Tema JORD
HAN HAR HÅLLIT
500 BEGRAVNINGAR
VARANNAN NY MEDLEM ÄR TONÅRING
SÅ TRÄNAR DU DITT KÄRLEKSLIV
3 jordnära andliga övningar
”Jag lyfter fram det som redan är vackert”
Liv Bladh odlar blommor till buketter och skulpturer
VÄLKOMMEN
Skippar mina orimligt dyra cocktailtomater
JAG TRODDE LÄNGE att jag skulle få gröna fingrar med åren. Hoppades. Att som min pappa ömt vårda små plantor innan det är dags att sätta ut dem. Skörda egen gurka och så mycket squash att jag kan ge bort. Jag har gett upp. Förra året insåg jag glatt överraskad att jag faktiskt inte behöver sköta om tomatplantor i uterummet. Mina tidigare försök har varit totalt misslyckade. Tre så dyra cocktailtomater är inte försvarbart, om man räknar med jord, gödsel och möda.
Och ändå. Det är något med jorden, fröna, spirandet och växten. Det är liv. Därför får jag umgås med andra som odlar i stället! Följ med till Ersbodakyrkan där gruppen bakom Tillsammansodlingen försår solrosor och tomater. I sommar är alla som vill välkomna att vattna och skörda.
Vi reder också ut vad som händer med jorden när begravningsseder förändras. Prästen Staffan Nygårdh som hållit 500 begravningar berättar om de allt vanligare urnbegravningarna.
Och så besöker vi Liv Bladh som odlar snittblommor i trädgården på Grisbacka. All odling börjar med jorden påpekar hon. Senare i vår kan du uppleva hennes blomskulpturer på altaret i några av Umeås kyrkor.
INNEHÅLL NR 1 2025
4 Aktuellt Det blev kvar efter pandemin. Ny kyrkoherde till Umeå. Varannan ny medlem är tonåring.
7 Jag & Gud ”Funderar på att bli präst”
TEMA JORD
8 Sätter tomatfrön och odlar hopp
11 ”Av jord har du kommit...”
12 Samtal om sorg vid lägerelden
14 Andlig övning: Sätt händerna i jorden
15 Krönika: Vi skulle bli trädgårdsmästare
16 Mötet Liv Blahd, blomsterkonstnär
20 Du & Jag Så håller ni liv i kärlekslågan
22 Klubbar för unga förbättrar livet i Irak
24 Umeås kyrkogårdar Kompost på Backen
27 Bokspalten Lisa Tegby
29 Korsordet
30 Spira besöker Soppkonsert på lunchrast
30 Kalendarium
32 Viktigt på riktigt Tomas Andersson Wij
Podden Sökarna är tillbaka med ny säsong.
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
ODLAR PÅ ERSBODA Gruppen sköter pallkragarna utanför kyrkan.
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd
Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Liv Bladh
Foto: Malin Mörner
Nästa nummer kommer ut juni 2025
”Att tro att kärleken hålls vid liv av sig själv är som att tro att du kan få bättre kondition utan träning.”
DU & JAG Familjerådgivarna
16 LIV BLADH Gör konst av torkade växter.
Hur använder du frälsarkransen?
Bönearmbandet med pärlor för livets alla skeden fyller 30 år.
HELEN HED
– Den ligger framme på bordet. Jag har börjat lära mig pärlornas betydelse, så att jag ska kunna ta tag i den pärla som jag behöver. Armbandet är väldigt finurligt. Särskilt tystnadspärlan, som både påminner om att jag ska vara tyst ibland, och att jag ska njuta av tystnaden.
LISEN GREVE ÖSTERLUND
– Jag gjorde en för många år sen efter tips av en kompis. Jag tyckte om idén med pärlor för olika böner och situationer. Men jag har alltid varit dålig på att hålla fast vid samma rutiner kring läsning och bön. Så jag använder den inte längre, men nu blev jag ju peppad igen!
IDA GEMZELL
– Jag började bära den när jag blev konfirmationsledare. Jag är inte så förtjust i örhängen eller smycken, så har kransen i stället för ett kors. Jag tycker om att den har lite tyngd och väger lite. Den känns som ett litet stöd. Jag kan sitta och hålla på med den och slippa tänka på annat.
KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt
MARS
Våffeldagen firas alltid samma datum, nio månader före jul. Troligen kommer den från vårfrudagen - då Jesus mamma Maria fick veta att hon var gravid. Så blev vårfrudag till vafferdag och våffeldag.
Ljungblahd och Helena Andersson
Spira blir podd!
