älskade psalmer
KYRKSKOLA: VAD ÄR ADVENT?
LÄSER JULEVANGELIET PÅ SYDSAMISKA
FÄRGGLAD MAT
SOM PIGGAR UPP
”Slöjden är som en vän som alltid finns kvar”
Anahita Ghazinezam skriver om slöjd, våld och kvinnokamp
VÄLKOMMEN
Ring ut de tusen krigens år...
Årets sista månad möts de, ursprung och framtid. Kanske blir det tydligast den sista decemberveckan med julhelgens traditioner och ritualer som påminner om släktled bakåt och tidlösa mänskliga erfarenheter. Därefter följer nyårsaftonens förhoppning om en bättre framtid. Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike!
Ursprung och framtid är ett av Svenska kyrkan i Umeås fokusområden. Det har också inspirerat till temat i årets sista Spira. Upptäck historierna bakom våra mest älskade psalmer, de inbegriper både möss, slavskepp och en gammal klocka. I kyrkskolan lär du dig bakgrunden till vanliga adventstraditioner. Den 7 december kan du besöka kyrkskolan live i Ersbodakyrkan för att prata mer om jul.
I tidningen möter du också 22-åriga Lisa Drugge som flyttade till Jokkmokk för att ta tillbaka sitt kulturella ursprung. Efter två år kan hon både tala lulesamiska och slöjda en kolt. Under årets mörkaste månad bjuder kursledaren Darcia de Man på färgglad, billig och nyttig mat. Kanske är det dags att komplettera julbordets köttbullar med bollar av röda linser och morötter eller gröna ärtor? Som efterrätt blir det smoothie med smak av äppelpaj.
INNEHÅLL NR 4 2023
4 Aktuellt Andliga äventyr. Regnbågsflagga i foajén. Polispräst i Umeå.
7 Jag & Gud Martina tror, tvivlar och söker
TEMA URSPRUNG
8 Lisa tog chansen att slöjda i Jokkmokk
11 Läser julens berättelse på sydsamiska
12 Historierna bakom våra älskade psalmer
14 Kyrkskolan reder ut advent
15 Krönika Lena Fagéus
16 Mötet Anahita Ghazinezam
20 Mellan himmel & jord
21 Eldsjälen Förbereder för sinnesro
22 Reportage Färgglad mat som piggar upp
25 Bokspalten Lisa Tegby
26 Ungdomar övar på att förändra könsroller
27 Umeås kyrkogårdar
28 Korsordet
30 Spira besöker Gör kransar till graven
30 Kalendarium
Gröna alternativ på julbordet Våldets många offer
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna
Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se
090-200 25 17
Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd
Ansvarig utgivare
Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Anahita Ghazinezam
Foto: Malin Grönborg
Nästa nummer kommer ut i mars 2024
”Varje sak i jullådan påminner mig om en tid eller en person”
15
KRÖNIKAN Lena Fagéus
bakom sångerna.
Ulrika Ljungblahd, redaktör
SVANENMÄRKET
Citat från tre talare på Teo talks
Du ser hela föredragen på Teotalks.se
PHILIP DE CROY
”Deadline – om dödens språk”
– Sverige är ett av få länder som besjunger döden i nationalsången. Men när nån vill prata om döden blir vi ofta alltför tysta. Att lämna människor i fred med sin sorg får inte betyda att vi lämnar människor ensamma med sin sorg. När inte orden räcker till finns det gärningar som talar.
ÅSA NYSTRÖM
”Tillitens kyrka”
– När jag blev biskop fick jag en hälsning som lät ungefär så här: ”Du är otillräcklig och det är som det ska.” Gud har gjort oss otillräckliga för att vi ska flätas samman till gemenskaper, ömsesidigt stödjande varandra. En reflekterad tillit har ett gudomligt ursprung. Utan tillit faller allt isär.
KOMMENTAR PÅ KRITA
BJÖRN WIMAN
”Att hitta hopp i en förtvivlad värld”
– I det sekulära sättet att resonera är man antingen optimist eller pessimist, glad eller ledsen, beslutsam eller osäker. Religionen lär oss är att det är möjligt att känna flera saker samtidigt. Vi behöver kunskapstraditioner som kristendomen för att hantera klimatkatastrof och omställning.
av Lars Segerstedt
Fyrstegsraket i ankomsttid.
3 DECEMBER
Första söndagen i advent infaller i år den 3 december. Advent – som betyder ankomst – är en förberedelsetid inför jul. I kyrkans tradition handlar det om att förbereda sig för att ta emot mysteriet, att Gud blev människa i Jesus.
SÖKER NI REPLOKAL? SE HIT!
I Carlskyrkan finns en replokal som just nu är sparsamt använd. Den drivs i samarbete med studieförbundet Sensus. För mer info: elsa.rydin@svenskakyrkan.se
Visste du att…
På världsböndagen den 1 mars ber människor om fred från solens uppgång till dess nedgång. Samma gudstjänst firas runt om hela jorden, och kvinnor i olika länder turas om att förbereda gudstjänsten. Nästa år är det palestinska kvinnor som gör programmet. Temat är ”Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek”.
I Sverige uppmärksammas världsböndagen på 150 platser, däribland i Vasakyrkan i Umeå. www.svekumeniskakvinnor.se
BOKMÄSSANS SAMTAL I DINA LURAR
Nu finns en massa avsnitt med författarsamtal från Bokmässan i Göteborg. I Svenska kyrkans program Se människan talar tidigare partiledaren Annie Lööf om värderingar, journalist Carina Bergfeldt berättar vad 276 avrättningar lärt en fängelsepastor och poeten Bob Hansson påminner om att vara snäll.
”Se människan podcasten” finns där poddar finns.
BERIT BYLUND
Som gett ut sina andliga memoarer ”Äventyr i religiösa skogen”
Du skriver om äventyr
i en religiös skog. Vad handlar din bok om?
– Min andliga väg från söndagsskolan till i dag. Jag gick ur Svenska kyrkan på 70-talet, var med i Katolska kyrkan några år och har på senare tid hittat till Kväkarna och även tillbaka till Svenska kyrkan. Titeln kommer från att jag alltid gillat äventyrsböcker och vill ge känslan av en upptäcktsvandring.
Vad har fått dig att göra denna vandring?
– Genom hela livet har jag funderat över meningen med allting och aldrig kunnat bara acceptera ”så här är det”. Som liten tyckte jag det var otäckt med Jesus död och även om det gått över har jag fortsatt att brottas med betydelsen av Jesus och korset.
Vem har du skrivit boken för?
– Jag tänkte att jag inte kan vara den enda som funderar på detta. I boken berättar jag om mina frågetecken för att visa att det är fullt tillåtet att ifrågasätta och pröva sin tro. Det är inte farligt! Jag hoppas att den kan ge andra mod på deras andliga väg.
Helena Andersson Holmqvist
Lär sig terapi för att möta trauman
Snart kan fler umebor få hjälp att hantera trauman. Vårsta diakoni utbildar personal i Svenska kyrkan att möta människor med svåra upplevelser.
Ett 15-tal präster och diakoner från Svenska kyrkan sitter i en halvcirkel. Det är dag två av utbildningen Traumafokuserade samtal utifrån Narrative exposure therapy, NET. Ett trauma i det här sammanhanget är att någon utsatts för våld eller känt sig hotad till livet, och där händelsen fortsätter att påverka livet.
– Metoden är utvecklad efter erfarenheter i krigshärjade länder, berättar Susanne Axelsson, processledare Vårsta diakoni.
Med hjälp av en kursdeltagare demonstrerar prästen och kursledaren Mattias Hjalmarsson ett samtal med någon som varit med om ett trauma.
I NET-terapi får deltagaren placera ut symboler längs ett rep som symboliserar det egna livet. Blommor representerar positiva händelser och stenar jobbiga. Pinnar markerar att man skadat någon och ljus att någon älskad dött.
Steg för steg nystar han upp händelsen genom att personen får berätta detaljerat.
Efter den teoretiska kursen kommer deltagarna att öva på att leda samtal under handledning. Någon gång under nästa år kommer de börja ta emot personer för traumafokuserade samtal i sina arbeten som diakoner, familjerådgivare och präster.
Flera deltagare som går utbildningen var även samtalsledare efter teaterföreställningen Barrikad i höstas. Föreställningen handlar om tre kvinnor som både utsatts för våld och själva använt våld. I samtal får de hjälp att gå vidare. Berättelsen bygger på verkliga livsöden i Umeå. Ulrika Ljungblahd
Läs mer om NET i kommande Spira.
LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA
HALLÅ DÄR
Nu syns regnbågsflaggan i Ålidhemskyrkans foajé
Ålidhems församling har fått märkningen Regnbågsnyckeln för sitt arbete att bli en mer inkluderande kyrka. För ett år sedan började Ålidhems församling arbetet med Regnbågsnyckeln. Den 8 oktober fick de ta emot märkningen.
