SKAPELSETID
HAN GJORDE NYA STATYN I RÖBÄCK
TESTA OS-SPORTER MED VÄN I UMEÅ
VAD TROR KRISTNA OM SKAPELSEN?
”Skogen är ett av mina livsrum”
Pilgrimsvandrare Ingela Eriksson vill påverka kyrkans skogsbruk
Nr 3 2024 Utges av Svenska kyrkan i Umeå
råd om sex
VÄLKOMMEN
Så blir tomma sidor en 32-sidig skapelse
I BEGYNNELSEN FANNS 32 tomma sidor. Eller inte ens det. I begynnelsen av den här tidningen fanns ett bokat datum hos tryckeriet. Inte en textrad, ett citat eller foto (ja, förutom min gamla profilbild här intill som borde bytas ut). Efter 20 år som redaktör fascineras jag fortfarande över att det blir en tidning varje gång. Att en tanke kan bli en idé som blir en intervju... Det är lite som att väva varv efter varv tills mönstret framträder. Skapelse och evolution på samma gång. Och verket är inte färdigt när tidningen landar i din brevlåda, förhoppningsvis väcks nya tankar och samtal hos dig som läser.
Den som stickar, skulpterar eller programmerar upplever säkert något liknande. Nyss fanns inget här, nu finns det. Höstens första Spira har temat Skapelsetid. Vi slöjdar med diakon Erik Hansson som tycker att hantverk är en dialog med livets kärna. Och så vandrar vi med lokala pilgrimer in i skogen och upp på berg. Kanske kan Svenska kyrkans skogsbruk inspireras av pilgrimernas ledord?
Du möter också konstnär André Fischer som är aktuell med statyn Stannfågel på Röbäcks kyrkogård.
Nu önskar jag dig tid att skapa – och tid att vara i skapelsen.
INNEHÅLL NR 3 2024
4 Aktuellt Prova OS-sporterna. Anställda vill köpa hotad skog. Dags för Umepride.
7 Jag & Gud Magnus Fröberg konfirmerades som vuxen.
TEMA SKAPELSETID
8 Sommarkafé med skapande
11 Pilgrimer lämnar inga spår i skogen
14 Vad tror kristna om skapelsen
16 Mötet André Fischer
20 Du & Jag Passa på när barnen sover?
21 Krönika Lena Fagéus
22 Eldsjälen Drivande i demensförening
24 Reportage Rullstol räddade skolgång
27 Bokspalten Lisa Tegby
28 Korsordet
29 Umeås kyrkogårdar
30 Spira besöker Husmor på restfest
30 Kalendarium
Börja dagen med nya ”Bönboken tradition och liv”
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
STANNFÅGEL Konstnär André Fischer har gjort skulpturen på Röbäcks kyrkogård.
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna
Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17
Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Ingela Eriksson
Foto: Ulrika Ljungblahd Nästa nummer kommer ut 7 december
”Finns livet gömt inom oss också när vi går mot död?”
21
LENA FAGÉUS
Krönika
SLÖJDAR PÅ BACKEN Testar att tälja.
Varför pilgrimsvandrar du?
JOHANNA PALMER
– Det har blivit ett behov. Jag längtar till enkelheten, gemenskapen, långsamheten och delandet. En andlig dimension genomsyrar pilgrimsvandringen. Med ett krävande jobb behöver jag grunda mig, känna ”så här enkelt är livet”. Jag är pilgrim i allt jag gör och drömmer om att göra en riktigt lång vandring.
HÅKAN JONSSON
– Det ger en slags ödmjukhet för livet och en hjälp att prioritera. Jag har även vandrat ett par veckor längs Santiago de compostela och vill gärna göra det igen. Jag antar att det frigörs en hel del endorfiner för man är jättenöjd på kvällarna. Åk gärna med en kompis, men kom överens om att göra er egen vandring.
KOMMENTAR PÅ KRITA
URBAN PERSSON
– För mig är det viktigt att ha ett förhållande till tystnaden och långsamheten. Det är en sorts frihet där jag inte behöver vara aktiv annat än att möta stillheten (även om det ibland snackas för mycket). Jag vill pilgrimsvandra två–tre gånger per år. Dessutom går jag mycket själv både i stan och kring Tavelsjö.
av Lars Segerstedt
27
SEPTEMBER
Startskottet för insamlingen Världens Barn i SVT1 och SVT Play. Kolla in sändningarna för reportage från insamlingsaktiviteter i Umeå. Den stora tv-sända insamlingsgalan äger rum lördag den 5 oktober. Missa inte!
Jesus i snickarbyxor
I våras invigdes Barnens processionskors i Backens kyrka. På träkorset, som är gjort i intarsia, sträcker Jesus som ett barn i snickarbyxor händerna i luften: ”Här är jag!”
Konstnär är Åsa Ingårda, Nutida ikoner. Korset ska användas i gudstjänster med stora och små.
– Korset påminner om att Jesus själv sagt att barnen ska finnas i centrum i kyrkan och i världen, säger Sanna Bergamark, präst i Backens kyrka. Vill du se korset in action? Välkommen på gudstjänst söndag den 13 oktober.
Podd-tips!
Missa inte biskop Åsa Nyströms nya podd “Förändringsresan”, som släpps första måndagen varje månad. Finns där poddar finns.
Spira frågar tre personer som vandrar i Tavelsjö.
SUSANNE DAHL
Universitetspräst och engagerad i Umepride.
Vad händer i Svenska kyrkan under Pride?
– Vi går med i pridetåget för femtonde året i rad. Det är en kraftfull markering och jag vill uppmuntra alla som kan att gå med! Vi ordnar också drop in-vigslar, regnbågsmässor och föreläsning.
Varför vill kyrkan engagera sig i Umepride?
– Dels är det helt i linje med vår människosyn – allas rätt att vara trygga och öppna med sin kärlek och identitet.
Dels behöver kyrkan på något sätt ta ansvar för att den varit en del av förtrycket. Visst är det glädjande att engagemanget ökat, men internationellt sker nu snarare en tillbakagång. Så det är viktigt att inte tro att arbetet är färdigt.
Hur ser ert HBTQI-arbete ut resten av året?
– Under hösten håller vi Regnbågskvällar med olika teman och föreläsningar i både Ålidhemskyrkan och Kyrkan på campus. Det ska vara ett tryggt och säkert rum att träffas och samtala, dit HBTQI-personer och alla som vill stötta är välkomna.
Helena Andersson Holmqvist
Info om Umepride 2024: www.facebook.com/umepride
beachvolleyboll eller bordtennis med Vän i Umeå. Alla tider finns på www.vaniumea.se
Här kan du prova beach och pingis
Väckte sommarens OS-succéer en längtan efter beachvolleyboll och bordtennis? Testa med Vän i Umeå!
Esmat Jakobi provade beachvolleyboll första gången 2016 med Vän i Umeå. Målet var att träffa människor och träna svenska, men hans intresse för sporten växte. Efter det svenska OS-guldet har han märkt en skillnad på banorna.
– Många fler banor är upptagna än vanligt, konstaterar han.
Esmat hjälper till vid Vän i Umeås beachvolleybollträningar, som startades av Ulla och Bjerre Ljungberg. Sommartid tränar de utomhus på Nydala/Tomtebo, övriga året står Iksu för inomhusplaner och instruktörer. Grunden för Vän i Umeå är att skapa mötesplatser för människor från olika kulturer.
– Då är idrott en bra aktivitet. Även om vår betoning ligger på det sociala och motionen har vi flera spelare som blivit jätteduktiga och nu spelar i olika lag, en till och med
på SM-nivå, berättar Ulla Ljungberg. På träningarna i sommar har samtalen ofta rört sig kring OS-guldmedaljörerna Jonatan Hellvig och umeåfödda David Åhman. Ulla hoppas att framgångarna ska locka fler deltagare. På frågan om de ska träna den unika tekniken ”Swedish Jump Set” svarar hon med ett skratt. – Jag ska prata med instruktörerna. Det vore jätteroligt!
I Ålidhemskyrkan ordnar Vän i Umeå träffar inom en annan sport där svenskar gjorde succé under OS – bordtennis. Jan Alfredsson, som är en av ledarna, betonar det sociala och att fikastunden är viktig.
– Alla köper att nivån på spelarna är olika. Några har aldrig hållit i en racket, andra är riktigt duktiga. Om de svenska OS-framgångarna i bordtennis kommer att locka fler vågar han inte säga än.
– Men det vore kul med ett ökat intresse!
Helena Andersson Holmqvist
HALLÅ DÄR
Spela
Anställda i kyrkan vill köpa hotad skog
Sveriges gammelskogar är få och hotas av avverkning. Därför startar föreningen Tro & Skog en insamling för att rädda skog från avverkning.
