sin uppfattning.
14
spira nr 6 • 2014
– Jag kan ibland sakna den kompromisslösheten. Det är lätt att bli så diplomatisk, ibland kanske man ska våga ge folk dåligt samvete. Jag menar, alla vet att köttproduktion är ett stort miljöproblem – så ät mindre kött! Kör mindre bil! Samtidigt inser Johannes Noord svårigheten att bryta mönster i en omgivning där andra ideal råder. Som småbarnsförälder med heltidsjobb önskar han själv att han kunde göra mer för andra. Hans förslag på lösning är att inte göra saker så komplicerade – »bara gör det!« – och att göra det tillsammans! – Det individualistiska projektet är ju inte direkt något som betonats under den bibliska och kristna historien, säger han. Det går att skapa så himla mycket mer i gemenskap med andra. s om exemp el nä mn er han projektet Vän i Umeå, som han var med om att starta under sin tid på Kyrkan på Campus. Det är ett nätverk där svenskar och invandrare träffas regelbundet. Just integration och att minska alla former av »vi och dom« är en hjärtefråga. Särskilt engagerar han sig i asylfrågor. – Flera tusen människor lever som papperslösa i Sverige. Och de finns här, inte bara i Stockholm! Det minsta man kan göra som god kristen och medmänniska är att hjälpa till. När han predikar om Johannes Döparen som »en kuf som sitter i öknen« vill han väcka frågan om bemötande. – Hur bemöter vi egentligen folk som tänker och lever annorlunda än vi själva? Det är ett slags test, säger Johannes och tillägger: Precis som tiggeriet vi nu möter även i Umeå – det är också en typ av test på vår humanitet och förmåga till omsorg. n
rg sch
»Hur bemöter vi egentligen folk som tänker och lever annorlunda än vi själva?« spira nr 6 • 2014
– Jag ber till Gud om var jag ska bo Två unga kvinnor är höggravida i jultid, den ena heter Maria, den andra Marika. Maria föder sitt barn i ett stall i Betlehem, Marika har en stor del av sin graviditet bott på en parkering. Här är hennes berättelse. text Helena Andersson | foto David Dahlberg
Marika Dan öppnar dörren till husvagnen och vinkar snabbt in oss för att inte släppa ut för mycket av värmen. Här bor Marika tillsammans med sin svägerska och flera andra ur sin mans familj. Hennes engelska är knagglig, så med hjälp av en tolk berättar hon på romani att hon är 19 år och kommer från staden Sibiu i Rumänien. Där bor de alla tillsammans i en barack, Marika, hennes man och ytterligare tio personer ur hans familj. Hon har också en son, Nicolae, fyra år gammal och född i Italien, där hon bodde i tre år för att arbeta med plantering. Honom har hon fått lämna kvar i Rumänien hos sin farfar. – Det känns inte bra, men vad ska jag göra? frågar hon och rycker lite uppgivet på axlarna. Om Maria och Josef står det i Lukasevangeliet att »det inte fanns rum för dem inne i härberget«. Hemma i Rumänien tycker Marika att hon och hennes familj inte har någon plats i samhället.
– Vi kan bli utkastade och har inte samma rättigheter som andra. Vi känner oss inte älskade. Här är det annorlunda, vi behandlas bättre och blir sedda. hon kom t il l Sverige efter sommaren tillsammans med sin man och hans familj. Sverige är ett bra land, tycker hon, och pengarna hon får ihop när hon tigger här räcker längre i Rumänien än rumänska. Hon sparar för att hennes son Nicolae ska kunna gå i skolan. Helst vill hon få ett jobb och stanna i Sverige, och hon kommer antagligen att vara kvar här över julen. – Vi har samma firande som ni har, vi äter mat och går till kyrkan. Men det känns förstås inte lika bra när min son inte är här och vårt folk inte är här. Marika är troende, och besöker den ortodoxa kyrkan när hon är i Rumänien. Ett svårt liv har inte minskat hennes tro, utan hon är övertygad om att Gud hjälper och hon ber ofta.
»Kanske är det Jesus vi fått ta emot?« I mitten av november fick Marika och hennes familj flytta sina husvagnar från lägret på Carlslid till parkeringen vid Carlskyrkan. Prästen Mats Bohman berättar varför på sidan 7.
– Jag ber till Gud om var jag ska bo, och om sådant som händer i livet. Jag ber om beskydd. Den 12 januari är det dags för henne att föda sitt andra barn, en pojke. Tillsammans med personer från pingstkyrkan i Umeå har hon besökt läkare och allt ser bra ut, men att som gravid sitta utomhus hela dagarna och bo i en husvagn är förstås inte optimalt. – Det är inte jättebra, men vad ska jag göra? Kylan är besvärlig, och jag är mest av allt rädd för att bli sjuk. Och när barnet kommer, var ska han vara? Här är trångt, säger Marika och ser sig omkring i den lilla husvagnen. Hon känner sig orolig av att inte veta vart hon ska ta vägen, var bebisen ska födas och var hennes barn ska växa upp. – Men det är bättre att vara kvar här och föda. Jag vet inte hur jag skulle få pengar till barnen i Rumänien. n
fjä r de adve nt Maria Den fjärde adventssöndagen berättar om Maria. Hon får uppdraget av ängeln Gabriel att föda Jesus. Trots att hon var fattig, ogift och alldeles vanlig väljer Gud henne och lovar att vara hos henne.
Tema Herrens Moder Lukas kapitel 1, vers 39–45
»Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig«
Fler och fler får Från oxe och åsna till kärnfamilj. Framställningen av Jesus födelse i konsten har förändrats under åren fram till i dag. Men målet har alltid varit detsamma – att väcka känsla och tro hos betraktaren. text Helena Andersson | foto Cecilia Andersson
En oxe och en åsna står böjda över krubban, tätt intill det nyfödda barnet, och värmer honom med sina varma andedräkter. Det är en rörande bild, tycker konstvetaren Ann-Catrine Eriksson, och den allra första framställningen av Jesus födelse i konsten. Bilden har hittats på romerska sarkofager från 300-talet. – Dels anspelar oxen och åsnan på en profetia om Kristus i Gamla testamentet, dels symboliserar de att alla folk samlas vid Jesus, berättar hon. De ursprungliga bilderna av Jesus födelse var mycket mer avfolkade än dagens julkrubbor. Men allt eftersom tiden går tar fler personer plats i framställningen. Maria och de tre vise männen dyker upp tillsammans, och kan bland annat ses på gotländska dopfunter från 1100-talet. De vise männen får ta stor plats som de första icke-israeliterna som blir omvända och de beskrivs som de första missionärerna, som sprider budskapet till sina hemländer. – Maria har ett visst utrymme att agera i framställningen, eftersom hon pratar med de vise männen och förmedlar berättelsen till dem om vem Jesus är. Men framför allt är hennes roll att hålla, peka och visa på barnet, berättar Ann-Catrine Eriksson, som ingår i ett forskningsprojekt som tittar på jungfru Maria som förebild i det medeltida Sverige. så s m å n i n go m f å r Josef plats i bilderna, men i en ganska passiv roll för att göra det tydligt att han inte är pappan. Herdarna kommer därnäst, för att visa att Gud vänder sig till de fattiga. Relationen mellan Jesus och Maria i bilderna förändras med tiden. Från början fungerar hon mest som en tron åt Jesus, eller pekar på honom, men omkring 1300-talet blir det en större närhet.