Spiras redaktör Ulrika Ljungblahd startar podd tillsammans med frilanskollegan Helena Andersson Holmqvist. Podden Spira vidare är som en tidning i ljudformat på cirka 20 minuter, som du kan lyssna på när som helst. – Det känns jätteroligt att få möta våra läsare på ett nytt sätt. En hel del av Spiras artiklar passar också jättebra att göra ljud av, säger Ulrika Ljungblahd. Podden släpps i fyra avsnitt under våren. De två första avsnitten finns ute nu. Brukar du lyssna på podd? Då hittar du Spira vidare där poddar finns.
Är du ny på poddar? Gå in på Spiras webbplats så hittar du en guide för nybörjare! Du behöver en dator, surfplatta eller en mobiltelefon.
Ulrika
Holmqvist pratar om innehållet i Spira.
FREDRIK JUUL
Ny kyrkoherde i Umeå
Välkommen till Umeå!
– Tack, jag ser fram emot att lära känna människorna här. Det är spännande att komma till ett sammanhang som är stort och välfungerande, men säkert har saker som kan utvecklas.
Vad tar du med dig från Malå?
– Det enkla och nära livet mellan människor och arbetslag där det är nödvändigt att samarbeta. Privat kommer jag nog sakna att bo i en liten ort i inlandet. Det tar tolv minuter att storhandla och man känner människorna man träffar i samhället. Jag gillar också närheten till naturen.
Har du någon andlig förebild?
– Både min person och tro är ganska enkel och jordnära. Jag kommer nog bäst till min rätt i det lilla mötet, och är intresserad av människor och deras vardag. Om ni möter någon som säger hej till alla, kan det vara jag.
Vad är viktigt för Svenska kyrkan framöver?
– Att kyrkan fortsätter vara lokal och nära. Människor ska ha nära till en kyrka och gemenskap. På ett mer övergripande plan bör kyrkan tillsammans med andra goda krafter hjälpa människor på orten att bidra till ett gott och tryggt samhälle.
Ulrika Ljungblahd
Fredrik Juul är kyrkoherde i Malå Sorsele och har tidigare varit kyrkoherde i Vindeln och på Teneriffa. Han börjar i Umeå i maj. Håll utkik efter välkomstgudstjänsten.
Under pandemin firades gudstjänst både digitalt och utomhus. Konfirmationslägren ersattes av sommarhäng och i kyrkorna höll besökarna avstånd.
Snilleblixtar som är kvar
fem år efter pandemin
Samtalsgrupp på zoom, vardagsretreater på telefon och färre som dricker ur nattvardskalken. Det är några förändringar från pandemin som blivit kvar.
”Vi ställer inte in. Vi ställer om.” Det blev mottot för Svenska kyrkan när corona-pandemin slog till för fem år sedan. Församlingsherde Ingrid Holmström Pavval satt i Svenska kyrkans krisgrupp som tidigt fattade beslut om att prioritera gudstjänster och begravningar, dop och vigslar. Helt enkelt att fortsätta vara kyrka. – Församlingarna var otroligt kreativa med zoom-gudstjänster, promenader, öppna förskolor utomhus och digitala samtal, minns Ingrid.
I Ålidhemskyrkan hade prästen Sven-Bertil Grahn precis startat Bibelsamtal från A till Ö. Gruppen övergick till att träffas via zoom.
– Det fungerade jättebra, så vi har fortsatt digitalt, berättar han.
Nu ses ett tiotal personer från Hässleholm till Kiruna varannan vecka för att prata tro. Så kan även
personer som inte är så mobila eller som har viss social fobi delta. Även på Teg lever en pandemianpassning kvar. Prästen LarsMartin Nygren skulle leda en retreat som skulle ställas in när hans fru fick idén – ”Kan ni inte köra på telefon?” Sagt och gjort. Deltagarna fick tips på hur man ordnar en böneplats i hemmet, förslag på morgon-, lunchoch kvällsbön. Samtalen med den andliga vägledaren hölls på telefon. Nu erbjuds årligen en liknande tiodagars-retreat inför advent. – En fördel är man kan skapa sin böneplats i hemmet och hitta en ordning med morgon- och aftonbön som blir bestående, säger Lars-Martin. Han har också noterat att nattvardsfirandet i gudstjänsterna förändrats. Tidigare drack många vin ur kalken, men efter pandemin doppar de allra flesta brödet i vinet. Även begravningar med urna, utelek och digitala möten har blivit permanenta efter pandemin.