Insamlingen ”Låt stå!” vänder sig framför allt till anställda och förtroendevalda inom kyrkan, men är öppen för alla. Förslaget är att anställda ska skänka lika stor del av sin lön som skogen i dag ger till kyrkans liv, drygt en procent.
– I århundraden har skogen bidragit till kyrkans liv genom att bekosta löner och verksamhet. Det är dags för oss som älskar kyrkan och Guds skapelse att betala tillbaka, säger Christofer Sjödin, församlingsherde i Umeå stadsförsamling och en av initiativtagarna.
Förutom att köpa skog vill föreningen bidra till debatten om hur kyrkan ska sköta sin skog och belysa skogens betydelse i kyrkans försoning med samerna.
– Förhoppningen är att kunna köpa skog i en skogssameby som ett synligt tecken på att skogen är central i Svenska kyrkans förso -
Gammelskog är mer eller mindre orörd skog. Här finns död ved, gamla träd och en rik biologisk mångfald.
ningsprocess med samerna, säger Christofer Sjödin.
Föreningen bildades i juni 2024 av präster, diakoner och lekmän i Svenska kyrkan.
KYRKFOLK BLEV ÅRETS RÖBÄCKARE
Therese Ferngren Edlund, församlingsledare på Teg, blev Årets kvinnliga Röbäckare. Motiveringen är att hon satt kyrkan mitt i byn, genom engagemanget i Röbäcksdagarna och Röbäcks camp. Årets manliga Röbäckare blev Jonas Pousette, som arbetar på fritids och även är ledare för Blå fredag i Tegs kyrka.
MÅNGA UPPMÄRKSAMMAR
SAKNADE HUSDJUR
En höstkväll förra året tände ett 30tal personer ljus i Ålidhemskyrkan för saknade husdjur. Den 24 oktober kl 18-20 är kyrkan öppen igen för den som sörjer ett djur. Under sommaren har initiativtagare diakon Irja Wikström intervjuats i tidningar, tv och radio, både lokalt och nationellt i Sverige.
– Sorg efter djur uppmärksammas mer och mer. Människor har alltid sörjt djur - men nu är det inte lika mycket i det dolda som förr, säger Irja.
NYA KREMATORIET BYGGS TROLIGEN I RÖBÄCK
TEO
TALKS
FRÅN
UMEÅ PRISAS FÖR KORTA FÖRELÄSNINGAR
TEO TALKS FÅR Svenska kyrkans lärande- och undervisningspris 2024. Motiveringen är att Teo talks på ett nytt, betydelsefullt och innovativt sätt tagit Svenska kyrkan utanför sina egna kyrkväggar till en blandad lyssnarskara. Teo talks är en webbplats och en youtube-kanal med 18 minuter långa föredrag om teologiska och existentiella frågor. – Teologi har något att säga oss i dag i vårt samhälle. Extra kul att det är ett samarbete där Svenska kyrkan i Umeå, Sävar, Luleå stift och Verbum förlag går armkrok, helt prestigelöst tillsammans, säger Ralf Elo, kommunikationschef i Umeå och en av initiativtagarna. Prisutdelningen sker i Uppsala domkyrka den 24 oktober.
I dagsläget sker årligen cirka 1 150 kremeringar i Umeå, antalet ökar för varje år. Umeås nuvarande krematorium på Norra kyrkogården från 1952 är omodernt och trångt.
Nu vill Svenska kyrkan bygga ett nytt på Röbäcks kyrkogård. Umeå kommun lämnade ett positivt planbesked i augusti 2024. Följ projektet på www.svenskakyrkan.se/umea/ nytt-krematorium
VILL DU JOBBA MED KYRKOVALET?
I september 2025 år är det kyrkoval. Vill du arbeta som röstmottagare under förtidsröstningen från den 8 september, eller som valförrättare på valdagen den 21 september? Skicka din intresseanmälan redan nu till: umea.pastorat@ svenskakyrkan.se
Drop in vigsel
27 september kl 15.00–20.00
Umeå stads kyrka
Vi står för präst, musiker, bröllopsvittnen, kyrka och alkoholfritt bubbel.
Ta med legitimationer och hindersprövning.
Läs mer på www.dropinvigsel.se
Drop in-dop
19 oktober kl 11.00–14.00
Tegs kyrka
Drop in-dopet är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn. Vi ordnar präst, musiker, lokal och fika. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Allt är gratis.
www.dropindop.se
Kyrkan på campus
Kyrkan på campus finns till för alla vid Umeå universitetet och SLU. Kom till oss och prata om det som berör dig, oavsett livsåskådning. Delta i en grupp, prova på meditation eller kom förbi vårt vardagsrum och sitt ner och andas en stund.
Besöksadress:
Naturvetarhuset, 1tr
Umeå universitet
www.facebook.com/kyrkanpacampus www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkanpacampus
I somras konfirmerades Magnus Fröberg. En samtalsgrupp med andra föräldrar till konfirmander visade sig vara oväntat intressant.
Text & foto Ulrika Ljungblahd
”Det kyrkan gjort för mina barn är otroligt”
MAGNUS FRÖBERG döptes visserligen som barn, men efter det hade han ingen närmare relation till kyrkan.
– Min approach har varit att kyrkan är skit, säger han krasst.
Inställningen började förändras då en ung släkting var först på plats vid en otäck trafikolycka med flera omkomna. Magnus följde med släktingen till sjukhuset. Där blev de fint bemötta av Sjukhuskyrkans personal.
Några år senare konfirmerades äldsta dottern i Mariakyrkan. Mellandottern valde samma alternativ med resa till franska klostret i Taizé och båda döttrarna blev sedan unga ledare.
– Det Mariakyrkan har gjort för mina barn är helt otroligt. De har fått nya kompisar, en resa, utbildning, varit ledare och vuxit i sig själva, säger Magnus.
Församlingens präster och andra medarbetare hade även träffar för föräldrarna. – Det var härliga samlingar. Jag tyckte faktiskt att det var lite intressant.
Förra hösten var det yngste sonens tur att anmäla sig till konfirmation. På informationsträffen i Tegs kyrka fanns inbjudan till en samtalsgrupp kring Frälsarkransen, det bönearmband som konfirmanderna använder. Magnus anmälde sig. En kväll i månaden har fyra-åtta personer träffats för att prata om de olika teman som representeras av pärlorna i armbandet, exempelvis döden, kärlek, bekymmerslöshet och tystnaden.
– Det har varit väldigt intressant. Vi har läst texter och pratat om vad de betyder
för oss, berättar Magnus. Jag vet inte var jag står själv i dag, men jag har insett hur mycket Gud och tron betyder för många människor. Kyrkan gör också en stor samhällsviktig insats.
Gruppen avslutades med ett läger i Tavelsjö. Där konfirmerades Magnus.
– Det var dags att bekräfta varför mamma och pappa lät döpa mig, säger Magnus och skämtar om att han försökt få en moppe i konfirmationspresent.
Vad som händer framåt vet han inte. Många kollegor och bekanta har blivit nyfikna på samtalsgruppen.
– Jag tycker absolut att man ska ta sig tiden och göra något sånt här.
LIVETS PÄRLOR –
FÖR DIG MITT I LIVET
Räcker jag till? Vad har kristen tro att säga? Vad har jag för bild av Gud?
Prata om frågorna under sju vardagskvällar och ett helgläger.
Nästa kurs startar den 20 november i Västerslättskyrkan. 650 kr inklusive läger och bönearmbandet Frälsarkransen.
Hantverk fångar in
SKAPELSETID
in kärnan i tron
Sommarkaféet på Backen lockar
både med fika och möjlighet att tälja i trä.
Diakon Erik Hansson visar grunderna och funderar på varför skapande passar i kyrkan.
Inne i Backens prästgård köar gäster till våfflor och kaffe, samtidigt som diakon Erik Hansson dukar fram material och verktyg för täljning ute vid byggnaden som kallas paviljongen. Snart dyker de första besökarna upp, far och son Raddock, som tidigare slöjdat med Erik vid Kyrkstugan på Nydala.
mans med en kunnig slöjdare, som lärde upp honom i täljandets konst. Då höll de till vid Kyrkstugan och i Ålidhemskyrkan, i år är det första gången Erik ordnar verksamheten vid Backens prästgård.
– Jag kommer från USA från början och slöjd är något nytt för mig. Det har jag fått lära mig här i Sverige, säger pappa Robert, och bestämmer sig för att göra en träspatel.
Erik visar hur han ska rita upp formen på en träbit och sedan hugga bort så mycket som möjligt med yxa, innan han får börja arbeta med kniv. Sonen Elias vill öva karvsnitt, en teknik för utsmycknad. Erik plockar fram material och ritar upp ett mönster.
– Jag håller på med täljning hemma också. Det är roligt att få göra något praktiskt, för i skolan gör jag inget sånt nu, säger Elias.