18
spira nr 6 • 2014
– Hon framställs mer som en mor som tar hand om sitt barn. Jesus får också bli barn på riktigt, och leker till exempel med ett radband. I tidigare bilder kan han framställas med en talargest. När Ann-Catrine Eriksson tittar på nutida framställningar av Jesus födelse tycker hon sig se att Josef tagit ett kliv fram. – Det är väldigt mycket kärnfamilj i bilderna, med fokus på mamma, pappa, barn. Familjekonstellationen verkar vara viktig. p o ä n g en med a l l a framställningar är att de ska förmedla känslor betraktaren kan relatera till och göra det enklare att ta till sig budskapet. Genom historien har Jesus födelse ibland framställts med lokala och samtida drag, för att hålla tidsaspekten flytande och få berättelsen att kännas nära. Den traditionen finns kvar på sina håll i världen, konstaterar Ann-Catrine Eriksson, men inte här i väst. För oss verkar det i dag viktigare att placera händelsen i sin historiska och geografiska kontext. – Vi gillar historisk korrekthet, och tycker att det visar att det verkligen hänt och då blir sant. Det handlar helt enkelt om olika sätt att gestalta sanning och få människor att tro. Framställningen av födelsescenen anpassas efter varje tids behov. Ett lite ovanligare inslag upptäckte Ann-Catrine Eriksson i souvenirbutiker på en resa till Italien. – Där fyller de sina julkrubbor med allt möjligt. Förutom de traditionella människorna och djuren kan det vara populära figurer som politiker, fotbollsspelare och popstjärnor som fått bli krubbfigurer! n
!
juldag en Jesus På juldagen placeras Jesusbarnet i krubban, som symbol för hans födelse under julnatten. Juldagen påminner om att Gud i Jesus kom till jorden som en av oss.
Tema Jesu födelse Lukas kapitel 2, vers 1–20
»Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.«
Julen i konsten: Scener från Jesu födelse Hör Ann-Catrine Eriksson berätta mer onsdag den 17 december 19.00 i Mariakyrkan.
Så småningom fick de vise männen plats vid krubban. Medeltida målning i Husby-Sjutolft kyrka, Uppland.
plats i krubban
På de första bilderna från Jesus födelse är barnet mest omgivet av djur. Krubban är från en gotländsk dopfunt från 1100-talet i Alskogs kyrka.
När herdarna får vara med vid krubban symboliserar det att även de fattiga får vara med. Altarskåpet från 1400-talet finns i Klockrike kyrka, Östergötland.
I moderna julkrubbor har Josef en självklar plats. Det är rätt mycket kärnfamilj över framställningarna. Foto: Kristina Johansson spira nr 6 • 2014
19
Inte hört i kyrkbänken
Vem är din favorit i jul?
av Lars Segerstedt
Vilken person i Bibelns julberättelse har du fastnat för lite extra? Spira frågar tre på stan.
[
På baksidan
va d h ette de tre vise männen? Skrev Jesus själv i Bibeln? Vad säger Bibeln om fusk? Det är några av frågorna på nya sajten OMG – Oh My God från Svenska kyrkan. Webbplatsen för ungdomar innehåller frågor och svar om kristen tro och liv. Sajten fylls löpande på med frågor och svar. > omg.svenskakyrkan.se
Bibliodrama på bok en ny han dbok om bibliodrama lanseras i Sverige av Argument förlag. Bibliodrama är en metod att leva sig in i en bibeltext med hjälp av kroppen, sinnena och personliga erfarenheter. I Umeå håller Sensus en kombinerad kurs och lansering den 7 februari i Ålidhemskyrkan.
20
spira nr 6 • 2014
Maggie Gustafsson – Det måste nog bli Maria. Jag är väl inte så insatt i berättelsen egentligen, men hon måste ha varit en stark kvinna. Hon fick vara med om mycket svårt i hela sitt liv och verkar ha klarat av det mesta. Sedan är det ju en annan sak om det är sant eller inte.
aksidan] b å P [ ] [ ksidan] a B n a [ id s k ] [Ba ggtips] lo B s ip t [ g g lo ] [B På baksidan
Oh, my God!
]
text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren
[
Läsardikt
Inte bara
[
]
Läsardikter
Det är inte bara mörker Jag hade fel Det är ljust Med det lättar tyngden Jag vågar möta din blick Ser du? Jag bär ljuset precis som du Och du bär mörkret Precis som jag men inte bara av Åsa Bergius
Sofia Lidström – Josef, helt klart, nu när jag fått fundera en stund. Han var hjälpsam, som när han ordnade rum åt Maria i Betlehem. Jag tycker att han verkar osjälvisk. Jag är inte troende själv, men jag gillar hans förhållningssätt som människa.
[
Läsardikt
]
ardikter] s ä L [ ] Fredrik Snellman – Jag vet inte om jag kan plocka ut någon speciell, men jag kommer ihåg när jag gick i skolan och vi spelade upp julberättelsen för andra elever och föräldrar. Vi byggde upp en scen med ridån på en vajer genom rummet. Det var kul när det hände något annat än det vanliga och jag var en av de tre vise männen. Jag tror jag väljer Jesusbarnet ändå – det är alltid något särskilt när ett litet barn föds.
m e llan h im m e l & j o rd
foto Madelene Edlund
Madelene Edlunds självporträtt i fotosviten Integritet I-V, med fem porträtt.
