OM
delar i påskens ljudbok
GRUPPEN VÄCKER
MINNEN TILL LIV
SYTT URNAN
TILL SIN BEGRAVNING
FAMILJERÅDGIVARE FÖRKLARAR GRÄL
”Jag
har stort behov av att
få leka”
Christer Rosenqvist bodde fyra månader i franskt kloster
Nr 1 2024 Utges av Svenska kyrkan i Umeå
VÄLKOMMEN
Drama i ljudbok och vikten av en frisbee
”Igen! Läs den igen.”
Visserligen hade skärmarna inte gjort sitt intåg när mina barn var små, men vissa böcker fick vi laga med tejp för att de skulle hålla ihop. Och så här i 20-årsåldern verkar de fortfarande se vissa tv-serier och filmer om och om igen.
De är inte ensamma. Människan verkar behöva berättelser, som berättas gång på gång. Som påskens drama. Samma story år efter år – och ändå alltid något nytt att upptäcka. Nytt för i år är att du kan lyssna på kapitlen som ljudbok. Scanna qr-koderna på sidan elva och hör hela historien – för första eller femtielfte gången.
Årets påsk-Spira har temat ”Berätta om”. Det går att läsa dubbeltydigt, både att berätta om något – exempelvis sitt eget liv som livsberättargruppen i Västerslättskyrkan – och att berätta något om och om igen. På så sätt kan berättelsen bli läkande. Psykoterapeuten och prästen Lena Fagéus har lyssnat på otaliga berättelser om det allra svåraste. ”Först mår de sämre för att de kommer ihåg allt igen, men sedan blir det bättre.”
Möt också församlingspedagogen Christer Rosenqvist som tillbringade hösten i ett franskt kloster. Bland meditation och andlig läsning fick en frisbee oväntat stor betydelse.
INNEHÅLL NR 1 2024
4 Aktuellt Säkrare sätt att sänka kistor. Sorgesamtal efter husdjur.
7 Jag & Gud ”Jag tror att Jesus visade vägen”
TEMA BERÄTTA OM
8 De minns dass, kakelugnar och husdjur
11 Berättandet är läkande
12 Påsktips! Lyssna på ett drama i sex delar
14 Smakprov på årets predikningar
16 Mötet Christer Rosenqvist
20 Hon sydde egen urna till begravningen
21 Eldsjälen Virkglad volontär på kafé
22 Krönika Lena Fagéus
23 Du & Jag Ny serie om relationer
26 ”Jag var den fattigaste av de fattiga”
27 Bokspalten Lisa Tegby
28 Umeås kyrkogårdar
29 Korsordet
30 Spira besöker Unga ledare får inspiration
30 Kalendarium
Vårljuset, alltid ljuset! Smärtsamma konflikter
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna
Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17
Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd
Ansvarig utgivare
Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Christer Rosenqvist
Foto: Malin Grönborg
Nästa nummer kommer ut 2 juni 2024
”Orden får fortsätta att klinga för mig – ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek.”
KRÖNIKAN Lena Fagéus
SVANENMÄRKET
Varför vill du vara ledare i kyrkan?
Spira frågar tre av deltagarna på Inspirationsdagar för unga ledare tidigare i år.
TILDA SUNDSTRÖM, UMEÅ
– Jag känner mig sedd och det är en fantastisk gemenskap. Jämfört med skolan så får jag mer tillit. Ledarna säger: ”Du klarar det här” och jag vågar testa. Man kan tro att kyrkans ledarutbildning bara handlar om att lära sig om Gud, Jesus och slå i Bibeln. Men det är så mycket mer, som kris, kommunikation och första hjälpen.
MAJA LUNDH, LYCKSELE
– Det är jättekul att vara ledare. Det roligaste är att se framsteg i en grupp, hur blyga konfirmander avslutar sin konfirmation som bästa kompisar. Ledarutbildningen innehåller mycket praktik. Kursen ”Trygga möten” om bland annat barn som mår dåligt, har jag haft användning för i flera andra sammanhang.
KOMMENTAR PÅ KRITA
JONATAN WIDMARK, UMEÅ
– Det är en gemenskap där ungdomar växer, känner sig som en del av något större och att ”det är någon som tror på mig”. Jag har gått ledarutbildning och sedan varit ideell ledare i ledarutbildningen i Mariakyrkan. Jag tycker mycket om det kyrkliga sammanhanget och hur de anställda ser unga som kompetenta. 30
av Lars Segerstedt
Kapitel i fastans och påskens berättelse.
MARS
Visste
du att…
I år pågår den kristna fastan inför påsk och den muslimska fastemånaden ramadan parallellt under tre veckor. Kristna fastan avslutas på påskafton. Ramadan avslutas drygt en vecka senare. Fasteperioder finns i de flesta religioner.
Det finns en podd för dig som gillar teologi och forskning? Här ryms ämnen som leken och riten, gudstjänstkreativitet, matfattigdom och gudsbilder i förändring. Avsnitten är ungefär 20 minuter långa. Podden kommer från Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.
Gud, vi ber om rättvis fred där skapelsens och människors värde och värdighet värnas.
Sveriges biskopar
Vid stora evenemang i Umeå som Rally Sweden och Brännbollsyran är Svenska kyrkan självklart på plats! Håll utkik efter skölden. Den kan dyka upp på doftgranar, jackor och vattenflaskor.
LÄS MER: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA
MADELENE EDLUND
som debuterar med boken ”Vi kom från Johannes”.
Vem var Johannes?
– För 25 år sedan berättade min farmor en tragisk historia om en släkting som tydligen tog livet av sitt barn och sig själv. Jag rafsade ner historien på en lapp och sedan har den hängt på min anslagstavla. När pandemin kom – och det gavs tid till saker –upptäckte jag att riksarkivets alla kyrkböcker ligger gratis på nätet. Jag blev en slags detektiv och grävde i alla trådar som fanns om Johannes, min farmors farfar som dog 1903.
Vad lärde du dig?
– Jag hade ingen aning om att research är så roligt! Jag har läst böcker om sanatorievård, nybyggarbarn i Jämtland, samisk historia och vattenreglering. Jag har läst gamla dagstidningar och pratat med militärhistoriker. Det har gett mig en annan förståelse för mig själv och dem jag kommer ifrån. Folk har gjort så gott de kunnat. Jag inser också varför jag har så starka band till vissa landskap och platser, som vägar och vatten.
Och så blev det en bok.
– När jag samlat en massa fakta insåg jag att här finns en berättelse. Det är en ganska sorglig historia. Inget för den som bara älskar feelgood med lyckliga slut. Tack vare författare som Karin Smirnoff bestämde jag mig för att skriva som jag pratar. Språket är koncentrerat, poetiskt och rytmiskt. Ulrika Ljungblahd
Kyrkogårdsarbetare på Röbäcks kyrkogård använder maskin med specialgjord lyftbalk för att gravsätta kistor.
Säkrare sätt att
sänka ned kistor
Kistsänkningar för hand är riskabla för kyrkogårdsarbetare. Det är en anledning till att de infört en ny gravsättningsmetod, granskad och godkänd av kyrkogårdsutskottet i Umeå.
En kista förs på bårvagn ut på Röbäcks kyrkogård av två kyrkogårdsarbetare. Där står en grävmaskin redo med en särskild lyftbalk, som sänker kistan långsamt ner i graven. Därefter bugar de båda arbetarna vid graven innan den fylls igen.
Glenn Sjöström från kyrkogårdsutskottet i Svenska kyrkan i Umeå blev nöjd när han fick se den nya gravsättningsmetoden.
– Det kändes värdigt och som något vi kan stå för. Jag upplevde den till och med som varsammare och stabilare än en nedsänkning för hand, säger Glenn, som själv deltagit i bärarlag.
Traditionellt sänks en kista ner för hand av sex personer. Eftersom kyrkogårdarna har färre anställda på vintern är det svårt och tidsödande att samla ihop tillräckligt många.
Enligt arbetsmiljöföreskrifterna får varje person inte bära mer än 25 kg, vilket innebär max 150 kg inklusive kista. Med en ökande vikt på befolkningen riskerar de att bära betydligt mer än så. Kaj Lindbäck på Röbäcks kyrkogård har satt sig in i metoden och låtit konstruera bärbalken som nu används.
– Den ger en värdig sänkning oavsett vikt på kistan, och tar bort risken för att vi anställda ska falla eller skada oss.
När gravsättning görs i samband med en begravning bärs och sänks kistan av anhöriga, Svenska kyrkans bärarlag eller kyrkogårdsanställda. Då kommer grävmaskinen inte att användas, men det finns planer på att köpa en kistsänkare, som skulle göra även de gravsättningarna säkrare.
– Den placeras som en ram runt graven. Kistan bärs ut och sätts på kistsänkaren, som sedan långsamt sänker ner den i graven, säger Kaj. Helena Andersson Holmqvist
HALLÅ DÄR
Prata om din sorg efter ett älskat husdjur
– I kyrkan tar vi all sorg på allvar, konstaterar diakon Irja Wikström. Till henne kan veterinärer hänvisa personer för stödsamtal när de förlorat ett husdjur.
Idén om stödsamtal till djurägare fick hon som diakon i Borås.
– Jag upplevde att människor inte vågade söka stöd i sorgen efter ett djur, att de var rädda för att inte tas på allvar, berättar hon.
Enligt Irja Wikström rasslade det till av människor som hörde av sig när hon började erbjuda stödsamtal. Nu har hon satt upp lappar om samtal på djurkliniker i Umeå och har haft samtal om både ny och gammal sorg.