– Det känns jätteroligt, som en milstolpe, säger Per Bäckman. Under året har anställda och förtroendevalda utbildats i begrepp
kring hbtqi, historik, normer och bibeltolkning. De har gått i studiecirklar, reflekterat och formulerat en mångfaldsvision som hänger i foajén. Nu ska visionen bli vardag. Det innebär bland annat att regnbågsflaggan syns i lokalerna och att det ska finnas stolor med hbtq-tema i församlingens tre kyrkor. (En stola är bandet som präster och diakoner bär över axlarna.) I lekkyrkan finns två kostymer och två brudklänningar för barn som leker bröllop. Inkluderingsfrågor ska finnas med vid såväl planering och utvärdering som skyddsronder.
BOKCIRKEL FÖR SAMTAL
OM SAMISKT KYRKOLIV
Vill du öka din kunskap om samiskt kyrkoliv och Sápmi?
I Västerslättskyrkan pågår just nu en bokcirkel kring
Birgitta Simmas
bok Samiskt kyrkoliv. Det kan finnas platser kvar på de kommande fem träffarna, så anmäl intresse till carolina.paulson@svenskakyrkan.se
KYRKOGÅRDSEXPEDITIONEN
FLYTTAR TILL SANDBACKA
Snart är tillbyggnaden på Norra kyrkogården klar, så kring årsskiftet flyttar kyrkogårdsexpeditionen från centrala Umeå till Sandbacka. Ny besöksadress blir Sandbackavägen 55, den vita personalbyggnaden längst in på kyrkogården. Postadressen ändras inte.
Arbetsledare Per Bäckman och församlingsrådets ordförande Anders Kristoffersson tar emot Regnbågsnyckeln.
Först ut i Umeå kommun att ta emot märkningen 2019 var Sävar-Holmöns församling. Bakom Regnbågsnyckeln står Svenska kyrkan, studieförbundet Sensus och EKHO –kristna hbtq-personer. Ulrika Ljungblahd
Första adventsstämning. Slå på radion P1 och upplev första advent från Backens kyrka. Gudstjänsten direktsänds, men du kan också lyssna i efterhand på sverigesradio.se
TEGBYS TEOLOGISKA TANKAR
HÄR HITTAR DU UMEÅS FÖRSTA POLISPRÄST
Gun-Marie Spett Lindgren är Umeås första polispräst. Hon är på plats i polishuset varje tisdag.
– Jag tycker att det är viktigt att vara kyrka även utanför kyrkobyggnadernas väggar. Sedan gillar jag också en utmaning, säger Gun-Marie med ett skratt.
kr räcker till ett paket
Här finns dubbla predikningar för första advent och en för julnatten. I boken ”Tänk att jag får predika” har prästen Lisa Tegby samlat 24 av de predikningar hon hållit i Ålidhemskyrkan under åren. Texterna är samlade efter kyrkoåret. ”... den tidräkning som ska värna vårt inre liv. Kalenderåret får sköta tandläkartiderna.”
Hon har lång erfarenhet av krisstöd genom sitt arbete i Kyrkans stödgrupp och på sjukhuskyrkan.
– Poliser möter så många olika situationer, tragiska, hopplösa, farliga, okända och allt däremellan. Att ta hand om sin själsliga hälsa är lika viktigt som att ta hand om sin kropp. Polisdiakonen Johanna All fortsätter också att stötta polisanställda i Umeå.
BRYT EN TRADITION
Fler än
30 000 flickor gifts bort varje dag
Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgi . Hon hävdade rätten till sin kropp, sin tro och sina egna val. Än i dag kämpar flickor runtom i världen för sina rättigheter. Vi lever alla under samma himmel och tillsammans kan vi göra skillnad.
SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223
Som ung gick hon ur Svenska kyrkan. Nu har Martina Rudeklint startat en blogg om kyrkoåret. – Jag tror, tvivlar och söker, säger hon.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
”Jag vill tro, och det är också en tro”
FÖR MARTINA RUDEKLINT är skrivandet ett sätt att utforska sin egen tro och andlighet. I bloggen ”Martina tror, tvivlar och söker –vad har söndagens texter med mitt liv att göra?” reflekterar hon kring kyrkoårets bibelberättelser.
– Ord är viktiga, säger Martina och citerar flera människor som sagt livsavgörande saker till henne genom åren. Som att Gud göms i mötet mellan människor.
Martina har ingen kyrklig uppväxt och 18 år gammal gick hon ur Svenska kyrkan, stärkt av Richard Dawkins bok Illusionen om Gud och tillståndet i världen. Några år senare känner hon ändå lite avundsjuka på de som tror. Det verkar härligt att känna mening och ha någonstans att söka tröst.
NÄR SVENSKA KYRKAN I SÄVAR ska anställa en administratör söker Martina jobbet, helt öppen med att hon varken är medlem i kyrkan eller kristen. Därefter börjar många och långa samtal med kollegerna vid fikaborden. Martina läser Barnens bibel för första gången och undrar varför Gud är så sur i början av boken. Hon frågar varför folk reser sig upp mitt i gudstjänsten och om man måste tro på allt i trosbekännelsen.
– Jag är så tacksam över alla mina kollegor under åren! Det har varit otroligt värdefulla samtal.
Efter en tid blir hon nyfiken på att gå på påskdagsmässan, och frågar om sällskap.
I dag har hon inga problem att gå ensam på gudstjänster, helst går hon på tisdagsmässan i Sävar kyrka.
– Där finns ingen prestation, inga mål eller krav på effektivitet. Det handlar bara om att vara sig själv.
Hon tror inte alltid på Gud. ”Men jag vill tro, och det är också en tro.”
Numera blir det inte så mycket prat i församlingens fikarum, eftersom Martina pluggar till läkare. Ett sammanträffande ledde till ett annat och hon upptäckte sitt drömjobb.
– Ibland måste man lyssna på andra för att kunna se sina egna styrkor.
VILL DU LÄSA MARTINAS BLOGG?
Du hittar den på Svenska kyrkans bloggportal
”Kan vi prova något nytt?”
Läs Martinas blogginlägg om första advent på sid 20.
Bloggen skriver Martina Rudeklint mellan föreläsningar, på bussen och när barnen somnat.
Lisa tog chansen att slöjda två år i Jokkmokk
I gymnasiet blev Lisa Drugge nyfiken på sitt samiska ursprung. Efter
en tvåårig slöjdlinje på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk är hon nu trygg i sin identitet. – Jag vill att slöjden och språket ska vara del av
Text
Ulrika Ljungblahd Foto Carl-Johan Utsi
Visst hade Lisa Drugge hört att hennes farfar kommer från en skogssamisk släkt i Jokkmokkstrakten, men så mycket mer visste hon inte om sitt samiska ursprung under uppväxten på Berghem. I dag talar hon lulesamiska och använder gärna någon av sina egensydda koltar vid högtidliga tillfällen och samiska evenemang som samiska veckan i Umeå.
Det var under gymnasielektionerna om samisk kultur och historia som engagemanget väcktes.
– Jag har alltid varit intresserad av rättvisefrågor och när vi läste om samerna tänkte jag ”hur har det fått gå till så här?” Min egen historia hade ju kunnat vara helt annorlunda, säger Lisa Drugge.
Så efter gymnasiet började hon plugga lulesamiska vid Umeå universitet och blev uppmuntrad av sin språkmentor i samiska ungdomsförbundet att söka till Sámij åhpadusguovdásj, Samernas utbildningscentrum, i Jokkmokk.
mitt liv.
– Jag kände att om jag har en chans att ta tillbaka mitt kulturella arv, vill jag inte göra något annat innan, berättar Lisa.
SOMMAREN INNAN FLYTTEN var hon dock riktigt nervös.
– Fråga vem som helst hur dåligt jag mådde. Jag ville ju tillhöra en grupp där jag inte tidigare haft ett sammanhang.
Men elever, lärare och andra hon mötte under åren i Jokkmokk var väldigt välkomnande. Lisa tillbringade två år med 14 andra ungdomar på internat i Jokkmokk. De garvade skinn, vävde band och gjorde mönster till koltar som de sedan sydde. Lisa har broderat, sytt och kommit över spärren att prata lulesamiska.
– Det är spännande att språket är en sådan kulturbärare. Det finns ord som inte går att säga på svenska, som njallot Det översätts till att sy med en speciell teknik med dubbelsömmar som är typiskt för det lulesamiska området. Det är spännande eftersom det
krävs många fler ord på svenska för att förklara det verbet som på samiska är ett enda ord.
Genom sina nya vänner har hon även lärt sig mer om samisk kultur, renskötsel och vilka effekter satsningarna på det som brukar benämnas grön energi får på rennäringen i Sápmi.
Andra året på skolan valde Lisa att göra ett bälteshäng som projektarbete. På vernissagen under Jokkmokks marknad intervjuas hon av SVT på lulesamiska i sin mörkblåa kolt, gábdde: ”Det har varit mycket jobb, men det har också varit roligt att sitta och jobba med mina vänner.”
MYCKET JOBB VAR INGEN överdrift, veckorna före elevutställningen slöjdade klasskamraterna mellan klockan 8 och 22, enbart med avbrott för lunch och middag. ”Jag måste sy” svarade Lisa när familj och vänner hörde av sig.
– Man blev ganska slöjdtrött, säger Lisa och skrattar. Hon har tagit paus i skapandet, men hoppas återuppta det igen.
– Plötsligt kanske jag slår upp en väv i lägenheten. Jag kommer aldrig bli en storslöjdare, men jag vill slöjda för eget bruk. För slöjden och språket ska fortsätta vara en naturlig del av Lisas liv.
