PRÄST I FÖRSVARET BER FÖR FRED
KYRKAN VILL HJÄLPA FLER UNGA I RISKZON
SÅ PREPPAR DE FÖR FRED
konstverk i sommarquiz
”Jag
PRÄST I FÖRSVARET BER FÖR FRED
KYRKAN VILL HJÄLPA FLER UNGA I RISKZON
SÅ PREPPAR DE FÖR FRED
konstverk i sommarquiz
”Jag
Jag minns inte vem som brukade avsluta sina mejl med de latinska orden, men jag kommer ihåg känslan av att ha fått något värdefullt. ” Pax et bonum” betyder ” Fred och allt gott ”. Tydligen var det så Franciskus av Assisi hälsade på människor han mötte under sina pilgrimsvandringar på 1200-talet. På svenska betyder pax både fred och frid. De flesta andra språk klarar sig med ett ord, som engelskans peace. Årets sommar-Spira har temat Pax. Du möter garnisonspräst Gustav Ericsson som tycker att det finns en tendens i kyrkan att betona den inre friden framför den yttre freden. Inte ens Jesus kände ju frid hela tiden. Kyrkor över hela världen är väldigt aktiva med att arbeta för fred. Genom olika samarbetspartners stöder Act Svenska kyrkan projekt för demokrati, rättivsa och fred i länder som Colombia, Irak och Sydsudan. Eva Ekelund ger en inblick i läget.
För den som brukar känna frid i kyrkor kan jag passa på att tipsa om årets sommar-quiz. Vet du i vilka kyrkor som de nio altartavlorna på sidan 22 finns? Kanske är det läge att besöka en kyrka i Umeå som du aldrig varit inne i tidigare. Pax et bonum!
4 Aktuellt Kyrkan ska möta unga i riskzon. Nytt hus på Backen. Gåva ger guldkant.
7 Jag & Gud ”Herren har fått skratta gott”
TEMA PAX
8 Garnisonsprästen om fred och frid
12 Lämnade USA:s armé
13 Så kan du preppa för fred
14 Fredsarbetet fortsätter runt om i världen
16 Mötet Isabell Kitok
21 Eldsjälen Pratar svenska och nyheter
22 Sommarquiz Kom in och kolla konst
24 Du & Jag Tre tips inför sommaren
25 Krönika Lena Fagéus
27 Bokspalten Lisa Tegby
28 Korsordet
29 Umeås kyrkogårdar
30 Spira besöker Tyst tisdag tillsammans
30 Kalendarium
Musiken på nya ”En tid att riva sönder”
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna
Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17
Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd
Ansvarig utgivare
Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Isabell Kitok
Foto: Malin Grönborg
Nästa nummer kommer ut 15 september 2024
”Att
prioritera relationen kan innebära att andra blir besvikna.”
24
DU & JAG Inför sommaren
I FÄLT Garnisonspräst
Spira tipsar om tre aktiviteter under sommarens ledighet.
PSALMPROGRAM I SVERIGES RADIO
Upptäck den svenska psalmbokens fascinerande historia och framtid.
I fyra avsnitt utforskar musikern Sara Parkman olika aspekter av psalmer. Det blir många smakprov på sånger från olika tider. Hör programmen när du vill i Sveriges radios app eller på webben.
En regnig dag kanske tv-soffan passar bättre än hängmattan. Vill du veta mer om någon av Bibelns karaktärer? På Netflix finns dramadokumentären
Testament: The story of Moses. I tre delar skildras Moses liv med kommentarer från teologer och historiker.
Babel i SVT bjuder på många boktips. Under våren har författarpanelen bland annat tipsat om böcker att packa ner i krislåda, för ”andlig spis”. Kanske även passar för sommaren: Bibeln, Liftarens guide till Galaxen av Douglas Adams och Metamorfoser av Ovidius.
av Lars Segerstedt
”Gör mig till ett redskap för Din fred!”
Söndagens tema i kyrkorna är ”Vårt dop”. 2023 döptes 425 personer i Svenska kyrkan i Umeå. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Den som döps behöver inte prestera något eller förstå allting.
Fika på kyrkstugan, Nydala..
Besök Umeås minsta kyrkogård, väst på stan.
Ta en selfie med Umeås högsta kyrktorn bredvid Tegs kyrka #tegskyrkan
Gå en pilgrimsvandring mellan två kyrkor.
Besök en lekkyrka. De finns på Ålidhem, Carlshöjd och Grisbacka.
Kolla in Umeås äldsta kyrka, Backens kyrka.
Känn lugnet i valfri kyrka.
Tänd ett ljus och tänk på någon du saknar.
Gör allt på en dag, eller låt det ta hela sommaren.
Upptäck Umeå!
MARIA WÅLSTEN
Representant i Jerusalem för Act Svenska kyrkan
Hur är det att leva mitt i den pågående konflikten?
– Det går upp och ner. Det var läskigt att vakna mitt i natten av missiler från Iran, samtidigt är Jerusalem relativt förskonat från attacker. Jag upplever fortfarande att det är ett privilegium att befinna mig i en så viktig stad.
Vad kan du och kyrkan bidra med just nu?
– Jag kan inte själv besöka Gaza eller delar av Västbanken, men får rapporter från våra partnerorganisationer, bland annat ”Dar al Kalima”. Det är ett universitet med filial i Gaza, som trots att deras center är sönderbombat är på väg att starta webbkurser. Det är så viktigt att det finns något som ger Gazas unga befolkning hopp.
Vad har du själv för hopp just nu? – Jag hoppas på eldupphör, att gisslan släpps och att man går till botten med grunden till den långa konflikten. Just nu känns det långt borta, men kanske kan omvärldens engagemang hjälpa till? Act Svenska kyrkan är kvar, så länge vi har partnerorganisationer som fortsätter arbeta för rättvisa och fred.
Helena Andersson Holmqvist
Act Svenska kyrkan är kyrkans internationella verksamhet för bistånd och utveckling. Följ Maria Wålstens veckorapporter från Jerusalem på hennes Facebooksida.
För att Umeå ska vara en trygg och säker kommun samarbetar flera aktörer för att förebygga att kriminella gäng rekryterar unga. Även Svenska kyrkan engagerar sig.
Rekryteringen av unga till kriminella gäng ökar även i Umeå. Nu ger sig Svenska kyrkan in i arbetet att stoppa detta, bland annat genom att öka skolnärvaro och samtalsstöd.
De kriminella gängens rekrytering av barn och unga i Umeå kommun fördubblades förra året, om än från en låg nivå. Kyrkorådet har därför avsatt pengar för att kyrkan ska bidra till att vända utvecklingen. Diakonistrateg Kikki Högdahl fick uppdrag att formulera en plan.
– Även om Umeå är en väldigt trygg stad att bo i behöver vi arbeta för att den ska fortsätta vara det.
Under året har hon träffat andra aktörer, som kommunen, Brå och olika organisationer, för att kartlägga behov och se vad Svenska kyrkan kan göra. Seth Åberg på Umebrå menar att det är värdefullt att fler bidrar till lägesbilden.
– Det handlar om att se till att alla goda krafter kan vara med. Synkar vi våra verksamheter bättre kan vi nå längre när vi möter unga människor i riskzon.
I arbetet är skola och fritid viktiga pusselbitar, men även möjlighet till existentiella samtal.
– Kyrkan gör redan mycket bra grejer, men vi når kanske inte just de här unga personerna, säger Kikki Högdahl.
Kyrkan ska framför allt bygga vidare på verksamhet som redan finns, till exempel öka skolnärvaro samt fritidsaktiviteter för mellanstadiebarn, där rekrytering redan sker. Samtalsstödet för unga lyfts också fram.
– Vi erbjuder existentiella samtal, bland annat genom verksamheten P.S. Ung. Där får man en möjlighet att prata om hur livet är.
Kyrkan har värvat en person med erfarenhet av att arbeta med unga i kriminalitet. Kikki Högdahl påpekar att arbetet framför allt kommer att vara förebyggande.
– Vi vill vara en god kraft och visa de unga på en annan och hoppfullare väg, säger hon.
Helena Andersson Holmqvist
Fem år efter att Drängbostället brann ner invigs ett nytt hus bredvid Backens prästgård. Från i höst ska hela prästgården användas för verksamhet.
I slutet av 2018 brann det gamla förrådshuset Drängbostället vid Backens prästgård ner. Här fanns förråd och soprum, men nu flyttar i stället personalen från prästgården till kontoren i nybygget. Från i höst ska båda våningarna i prästgården användas för verksamhet.
– Det känns jätteroligt! Vi kommer bland annat ordna dagsretreater. Den vackra miljön inbjuder till stillhet, säger Malou Wirström, församlingsherde.