– Kanske har de tidigare inte vågat prata på grund av rädslan för ett krasst bemötande av andra, som inte förstår att man kan ha en nära relation med någon av en annan art.
Hos Distriktsveterinärerna på Umåker välkomnar veterinär Cicci Tjernström initiativet.
– Människor som förlorat ett djur behöver prata med någon som lyssnar och förstår sorg, och
som stöttar dem i att det är okej att sörja ett husdjur.
En del av de hon möter har sitt husdjur som närmast anhörig och är i övrigt är ganska ensamma, utan någon att prata med. Cicci försöker ta sig tid att lyssna, men kan till slut behöva gå vidare för att hjälpa ett annat djur.
– Då är det jättebra att kunna hänvisa till någon annan.
Förra året ordnade Irja Wikström en träff i Ålidhemskyrkan för sörjande djurägare, något hon vill upprepa varje år.
– Det saknas rum och ritualer där sorgen efter ett djur får synas. Många uttryckte att detta var något de hade längtat efter.
Helena Andersson Holmqvist
HIPP HURRA FÖR 150 ÅR
AV GLOBALT ENGAGEMANG
1874 bildades Svenska kyrkans mission, SKM. Idén var att ”dela tro och liv och stå på de utsattas sida runt om i världen”. 150 år senare är namnet ett annat, men Act Svenska kyrkan fortsätter uppdraget. I Tegs kyrka kan du se en fotoutställning med bilder från historien.
LÄS MER: SVENSKAKYRKAN.SE/ACT
CARLSKYRKAN FIRAR 40 ÅR
För 40 år sedan invigdes Carlskyrkan på Carlshem. Det firas med en jubileumsvecka 18–24 mars. Besökare på öppen förskola, våffelkafé och andra veckoträffar kan förvänta sig något lite extra festligt. Palmsöndag den 24 mars blir det 40 års-jubileum med gudstjänst, fest och kyrklunch.
KLIMAKTERIEKURS SKA FÖRBÄTTRA ARBETSMILJÖN
Kunskap om klimakteriet är en del av Svenska kyrkans arbetsmiljöarbete i Umeå. Därför inbjöds medarbetare och arbetsledare till en föreläsning med två klimakteriecoacher. Ett 30tal personer deltog.
– Kunskap ökar våra möjligheter att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete, vilket minskar risken för ohälsa, säger Helena Drugge, kanslichef. Föreläsningen har uppmärksammats i både Kyrkans tidning och fackförbundstidningen Vision.
TA PAUS I KYRKSTUGAN UNDER SKIDTUREN
Kyrkstugan vid Nydalasjön är ett populärt utflyktsmål sommartid. I år öppnar stugan även under vårvintern och våren. De flesta torsdagar mellan 11 april och 30 maj är det Öppen stuga kl 13-16 med enkelt fika. Stugan är även öppen den 21 mars. Se svenskakyrkan.se/umea/kyrkstugan
Den som tagit farväl av ett husdjur kan behöva prata om sorgen.
Vill du hjälpa
till att bära någon till sista vilan?
Vi söker fler personer som vill delta i ett bärarlag.
I samband med jordbegravning bär sex personer tillsammans kistan från kyrkan eller kapellet och sänker ner den i graven. Att vara del av ett bärarlag är ett hedersuppdrag, men du får också en mindre ekonomisk ersättning.
Intresserade inbjuds till en informationsträff. Kontakta Cajsa Lundström, 090-200 26 01 umea.administration@svenskakyrkan.se
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp
Prata med oss om sorgen
Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska k yrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal De har tystnadsplikt och för inga journaler.
I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.
Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.
I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.
www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
Kyrkofullmäktige i Umeå pastorat sammanträder
Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 21 maj kl 18.00. Handlingarna finns tillgängliga på svenskakyrkan.se/umea en vecka innan sammanträdet. Sammanträdet är öppet för allmänheten. /Inge-Bert Täljedal ordförande
Välkommen som medvandrare!
Arr: EFS, Hörnefors församling, Svenska kyrkan i Umeå, Sensus
www.svenska kyrkan.se/umea
Pilgrimsvandring 6–8 juni
Dagvandringar i Umeåtrakten
Vi delar vandring, samtal, tankar om tro och liv, mässa och andakter tillsammans. Vi vandrar 1,5–2 mil/dag och hjälps åt med allt praktiskt som matlagning, disk och städning. Allt till självkostnadspris.
Mer info: www.svenskakyrkan.se/hornefors ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se eller 0930-399 35
”Gud, om du finns så hjälp mig hitta rätt väg” bad Habib Hamdard som ung pojke i Afghanistan. Nu tycker han att han hittat hem i Ersbodakyrkan.
Text & foto Helena Andersson Holmqvist
”Jag tror att Jesus visade mig vägen”
HABIB HAMDARD ÄR uppvuxen i en muslimsk familj i en liten by i Afghanistan. Efter att ha flytt landet hamnade han 2015 i Haparanda. Trots att det enligt hans familjs tro ansågs som synd att besöka en kyrka följde han med vänner dit, först för att fika, senare på gudstjänst. Han blev påverkad av upplevelsen.
– Det var så annorlunda! De sjöng och spelade gitarr och piano. Jag fick en sån glad känsla, fast jag inte förstod vad de sjöng då.
I samband med gudstjänsten fanns möjlighet att få personlig förbön. Efter att han kollat att det var okej fast han inte var kristen, bad de också för honom.
– Då var det något som gick in i min själ. Det kändes som om jag hittade något jag hade sökt, jag hittade min väg. Efter det ville jag gå i kyrkan varje dag, säger han med ett skratt.
Habib började också läsa Bibeln på persiska ”den var jättespännande, som en roman”. När han fyllt 18 år flyttades han mellan boenden, först till Luleå och sedan Piteå. På varje ställe hittade han en kyrka att gå till.
I Piteå hamnade han i Pingstkyrkan, där det fanns en persisk tolk. Efter att ha fått undervisning om kristen tro i ett halvår döptes han där.
NÄR HABIB STUDERADE islam under uppväxten i Afghanistan hade han många frågor han inte tyckte att han fick svar på. Då bad han ”Gud, om du finns så hjälp mig hitta rätt väg.”
– Nu känner jag att Gud finns med mig, även om jag råkar göra något dumt. Den känslan hade jag inte tidigare. Jag tror att Jesus visade mig vägen.
Till slut hamnade Habib i Umeå, där prästen Kicki Hultdin föreslog att han skulle komma till Ersbodakyrkan. Sedan 2017 är han aktiv i bland annat gruppen Al Massira för unga vuxna som vill lära sig mer om kristen tro. Året efter konfirmerades han. – Det känns jättebra att komma till kyrkan! Jag får alltid en glad känsla. Om jag haft en svår vecka, så har jag lämnat kvar den i kyrkan när jag går hem.
Tro som vuxen
Är du också nyfiken på kristen tro? Det finns många vägar in i kyrkan. svenskakyrkan.se/ umea/vuxenverksamhet
Habib Hamdard känner sig hemma i Ersbodakyrkan och hjälper ibland till med ljuständning och annat inför gudstjänster.
Inga Greta Nilsson, Gunda Martin, Margareta Henriksson och Lena Strömberg delar minnen och foton från barndomen.
De minns dass, kakelugnar och husdjur
Gamla fotografier väcker minnen till liv i Västerslättskyrkans livsberättargrupp. I dag står barndomen i fokus med berättelser om sparktåg och sommarbad, uppbrott och trygghet.
Högtalarna spelar ”Visa från Utanmyra” medan fyra kvinnor i åldrarna 72–84 år sätter sig runt ett köksbord i Västerslättskyrkan. Det är tredje träffen med livsberättargruppen och den inleds som vanligt med en kort avspänningsövning. Sedan påminner ledaren Ulrika Mottmann om överenskommelsen att ge varandra utrymme att tala och att inte dela vidare vad andra berättar.
I dag är temat barndomen. Gamla fotografier och brev har hjälpt minnet på traven och Margareta Henriksson är den första som får berätta om sin uppväxt. Hon minns drömmen om att köpa en apa på djuraffären i Luleå och sina två mörkhyade dockor. Hon berättar om föräldrarna, mostern och morfar Johan, Och samtidigt finns så många frågor.
– Jag vet ju inte riktigt vad jag varit med om, utan jag måste ta reda på mer!
När Margareta pratat klart får de andra ställa frågor, men Ulrika Mottmann påminner om att alla själva väljer vad och hur mycket de vill berätta.
Så fortsätter delandet. Inga Greta Nilsson, Lena Strömberg och Gunda Martin berättar i tur och ordning om barndomen med hjälp av fotografier som varsamt skickas runt bordet. På bilderna finns systerskaran från Österbotten, en släktgård och gruppfotot från årskurs ett. Kvinnorna
minns sparktåg, skolväskan som pappa sydde och många sommarbad. De minns kakelugnar, dass och husdjur. Någon har flyttat otaliga gånger och bytt skola varje år, någon annan bodde i samma hus hela uppväxten. ”Det brukar berättas om…” och ”Jag lär ha…” är återkommande uttryck.
EFTER DRYGT EN TIMME är det dags för fikapaus, så Ulrika Mottmann går ut i köket för att hämta fikavagnen.
– Det är som på ”Stjärnorna på slottet”, kommenterar Gunda Martin och skrattar. Hon hittade sina gamla foton i ett köksskåp, där de blivit kvar efter en renovering. Nu väcker de minnen till liv, tillsammans med de andras berättelser.