»Mitt hållbara jag« – Bara om jag värnar om mig själv, kan jag värna om andra. Det säger Madelene Edlund, som tagit självporträtt med delvis dolda delar som sitt bidrag till fotoprojektet Motiv för hållbarhet. Självporträtten där en gammal virkad spets döljer delar av Madelene Edlund ingår i fotoutställningen Motiv för hållbarhet. Hennes utgångspunkt var insikten att en människa som talar om hållbarhet själv måste vara hållbar. – Och jag måste börja med mig själv, säger Madelene Edlund som tidigt fastnade för ordet integritet. Vi måste värna om oss själva, det är det ingen annan som kan göra. Jag har rätten att behålla delar av mig själv för mig själv. Jag kan inte visa allt eller dela allt. Utställningen är slutklämmen på en studiecirkel som arbetat med fotografering och hållbarhet ur en mängd aspekter sedan i februari. – Det har varit fantastiskt med ett forum att diskutera bilder. Det gör man inte i vilket fikarum som helst. Dessutom gillar jag ju utmaningen att tänka kring ett tema. I utställningen ingår bilder av ytterligare sju fotografer som fångat hållbarhet i bland annat ett radhusområde, en biodling och bland kvinnliga företagare i Ghana. Fotografierna kommer att visas i Väven nästa år samt i Ålidhemskyrkan, Mariakyrkan och på ett par restauranger. Datum finns på: www.svenskakyrkan.se/umea/motiv-for-hallbarhet mel l an h i m m e l & j o r d
Integritet I–V av Madelene Edlund
Mitt hållbara jag håller ihop håller handen med sig själv håller en del här inne här inom här under du får inte se allt höra allt känna allt inte alla det håller inte förstår du inte se allt höra allt känna allt inte alla det håller inte spira nr 6 • 2014
21
foto David Dahlberg
Filmhelg, psalmmaraton och adventskonsert avslutade kyrkans aktiviteter under 2014. Konserten hann vi inte få med på bild – se foton på bloggen: blogg.svenskakyrkan.se/ kultur-i-kyrkan-2014
Filmhelg Se och tala film Svartvit stumfilm från 1928 till levande musik av orgel, flygel och trummor var den kanske mest spektakulära filmen under den existentiella filmhelgen i Tegs kyrka i november.
foto Anna-Karin Drugge
Livets soundtrack Psalmmaraton Klockan 12.00 tas de första tonerna på psalm nr 1 Gud vår Gud, vi lovar dig. Åtta timmar och närmare 180 psalmer senare går maratonsångarna i mål i Umeås första psalmmaraton den 8 november på Kafé Station. Britt Johannesson har bara lämnat sin plats för att flytta bilen. »Jag tänker stanna tills det är slut. Är det maraton så är det!«
22
spira nr 6 • 2014
Se filmsnutt på Youtube. Sök på »Psalmmaraton«
um e å2 01 4
minispira
flicka med julkrubba
Av Lars Burman
korsord
Spira 6-2014 Julkryss original 2014-11-14
Kasta om bokstäverna så får du namnet på en ärkeängel! Lösning MiniSpira: Gabriel
Foto: Anders Perstrand
ÄR HÖSTLÖVENS FÄRGER
ÄR JULKRUBBAN PÅ BILDEN GJORD AV
VISE
NIT
PÅ BIL I MARCHE
KAN HÖRAS I AFRIKA
Spira nr 6
ORKESTERJOURNALEN
TYG FÖR PUSSAR
SÄGS NISSAR I VRÅRNA KARLAR
TRE PILLER PER DAG
DEL AV KYRKRUM
MÅNGA I OBOESOLON
ANTAL ENTAL KILLE PÅ FILM
BRUKAR VATTEN NORTH DAKOTA ENERGIBOLAG
> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se
Grattis till Berith Lundström som vann Till häst genom Västerbotten. Grattis också till Gertrud Ström och Yvonne Strömgren som vann varsitt presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Just i dag – 365 tankar för sinnesro av Olle Carlsson. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 12 januari till Spira, Box 525, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«. ko r s o r d & ba r np ysse l
SPECIALKORTLEK FÖRR MED MYA
ÄR VISSA KATTER KWAIBYGGE
PINGSTRADIO FÖLJS AV DEUM
KYRKLIGT KAN KOMIK
ANHANSKI, VÄNDS FÖRFATOFTA I TARE KYRKAN 1928-2000
BÖN MED MARIA
FÅR FÅR FINA FÅR GENOM
KAN MAN GRANAR
TRÄD
MINNESBOK LITE SNUVIG
PÅ ERSBODABIL
STRUTSFÅGEL TUNNLAND MR. ACKER
PÅ NYCKEL FYRA I HALLAND
ÄR INTE TRÄGEN
DEN KAN GÅ MOT AKUREYRI TILLBEDS
RÅN RÖRA MEN EJ NUDDA
ORT VID VÄXJÖ
HÅRT SPÄND O. HÖGDRAGEN
SÅDAN STÖRING STÖR INGEN LÄSTES MED ALLEHANDA
APOSTEL SOM TVIVLADE JORDEN HEYERDAHLS FARKOST LÅTER LOVANDE
NATRIUMKARBONAT
FLYGSOLDAT I SERIE KISEL
Kryss & foto: Anders Perstrand
spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________
spira nr 6 • 2014
23
Mentormammor rä Hon går mellan huslängorna av betong och på stigar kantade av sopor. I ryggsäcken bär hon sin våg, sitt måttband och sina journaler. Med sig bär hon också kunskap för att upptäcka undernäring och sjukdomar hos små barn. Hon heter Constance Shabangu och är mentormamma i Swaziland. text Svenska kyrkan | foto Simon Stanford
Metoden med mentormammor kommer från Sydafrika via ett projekt i Kapstadens kåkstäder, och utvecklas nu även här. Behoven i området är stora. Fyrtio procent av Swazilands befolkning lever i fattigdom. Utsattheten slår hårdast mot barnen och många barn får aldrig uppleva sin femårsdag. Constance knackar på hos dagens andra besök. Dörren öppnas bara på glänt; mammans man är hemma så hon och Constance kommer överens om en annan tid. Bara genom att gå runt själv i slummen, ha en uppgift och kunskap, utmanar mentormamman bilden av hur en kvinna i Swaziland ska vara. På eftermiddagen återvänder Constance och undersöker Philawi Mawba, 13 månader. Han har hostat sedan han var liten berättar mamman med tårar i ögonen, och nu har han även kräkts blod och blött näsblod. Constance tittar på medicinerna som skrivits ut och de kommer överens om att han nog måste tillbaka till läkaren, Eftersom han har problem med andningen nattetid, förklarar Constance hur mamman med hjälp av vatten och salt kan skölja näshålan och underlätta andningen. – Jag tänker ofta på mina klienter. Det händer ofta att de ringer mig på nätterna för att barnen är sjuka. Jag vågar inte gå själv i mörkret men om de kan ordna någon som möter mig så kan jag komma, titta på barnet och hjälpa till med att ringa ambulans. va r j e v a r da g g ö r de drygt 30 mentormammorna hembesök för att väga och mäta barn, förhöra sig om hur barnen mår, diskutera amning, kost, hälsa och hygien. Ibland skriver de remisser till en klinik, i många fall
24
spira nr 6 • 2014
Nelly Magagula håller tretton månader gamla Bonke medan mentormamma Constance Shabangu gör månadens hälsokontroll på förskolan inom projektet Siphilile i Matsapha, Swaziland.
följer de med till läkare. Tillsammans med mamman försöker de också hitta lösningar på försörjning och ta upp familjeplanering och skydd mot hiv. Men många mammor lider av depression och det är en ständig brist på pengar till kläder, mat och hyra. – Det var jobbigt i början när alla trodde att jag skulle dela ut saker. Att bara prata, hur kan det lösa något? I mötet föds både hopp och förändring. Utan Constance hade troligen ettårige pojken Bonke inte levt i dag. Bonke går på det dagis
där Constance vän Nelly Magagula arbetar. De flesta föräldrar i området tvingas att lämna sina barn, oavsett ålder, hemma eftersom passning kostar pengar. Men på den här förskolan är avgiften låg och via mentormammaprojektet undersöks barnen varje månad. När Bonkes undernäring upptäcktes införde Constance och Nelly en revolutionerande nyhet – föräldrarna ger en liten summa pengar så att dagiset kan köpa storpack av ris och grönsaker och ge barnen ett välbehövligt mål mat varje dag. n
ddar liv – Varje dag tänker jag: Wow, tack gode Gud, jag är så välsignad, säger Kwanie Mbewu som arbetar med mentormamma-projektet i Sydafrika. I november besökte hon Umeå.