Som en av Umeås äldsta bosättningar med kyrka och prästgård från 1700-talet har platsen ett antikvariskt värde. Byggprocessen har därför involverat remissinstanser som Västerbottens museum. Bygget
som startade 2022 fick också ta en paus när en grävmaskinist hittade spår av äldre bebyggelse som arkeologer undersökte.
Det nybyggda huset är utformat efter den gamla byggnadens volym, fotavtryck och kulör och ska inte dominera gårdsplanen.
– Byggnaden ska vara ett ödmjukt, lugnt tillägg som syr ihop gården, säger Hugo Hardell, arkitekt hos White Arkitekter.
Interiören är ren och enkel med väggar i hårdvaxad poppel-plywood och furugolv. Det moderna blir en blinkning mot prästgårdens detaljrika och färgstarka inredning.
– Det här huset är något helt annat och ska tåla en brokig inredning, eftersom det finns en återbrukstanke kring möbler och inredning, säger Hugo Hardell.
Ulrika Ljungblahd
MER OM BYGGET SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA
Det nya kontorshuset ska vara ett ödmjukt tillägg på gården.
JOBBA MED KYRKOVALET HÖSTEN 2025!
I september nästa år är det kyrkoval igen. Redan nu går det anmäla intresse för att arbeta som röstmottagare under förtidsröstningen från den 8 september, eller som valförrättare på valdagen den 21 september. Skicka din intresseanmälan till: umea.pastorat@svenskakyrkan.se
SÖNDAG MED PLUSMENY
I ERSBODAKYRKAN
I höst utökar Ersbodakyrkan verksamheten på söndagar. Kyrkan kommer att vara öppen kl 13–16 med bland annat kör, fika och gudstjänst. Men med vad mer – pyssel, bakning, lek, kurser?
– Tänk stort och smått! Vi har hela kyrkan öppen med kyrksal, gympahall och barnlokaler. Vad fyller vi rummen med? Vill du bidra med nåt? säger Katarina Bergner, pedagog. Mejla till: katarina.bergner@ svenskakyrkan.se
GE EN GÅVA SOM GER GULDKANT PÅ SOMMAREN
Inför sommaren brukar Svenska kyrkan samla in pengar för att sedan ge fler umebor en möjlighet att sätta guldkant på sommaren.
I år består sommargåvan av ett presentkort i Kyrkstugan vid Nydalasjön. Här kan man fika, hyra kanot, bada och vara med i olika verksamheter. Du som vill ge slant som omvandlas till presentkort kan swisha till 123-584 60 50, ”sommargåvan”.
TYDLIGARE MED KRISTNA REGNBÅGSRÖRELSEN
NY LOGOTYP OCH GRAFISK FORM Svenska kyrkan har en uppdaterad logotyp. Den ska bland annat synas bättre i digitala kanaler. Logotypen införs successivt när material och skyltar ändå behöver göras om.
När EKHO grundades 1976 stod förkortningen stod för Ekumeniska grupperna för kristna homosexuella. Nu byter förbundet slogan till Kristna regnbågsrörelsen för att det ska bli tydligare att den inkluderar alla hbtqia+ personer och allierade.
Vill du hjälpa till att bära någon till sista vilan?
Vi söker fler personer som vill delta i ett bärarlag.
I samband med jordbegravning bär sex personer tillsammans kistan från kyrkan eller kapellet och sänker ner den i graven. Att vara del av ett bärarlag är ett hedersuppdrag, men du får också en mindre ekonomisk ersättning.
Intresserade inbjuds till en informationsträff. Kontakta Cajsa Lundström, 090-200 26 01 umea.administration@svenskakyrkan.se
Att förlora någon nära kan väcka starka kanslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtla om din sorg, enskilt eller i grupp.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.
I samtalsgrupp får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.
www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
5 september hålls en informationsträff där du har möjlighet att föranmäla dig. Resterande platser släpps den 9 september, på www.samycketmer.info
Kari-Synnöve Fredriksson var förälskad i Jesus under sin konfirmation. Men där blev det också tvärt slut på relationen. I dag är hon kyrkvärd i Tavelsjö.
Text & foto Ulrika Ljungblahd
SOM KONFIRMAND I OSLO på 60-talet gick
Kari-Synnöve med katekesen under armen, förälskad i Jesus. Under nattvarden blev hon dock så rädd att hon lämnade tron helt. Hon behöll bara psalmen ”Bred dina vida vingar” och bibelordet ”Låt barnen komma till mig”. – Jag blev avogt inställt till allt, men just den versen var så ansvarsfull på något sätt.
Känslan hängde med och därför fick hennes barn gå i kyrkans barngrupper. När en nyfunnen väninna i Ursviken berättade att hon var kristen svarade Kari-Synnöve: ”Du får tro vad du vill, jag tror på det goda i människan”. Trots sina fördomar mot frikyrkan hamnade Kari-Synnöve på gudstjänst med väninnans familj, och en söndag i slutet av 80-talet böjer hon knä och ber: ”Tack Jesus för att du hittade mig!”
– Sedan den dagen blev världen full i färger, klar och tydlig.
Kari-Synnöve betonar att livet inte blev ”hejsan-hoppsan” för det. Familjen har förlorat två vuxna barn genom suicid och
Kari-Synnöve var nära att hamna i rullstol efter en fallolycka. Hon har gråtit floder inför Gud, och även haft flera starka andliga upplevelser.
– Min relation med Gud är inte beroende av andra, jag har upplevt Gud själv, berättar hon. Jag är så tacksam för att Gud bär mig.
Gemenskapen i kyrkan har varit viktig, även om vissa kyrkliga sammanhang där
Kari-Synnöve bott har varit röriga. En kommentar har gett tröst: ”Jag tror på Gud, men inte alltid på markpersonalen”.
Likt morgonens dis efter daggvåt natt. Så, förvandlas min ånger till ångor i förlåtelsens värmande andetag.
– Jag dömde ut både frikyrkor och präster. Men med sitt sinne för humor och sin kärlek såg Gud till att jag böjde knä i en frikyrka och numera älskar min församling och präst, säger Kari-Synnöve Fredriksson, Tavelsjö.
När Kari-Synnöve och maken flyttade från Kiruna till Avaliden för fyra år sedan var hon lite orolig för att inte hitta en församling. Sonen, som redan bodde i trakten, tipsade om Tavelsjö kyrka.
– Och vilken underbar församling! Den är så välkomnande och jag är så tacksam, säger Kari-Synnöve Fredriksson, som gått ur och in i Svenska kyrkan flera gånger under livet. Nu är hon kyrkvärd i Tavelsjö kyrka och leder onsdagsandakter under sommaren. – Jag tänker att Herren har fått skratta gott åt mig – du kom till slut!
En kyrkvärd har ett särskilt ansvar i gudstjänsten. Den hälsar välkommen, läser bibeltexter, tar upp kollekt och hjälper till vid nattvarden.
Gustav Ericsson är garnisonsprästen som mediterat för fred på torget. Han tycker det är minst lika viktigt att jobba för yttre fred som inre frid.
Text Helena Andersson Holmqvist
Ett av de första uppdragen som garnisonspräst för Gustav Ericsson var att hålla en gudstjänst ute i fält, i militären kallad korum. De värnpliktiga hade just gjort en flerdagarsövning med tuffa strapatser och när de tillsammans tagit sig i mål möttes de av Gustav.
– Jag blev berörd av hur de kämpat och hjälpt varandra. Vi tog av mössorna och hade en andakt där i skogen, men kort, för de var väldigt hungriga, säger han med ett skratt.
Gustav hade ingen erfarenhet av Försvarsmakten när han blev garnisonspräst 2021. Som ung gjorde han inte värnplikten, utan drog i väg till ett kloster i Asien. Vägen gick i stället via hans intresse för så kallad institutionssjälavård, som han hade erfarenhet av som sjukhuspräst och fängelsepräst.
– Jag tycker att jag där möter ett verkligt behov, som så väl klickar ihop med vad vi i kyrkan kan och är. Att ställas inför de svåra frågorna i livet har också hjälpt mig själv mycket i mitt teologiska tänkande.
I tjänsten som garnisonspräst ingår bland annat att erbjuda enskilda samtal till värnpliktiga och övrig anställd personal. För Gustav är det viktigt att han är där som en samarbetspartner, inte en del av Försvarsmakten. Hans roll är inte
att bidra till mer effektiva soldater, utan att vara präst och hålla i själavårdande samtal.
– Ett samtal med en osäker värnpliktig kan bidra till att personen väljer att bli kvar, men också att den lämnar Försvarsmakten. Själavården får aldrig bli instru -
mentell, ett medel för att nå ett särskilt mål, säger Gustav.