Inga Greta har tänkt skriva ner sina minnen. Hon är inspirerad av sin pappas yngsta syster, född 1910, som gav sina nedskrivna minnen till alla syskonbarn.
– Våra barn är ju inte intresserade av att höra några minnen än. Man måste nog först fylla 50 år, säger hon och får igenkännande leenden av de andra.
Metoden som livsberättargruppen bygger på är framtagen av Sveriges stadsmissioner. Syftet är att bryta ensamhet, förebygga depression och ge ökad mening i livet.
Grupperna utvärderades av Linnéuniversitet 2019. I rapporten står bland annat att ”reflektion över sina livserfarenheter är
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
en av de mest meningsskapande aktiviteter en person kan ägna sig åt på ålderns höst”. Det kan ge en möjlighet att försonas med händelser och människor, en acceptans av det liv man har levt och en stolthet över vad man åstadkommit utifrån sina förutsättningar.
DET FINNS INGA KRAV på att förbereda sig inför träffarna. En del pratar sig fram till minnena på plats, andra har tänkt – eller till och med skrivit ner – vad de vill dela.
LIVSBERÄTTARGRUPPER
Består av fem-åtta personer som träffas tio gånger.
Startar löpande i Umeå. Anmäl dig via webben eller fråga i din kyrka.
Kostar inget att vara med i.
Nästa gång ska gruppen prata om ungdomsåren, därefter blir det vuxenliv och pensionering.
– Fortsätt gärna att ta med foton. Berättelserna blir så levande och så får ni tillfälle att rota bland gamla bilder. Det kan bli en hjälp för att minnas sitt liv, uppmanar Ulrika Mottmann.
De tre sista träffarna kommer att handla om livet i dag.
Deltagarna bestämmer själva vilka teman de vill ta upp, som relationer, hälsa och ekonomi.
– Det talas för lite om ålderdomen. Man ska vara så pigg och alert. Jag trodde aldrig att ensamhet kunde drabba mig, säger Lena Strömberg.
Deltagarna har läst texten och sagt ja till att dela sin berättelse.
HÄR KAN DU DELA DIN BERÄTTELSE!
Sorgegrupper när du förlorat någon nära.
Livsstegen och andra samtalsgrupper.
Enskilda samtal med präst eller diakon.
Berätta! Sorgen kan lätta.
Gamla foton väcker minnen till liv i Västerslätts livsberättargrupp.
Uttrycket ”tala är silver, tiga är guld” är inte särskilt hjälpsamt när livet gör ont. Efter svåra händelser är det snarare läkande att berätta sin historia.
Text Ulrika Ljungblahd
ATT SE SITT BARN lida av en smärtsam sjukdom. Att bli slagen av en familjemedlem eller förlora en älskad i en olycka. När smärtan är så stark att hjärnan stänger av för att överleva finns inget större utrymme för berättande. Fokus är att hålla sig vid liv. Men senare – kanske nästa vecka, månad eller år – är det inte längre hjälpsamt att hålla händelsen ifrån sig. Umeås kyrkoherde Lena Fagéus, som också är psykoterapeut, har träffat otaliga föräldrar i barncancerföreningar runt om i Sverige, människor som förlorade hela familjer i tsunamin 2004 och personer från dysfunktionella uppväxter. En sak har varit slående.
– Det blir bättre när de berättar. Först mår de sämre för att de kommer ihåg allt igen, men sedan blir det bättre. De upptäcker också sin egen kapacitet. Berättandet är läkande, konstaterar hon.
Hon vill att personal inom Svenska kyrkan ska bli bättre tränade och mer frimodiga i att våga fråga vad människor varit med – och sedan lyssna.
– I många människors berättelser finns det starka känslor. Det är inte farligt.
EN ANVÄNDBAR METOD ÄR NET, Narrative Exposure Therapy, som utvecklats för att hjälpa människor med trauma i krigsdrabbade länder. Nu är snart ett 15-tal präster och diakoner i Umeåtrakten redo att ta emot personer för traumafokuserade samtal. Susanne Axelsson från Vårsta diakoni har hållit i utbildningen. Efterfrågan är stor från hela landet.
– Kanske beror det på att Sverige förbereder sig för att det kan bli svå-
rare att hålla fred. I Ukraina utbildas vårdpersonal i NET.
Metoden bygger på ett tryggt sammanhang där personen med trauma får hjälp att gå igenom hela händelseförloppet och skilja på vad som hände då och vad kroppen upplever nu.
– Ofta när vi berättar om svåra händelser går vi snabbt igenom dem, utan att notera hur kroppen reagerade, säger Susanne Axelsson.
Därför kan ett obearbetat trauma lätt triggas av en doft eller ett ljud. Hela kroppen reagerar som om det händer igen.
– Enkelt uttryckt trasas minnet sönder eftersom hjärnan inte hinner bearbeta alla intryck. Hjärnans alarmcentral amygdala står beredd hela tiden och varnar för allt. Det kan vara plötsliga ljud, ljus eller andra människor. Men när man kronologiskt lägger ihop minnet som en kedja stillar sig hjärnan. Symptom som social fobi och mardrömmar kan försvinna, berättar Susanne.
I en serie med NET-samtal får personerna hela sin livsberättelse nedskriven. Här finns även de goda berättelserna som minnet av ens första cykel.
Visst kan det räcka långt att prata med en vän om svåra saker, det finns dock en stor skillnad.
– Samtal med en vän kräver alltid en slags ömsesidighet. Till sist måste man byta roller och vara beredd på att ta in den andre också, påminner Lena Fagéus.
Svenska kyrkan erbjuder själavårdssamtal, bildsamtal och sorgegrupper. Samtal med präster och diakoner kostar ingenting.
INFO: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SAMTAL
Påsktips! Lyssna på ett drama i sex delar
Relationsdrama, true crime och spänning. Ta del av den stora påskberättelsens olika genrer i Spiras unika ljudboksupplevelse!
Text Helena Andersson Holmqvist Bild Kristina Alfonsdotter
Festen
Av: Matteus
DEl 1 Påskens mysterium Matt 26:17-29
Tretton vänner har samlats för sin årliga festmåltid, men denna gång är något annorlunda. Mitt i den glada stämningen smyger sig något nytt och främmande in. Mat och dryck förvandlas på ett oförklarligt sätt. Den som alla ser upp till talar om blod och död. Är en av dem en förrädare?
Sveket
Av: Matteus
DEl 2 Påskens mysterium Matt 26:30–56
I trädgården vid foten av berget tar några vänner en svalkande kvällspromenad. Men en händelsekedja har satts gång som hotar de en gång så starka banden mellan dem. En vän har redan svikit och den som alla lovar att hjälpa lämnas ensam med sin ångest. Stannar någon kvar när krisen kommer?
Domen
Av: Matteus
DEl 3 Påskens mysterium Matt 26:57–27:31
En natt i påsktid: ett justitiemord är på väg att ske. Ett gripande i mörkret följs av två snabba rättegångar med falska vittnen och en hetsande folkmassa. En man frias, en annan döms till döden. I förvirringen byter vänner plats – den som står närmast sviktar, förrädaren ångrar sig.
Scanna qr-koden med din mobilkamera. Då kommer du direkt till uppläsningar av berättelserna som är utdrag ur Bibeln 2000, utgiven av Svenska bibelsällskapet. Texterna är inlästa av kyrkoherde Lena Fagéus.
Mörkret
Av: Matteus
DEl 4 Påskens mysterium Matt 27:32-66
Den svartaste dagen har grytt. Domen har fallit och ska verkställas, mitt för ögonen på de kvinnor som stod fången nära. Mörker, övergivenhet – och död. Tillvaron skakar i sina grundvalar. Men trots att maktens män fått som de vill är de ändå inte lugna.
Uppståndelsen
Av: Matteus
DEl 5 Påskens mysterium Matt 28:1-20
Medan solen går upp vandrar vännerna Maria och Maria mot en grav för att ta hand om kroppen av den man de såg avrättas. Plötsligt rivs den stilla morgonen itu av buller och blixtar. Efter ett omtumlande möte från andra sidan graven springer de därifrån. Vad är det som har hänt?
Vännen
Av: Lukas
DEl 6 Påskens mysterium Luk 24:13-35
Två nedbrutna vänner pratar med varandra på hemväg från de fruktansvärda händelser de just varit med om. Plötsligt är de tre personer på vägen. Vem är den oväntade följeslagaren? Varför vill han höra deras berättelse? Hur lyckas han få en liten låga av hopp att flamma upp?
Kan en 2 000 år gammal berättelse vara aktuell än i dag? Tre präster ger ett smakprov på vilka scener ur påskdramat de vill predika om i påsk.
Text
Helena Andersson Holmqvist
Vad predikar du om påsken
Budskapet om att vi alla hör ihop är otroligt viktigt.
Joel Hultdin, Umeå stads kyrka
Vad väljer du att predika om påsken 2024?
– Jag predikar helst om måltiden på skärtorsdagen, som är förebild för nattvarden. Där inleds hela berättelsen om påskens lidande, där vi kanske befinner oss just nu som mänsklighet och planet. Vi har två krig nära oss, stor splittring i vårt eget land och ett väldigt osäkert klimatläge. I nattvarden används orden ”Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.” Just nu när allt är turbulent är budskapet om att vi alla hör ihop otroligt viktigt och centralt.
Hur är det att predika om samma berättelse varje påsk?