Ulrika Ljungblahd
LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA
HALLÅ DÄR
Varannan ny medlem i Umeå är tonåring
Musik på TikTok och SnapChat ska locka fler unga till Svenska kyrkan. Redan i dag utgör ungdomar en stor andel av nya medlemmar.
Allt fler går med i Svenska kyrkan, med en rekordsiffra på nästan 14 000 personer förra året. Av dem är en stor del ungdomar. I Umeå utgjorde 15-åringar nästan hälften av alla nya medlemmar 2024. – Eftersom färre blivit döpta som barn är det nu allt fler som döps och blir medlemmar i samband med att de konfirmeras, berättar församlingspedagogen Jeanette Brodin.
De senaste två åren har hon märkt flera tecken på att unga i allt högre grad söker sig till kyrkan. Intresset för konfirmation ökar, med tidigt fullbokade läger och långa köer. Hon ser också att fler ungdomar besöker kyrkans ungdomsverksamhet.
– I de grupper jag har inblick i är det många som tar med sig kompisar som inte är vana vid kyrkan. Det verkar finnas en större öppenhet. Kyrklighet och religion ses inte längre som något konstigt.
Jeanette Brodin vill erbjuda en öppen och accepterande gemenskap för unga, och hon är glad att fler hittar till kyrkan.
– Samtidigt vill vi nå ännu fler och behöver fundera på hur vi gör det. Kanske når vi inte alls de som skulle behöva gemenskapen bäst?
Unga är fokus i vårens kampanj Brustna hjärtan med fem nyskrivna låtar.
I ett försök att locka unga som står långt ifrån kyrkan lanserar Svenska kyrkan kampanjen ”Brustna hjärtan” i slutet av april. Fem artister med unga lyssnare har skrivit varsin ny låt, som ska spridas på Spotify, TikTok och SnapChat. Förhoppningen är att unga ska hitta till den nya webbplatsen Själkänsla. Där finns verktyg för att hantera hjärtesorg, stress och destruktiva tankar.
Helena Andersson Holmqvist
På sidan 7 möter du en av ungdomarna som hittat till Svenska kyrkan i Umeå.
BUDA PÅ EN PROMENAD MED NYA KYRKOHERDEN
Danslektion
i Lindy Hop, surdegsbröd, promenad med nya kyrkoherden och en skidlektion på längdskidor. Det är några av årets Traderaauktioner till förmån för Act Svenska kyrkans fasteaktion. Lägg ett bud fram till palmsöndagen 13 april och bidra till en bättre värld. – Sida sänker sina bidrag, så nu är det ännu viktigare att vi är med och skänker pengar, säger Anna Juul, som leder Internationella gruppen i Umeå stadsförsamling. Auktionerna finns på Svenska kyrkan i Umeås Traderasida, se qr-koden.
NY HERDE PÅ BACKEN OCH I TAVELSJÖ
Sedan årsskiftet är prästen Carolina Paulson församlingsherde i Umeå landsförsamling och Tavelsjö församling. Att församlingarna får behålla sina unika karaktärer ser hon som viktigt. – I Tavelsjö finns en stark gemenskap att värna om med kyrkan som en naturlig del i bygden. På Backen finns sedan tidigare planer på att få igång odlingar och göra utemiljön vid Backens prästgård till en växtplats för människor. Det hoppas jag mycket på, säger Carolina Paulson.
förtroendevalda & kyrkvärdar i Umeå
SÅ BLIR DU FÖRTROENDEVALD
I höst är det kyrkoval. Vill du engagera dig? Här är två sätt.
1. Ta kontakt med en nomineringsgrupp (parti) för att anmäla ditt intresse att vara kandidat och stå på valsedlarna.
2. Bilda en ny nomineringsgrupp. Du behöver stödpersoner och kandidater. Ansök senast 15 april.
NY MATLAGNINGSKURS
STARTAR
I VÅR
Lär dig laga god, näringsrik och billig mat. I vår startar en ny gratis kvällskurs med tre-fem träffar utifrån boken Portionen under tian Kyrkans ekonomiska rådgivning håller också en kvällsföreläsning i vardagsekonomi. Information och anmälan på svenskakyrkan.se/ umea/kurser-i-ekonomi
KYRKOFULLMÄKTIGE I VÅR Vårens kyrkofullmäktige i Umeå är tisdag 20 maj kl 18.00 i Tegs församlingsgård. Mötet är öppet för allmänheten.
Du kan påverka din kyrka!
Skanna koden och läs mer:
En impuls att följa med en kompis till kyrkan ledde till att Noak Helander Lovén nu planerar gudstjänster och snart är redo att vara ledare.