Några år innan Gustav blev garnisonspräst arrangerade han under ett år Meditation för fred på Rådhustorget en onsdag i månaden. Under lunchtimmen fick den som ville sitta med i en tyst freds -
manifestation. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 gjorde fredsmeditationen en tillfällig comeback, och Gustav har planer på att i framtiden starta en liknande ”bön för fred” på torget. Nu är Gustav på väg att sluta som garnisonspräst, men han ser ingen motsättning mellan det
Militärens gudstjänster ute i fält kallas för fältkorum. Medverkan är frivillig.
uppdraget och att ha ett fredsengagemang.
– Jag tror att förhoppningar om fred kanske särskilt delas av de som arbetar inom Försvarsmakten. De som fått känna på krig har en särskild förståelse för värdet av fred.
Gustavs eget fredsengagemang går långt tillbaka i tiden och en av hans första förebilder var buddhistmunken och fredsaktivisten Thich Nhat Hanh. Han tillhörde en tradition inriktad på meditation, när Vietnamkriget fick honom att agera.
– Han skapade en rörelse för social aktivism på religiös grund. För honom hängde det inre och det yttre ihop, friden och freden. Den kopplingen finns ju i kristendomen också.
Ibland tycker Gustav att det blir för mycket tal om inre frid i kyr -
kan. Även om fred och frid hänger ihop menar han att fred är mer eftersträvansvärt och påpekar att inte ens Jesus kände frid hela tiden.
– Visst ska man ta sitt inre på allvar, men det kan bli självupptaget att tro att allt står och faller med att jag känner på rätt sätt. Jag tror att både min frid och ofrid ryms i tillvarons grund, i Guds frid, där jag kan hämta kraft för att handla och agera för fred.
PÅ SÅ SÄTT KAN ANDLIGHET vara en hjälp i fredsarbetet. Att bygga fred handlar om att inte bara se till sina egna behov, inte heller enbart den närmaste gruppens eller den egna nationens.
– God religiositet placerar det yttersta goda bortom allt detta. Den ger något större att bottna
i som kan hjälpa en att stå emot självcentrering och egoism.
I Bibeln hittar Gustav hopp i berättelsen om Jesus liv, död och uppståndelse, som han tycker fungerar som en grund och ledstjärna. Den lyfter fram djupt fredsarbete, kärlek och att offra något av sig själv för att bidra till det goda. Han menar att bön kan vara ett viktigt verktyg för att ställa in den inre kompassen och som ett exempel lyfter han fram Vår fader.
– ”Låt ditt namn bli helgat” inte mitt eget namn. ”Låt ditt rike komma” och låt mig bli ett redskap för det. ”Ge oss det bröd vi behöver” och inte roffa åt oss mer än så. ”Förlåt oss våra skulder” och hjälp mig förlåta. Bönen kan gå före och rikta in mig, vad jag än känner i mitt inre. Det är viktigt i fredsprepping.
En förklaring till duvan som fredssymbol härstammar från bibelberättelsen om Noa. Han släppte ut en duva från arken för att hitta land. Fågeln kom tillbaka med en olivkvist i näbben som en glädjens budbärare. Pablo Picasso gjorde duvan till en symbol för fred när den valdes som emblem för världsfredskongressen 1949.
SVENSKAN ÄR UNIKT som behöver två ord för att översätta latinets pax – fred och frid. I andra språk används bara ett: norska och danska fred , tyska Frieden, engelska peace och franska paix. Förr hade fred och frid samma betydelse, men så småningom kom fred att stå för yttre lugn och frid för inre harmoni.
”PAX VOBISCUM” (FRID VARE MED ER) hälsar den falske munken i filmen Ivanhoe. I Sverige är det kanske ingen som längre säger ”Guds fred i stugan”, men i andra språk lever och frodas fridshälsningen. Både arabiska salam och hebreiska shalom , som betyder fred/frid, används i dagligt tal som hälsning.
DEN SVENSKA FRIDSHÄLSNINGEN lever kvar på en enda plats – i nattvardgudstjänsten. I delen som kallas pax hälsar besökarna varandra med ”Guds frid”. Traditionen är nygammal – den växte fram i Svenska kyrkan i slutet på 1960-talet, men har rötter tillbaka till de tidiga kristna gudstjänsterna.
Text Helena Andersson Holmqvist & Ulrika Ljungblahd
Olivkvisten är en symbol för fred och vänskap som går tillbaka till den antika grekiska mytologin.
Illustration Johanna Lundgren
Fredstecknet designades ursprungligen för den brittiska rörelsen för kärnvapennedrustning 1958.
Papperstranan blev en fredssymbol efter berättelsen om elvaåriga Sadako som fick leukemi efter atombomben över Hiroshima. Inspirerad av en japansk legend började hon tillverka papperstranor från sjukhussängen. Legenden lovar att den som viker tusen papperstranor får sin dröm uppfylld.
Vik en egen papperstrana
Josh Armfield var amerikansk
soldat i Irak. Nu lever han i en kristen kommunitet i Luleå, som praktiserar fred i allt från mat till relationer.
Text Helena Andersson Holmqvist Bild Anton Bennebrant/SR
Josh Armfield från Kansas, USA, var 21 år gammal när ordern kom – han skulle åka till Irak. Tre år tidigare hade han valt att bli soldat, och därmed gått i sin pappas och farfars fotspår. Militäryrket sågs i familjen som ett gott val som amerikan och kristen.
– Jag hade ingen önskan att hamna i krig och trodde att det var osannolikt. Att vara reservsoldat var helt enkelt ett karriärval, som gav mig bidrag att studera på universitetet.
Men 2005 blev han beordrad att åka till Irak. Före resan lärde Josh känna en soldat som kommit fram till att han inte ville bära vapen utifrån sin tro, och han väckte nya tankar i Josh om det var rätt som kristen att bära vapen och lära sig döda.
Under sitt år i Irak behövde Josh aldrig avfyra sitt vapen, vilket han är tacksam för, och efter att ha återvänt till USA var han redo att gå
en annan väg. Han inspirerades av människor som praktiserar sin tro i vardagen och sökte sig till den kristen kommuniteten Cherith Brook Catholic Worker House i ett slumområde i hemstaden Kansas City.
– Det som påverkade mig mest var att se hur de väldigt konkret praktiserade ickevåld, även när möten blev hotfulla. De hade en förmåga att se det goda i alla människor.
I KOMMUNITETEN MÖTTE Josh svenska Elisabeth. De gifte sig och flyttade till Luleå, där Elisabeth skulle studera. Båda ville fortsätta leva som i kommuniteten och konkret praktisera sin tro. En papperslös familj flyttade in i deras lägenhet och de arrangerade måltider varje vecka på EFS i Luleå för bland annat hemlösa rumäner.
Så öppnade sig en möjlighet att prova på att starta en egen kommunitet på EFS lägergård Sundet ut-
Josh Armfield har prat om fred i Andakten i P1.
anför Luleå. Det fungerade fint, och Kommuniteten Senapskornet har nu funnits i snart åtta år. I dag bor det åtta personer på Sundet.
– Vi delar veckorytm med måltider och bön, och hjälps åt med arbetet på gården. Gratismåltiderna i stan har vi fortsatt med och i huset finns ett ”Kristus-rum”, där den som behöver kan få husrum.
En av kommunitetens fyra grundprinciper är ickevåld och tillsammans har de startat en lokalgrupp av Kristna fredsrörelsen där de studerar och övar civilkurage på olika sätt. ”Det behöver få ta tid och tränas, precis som militärer tränar.” Men även kommunitetens övriga grundprinciper – enkelhet, gemenskap och gästfrihet, handlar i grunden om att förebygga krig och konflikter och i stället skapa fred.
– Som kristna tror vi att det går att besegra det onda med det goda. Det är vägen till fred.
Myndigheterna uppmanar svenskar att preppa för kris och krig. Kanske går det även förbereda för fred och förståelse. Här kommer tre tips.
– Ät fredligt! Fred handlar också om att leva i fred med jorden och inte skada eller exploatera den. Vi i Senapskornet försöker leva enkelt, hållbart och så självförsörjande som möjligt, med grönsaksodling, höns och bin. Om du inte har möjlighet till det kan du tänka på att handla lokala matvaror och laga vegetariska eller veganska rätter.
Har du fler tips utifrån hur ni lever i Senapskornet?
– Bjud in en gäst! Den mat du lagar kanske du kan bjuda någon annan på, som du känner är olik dig? Att skapa relationer och lära sig av andra river ner murar och minskar fördomar och rädsla för det annorlunda. Det är viktigt i en tid av konflikter och motsättningar. Känns det svårt – gå ihop med någon annan och gör det tillsammans!
Kristoffer Fredriksson, studieförbundet Bilda, har varit med och skapat sajten ickevald.nu
– Börja med civilkurage – ha en blick för om någon blir illa behandlad, försök stötta eller markera mot orättvisan. Det är lätt att tänka att fred enbart är frånvaro av krig, men långsiktigt handlar det om att skapa en fredskultur i samhället. Om det känns svårt att agera kan du behöva träna, ett tips är att göra det tillsammans med andra.