Erik Hansson är i grunden arbetsterapeut och för 15 år sedan startade han verksamheten Handens arbete tillsam-
– Det bästa sättet att umgås är att göra något praktiskt tillsammans. Det är som att åka bil, då skapas de bästa samtalen, säger Erik och reser sig för att välkomna en ny besökare. Henry Guo, ursprungligen från Kina, har bott många år i Sverige. För några år sedan slöjdade han en smörkniv och nu tar han sig an samma uppgift.
– Det är mycket intressant att få tillverka något själv och jag tycker om att lära mig nya saker, säger han och täljer fram formen på kniven med små rörelser.
Handens arbete är en av många skapande verksamheter i Svenska kyrkan i Umeå, tillsammans med syjunta, keramikverkstad och hantverksstuga.
– Kyrkan har en lång och stolt tradition av symöten och hantverk. Det här är som en förlängning av det, säger Erik.
Bildtext
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Lina Eriksson
Erik Hansson leder Handens arbete vid Backens prästgård.
Han ser inte hantverk och skapande som något vid sidan av kyrkans huvudverksamhet.
Snarare tycker han att det fångar in kärnan i tron, som en trosbekännelse.
– Filosofi och vetenskap samtalar om livet, medan religion och andlighet samtalar med tillvaron, livets kärna, Gud. Det gör också hantverk. Det erbjuder direktkontakt och dialog med det som utgör tillvaron. Där möter jag också Gud.
STUDIER VISAR ATT DEN som sysslar med hantverk kan bli lyckligare och mer tillfreds med livet. Erik är inte så intresserad av den aspekten av slöjdande.
– Jag tror att först när du lämnar frågeställningen om nytta, då kan det bli nyttigt. När du får kontakt med den djupare delen av tillvaron och dig själv ställer du inte längre de frågorna utan är bara glad att ha funnit det och glad att finnas till.
Ytterligare två besökare dyker upp vid paviljongen. Det är Elin Uppenberg och
Sophie Vainio som hittade evenemanget via Facebook.
– Det är skönt att få jobba med händerna, det gör jag alldeles för sällan. Det kändes extra kul i den här vackra miljön, säger Elin.
Hon väljer att börja tälja en träspatel, medan Sophie ritar upp formen av en sked på ett trästycke.
– När jag var liten gjorde jag fågelholkar med pappa. Jag vill komma i gång med en hobby som inte måste göras inomhus.
Erik menar att det är enkelt att börja tälja – köp en slöjdkniv, hitta ett stycke trä i skogen och sätt i gång. Det första alstret kan bli en blompinne, marmeladspade, prydnad till nyckelring eller kanske en trollstav? Det viktigaste är glädjen att få använda kniven och tälja.
– Jag brukar säga att trä är gratis, så det är ingen fara att misslyckas. Och du kommer att skära dig, vänta dig inget annat. Men var ändå försiktig med kniven, säger Erik Hansson med ett skratt.
HÄR KAN DU SKAPA I
KYRKAN
Teg: Drop in syjunta
Centrum: Stickkafé
Västerslätt: Kafé Ateljé
Tomtebo: Skapa och språka
Ålidhem: Handverkskafé
Ersboda: Hantverksstuga
Ersmark: Schack och syjunta
Tid och plats: svenskakyrkan.se/umea
Sophie Vainio och Elin Uppenberg täljer en sked och en spatel.
Erik Hansson slöjdar med Henry Guo och Robert Raddock.
Pilgrimer lämnar inga spår i skogen
Pilgrimsvandring är tid i skapelsen – med skaparen, sig själv och andra. Kanske kan längtan efter enkelhet och delande även tillämpas på kyrkans skogsbruk?
Text & foto Ulrika Ljungblahd
Ien glänta halvvägs upp på Tavelsjöberget har 18 män och kvinnor slagit sig ner på klipphällar och i blåbärsris för förmiddagsfika. De packar upp äpplen, smörgås och termosar ur ryggsäckarna medan samtalen växlar mellan cykelsemestrar och fjärilsnamn.
De började gå från Tavelsjö kyrka vid 10-tiden och är del av en årlig pilgrimsvandring som pågår under tre
dagar. Vissa sover över på liggunderlag i församlingsgården och hjälps åt med måltider och disk, medan andra deltar enstaka dagar.
Innan det är dags att snöra på sig kängorna för nästa etapp delar ledaren Ingela Eriksson några reflektioner kring dagens tema ”enkelhet”. Hon påminner om att det latinska ordet för pilgrim betyder främling. – Vi är gäster på det här klotet. En
pilgrim vill inte lämna några spår i naturen, utan lever enkelt utan att roffa åt sig, säger hon.
PILGRIMSVANDRING FÖRENAR två av Ingelas stora intressen: skogen och andlig fördjupning. Sedan 15 år tillbaka leder hon regelbundet retreater, vandringsgudstjänster och pilgrimsvandringar som anställd i Hörnefors församling. Skogen har hon haft en nära relation med sedan flytten till Västerbotten i mellanstadiet. Då var skogen en plats för lek och upptäckter. Nu tar hon hundpromenader på skogsstigarna utanför husknuten i Norrbyn, plockar bär och fascineras över växtlighet av alla slag.
– Skogen är ett av mina livsrum där jag känner mig trygg och hemma. Jag vet vad alla ljud och dofter betyder.
Det vill säga skog som ”fungerar”, inte trakthyggesbruk och monokulturer där alla träd är exakt lika höga. Ingela följer debatten om dagens skogsbruk, inte minst kring Svenska kyrkan som skogsägare.
– Svenska kyrkan ska företräda ett synsätt som innebär att naturen inte bara är lite grönt fluff, utan skapad med tanken att allt levande ska samexistera, säger Ingela. Vi tror på Gud, Skaparen.
SAMTIDIGT UPPMÄRKSAMMAS kritiserade avverkningar av kyrklig skog runt om i landet. Så hur ska Sveriges femte största skogsägare egentligen bruka sin skog så hållbart som möjligt? Det har den så kallade skogsutredningen i uppdrag att utreda. I slutet av september kommer slutrapporten. När utredaren frågade efter synpunkter från församlingarna runt om i landet skrev Ingela genast ett svar från en grupp ideella och anställda som arrangerar årliga
Ingela Eriksson delar tankar om enkelhet under ett fikastopp på pilgrimsvandringen.
”Gud, visa oss din väg och gör oss villiga att vandra den”
pilgrimsvandringar. I sitt svar utgår hon från pilgrimens sju nyckelord, där enkelhet är ett. Det innebär att ta vara på det man har, konsumera minimalt och låta resurser som skogsråvara bli långlivade produkter som binder kol i stället för engångsartiklar och energi. Hon beskriver också tystnaden i skogen som talar utan ord. Friheten för alla arter, inte bara den egna. Och skogen som ett heligt tempel där människor utforskar sin andlighet. – Vi möter skaparen i skapelsen, i ett kyrkorum som är evigt!
Ingelas erfarenhet är att axlar och stresshormoner sjunker. Alla sinnen aktiveras och perspektiven vidgar sig i en djup skog eller på ett högt berg. Det händer också något när man vandrar med andra. Pilgrimerna delar tankar, men också praktisk hjälp. Någon har extra sockar, någon annan skavsårsplåster eller en godispåse. – Delande är en god strategi för att uppnå enkelhet, säger Ingela och
exemplifierar med sin ryggsäck som hon packat så lätt som möjligt, men med möjlighet att även kunna dela med sig av vissa saker.
Vad hoppas du utredningen leder till? – Mod! Att Svenska kyrkan kan se sitt skogsinnehav ur fler perspektiv än som ett ekonomiskt värde. Mod att tänka 100 år framåt då vi behöver skogen som jordens lunga. Kyrkan ska leva som den lär, annars tappar vi trovärdighet. Många medlemmar får inte ihop Svenska kyrkans värderingar med bilden av en exploatör.
Ingela påpekar också att försoningsprocessen med det samiska folket kräver handling, inte minst i skogsbruket.
Det är dags för pilgrimerna att vandra vidare mot lunch med utsikt över Tavelsjöbygden. Innan de går ställer sig alla i ring och ber: ”Gud, visa oss din väg och gör oss villiga att vandra den”.
PILGRIMSVANDRA MED HUND VISITUMEA.SE/SV/VANDRINGSFESTIVALEN-HAJKA
Hur ska Svenska kyrkan ta hand om sin skog?
I SEPTEMBER KOMMER slutrapporten om Svenska kyrkans skogsbruk.
Utredningen undersöker hur Svenska kyrkan kan säkerställa ett skogsbruk som är hållbart ur många aspekter: ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt.
Utredaren Göran Enander har sedan april 2023 intervjuat en mängd berörda och inbjudit till rundabordssamtal.
Läs mer www.svenskakyrkan.se/skogsutredning
7 nyckelord för pilgrimen & skogen
FRIHET
Alla varelser har rätt till frihet. Frihet går hand i hand med ansvar. Vi har ansvar att lämna över en skapelse fri från överutnyttjande till nästa generation.