– Bibeltexterna är ju välkända och det är kul att predika om nåt som många hört! Samtidigt kan det kännas svårare när det finns tydliga förväntningar på innehållet. Påskens texter är väldigt mättade och temat förmedlas tydligt i psalmer och körsånger, så jag försöker hålla mina predikningar korta och kärnfulla.
Mönstret, från död till liv, ger mig en trygghet.
Terese Hedman, Kyrkhörnan Tomtebo
Vad väljer du att predika om påsken 2024?
– Jag väljer temat ”från död till liv”, som det berättas om i långfredagens och påskdagens texter. Det är fint att en dag under påsken får vara lika mörk och tung som det svåraste som möter en i livet. Sedan vänder det hela till påskdagens uppståndelse och fest. Det mönstret, från död till liv, ger mig en trygghet när jag och världen befinner oss i det mörka och svåra. Det stora påskdramat visar att Gud håller mig och hela världen i sin hand och att det finns hopp om något bättre, hopp om liv.
Hur är det att predika om samma berättelse varje påsk?
– Det är både glädje och jobb! Påsken är den största och viktigaste helgen vi har, så jag försöker lägga ner lite extra tankemöda på det jag ska säga. Att hitta en ny vinkel varje år går inte, men det finns en poäng i att det får vara ganska likt, att varje påsk återigen berätta om det stora dramat och vad det har för betydelse för det egna livet.
FEM DAGAR MED PÅSKENS DRAMA år 2024?
Vill du uppleva påskens predikan och musik live?
Under påskhelgen firas gudstjänster i Umeås alla kyrkor.
28 MARS SKÄRTORSDAG
Jesus uppståndelse. Det är liksom den stora grejen.
Sven-Bertil Grahn, Ålidhemskyrkan
Vad väljer du att predika om påsken 2024?
– Jag predikar helst om Jesus uppståndelse. Det är liksom den stora grejen. Den innebär att Jesus lever och är närvarande än i dag. Det gör att hans löften gäller, till exempel ”Jag är vägen, sanningen och livet” och ”Jag är med er alla dagar till tidens slut.” Jag kan också predika om uppståndelsens kraft, som det står om i Filipperbrevet 3:10. Att leva i gemenskap med Jesus och få del av den kraft som uppväckte honom från de döda är otroligt revolutionerande. Det gör det kristna livet till ett äventyr.
Hur är det att predika om samma berättelse varje påsk?
– Jag älskar att predika och påsken är den största favoriten, eftersom den är så central för den kristna tron. Jag tycker om spännvidden i texterna från skärtorsdag fram till annandag påsk. När det gäller andra söndagars texter kan jag tycka att jag redan sagt allt, men om just påsken finns så mycket att säga och på olika sätt.
Sista måltiden med lärjungarna. Gudstjänsten avbryts med att Jesus fängslas och all utsmyckning tas bort. Kyrkorna firar ofta mässa på kvällen. Ibland serveras även middag.
29 MARS LÅNGFREDAG
Jesus korsfästs och dör. Det är en allvarlig ton i gudstjänsterna utan blommor eller kyrkklockor. De flesta kyrkor firar gudstjänst på förmiddagen.
30 MARS PÅSKAFTON
Inga gudstjänster på dagen. Framemot natten tänds nedsläckta kyrkor upp med levande ljus. Påsknattsmässa vid midnatt i ett par kyrkor.
31 MARS
PÅSKDAGEN
Jesus har uppstått! Gudstjänsterna på kyrkans största högtidsdag präglas av glädje, sång och musik. Gudstjänster i de flesta kyrkor "vanlig söndagstid".
1
APRIL ANNANDAG PÅSK
Två lärjungar får sällskap av Jesus på vägen mot Emmaus. Några kyrkor firar gudstjänst på förmiddagen eller kvällen.
Tider, platser och medverkande hittar du i lokaltidningen, på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden.
MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK
”Jag var nyfiken. Bön är ju en väldigt konstig företeelse.”
”Jag har stort behov av att få leka”
En frisbee blev oväntat viktig under Christer Rosenqvists fyra månader på ett franskt kloster. Nu är han tillbaka som pedagog i Mariakyrkan, där han fortsätter utforska lek och andlighet.
Christer Rosenqvist sitter uppkrupen i soffan i Mariakyrkans ungdomsrum. Han är tillbaka på jobbet med ungdomsgrupper, konfirmander och ledarutbildning efter fyra månaders tjänstledighet under hösten.
– Efter åtta års anställning var dags att göra något annat, få ett avbrott och nya perspektiv. Jag längtade också efter att fördjupa min meditation, berättar han.
Klostret Bonnevaux, 35 mil sydväst om Paris, hittade han via Google. Eller så fick han tips av en munk i Taizé under en resa med konfirmander. Christer minns inte riktigt, men han blev lockad av att Bonnevaux är centrum för den kristna meditationsrörelsen WCCM sedan några år tillbaka. Ledarna kommer från den benediktiska klostertraditionen. Sex–sju personer bor permanent i klostret som har rötter från 1100-talet, några andra är anställda och ytterligare ett par personer tillhör kommuniteten, men bor utanför själva klosterområdet. Verksamheten består till stor del av retreater med besökare från olika delar av världen. För en volontär innebär det mycket matlagning och städning. Christer spelade också gitarr till de Taizéliknande sångerna vid böner och gudstjänster, som är
en viktig del i klostrets rytm. Dagarna såg lite olika ut beroende på om klostret hade många gäster eller inte, men inleddes alltid med morgonbön och meditation kl 7. Efter frukost stod ”lectio” – andlig läsning – på schemat med ett kapitel ur benediktinordens regelbok från 500-talet.
– Den är väldigt praktisk med vilka sånger som ska används vid olika tillfällen och hur strumporna ska delas upp mellan bröderna i klostret, berättar Christer. Men texterna fungerade förvånansvärt bra, för både andliga samtal och samtal om att leva tillsammans.
Sedan följde jobb, middag och kvällsbön. Onsdagar kallades ökendagar och tillbringades i tystnad, utan jobb. Christer tog gärna långa promenader och läste, medan andra drog till stan och gick på bio, för att komma ur klosterbubblan en stund.
NÄR HAN SER TILLBAKA på månaderna i klostret blir ett par teman tydliga: tjänande och disciplin.
– Tjänande var ett återkommande tema. Vi var där för varandra. Vi städade för varandra och lagade mat åt varandra. Även om vi gör samma saker i kyrkan i Sverige, används inte ”tjäna” lika ofta som ord.
CHRISTER ROSENQVIST
Ålder 45 år
Bor Tomtebo
Familj Mamma, pappa och storasyster
Jobb Församlingspedagog
Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg
Senast jag…
…drog täcket över huvudet: De flesta morgnar när alarmet ringer.
...hade en låt på hjärnan: I dag, alldeles för ofta, hela tiden.
...fick en fix idé:
Jag har bestämt fått för mig att jag ska göra ett lapptäcke men lyckas inte ens trä symaskinen. Än.
Ett annat tema var disciplin.
– Disciplin har aldrig varit min grej, jag är ganska luststyrd. Därför är det extra spännande att utforska balansen mellan disciplin och att gå på känsla.
Det krävs exempelvis en viss disciplin för att meditera regelbundet – ”det är inte alltid kul.” Christer upptäckte meditationen som ett sätt att be strax efter att han börjat som pedagog i Mariakyrkan 2015. Han hade dragits till kristna sammanhang en tid och bland annat varit tjänstledig från lärarjobbet på Östtegs skola för att bo i två tremånadersperioder på retreatcentret Anafora i Egypten. Där var bönerna på koptiska och arabiska. Eftersom Christer inte förstod språken blev de i praktiken ordlösa.
– Ord kan vara begränsande, så det var befriande att inte behöva koppla in den analyserande, kritiska delen, när det man söker finns bortom orden.
Som anställd i Svenska kyrkan fortsatte han utforska bönen.
– Jag var nyfiken. Bön är ju en väldigt konstig företeelse för den som kommer utifrån, säger Christer.
Även nu kom Google till tjänst och han hittade den kristna meditationen ”centrerande bön”. Enkelt uttryckt handlar det om att sitta tyst och vila i Gud bortom tankar, ord och känslor.
– Någon sa att de första 20 åren med regelbunden meditation är tuffa, säger Christer och skrattar. Själv tyckte han att det gick förvånansvärt lätt de första åren. Sedan blev det svårare att själv hålla i rutinerna med två 20-minuters pass per dag.
– Man kan behöva en gemenskap, säger han. Bön och meditation är inte en teoretisk kunskap, utan behöver hållas levande.
FRISBEEN DÅ? Ja, fastän firande och fest var en viktig del i klostret saknade Christer leken. Där fanns varken barn eller djur, men däremot en frisbee.
– Jag har stort behov av att få leka, så det
Christer Rosenqvist ser till att byta perspektiv med jämna mellanrum.
var otroligt härligt med en stunds meningslöst kastande med en liten plastbit ibland.
Hemma i Sverige spelar han gärna brädspel, quiz och gungar med grannens treåring. Innan han skadade sina fötter för några år sedan spelade han mycket fotboll och pingis. Nu ser han Vinterstudion, curling och annan sport på tv.
– Idrott är fantastisk underhållning. Ju mer jag gått på den andliga vägen desto fler paralleller till sport ser jag. Det handlar om att komma in i ett slags flow, att inte övertänka eller analysera utan att vara närvarande i nuet och ge sig hän.