– Vi får se hur det går! Jag och en kompis har sagt att vi ska prata samiska med varandra på telefon, säger Lisa, som inte känner sig som samma person som innan hon åkte till Jokkmokk. Och hon vill uppmuntra andra att utforska bortglömda identiteter.
– Det är aldrig för sent, så länge man gör det med respekt. Man kan inte börja sy koltar hur man vill, men man kan åka till en skola som Samernas utbildningscentrum, där det finns kulturbärare.
Nu har Lisa bytt den muntliga traditionen, där hon inte läste en bok på två år, mot universitetsstudier för att bli socionom. – Det är en bred utbildning och jag får jobba med människor. Det känns kul. Om jag ska jobba hela livet, vill jag göra nytta varje dag.
Han läser berättelse
– Jag tycker bättre om att läsa Bibeln på samiska än på svenska, eftersom den berör mig mer, säger David Kroik. Under årets julotta läser han julevangeliet på sydsamiska i Umeå stads kyrka.
När David Kroik var 19 år började han läsa samiska och återtog därmed något familjen förlorat. I dag använder han språket när han undervisar blivande lärare, men också hemma med sina barn. När han bodde i Borgafjäll läste han julevangeliet på samiska i julottan i kapellet, en tradition han upprepat i Umeå stads kyrka.
– Det ger mig en annan upplevelse att läsa julevangeliet på samiska, även om det rent innehållsmässig inte är mycket som skiljer sig.
Ord i texten som saknar samisk motsvarighet har lånats in från svenskan, som stall och krubba. Men ordet herde har en parallell – ryöjnesjæjja – som ungefär betyder renskötare.
Den allra första samiska bibelöversättningen gavs ut 1811 på något som kallades sydlapska bokspråket, ett hopkok av samiska varieteter, som inte talades av någon men förstods av många.
– Jag har hört att man hittat sådana biblar fulla med anteckningar, så de verkar ha lästs och använts.
Lisa Drugge gjorde bland annat handskar, herrkolt och bälte under sina år i Jokkmokk.
FÖRUTOM EN ÖVERSÄTTNING till lulesamiska 1903 dröjde det fram till millennieskiftet innan nyare bibelöversättningar dök upp. David var delaktig i korrläsningen av den sydsamiska översättningen av delar av Bibeln som gavs ut för fem år sedan. Nästa år ska en översättning av hela Nya testa-
Text & foto Helena Andersson Holmqvist
helst julens på sydsamiska
mentet till sydsamiska vara klar. David menar att det är viktigt att Bibeln finns tillgänglig på samiska. Han säger att även om den svenska översättningen förmedlar innehållet och ”får jobbet gjort” berör den samiska texten honom mer.
BIBELÖVERSÄTTNINGAR TILL SAMISKA
”Sydlapska bokspråket” (skriftspråk baserat på en blandning av varieteter) 1755 Nya testamentet, 1811 hela Bibeln
Lulesamiska 1903 Bibeln, 2003 Nya testamentet, 2008 kyrkoårets texter, andra halvan av 2020-talet hela Bibeln
Sydsamiska 1993 Markusevangeliet, 2019 kyrkoårets texter, 2024 hela Nya testamentet
Nordsamiska 1997 Nya testamentet, 2019 hela Bibeln
Översättningar som pågår är kursiverade
– Den kan röra vid andra känslonivåer, eftersom samiskan är ett språk som ligger mig närmare om hjärtat. För många som talar båda språken är samiskan ett mer nära och intimt språk än svenskan, säger David Kroik.
Kärlek, hopp och tro
Ursprung & framtid
De kommande fyra åren arbetar Svenska kyrkan i Umeå utifrån fyra olika rubriker: Gå ut! Hållbar sårbarhet. Svindel och motstånd samt Ursprung och framtid. Årets Spira tar därför upp en av rubrikerna per nummer. Så här står det under Ursprung och framtid.
Den rörelse som Svenska kyrkan står i nationellt av försoningsprocess gentemot samerna gäller i allra högsta grad Luleå stift och Umeå pastorat. Genom att följa de åtta åtagandena för fortsatt försoningsarbete vill Svenska kyrkan i Umeå bejaka och ge uttryck för att vi är en kyrka i Sápmi.
Vi vill också möjliggöra för våra finsk-, meänkieli-, romani- och teckenspråkiga grupper att vara kyrka på sitt eget språk.
LÄS MER PÅ
SVENSKAKYRKAN.SE/ UMEA/FIN
Ta emot välsignelsen på umesamiska.
Bibelns berättelser finns att läsa på lulesamiska, nordsamiska och sydsamiska.
David Kroik arbetar vid Várdduo, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.
Därför skrev de mest älskade psalmer
Från en slavskeppares omvändelse till ett gripande möte med en flyktingfamilj. Här är ursprunget till några av våra
Helena Andersson Holmqvist Bild Kristina Alfonsdotter
Stilla natt
Hade möss verkligen gnagt sönder kyrkorgeln i byn Oberndorf julen 1818? Klart är att prästen Joseph Mohr räckte över en julsångstext och bad organist Franz Gruber skriva en melodi för sång och gitarr, som de framförde på julnatten. Det sägs att tyska och brittiska soldater sjöng Stilla natt tillsammans vid skyttegravarna på den spontana vapenvila som kallas
Blott en dag
En berättelse om en gammal väggklocka inspirerade Lina Sandell till texten. Pendeln gruvade så för alla sina framtida svängningar att den stannade helt. Urtavlan lugnade med att den bara behövde göra en enda svängning i sänder och pendeln satte igång igen. I strofen ”han som bär för mig en faders hjärta” hade Lina först skrivit modershjärta.
Psalm 249
Psalmnumren är hämtade från Svenska kyrkans psalmbok.
Var inte rädd
Mötet med en sörjande flyktingfamilj fick poeten Ylva Eggehorn att sätta sig ner en kväll, be en bön om hjälp och sedan skriva den här texten. Hon anspelar bland annat på båtflyktingars upplevelse under andra världskriget, när de färdades över havet mot mörklagda hamnar där tryggheten väntade. Psalmen sjöngs många gånger vid minnesceremonier i Thailand efter tsunamin. Psalm 256
SJUNG ÖNSKEPSALMER!
Önska en psalm och sjung den med andra. I vår leder Jonas Östlund och andra musiker psalmsång under sex söndagseftermiddagar i Umeå stads kyrka, med start 14 januari kl 15.00. Det blir också enkelt fika och möjlighet att prata om psalmer.
Önska din psalm på webben: svenskakyrkan.se/umea/onskepsalmer
våra psalmer
Härlig är jorden
”Skriv en dansk text till den här”, uppmanades Bernhard Severin Ingemann år 1850 av en vän och fick melodin till ”Schönster Herr Jesu” under näsan. Resultatet blev en text med fridfull stämning, kanske inspirerad av den just slutna freden mellan Danmark och Tyskland. I Sverige sjungs den ofta på begravningar, men räknas i övriga Norden som en julpsalm.
Psalm 297
Oändlig nåd
I en svår storm utanför Irland 1748 ropade slavskepparen
John Newton till Gud om hjälp. Han överlevde och beslutade sig för att bli kristen. Så småningom blev han präst, aktiv motståndare till slaveriet och skrev psalmen
ARBETET MED NYA PSALMBOKEN
När den digitala brevlådan för psalmförslag stängde vid årsskiftet hade cirka 9 500 förslag kommit in. Nu bedömer fyra urvalsgrupper vilka psalmer som ska gå vidare i processen. Jonas Östlund är en av medlemmarna. Grupperna ska i första hand bedöma texterna teologiskt och språkligt. I andra hand bedöms melodierna. Psalmerna ska uttrycka Svenska kyrkans tro och bekännelse, och fungera att sjunga tillsammans. Tidigast i början av 2024 ska gruppernas urval remitteras vidare. Det lär dröja till 2030-talet innan en ny psalmbok kan användas.
HALLÅ DÄR!
Letar efter nästa psalmklassiker
Kyrkomusiker Jonas Östlund ska lyssna på ett par tusen förslag till nya psalmboken.
– Än har vi inte stött på framtidens ”Den blomstertid nu kommer”, säger han.
Några fler sånger för den ljuva sommartid eller första advent behövs knappast i psalmboken. Däremot saknas vigselpsalmer som inte är könskodade och sånger att använda vid nattvarden.
– Det måste vi ha, säger Jonas Östlund.
När han och de andra i urvalsgrupperna sjunger igenom psalmförslagen som allmänheten skickat in letar de texter som är relevanta, men inte tydligt daterade.
– Psalmerna måste ha ett språk som håller.
Jonas vill hitta sånger om sårbarhet, närhet, tillit och tröst. Texter som vågar visa svärta och som lyfter närheten till Gud, utan floskler. Visst finns många älskade sånger som är bra, men för en psalm krävs mer. Jonas kallar det ”teologisk höjd”.
– Svenska kyrkans psalmbok är inte ”en samling bra sånger om Gud”, utan den ska spegla kyrkans teologi.
En psalm ska dessutom vara sångbar. Den ska vara melodisk och rytmiskt lättförståelig. En god psalmmelodi räcker det att höra en gång för att kunna.