Har du fler tips på ickevåld?
– Ickevåld handlar om att agera med fredliga metoder mot våld och orättvisor. Vi menar att aktiva och organiserade medborgare är en ”friskfaktor” som bevarar ett fredligt samhälle, vare sig de engagerar sig för utsatta grupper eller i miljöfrågor. På ickevald.nu samlar vi tips och erfarenheter från grupper som arbetat länge med sådana frågor.
Åsa Norin, Vän i Umeå, som skapar mötesplatser för umebor från hela världen.
– När du börjar tänka i kategorier av ”vi och dom” - stanna upp och fundera vad du grundar det på. Försök förstå i stället för att döma. I sociala medier preppas vi ofta för konflikt. Mata dig i stället med något positivt. Gör något för någon annan – lär känna någon som kommit som flykting, besök ett språkkafé, gå i en manifestation som skapar hopp.
Hur arbetar Vän i Umeå för fred?
– För att få ett fredligt samhälle behöver vi människor ha goda relationer med varandra. Vän i Umeå jobbar med att skapa platser där umebor från hela världen kan mötas på lika villkor, nyfiket och med en vilja att förstå varandra.
ickevald.nu
vaniumea.se
Med sikte på fred och försoning är Act Svenska kyrkan engagerad i ett 25-tal länder.
– Du som stöttar arbetet bidrar till en bättre värld, säger Eva Ekelund.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Ikon bildbyå
Vi påminns dagligen om konflikter och polarisering. Asylrätten, mänskliga rättigheter och andra överenskommelser från efterkrigstiden ifrågasätts. Samtidigt vägrar Eva Ekelund känna maktlöshet. Som Act Svenska kyrkans ställföreträdande chef möter hon dagligen, ofta digitalt, människor som agerar för fred i världen.
– Vi är många, många fler människor som tror på fred och demokratiska rättigheter. Ingen av dem jag träffar är uppgivna. De kan vara arga och frustrerade, men det ger också hopp. Hon berättar om våldsutsatta kvinnor i Guatemala som knappt vågade lyfta blicken. Nu har de skrivit en teaterpjäs som de framför i flera lokala byar. Budskapet är tydligt: ”Det är en rättighet att inte bli slagen.”
Projektet är ett exempel på hur Act Svenska kyrkan arbetar genom lokala samarbetspartners, ofta andra kyrkor. Drivkraften är att alla människor har rätt till ett värdigt liv. Kyrkornas världsråd konstaterade 1948 att krig är synd. Kyrkor ska verka för fred, hopp och ljus i mörkret. Fredliga samhällen är grunden till att människor kan försörja sig, utbilda sig och utöva sina politiska rättigheter. Så frågor kring fred, demokrati och mänskliga rättigheter genomsyrar alla områden som Act Svenska kyrkan arbetar med. Kanske blir det extra tydligt i kampen för klimaträttvisa.
– Klimatförändringarnas effekter skapar konfliktytor och tvingar människor på flykt, säger Eva Ekelund.
I klimatfrågan jobbar Act Svenska kyrkan både lokalt med praktiska projekt och med politisk påverkan inom FN.
Sydsudan
– I den förtvivlan som många känner är vi en del av något större. Du är också där genom att du stöttar oss!
Colombia Colombia är världens farligaste land för människorättsförsvarare. Act Svenska kyrkan och Diakonia delar årligen ut ett pris till individer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter, trots risk för hot, förföljelse och mord. 2024 kommer pristagarna att besöka Europa.
Landet blev självständigt 2011 och lider av spänningar och väpnade konflikter mellan rebellgrupper och regeringsarmén. I flyktinglägret Adjuong Thok driver Act Svenska kyrkans partner ett ungdomscenter, där barn och unga på flykt får möjlighet till sport, spel och umgänge.
Ukraina
Palestina/Israel
Act Svenska kyrkans arbete i Palestina och Israel syftar till att bygga ett samhälle där människor kan leva i fred sida vid sida. Sedan oktober 2023 har flera partnerorganisationer fokuserat om till humanitära insatser.
Act Svenska kyrkan arbetar också för att främja folkrätten genom att påverka beslutsfattare i Bryssel och Sverige.
Irak
I staden Dohuk stöder
Act Svenska kyrkan ungdomsorganisationen
Youth Speak, som erbjuder klubbar och aktiviteter inom områden som böcker, miljö, fred, konst och idrott. Mötesplatserna ger unga människor av olika bakgrund, kön och religion chans att träffas för personlig utveckling och för att hitta läkning efter många år av krig och konflikt.
Act Svenska kyrkan stödjer hundratals mikroprojekt över hela Ukraina, där små lokala organisationer och grupper har gått ihop för att organisera självhjälp för den drabbade befolkningen. Det kan handla om center med rehabiliteringsprogram med psykosocialt stöd och kompetensutveckling.
Ett fredligt samhälle förutsätter att alla människor har möjlighet att delta i demokratiska processer och att ingen diskrimineras. Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala krafter över hela världen för att stärka mänskliga rättigheter, bygga tillit och gemenskap och uppnå hållbar fred.
Fred och demokrati är ett av fem fokusområden för Act Svenska kyrkan. Arbetet handlar bland annat om:
• Stöd till organisationer som arbetar för fred. Stärka kvinnors deltagande i civilsamhället.
• Utbildningar om barns rättigheter.
räcker till grundutbildning i konfliktförebyggande arbete för en deltagare i en lokal fredskommitté i Zimbabwe.
350
räcker för att ett tiotal personer med olika etnisk bakgrund i Sydsudan ska kunna delta i dialogmöte om att finna fredliga vägar att leva tillsammans.
räcker för att låta en person i Centralamerika delta i en workshop om könsroller och att kunna stå emot machokulturens våld. Swish: 9001223
Karta över Act Svenska kyrkans insatser i världen. 2023 genomfördes:
långsiktigt utvecklingsarbete i 25 länder
katastrofinsatser i 21 länder
För Isabell Kitok är det självklart att ta plats i kyrkan och hon hoppas att fler ska våga göra detsamma. − Jag vill att unga ska känna sig inkluderade.
Ientrén till studentbostaden på Ålidhem öppnar Isabell Kitok dörren. I famnen bär hon en tvättkorg med rena kläder som hon just hämtat från den gemensamma tvättstugan på gården.
− Det är mysigt att bo i ett studentområde, eftersom det är nära till mina kompisar som också pluggar.
Hon kilar raskt upp för den stenlagda trappan och vidare genom en lång korridor till sitt rum.
På hyllorna i kokvrån står burkar uppradade märkta med snacks, fröer, socker, havregryn och nötter. Snacks som godis är en favorit, säger hon med ett skratt.
Hon berättar att hon vill bli tandläkare för att det är ett hantverksyrke som är både kreativt och estetisk. Det var en stor omställning att flytta från föräldrarna och syskonen i Luleå för att studera i Umeå. Det har tagit ett år att bli hemmastadd.
DEN TID SOM INTE tillbringas på tandläkarhögskolan hänger hon på kaféer eller i olika kyrkor med sina vänner. Hon trivs i kyrkan och känner att hon kan vara sig själv där. Av samma anledning är hon också engagerad i
Sáminourra, som är en samisk förening för unga.
− Min pappa är same och min mamma är svensk. Jag är uppväxt, liksom många andra, med att man inte ska visa sin samiska identitet öppet.
I föreningen är hon med och skapar den mötesplats för unga samer som hon själv saknade som barn. Det är bra för samiska barn i föreningen att se att de som är några år äldre inte är rädda för att visa sin identitet genom att exempelvis bära sjal, menar Isabell.
När det hölls en högtidsgudstjänst med kyrkans ursäkt till samiska folket för ett par år sedan fick Isabell uppdraget att bära korset längst fram i processionen i kyrkan.
− Tvångskristnandet av samer är ett öppet sår än i dag. Det var fint att se att kyrkan tog ansvar för det.
Hon menar att det gör det lättare att lägga det bakom sig och se framåt för kyrkan. Isabell medverkar gärna när tillfälle ges. Ett återkommande uppdrag är deltagandet i Biskopens råd med unga vuxna. Det startade i fjol, för att biskopen Åsa Nyström i Luleå stift ville ta reda på vad unga vuxna önskar
Ålder 20 år
Bor Studentlägenhet på Ålidhem
Aktuell Deltagare i
Biskopens råd med unga vuxna
Gör Studerar till tandläkare, ledamot i styrelsen för Sáminourra i Umeå
Fritid Umgås med familj och vänner, handarbeta, sy, dansa jazzdans, modern dans och balett
1 3
Virkningen. ”Jag har alltid en virkning eller stickning igång eftersom jag lätt blir rastlös.”