Glad för svensk support – Att jobba med mentormammor är så givande. Jag hoppas att vi ska influera hela Sydafrika. Det säger Kwanie Mbewu under sitt besök i Umeå under konferensen om mänskliga rättigheter i november. text Ulrika Ljungblahd | foto Simon Stanford
Totalt finns 160 mentormammor i Sydafrika och metoden börjar också användas av de sydafrikanska myndigheterna. Dessutom finns i dag »mammor« i grannlandet Swaziland och i Etiopien. Vad vill du att vi i Umeå ska veta om mentormammorna? – Den support vi får från Svenska kyrkan betyder mycket. Inte bara pengarna, utan även annat stöd och böner. När vi går in i ett hem behöver vi förböner för att kunna inspirera mammorna och orka fortsätta, säger Kwanie Mbewu som arbetat med mentormammor i Kapstaden sedan 2000. Första åren var hon själv mentormamma, nu är hon »project manager« och arbetar tillsammans med den svenska läkaren Ingrid Le Roux, som är utsänd av Svenska kyrkan och som startade projektet för över 30 år sedan. men t orma mmorn a gå r frå n hus till hus och väger barn under sex år. Familjer med undernärda barn följs upp. Mentormammorna leker även med barnen och gör ibland enkla leksaker med föräldrarna för att visa hur barnen kan stimuleras. När projektet insåg att hälften av barnen föddes med väldigt låg födelsevikt utökades projektet till att även omfatta gravida kvinnor. Mentorerna hjälper dem praktiskt att få rätt stöd från myndigheter, hiv-tester om det behövs och barnbidrag. Ett barnbidrag är på 300 rand, vilket är ungefär lika mycket i svenska kronor. – Det är inte mycket, men gör stor skillnad för familjen. En inkomst befriar människor, säger Kwanie Mbewu, som även påpekar att det finns ett samband mellan äldrepension och barns överlevnad, eftersom många morföräldrar tar hand sina barnbarn. n
l å t f l e r f å f yl l a f e m! Varje år dör närmare 7 miljoner barn som inte hunnit fylla fem år. Årets julkampanj från Svenska kyrkan handlar om alla barns rätt till en trygg framtid. > www.svenskakyrkan.se/julkampanjen
spira nr 6 • 2014
25
Julafton
Juldagen
Nyårsafton
Levande julkrubba Carlskyrkan kl 10.30 och 12.00 Matilde Burström, Mats Bohman, Emma Sjöberg med flera
Julotta Backens kyrka kl 6.00 och 8.00 Eva Branzell, Maria Axéll. Kyrkokören. Solist Anders Lundström. Julotta Carlskyrkan kl 7.00 Mats Bohman, Christina Bohman, Margareta Sandman, sång Julotta Tavelsjö kyrka kl 7.00 Thomas Degerman, John Holmquist. Sång Lars och Laila Windelius samt Ingemar Grahn Julotta Tegs kyrka kl 7.00 Stina Dahlgren, Per Wållberg, kören Aqua Viva Julotta Umeå stads kyrka kl 7.00 Johanna Lindfors, Jonas Östlund, sång av Kyrkokören Julotta Ersmarkskyrkan kl 8.00 Mattias Winblad von Walter
Nyårsbön Backens kyrka kl 15.00 Roland Benerdal, Maria Axéll
Levande julkrubba Backens kyrka kl 11.00 Inger Lohmander, Maria Axéll, Jenny Lindberg. Änglakören Julkrubba Ersbodakyrkan kl 11.00 Julkrubba Ersmarkskyrkan kl 11.00 Maria Svensson, Mattias Winblad von Walter Levande julkrubba Mariakyrkan kl 11.00 och 12.30 Lars Segerstedt med flera Livfull julkrubba Tavelsjö kyrka kl 11.00 Julkrubba Tegs kyrka kl 11.00 Stina Dahlgren, Per Wållberg Julkrubba Umeå stads kyrka kl 11.00 Inger Lundberg, Jonas Östlund, Malin Björkman Hietala, barnkörerna Vid krubban Västerslättskyrkan kl 11.00 Christina Isacson, Kenneth Ruth, Filippa Sandberg och Evaline Johansson, sång Julkrubba Kyrkans hus Yttersjö kl 11.00 Anders Sandberg, Anna Hörnvall Julkrubba Ålidhemskyrkan kl 11.00 Staffan Nygårdh, Ingrid Engdahl, Kristen Brodin, flöjt Julbön för alla åldrar Vasakyrkan kl 11.00 Senitha Olsson, Kristina Sturk och Anders Steinvall med flera. Glögg och julgodis efteråt. Samling kring krubban Degernäs missionshus kl 12.00 Kerstin Olofsson Fira jul med oss Grisbackakyrkan kl 13-23 Kom en stund eller hela dagen. Mer info och gärna anmälan 070-2450259 Jul i gemenskap Ersbodakyrkan kl 13-16 Kom och fira jul med oss! Traditionellt julbord Anmälan senast 19/12 till Elin 090-200 26 74, meddela specialkost. Julbön Umeå stads kyrka kl 17.00 Yvonne Eriksson, Anders Winterstam Midnattsmässa Backens kyrka kl 23.00 Inger Lohmander, Eric Carlson. Midnattsmässa Ersbodakyrkan kl 23.00 Julnattsmässa Grisbackakyrkan kl 23.00 Torkel Lindahl, Kristina Sturk, Anders Steinwall, Erik Wäcklén
Annandag jul Högmässa Mariakyrkan kl 10.00 Julgudstjänst Hössjö missionshus kl 11.00 Lars-Martin Nygren, Anna Hörnvall, servering Julgudstjänst Hedlundakyrkan kl 11.00 Tillsammans med »Tre kyrkor väst på stan« Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Yvonne Eriksson, Agneta Nyberg, Helena Holmlund Gudstjänst Vasakyrkan kl 11.00 Förbön för förföljda kristna. Senitha Olsson Ord och ton i juletid Backens kyrka kl 15.00 Inger Lohmander, sång och musik Jenny Lindberg Annandagsgudstjänst Ålidhemskyrkan kl 18.00 Staffan Nygårdh, David Bergius
Söndag 28 december
Julnattsmässa Mariakyrkan kl 23.00 Lars Segerstedt, Björn Malmehed. Mariakören
Gudstjänst Grisbackakyrkan kl 10.00 Högmässa Mariakyrkan kl 10.00
Julnattsmässa Tegs kyrka kl 23.00 Anders Sandberg, Aron Nygren
Julens sånger Ersbodakyrkan kl 11.00
Julnattsmässa Umeå stads kyrka kl 23.00 Kenneth Nordgren, Anders Winterstam
Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00
Julnattsmässa Ålidhemskyrkan kl 23.00 Lsa Tegby, David Bergius, Ålidhems kyrkokör
26
Julotta Hissjö EFS kl 8.00 Servering Julotta Innertavle missionshus kl 8.00 Monica Andersson och Ingrid Engdahl Julotta Röbäcks kapell kl 8.00 Lars-Martin Nygren, Anna Hörnvall, Kristen Jansen Brodin, flöjt Julotta Helena Elisabeth kyrka kl 9.00 Fortsatt julfirande Grisbackakyrkan kl 9-15 Kom en stund eller hela dagen. Jesu födelsedagsfest Ålidhemskyrkan kl 11.00 Monica Andersson, Ingrid Engdahl, Erik Hansson, Brita Nilsson och Elin Andersson, trumpet. Efter mässan bjuder församlingen på juldagslunch.