ENKELHET
Lev enkelt och använd alla resurser klokt. Nyttja trä till långlivade produkter som binder kol i stället för engångsartiklar och energi.
TYSTNAD
Skogen talar utan ord, men med många andra språk. Att uppleva skogen med alla sinnen berör människans innersta.
BEKYMMERSLÖSHET
Att se växter och höra fåglar sätter bekymmer i andra perspektiv. Meditativt och kravlöst vandrande kan vara läkande.
LÅNGSAMHET
Skogen växer långsamt. Varken naturen eller en människas andliga växt kan påskyndas.
ANDLIGHET
Skogen är ett heligt tempel, där upplevelsen av Gud som skapare och medvandrare blir tydlig. Vår litenhet som människor blir påtaglig.
DELANDE
Både skapelsen och packningen ska delas med andra. Respekt för andras behov präglar pilgrimens vandring, det gäller såväl taggsvampar som tiotaggare.
Utdrag ur svaret till skogsutredningen från Ingela Eriksson och pilgrimsgruppen.
I BEGYNNELSEN SKAPADE GUD...
Vad tror kristna egentligen om Bibelns skapelseberättelser?
Ungefär så här skulle nog en slumpmässig gudstjänstbesökare eller präst i Svenska kyrkan svara på frågor om när jorden skapades.
SKAPADES JORDEN...
... PÅ SEX DAGAR?
Nej. I Svenska kyrkan är teologer och (de flesta) troende överens om att Bibelns skapelseberättelse ska ses som en myt, inte fakta. Myten berättar om världens och människans villkor, och innehåller symboler som kan tolkas på många sätt.
Se alla Teo talks på www.teotalks.se
... FÖR NÅGRA TUSEN ÅR SEN?
Nej. Inom Svenska kyrkan talas det om att skapelsen fortfarande pågår, på ett sätt som passar ihop med evolutionsteorin. Det står i motsats till den bokstavliga bibeltolkningen, som tror att Gud skapade jorden helt färdig under en begränsad tidsrymd.
AV GUD?
Ja. Detta är kristna överens om – hur skapelseberättelsen än tolkas så berättar den att det finns en Gud som ligger bakom allt som existerar och har en tanke med allt och alla.
I en Teo talks-föreläsning talar Antje Jackelén om Bibelns skapelseberättelser. Här finns relationen till Gud, skapelsen, medmänniskan och det egna jaget. Moderniteten har vänt upp och ner på ordningen. ”Tänk om vi kunde vända tillbaka. Då tror jag inte vi hamnat i klimatnödläget och kunde slappna av i vår gudsrelation. Den är given av livet.” säger hon.
SKAPELSETID
1 september – 4 oktober
Nu firar Svenska kyrkan Skapelsetid, Season of Creation, tillsammans med kyrkor över hela världen. Årets tema är ”Hopp och handling”.
Treenige Gud, alltings Skapare, vi prisar dig för din godhet, som vi ser i all den mångfald som du har skapat. Du gör oss till en kosmisk familj som lever i ett gemensamt hem.
Vi bekänner att vi inte relaterar till jorden som en livgivande gåva från dig. Vår själviskhet, girighet, försummelse och övergrepp har orsakat klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald, mänskligt lidande såväl som lidandet för alla våra medvarelser.
Må Andens suckar ge oss en villighet att tjäna dig troget, så att vi kan höra och hela skapelsen och hoppas och handla tillsammans med henne, så att vi må få en försmak av hoppets frukter
Kärleksfulle Skapargud, vi ber att du ska göra oss mottagliga för dessa suckar av våndor och göra det möjligt för oss att ha samma medkänsla som Jesus, den befriande Herren.
Ge oss en ny blick för vår relation med Jorden, och med varandra, som varelser som är skapade till din avbild.
Amen
Förkortad version av bön i skapelsetid 2024. Du hittar hela på www.svenskakyrkan.se/skapelsetid
André Fischer intill sin bronsskulptur Stannfågel på Röbäcks kyrkogård.
”Människan är hel bara genom att vara”
En gnista tändes hos André Fischer när han fick prova på att skulptera under gymnasiet. Nu står hans bronsskulptur Stannfågel på Röbäcks kyrkogård, där han hoppas att den kan förmedla värme.
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg
Vid en damm på Röbäcks kyrkogård står en ung kvinna och tittar ner på en fågel på sin axel. Hon bär vantar och mössa, trots att hon just nu omges av sommargrönska och inande myggor.
– Jag skulpterade henne redan 2014, men hon gjöts först 2023 av ett konstgjuteri i Stockholm, berättar konstnären André Fischer, innan vi tar vår tillflykt undan myggen till Kulturmejeriet på Röbäck.
I de här lokalerna kom André i kontakt med bronsgjutning för första gången och här har han arbetat till och från genom åren. Inne i gjuteriet berättar han om den långa processen fram till bronsstaty – från skulptur i lera, via gipsavgjutning, silikonform, vaxavgjutning och gipsform fram till bronsavgjutning.
– Jag uppskattar den konkreta och praktiska aspekten av konstnärskapet. Att jobba i verkstaden tillför någonting, säger André Fischer.
DET VAR UNDER GYMNASIETS bildtillval han kom i kontakt med skulptur för första gången. – Jag gjorde ett porträtt av en klasskamrat och det tände en gnista inom mig, berättar André, som sedan fortsatte med en utbildning på Umeå konstskola.
– När jag avbildar människor kommer jag nära själva livet, det som är liv. Även om jag
främst arbetar föreställande är det sekundärt till känslan jag vill förmedla.
När André arbetar med modeller vill han skapa en stämning där personens naturliga sätt att vara lyfts fram. Han tycker att han har nytta av en utbildning han gått i filmoch tv-produktion.
– Att ge regi handlar om att få fram de styrkor som finns hos de man jobbar med, inte att tvinga fram något. Det blir ett samarbete där vi provar oss fram och jag ser mina modeller som arbetskamrater.
När han läste sin kandidatutbildning vid konstskolan HDK Steneby, knuten till Göteborgs universitet, låg ett stort fokus på att formulera sig kring sitt arbete.
– Det fick mig att börja sätta ord på sådant som främst var instinktivt innan och det ökade mitt intresse för filosofi. Jag kan se att mitt arbete snarare tar avstamp i filosofi än i andra konstformer.
Det han söker genom sin konst har han ändå svårt att hitta rätt ord för. Han funderar en stund och säger sedan att det handlar om känslor och frågor som han tror att många kan känna igen sig i. Samtidigt som det är allmänmänskligt och vardagligt öppnar det upp ett djup.
– Det handlar om någon form av vördnad för liv, för det som lever. Min förhoppning är att kunna påverka betraktaren på ett sätt
ANDRÉ FISCHER
Ålder 45 år
Boende Umeå
Familj Ja
Arbete Skulptör och säsongsarbetare på kyrkogård
Fritid Tecknar och läser gärna
som är lugnande, genom att förmedla att människan är hel bara genom att vara.
FÖR FEM ÅR SEDAN flyttade André tillbaka till Umeå för att gå Mastersprogrammet i fri konst vid Konsthögskolan. Strax efter utbildningen kontaktade han kyrkogårdsförvaltningen i Umeå med en idé om ett konstverk. Tanken var en plats, inte direkt kopplad till gravsättning, där människor kan ge utrymme för starka känslor.
– Det är viktigt att få utlopp för existentiella känslor, vare sig man uppfattar sig som sekulär eller troende. Att få ventilera utan att behöva formulera. Språket är till viss del begränsande och människan behöver kopplingen till den instinktiva och ordlösa känslan.
Idén togs väl emot och sedan slutet av juni står skulpturen Stannfågel på Röbäcks kyrkogård. Den ingick ursprungligen i en serie av tre skulpturer med samma modell, där det gemensamma är en stark inre rörelse. Första skulpturen heter Inombords och gestaltar en person som släpper taget om sina yttre murar
och låter det inre komma fram. Den tredje skulpturen, Inför, avbildar en person som befinner sig i ögonblicket mellan tvekan och att ta steget in i en ny situation. Den andra statyn i serien, som nu står på kyrkogården, heter Stannfågel. Den är inspirerad av en dikt av den tyske poeten Otto Ernst, där en människa frågar en fågel varför den stannar kvar när den långa vintern kommer. André översätter svaret fritt ”Den som flackar hit och dit i jakt på lätta stunder, har aldrig upplevt det stillsamma ljuset i sitt eget bröst.”
– Dikten anspelar på att det finns ett djup att hämta även i svåra situationer. Min tolkning blev att fokusera på det inre, men också närheten mellan flickan och fågeln, där det finns en värme även när det är kallt runt omkring.