2
Kalendern över läsåret. ”Den hjälper mig att hålla ordning på tentor och annat”
Mobilen. ”Jag ringer ofta mina vänner när jag diskar eller studerar – då kan vi plugga ihop.”
och behöver. Just det åldersspannet, 19−30 år, har kyrkan till stor del tappat, berättar Isabell.
Hennes erfarenhet är att jämnåriga vill vara med i kyrkan, men att de inte vet på vilket sätt de kan bli en del av gemenskapen.
− Unga är en stor tillgång för vi har koll på hur samhället förändras och vad som händer och hur kyrkan kan bli mer modern.
UTOMHUS LOCKAR SOLEN. Isabell tar täten ut på gården och gruset skrapar under skosulorna när hon går genom de tätbebyggda kvarteren. Hon stannar till och lutar sig mot en röd tegelvägg medan hon eftertänksamt väljer sina ord.
Hon önskar att församlingsmedlemmar oftare ska fråga unga vuxna om de vill vara delaktiga i gudstjänster och aktiviteter. Eller att fler hälsar och säger ”vad roligt att du har hittat hit” för att fler unga vuxna ska känna sig välkomnade.
− Och mitt tips till unga är att våga ta plats. Öppnas en dörr kommer fler att öpp -
nas. Bara du tar första steget. Att exempelvis gå med i Biskopens råd med unga vuxna har varit lärorikt för mig och en jätterolig erfarenhet.
Samtalen har inspirerat. En tjej pratade om hur det är att leva med Jesus i centrum medan en annan, som jobbar i kyrkan, nämnde att unga ibland inte vågar sätta sig längst fram i kyrkorummet, berättar Isabell. − Sedan dess är det nåt jag har tänkt på, att jag ska sätta mig längst fram på gudstjänsterna. Mina kompisar börjar bli lite trötta på mig och säger ”Måste vi verkligen sätta oss längst fram?”, säger Isabell och skrattar igen.
Men hon gör det ändå – för att visa att hon vill vara delaktig. Nyfikenheten på kristendomen har funnits länge. Men när kompisarna i Luleå konfirmerade sig för några år sedan, var hon för blyg och tillbakadragen för att haka på.
− Jag tror alltid att jag haft ganska hög integritet. Jag lyssnar mer än jag pratar, om jag inte är med nära vänner.
”Sätter mig längst fram på gudstjänster”
…fick en kram: I morse när jag träffade min kompis.
…inte läste ut en bok:
Jag hann inte läsa klart ”Far inte till havet” av Elin Anna Labba, innan den skulle återlämnas till biblioteket. Men den första halvan var jättebra!
…lagade mat:
Det gör jag varje dag. Till lunch blev det köttfärssås av älgfärs, som jag fått av pappa.
…lyssnade på en podd:
När jag tvättade tidigare i dag lyssnade jag på ”Dumma människor” som handlar om mänskligt beteende.
Kyrkan ska vara en plats där du blir välkomnad och accepterad som du är, menar Isabell Kitok. Till hösten planerar hon tillsammans med två vänner att starta en Alpha-kurs för studenter. Det är en typ av kristen grundkurs.
Efteråt ångrade hon att hon inte konfirmerat sig, och gick i stället Gymnasiekonfa, som la grunden till den tro hon har i dag. Hon trivdes i miljön och med att kunna dela sina tankar om Gud med likasinnade.
NÅGRA JOBBIGA HÄNDELSER under gymnasiet gjorde ett par år svåra. Hon mådde dåligt och tappade framtidshoppet. En nära vän kom att betyda mycket. − Hon gav aldrig upp på mig. Lyssnade och stod vid min sida. Bjöd in mig till kyrkan.
Alla förtjänar en vän som henne, säger Isabell med eftertryck.
I ungefär samma veva som studierna till tandläkare påbörjades vände måendet. I dag är respekten för sig själv lika självklar som respekten för andra.
− Den bild du har av dig själv är den du kommer att sända ut till andra. Jag tror också att det blir enklare att vara hjälpsam och en god människa mot andra om du har ett snällt sätt att se på dig själv, säger Isabell Kitok.
Rådet består av åtta personer i åldern 19–30 år, från Norrbotten och Västerbotten, som vill hjälpa biskop Åsa Nyström med att öppna kyrkan för unga vuxna. Gruppen ses regelbundet, både fysiskt och digitalt.
– De hjälper mig att rikta arbetet med att öppna kyrkan för unga vuxna. Jag får många goda tankar och kraft till arbetet, säger Åsa Nyström.
I höst börjar en ny grupp unga vuxna i biskopens råd.
VERONICA JANUNGER PRODUCENT UMEÅ KULTURDAGAR
Kvartett vid tidens ände av Olivier Messiaen Gripande, djup och dramatisk musik som skrevs och uruppfördes av Olivier Messiaen under hans tid i ett fångläger under andra världskriget. Första verket som spelas i årets Umeå Kulturdagar!
Serenata in vano av Carl Nielsen Ett lekfullt stycke som Carl Nielsen själv beskrev som en skämtsam historia om några herrar på ett misslyckat friarstråt. Därav titeln Serenad förgäves. Spelas på lördagens konsert på Kulturdagarna.
Recomposed By Max RichterA. Vivaldi, The four seasons. Vivaldis älskade Årstiderna i nytolkning av Max Richter. En klassisk version av "Så mycket bättre". Vackert så att det nästan gör ont!
Les eaux de mars av Stacey Kent En jazzig låt som får mig att få vårkänslor och påminner om saker som ger hopp om liv efter en lång vinter.
Don't stop me now av Queen Min kombinerade pepp- och städmusik! Hushållsysslorna blir så mycket roligare med Queen i öronen.
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna
Umeå kulturdagar 30 augusti–1 september Tegs kyrka. Program på sidan 31.
Korskyrkan har svenskundervisning för ukrainare sedan 2022. En förmiddag i veckan leder Anders Jonsson gruppen.
Anders Jonsson har rest mycket i rysktalande länder. Nu lär han ukrainare i Umeå att prata svenska.
Korskyrkan har språkskola för ukrainska flyktingar på tisdagar. I samarbete med studieförbunden Bilda och Sensus.
Runt bordet i Korskyrkan sitter sex personer från Ukraina och turas om att läsa högt från 8 sidor, nyheter på lätt svenska. Efter att ha läst ett kort stycke på svenska översätter de till ryska. Vid meningen De tar en tur på sjön stannar Anders Jonsson upp för att reda ut begreppet ”tur”. Ha tur. Ta en tur. Min tur.
En förmiddag i veckan är han ledig från Ålö för att undervisa i svenska. I början var gruppen större, men flera har fått jobb eller plats på SFI.
– Målet är att ge möjlighet att förkovra sig i svenskan och använda språket i vardagen.
Sitt intresse för ryskt språk och kultur fick han redan i gymnasiet på 80-talet. Sedan dess har han pluggat ryska, lett utbytesprojekt och rest mycket i länder som Ryssland, Ukraina och Belarus. Senaste resan var 2015 när han bilade tur och retur till Kazakstan och Kirgizistan.
Anders har också varit engagerad i funktionsrättsfrågor och kommunpolitik.
– Jag är lyckligt lottad på så många sätt, så jag vill ge tillbaka lite, säger Anders Jonsson, vars livsmotto är att göra det bästa av situationen.
– Om man tror på Gud vill man väl på sitt bristfälliga sätt försöka återspegla något av vad han vill att vi ska göra.
Ulrika Ljungblahd
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
Vi lever alla under samma himmel, med samma rättigheter. Sedan 1874 har vi fört denna kamp för och tillsammans med människor som lever i utsatthet över hela världen.
VAR MED DU OCKSÅ – BLI MÅNADSGIVARE!
svenskakyrkan.se/act
Vill du upptäcka mer konst i Umeå?
Glöm inte bort altartavlorna längst fram i kyrkorna.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
Välkommen till Spiras årliga sommarutmaning! De tre senaste åren har läsare cyklat kors och tvärs för att identifiera kyrkportar, fönster och takprydnader. Nu är det dags att gå in i kyrkor och kapell.
När du kommer in, spana längst fram mot altaret. Bakom eller över altaret hänger en konstnärlig utsmyckning som kallas altartavla. I Umeås kyrkor hittar du textilier i olika färger, ett par glaskonstverk och ett altarskåp i trä. Just altarskåpet som kan stängas är den yngsta altartavlan i Umeå.
Många av altartavlorna är detaljrika, vissa berättar händelser ur Bibeln, andra är mer associativa.
Vi har valt nio av Umeås altartavlor. Kanske hittar du en ny favorit?
Vid vissa altartavlor kan du stanna till och lyssna på en kort andakt med prästen och konstnären Lars Segerstedt. Han berättar kort om konstverken och ger dig något att fundera kring. Du hittar ljudklippen på Spiras webb, eller genom att scanna qr-koden.