Text & foto Helena Andersson Holmqvist
”Nu funderar jag till och med på att bli präst”
– Noak som i Bibeln och Helander som i helige ande, förtydligar Noak när jag ber honom upprepa sitt namn. Vi träffas i Backens prästgård, dit Noak för tre år sedan följde med en klasskompis till en ungdomskväll.
Han hade ingen större erfarenhet av kyrkan, men kände sig direkt hemma.
– Högstadiet var jobbigt. Kyrkan är inbjudande för alla och en plats där man känner sig välkommen, berättar Noak, nu 18 år.
När Noaks årskull konfirmerades valde han att stå över, men hoppade på kyrkans treåriga ledarutbildning. Den första helgträffen blev dock inte lyckad.
– Det var jättejobbigt. Jag hade inte kommit ut som trans än och behövde bo i ett rum med 16 tjejer. Det var alldeles för stökigt för mig, säger Noak, som senare fått en autismdiagnos.
Nästa träff fick han bo i ett rum med bara sin klasskompis och utbildningen rullade på. Sommaren efter valde han att konfirmeras och han har sedan gjort praktik på konfaläger. I april är ledarutbildningen klar.
– Efter den är det mycket lättare att få jobb som ledare på konfa och det är ett så kul sommarjobb. I sommar ska jag vara ledare i Tavelsjö.
Noak är också engagerad i en grupp på Backen som planerar gudstjänster, nu senast en Mariamässa. Efteråt serverade de blåa tårtor, jungfru Marias egen färg. Varje vecka besöker Noak fortfarande ungdomskvällarna, där allting började. Han har också startat en grupp för äldre ungdomar, från
Noak Helander Lovén är aktiv i ungdomsarbetet i bland annat Backens prästgård. På påsklovet ska han åka med på en resa till Berlin och Assisi.
gymnasiet och uppåt, som träffas ibland på egen hand.
– Ungdomskvällarna har blivit så fullproppade med högstadieungdomar. Förut när vi var högst tio personer kunde vi hitta på mer utflykter än nu när vi är kring 30. Och de yngre är mest intresserade av att brottas!
När Noak följde med till kyrkan första gången hade han inte tänkt så mycket på Gud, men med tiden har han blivit troende. – Ja, nu funderar jag till och med på att bli präst. Gud är någon som alltid finns vid min sida, en tröstande vän. Som i texten Fotspår i sanden , säger Noak.
För unga
Det finns träffpunkter för ungdomar och unga vuxna i flera av Umeås kyrkor. Här kan du hänga med kompisar, spela i band, sjunga, bli ledare och prata om Gud. Läs mer på svenskakyrkan.se/ umea/ungdom
Sätter tomatfrön och odlar hopp
För tionde sommaren i rad ska de stora odlingslådorna utanför Ersbodakyrkan fyllas med allt möjligt grönt och skönt. Långt tidigare är det dags att förså solrosor, tomater och luktärter.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Matilda Audas Björkholm
Snön ligger tjock över odlingslådorna mellan Ersbodakyrkan och gångvägen intill. Strofen
”än så är det långt till vår” från barnvisan känns väldigt aktuell. Inne i värmen strax intill längtar kyrkans odlingsgrupp efter att det ska tina.
– Vi ser fram emot våren när vi får plantera och se hur det växer igen, säger Birgit Tegblom, som varit med och odlat sedan 2021.
Odlingsgruppen möts vanligtvis först i april för att planera sommarens planteringar, men i år ses de redan en söndagseftermiddag under vintern för att förså. På vaxdukar i församlingssalen står högar med krukor, en vattenkanna och påsar med jord. Och så den röda emaljkastrullen med de värdefulla fröpåsarna. Maria Vredin häller försiktigt upp några tomatfrön i handen. – De är så små, så små. Ser nästan ut som skräp, säger hon.
Men skenet bedrar, fröna innehåller allt som krävs för att gro och utvecklas. Därför häller Mikael
Tomatfrön från förra året ska bli nya plantor.
Ström upp mager såjord i de återanvända krukorna. För mycket näring kan nämligen skada de känsliga rötterna. Birgit vattnar och Håkan Nilsson petar ner ett frö per kruka.
NINA LUNDBERG SLÅR sig ner. Hon är nybörjare på odling och ser fram emot att lära sig.
– Det kommer att bli alltmer självhushåll i framtiden så nu ska jag lära mig! säger hon och får i uppgift att fylla fler krukor med jord.