spira nr 6 • 2014
Gudstjänst Tegs kyrka kl 11.00 Ålidhemsmässa Ålidhemskyrkan kl 11.00 Gudstjänst Norrlands universitetssjukhus kl 14.00
Nyårsbön Grisbackakyrkan kl 16.00 Ragnhild Pelo, Liza L Lundkvist Nyårsbön Tegs kyrka kl 17.00 Maria Lundgren, Richard Öberg. Ängskören sjunger. Kristen Jansen Brodin, flöjt. Nyårsbön Ålidhemskyrkan kl 17.00 Siv Olsson, David Bergius, Lisa Lestander, sång, Olov Lindroth, piano Nyårsbön Umeå stads kyrka kl 17.00 Nyårsmässa Carlskyrkan kl 18.00 Gustav Ericsson, Elisabeth Holm. Efter nyårsmässan är det knytmiddag. Anmälan till 090-2002708, Helene Jakobsson
Nyårsdagen Fredsgudstjänst Backens kyrka kl 18.00 Roland Benerdal, Maria Axéll Nyårsmässa Mariakyrkan kl 18.00 Musikgudstjänst Tavelsjö kyrka kl 18.00 Håkan Holmlund, musik Helena Holmlund och Ronja Schneider Nyårsgudstjänst Umeå stads kyrka kl 18.00 Kenneth Nordgren, Maria Lundgren Mässa för fred Ålidhemskyrkan kl 18.00 Susanne Dahl, Åsa Norin
Söndag 4 januari Gudstjänst Grisbackakyrkan kl 10.00 Magnus Soräng, Eric Carlsson Söndagsgudstjänst Carlskyrkan kl 11.00 Marina Gustavsson, Linnea Grahn Mässa Ersbodakyrkan kl 11.00 Samtalsgudstjänst Tavelsjö kyrka kl 11.00 Thomas Degerman, John Holmquist. Fika Mässa Tegskyrka kl 11.00 Anders Rodén, Richard Öberg Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Yvonne Eriksson, Anders Winterstam, Carin Nygren Högmässa Västerslättskyrkan kl 11.00 Maria Burman, Helena Holmlund Gudstjänst Andaktsrummet, Norrlands universitetssjukhus kl 14.00
Församlingarnas gudstjänster under jul- och nyårshelgen 2014/15 i Umeå och Tavelsjö. Med reservation för ändringar. Mer information: www.svenskakyrkan.se/umea/jul
j ule ns gud stj änst e r
Ge fler julklappar Nej, inte mer julklappar, utan julklappar till fler. Svenska kyrkan Umeå förmedlar presentkort till behövande familjer. Vill du hjälpa, köp ett presentkort på Ica, Coop eller Umeå C, lämna det till Din Bok, Skolgatan 58 så ser vi till att det kommer fram där det gör mest nytta. /Diakonerna i Umeå Läs mer på svenskakyrkan.se/umea/ge-fler-julklappar
Trettondag jul, 6 januari Högmässa Grisbackakyrkan kl 10.00 Magnus Soräng, Kenneth Nordgren, Erik Wäcklén Gudstjänst Degernäs missionshus kl 11.00 Gudstjänst med julspel Ersbodakyrkan kl 11.00 Missionsgudstjänst Vasakyrkan kl 11.00 Senitha Olsson, Rune Person. Insamling till EFS internationella arbete. Högmässa Västerslättskyrkan kl 11.00 Erik Holmlund, Maria Burman, Helena Holmlund Internationell gudstjänst Ålidhemskyrkan kl 11.00 Staffan Nygårdh Mässa Röbäcks kyrka kl 11.00 Mats Pelo Gudstjänst med stora och små Carlskyrkan kl 11.00 Elisabeth Tobiasson, Emma Sjöberg, Join Us, scouter Finskspråkig gudstjänst Ålidhemskyrkan kl 15.30 Kimmo Sulila och Ingrid Engdahl Trettondagssång Backens kyrka kl 18.00 Gaudium, Maria Axéll, kyrkkaffe Julmusik med Mariakören Mariakyrkan kl 18.00 Sång av Karin Lundholm. Instrumentalensemble, Björn Malmehed Psalmtoppen Tavelsjö församlingsgård kl 18.00 Thomas Degerman, John Holmquist. Fika. Musikgudstjänst Tegs kyrka kl 18.00 Mats Pelo, Lisbeth Fors Malm, Iris Ridder och Eric Carlsson Trettondagsmusik Umeå stads kyrka kl 18.00 Jonas Östlund, Camerata Umensis
fira jul i kyrkan Julafton 13.00-16.oo Ersbodakyrkan Traditionellt julbord, julkrubba Anmälan: 19/12, 090-200 26 74
Julafton 13.00-23.00 Grisbackakyrkan
Julmat, Kalle Anka, tomte, midnattsmässa Gärna anmälan: 070-245 02 59 Juldagen 9.00-15.00 fortsatt julfirande
Juldagen 11.00 Ålidhemskyrkan
Vi firar Jesu födelse med mässa i kyrkan. Därefter festlunch med julmat, traditionell och veganmat. Info: 090-200 27 16 Se allt som händer i kyrkan i jul www.svenskakyrkan.se/umea/jul
ju l en s gu d stj ä nst e r
spira nr 6 • 2014
27
Kemist gör sin egen surströmming Ute blåser det kallt och havet har vita gäss på vågkammarna. Inomhus sprakar elden i kaminen och en värmande fisksoppa står på matbordet. – Varsågoda, bjuder Lars Eklund som är kock och värd denna lördagseftermiddag. text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren
Det är ingen överdrift att säga att vi är på besök hos en man som älskar fisk och som gärna äter det alla dagar i veckan. – Jag läste i tidningen att många människor lider av brist på d-vitamin och borde tillgodose behovet med vitaminer. Det vore bättre om de åt fisk i stället! Lars Eklund är fritidsfiskare och bjuder i dag på en mustig soppa med sik och blåmusslor kokta i vitvin och hemgjord fiskfond. Stugan ute vid Rovögern, utanför Täfteå, är basen för hans fiske och han arbetar också härifrån så mycket han kan. – Jag är teoretisk kemist och designar tillverkningsprocesser för läkemedel. Det är kanske därför jag fascineras av att laga mat, för även med precis samma ingredienser blir resultatet aldrig exakt likadant. Lars Eklunds arbete tog honom och familjen till Karlskoga för tjugo år sedan, men förra året flyttade de tillbaka igen. Själv säger han att det var fisket, stugan och vännerna som drog.