1. Västerslättskyrkan
2. Tegs kyrka
3. Mariakyrkan
4. Grisbackakyrkan
5. Ålidhemskyrkan
Rätt svar på sid 25.
6. Sjukhuskyrkan, NUS
7. Ersmarkskyrkan
8. Backens kyrka
9. Heliga korsets kapell, Norra kyrkogården
Resa bort, hälsa på och ha besök. Hur ska det finnas tid att fylla på kärleksbufferten under sommaren? Kanske måste någon bli besviken.
Text Elisabet Jonsson & Ingrid Eriksson, familjerådgivare
Sommaren är en tid som många ser fram emot, en tid för återhämtning och vila. Men det är också en tid då förväntningarna kan vara höga. Det är mycket som ska hinnas med – träffa släkt och vänner, ge barnen tid och göra allt det som blivit liggande under en lång vinter. Parrelationen får ofta komma längst ner på listan. Samtidigt är det relationen med din partner som ska bära upp hela familjesystemet och få vardagen att fungera.
andra blir besvikna. Det är svårt att sätta sig själva i första rummet och svårt att stå ut med att göra andra besvikna. Det kan vara lätt att ge efter.
BARNEN SKA FÅ VARA lediga så länge som möjligt, så föräldrar lägger ofta semestrarna så att det blir väldigt lite tid när de vuxna är lediga tillsammans. För den som lever i en ombildad familj gäller det också att ta hänsyn till behov hos bonusföräldrar och bonusbarn.
TRE TIPS INFÖR SOMMAREN
1
Prata om era förväntningar och behov under sommaren.
2
Träna på att gödsla relationen genom att bekräfta varandra: lägg en hand på axeln, håll varandra i handen. Säg tack när din partner gör något för dig, ge en komplimang.
Tänk om det gick att se sommaren som en tid att komma närmare varandra och fylla på ”kärleksbufferten”. Kanske till och med få några nya vanor som kan följa med in i hösten.
Sätt dig med din partner och prata om vad som är viktigt för dig, och för din partner och för er som par i sommar. Prata sedan om hur ni ska kunna förverkliga det ni vill. Måste ni välja bort andra saker för att få utrymme för det som är viktigt för er? I så fall vad?
Att prioritera relationen kan innebära att
Prata om hur ni tillsammans kan hjälpa varandra att klara av att andra kanske blir besvikna. Om du och din partner vill olika saker, hur ska ni kompromissa? Först måste bådas behov bli tydliga. Om du vill hälsa på dina föräldrar och din partner tycker att det är jobbigt att vara där så måste ni båda först få uttrycka vad ni innerst inne vill och känner. Sedan är det dags att prata om hur ni kan kompromissa. Kan du åka först med barnen och sedan kommer din partner och hälsar på bara en eller två dagar?
3
Lägg undan mobilerna, sätt er i soffan eller vid köksbordet och se på varandra, småprata.
1. Västerslättskyrkan
2. Tegs kyrka
3. Mariakyrkan
4. Grisbackakyrkan
5. Ålidhemskyrkan
6. Sjukhuskyrkan, NUS
7. Ersmarkskyrkan
8. Backens kyrka
9. Heliga korsets kapell, Norra kyrkogården
LÄS MER PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA
Håll fred med alla människor
så långt det är möjligt och kommer an på er
Romarbrevet 12:18
KRÖNIKAN
JAG VAR MED vid en inspelning med historikern Dick Harrisson häromveckan när han talade om den kristna kyrkans hållning gentemot vapen och våld genom århundradena. (Du kan se föredraget på Teotalks.se). Han berättade hur utvecklingen gick från total, radikal pacifism till korståg. Därefter har hållningen svängt genom århundradena.
Den kristna kyrkan börjar med Jesus och jag har svårt att bortse från hans många uttalanden om att ge sitt liv för andra, förlora sig själv och göra för andra det jag vill att andra ska göra för mig. Går det predika dessa ord med vapen i hand?
Fred är en ödesfråga för världen, men just nu pumpar de allra flesta länder in oerhörda resurser i vapenindustrin. Sverige är medlem i Nato och vi upprustar och förbereder oss för krig. Jag förstår att det är nödvändigt och att det ena beslutet leder till det andra. Men jag skulle önska att diskussionen också skulle få handla om hur vi får fred, hur gör vi för att närma oss varandra? Hur kan vi lägga dessa pengar på utveckling av demokrati och fattigdomsbekämpning i stället?
Jag kanske är naiv, men jag tror att det är olika slags naivitet. Det är naivt att tro att det blir fred när vi står med vapen i hand. Jag är också medveten om komplexiteten. Jag vet något om hur svårt det kan vara bara att hålla sams i en familj eller i en grupp vänner eller arbetskamrater. Fred är en ständigt pågående process där vi behöver träna oss på att samtala och försöka förstå den andres perspektiv och samtidigt försöka göra vårt eget perspektiv tydligt.
Fred är arbete och ständigt lärande. Men det är också en vision för världen som vi i kyrkan behöver måla med starka färger. Vi är här tillsammans.
Fredag 30/8–söndag 1/9 i Tegs kyrka
Musik, konst, poesi och kyrka i samklang
Kvartett vid tidens ände
Fredag 30/8 kl 19.00 Tegs kyrka. Introduktion 18.00. Musik av Olivier Messiaen (1908–1992).
Daniel Migdal, violin. Erik Wahlgren, cello. Kjell Fagéus, klarinett. Love Derwinger, piano. Veronica Janunger, recitation. Inträde 150 kr.
Serenad med Ume Symphonic Winds
Lördag 31/8 kl 19.00 Tegs kyrka. Introduktion 18.00.
Musik av W. A. Mozart, Carl Nielsen, Antonín Dvořák.
Medlemmar ur Norrlandsoperans symfoniorkester.
2 oboer, 2 klarinetter, 3 valthorn, 2 fagotter, cello och kontrabas.
Lena Fagéus, recitation. Inträde 150 kr.
Konsertseminarium Kjell Fagéus, Love Derwinger.
Svensk musik och lyrik
Lördag 31/8 kl 13.00 Tegs kyrka. Introduktion 12.00.
Musik av Wilhelm Peterson-Berger, Gunnar de Frumerie, Franz Berwald, Anders Nilsson.
Daniel Migdal, violin. Erik Wahlgren, cello. Kjell Fagéus, klarinett.
Love Derwinger, piano. Veronica Janunger, recitation. Fritt inträde.
Oktett med Ume Symphonic Winds
Söndag 1/9 kl 13.00 Tegs kyrka. Introduktion 12.00.
Musik av W.A. Mozart, A. Tarrodi, Beethoven. Medlemmar ur Norrlandsoperans symfoniorkester.
2 oboer, 2 klarinetter, 2 valthorn, 2 fagotter.
Lena Fagéus, recitation. Fritt inträde.
Konstutställning Inger Sannes.
www.kulturdagar.com
LISA TEGBY
Präst och bokslukare
HON ÄR STILLSAMT klok och skarp, psykologen Patricia TudorSandahl. Med en ganska sårig uppväxt kom hon som ung till Sverige som engelsklärare. Ateist var och förblev hon genom sin naturvetenskapligt präglade utbildning till psykolog och psykoterapeut.
Men plötsligt upptäckte hon att hon med intresse börjat läsa kristna mystiker. Och så kom hennes överraskande och stillsamma omvändelse en dag på Stockholms tunnelbana mellan Ropsten och Gärdet: Gud finns, tänkte hon, och jag tror på honom.
Så enkelt var det. Allt blev ju inte enkelt för det, men ett tomrum i henne fylldes med något, där elden sen dess har brunnit starkt eller svagt. Ett tjugotal böcker har Patricia Tudor-Sandahl skrivit genom åren, om sitt eget liv, om mänsklig mognad, om att hitta sin väg till tro. I den senaste Hemlängtan: att gå den inre vägen, manar hon varje människa att besöka sitt inre rum. Inte för att fly den komplicerade världen, utan för att hitta kraft mitt i den. En del av boken ger mycket konkreta råd för att hitta stillhet. Boken kan med fördel läsas i små delar, det räcker med ett kapitel för att ha något att bära med sig under en dag.
EN ANNAN BOK OM att hitta kraft och mening i sitt liv är Att leva helhjärtat av Ted Harris och Carolina Johansson. Den utgår från 1200-talsmunken Franciskus liv, som levde ett utsvävande överklassliv och drömde om en karriär som riddare. Genom vad han mötte i livet blev han istället ”Guds lille fattige”, värnade naturen och vårdade de sjuka. Vad kan vi lära av denne man som hittade så mycket glädje bland utsatta, sjuka och fattiga? Hur kan vi nå hans frihet i det som är våra liv? Och hur ska vi hitta en gemenskap där vår tro får växa – att föra in ordet privat i den andliga sfären är en självmotsägelse säger författarna. Det är tillsammans vi delar tro och kärlek vidare.