Urvalsgruppen ska träffas ett par gånger till innan de sammanställer sin lista med tänkbara framtida psalmer.
Jonas Östlund är kyrkomusiker i Umeå stads kyrka och medlem i urvalsgruppen för nya psalmboken.
Kyrkskolan reder ut begreppen
Gott nytt år! Visste du att advent inleder ett nytt år? På Kyrkskolan i Ersbodakyrkan
delar deltagarna fakta och erfarenheter för att göra kyrkans högtider begripliga.
Text Helena Andersson Holmqvist
Kvällens Kyrkskola i Ersbodakyrkans samlingssal inleds med att diakon Kikki Högdahl kastar ut frågan ”Vad tänker ni när ni hör ordet advent?”. Efter samtal kring borden kommer svaren: Ljus. Väntan. Att julen är på gång. ”Vad väntar ni på under advent?” frågar Kikki, och berättar att ordet advent egentligen inte betyder väntan, utan ankomst. Efter nya samtal kommer svaren: Jesus födelse. Barnets glädje. Julmagin.
– Kyrkskolan bygger på att få människor att prata med varandra. Det blir helt olika infallsvinklar från
en ung person från Afghanistan och från en äldre kyrkvärd, säger Kikki, som leder Kyrkskolan tillsammans med prästen Kicki Hultdin.
KYRKSKOLAN ÄR EN DEL av Ersbodakyrkans Forumkvällar med varierande teman och aktiviteter, som går ut på att skapa gemenskap mellan människor med olika åldrar, språk och bakgrund. I Kyrkskolan hoppas Kikki och Kicki också göra kyrkans högtider och ritualer lättare att förstå, genom att bland annat berätta om traditionernas ursprung. Ett tidigare tema var ”En guide i gudstjänstdjungeln”.
– Det är viktigt med låga trösklar. Vi vill inte prata kyrkiska, utan prata om livet, säger Kikki.
Hon fortsätter samlingen med att berätta om adventsstjärnans bakgrund i Tyskland och frågar sedan varför vi säger gott nytt år på första
advent. Några besökare har koll på att första advent inleder ett nytt kyrkoår, som är kyrkans egen kalender, men färre vet att adventstiden från början var en fasteperiod. ”Jag trodde det bara var vid påsken!”, säger någon.
Sedan följer funderingar om hur en adventsfasta från mat eller annat i livet kan göra själva julen festligare och högtidligare. Därefter är samlingen slut denna kväll.
Maria Vredin är en flitig gäst på Forumkvällarna och detta är andra gången hon besöker Kyrkskolan.
– Det är så roligt att få berikas av besökare som kan andra saker än jag. Det är otroligt mycket värt att kvällarna bygger på delaktighet, säger Maria.
NÄSTA KYRKSKOLA I ERSBODAKYRKAN 7 DECEMBER KL 18.30. TEMA JUL
Visste du detta om advent?
VÄNTAN PÅ EN ANKOMST
När är det okej att börja pynta och baka inför julen? För många är det vid första advent. I hundratals år har adventstiden varit en förberedelsetid för firandet av Jesus födelse. Själva ordet betyder ”ankomst”.
FASTAN FÖRE JULFESTEN
Fasta är inte bara vanligt för hälsan utan också inom många religioner som andlig fördjupning eller förberedelse. Adventsfirandet har rötter i den kristna julfastan, som förr i tiden pågick fyra veckor före jul.
LJUS OCH STJÄRNOR
Den mörka adventstiden firas med ljuständning. I adventsljusstaken med fyra ljus tänds ett ljus varje söndag i advent. I fönstren placeras elljusstakar och adventsstjärnor, som påminner om Betlehemsstjärnan.
KRÖNIKAN
En jullåda som påminner om liv
LENA FAGÉUS
Kyrkoherde Umeå
JAG PLOCKAR i mina jullådor – där är tomteljusstaken som följt med mig sedan jag var 15 år, där är Luciafiguren jag fick när jag jobbade i Täby för 30 år sen och där är bonaden som en boende på ett vårdhem broderade till mig. Varje sak påminner mig om en tid eller en person. Det är inte bara en låda med saker, det är en låda med liv.
Jag får med åren allt mer respekt för sakerna jag bär med mig. Jag är medveten om att de hjälper mig att hålla ihop mig som person och mitt liv. Jag tror att det är viktigt att hålla sin historia levande oavsett hur historien har sett ut. Om jag förstår och minns vem jag är och vad jag kommer ifrån kan jag också mer medvetet välja vad av mitt ursprung som jag vill bära med mig in i framtiden.
Jag tror att det även är så för oss som kyrka. Vad vi bär med oss från historien, traditioner och kultur, hur vi tolkar berättelser och teologi har format oss som kyrka.
För en tid sen fick jag möjlighet att delta i de samiska kyrkodagarna i Enare. Det var omskakande att på så många sätt bli medveten om en del av kyrkans historia som vi helst önskat inte var sann. På nationell nivå i Svenska kyrkan arbetar vi med försoningsprocessen och synliggörandet av den delen av historien. Här i Umeå arbetar vi alltmer medvetet för att synliggöra samisk historia och andlighet. Att se hur det har sett ut i historien hjälper oss att ta steg mot en framtid där vi kan leva tillsammans med respekt och glädje över varandra.
Slöjd – fristad och våldsamt förtryck
En slöjdutbildning gav Anahita Ghazinezam vila, men också insikt i slöjdens våldsamma historia. Resultatet blev en essäbok med trådar till vapenfabriker, kvinnokamp och Anahitas eget liv.
Efter flera år som frilansande kulturarbetare, med osäkra anställningar och dåligt betalt, fick Anahita Ghazinezam nog. Mitt under det intensiva kulturhuvudstadsåret 2014 sökte hon sig till en ettårig slöjdutbildning på Vindelns folkhögskola och fann där många gelikar – desillusionerade och halvt utbrända människor från vitt skilda yrken och utbildningar.
– Det var ett otroligt härligt vakuum i tid och rum. Jag behövde inte åstadkomma något av värde, utan fick gneta på med min smörkniv och limma en bucklig skärbräda. Jag kunde själv välja ambitionsnivå.
Slöjd har alltid varit en del av Anahitas liv. Hennes mamma var textilhantverkare, uppvuxen i en by i norra Iran där hon sydde kläder till sig själv och sina syskon. Senare drev hon en liten butik med barnkläder i Teheran och hon lärde Anahita tidigt att sy och sticka.
– Jag älskar slöjd! Det har alltid varit det jag gör när jag vill sätta mig ner och komma till ro, berättar Anahita.
Under slöjdutbildningen i Vindeln mötte Anahita en form av hantverk som fångade henne – intarsia. Det går ut på att skapa
mönster av tunna, figursågade träbitar i olika nyanser. Anahita kände sig genast hemma vid den lilla bordssågen, van som hon var att sitta vid en symaskin. Hon blev nyfiken på om det gick att modernisera intarsians motiv med uttryck från serievärlden, inspirerad av sin serietecknande syster. Sagt och gjort – hon sökte och fick ett stipendium för att arbeta med intarsia under några månader. Senare har hon återvänt till folkhögskolan för att undervisa i hantverket.
– Intarsia skiljer sig från annan slöjd –det är inte ett nödvändigt hantverk som att snickra, tälja och sy, utan enbart konstnärligt intressant. Det är också en otroligt krävande process där mycket kan gå snett.
TROTS ATT SLÖJD brukar kallas ”handens arbete” upptäckte Anahita att hon hade kvar sitt behov av att läsa och skriva för att förstå.
Hon hamstrade slöjdböcker och några år efter utbildningen, mitt under en mammaledighet, skrev hon en serie undersökande slöjdartiklar för Västerbottens-Kuriren. Där lyfte hon fram symaskinstillverkare med bakgrund i vapenindustrin och osynliggörandet av hantverk som hampavävning.
ANAHITA GHAZINEZAM
Ålder 43 år
Boende Ålidbacken
Familj Man Johannes och två döttrar, 2 och 6 år
Arbete Studerar heltid till läkare och arbetar deltid som kulturarbetare
Fritid Lappar och lagar kläder, sitter vid sandlådan, försöker hitta tid att duscha
Aktuell med Boken ”Våld – om träd och slöjd och män”
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg
3 platser som påverkat mig
KÅGE
1989-91
Efter flykten från Iran 1988 och en tid i Jörn hamnade vi i Kåge norr om Skellefteå. Där fick jag springa fritt, driva runt på leriga åkrar och vid älven. Det har satt sig i kroppen på mig.
ÅLIDHEM, UMEÅ
1991-96
Jag gick på Kolbäcksskolan och Ålidhemsskolan, två våldsamma platser med extrem mobbning. Jag har ännu inte hämtat mig från det och får stresspåslag bara jag åker förbi.
KELLAWAYS, ENGLAND, 2011
Jag var inneboende i en herrgård hos en adelsdam. Då fick jag en insyn i rika människors liv som inte alla har. Vilka mängder av pengar och ett helt annat sätt att värdera saker!
Anahita Ghazinezam fick stipendium för att arbeta med moderna motiv i hantverket intarsia.