– Städer att arbeta i finns överallt, men stugan finns bara här. Dottern Elin har samma känsla för det gamla huset som Lars och bor hellre härute fast hon har en studentbostad i Umeå. Det går bättre att plugga här tycker hon. – Kärleken till havet finns nog i mina gener, säger hon och ler, men erkänner att hon inte är någon fiskare som pappa. Jag följer gärna med i båten, men bara när det är soligt och varmt! la rs int res s e börj a de redan när han var pojke och tillsammans med bröderna Björn och Lars Lundgren var hjälpreda åt fiskaren Helge Sundström. – Han visste var varenda sten fanns och när det var dimma navigerade han med klocka och kompass, berättar Lars. Vi lärde oss grunderna av honom och det sitter kvar även om vi har mer moderna hjälpmedel nu. Det var den kunskapen som fick de tre vännerna att starta sitt gemensamma före-
tag för två år sedan. När de åt surströmming tillsammans funderade de kring varför det inte finns någon tillverkning av denna i Västerbotten. De tänkte på hur det måste ha sett ut på somrarna på 1800-talet när alla lämnade Umeå för att fånga strömming och de ondgjorde sig över de tomma fiskebodarna. – Vi tyckte att det var tragiskt att den traditionen dött ut och vi ville återskapa lite av det, säger Lars och avslöjar att han vill införa en ny tradition till jul med surströmming på annandagen. Då har alla tröttnat på den vanliga julmaten och vad kan passa bättre än en riktig klämma!? s op p a n ha r p ut t rat klart och ställs fram på bordet som Elin dukat och gjort lördagsfint med servetter vikta till små solfjädrar. När vi sätter oss och börjar njuta av soppan erkänner Elin lite generat att hon är lite av familjens svarta får. – Jag tycker faktiskt inte om surströmming! n
vardagstankar susanne dahl | studentpräst
Överst på önskelistan Het fisksoppa på Eklunds vis (6 personer) 3–4 stora bananschalottenlökar, eller 5-6 vanliga 1 nätkasse blåmusslor 2 dl torrt, vitt vin 4 dl krossade tomater 4 dl vatten 0,5 dl färdig fiskfond, eller hemgjord 0,5–1 msk sambal oelek
3 msk torkad timjan 5 dl grädde 25–50 gram smör Salt, vitpeppar 4–5 stora sikfiléer, eller 7–8 små filéer (abborre, torsk, vitling eller sej går också, men det bör vara vit fisk)
Gör så här: Lägg fiskfiléerna på hushålls- eller tidningspapper. Salta med ca 0,5 tesked per filé och dra några varv på pepparkvarnen. Skölj musslorna. Knacka med en bordskniv på skalet på musslor som öppnat sig. Om den inte sluter sig kasta bort den. Skrapa bort eventuellt »skägg« med kniven. Finhacka löken och fräs den mjuk i smör i en rostfri gryta på låg värme. Tillsätt vinet, höj temperaturen så att vätskan sjuder och alkoholen kokar bort. Häll i musslorna och sjud under lock tills musslorna öppnat sig + 2 minuter till, eftersom musslor ofta varierar i storlek. Ta upp musslorna med hålslev. Knacka på skalet med en bordskniv på musslor som ej öppnat sig. Kasta de musslor som fortfarande är slutna och ställ de övriga åt sidan. Tillsätt krossade tomater, fiskfond, sambal oelek, timjan och grädde. Koka i 15 minuter för att reducera. Skär sikfiléerna tvärs över i 3–4 cm breda bitar och tillsätt i grytan. Koka försiktigt i 2–3 minuter tills fisken är genomkokt. Ta upp en bit och kontrollera. Den ska vara vit rakt igenom, men inte falla sönder. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt ytterligare fiskfond om du önskar. Ta grytan från plattan och tillsätt musslorna. Rör om försiktigt så att musslorna »väts« och blir varma. Garnera med några kvistar färsk timjan och servera.
matlus t
Jag går gågatan fram och ser redan på håll en kvinna med ett block i handen. – Hej, får jag ställa dig en fråga för min tidning? Vad önskar du dig i julklapp? Och svaret kommer snabbare än tanken: – Fred på jorden. Hon ler och jag anar att hon inte vet om hon ska ta mig på allvar. Är jag inte egentligen ironisk, eller? Jag upprepar mitt svar med eftertryck: – Fred på jorden! Och känner att jag aldrig har menat det mer än nu, inte ens som åttaåring. Vad drömmer vi om under den mörkaste tiden på året? Jag behöver sätta ord på de stora drömmarna för jag tycker att vi allt mer sällan pratar om dem. Umeå. Vill mer. Jag vet att det finns ett mål att Umeå ska växa och bli 200 000 invånare år 2050. Och jag förstår inte riktigt vad det handlar om – ökade skatteintäkter? Ökad mångfald? Det får mig att undra om vår förmåga att drömma reducerats till att sätta upp mätbara mål? Umeå ska växa och jag hoppas innerligt att det växandet innebär att alla människor är välkomna hit – fattig som rik. Julens berättelse handlar om ett barn som föds bland djuren för att det inte fanns plats någon annanstans. Jag vill att det ska finnas plats för alla här i Umeå. Jag vet att det inte är enkelt men kanske kan vi hjälpas åt? Fred på jorden är ingen fluffig och blåögd dröm. Fred är en aktiv, pågående handling när vi bryter ner synliga och osynliga murar mellan människor, stater, religioner och folk. Fred innebär att vi människor litar på varandra och resurserna används till att bygga upp samhället. Hur skapar vi fred? Jo, genom att tänka, tala och handla fredligt. I smått och stort. Umeå. Vill fred. Låter det som en dröm?
spira nr 6 • 2014
29
spira besöker: Kafé på SFI
Rachel Hilton från USA, Hanah Shaikh från England och deras klasskompisar tar för sig av fikat som Svenska kyrkans diakoner dukar upp en gång i månaden på SFI, Svenska för invandrare.