MELLAN SINA KONSTUTBILDNINGAR har
André Fischer också gått en trädgårdsutbildning och arbetat inom anläggningsbranschen, de senaste tio åren som säsongsarbetare på kyrkogård. Just nu jobbar han på Västra kyrkogården i Umeå, där han uppskattar mötena med besökare.
– Det märks att människor kommer dit med tankar om livets ytterligheter. Det öppnar upp för en särskild sorts samtal.
André tycker själv om att besöka kyrkogårdar när han är ute och reser, både i Sverige och utomlands. Där tittar han på konsten som finns – skulpturer och utsmyckningar på gravstenar.
– Även om temat många gånger är teologiskt kan jag tycka att huvudfokus är livets villkor. Det är intressant att se hur det skiljer sig mellan olika kyrkogårdar. I Tyskland tycker jag det mänskliga lyfts fram på ett sätt som har gett mig tankar och idéer om framtida arbeten.
EFTER EN PAUS i sitt konstnärskap ligger André nu i startgroparna för en ny skulptur. Åtminstone vissa delar av arbetet kommer att ske här i Kulturmejeriets lokaler, där han har varit medlem sedan 2012 och hämtat mycket av sina kunskaper om att gjuta i brons.
– Det är en väldigt tillåtande plats, där man hjälper varandra. Jag blir glad när jag går in här, säger André Fischer.
Vid dammen på Röbäcks kyrkogård står konstverket Stannfågel.
TRE KÄLLOR TILL INSPIRATION
Naturen
”Där finns en rikedom av uttryck och händelser, ofta i det lilla formatet, som när en insekt vrider på huvudet och tittar på en. Den förnimmer något, den ser och är med i världen. Vad är det och hur avbildas något sådant?”
Människor
”Människan är människans glädje och sorg, som det står i Hávamál i Den poetiska eddan: ’Man är mans gamman’.”
Konstuttryck
”Vissa saker har en levande utstrålning, oavsett hur gamla de är. Som hällristningar där en hand eller fot, avbildad för tusentals år sedan, ger en direkt koppling till personen som gjorde den, som en tidsresa.”
Ska vi passa på nu när barnen sover? Näe, inte nu. Jag är för trött.
Sex är ett samtal mellan våra kroppar. Men ibland är kropparna i otakt, de vill olika mycket och vid olika tidpunkter. Så här kan ni börja prata om ert sexliv.
Text Ingrid Eriksson & Elisabet Jonsson, familjerådgivare
SEX HANDLAR OM att skapa en dialog där kropparnas njutning och behov får vara i centrum. Precis som med alla goda samtal bygger dialogen på nyfikenhet och uppmärksamhet. Man säger något som man själv är intresserad av, inväntar ett svar och ser om samtalspartnern vill prata om det eller har något annat på hjärtat. Både i det goda samtalet och i sexualitet handlar det om att hitta en dialog där båda parter nyfiket kan utforska sina egna och den andres tankar och behov. Jag behöver vara observant på min partners behov samtidigt som jag kommunicerar vad jag själv vill och behöver så att det blir ett ”sam”-lag, en dialog. Hur får vi till det goda samtalet om hur vi vill ha vårt sexliv? Hur får jag min partner att förstå att jag vill ha sex? Vilket blir gensvaret? Är det någon av oss som mer ofta tar initiativ? På vilket sätt – via ord, ögonkontakt, menande leenden eller beröring?
Ingrid Eriksson och Elisabet
Att ha sex utan lyhördhet riskerar att en i paret inte får ut det den mår bra av och i värsta fall går med på saker som känns obehagliga eller fel. I längden gör det att intresset för sex minskar, eftersom ens kropp inte får erfarenhet av att det är något skönt och tillfredsställande. Par som hamnat där behöver börja om. Prata om hur sexualiteten har varit, och att det inte behöver vara någons fel. Göra en omstart och odla nyfikenheten på varandra.
Detsamma gäller om sex mer har börjat handla om prestation än njutning, att det exempelvis går ut på att alltid få orgasm eller se till så att partnern får orgasm.
Vi behöver samtala om sex och om hur vår kropp fungerar med en partner. Vissa kroppar har lätt att känna upphetsning, andra har längre startsträcka. Dessutom förändras kroppar, så det som fungerade för två år sedan kanske inte gör det längre. Därför behöver vi hålla igång dialogen – livet ut.
4 TIPS OM SEX!
1
Viktigast av allt – respektera alltid dina egna och den andres gränser.
2
Träna på att berätta hur ni vill bli masserade på händer, axlar, öron eller andra kroppsdelar.
3
När ni känner er trygga med att prata om hur era kroppar tycker om att bli berörda – berätta vad ni har tyckt om med sex. Börja med att säga en sak var som ni gillar.
4
Testa att ha ögonkontakt när ni har sex. Hur blir det?
Jonsson.
50 gröna recept för höstens storkok
Bjud in till höstfest eller ladda för 20 lunchlådor. ”Kyrkans gröna kokbok” innehåller 50 vegetariska recept för läger, soppluncher och andra storkok.
CHILI SIN CARNE
20 portioner
5 vitlöksklyftor
5 gula lökar
5 gula och röda paprikor
½ dl spiskummin
½ dl paprikapulver
3 tsk chiliflakes (efter smak)
3 tsk vitvinsvinäger
2 kg växtfärs på svenska baljväxter eller sojafärs
6 paket krossade tomater à 390 g
5 dl vatten
1 msk socker
3 tsk salt
2 tsk malen svartpeppar
4 paket blandade bönor à 380 g (avrunna 230 g)
2 krukor persilja
Olivolja
ris eller nachochips sallad
• Skala och finhacka vitlök och lök. Tärna paprika.
• Hetta upp olja i en gryta och bryn löken tillsammans med kryddorna ett par minuter.
• Tillsätt vinäger och fräs igen.
• Tillsätt tärnad paprika, växtfärs, krossade tomater, vatten, socker, salt och peppar.
• Låt grytan puttra i ca 15 minuter. Rör om då och då.
• Tillsätt avrunna och sköljda bönor i grytan och låt dem bli varma.
• Smaka av med salt och peppar. Tillsätt finhackad persilja.
• Servera med ris eller chips och en sallad.
Recept av Jennie Högberg ur Kyrkans gröna kokbok, Argument förlag.
KRÖNIKAN
Våren göms redan i höstens växter
LENA FAGÉUS
Kyrkoherde Umeå
DET VAR TRÄDGÅRDSMÄSSA i Älvsjö. En av föreläsarna talade om trädgårdens och naturens läkande förmåga. Jag blev oerhört nyfiken och började leta utbildningar, litteratur och forskning som öppnade världen än mer för mig. Jag lärde mig om naturens läkande förmåga, skogsbad och stressrehabilitering i naturen. Numera talar många om naturen och skogen som både rekreation och andligt rum, men också som läkande rum. Det är en kravlös relation – du kan sitta på en klippa och titta över havet och havet kräver inget av dig –här kan du bara vara.
Jag började erbjuda både sorgegrupper och livsgrupper där vi använde trädgården och naturen för att bearbeta förluster och livssituationer. Det finns så många användbara metaforer och symboler. Vi grävde i komposten, skötte om den och talade om att förvandla skit till guld. Vad betyder det som metafor – har vi dåliga erfarenheter i livet som är möjliga att gräva i och omvandla till näring för liv och växt? Och oj, vad mycket ogräs vi rensade bort ur våra liv för att ge livsutrymme för annat att växa.
Höstens arbete av att gräva upp, skörda och förbereda för vinter blir en berättelse om nödvändigheten att gå från liv till död och från död till liv. Redan på hösten finns våren i växten, vågar vi tro det om våra liv också?
Naturen ger mig så mycket hopp, ger mig språk för liv. Men jag vet att jag behöver ge hopp till naturen och verka för att skogar, sjöar och hav ska fortsätta att leva och vara friska.
I lurarna
AMANDA MICHAELSDOTTER ERIKSSON, MUSIKER TAVELSJÖ
Hialøsa: Stanna där ni är/ Rullande gubben
Trion Hialøsas debutalbum får mitt skånehjärta att banka i tretakt och längta hem till rapsfälten och bokskogarna. Lyssna helst igenom Scanian very old pop som helhet.
Enteli: Ur Sagan om Ringen, Signatur
Enteli gjorde musiken till Radioteaterns uppsättning 1995. Jag tycker att vi alla skriver till SR och ber dem ta fram den ur arkiven. En perfekt lyssning i höstmyset.
Valkyrien Allstars: Det er ingen hverdag mer Valkyrien slutar aldrig att leverera spännande och svängig musik, innovativ, intim och med stark rot i den norska traditionen. En av deras äldre låtar som jag ofta återkommer till.
Amanda Palmer:
Drowning in the sound Med relativt enkla musikaliska grepp och sylvassa texter får Amanda Palmer fram något alldeles speciellt. Jag har följt henne sedan punk-kabarébandet Dresden Dolls.