SARA LIDMAN KAN läsas på många sätt. Nu har litteraturforskaren Annelie Brännström Öhman gett oss en ingång i Lidmans värld genom färger och textilier i boken I rött, vitt och svart, Sara Lidmans språkdräkter. Den driftige, övermodige Didrik kommer ridande i röd busaron. Det röda är något helt annat än det vadmalsgrå runtom honom. Den farliga Hagars fotsida svarta sidenklänning står för lust och lockelse. Det vita i mejerskan Rönnogs arbetskläder är vardagsslit, men vitt finns också med till fest. Det är ingen tillfällighet vad människor har på sig och Annelie Brännström Öhman hjälper oss att se det. Plötsligt finns här en bok där man kan kliva in i Jernbarneeposet tygvägen.
Ellerströms.
SES ÄR
HAR KRYSSPERSONEN PÅ ÅLIDHEM
DUBBEL
Spira 2-2024 Kitok original 2024-04-29
KÄNNS VÄXT- KARO- FÖR ORO- NÄRING EN LINSKA UNGA SKRUV- MÅNGA SMÅVÄCK- RITAK- RIKTIG INSTI- VUXNA VERB I KRYSS DJUR ANDE TIVITET KUF TUTET
GANSKA FLUGA FRÅN KNASIG NY- PÄRNU FÖRE FIKEN OK MED FÖR MIN Spira JUNIOR I BOK nr 2 LITEN MATAD ÄNGEL
REXED- FY! SJÖNG REFORM FYY! LAPPTILL- FYYY! LISA HÅLL
HASSE KROG VERB
HON I BUSE HER- I DE I ORDKYR- OCH MELIN
EFTER- BLÄDD- STÄV KAN HULDRA LYST RAR
GÖRS ORD SJÖVÄSEN
GAM- FÅR IN- TALL- KAN MAL TE BOK- FN I HEDAR MATROS PENG STÄVER USA SMAL BLI DUK
USCH!
KAN IN- ROLIG MAN TAKT KURT PÅ LUFTIG SYDPALL FÖRDEL FRUKT
HÄR ÄR
SOM DE
HON ARKI- ÄR VISSA
ENGA- PELAG FÖREGERAD NINGAR
LULEÅ GÖRA
KLUBB- VANLIG BRUK AV JOBB FILM- IBLAND TEKNIK BLODIGT
FÖRE- KAN TAG- BRASKA SAMHET FÖREKOMMER
KORT- I PARIS ÖDE
FÖR- I SOM- SÄKERT
ÄR EJ BLÅSA
KORT I KALLT
TRAFIKDEL- MAR I VARJE ROCKEN PLATS NING KYRKA VILL NOT-
FJÄRD
TVE- HON BLI ORD- BARNGIFTE OCH AR- NING KULL BETA I
LED I
NEKA LÅGT UPPLÄGE SLAGSVERK
DANSK ÄR
BEN- DEL MÅNGA DELEN FÖRR RESOR
ÄR TILL BEKYMMER FÖR FATTIG
OCH FÖR RIK
MARMORERAT BAKVERK
Grattis Ann Sofi Lindblom och Nanna Nilsson som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får ”Älven i mig” av Jannete Hentati. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 12 augusti till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn:
Adress:
Ort:
Konstruktör: Anders Perstrand
LÖSNING KORSORD NR 1 2024
Nya riktlinjer för trädvård påverkar skötseln av kyrkogårdarna. Målet är friska och säkra träd som får bli gamla. Därför byts vissa träd ut.
En kyrkogård anlagd före 1940 måste ha en vård- och underhållsplan, som beskriver hur det kulturhistoriska värdet ska bevaras. En del av planen utgörs av en trädvårdsplan, som Umeås kyrkogårdar har tagit fram i samarbete med en arborist. I den står vilka träd som ska fällas, vårdas och planteras.
– Utifrån planen har vi tagit fram riktlinjer för ett nytt sätt att jobba med träden i den dagliga driften, säger Anneli Jakobsson, landskapsingenjör. Till exempel ska vi arbeta varsamt nära trädens stammar och rötter, och alltid ha ett syfte med en beskärningsåtgärd.
Här fälls en av björkarna på Backens kyrkogård.
Under år 2024 kommer 60 av de cirka 800 träden på Backens kyrkogård att bytas ut. De kan ha skador, dålig tillväxt eller växa på ett sätt som kommer att göra dem till en risk.
– De nya träden kommer få rätt förutsättningar för att växa till sin rätta karaktär och storlek, tack vare de nya riktlinjerna. Chansen ökar att de kan bli riktigt gamla, vilket är värdefullt för den biologiska mångfalden, säger Anneli. Utöver trädfällningar och nyplanteringar kommer cirka 80 äldre träd på Norra, Västra och Backens kyrkogård att beskäras i år. Arbetet utförs av certifierade arborister under sensommaren.
Veckan efter midsommar ska beställda sommarblommor vara planterade på gravarna.
Du kan dock beställa blommor till graven hela juli så planterar kyrkogårdspersonalen dem allteftersom.
Gravstenar måste vara säkert monterade för att minimera risken för olyckor. Under 2024 ska alla gravstenar på Tavelsjös kyrkogårdar kontrolleras.
De stenar som inte uppfyller kraven läggs ned i väntan på åtgärd. Du som berörs får ett brev hem.
– Det beror på varför och hur mycket den lutar. På våren rör sig marken vilket kan göra att stenar börjar luta, men de går ofta tillbaka av sig själva när marken torkar upp. Om stenar lutar, men står stabilt i övrigt behövs ingen åtgärd. Man kan beställa montering av estetiska skäl men det är inget krav. Att gravstenarna är säkra kontrolleras minst vart femte år. De måste klara ett trycktest, vara korrekt dubbade och inte luta för mycket. De som inte uppfyller kraven läggs ned och du som gravrättsinnehavare får hem ett brev. Du kan åtgärda stenen själv eller ta hjälp av en stenfirma eller kyrkogårdsförvaltningen.
Ibland börjar en sten luta mellan ordinarie kontroller och då görs en extra kontroll. Personalen riktar inte upp stenar med spett eftersom det kan skada stenen eller sockeln och stenen börjar troligtvis luta igen.
Vår åtgärd innebär monteringsarbete med garantitid.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13-14.30. E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.
Måla, läs eller sitt bara stilla under retreaten.
Medan skymningen sänker sig över Nydalasjön delar tio kvinnor tystnad i två timmar. De är på kvällsretreat i Kyrkstugan.
Brasan knastrar hemtrevligt och i ljusbäraren brinner ett par ljus. Vid 18-tiden kommer en efter en av de anmälda till kvällens retreat. De tar för sig av kaffe, te och kex och småpratar vid borden. Flera är här för första gången, andra brukar komma regelbundet.
RETREAT
KYRKSTUGAN
Kvällsretreaterna
är tillbaka i höst. I sommar: Morgonro vid bryggan. Onsdagar 19 juni–7 augusti kl 9–10. Ta med skrivbok, skissblock eller handarbete om du vill. Ingen anmälan.
Lite senare samlas alla runt brasan. Prästen Terese Hedman introducerar kvällen och läser ett citat ur Bibeln där Jesus säger: Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite. Pedagogen Karin Vesterberg leder en avslappningsövning, sedan är det slutpratat.
– Nu får vi vara tysta tillsammans, säger Terese.
Någon sätter sig framför brasan och skriver. En annan lånar en pocket från bokhyllan och en tredje lägger sig under en värmefilt framför altaret. Det finns akvarellfärger och färgkritor att låna, termosarna med te och kaffe står framme hela kvällen – var och en använder tiden som den vill.
Terese har lett kvällsretreater i Umeå ett par år. Sedan Kyrkstugan fick vintervatten finns möjligheten att varva ner mitt i veckan tre-fyra kvällar per termin.
– Man kan komma ner i retreat-mode på två timmar, säger hon.
Kvällen avslutas med en aftonbön innan det är dags för var och en att återvända till sin vardag.
Ulrika Ljungblahd
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan Umeå 3 juni–1 september 2024. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet: svenskakyrkan.se/umea
Konsert med ChorAll måndag 3 juni kl 19.00, Ersbodakyrkan.
Trio Polstjärnan lördag 8 juni kl 18.00, Tegs kyrka. Klassisk musik på ett nytt och spännande vis. Therése Thylin, sopran. Christian Augustin, elektronik. Anders Winterstam, piano. Önskepsalmen söndag 9 juni kl 15.00, Umeå stads kyrka.
Sommarkonsert med Gaudium söndag 9 juni kl 18.00, Backens kyrka. Under ledning av Katarina Konradsson.