Senast jag…
… gapskrattade
Häromdagen i bilen när min sexåring fundersamt sa: ”När jag vill att prutten ska låta låter den inget, men när jag inte vill låter den jättemycket.”
…besökte en kyrka
Vi bor nära universitetssjukhuset, så jag promenerar där ibland med mina barn. Då sätter jag mig ofta i Sjukhuskyrkan en stund, en plats där man kan bara få vara.
…började om
Det är det enda jag gjort det senaste året, i och med att jag börjat en ny utbildning.
…lärde mig något nytt
Senast igår klickade det till i hjärnan under biokemin och jag förstod att människan är en otroligt märklig elektronisk apparat.
Texterna som blev boken ”Våld” publicerades först i Västerbottens-Kuriren.
– Som kronisk kulturkritiker kan jag tycka att vi har för loj blick för företeelser i samhället generellt, och för slöjden i synnerhet. Den romantiseras och lösgörs ur historiens ofta våldsamma uttryck. När jag undersökte slöjden såg jag en historia av rofferi, nedtryckt kvinnokamp och hårt förtryck.
På frågan varför hon valt att lyfta fram just våldsaspekten i slöjdens historia svarar hon enkelt ”jag ser våld”. Anahita har märkt att hon lätt upptäcker de våldsamma dragen i människor och sammanhang, och förvånas ofta över att andra inte ser dem.
– Jag tror det beror på att jag hade en våldsam uppväxt med en aggressiv pappa. Vi som bär på sådana erfarenheter har ofta en finjusterad radar för våld, säger Anahita Ghazinezam.
”VÅLD” BLEV OCKSÅ namnet på den bok där hon sammanställde sina slöjdartiklar med hjälp av ett stipendium från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anahita var då återigen mammaledig och med en hjärna dimmig av sömnbrist försökte hon fundera ut hur hon skulle väva ihop artiklarna till en helhet som inbegrep både slöjden och hennes eget liv.
– Allt som frätte i mig kom ut, som en terapi. I min hjärna var det sammanhållet, men det var en konst att lappa ihop det till en bok. Den växte till ett monster, säger hon med ett skratt.
– Till slut tänkte jag ”jag måste lita på min egen berättarförmåga” och så gjorde jag det.
Anahita beställde 145 exemplar av boken, så många som stipendiepengarna räckte till, och gjorde sin marknadsföring genom ett instagraminlägg. När boken sålt i 100 exemplar funderade hon ”är det vänner som tycker synd om mig?”, men såg att den också köptes av människor hon inte kände, i andra
delar av landet. Hon var ändå säker på att marknaden av litterärt intresserade slöjdare nu var mättad. Men så blev Anahita inbjuden som talare till Ådalens Litteraturfestival och boken antagen av förlaget Ordfront. Nu har hon varit gäst i Babel på SVT, bland ett gäng debuterande författare på Kulturhuset i Stockholm och på ett antal bibliotek.
– Jag fattar fortfarande ingenting, säger Anahita och skakar på huvudet.
EGENTLIGEN VAR BOKEN tänkt som ett ”tack och farväl” till kulturvärlden, eftersom Anahita just nu tar första stegen på en helt annan karriärväg.
– Efter alla år som kulturarbetare förstod jag att jag vid 65 års ålder skulle behöva plocka burkar för att ha råd med hyran. Jag behövde göra något hyperradikalt.
Anahita kollade in de högst betalda yrkena och bland yrken som jurist och IT-chef valde hon läkare, eftersom hon tänkte att där kunde finnas några procent humaniora. Nu går hon första terminen på läkarutbildningen, reser runt för att prata om sin bok samtidigt som hon är småbarnsmamma. Den tid hon hinner lägga på slöjd i dag går åt till att lappa och laga.
– Jag längtar efter att få tid att sätta mig och sticka. Men det är också kul att lösa problem och modifiera barnens kläder så de passar. Det måste väl vara den mest kärleksfulla slöjden?
Anahita säger att hon blir stressad när hon hör prat om att slöjden är ett meningslöst skolämne och vill slå ett slag för att slöjden ska få vara kvar i skolor och på folkhögskolor.
– Slöjd måste få finnas som ett andrum i samtiden, en fristad från stressen. För mig är den som en vän som alltid finns kvar, även om jag inte hört av mig på flera år.
UTBLICK ISRAEL PALESTINA
Situationen i Israel och Gaza orsakar enormt lidande för civilbefolkningen. Act Svenska kyrkan har partner på plats och är redo att anpassa insatserna efter de behov som uppstår. Din gåva gör skillnad. Läs mer www.svenskakyrkan.se/act
Gud, vi kommer till dig i bön för alla som drabbas av konflikten i Israel och Gaza.
Vi ber för dem som sörjer sina döda, och som lever i oro för dem som saknas.
Gud, vi ber för den humanitära situationen i Gaza, för alla skadade, alla som förlorat sina hem.
Gud, när både nuet och framtiden verkar vara slagna i spillror, ber vi om glimtar av hopp mitt i det omöjliga.
Hjälp världens ledare att välja fredens och samförståndets väg, en väg till hopp och framtid i alla länder, för oss i dag och för det uppväxande släktet.
Amen.
(Bön från Sveriges biskopar)
Första advent: Kan vi prova något nytt?
MARTINA RUDEKLINT
Bloggen ”Martina tror, tvivlar och söker”
JAG VILL INTE VAKNA, inte höra mer om krig och kriser. Orkar inte höra mer om allt jag borde ge och göra.
Jag försöker bidra så gott jag kan, men vart jag mig i världen vänder är det otillräckligheten jag håller i mina händer.
Det är jultider, önskelistornas tid. Till nyår ska vi
BIBELORD FÖRSTA ADVENT
byta ut önskningarna mot löften. Detta år ska vi bli bättre. Detta år ska vi jaga ut otillräckligheten ur kroppen.
Kan vi prova något nytt?
En kombination av att vakna upp, önska och lova?
Jag vill tro att vi kan vakna upp ur denna otillräcklighetens mardröm.
Jag önskar att vi ger varandra ett uppmuntrande leende när vi möts i lokaltrafiken, på återvinningen eller swishar 20 kr till välgörenhet.
Jag lovar att jag ska höja min blick och möta din.
Då kanske vi orkar fortsätta göra det vi kan. Om vi gör det tillsammans.
”Ni vet ju ändå vad tiden lider: det är dags för er att vakna.”
Romarbrevet kapitel 13, vers 11
ELDSJÄLEN
Peder och Kjell-Åke är på plats i god tid inför sinnesrogudstjänsterna i centrum.
Volontärer förbereder gudstjänst
så att fler ska
Inför sinnesrogudstjänsterna i Umeå stads kyrka bär Peder och Kjell-Åke fram stolar och fixar fikat.
finna sinnesro
Sinnesrogudstjänst
I Umeå kan du fira sinnesrogudstjänst i Umeå stads kyrka, Tegs kyrka och Mariakyrkan.
Sista tisdagen i månaden sitter 15–20 personer i en ring längst fram i Umeå stads kyrka. Kyrkklockorna ringer till stillhet och en mikrofon skickas runt så att var och en som vill får dela något. Alla använder förnamn. En timme tidigare har Peder och Kjell-Åke börjat bära stolar, ställa i ordning en kruka för ljus och ladda kaffet. Peder var på sin första sinnesrogudstjänst för 25 år sedan.
– Det var häftigt. En kompis sa att jag verkar må bättre när jag varit i kyrkan, berättar han. Jag känner mig verkligen välkommen. Det är inte på alla ställen jag är det.
Kjell-Åke upptäckte sinnerogudstjänsterna för ett år sedan.
– Man kommer hit för att få lugn och ro och trygghet.
En sinnesrogudstjänst är en mix av kyrklig gudstjänst och 12-stegsrörelsen. Här finns böner och sång, delande och de tolv stegen. Gudstjänsten avslutas med sinnesrobönen.
Peder och Kjell-Åke har engagerat sig praktiskt av flera skäl. Dels för att det är trevligt att människor kommer och trivs, dels för att de ändå är där.
– Om ingen hjälper till blir det ju ingenting, konstaterar Peder. Kvällen avslutas med fika, sedan är det dags att städa undan. – Fler är välkomna att hjälpa till, säger Kjell-Åke.
Ulrika Ljungblahd
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
I lurarna
MARTA BÄCKMAN
MUSIKPEDAGOG ERSMARKSKYRKAN
”Staffan och Herodes”
Triptyk plays Christmas Carols
En instrumental julskiva i alldeles egen folkton som jag inte tröttnar på! Musik som värmer och ger tankarna rymd.
”Kom Jul” Köräventyret
Som en kär gammal vän trots att sången bara har några år på nacken. Den förmedlar dofter och synintryck. Och den väcker en längtan: ”Låt mig hitta stillheten. Släppa allt och vänta den.”
”Gloria”
Lutherska Missionskyrkans kör
Gamla ord i klangrik och glädjefull tonsättning. Änglarnas ”Gloria in excelsis Deo” på ett nytt sätt med den eminenta församlingskören från Göteborg.
> > >
”Dagen är kommen”
Kraja
En av mina favoritpsalmer i jultid. Underbar i Krajas vackra vokalarrangemang. Tonerna är på samma gång spröda och med en stark bärighet, så där som bara de kan.