KROPPEN HADE OCKSÅ en självklar plats i klostret. En av kommunitetens tongivande personer var yogalärare och arbetade bland annat med rörelse som del av traumabearbetning. Fysisk rörelse ingick också som en del av de flesta retreater
– Kroppens plats i det andliga utforskandet är lite outforskat för mig. Jag hade
några spännande personliga sessioner med honom.
Yogan var ett av flera uttryck för klostrets inbjudande och nyfikna miljö. På en avsats i den gamla stentrappan stod en stor Buddhastaty och under morgon- och kvällsbönerna läste någon alltid en text från en syskontraditions heliga skrift, som Koranen eller Upanishaderna. Samtidigt var verksamheten djupt förankrad i kristendomen.
Att bo fyra månader i kloster ligger helt i linje med Christers personlighet och hur han levt sitt liv.
– Jag tycker om att få glapp, små mellanrum.
Även om alla inte har möjligt att resa bort under så lång tid, önskar han att fler skulle ha utrymme för en helgretreat, ett konfirmandläger eller en resa.
– Det händer något när man plockas ut ur sin vardag och kontext, konstaterar Christer Rosenqvist. En stark längtan är värd att utforskas.
WCCM
The World Community for Christian Meditation. Inspirerad av John Main och grundad av Laurence Freeman, båda andliga lärare och munkar inom benediktinorden.
Medlemmar och utövare i över 100 länder.
”Bonnevaux: Centre for Peace” i Frankrike är internationellt centrum sedan 2019.
Webb: wccm.org
Livet som volontär på franska klostret Bonnevaux innehöll både regelbunden meditation och en hel del städning.
Sydde egen urna av sparade tyger
Ingrid Högberg har sytt urnan till sin begravning av tygbitar från olika delar av sitt liv. Bland lapparna finns en 70-talskjol, sonens randiga barnskjorta och en gammal duk.
När Ingrid Högberg läste om textilurnor vid begravning i Spira förra året fick hon idén att sy sin egen urna i lapptäckesteknik med tyger från olika delar av sitt liv. – Jag har sytt som en hobby hela mitt liv och har massor med tygbitar hemma. Hon klippte remsor från en flanellblus med svarta och rosa rosor, ett sammetstyg från en stol, en nött kudde, sonens orangerandiga skjorta, en nattskjorta, byxor, en duk och så vidare. Under hösten sydde hon ihop bitarna till en urna där mittenpartiet på vardera sida bildar ett kors.
När Ingrid var klar i december hörde hon radiodokumentären om snickaren Gunnar Jönsson som byggde sin egen kista. Hon blev inspirerad och vill uppmuntra andra att sy en personlig urna. Och den går att göra enklare än att använda lappar.
– Tänk vad fint att använda en gammal skjorta, en vacker duk eller ett örngott, säger hon.
Innan Ingrid hörde talas om textilurnor hade hon tänkt använda ett lapptäcke hon sydde på 80-talet som täcke över enklast tänkbara kista. Nu vill hon kremeras och ha en ceremoni med urnan på en vävd duk från hennes mormor. Instruktionerna om sin begravning, som även innefattar menyn för minnesstunden, förvarar hon i en pärm.
– Saker och ting förändras ju, så jag uppdaterar den då och då.
Ingrid Högberg är hobbysömmerska.
TEXTILURNOR I UMEÅ
En urna är en behållare där askan läggs efter en kremation. I Umeå används textilurnor vid alla gravsättningar i minneslund och askgravlund.
Urnan i melerat linnetyg är sydd av en sömmerska i Umeå. Den kostar ingeting för dödsboet eller anhöriga.
Vill du sy själv hittar du mönster på svenskakyrkan.se/umea/ textilurna-och-ceremoniurna
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
Ingrid Högberg har sytt en urna av tygbitar.
ELDSJÄLEN
Sami Viitala är volontär på Kafé Nyfiket i Ålidhemskyrkan på tisdagar. Han hjälper bland annat till på handarbetskaféet.
Volontären Sami kunde virka
innan han lärde sig läsa
Kommer du förbi Kafé Nyfiket på Ålidhemskyrkan en tisdag är chansen stor att du träffar Sami Viitala.
Kafé Nyfiket
Öppet tisdagar och onsdagar kl 14–20 i Ålidhemskyrkan. Fika, handarbeta eller ät soppa innan andra aktiviteter startar i kyrkan.
Tillsammans med några andra volontärer och anställda håller han kaféet öppet. – Jag förbereder fika, tänder ljus och öppnar. Jag finns också till hands på handarbetskaféet, berättar Sami.
Handarbete har varit en självklar del i familjen och ett stort intresse under hela uppväxten.
– Jag virkade innan jag kunde läsa, säger Sami med ett skratt. Nu har jag snart en vävstol på plats i lägenheten också.
Sami studerar på Umeå universitet. Att han hittade till Ålidhemskyrkan var mer av en slump. En vän brukade vara där
och snart blev kyrkan en mötesplats för hela kompisgänget. En dag fick han frågan om han ville hjälpa till i det nyöppnade kaféet.
– Det är väldigt roligt att vara volontär här. Det är verkligen alla möjliga människor som kommer hit i olika åldrar, med olika bakgrund och från många länder, säger han.
Samis farmor var pingstvän. Själv beskriver han sig inte som jättetroende, men med en kristen grund. Det är annars en fördom som han ofta stöter på, att man måste vara jättekristen för att vara volontär.
– Alla är välkomna till kyrkan, bara man som volontär ställer upp på kyrkans värderingar, säger Sami.
Lina Eriksson
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
Preludium från Partita nr. 3
i E-dur av J.S. Bach
Det är My Eklund, min vän och andra halvan av vår duo, som gjort sin första soloinspelning på blockflöjter. Hon är en lysande musiker som drömt om att göra detta länge. Resultatet blev så bra!
Johannespassionen av J.S. Bach
Det blir ingen påsk utan den, vi har framfört den i Umeå stads kyrka många gånger. Det var en av mina första konserter när jag började jobba här och jag minns att jag var så nervös! Det är så otroligt fint och berörande, ett av mina absoluta favoritverk.
Spiegel im spiegel av Arvo Pärt
Det är musik som i sin enkelhet går på djupet.
Gabriels Oboe av Ennio Morricone
Skrevs till filmen The Mission. Den handlar om försoning vilket passar väldigt bra så här års. En oboe spelar melodin och det är ett av de vackraste instrument som finns!
> >
Våren av Antonio Vivaldi
Det efterlängtade ljuset, livet som återvänder. Allt finns där och det ger hopp och kraft!
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna
LISA OSCARSSON ORGANIST UMEÅ STADS KYRKA
KRÖNIKAN
Stå
upp för fred som en väg
LENA FAGÉUS
Kyrkoherde Umeå
”HA FÖRDRAG MED varandra i tålamod och kärlek” är ord som har klingat runt om i världen på Världsböndagen för fred och kristen enhet i början av mars. Årets programland är Palestina, så kvinnor från Palestina har gjort programmet. Temat kan tyckas som särskilt värdefullt ett år som det här. Men det har varit svårt för många. Konflikten mellan Israel och Palestina engagerar och alltför många tar ställning för den ena parten. Det är som att det är omöjligt att se både palestiniernas ofattbart svåra situation och samtidigt se antisemitismen och hotbilden för judar som breder ut sig och förvärras. Det är två sidor och det måste vara möjligt att stå upp för fred som en väg. Jag har vid flera tillfällen det senaste halvåret varit med om hur konflikten och oförsonligheten i Israel och Palestina flyttat in till sammanträdesrum och middagsbord här hemma.
Fred är en väg. En väg som kräver att vi går, att vi agerar och talar om det som vår framtid. Det handlar om att söka försoning och tålamod och inte leta efter vem som har gjort mest ont och vem som är mest skyldig. Försoning har liknande drag oavsett vi talar om grupper eller enskilda personer. I ett bråk eller en konflikt behöver jag ha en önskan om att försöka se situationen från den andres perspektiv och försöka se min egen del i att det ser ut som det gör. Orden får fortsätta att klinga för mig – ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek.
BIBELORDET
”Ha fördrag med varandra
i tålamod och kärlek”
Kolosserbrevet kapitel 3, vers 13–14
Så vårdar du en relation
– ny serie i Spira!
De pratar om relationer med par och enskilda flera timmar om dagen. Nu delar de med sig av tankar och erfarenheter i Spiras serie Du & Jag.
Psykolog Ingrid Eriksson och socionom Elisabet Jonsson är familjerådgivare i Svenska kyrkan. Öst på stan tar de emot par som vill jobba med sina relationer. Ofta handlar det om att paret inte når fram till varandra och inte känner sig förstådda.
– Vardagen kan nöta ner. Det är inte lätt att orka med stress, sjukdom, gamla föräldrar och barn med särskilda behov, konstaterar Ingrid Eriksson.
Samtidigt är det i vardagen som det är viktigast att påminna varandra om att ”det är vi”, att uppmärksamma varandra och fylla på par-kontot.
– Där man investerar växer det! Men om man inte tar hand om det som skaver ser man inte det goda och fina som gjorde att man blev ihop, säger Elisabet.
Familjerådgivningen respekterar varje människas förhållningssätt till livet oavsett etnicitet, sexualitet, könsidentitet, religion eller livsåskådning.
SVENSKA KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING
Erbjuder samtal för par, familjer och enskilda över 18 år. Varje träff kostar 150 kr för enskilda och 200 kr för par. Mer information och telefontider på webben: svenskakyrkan.se/umea/familjeradgivningen
Kyrkans familjeterapeuter Ingrid Eriksson och Elisabet Jonsson reflekterar kring relationer i varje nummer av Spira under 2024.