Musik vid sjön: Sommar med Umeå Bleckblåsensemble måndag 17 juni kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön.
Orgelmusik i Himlaborgen onsdag 19 juni kl 19.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam spelar musik av J.S Bach, Herbert Howells, Eugène Gigout.
Musik vid sjön: Feeling good måndag 24 juni kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. David Bergius, piano, sång. Per Bäckman, slagverk. Erik Wäcklén, gitarr. Per Lindfors, bas.
Kulturkafé: Berättelser tisdag 25 juni kl 11.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Poeten och sångerskan Liza L Lundkvist.
Musik i sommarkväll: Svenskt och franskt onsdag 26 juni kl 19.00, Backens kyrka. Adam Schedin, violin. Elias Xie, piano. Musik av Stenhammar, Peterson-Berger, Boulanger och Franck.
Musik i Svenska kyrkan Umeå Sommaren 2024
Sommarens konsertprogram finns i kyrkorna och som pdf på webben.
Musik vid sjön: Sånger från när och fjärran måndag 1 juli kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Ballader, blues, visor och jazz med Kaya Ålander, sång och gitarr
Kulturkafé: Janna-Li med vänner tisdag 2 juli kl 11.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Janna-Li Janke, fiolspelare och vissångerska.
Trio Vilda: Toner i sommaren tisdag 2 juli kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Ronja Schneider, cello. Elin Pettersson, viola. Lis-Beth Öberg, tvärflöjt och piano. Musik i sommarkväll: Drömmen om kärleken onsdag 3 juli kl 19.00, Backens kyrka. Anton Eriksson, sång. Anders Wälimäki, piano.
Musik vid sjön: Jazz och visa måndag 8 juli kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Kennet Norwalls Swingband.
Musik vid sjön: Kända och okända visor måndag 15 juli kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Christer Jilder, gitarr och sång Tomas Karlsson, gitarr, munspel och sång.
MUSIKNYHETSBREV VARJE MÅNAD
Du prenumererar väl? Gratis förstås!
Kulturkafé: Alla har glömt – men inte jag tisdag 16 juli kl 11.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Lovisa Funk ser tillbaka på sångskatten från 60-talet.
Musik vid sjön: Jazz, folkvisa och sånger av Barbro Hörberg måndag 22 juli kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Staffan Öberg kvartett.
Kulturkafé: Ton efter person tisdag 23 juli kl 11.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Emma Örnberg sjunger och spelar om leken, sorgen, kärleken och hoppet.
Folkmusikkonsert tisdag 23 juli kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Amanda Michaelsdotter Eriksson, fiol. Lovisa Lindgren, dragspel. Traditionella låtar och egenskrivna hits.
Musik i sommarkväll: Själens väv – en barockresa mot ljus onsdag 24 juli kl 19.00, Backens kyrka. Iris Ridder, alt. Janina Priebe, violin. Jonas Nyström, cembalo. Herman Henrii, cello.
Musik vid sjön: Musikaliska pärlband, älskade evergreens måndag 29 juli kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Lisbet Fors Malm, sång och piano. Kristina Öhman, sång och elbas.
Kulturkafé: Den lilla känslan tar plats tisdag 30 juli kl 11.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Elina Sandström sjunger och spelar egna låtar.
Musik i sommarkväll onsdag 31 juli kl 19.00, Tegs kyrka. Jonathan Wåhlstedt, sång. Anders Winterstam, piano. Musik från kyrka till musikal.
Musik vid sjön: Sånger i folkton måndag 5 augusti kl 18.00, Kyrkstugan, Nydalasjön. Lisa Lestander, sång, shruti box. Jon Sousa, sång, gitarr.
Kolla appen Kyrkguiden, eller webbkalendern svenskyrkan.se/ umea
Musik i sommarkväll onsdag 14 augusti kl 19.00, Tegs kyrka. Lisa Lestander, sång. Jon Sousa, gitarr. Musik som färdats mellan Norden, de brittiska öarna och Amerika.
Orgelmusik i Himlaborgen lördag 17 augusti kl 15.00, Tegs kyrka.
Orgelkonsert med Anders Winterstam. Musik av J.S Bach, Healey Willan och J.G Walther med flera.
Musik i sommarkväll:
You raise me up söndag 18 augusti kl 18.oo, Backens kyrka.
Söndagsorgel söndag 25 augusti kl 15.00, Umeå stads kyrka.
Kvartett vid tidens ände fredag 30 augusti kl 19.00, Tegs kyrka. Introduktion kl 18.00. Musik av Olivier Messiaen. Daniel Migdal, violin. Erik Wahlgren, cello. Kjell Fagéus, klarinett. Love Derwinger, piano. Veronica Janunger, recitation. 150 kr, förköp Biljettcentrum.
Svensk musik och lyrik lördag 31 augusti kl 13.00, Tegs kyrka. Sopplunch med introduktion kl 12.00. Från folkmusik till nutida konstmusik. Daniel Migdal, violin. Erik Wahlgren, cello. Kjell Fagéus, klarinett. Love Derwinger, piano. Veronica Janunger, recitation.
Serenad lördag 31 augusti kl 19.00, Tegs kyrka. Introduktion kl 18.00. Ume Symphonic Winds, medlemmar ur Norrlandsoperans symfoniorkester. Lena Fagéus, recitation. Musik för blåsare av Mozart, Nielsen och Dvorák. 150 kr Biljettcentrum.
Oktett söndag 1 september kl 13.00, Tegs kyrka. Sopplunch med introduktion kl 12.00. Ume Symphonic Winds, medlemmar ur Norrlandsoperans symfoniorkester. Kjell Fagéus, klarinett. Lena Fagéus läser egna texter.
Sommargudstjänst
Gärssjöbäck söndag 9 juni kl 10.00, Gärssjöbäcksvägen 111. Lena Fagéus.
Friluftsgudstjänst
Ersmark söndag 16 juni kl 10.00, Ersmarkskyrkan.
Friluftsgudstjänst
Klabböle lördag 22 juni kl 11.00, Klabböle energicentrum. Kyrktaxi från Tegs församlingsgård kl 10.30.
Friluftsgudstjänst
Tavelsjö söndag 23 juni kl 17.30, på Sundlinska gården, Tavelsjö. Umebygdens Spelmansgille.
Friluftsgudstjänst
Gammlia söndag 28 juli kl 11.00. Alla kyrkor i Umeå firar en gemensam gudstjänst vid dansbanan.
Vandringsgudstjänst med mässa söndag 25 augusti kl 11.00, Västerslättskyrkan. Start vid kyrkan. Inomhus vid regn.
Bränteverest måndagar kl 16.00, Bräntberget. Vi går tillsammans. Ta med dryck och något grillbart om du vill. Varje måndag till 26/8, utom 8/7 och 15/7.
Promenadgrupp onsdag 5 juni kl 10-12, Tegs kyrka.
Morgonro vid brygga onsdag 19 juni kl 9-10, Kyrkstugan, Nydalasjön.Vi läser en kort text och går in i tystnad. Ta med skrivbok, skissblock, bok eller handarbete om du vill.
Pilgrimsvandring med meditation lördag 17 augusti kl 9.30–16.30, Västerslättskyrkan.
Dagslång vandring längs Umeälven. Stopp längs vägen för meditation och reflektion. Ta med lunch, fika och sittunderlag. Inställt vid hällregn. Info: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se
Sommarcafé tisdag 4 juni kl 11–13, Tegs kyrka, innergården. Även 11/6, 2/7, 9/7 och 16/7.
Sommarcafé tisdag 4 juni kl 14–16, Backens prästgård. Nygräddade våfflor samt enkelt fika. Utespel att låna. Leksakshörna. Den 4, 11 och 18 juni finns möjlighet att prova på Handens arbete. Varje tisdag till och med 3o juli. Trädgårdskafé onsdag 26 juni kl 12.00, Mariakyrkan. Gemenskap och program. Enkelt fika. Ta med egen lunch om du vill. Även 3/7, 10/7, 17/7, 14/8 och 21/8.
Kafé, badplats och aktiviteter
Öppet 17 juni – 11 augusti
(Utom midsommarhelgen)
Måndag, onsdag och söndag kl 10–20
Tisdag, torsdag, fredag och lördag kl 10–17
Musik vid sjön, måndagar kl 18. Kulturkafé tisdagar kl 11. Kvällsandakt onsdagar kl 18. Mässa söndagar kl 18.
Öppen förskola, promenader, morgonro vid bryggan, samtalsbänk och ungdomskvällar. Se www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkstugan
Oavsett vad du letar efter, finns chans att hitta det i någon av Sveriges kyrkor. Upplev konst och musik. Stanna upp och tänd ett ljus. Prata med någon, kanske över en kopp kaffe. Ladda ner appen Kyrkguiden.
svenskakyrkan.se/sommar