”Enigma”
Britta Virves trio
Britta Virves är en fantastisk jazzpianist och kompositör med rötterna i Estland. Som snökristaller dansar tonerna runt och öppnar sig. Jag njuter!
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna
Billig mat som piggar upp i vintermörkret
Färgglad, god och billig mat passar under advent och på julbordet. Det tycker Darcia De Man, som leder en matlagningskurs i kyrkans regi.
– Mat och privatekonomi är mina största intressen.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
På köksbänken i det nyrenoverade
köket i Umeå stads kyrka ligger kokboken Portionen under tian – b ra mat för dig, din plånbok och planeten av dietisten Hanna Olvenmark. Den har varit grunden för den matlagningskurs som Darcia de Man lett under året. Sex deltagare har tillsammans lagat förrätt, huvudrätt och efterrätt vid fem tillfällen.
I dag lagar Darcia De Man en trerättersmeny som passar under advent, eller varför inte på julbordet? I hennes hemland Belgien finns inte begreppet julmat, utan man serverar det man tycker är gott. Darcia tycker att det svenska julbordet ofta är rätt färglöst och har därför valt färgglada linsbollar och ärtbiffar. Hon tipsar också om gottebollar på svarta bönor och havregryn som kursdeltagarna lagat tidigare.
– Det är ofta väldigt lite grönsaker på julbordet, men här är de inbakade!
Bollarna och biffarna kan dessutom förberedas i förväg och frysas in.
Till förrätt på adventsbordet bjuder Darcia på en guldgul majssoppa, som toppas med kikärtor för mer protein. Efterrätten blir en äppelsmoothie, som påminner om drickbar äppelpaj. Hon doppar glasen i lite vatten och därefter en blandning av kanel och socker för en effektfull kant.
Darcias stora intressen är mat och privatekonomi. När hon såg volontäruppdraget att leda matlagningskurser nappade hon direkt.
– Många säger att de inte har råd med hälsosam mat, men det går att laga mat med bra råvaror utan att det kostar särskilt mycket. Det krävs att man lägger lite tid i köket.
Darcia river de ekologiska morötterna, som hon sköljt men inte skalat.
– Om jag skalar dem kastar jag bort tio procent av morötterna, konstaterar hon.
FÖRSTA MATLAGNINGSTRÄFFEN hade Darcia valt meny. Sedan fick deltagarna räkna ut vad maten kostade.
– De hade kanske inte förväntat sig att det skulle bli en mattelektion också, säger hon och skrattar.
Darcia har märkt att många inte har en aning om hur mycket de handlar mat för. De ekologiska råvarorna till dagens meny, beräknat för cirka fyra personer, kostade totalt 210 kronor. Då blev det en hel del mat över, plus varor som potatismjöl och fryst persilja.
Efter nyår kommer Darcia att starta en ny matlagningsgrupp med fokus på att äta gott, billigt och näringsrikt.
– Jag älskar att laga mat! Det doftar gott, man vet vad man äter och det blir ett konkret resultat.
Vill du gå matkurs?
Nästa omgång startar i vår. Kursen är gratis och du får en kokbok.
Anmäl intresse till sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se
Darcia De Man lagar gärna mat med andra.
Du hittar recepten på majssoppa med kikärtstopping, lins- och morotsbollar, grön ärtbiffar och äppelkakesmoothie i första kokboken Portionen under tian. Alla recept utom ärtbiffarna finns också på webben: undertian.com/recept Direktlänkar på svenskakyrkan.se/spira
Familj och sorg
Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem
Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas i grupper om 4–8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se
Läs mer på www.familjochsorg.se
ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen
Du
är inte ensam.
Svenska k yrkan i Umeå
Prata med oss om sorgen
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du prata om din sorg, enskilt eller i grupp.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler.
Du kan prata med en präst eller diakon. De är erfarna lyssnare, har tystnadsplikt och för inga journaler.
I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.
www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
Du kan också vara med i en samtalgrupp. Här får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra, utan krav på kristen tro. www.svenskakyrkan.se/umea/samtal
Ge fler julklappar
För en del familjer i Umeå är julen ingen glädjefylld högtid.
Vill du vara med och bidra?
Swisha en gåva så ser våra diakoner till att det kommer fram till där det gör mest nytta!
123 651 00 28
Kvällar och nätter
Palveleva puhelin, Svenska k yrkans
telejour
Läs mer om insamlingen på svenskakyrkan.se/umea/ ge-fler-julklappar
”Hon vill lyfta en tro som tar sin utgångspunkt på marken”
LISA TEGBY
Präst och bokslukare
DEN SKULLE GOTT kunna bli årets julklapp, i alla fall i Västerbotten, boken Levtrådar – ett och hundra år med Sara Lidman. Harald Larsen har samlat en text från varje dag under året av Sara Lidman. Den tidigaste skrev Sara i sin dagbok på 18-årsdagen, den 30 december 1941, den senaste är en kort anteckning från hospicet Axlagården den 4 februari 2004. Däremellan finns brev, politiska tal, dagboksanteckningar från Sydafrika och Missenträsk, Jörns sjukhem, Bagarmossen och Hanoi. Här finns hon med sitt raseri och sin livslust, sin ömsinta blick och sitt stora skratt, med passionen, modet och det brinnande samvetet. Tack Harald Larsen för att du ägnade sex år åt att rota i Saras kökkenmödding, som hon kallade sina, numera arkiverade, papper som låg osorterade i skrubben i Missenträsk. Tack Sara! Det är som du säger: Man måste leva medan man håller på. Lev!
I sällskap med döden är en fin liten bok som förre statsministern Ingvar Carlsson skrivit om sitt liv. Det var hotet från pandemin som först gav honom oroliga tankar om döden, men sedan fick honom att gå igenom sitt
liv. Och visst har han mött döden åtskilliga gånger från det att han som 12-åring hittade sin pappa död fram till morden på Olof Palme och Anna Lindh. Men samtidigt som han berättar om sorg och smärta och hur döden fått hans liv att ta flera oväntade vändningar gör han sina upplevelser allmängiltiga. Hur mycket är det inte i mångas liv som blivit som det blivit av sånt som kan ses som tillfälligheter? Och hur handskas man med livet när det inte blir som man har tänkt sig? Hustrun Ingrids framväxande demenssjukdom har nog varit det allra svåraste att lära sig att leva med. Men också det har varit möjligt. Den smärtsamma och ömsinta skildringen kan ge igenkänning och tröst för många.
FÖR DEN SOM VILL läsa en jordnära teologi har Petra Carlsson Redell skrivit boken Gråstensteologi. I kontrast mot vår tids Ikarosmyt, tron på den eviga ekonomiska tillväxten, det ständiga uppåtsträvandet, som stressar både människa och natur, manar hon till mjuklandning och besinning. Hon vill lyfta en tro som tar sin utgångspunkt på marken snarare än i himlen. I den ekologiska krisens tid behöver en inre omvändelse sitta ihop med en ekologisk och social omvändelse. Svårt? Ja, kanske. Men nödvändigt. Och i kristen tro får man ju omvända sig och börja om på nytt och på nytt och på nytt.
Argument förlag
LÄST
Ordfront förlag
Albert Bonnier förlag
Ungdomar övar på att förändra könsroller
I Guatemala slutar hälften av landets flickor skolan före högstadiet. Alex Morales har dedikerat sitt liv åt att bryta skadliga traditioner. Genom kurser om könsroller får ungdomar nya möjligheter i livet.
– Skriv ner vad ni har hört om kön och genus, säger kursledaren Alex Morales och delar ut post-it-lappar till ungdomarna i halvcirkeln. De har just startat dagens gruppövningar på kursen om könsroller, som Act Svenska kyrkan stödjer i Guatemala.
Ungdomarna rodnar när Alex pratar om biologiska skillnader mellan en kvinna och en man. Sedan skrattar de högt när han pratar om skillnaderna i sociala förväntningar.
Innan skolan förväntas en flicka gå upp tidigt, laga frukost och städa i ordning. En pojke behöver bara klä på sig och gå.
Alex pratar med ungdomarna om att det är en gammal tradition att pojkar och män inte hjälper till hemma. Många kvinnor vägrar att släppa in dem i köket. I tonåren är det många flickor som slutar att gå i skolan och i stället bara gör hushållssysslor. De ska ju ändå snart gifta sig.
– Traditioner som uppmanar unga flickor, från 13–14 år, att ingå äktenskap måste förändras, konstaterar Alex.
ORGANISATIONEN IXMUKANÉ SOM Act Svenska kyrkan stödjer har varit pådrivande för den nya lag som nu finns och förbjuder giftermål före 18 års ålder. Nästa steg är att se till att människor känner till lagen, vilket är ett av de tydligaste målen med verksamheten som han driver. Guatemala är ett av de
våldsammaste länderna i Centralamerika och anmälningarna av våldtäkter och annat genusrelaterat våld fortsätter att öka. Brott mot kvinnor och barn är de mest anmälda brotten. Många flickor gifts bort som barn och behandlas illa under äktenskapet.