Snart står nio krukor med luktärter redo att gro. Det allra mesta kommer dock att sås på plats. När odlingen gödslats i maj är det dags att sätta potatis och därefter så
Mikael Ström, Maria Vredin och Birgit Tegblom sår tillsammans med Ulrica Tegblom och Håkan Nilsson.
kålrabbi, olika sorters rödbetor, morötter, sockerärtor, rädisor och sallad.
Ersbodakyrkans tillsammansodling startade 2016 när den 50 kvadratmeter stora sandlådan på gården bytte skepnad. Sanden byttes ut mot matjord och lekställningen ersattes av en tunna för regnvatten. I förrådet finns skottkärra, spadar och andra verktyg för att bearbeta jorden. Ulrica Tegblom var engagerad redan från start.
– Första året hade vi studiecirkel varje vecka för att lära oss mer om olika odlingsmetoder, berättar hon.
Deltagarna fick bland annat lära sig vikten av att variera växterna i pallkragarna mellan åren så att inte jorden blir utarmad och resultatet dåligt. Några stannade kvar och odlade vid kyrkan, andra planterade hemmavid.
UNDER ÅREN HAR deltagare kommit och gått. Men varje torsdagskväll under sommaren träffas de som vill vattna, rensa ogräs och på andra sätt sköta om odlingen.
– Det värsta är att gallra, säger Birgit.
– I år kan vi be husmor Helena köpa in morötter på såband, så slipper vi det, föreslår Maria.
Då kanske det blir mer tid för fika. För ingen torsdagsodling utan paus, där någon bjuder på godsaker. Och fikat är nästan lika viktigt som odlingen. För visst är det gott
att få med sig grönsaker, jordgubbar och rabarber hem, men i Tillsammansodlingen är det framför allt gemenskapen som spirar och växer.
– Det sociala är nästan nog så viktigt. Jag behöver få utlopp för mitt behov att odla och det är superbra att göra tillsammans med andra, säger Maria Vredin, som tidigare hade odlingslott, men blev less på att trädgårdsverktygen stals.
Och det finns plats för många fler att hjälpa till – inte minst med vattningen under de varmaste perioderna.
ODLINGSÅRET AVSLUTAS med skördefest i slutet av augusti. De som vill skördar och lagar mat tillsammans för att bjuda kyrkans alla grupper. Förra året dignade borden av hyvlade zucchinirosor med ostfyllning, morotslåda med halloumi, ugnsrostade grönsaker och pizza med picklade rödbetor.
Men fortfarande är det vinter, så Maria Vredin täcker krukorna med plastfolie och ställer dem i det ljusa fönstret som vetter mot trädgårdslandet. Om ett par veckor lär de första gröna bladen sticka upp ur den svarta jorden.
– Jag blir så lycklig när de små sötnosarna tittar upp! Det spirar hopp, säger Maria Vredin.
Tillsammansodlingen är öppen för alla. Se Ersbodakyrkans webbplats för tider.
Må din väg gå dig till mötes och må vinden vara din vän och må solen värma din kind och må regnet vattna själens jord och tills vi möts igen må Gud hålla, hålla dig i sin hand.
Välsignelse från Iona och psalm 947
I höst blir det skördefest igen med grönsakerna som odlats utanför Ersbodakyrkan.
”Av
jord har du kommit jord ska du åter bli”
Prästens tre skovlar jord på kistan är en välkänd bild av en begravning. Samtidigt blir begravningsakt med urna allt vanligare. Vad händer då med jorden?
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Lina Eriksson
PRÄSTEN STAFFAN NYGÅRDH rör runt i jordlådan längst fram i Heliga korsets kapell på Norra kyrkogården och avslöjar att jorden ibland kan vara sand.
– Men här ser jag att det är sand blandat med jord, säger han.
Staffan är pensionär sedan 2021, men vikarierar fortfarande och tar i huvudsak på sig begravningar. Under sina 24 år som präst har han hållit uppemot 500 stycken.
Staffan Nygårdh ställer fram jordlådan i ett av kapellen på Norra kyrkogården.
– Det är så meningsfullt och fint, att få vara med och försöka förmedla omsorg och trygghet för en familj där någon har dött.
De tre skovlarna jord läggs på kistan i den delen av begravningsakten som kallas överlåtelsen. Staffan visar hur jorden läggs i form av ett kors och säger ”Av jord har du kommit, jord skall du åter bli. Jesus Kristus är uppståndelsen och livet”. När han pratar med sörjande familjer inför begravningen brukar han förklara överlåtelsens ord utifrån skapelseberättelsen, där Gud skapar människan av jord och blåser in sin livsande i henne.
– Överlåtelsen handlar om att människan fått livet från Gud, och nu lämnas det tillbaka. Människan är en del av skapelsens och naturens kretslopp och blir till jord igen.