Kate Young: Mountain Glittrande folkmusik från Skottland med fiol och röst, rytmiskt och magiskt. I höst släpps en ny skiva med låtar inspirerade av traditionella läkeväxter. Jag hoppas Kate kommer tillbaka till Umefolk fler gånger!
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna
Ewa är drivande i demensförening för
att stötta andra anhöriga
När pappan insjuknade blev anhörigföreningen en räddning. Sedan 14 år är Ewa Miller ordförande i Demensföreningen Umeå.
Demensföreningen Umeå
Stöttar sjuka och deras anhöriga, bevakar deras rättigheter och sprider kunskap.
För 20 år sedan misstänkte pappan själv att han var sjuk, och Ewa konstaterade snabbt att hon behövde ta hjälp. – Jag kunde ingenting om sjukdomen, men behövde kunna hjälpa min mamma som var syn- och hörselskadad. Hon tog kontakt med demensföreningen, åkte på en anhörigresa till Källan Spa och blev snabbt ledamot i styrelsen.
Läs mer: demensforbundet.se
rigresor och vattengympa.
– Men det viktigaste vi gör är samtalsgrupperna, säger Ewa.
I höst startar tre grupper där deltagarna får prata med andra som lever i liknande situation. På föreningens önskelista står även en grupp för ungdomar. De driver också frågan om att kommunen ska öppna ett boende för dementa som är yngre än 65 år. I dag är det dock svårt även för äldre att få plats på ett boende. – Mer än någonsin behöver vi stötta anhöriga!
– Föreningen var min räddning. Det var en sådan styrka att få träffa andra som gjort den här tuffa resan före mig.
I dag har föreningen cirka 180 medlemmar och en aktiv styrelse. De ordnar föreläsningar, anhö -
Därför fortsätter Ewa arbetet i föreningen, parallellt med förtroendeuppdrag i Sveriges kyrkosångsförbund, samfälligheten där hon bor, Umeå kommun och Svenska kyrkan.
Ulrika Ljungblahd
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
Ewa Miller är ordförande i Demensföreningen och aktiv i Backens kyrka. ”Jag vet att man kan göra skillnad” säger hon.
ELDSJÄLEN
Vill du hjälpa till att bära någon till sista vilan?
Vi söker fler personer som vill delta i ett bärarlag.
I samband med jordbegravning bär sex personer tillsammans kistan från kyrkan eller kapellet och sänker ner den i graven. Att vara del av ett bärarlag är ett hedersuppdrag, men du får också en mindre ekonomisk ersättning.
Intresserade inbjuds till en informationsträff. Kontakta Cajsa Lundström, 090-200 26 01 umea.administration@svenskakyrkan.se
Född 2010?
Prata med oss om sorgen
Att förlora någon nära kan väcka starka kanslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtla om din sorg, enskilt eller i grupp.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.
I samtalsgrupp får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.
www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
Anmäl dig till årets konfirmation
Missade du informationsträffen?
Lugn, det kan finnas platser kvar!
Kolla in: www.samycketmer.info
Tack vare rullstolen och anpassad skolgång kan Fatma gå i skolan i flyktinglägret i Kenya.
Rullstol räddade Fatmas skolgång
Hawa klappar sin dotters hand och smeker hennes kind. Åttaåriga Fatma är nästan blind, har nedsatt hörsel och kan inte gå. Hon sitter i en alldeles för stor rullstol och hennes blå slöja är dekorerad med små glänsande paljetter.
Text Lina Beutler Foto Josefin Casteryd/Ikon
Det har inte varit lätt. Familjen har tre barn med svåra funktionsnedsättningar. Hawa har burit sina barn överallt. Under flera år bar hon dem till skolan varje dag, tills hennes kropp inte orkade mer. En lösning var att lägga dottern i en skottkärra. Hon bäddade med en filt för att det inte skulle vara för hårt eller för smutsigt. Men då började människor ropa efter henne: – Där kommer mamman med soporna! Där kommer kvinnan med kadavret!
I den somaliska traditionen är skottkärran endast till för att flytta skräp, smuts och döda djur. Efter en tid stod Hawa inte ut längre. Hon slutade att ta sin dotter till skolan. Både för att skammen blev för stor och för att skydda barnet mot de elaka kommentarerna.
I flyktinglägret Dadaab i Kenya arbetar Act Svenska kyrkan med projekt för inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Det innebär att nå ut till barn som på grund av stigma och fördomar ofta göms undan.
SKOLGÅNG I
DADAAB, KENYA
Målet är att se till att barnen får möjlighet till skolgång samt hjälpmedel som kan ge dem utveckling, självkänsla och verktyg för att själva skapa en framtid med inkomst och trygghet som vuxna.
LÄRARNA PÅ SKOLAN saknade snart Fatma. Vart hade den lilla flickan tagit vägen? De träffade mamman och fick höra om stigmat och skammen, om de sårande orden som förföljde henne överallt. Genom Act Svenska kyrkan kunde lärarna ordna så att de tre barnen i familjen fick var sin rullstol. Den som Fatma har är alldeles för stor och hon riskerar hela tiden att halka ut mellan sitsen och ryggstödet. Men det är i åtminstone en rullstol, gjord för människor.
Varje dag tar familjen sina barn till skolan och varje dag ler de stolt mot sina barn när skoldagen är slut.
– Livet är inte lätt här i Dadaab, men det är inte omöjligt längre. Det finns en framtid och mina barn lär sig saker i skolan som gör dem glada. De trivs här och skrattar.
Dadaab ligger i Garissa i nordöstra Kenya, nära gränsen till Somalia. Området beskrivs ibland som världens största flyktingläger. Ett av Act Svenska kyrkans projekt är inkludering av barn med funktionsnedsättningar,
så de kan gå i skolan. Pengar kommer bland annat från insamlingen Världens Barn, som genomförs i samarbete mellan Radiohjälpen och 13 svenska biståndsorganisationer, däribland Act Svenska kyrkan.
Vi lever alla under samma himmel, med samma rättigheter. Sedan 1874 har vi fört denna kamp för och tillsammans med människor som lever i utsatthet över hela världen.
VAR MED DU OCKSÅ – BLI MÅNADSGIVARE!
svenskakyrkan.se/act
”En varm och rak skildring av relationer mellan människor”
LISA TEGBY
Präst och bokslukare
HJORTRONMYREN
heter boken, och för en Sara Lidmanläsare är det ju lätt att associera till Saras Hjortronlandet och fundera på vad nu detta kan vara; ett försök att fortsätta i Saras spår eller…?
Men detta är något helt annat. Visserligen utspelar sig Hjortronmyren i Västerbottens inland, visserligen har författaren rötter i Västerbotten, visserligen finns det skog, passion och kamp för tillvaron också i Hjortronmyren men Ulrika Lagerlöf skriver sin alldeles egen bok. Och jag tycker mycket om den.
I vartannat kapitel möter vi Siv som på 1930-talet blir kocka i en skogskoja där hon ska laga mat och bo tillsammans med tio skogsarbetare. Det är inget okomplicerat liv, men Siv märker att hon trivs och gläds åt att få använda sin förmåga att styra och ordna, något som det inte fanns utrymme för hemma eller som piga.
Eva är huvudperson i de andra kapitlen, som utspelar sig i nutid. Eva är kommunikatör i ett skogsbolag och skickas av sin arbetsgivare till det inre av Västerbotten för att lösa en mediekris. Eva har sina rötter i trakten och mycket kluvna känslor för den, men så småningom märker hon hur mycket
hon hör hemma i sitt ursprung med allt vad det innebär. Det visar sig också att Siv och
Eva hör ihop med varandra. Deras kvinnoliv är olika men har starka beröringspunkter.
Samernas kamp för sin tillvaro och sina marker, skogsarbetarnas hårda villkor och dagens skogs- och miljöfrågor är den miljö där berättelsen utspelar sig. Men framför allt är romanen en varm och rak skildring av relationer mellan människor, om passion, vänskap och fördomar. Och sånt påverkas ju alltid av den omvärld där vi lever. Jag ser mycket fram emot att läsa fortsättningen av sviten Timmerfolk, där Hjortronmyren är den första delen.
BÖNBOKEN TRADITION OCH LIV ska vara som en katedral skriver de som gjort boken. Man ska kunna gå omkring i den, stanna till, hitta nåt nytt, få plats för egna tankar, fördjupas i sin tro och sitt andliga sökande. Bönboken följer både kalenderåret och kyrkoåret men har också böner, bibelord och dikter för sådant som studentexamen, bröllopsdagar, pensionering, våra ägodelar och sorgens dagar. Den ger också ordningar för att i bön och eftertanke bygga sin dag och sin vecka. Bönboken kom i en första upplaga för tjugo år sen. Nu har den kommit på nytt, förnyad och utvidgad. Den är en guldgruva att ha på köksbordet eller på nattduksbordet. Här intill läser du början på KG Hammars bön om hösten.