UNGDOMARNA PRATAR OM vilka egenskaper som de förväntas ha beroende på sitt kön. Pojkar ska vara tuffa och hårda. ”Macho” ropar en av pojkarna i gruppen och alla skrattar igenkännande. Alex visar en bild med olika personlighetsdrag som associeras med flickor respektive pojkar. På flickornas lista finns ord som söt, lugn, omhändertagande och följsam medan pojkarnas lista består av begreppen aggressiv, ambitiös, självständig och tävlingsinriktad. Ungdomarna diskuterar hur förväntningarna påverkar dem.
Trettonåriga Christian och artonåriga Natalia är två av kursdeltagarna. Som enda sonen i sin familj förväntas Christian tjäna pengar till familjen, för att han och hans tre systrar ska kunna äta mat och gå i skolan.
– Jag gillar att komma hit. Här får jag saker att tänka på och vi lär oss säga ifrån till våld mot kvinnor, säger han.
Natalias pappa var tidigare våldsam. Men nu har hela familjen fått stöd av Alex och organisationen Ixmucané.
– Så förändrades vårt liv, säger Natalia.
Julinsamling
En gåva på 360 kronor räcker till kursmaterial om könsroller för åtta pojkar i Guatemala. Genom gruppövningar lär sig pojkarna att utmana machokultur och bana väg för ett samhälle utan könsrelaterat våld. Swisha din gåva till 900 12 23.
Act Svenska kyrkans julinsamling pågår mellan första advent och trettondag jul. svenskakyrkan.se/act
Text Susanna Olivin, Act Svenska kyrkan Foto Eva Pérez Järnil/Ikon
Alex Morales leder gruppövningar om könsroller och kvinnors rättigheter i en ungdomsgrupp i Guatemala. I gruppen deltar bland andra Christian, 13 år, i blå tröja.
FRÅGELÅDAN
”Varför kostar det att förlänga gravrätten?
Jag sköter ju om graven själv?”
– Gravrätt och gravskötsel är två olika saker. Gravrätt uppstår när någon gravsätts i en enskild gravplats. Den som har gravrätten kallas gravrättsinnehavare och antecknas i gravboken. Oftast är det en nära anhörig som anmäler sig. I Umeå gäller gravrätten i 25 år för nya gravar, utan kostnad.
Om någon fler gravsätts i graven under den tiden förlängs gravrätten automatiskt till 25 år från den nya gravsättningen, utan kostnad.
Gravskötsel är inget som gravrättsinnehavaren måste köpa. Det kan man beställa om man vill ha hjälp med det. Den som sköter om graven själv betalar alltså inget för skötseln, men när gravrättstiden går ut kostar det att förlänga den. Förlängning görs med 15 år i taget och kostar 850 kronor enligt prislistan för 2024. Vi skickar brev till de som berörs.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13-14.30. E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.
Backens askgravlund är nu dubbelt så stor
För tio år sedan invigdes den första askgravlunden på Backens kyrkogård. Nu har området dubblerats. Askgravlundar har snabbt blivit ett populärt gravskick. En vacker höstdag invigs utbyggnaden av Backens askgravlund. Kyrkoherde Lena Fagéus talar om området som en viloplats för de döda och en plats för minnen för de levande. – Vi inviger ett rum för sorgen och glädjen, ett rum som får bära oss i döden och sorgen, säger hon. Paret Marianne och Stefan Förare promenerar ofta genom Backens kyrkogård. De vill gravsättas i askgravlunden när det blir aktuellt.
– Här är jättefint. Och med namnskyltarna finns det något litet spår kvar av en, säger Stefan.
40 urnor har redan gravsatts på det nya området, som har plats
för 400. I en askgravlund gravsätts flera urnor inom samma område och det finns skyltar med namn på de gravsatta.
Anhöriga får vara med när urnan grävs ner, men har inget ansvar för skötsel. Det finns plats för snittblommor i upphöjda granitdammar och ljus i de nya ljusbärarna av glas.
Ljusbärarna är designade av Monica Förster.
Det finns även askgravlundar på Norra kyrkogården, Röbäck och Tavelsjö gamla kyrkogård.
RÅDJUR MUMSAR PÅ BLOMMORNA
Vintertid händer det att rådjur vandrar in på kyrkogårdar för att äta färska blommor. Särskilt på Norra kyrkogården festar de ibland på buffén av begravningsblommor som ligger på nygrävda gravar eller vid klockstapeln. Där läggs blomarrangemang från begravningar som inte avslutas vid graven.
– Anhöriga får gärna ta hem blommor som de inte vill lämna, säger Josefin Högberg, kyrkogårdsexpeditionen.
FOTO: LINA ERIKSSON
INTERNATIONEL-
GÖR KAN SVÅR SAGO- MAN I ÄR
CARL- MARO- DANS- Spira SLUT- MAN SLÖJD- BRÖ- PARA- TILL GUSTAF DÖR EVENT nr 4 ORD KOL- TEKNIK DER DISET HÖGER LEKT MINNE LOCKAR FÖR NUMER I UPPEN DJUPET KÖRKALLE NING HAR TALAS CHARMIG INTE I KUNDE KRAFT- NORR DISNEY ORD FRID FEST SJÖSPA STYRKA AN- I OKT. LITAD I UMEÅ DEN GÖRS I KALIX
NÅGOT PASTA MEDLA ODEN LUFTSOM FLAX- RHODO- SPANSK FAR- SÅSJU ÄR MÅTT DEND- FLOD KOST STAT MITT RON FÖRR
FÖRE KATLA FÖR TRÄDET TIDIGT SOM KOR GER SLÖJD- NICE MAJDASSET ALSTER MAN GER AN- DRIVSVÄNG- KLANG MEDEL FORM VIG BLEV IDLA OSS
KATRIN- SKÖTS PÅ FÖR GER PLOM- SJUKA FINSK JESU STJÄRN- KOLMON TALAS FLOD KORS SKÅD- LEKT I NORR NING
HAR
GÅR I MOKRYSS- SÄKER BILEN PER- ÄR NUMER SONEN LIKA HAR KAN-
VAR EN SKE AV SJU ORÅD
STOR KON- HÄR MARS MÅNGEN PIGAN STAD KURS GUDS BODDE I GREK- I CORK I I NORD- GJORDE ÖNSKAS HON LAND INGE KATTAFRIKA LEDSEN EN TID RESPEKT HULT SPRÅKLJUD SÅG SOM FYND
UTMÄR- ROMAN SNART KALLA KANDE MED NYTT LÅG KÅRAR
MED I NATT 26 FÖR FART ÄMNE
LANKA JÄRN NR 11
ORT GÖR
FNISS LA OLYMPISKA KOMMITTÉN BRUKAR MAN VISSA MATTOR
NÄRA ORGALUND NISASPIS TÖR MÅSTE FÄKTARE KUNNA OCH OFTA SIG SJÄLV Konstruktör: Anders Perstrand
Grattis Lennart Ekman och Kristina Rydfjäll, som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Stacken av Annika Norlin. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 10 januari till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”. LÖSNING
Namn:
Adress:
Ort:
SPIRA BESÖKER
Kristina Wincent med kollegor binder kransar som umebor beställt till sina gravar.
Binder unika kransar till Umeås gravar
Ett trettiotal personer har samlats i ett rött garage på Backens kyrkogård. Det är tredje året personalen binder kransar ihop.
– Tidigare köpte vi kransar men då såg alla likadana ut. Det är roligt och fint med lite variation, säger Kristina Wincent, kyrkogårdsföreståndare på Norra kyrkogården.
Granriset från Röbäcks kyrkogård ligger i en stor hög på golvet och längs väggarna står backar med kottar, ljung och andra dekorationer. Under dagen ska personal från Umeås alla kyrkogårdar och kyrkogårdsexpedition samt en och annan pensionär binda omkring 100 kransar. Vissa klipper ris, andra binder och några grillar korv till den gemensamma lunchen.
FINT PÅ GRAVEN
En krans till allhelgona kostar 350 kr. Du kan beställa inför nästa år
Beställ gravskötsel, ljuständning och blommor via webbsidan svenskakgravar.se
– Jag tycker att det är så trevligt att träffa alla så jag kommer trots att jag gått i pension, säger AnnaKarin Danielsson. Hennes tidigare kollega Birgitta Lindberg fyller i:
– Vi arbetar inte tillsammans på det här sättet annars så det blir teambuilding på köpet. Det är också ett trevligt avslut för våra säsongskollegor som slutar i dagarna. Kransarna läggs ut på gravarna innan allhelgona, den helgen då kyrkogårdarna har flest besökare på hela året. Många smyckar sina gravar själv men för den som inte har möjlighet går det att beställa både krans och ljuständning. Det går inte beställa fler kransar i år, men det går att boka inför nästa allhelgona. Lina Eriksson
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 3 december till februari 2023. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
JULKONSERTER
Julkonsert med Umeå kammarkör tisdag 5 december kl 19.00, Backens kyrka. 100 kr. Kvällsro i ton onsdag 6 december kl 19.00, Tegs kyrka.
Nationskören fredag 8 december kl 19.00, Umeå stads kyrka.
Konsert med Psykkören fredag 8 december & lördag 9 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. 150 kr/ vuxen, 100 kr/student.
Luciakonsert lördag 9 december kl 16.00, Tegs kyrka. Körerna Himlalåt, Stjärngnister, Cirrus och Aqua Viva. Inträde.