Staffan säger att en del människor tycker att orden låter för ödesmättade och väljer bort dem.
– Det finns alternativ, både till jorden och orden. Man kan i stället göra ett korstecken och säga ”Gud, du gav NN livet. Ta emot henne/honom i din frid”. Någon gång har jag också använt tre röda rosor, som jag lagt i korsform, berättar Staffan.
FRAM TILL SLUTET AV 1800-talet skedde hela begravningsakten ute på kyrkogården och prästens skovlar med jord var de första som fyllde igen graven. När akten så småningom flyttades in i gravkapell och kyrkor hängde traditionen att ösa jord på kistan med. Efter begravningsakten följde besökarna kistan ut till graven, där den sänktes ner. På senare år har det blivit allt mindre vanligt. – Att se kistan sjunka ner i jorden kan vara en hjälp att förstå att den man älskar är borta. Men det är väldigt definitivt och kan vara väldigt smärtsamt. Ofta lämnar vi kistan i kyrkan och det är också en stark symbolik –att lämna personen i Guds omsorg.
Ordet ”jordfästning” kommer från den gamla tron att jorden som prästen kastade på kistan gjorde att den döde fästes vid jorden och därmed inte kunde gå igen som spöke.
1 2 3
Kremering är en nygammal tradition i Sverige. Från bronsålder fram till kristnandet vid medeltidens början var kremering det vanligaste.
Att lägga jorden i form av ett kors på kistan är en sed som spreds i Sverige efter Dag Hammarskjölds tv-sända begravning i Uppsala domkyrka 1961.
En annan anledning att många inte följer kistan ut till graven är att den döde ska kremeras före gravsättningen. I Umeå är detta just nu vanligast – begravningsakt med kista och kremering efteråt. Samtidigt ökar antalet kremeringar före begravningsakten, så att akten sker med urna. Men vad händer med ”av jord har du kommit” när det står en urna och inte en kista framför prästen?
– Om urnan står på ett tillräckligt stort bord brukar jag göra ett kors av jord bredvid. Men visst blir det oftare enbart korstecken när det är en urna, säger Staffan Nygårdh.
KANSKE MINSKAR DÄRMED kretsloppstanken
”från jord till jord” i begravningsakten, men begravningsentreprenör Annika Hedman kan märka en ny variant hos de sörjande hon möter. I Umeå tillhandahåller Svenska
kyrkan en textilurna, som är obligatorisk att använda i minneslund och askgravlund, och valbar i urngrav.
– Många tycker att det är ett fint alternativ. De tänker att den döde kommer snabbare tillbaka till naturen och det ursprungliga kretsloppet än om personen legat i kista eller hård urna.
Annika Hedman ser också en fördel med begravningsakt med urna.
– Det är fint att de sörjande kan följa den döde hela vägen till graven, direkt efter begravningsakten, på samma sätt som vid kistbegravning.*
*Anhöriga får inte vara med när den döde gravsätts i minneslund, eftersom det är ett anonymt gravskick och den exakta platsen ska vara okänd för dem. Under vintern gravsätts inga urnor i askgravlund, så då kan anhöriga inte heller följa urnan till graven.
KREMERINGAR & AKT MED URNA
För drygt hundra år sedan var kistbegravning enda alternativet i Sverige.
Under 1900-talet ökade antalet kremeringar.
I dagsläget väljer mer än 80 procent att kremeras.
Senaste en månad efter dödsfallet måste en avliden begravas eller kremeras.
De flesta kremeras efter begravningsakten, men det blir allt vanligare att kremeras före, så att begravningsakten sker med urna.
Staffan Nygårdh har en egen stola som han bär över axlarna vid begravningar. De gröna veteaxen är en symbol för vetekornet som läggs i jorden och dör för att det nya axet ska kunna växa upp.
I Umeå har begravningsakt med urna ökat från knappt var tionde 2018 till var tredje 2024. En anledning kan vara ändrade vanor under pandemin.
SÄTT HÄNDERNA I JORDEN
Människorna i Bibeln levde nära jorden, och det har satt spår i texterna. Välj en eller flera andliga övningar, som tar avstamp i tre jordnära liknelser.
Så!
Ett frö från en växt som dött kan bli en ny planta. I Bibeln används detta som en bild för människans kretslopp från liv till död till liv igen. Om du vill så ett frö och se liv växa fram – prova att odla ärtskott. Lägg några torkade ärtor i vatten i ett dygn. Plantera sedan tätt i en form eller kruka med ett par centimeter jord. Du kan eventuellt täcka ärtorna med ett tunt lager jord. Vattna och se till att hålla jorden fuktig, gärna med en sprayflaska.