Gud, sänd din Ande som en morgondimma över våra liv, till ständigt nytt liv och nya livsmöjligheter.
Sänd din Ande som klar höstluft så att vi kan andas fritt och känna rymd och frihet omkring oss.
LÄST
Verbum förlag
Romanus & Selling
KAN HETSA DEBUSSY SKREV OM EN SÅDANS EFTERMIDDAG
Spirakryss 3-2024 Erik H orig 2024-08-12
BRUKAR FEST VANLIGT BARR GRUND- TEKNIK MAN I FÖR BOENDE O. KAN ÄMNE SOM FEL PÅ SKÅNE YNGRE STAD I BARR NR 11 HAN BILEN
INDIEN SES PÅ VISAR GÖRA NYTTA ANTAL MODERN ENTAL TEKNIK
HA DRIVMÅLET MEDEL BAKOM I USA SIG VAR ÄR AKFRANK ROBAT ANDERS- BELÄSON GENHET MED PYSCH I I I I I I ORA- UR- LUFT- Spira TORER SINNET ENS RÖ- nr 3 RELSE TYP AV
LÄKAR- LEUTJÄNST KEMI TJEJ
SPANSKA ÅKT EL- FLÖG SMÅ- LER BLIR FÖR RÄTTER KVAR HÖGT FLÖDE 30 MIN
FÅS PÅ DE GÅR SPELAS KAN PRÄST- UT I VÄN- VARA GÅRDEN NÄSTA TAN PÅ BRISTBACKEN ÅR BÄTTRE? VARA BRUKAR HUVUD- FORDVI VÄL STAD I MODELL KOL- VIET- HÖR HALEKT NAM VET TILL SMÄLTA SÖKA RAD YO-YO STATSNER SÄLL- SOM OCH FÖROCH DÖ SKAP PLÅ- OFTE- BUND RYAN GADES DAL
KRÄVER KONBATTERI TROLTUPPA LANT AV MAN x2 BLIR POTTERS UTAN FÖRE SERIE- POLARE EGEN LIMPA FIGUR ÄPPLE I STAT PLATT KANADA PLATS VANLIG ÄR FÖR HYRES- MED PÅ PAUS VÄRD SLUTET
TRAFIK- VARA I ESTBIBEL- MEDDE- HATTEN VÄG- LANDS DEL LANDE PYTTE- SKÄL DOMÄN ÄGODEL PLÄTT DEN KLARAR LAND O. VATTEN KNIV- UPPTOPE- SLÖJD TÄCKTE LIUS ELLER HALLEY SÖMNAD
Konstruktör: Anders Perstrand
LÖSNING KORSORD NR 2 2024
Grattis Charlotta Rosén och Kristina Ström som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får ”Den längsta resan” av KG Hammar. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 4 november till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn:
Adress:
Ort:
Nya träd och bänkar pryder minneslund
Likt en glänta i tallskogen ligger minneslunden på Röbäck. Här är askan efter 364 personer gravsatt.
Var sjätte gravsättning i Umeå sker i en minneslund. Nu har minneslunden på Röbäck fått nya träd och bänkar.
Det helt anonyma gravskicket minneslund fortsätter att vara lika populärt år efter år. Sedan 2014 har i snitt 17 procent av gravsättningarna i Umeå skett på någon av de fyra minneslundarna.
Minneslunden i Röbäck, som ligger i en glänta i tallskogen, togs i bruk 1987. Sedan dess har utsmyckningen förändrats, senast sommaren 2024 då fem nya träd planterades på gravsättningsytan, som är omgiven av en ring av cortenstål.
– Träden är väldigt uppskattade av besökarna, säger arbetsledare Kaj Lindbäck. De blir en symbol för något som växer och lever vidare.
Vid minneslunden finns även fyra sittbänkar, en plats att lämna ljus och blommor, samt cortenstolpar med belysning, som lyser upp skogen.
– Vi har också satt ner en del lökar i gräsytan så den blir alldeles vit och gul på våren, säger Kaj. I minneslunden gravsätts den avlidnas aska i en textilurna av linne, som inte kostar anhöriga något. Det tillkommer inte heller någon kostnad för skötsel.
SKIPPA GLAS VID GRAVEN
Visst är det vackert med ljus på gravarna i höstmörkret. Men undvik glasljus! Det är stor risk att regn och snö driver in i ljuset, fryser och spränger glaset. Både djur och människor kan skada sig på splittret.
1 OKTOBER
Första oktober är höststädningen klar på alla gravar som har skötselavtal med kyrkogårdsförvaltningen. Då går det fint att plantera ljung och andra höstväxter. Du kan även beställa ljung fram till den 25 oktober.
FRÅGELÅDAN
”Hur sent på hösten går det gravsätta en urna?”
– Det beror på hur snabbt det blir fruset i marken. Till den sista oktober brukar det gå bra och därför är våra askgravlundar öppna för bokning av gravsättning fram till dess.
Gravsättningar i enskilda gravar kan bokas året om, men för att kunna gravsätta när marken är frusen behöver den tinas med ett värmetråg. Det bränner sönder gräs och planteringar på platsen så därför är det bättre att vänta med urnsättningar till våren.
Enligt begravningslagen ska gravsättningen göras inom ett år från kremationen. Därför är det bra att ordna med gravsättningen innan vintern om ettårsgränsen kommer att passeras när det är fruset ute. Det gäller även om gravsättningen ska ske genom spridning av aska i naturen.
Kistor ska gravsättas inom 30 dagar från dödsfallet oavsett årstid.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13-14.30. E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.
SPIRA BESÖKER
Husmor Helena bjuder till bords
På konfalägret i Tavelsjö är det all inclusive, tack vare husmor Helena Lidberg och hennes kollegor i köket. – Det är mycket planering inför, men under lägret är det hur roligt som helst!
Fem minuter innan matgästerna börjar sjunga bordsbönen om en matvagn till himlen bär husmor Helena Lidberg och dagens köksassistent Åsa Bergius plåt efter plåt till serveringsbordet. På lunchmenyn för närmare 50 hungriga konfirmander och ledare står ”restfest” med vegetarisk tacogratäng, panerad torsk och uppstekt korv.
KONFIRMATIONSLÄGER 2025
Den 9 september släpptes platserna till konfirmation 2024/2025. Info och anmälan: www.samycketmer.info
– Jag har insett att vi inte behöver krångla till det. Ungdomarna blev så glada i går för pommes och grillkorv, säger Helena Lidberg, som vanligtvis är husmor i Ersbodakyrkan.
Inför sitt första konfaläger för tre år sedan läste hon skolmatsedlar för inspiration. Rätter som korv stroganoff och kebabgryta har blivit återkommande. Till kvällens kycklingkebab kommer hon att servera tortillabröd – av praktiska skäl. Pitabröd tar för mycket plats i frysen, trots att gården i år har fått en extra frysbox. Brödet för kommande tre dagar fyller ett helt frysskåp. Inför lägret har Helena och hennes medhusmor Susanne Lundberg planerat, klurat kring specialkost och beställt varor. Vilken mat som är populär varierar från läger till läger. I år går det åt mängder med müsli till frukost, men knappt några ägg.
– Vi kanske ska baka sockerkaka i eftermiddag, föreslår Helena medan hon plockar rent vid serveringsbordet.
Ulrika Ljungblahd
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan xxxxx till xxxxx 20xx.
Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
MUSIK & KONSERTER
Go Bach to sleep tisdag 17 september kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Lyssna på några av J. S. Bachs vackraste verk, på svagt registrerad orgel och cembalo. Helena Holmlund, organist.
Coda Vokal och Umeå stads damkör lördag 21 september kl 18.00, Umeå stads kyrka. Damkören
Coda Vokal i en gemensam konsert med Umeå stads damkör. Det folkliga möter det klassiska.
Konsert för Världens barn lördag 28 september kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Tavelsjö kyrkokör, Tavelsjö barnkör samt lokala musiker och solister. Insamling till Radiohjälpens kampanj Världens barn.
Andliga sånger lördag 28 september kl 18.00, Degernäs missionshus. Vackra väckelsesånger, pärlor av Gustav Nordqvist och Lina Sandell och välkända psalmer. Mikael GranbergSandlund, baryton. Anders Winterstam, piano och orgel. Fikaservering.
Fyra händer och en flygel söndag 29 september kl 18.00, Backens kyrka. Jörgen Olsson och Stefan Norberg, piano. Musik av Grieg, Schubert, Satie, Gershwin, H Squire och Sjostakovitj.
Orgelkonsert lördag 12 oktober kl 15.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam spelar musik av Peteris Vasks, Dieterich Buxtehude, Dobrinka Tabakova, Hermann Schröder och Léon Boëllmann. Fikaservering efteråt.