Konsert John Maunder ”Bethlehem” lördag 9 december kl 18.00, Umeå stads kyrka. Engelskt juloratorium i form av ett julspel. Umeå Oratoriekör, solister. Dirigent Jonas Östlund. Inträde 150 kr via Biljettcentrum.
Umeå stads luciafirande söndag 10 december kl 17.00 & 18.30, Umeå stads kyrka. Kom i tid.
Umeå studentkör söndag 10 december kl 17.00 & 19.30, Ålidhemskyrkan.
Måndag 11 december, Backens kyrka. Inträde, förköp nortic.se
Julgospel Backen Gospel söndag 10 december kl 18.00, Backens kyrka.
Julkonsert med Gaudium måndag 11 december kl 19.00, Umeå stads kyrka.
TÄNK PÅ!
Det kan bli ändringar med kort varsel. Kolla alltid appen Kyrkguiden eller webben!
Luciatåg tisdag 12 december kl 19.00, Ersbodakyrkan. Kören Brösttoner. Julkonsert tisdag 12 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhems kyrkokör under ledning av Tomas Pleje. Organist Anders Winterstam.
Backen Lucia onsdag 13 december kl 18.30, Backens kyrka. Barnkörerna Choklad och Strössel samt Backens TTS-kör.
Orgelkonsert onsdag 13 december kl 19.00, Tegs kyrka. Helena Holmlund spelar Jehan Alain, Olivier Messiaen, Rachel Laurin och Max Reger. (Ersätter ”Herrens födelse”)
Luciakonsert fredag 15 december kl 18.30, Tavelsjö kyrka. Barn från kyrkans barngrupper.
Julkonsert med Bless Is More fredag december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. 100 kr, förköp Billetto. Hemvärnets musikkår lördag 16 december kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Sånger i advent lördag 16 december kl 18.00 & 20.00, Grisbackakyrkan. Kören Al Dente, Erik Wäcklén. Gästartist Magda Andersson.
Julkonsert med Camerata Umensis lördag 16 december kl 18.00, Ersbodakyrkan. Ivar Widéens juloratorium, Otto Olssons advents- och julsånger.
Ljuva toner i juletid –sång och poesi lördag 16 december kl 18.00, Västerslättskyrkan.
Johanna Stenman, sång. Tatiana Söderström, orgel och piano.
Julens sånger söndag 17 december kl 16.00 & 18.00, Backens kyrka. Backens manskör, Backens kyrkokör, musiker, solist Emma Rönnlund.
FOTO: LINA ERIKSSON
Julkonsert kammarkören
Sångkraft söndag 17 december kl 17.00 & 19.30, Umeå stads kyrka. 245 kr, förköp Biljettcentrum.
Advents- och julkonsert söndag 17 december kl 18.00, Mariakyrkan. Mariakören, Aqua Viva, solist Johanna Stenman, stråkensemble. Under ledning av Björn Malmehed och Anders Winterstam.
Kyrkokörens julkonsert söndag 17 december kl 18.00 Tavelsjö kyrka.
Våra vackraste julsånger på finska söndag 17 december kl 18.00, Ålidhemskyrkan.
Julkonsert med Vännforskören söndag 17 december kl 18.00, Hössjö missionshus.
Vi sjunger julens sånger söndag 17 december kl 18.00, Ersmarkskyrkan. Andreas och Johanna Viberg, Elina och Joel Sundholm. Simon Persson.
Julkonsert med Umeå musikklasser måndag 18 december kl 18.00 & 20.00, Umeå stads kyrka.
Julkonsert med kören
Gaudium måndag 18 december kl 19.00, Backens kyrka.
Julkonsert kören ChorAll måndag 18 december kl 19.00, Ersbodakyrkan
Konsert med Umeå Vokalensemble måndag 18 december 19.00, Ålidhemskyrkan. 150 kr/ vuxna, 70 kr 8-17 år.
Julkonsert med Umeå stads manskör onsdag 20 december kl 19.00, Umeå stads kyrka.
Orgelsoppa torsdag 21 december kl 12.00, Tegs kyrka. Kort orgelkonsert med julmusik. Organist Anders Winterstam.
Vi sjunger in julen torsdag 21 december kl 18.30, Umeå stads kyrka. Församlingens körer och en brassensemble under ledning av Jonas Östlund och Malin Björkman Hietala.
Carols vid Betlehem lördag 6 januari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Motettkören och Kyrkokören under ledning av Jonas Östlund.
RETREAT & FÖRDJUPNING
Retreatkvällar Kyrkstugan. En kväll i stillhet och bön några gånger under våren. Information: terese.hedman@ svenskakyrkan.se
Vinterretreat 15-18 februari och 23-25 februari, Kyrkans lägergård, Tavelsjö. En helg med sinnesro inspirerad av Ignatius och de tolv stegen. Anmälan via Sensus, sök i deras kalendarium. Info: Lars-Martin Nygren, 090-200 29 15.
KNOPP & KROPP
Livsberättargrupp tisdagar kl 13-15.30, Västerslättskyrkan. Mötesplats för dig i pensionsåldern eller äldre. Dela erfarenheter ur livet och prata med andra om vad ett gott liv kan innebära. Startar när gruppen har minst fem anmälda. Anmälan: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Bokcirkel om samiskt kyrkoliv och Sápmi torsdag 7 december, Västerslättskyrkan. Även 25/1, 8/2, 22/2 och 7/3. Anmälan: carolina.paulson@ svenskakyrkan.se
MUSIKNYHETSBREV VARE MÅNAD
Du prenumrerar väl? Gratis förstås!
JULHELGEN
JULAFTON
Samling vid krubban
Julberättelsen på ett lättsamt sätt.
Mariakyrkan kl 9.30, 11.00 och 12.30. Levande julkrubba.
Carlskyrkan kl 10.30 samt kl 12.00. Levande julkrubba.
Ersmarskyrkan kl 11.00
Backens kyrka kl 11.00
Levande julkrubba.
Degernäs missionshus kl 11.00
Ersbodakyrkan kl 11.00
Tavelsjö kyrka kl 11.00
Levande julkrubba.
Tegs kyrka kl 11.00
Umeå stads kyrka kl 11.00
Västerslättskyrkan kl 11.00
Ålidhemskyrkan kl 11.00
Levande julkrubba.
Julfirande tillsammans
Ät och umgås.
Jul i gemenskap kl 12.30–15 .00
Julmat, julsånger och tomte. Anmälan senast 17/12 till umea.stadsforsamling@ svenskakyrkan.se
Öppet julfirande Grisbackakyrkan kl 15–23. Midnattsmässa kl 23.00
Julnattsmässa
Stämningsfull kvällsgudstjänst.
Ålidhemskyrkan kl 23.00.
Mariakyrkan kl 23.00.
Tegs kyrka kl 23.00.
Grisbackakyrkan kl 23.00.
Umeå stads kyrka kl 23.30.
JULDAGEN
Julotta
Traditionsenlig gudstjänst i ottan.
Backens kyrka kl 7.00 och 9.00
Kyrkokören.
Tavelsjö kyrka kl 7.00
Umeå stads kyrka kl 7.00
Hissjö missionshus kl 8.00
Innertavle missionshus kl 8.00
Ersbodakyrkan kl 8.00
Tegs kyrka kl 11.00
Ålidhemskyrkan kl 11.00
ANNANDAG JUL
Högmässa kl 10.00, Mariakyrkan.
Gudstjänst kl 11.00, Backens kyrka.
Annandagsgudstjänst kl 11.00, Umeå stads kyrka.
Gudstjänst kl 11.00, Röbäcks kyrka.
Högmässa kl 11.00, Ålidhemskyrkan.
Gudstjänst kl 16.00, Tavelsjö kyrka.
NYÅRSHELGEN
Se webbkalendern eller appen Kyrkguiden.
drop in-vigsel
nyårsafton kl 13.00-18.00 backens kyrka / Umeå stads kyrka
Partner Hindersprövning ID-handling Bokning av vigsel Präst Musik i kyrkan Lokal för vigsel Bröllopsvittnen Kostnadsfritt
Nytt för i år är att ni behöver registrera er i respektive kyrka samma dag kl 9–11
www.svenskakyrkan.se/umea/drop-in-vigsel
Alternativ adventskalender 2023
Ljuset lyser i mörkret
3 Första advent: Tänd första ljuset och be för fred
2 Ät nåt färgglatt
1 Tänk på tre saker du längtar efter
6 Gå en omväg
5 Hjälp till
4 Krama ett träd
9 Bryt en tradition som stressar dig
8 Gör en fredshandling
11 Säg ifrån 12 Ha en skärmfri kväll
7 Säg nåt snällt 10 Andra advent: Tänd andra ljuset och tacka för nåt
15 Skicka en julhälsning
14 Ta kort på något du inte fotat förut
13 Lucia: Tänk på nåt heligt
19 Lär dig säga tack på ett nytt språk
18 Viska något viktigt
17 Tredje advent: Tänd tredje ljuset och sitt i stillhet en stund
16 Njut av en konsert
22 Skänk pengar till en insamling, exempelvis Act Svenska kyrkan swish 900 12 23
21 Säg till dig själv att du är fantastisk
20 Heja på grannen
24 julafton: Var öppen för julens mirakel
23 Titta på stjärnorna