Känner du igen dig? Ibland når vi inte fram till varandra i våra nära relationer. Kyrkans familjerådgivare funderar kring gräl och kommunikation, samt tipsar om sätt att minska missförstånd.
Text Elisabet Jonsson & Ingrid Eriksson, familjerådgivare
Ibland når vi människor inte fram till varandra. Den ena kanske inte känner sig respekterad och lyssnad på. Den andra kan känna sig anklagad och otillräcklig. Det kan leda till att båda känner sig missförstådda och ensamma. Konflikter och gräl är något normalt i en relation. Men ibland leder konflikterna till gräl som upprepas utan att vi känner oss förstådda eller att vi förstår den andra. Efter ett sådant gräl kanske båda drar sig undan med en växande känsla av olust. Vi biter ihop, det blir en jobbig stämning. Efter ett tag brukar någon vilja försöka knyta ihop relationen igen, kanske genom att fråga om den andra vill ha fika eller lösa något praktiskt tillsammans. Det är en signal om att den andra personen är viktig och att man vill att det ska bli som vanligt igen. Det rullar kanske på så ett tag och känns ganska okej. Men om det här mönstret, med gräl där vi inte når varandra, upprepas gång på gång, så kommer mönstret allt lättare att aktiveras. Till slut behövs det bara en blick eller ett tonfall så finns känslan att ”nu är vi där igen”.
Det destruktiva samspelsmönstret kan tära på relationen och riskera att tränga undan det goda som finns. Kärlekskänslorna får för lite näring och börjar vissna. Bråk och konflikter i en relation kan paradoxalt nog ofta handla om närhetssökande. Båda parter längtar efter att få känna sig sedd och förstådd av den som är viktig för oss.
KAN JAG GÖRA NÅGOT SJÄLV? En god början är att vi båda kan känna igen att vi hamnar i ett mönster där vi inte förstår varandra. När man ser mönstret kan nästa steg vara att försöka stoppa, stanna upp, gå undan på varsitt håll och fundera – vad är det jag egentligen känner och vill få dig att förstå? Hur säger jag det till dig? Och hur lyssnar jag på det du vill få mig att förstå, om vad du känner och behöver?
Prata en i taget och fråga tills du tycker att du förstår hur den andra känner och vad den behöver. Upprepa gärna vad du hört den andra säga.
Kom ihåg att den andra vill nå fram till dig, just därför att du är viktig för den!
GRÄL KAN VARA ETT SÄTT ATT...
1 2
3
Söka närhet och kontakt.
Försöka bli förstådd och bekräftad.
Fråga min partner om jag är viktig.
”Jag var den fattigaste av de fattiga”
När Abezu Oli blev änka förlorade hon inte bara sin make. Helt utan inkomst skulle hon ensam försörja tre barn. Räddningen blev en självhjälpsgrupp.
Abezu Oli lever under enkla förhållanden i den etiopiska bergsbyn Kutaber, på cirka 3 000 meters höjd. Den omgivande naturen är storslagen. Men försämrad vattentillgång och krig har minskat möjligheterna till försörjning för miljoner människor i Etiopien.
– Jag var den fattigaste av de fattiga, berättar Abezu.
I trädgården frodas numera torktåliga grödor och en kilometerlång bevattningskanal slingrar sig ner från bergen. I omgivningarna växer äppelträd, morötter, tomater, potatis och majs. Jord som tidigare var uttorkad och obrukbar har blivit bördig igen. Nu kan Abezu Olis trädgård generera skördar som inte bara mättar hennes familj utan även kan säljas på marknaden. Grödorna och bevattningskanalen var en del av ett projekt som stöttats av Act Svenska kyrkan.
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA ÄR inte den enda utmaningen – kriget i norra Etiopien (20202022) har gjort livet extremt svårt. Beväpnade oppositionsgrupper erövrade område efter område, inklusive Abezus by. Hon minns hur trupperna plundrade, och hur hon själv inte kunde skydda sitt hem. Trupperna tog fem av hennes höns. Utöver odlingen är just djuruppfödning en viktig inkomstkälla för Abezu. Hon har börjat med detta via en själv-
hjälpsgrupp, som är en del av Act Svenska kyrkans initiativ för att stötta kvinnor att bli självförsörjande. Medlemmarna får utbildning i ledarskap, företagsekonomi, djuruppfödning och jordbruk. De sparade tillsammans för att göra större investeringar och hjälpte varandra att odla på varandras marker.
– De senaste tre åren har jag kunnat stötta mina barn på många sätt. Min son har slutfört gymnasiet och tagit examen från universitet, säger Abezu.
Som nästa investering planerar hon att köpa bikupor, och förhoppningen är att snart kunna köpa en oxe. Inuti hennes enkla hem, med ett jordgolv täckt av en stor blå presenning och färgglada tyger som pryder väggarna, visar hon sin energieffektiva spis och en solcellslampa som hon har fått genom sitt deltagande i självhjälpsgruppen.
TEWODROS AYALEW ARBETAR som utvecklingssamordnare hos EECMY-DASSC, Act Svenska kyrkans samarbetspartner i projektet. Det var den första organisationen som började arbeta i området.
– De flesta här är de allra fattigaste. Sedan projektet startade har tillgången till mat ökat och många får inkomster från försäljning, säger Tewodros, som ser behov av liknande projekt på fler platser.
Fasteaktionen
Var med i kampen för varje människas rätt till ett värdigt liv. Swisha din gåva till Act Svenska kyrkan på 900 1223. Arbetet i Etiopien är ett exempel från Act Svenska kyrkans försörjningsprojekt runtom i världen.
Act Svenska kyrkans fasteaktion pågår till palmsöndagen den 24 mars. svenskakyrkan.se/act
Text Josefin Norstedt, Act Svenska kyrkan Foto Magnus Aronson/Ikon
Familjen bor under enkla förhållanden i bergsbyn Kutaber i Etiopien. Genom projektet har Abezu Oli bland annat fått en energieffektiv kamin, torktåliga grödor och en solcellslampa till hemmet.
Abezu Oli
stolt upp sin sparbok där hon skriver upp sina inkomster.
visar
Littsöndag
Gammlia 17 mars
11.00 Litterär gudstjänst med Jannete Hentati
Susanne Dahl präst, Emma Örnberg sång
Helena Elisabets kyrka
13.00 Älven i mig
Författarsamtal med Jannete Hentati
Helena Elisabets kyrka
14.00 Tillsammans – Människan som människans räddning
Författarsamtal med Lasse Berg
Helena Elisabets kyrka
15.30 Kraja och Vera Frisén
Konsert och konstutställning
Hall 1 Västerbottens museum
www.vbm.se www.svenskakyrkan.se/umea/littsondag
Drop in-dop
Lördag 18 maj mariakyrkan
Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Allt är gratis.
Psalmval Musiker Dopklädsel Präst Kyrka Dopfika
Ung, studerande och bosatt i Umeå? Sök stipendium!
Nu är det tid att söka stipendium, från flera av våra stiftelser. Du hittar dem på: svenskakyrkan.se/umea/stipendier-och-fonder
P.S. Du är älskad, du är sedd.
SAMTALSMOTTAGNING FÖR UNGA 13–25 ÅR
Är du stressad eller orolig? Känner du dig ensam eller osäker? Prata med oss! Inget ämne är för litet, ingen känsla för stor. Vi lovar att lyssna. På riktigt.
Personliga samtal bokas via mail, SMS eller telefon Telefontid måndag kl 10.00–11.00
Telefon: 090-200 26 60
SMS: 070-903 204 13 93
Mail: umea.ps@svenskakyrkan.se
adreSS: Östra Esplanaden 9
inSTagraM: @p.s.umea
Webb: www.psung.se
www.dropindop.se
www.svenska kyrkan.se/umea
”Om något verkar påhittat kan du vara säker på att det är sant”
LISA TEGBY
Präst och bokslukare
ATT FAMILJELIV KAN
vara både underbart, spännande och komplicerat vet de flesta. Två böcker från helt olika familjer bekräftar verkligen detta.
Andrew Walden fick 2023 års Augustpris för sin bok Jävla karlar om sju år med sju olika pappor. Det är en smått osannolik berättelse som ibland framstår närmast som en karikatyr av vad som ansetts som typiskt 70- och 80-tal. Men författaren försäkrar redan från början: Om något verkar påhittat kan du vara säker på att det är sant. Och så får vi följa sjuåringen från det han får veta att Växtmagikern med alla sina egenheter inte är hans pappa genom livet med Konstnären, Tjuven, Prästen, Mördaren och Kanotisten. Till sist kikar han genom en glasruta på Indianen, som han nu vet är hans biologiska pappa. Familjens gränser är lösa, pappor kan sippra in och ut på kort tid. Mamman är den fasta punkten i Andrews liv, fast hon verkar minst av allt stabil. Hon och väninnorna ger ständigt uttryck för hur förfärliga karlar är och aldrig mer ska hon leva ihop med nån. Ändå dyker det upp en ny märklig gestalt nästa dag. Och pojken iakttar och reflekterar. Att boken är dedicerad ”Till mamma.
Obs ej passivt aggressivt!” får mig att undra över och beundra den process som pågått sedan pojken blivit vuxen. En fin bok om barns styrka och förmåga att ta sig igenom vuxnas märkliga påhitt har vi i alla fall fått.