SFI:s klassrum blir kafé
Lektionen är slut och snabbt dukas det upp med kaffe och kaka i klassrummet. – Det är egentligen inte fikat som är det viktiga, säger Grisbackakyrkans diakon Ragnhild Pelo. Det är samtalen, att vi möter varandra. text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren
En gång i månaden besöker personer från Svenska kyrkan SFI, Svenska för invandrare, för att bjuda på fika och småprat under en timme. Under lektionerna sitter män och kvinnor tillsammans, men på rasten delar gruppen sig. – Några av deltagarna tycker inte att det är rätt att män och kvinnor umgås utan sin make eller en förälder, förklarar Maria Westerlund, diakon i Tegs församling. Vi måste kunna visa den respekten för en annan tradition. vi d ett a v borden sitter Eden Fantahun och tar en kopp kaffe med Agneta Mattsson, diakon i Umeå landsförsamling. För drygt ett
30
spira nr 6 • 2014
och ett halvt år sedan kom Eden från Eritrea till Skellefteå och praktiserade på ett dagis. – I går var min första dag här på SFI, berättar hon. Det känns lite nervöst! Hanah Shaikh, England, och Rachel Hilton, USA, fuskar lite på fikarasten och pratar engelska med varandra, men de bedyrar båda att på lektionerna är det bara svenska som gäller. Det var deras respektive kärlekar som fick dem att flytta hit och de gillar det mesta med att bo i Umeå, till och med vädret. – Det är kallt, men mysigt, säger Hanah. Så är det ju det här med fikat också. Jag önskar att vi hade det i England!
Rachel nickar och håller med om att det verkar vara något typiskt svenskt. – Alla vet vad fika är och alla fikar precis samtidigt; kaffe och något gott till, det är helt fantastiskt! Josie Koseki berättar för Brita Nilsson, diakon i Ålidhems församling, att det också var kärleken som gjorde att hon lämnade Japan för Sverige. Hon bodde i Osaka med sina tre barn, som alla är i 20-årsåldern, och det var där hon träffade sin nuvarande fästman. – Mina barn är kvar i Japan och jag saknar dem mycket, säger hon. Det är bra att den moderna tekniken finns så jag kan kontakta dem varje dag. En timme går fort och det är dags för kollegorna från kyrkan att plocka ihop alla koppar, glas och termosar – prick klockan 13.00 börjar lektionen igen. n s p i ra b e sö k e r: k af é p å sf i
Välkommen till kyrkan! Traditionellt luciafirande fredag 12 december kl 19.30, Umeå stads kyrka. Körerna Näktergalarna och Turbulens. Julkonsert med luciatåg lördag 13 december kl 14.00, Klabböle missionshus. Klabbölekören, Elin Örebrand Frost, Torbjörn Arvidsson. Luciafest lördag 13 december kl 15.00, Böleängskyrkan. Barngrupperna. Kröning av Lions Lucia lördag 13 december kl 19.00, Tegs kyrka. Gudstjänst med luciatåg söndag 14 december kl 11.00, Umeå stads kyrka. Barnkörerna Sångfåglarna och Småfåglarna. Luciakonsert söndag 14 december kl 16.00, Tegs kyrka. Körerna Aqua Viva, Cirrus, Himla gnister och Stjärnväsen. Emma Wållberg, Per Wållberg, Catrin Ström. Gratisbiljett krävs. 090 200 2922. Kollekt. Familjegudstjänst söndag 14 december kl 16.00, Tavelsjö kyrka. Luciatåg med barn från verksamhetens barngrupper. Middag
Gudstjänster och andakter Familjegudstjänst söndag 14 december kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Körerna Tweens och JoyKids. Temamässa med texter från Jesaja söndag 21 december kl 11.00, Västerslättskyrkan. Bibelstudiegruppen, Erik Holmlund och Aron Nygren. Kyrkkaffe. »Modig och medveten eller... «. Temagudstjänst Maria, Jesu mamma söndag 21 december kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Susanne Dahl, Siv Olsson, Feministteologiska gruppen, David Bergius. Vistra. Kyrkfika. Temagudstjänst »Då skall glädjen bryta fram« söndag 11 januari kl 11.00, Backens kyrka. Inger Lohmander, Jenny Lindberg, Backen Gospel m fl. Gudstjänst med önskepsalmer söndag 11 januari kl 11.00, Västerslättskyrkan. Erik Holmlund, Christina Isacson. Bönemässa onsdag 21 januari kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Thomas Degerman, John Holmquist. Dopfest söndag 1 februari kl 16.00, Tavelsjö kyrka. Utdelning av dopdroppar till de barn som firar sitt första år som döpta. Middag. Sinnesrogudstjänst söndag 8 februari kl 11.00, Böleängskyrkan. Lars-Martin Nygren, Olle Carlsson. Dopets dag - söndag 8 februari kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Om dopet för alla med särskild inbjudan till nydöpta. Kyrkkaffe, varmkorv och doptårta. Monica Andersson m fl.
Musik
Vi sjunger in julen onsdag 17 december kl 18.30, Kyrkans hus, Yttersjö. Kören Prisma, Sara Sandström, Torbjörn Arvidsson, Anders Rodén mfl. Sånger i advent lördag 20 december kl 18.00 och 20.00, Grisbackakyrkan. Kören Al Dente, Lisa Lestander, Olov Lindroth, Erik Wäcklén. Julens sånger söndag 21 december kl 18.00, Backens kyrka. Kyrkokören, Backens manskör. Solist Anton Eriksson, flöjt Maria Åström, musikalisk ledning Anders Lundström och Maria Axéll. Julkonsert söndag 21 december kl 18.00, Carlskyrkan. Julkör, solister och instrumentalister, Emma Sjöberg, Christina Bohman. Vi sjunger julens sånger söndag 21 december kl 18.00, Ersmarkskyrkan. Simon Persson, Emma Asplund, Anders Lundkvist, Sebastian Jonsson, Jonas Bäckman. Julkonsert söndag 21 december kl 18.00, Hössjö missionshus. Vännforskören med solister. Dirigent Per Wållberg. Konsert med Tavelsjö Julkör söndag 21 december kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Ingemar Grahn, John Holmquist. Vi sjunger in julen söndag 21 december kl 18.00, Västerslättskyrkan. Staffankören, Tilde Landberg, Anna Johansson, Christina Isacson, Birgitta Wilhelmsson, Erik Holmlund.