När stjälkarna är cirka 15 centimeter är det dags att skörda och äta.
Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. (Johannes evangelium 12:24)
Läs !
Många liknelser handlar om odling och skörd. Läs liknelsen om såningsmannen med metoden lectio divina (andlig läsning). Läs texten och fråga dig själv:
1. Vilken fras fastnar jag för?
2. Hur berörs mitt liv av orden?
3. Finns det en personlig inbjudan eller uppmaning i texten?
En man gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del på vägkanten, och folk trampade på det och himlens fåglar åt upp det. En del föll på berghällen, och när det hade kommit upp, vissnade det bort eftersom det inte fick någon väta. En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp samtidigt och förkvävde det. Men en del föll i den goda jorden, och det växte och gav hundrafaldig skörd. (Lukas evangelium 8:5–8)
Knåda!
I Bibeln används krukmakaren som bild för Gud. Människan formas av Gud som ett lerkärl – skör, men också möjlig att omforma. Ta en bit lera eller trolldeg och knåda den. Kanske vill du prova att skapa ett kärl? Kavla ut en platta och forma över en rundad skål. Eller tumma ett kärl genom att rulla en boll och trycka ner tummen i mitten. Vidga hålet och forma kärlet med fingrarna. Kom ihåg att du alltid kan börja om från början.
Ibland misslyckades lerkärlet som krukmakaren formade med sina händer, och då gjorde han om det till ett nytt kärl, så som han ville ha det. (Jeremia 18:4)
Så här gjorde Spiras medarbetare övningarna. Lyssna i nya podden Spira vidare. Se sidan 3.
Text Helena Andersson Holmqvist
”Vi tillhörde marken och träden, haven och fjällbäckarna”
SUSANNE DAHL
Studentpräst
DET FINNS EN mångfald av liv i jorden, bara i en näve mull – dubbelfotingar, hoppstjärtar, kvalster och småringmaskarna, som äter skadliga bakterier. Rundmaskar som förvandlar växtrester till näringsämnen som växterna kan ta upp. Och som grund för alltsammans – mikroberna. Svampar som bryter ned organiskt material i marken så att humus bildas. Humus. Mikroberna som också bor i oss, i en människokropp. Lika många till antalet som våra egna celler – 37 biljoner. Livet är mångfald.
Mångfald är avgörande för jordens välmående, för vårt välmående. Det finns en stor mångfald i marken om det finns stor mångfald ovanför marken. Jorden är sårbar, liksom människan. En utarmad jord innebär en utarmad mänsklighet. Så hör allting ihop.
Då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. (1 Mosebok 2:4–7)
Människan – nästan en gud – som glömt bort att hon själv en gång skapades ur leran i jorden. En jordling förbunden med allt liv, beroende av allt levande. En jordling satt i Edens trädgård att vårda och bruka. Det var trädgårdsmästare vi skulle bli, leva i samspel med den natur vi själva är en del av. Men hela tiden har vi sökt efter mera, blivit mera gud än lera. Ett omättligt behov att ständigt expandera, gå över gränser. Vad är det vi längtar efter, vad är det som drivit oss bort från jorden och Eden? Begäret efter herravälde och makt fastän vi mest längtar efter en annan människas hud och händer, solvarma myrar, berghällar, stränder.
Vad är syndafallet? Kanske är det fallet ner i glömskan, var vi en gång kom ifrån. En gång var vi en del. Vi tillhörde marken och träden, haven och fjällbäckarna.
Så började vi värdera, kalkylera. Intressera oss för att äga. Att samla skatter och konsumera. Vi kallar saker för min och mitt, ger oss rätten som naturen saknar. Vem skyddar skogen nu? Vem vakar över träden? Vem värnar berguven och lövgrodan? Det står inga änglar med dragna svärd för att stoppa vår framfart. Edens trädgård ligger öppen och sårbar.
Vi borde själva förstå, hejda oss mitt i steget. Komma till våra sinnen. Komma ihåg att det var trädgårdsmästare vi skulle bli.
Du som är, djupt ner i jorden. Helgat vare ditt namn. Åter till jorden. Dit ska också jag en dag.
Lyssna på andakten i Sveriges radio via qr-koden.
”Naturens
skönhet och förmåga att trösta eller fira är djupt rotad i oss människor”
Lyfter in Västerbottens flora i kyrkorummet
Liv Bladh skapar arrangemang och buketter av växter från Västerbotten. Senare i vår kommer snittblommor från hennes odling även att pryda altaret i några av Umeås kyrkor.