JAN MYRDALS BARNDOMSSKILDRINGAR som kom på 1980-talet lästes med förundran och förvirring av många. Var folkhemsfamiljen framför andra, med de beundrade sociala ingenjörerna Alva och Gunnar Myrdal, i själva verket en iskall och hatisk miljö för barn att växa upp i? Nu har en bunt brev, som Jan Myrdals syster Kaj Fölster hållit gömda på uppdrag av sin mamma, plockats fram. Utifrån dem skriver journalisten Bosse Lindquist boken De hemliga breven med förord och efterord av Kaj Fölster och Jan Myrdals son Janken Myrdal. Här kommer nya nyanser i relationerna fram. Barnbarnet Janken tyckte att hans farmor var vänlig och omtänksam. Och breven ger verkligen en annan bild av Alva Myrdals omsorger och insatser liksom av Jans krav och förväntningar. Samtidigt döljer de inte komplicerade diskussioner mellan far och son. Boken ger en vidgad bild av en familj som levt mitt i offentligheten under så många decennier. Framför allt lyfter de Alvas kvinnoliv, våndan att rymma både ett utvecklande yrke, en ambition att göra både Sverige och världen bättre och samtidigt vara en bra, vanlig mamma och solidarisk hustru.
Bokförlaget
LÄST
Albert Bonniers förlag 2023.
Polaris 2023.
FRÅGELÅDAN
”Kan jag ha både perenner och ljung?”
– Om du har beställt perennpaket till graven kan du inte beställa någon annan plantering, som penséer, sommarblommor eller ljung. Det beror på att perennerna sitter kvar året runt: på hösten vissnar de ned och på våren kommer de upp igen.
Om man planterar något mer kan det skada rötterna. Det tar också upp plats där perennerna ska växa. Ställ inte heller krukor ovanpå jorden eller de vissnade perennerna.
Vill du smycka graven kan du sätta snittblommor i gröna plastvaser som finns att låna vid servicestationerna. En ljuslykta går också bra att sticka ned.
Meddela gärna andra anhöriga när du köper perennpaket till en grav. Ifall någon planterar andra växter där kommer kyrkogårdspersonal ta bort dem för att perennerna ska rymmas och trivas.
Om du sköter graven själv kan du blanda perenner och annat eftersom du då ansvarar för alla plantor på egen hand.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13-14.30. E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.
Expeditionen flyttar till nybygge i norr
Utbyggnaden av personalrum och kontor på Norra kyrkogården är klar. Den vitputsade byggnaden med höga fönster och välkomnande pelarentré står som en fond på Norra kyrkogården, nära bullerplanket mot gamla E4:an. Här sitter administratörer tillsammans med landskapsarkitekt, kyrkogårdstekniker och andra stödfunktioner sedan årsskiftet. I byggnaden ryms också groventré, torkrum och personalrum för Norra kyrkogårdens personal, sommartid cirka 30 personer. – Det blir spännande att se hur det funkar i sommar när det regnar, säger Kristina Wincent, arbetsledare.
Kombinationen av form och funktion var viktig för arkitekt Albin Holmgren. Leriga stövlar ska samsas med ett modernt kontor. Byggnaden ska vara värdig för en kyrkogård, men inte sakral som ett kapell. Han har utgått från personalbyggnaden från 60-talet med vit puts och bruna detaljer. Den har byggts ihop med en ny kontorsbyggnad med golv i microcement och stora glaspartier med brunt trä i två nyanser.
– Jag sneglade på färgskalan i en klostercell, berättar han.
Besökare kommer att tas emot i glasrummet vid entrén. Här finns bland annat möjlighet att få hjälp att hitta gravar.
Senast den 2 maj bör du som köper gravskötsel av kyrkogårdsförvaltningen ta bort gravlyktor och andra lösa föremål. Då blir det lättare att vårstäda och förbereda jorden. Personalen tar inte bort föremål från gravarna. Vårblommor sätts innan mors dag den 26 maj.
När slås vattnet på?
Vattnet på kyrkogårdarna kopplas in när tjälen gått ur marken. Håll koll på vår webb!
Kyrkogårdsexpeditionen har flyttat från centrum till Norra kyrkogården.
Spira 1-2024 Kryss Christer 2024-02-12
ÄR PARTI ETT ATT ATT HÖR- RUTIN HAN PÅ MED BA- GÄNG- SNÖRA STILLA BAR FRUKT- PÅ LEDIG RA EN VERK- FRIS- BEDJA HYLL- DRYCK KLOSTID RÖST TYG BEE OM NING TER HORI- VIKTIGT SONTEN EFTER MEDEL- GUDSVÄG TJÄNST
HALV
DYNDON SAN- GÅR HÄR CHEZ, SÄKER KAN ETT SPANSK BLI TU LIRARE UNDSET SJÖNG FÖR- TILL FAT- HAVS TARE M.M. HAMMAR- ÄLDRE BY FÖR KÖRFANSEN STYCKE MÄKTIG BILD- VACKER LÄRDE SKÄRJUL PÅ TIDNING TRAKT DU DIG INGER JULÖN KALLE D I EFTER DEL AV ANKA SKALA ABC LÄSÅR
KAN DEN HÅLLER GES HJORDSKÄMT GÅR I Spira MODET SPIRA BLI NÄRA VARA DÄCK nr 1 UPPE 4 GGR FASTA PERPER ÅR SON
BRICK- PROFET SVENSK HAR BRYTA OR MED I GAMLA MODER- SIN DAG MOT PRICK- TESTA- NIST 14 mars SJUNDE AR MENTET JÄRNET BUDET O VÄLJS D I
- - - - - 4 ÅR SKALA
GUD MELLAN- DRAR MÅLEN IGÅNG
RÖDA FOR STYRA GRÖN- MED FAR OCH SAKER IRRITE- STÄLLA RADE
ZETTER- AVVIKEL- EGYP- SÅNA LING SE FRÅN TISK SOM TOMT I DET NOR- GUD STICKISTAN MALA KER SLIT OCH SLÄNG
HAR DU BUSKE MUNTER ÄR FATTAS FÅR VÄL
MÅNNE I NORR ELLER VÄND PÅ IDOL PÅ FALK- DÖDER VINTER- KYRK- SE PÅ MAKEN MAN TID KAFFE
KLAS- TAS VARG- HÖRS I SAGOSISKT TEMA VRÅL KYRKAN RIDDAR FIGUR
SPEL I ETT LITEN I AB I TEMPEL ÄR RONDO MATEN KIRUNA SALIGT FRITID GRANN- PÅ LÄN KLOSTRET HÄR
ARBE- SPELTAR PLATS
HAN NU
Grattis Anneli Jakobsson och Inger Idenäs Reinholdsson, som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får ”Far inte till havet” av Elin Anna Labba. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 22 april till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn:
Adress:
Ort:
Konstruktör: Anders Perstrand
LÖSNING KORSORD NR 4 2023
Säg hej. Lär er andras namn. Det är ett par av tipsen från Sussie Kårlin till blivande ledare.
Unga ledare samlas för att peppa varann
130 ungdomar skippade helgens sovmorgnar för att åka på inspirationsdagar.
– Vi samlas för att inspirera varandra att förbättra världen, ett steg i taget, uppmuntrar Jonatan Widmark under morgonbönen.
Tidigare i vinter samlades unga ledare från Norr- och Västerbotten på Strömbäcks folkhögskola under inspirationsdagar för unga ledare i Svenska kyrkan. Lördagens morgonbön i aulan leds av 21-åriga umebon Jonatan Widmark som själv började ledarutbildningen efter sin konfirmation.
INSPIRATION
FÖR UNGA LEDARE
Föreläsare Åsa
Nyström om att se människor växa. Sussie Kårlin om ledarskap med Jesus som förebild. Journalist Atilla Yoldas, om normer, jämställdhet och antirasism.
Läs en längre artikel på Luleå stifts webb.
Dagens tema är ”hopp” och han avslutar med att tacka.
– Tack för att ni är ett så starkt ljus i en ganska mörk värld.
Biskop Åsa Nyström återkommer till samma tema i sin föreläsning om glädjen att se andra växa.
– Ni tittar på mig, men jag tittar på er! Tänk att ni är här, tänk att vi får fyllas av hopp och inspiration.
Sedan berättar hon om en hälsning som hon fick som ny biskop: ”Gud har gjort oss otillräckliga så att vi behöver flätas samman till gemenskaper, ömsesidigt stöttande varandra”. Det citatet fastnar hos Tilda Sundström från Umeå. Under sina år i ledarutbildningen har hon känt sig sedd och bekräftad.
– Jag har fått höra ”Du kan! Du klarar det här.” och vågat testa. Förutom föreläsningar innehöll dagarna gruppsamtal och seminarier som ”Kalle Kaos eller Burträskbingo”, rättvisemärkt teologi och normkritisk inkludering.
Ulrika Ljungblahd
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 18 mars–2 juni. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet: svenskakyrkan.se/umea
MUSIK & KONSERTER
Fyra storslagna kompositörer lördag 23 mars kl 18.00, Ersbodakyrkan. Sång av Ania Winek Albertsson, Josefin H Nyström, Lisbeth Fors Malm, Susanne O Nilsson och Åsa Bergenheim. Aleksandra Foltynowicz Matyba, piano. Åsa Bergenheim, presentation.
Mozarts Requiem söndag 24 mars kl 18.00, Backens kyrka. Umeå barockkör och Backens kyrkokör. Kammarorkester, solister. Dirigent Tomas Pleje.