Musik i Svenska kyrkan Umeå
Höstens konsertprogram finns i kyrkorna och som pdf på webben.
Barnens karneval söndag 13 oktober kl 15.00, Umeå stads kyrka. En musikalisk upplevelse på 35 minuter för alla åldrar. Kompositör Per Egland har skrivit åtta låtar utifrån tavlor av Joel Hultdin, präst och konstnär i Umeå. Lisa Oscarsson på orgel och My Eklund på blockflöjter.
Höstkonsert med Camerata Umensis onsdag 16 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Musik av Haydn, Fauré, Vivaldi, Preisner och Mozart.
Konsert med Umeå stads motettkör lördag 19 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Körens personliga favoriter. Det blir allt från renässansen till dataspel. Dirigent Jonas Östlund. Önskepsalmen söndag 20 oktober kl 15.00, Umeå stads kyrka. Kom och sjung din önskepsalm. Även 17/11. Höstkonsert med Camerata Umensis söndag 20 oktober kl 18.00, Ersbodakyrkan. Musik av Haydn, Fauré, Vivaldi, Preisner och Mozart.
Umeå Barockkör i allhelgonatid söndag 27 oktober kl 18.00, Backens kyrka.
MUSIKNYHETSBREV VARJE MÅNAD
Du prenumererar väl? Gratis förstås!
Helena Lidberg bjuder konfirmanderna på restfest till lunch.
Musikhistoriska pärlor från Bach, Bruckner, Händel och Schütz. Polstjärneprisvinnande harpisten Johanna Ander Ljung. Charlotte Petersson, kontrabas. Maria Axell, orgel. Esther von Schoenberg, dirigent. Inträde 150 kr.
Tonen som svarar – poesi och musik i allhelgonatid onsdag 30 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Maja Svedmark, poesi. Lisa Sandberg, violin. Sonja Marklund, mezzosopran. Lisbeth Fors Malm, sopran, piano och orgel. I ord och ton fredag 1 november kl 16.00, Backens kyrka. Ingemar Grahn, sång. Maria Axell, piano och orgel.
Requiem av Oskar Lindberg söndag 3 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Ett sällan framfört requiem av Oskar Lindberg. Orkester, kör och solister möts i ett verk som genomsyras av både romantiska och körlyriska klanger. Oratoriekören.
Agnes Auer, sopran. Susanna Levonen, alt. Mats Carlsson, tenor. Johan Wållberg, bas. Orkester. Dirigent Jonas Östlund. 200 kr, Biljettcentrum. Orgelkonsert lördag 9 november kl 15.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam spelar musik av J.S. Bach, John Gardner, Amy Summers och Sigfrid KargElert. Fikaservering efteråt. Fyra storslagna kompositörer söndag 10 november kl 18.00, Backens kyrka. Sång av Ania Winek Albertsson, Josefin H Nyström, Lisbeth Fors Malm, Susanne O Nilsson och Åsa Bergenheim. Aleksandra Foltynowicz-Matyba, piano.
Brasskvartett och orgel söndag 17 november kl 18.00, Backens kyrka. Peter Nygren, Daniel Hedin, Mattias Petersson, trom-
Kolla appen Kyrkguiden, eller webbkalendern svenskyrkan.se/ umea
bon. Linus Mattsson, tuba, Maria Axell, orgel. Musik av Gabrieli, Bach, Wagner, Fauré och Speer. Adventskonsert onsdag 27 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Kulturskolans symfoniorkester, Umeå stads ungdomskör och Näktergalarna.
KNOPP & KROPP
Torsdagar tillsammans, tro och tillhörighet torsdag 26 september kl 17–18.30. församlingsgården öst på stan. Varannan torsdag. 17 Middag, 18.45 Vardagsmässa/barnandakt
19.15 Samtal kring livet och Bibeln. Anmälan middagen måndag till rillian.eriksson@ svenskakyrkan.se
Film och existens tisdag 17 september kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Även 1/10, 15/10 och 29/10.
Campuskvällar - Klimatoch hållbarhetstema onsdag 18 september kl 18.30, Ålidhemskyrkan. SEE hållbarhetsvecka. Kvällen inleds med mässa. Sorgekväll för dig som mist en älskad djurvän torsdag 24 oktober kl 18.00, Ålidhemskyrkan.
Tänd ljus, skriv i minnesboken eller ta med ett foto och lämna på ett bord i kyrkan.
Studiecirkel Idealitet i förändring tisdag 17 september kl 13.15, Umeå stads kyrka. Varannan vecka. För dig som är ideell eller funderar på att bli.
Anmälan Rut Niska
Säfström, 070-545 06 49 Kreativ grupp för dig som lever med psykossjukdom måndag 4 november kl 13.30. Prova olika kreativa uttryck och träffa andra som lever med psykossjukdom. Anmälan: myemma.nilsson@ svenskakyrkan.se
RETREAT & FÖRDJUPNING
Meditation i Umeå Måndagar kl 18.15, Umeå stads
kyrka. Tisdagar kl 18.15, Backens kyrka. Onsdagar kl 12.00, Mariakyrkan. Torsdagar kl 18.00, Ålidhemskyrkan.
”Smaka på Guds ord” torsdag 19 september kl 18.45, Tegs kyrka. Meditation över söndagens bibeltext. Varannan torsdag.
Pilgrimsvandring runt Tavelsjön lördag 21 september kl 9–16.30, samling Tavelsjö kyrka. Ta med sittunderlag, fika och lunch. Retreatkvällar tisdag 24 september kl 18.00–20.30, Kyrkstugan, Nydalasjön. Anmälan. Även 22/10 och 19/11.
Heldagsretreat lördag 19 oktober kl 9.30–16.30, Backens prästgård. Ledare Erik Hansson och Bo Glas. Anmälan.
Frälsarkransen för dig mitt i livet onsdag 20 november kl 18.30, Västerslättskyrkan. Sju kvällar och ett helgläger. Anmälan.
Halvdagsmeditationsretreat söndag 24 november kl 15–18, Backens kyrka. Ingen anmälan. Ledare Erik Hansson.
GUDSTJÄNSTER
Festmässa söndag 6 oktober kl 10.00, Ersmarkskyrkan. Återinvigning av kyrkan efter renovering. Biskop Åsa Nyström, barnkören Joy och Ersmarkskören med flera.
Drop in-dop lördag 19 oktober kl 11–14, Tegs kyrka. Se www.dropindop.se
Barnens minnesgudstjänst lördag 2 november kl 14.00, Backens kyrka. En minnesgudstjänst anpassad för barn från 5 års ålder. I musik, tankar och ljus får vi minnas människor och djur som vi saknar. Längd ca 30 minuter.
ALLT SOM HÄNDER!
HÅLLBARA MÄNNISKOR
En föreläsningsserie.
Tre onsdagar kl 18.30 i församlingsgården Öst på stan
25 september: Livets rytm och den mänskliga musiken med Ingrid Hammarlund, musikterapeut och prefekt vid Kungliga Musikhögskolan.
23 oktober Musikens läkande kraft med Patrik Sandin, konstnärlig ledare för Ersta kulturscen.
20 november: Cecilia Melder, forskare i religionspsykologi med inriktning på existentiell hälsa.
UMEÅ PRIDE
Maja Beskow – livet, lusten och längtan onsdag 25 september kl 19.30, Ålidhemskyrkan. Föreläsning av Karin Holmgren, Folkrörelsearkivet.
Drop in-vigsel fredag 27 september kl 15–20, Umeå stads kyrka. Se: dropinvigsel.se
Prideparad
lördag 28 september kl 12.00, Döbelns park Kärlekens mässa
lördag 28 september kl 16.00, Umeå stads kyrka.
Regnbågsmässa söndag 29 september kl 11.00, Ålidhemskyrkan.
Vem får vara med? söndag 29 september kl 12.30, Ålidhemskyrkan.
Föreläsning med Kristin Knutsson: Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Kafé Ateljé Heliga danser Livsberättargrupper Handarbetskafé Bibelsamtal Orgelsoppa Promenadgrupper Skapande Samtalsgrupper Vardagsmiddagar Öppen förskola Tacotorsdag Gospelgympa Sinnesrogudstjänster Ungdomsträffar och mycket mer. Se appen Kyrkguiden eller www.svenskakyrkan.se/umea
Hösten 2024 Mötesplatser runt om i Umeå
Allhelgona
1–3 november
Välkommen för stillhet och ljuständning
För öppettider och minnesgudstjänster: svenskakyrkan.se/umea/allhelgona eller kalendariet på webben.
KYRKAN PRIDE
Testa något nytt, eller fortsätt med det du älskar!
Träffa andra, sjung i kör, promenera i grupp eller ät tillsammans. Det finns något för alla, välkommen till kyrkan i höst. www.svenskakyrkan.se/umea