Juloratoriet Del 1-3 J S Bach Söndag 14/12 18.00 Umeå stads kyrka
Pris 200 kr, förköp Biljettcentrum
Julkonsert söndag 21 december kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Umeå bleckblåsensemble samt Kyrkokören under ledning av David Bergius. Orgelkonsert - Beatles söndag 18 januari kl 18.00, Backens kyrka. Jenny Lindberg.
Adventskalender
Meditation och retreat
En ny lucka öppnas varje dag kl 09.00 fram t o m jul i Mariakyrkans stora adventskalender som vetter mot parkeringen.
Reträttdag lördag 20 december kl 10.0016.00, Mariakyrkan. Anmälan till Lars Segerstedt.
d et h än d e r
Ett himlaljus i nattens mörker!
Julkonsert – Änglaljus lördag 13 december kl 19.00, Backens kyrka. Sofia Källgren, Johan Stengård, John Kluge, Carina E Nilsson, Maria Axéll, Kyrkokören. Gästartist: Viktor Johansson. Biljetter via biljettcentrum och ticnet. Vi sjunger in julen söndag 14 december kl 14.00, Innersjö missionshus. Sång av Ingegerds vänner. Lotterier, servering mm.
Söndag 8/2 kl. 18.00 Backens kyrka Lisbeth Fors Malm Iris Ridder Maria Axell Yvonne Eriksson Tre sidor av Maria presenteras i ord, bild, sång och musik. »Det börjar med en längtan ...« tisdag 13 januari kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Vuxenkatekumenat. Ny grupp, information: Staffan Nygårdh, 090-200 2713. »Kornet har sin vila« - endagsretreat lördag 24 januari kl 09.30-16.00, Ålidhemskyrkan. Info och anmälan siv.olsson@svenskakyrkan.se 090-200 2712. Retreat för hela människan lördag 14 februari kl 08.30-18.30, Västerslättskyrkan. Information: Ulrika Mottmann, 090-200 2540. Även 18/4.
Kafé och trivsel Lunchträff med program torsdag 11 december kl 11.30, Västerslättskyrkan. Julavslutning med gröt. Alla kan sjunga-kören. Världens café – knytfika torsdag 11 december kl 18.00, Carlskyrkan. Anmälan till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se. Lättgympa till svängig musik måndag 15 december kl 13.00, Västerslättskyrkan. Sista för terminen. Trivselträff med litet julbord tisdag 16 december kl 12.00, Församlingsgården Tavelsjö. Julsånger. Ingemar Grahn m fl. Tisdagsträff tisdag 16 december kl 13.00, Tegs kyrka. Julfika och delar av kören Snow Flakes Singers underhåller med barbershopsång i juletid. »Jag vägrar skämmas« torsdag 18 december kl 19.00, Grisbackakyrkan. Temakväll om att vara anhörig till personer med missbruk/psykisk ohälsa. Filmafton söndag 11 januari kl 18.00, Församlingsgården Tavelsjö. Andakt. Samarr. EFS. Vänskapscafé torsdag 22 januari kl 18.30. Böleängskyrkan.
Ett urval av församlingarnas program i Umeå 11 december 2014 - 11 februari 2015. Med reservation för ändringar. I samarr. med Sensus.
Lucia
Trivselträff tisdag 27 januari kl 12.00, Församlingsgården, Tavelsjö. Sånger vi minns med John Holmquist. Lunch. After work torsdag 29 januari kl 17.00, Röbäcks kyrka.
Jul, nyår- och trettonhelgens program och gudstjänster finns på sidan 26.
spira nr 6 • 2014
31
www.tidningenspira.se
Julnovell för högläsning
Legenden om julgranen det v a r en gå ng för länge sen, i tidernas början då Skaparen alldeles nyss lyft fjäll och berg upp ur vatten och kaos. Då visste redan frö och strå att Världens Frälsare skulle komma att födas en dag och allt som spirade och växte susade om det. En dag nådde den lyckliga viskningen fram till tre vänner; Olivträdet, Fikonet och Granen. De beslöt sig genast för att börja vandra för att vara i god tid till den heliga stund då Kristusbarnet skulle födas. Nu går det ju inte så fort för träd. De går med den längd i steget och den tid det tar att sträcka ut en gren, släppa en kotte, ett frö, låta fröet gro och växa upp, för att sträcka ut en gren, släppa ett frö... Så vandrade träden sakta mot Betlehem och hade gott om tid att tänka och samtala. De talade om de underbara gåvor de skulle ge barnet. Oliven växte sig allt mer silverfärgad, bred och muskelstark medan han beskrev de goda oliver han skulle skänka. Vilken gåva han hade att ge och vilken tacksamhet han skulle möta. Bara tänk på den goda och nyttiga oljan. Fikonträdet gladde sig också när hon beskrev sötman i de lena blå fikon, som hon skulle komma med till barnet. Hon skulle ge hela famnen full av de godaste frukter. »Tänk, när jag låter mina söta, färska fikon fylla moderns knä, vilken lycka. Tänk, att ha något så fint att komma med, som jag!« Så gick de och drömde och talade och beskrev sina gåvor. Granen blev under vandringen allt tystare och tystare. »Och du«, sa Fikonträdet och Oliven, »Vad har du att komma med? Vad ska du ge Världens Frälsare?« Granen mumlade något. Så kom den första julnatten och barnet som hela skapelsen längtat efter. Olivträdet, Fikonet och Granen kom fram i alldeles rätt tid. Änglarna hade sjungit och dragit sig lite tillbaka. Stjärnan lyste men herdarna hade inte hunnit fram än. Olivträdet gick in först. Hans grenar fyllde det lilla stallet med ett grönt ljus och studsande oliver. Det prasslade och knakade när han lät oliverna dråsa ner i Josefs utbredda mantel. Både Josef och Maria tackade varmt för gåvan. När Olivträdet dragit sig tillbaka dansade Fikonet in. Hon viftade lyckligt med sina stora gröna händer. »Å! Här ska ni få se vad jag kommer med! Varsågoda!« Och fikonen fyllde Marias knä. Maria skrattade glatt och tackade för den rika gåvan. Ute i mörkret stod Granen kvar. Aldrig hade han känt sig så kantig och stickig, så fattig, fel och ful som nu. Vad hade han att komma med? Stickiga barr, torra kottar? Till sist steg han in ändå. Han ställde sig stelt och så innerligt ledsen vid barnets krubba och sa: »Jag har ingenting, ingenting att komma med. Men här är jag nu. Sån som jag är. Hos dig.« Då lyste det om Maria: »Kära Gran visste du inte, att just precis så går allas väg till Världens Frälsare.« En liten knubbig hand vevade i luften. Barnet fick tag på en kotte, började plocka och leka med den och sträckte sig strax efter fler roliga kottar. Och det sägs, att det var då Maria fäste ett vaxljus vid granens grenar, och att det är från den dagen som granen är julens ljusbärande träd. n
text Elisabet Härenstam,
fritt efter en gammal legend bild Per Hardestam