Passionskonsert Ersbodakyrkan tisdag 26 mars kl 18.30. Musik av Bach, Gjeilo, Kulander kombineras med dikt och passionstexter. Kören Cantus, Maria Grahn, piano. Maja Svedmark, diktläsning. Passionskonsert med Sångkraft och Umeå Studentkör onsdag 27 mars kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Bland annat Gabriel Faurés “Requiem” under ledning av Tomas Pleje. Bob Chilcott ‘St John passion’ fredag 29 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Jesus lidande och död i en modern och lättillgänglig tonsättning. Umeå stads Motettkör, Mats Carlsson, Johan Wållberg, Emma Rönnlund. Dirigent Jonas Östlund. 150 kr.
Söndagsorgel söndag 31 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Lisa Oscarsson.
Jag är äntligen här onsdag 3 april kl 19.00, Tegs kyrka. En finstämd kväll med poesi och musik.
Konserter & musik
Vårens konsertprogram finns både i kyrkorna och som pdf på webben.
Liza L Lundkvist, sång. Jonas Holmström, gitarr. Barnens album lördag 6 april kl 11.00, Västerslättskyrkan. Konsert på påsklovet med skaparatéljen och lunch. Tatiana Söderström spelar pianomusik av Pyotr Tjajkovskij.
Händels Messias unga lyssnare fredag 19 april kl 18.00, Backens kyrka. Dirigent Espen Myklebust Olsen. Umeå Barockensemble, Kulturskolan, solister och kören Gaudium.
Händels Messias lördag 20 april kl 18.00, Backens kyrka. Dirigent Espen Myklebust Olsen. Umeå Barockensemble, Kulturskolan, solister och kören Gaudium Inträde 200 kr köp via Billetto.se Önskepsalmen söndag 21 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Även 2 juni.
”The armed man, a mass for peace” söndag 21 april kl 16.00, Ålidhemskyrkan. Umeå Vokalensemble framför Karl Jenkins verk under ledning av Jenny Lundström. 150 kr. 75 kr för unga, 8–17 år. Förköp.
Orgelmusik i Himlaborgen lördag 27 april kl 18.00,
MUSIKNYHETSBREV VARE MÅNAD
Du prenumrerar väl? Gratis förstås!
SPIRA BESÖKER
PÅSK 2024
Under påskhelgen är det konserter och gudstjänster i Umeås kyrkor. Tider, platser och medverkande hittar du i lokaltidningen, utskrivna veckoprogram i kyrkorna, på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden.
MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK
Tegs kyrka. Konsertorganist Gustav Jannert spelar musik av Charles-Marie Widor, Yngve Sköld och nyskrivna kanoner över svenska folkmotiv.
Söndagsorgel söndag 28 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Jonas Östlund.
Konsert med barnkörer från hela Norrland söndag 4 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka. Avslutning på barnkörhelg.
Konsert med Voix de Femmes söndag 5 maj kl 18.00, Backens kyrka. Fransk musik för damkör av Chausson, Poulenc, Boulanger, Gandrille, Delibes. Eva Lindgren, flöjt. Maria Axell, piano och orgel. Dirigent Lisbeth Fors Malm. Orgelmusik i Himlaborgen lördag 11 maj kl 18.00, Tegs kyrka. Henrik Berg, Rättvik. Olivier Messiaens orgelcykel L’ascension, symfoniska meditationer över Kristi Himmelsfärd.
TÄNK PÅ!
Det kan bli ändringar med kort varsel.
Kolla alltid appen Kyrkguiden eller webben!
Together with Elvis söndag 12 maj kl 18.00, Backens kyrka. Kent Lundberg och Lasse Magnell med kören Time To Sing. Sånger ur Elvis sångskatt.
Barockens kända och okända pärlor söndag 19 maj kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Trion Musica Humana spelar musik från renässansen och barocken som passar i pingsttid.
Elisabeth Hellström, sopran. Klara Hellström, blockflöjter. Helena Holmlund, cembalo.
Oratoriet Paulus av Felix Mendelssohn söndag 19 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka. Oratorium över Paulus omvändelse, missionsgärning och martyrdöd. Oratoriekören och Umeå musiksällskap. Agnes
Auer, Susanna Levonen, Mats Carlsson, Johan Wållberg. Dirigent Jonas Östlund. 200 kr. Förköp via Biljettcentrum
Vårkonsert Umeå Kammarkör tisdag 21 maj kl 19.00, Backens kyrka. Dirigent Eric Carlsson.
Vårsångskväll torsdag 23 maj kl 18.30, Västerslättskyrkan. Alla kan sjunga-kören och Västerslättskyrkans kör.
Orgelmusik i Himlaborgen lördag 25 maj kl 18.00. Tegs kyrka. Konsertorganist Andrew Sheranian, USA. Ungdomskörkonsert lördag 25 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads ungdomskör samt gästande körer. Jonas Östlund, Malin Björkman Hietala.
Vårkonsert lördag 25 maj kl 18.00, Grisbackakyrkan. Kören Al Dente, Erik
Wäcklén och ett fint litet band.
Vårkonsert med Ålidhems kyrkokör tisdag 28 maj kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Under ledning av Tomas Pleje.
Hemvärnets musikkår onsdag 29 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Gospel Fusion med Backen Gospel & Bless Is More fredag 31 maj kl 19.00, Ålidhemskyrkan samt söndag 2 juni kl 18.00, Backens kyrka.
Dirigenter Andrea Granstig och Linn Hentschel. Gustaf Lundell, kapellmästare. Nationskören fredag 31 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka.
Camerata Umensis vårkonsert lördag 1 juni kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Söndagsorgel söndag 2 juni kl 15.00, Umeå stads kyrka.
KNOPP & KROPP
Littsöndag ”Platsen dit man längtar” söndag 17 mars, Gammlia. Litterär gudstjänst. Författarsamtal med Jannete Hentati och Lasse Berg. Konstutställning av Vera Frisén och konsert med Frida Johansson.
Regnbågskväll med Ann-Christine Ruuth onsdag 20 mars kl 19.30, Ålidhemskyrkan.
Swap ’til you drop söndag 14 april kl 13.00, Ålidhemskyrkan. Klädbytardag. Kyrkskola: Vad är Kristi Himmelsfärdsdag? torsdag 2 maj kl 18.00, Ersbodakyrkan.
ALLT SOM HÄNDER!
Kafé Ateljé Heliga danser Livsberättargrupper Handarbetskafé Bibelsamtal Orgelsoppa Promenadgrupper Återbruk och skapande Samtalsgrupper Vardagsmiddagar Öppen förskola Tacotorsdag Gospelgympa Sinnesrogudstjänster Ungdomsträffar och mycket mer. Se appen Kyrkguiden eller webbkalendern www.svenskakyrkan.se/umea
Hämta en folder med alla mötesplatser. Finns även som pdf på webben.
Våren 2024 Mötesplatser runt om i Umeå
RETREAT & FÖRDJUPNING
Bibelmeditation torsdagar kl 18.45-19.30, jämna veckor, Tegs kyrka. Retreatkväll tisdag 19 mars kl 18.00-20.30, Kyrkstugan Nydalasjön. Några timmar i tystnad, med möjlighet att läsa, be, måla och meditera. Även 23 april. Anmälan terese.hedman@ svenskakyrkan.se
12 steg som en väg till ett andligt liv start tisdag 9 april kl 16.00, Tegs kyrka. Anmälan till mattias.hjalmarsson@ svenskakyrkan.se
Pilgrimsvandring 6–8 junim, Umeå med omnejd. Vi vandrar 1,5–2 mil/dag och hjälps åt med allt praktiskt som matlagning, disk och städning. Självkostnadspris. Se annons sid 6.
MEDITATION I UMEÅ
Att meditera är en övning i uppmärksam närvaro. Kvällstid pågår meditationen oftast 2x20 minuter. Du behöver inte ha tidigare erfarenhet. Gratis.
Måndagar
Umeå stads kyrka kl 18.15
Tisdagar Kyrkan på campus kl 12.15-13.00
Backens kyrka kl 18.15
Onsdagar
Mariakyrkan kl 12-12.20
Torsdagar
Stilla rum, NUS kl 12-12.30 Ålidhemskyrkan kl 18.00
Kenneth Gunnarsson
VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?
En stor del av mitt liv handlar om mitt långa engagemang i Mellanösternkonflikten. 1978 var jag i Gaza på FN-tjänst och i mitten av 80-talet skapade jag en fotoutställning från palestinska flyktingläger i Libanon. Nu som pensionär hörde jag talas om Ekumeniska följeslagarprogrammet och från november 2022 tillbringade jag tre månader på Västbanken. Genom att vara närvarande hoppas vi följeslagare mildra konflikten och minska våldet. Vi skickar in rapporter, som bland annat används av FN, och när vi kommer hem föreläser vi för olika opinionsbildare. Jag skulle åkt tillbaka till Västbanken i november, men det ställdes in på grund av kriget.
Det var svårt att stå vid sidan och se blicken hos människor som misshandlas, när deras hus rivs, får och getter skjuts och olivlundar förstörs. Men jag kunde heller inte värja mig mot kraften hos de drabbade – att de inte ger upp utan kämpar vidare och tror på en framtid för sina barn. Det var också starkt att se deras nätverk, hur alla sluter upp kring de som drabbas. Det kan jag sakna i vårt individuella samhälle. Sedan jag varit där nere har insikten vuxit om betydelsen av en social gemenskap, att relationen till familj och vänner är det viktigaste vi har.
Berättat för Helena Andersson Holmqvist
Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel har funnits sedan 2002. Läs mer på foljeslagarprogrammet.se