”Flora Liv Bladh” står det med handstil på fönstret till studion på Grisbacka. I det som förut var ett garage har Liv sin studio sedan tre år, vägg i vägg med familjens tegelvilla.
På det stora bordet som brodern Gudmund Bladh formgett skapar Liv unika buketter och blomsterskulpturer. Under floristutbildningen lärde hon sig hantverket, men att binda perfekta buketter som ser exakt likadana ut lockar inte. De säger henne ingenting. I stället låter hon växterna styra hur resultatet ska bli, som ett slags skulpterande och målande med växtmaterial.
– Jag ser och lyfter fram det som redan är vackert, säger Liv och lindar mässingstråd kring stjälken på en röd eternell. Tillsammans med en torkad tomatkvist, hår från kronärtskocka och blommor från en blå riddarsporre blir det en skulptur till en restaurang i Malmö. Delarna kommer Liv att frakta inslagna i silkespapper på tåget. Tomatkvisten torkade hon i höstas, utan att veta vad den skulle användas till.
– Den var så vacker! Inget kan bli så vackert som det naturliga.
ATELJÉN ÄR INGEN BUTIK i vanlig bemärkelse, utan är öppen på förfrågan. Här träffar Liv brudpar och sörjande, lämnar ut födelse-
dagsbuketter och på fredagseftermiddagar kommer ett 15-tal prenumeranter och hämtar blommor. Under sommartid binder Liv buketter och arrangemang av sina egna lokala snittblommor. Helst importerar hon inte blommor, men november–mars köper hon in en del material från Europa. Vintertid jobbar hon även med torkade växter. – Jag vill ge dem något att fästa blicken på, något som är i harmoni med årstiden. För även om världen kan kännas mörk och de privata omständigheterna svåra, spelar en blomma på bordet roll. En knopp som håller på att slå ut, kan ge hopp. – Naturens skönhet och förmåga att trösta eller fira är djupt rotad i oss människor.
Genom alla tider har människor använt blommor vid livets stora stunder och när det är svårt att hitta ord – i både glädje och sorg. Kanske blir det tydligast vid begravningar. Liv vill gärna möta familjen som sörjer för att fånga personligheten hos den som gått bort. Vilken var mammans älsklingsblomma? Blommar den kanske till och med i trädgården just nu, så Liv kan plocka den? Oftast använder hon dock snittblommor från den egna trädgården på 950 kvadratmeter med både fleråriga och ettåriga växter. Just nu vilar den på baksidan under
LIV BLADH
Ålder: 42
Aktuell med: Odla snittblommor och skapa blomsterarrangemang till kyrkor i Umeå.
Bor: Grisbacka
Fritiden: Omges av natur och kultur tillsammans med familj och vänner.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson
3 milstolpar i livet
1999 UMEÅ WALDORFSKOLA
Min bildlärare i gymnasiet, Maria Ahlenhed, förstod att jag mådde bra av att jobba med mina händer och att jag hade ett öga för form, harmoni, disharmoni, färg och ljus. Jag fick egen nyckel till bildsalen och kunde jobba där när jag ville.
2012 & 2015 UMEÅ
Att föda barn och bli förälder.
2019 FLORA LIV BLADH
Jag skapade intensivt med blommor för min egen skull. Min man föreslog att jag skulle dela med mig av det jag skapade till andra, så jag startade Instagramkontot Flora Liv Bladh. Ett fönster in i min värld. 2022 startade jag mitt företag med samma namn.
snötäcket men inomhus pågår förberedelserna för att säkerställa sommarens skörd. Fröpåsarna ligger uppradade i det inre av studion som fungerar som odlingsrum. – Jag räknar baklänges från blomning och gör ett detaljerat så-schema, berättar Liv, som odlar sådant som fungerar i Västerbotten. Med åren har det blivit mindre experimenterande, och i stället större mängd av färre sorter. Om ett brudpar beställt en bukett till bröllopsdagen i juli måste ju blommorna blomma precis då.
I PLANERINGEN INFÖR den här säsongens odling finns riddarsporrar, amarant, solrosor, vädd, zinnia och mycket mer som bland annat ska bli blomsterskulpturer på altaret i några av Umeås kyrkor. Från maj månad har Liv nämligen ett nytt uppdrag – att göra altarblommorna till Umeå stads kyrka, Västerslättskyrkan och Ersbodakyrkan med hållbarhet i fokus och ett lokalt perspektiv. Blommorna ska följa kyrkoårets tema och färger, och det lockar Liv.
– Det finns väl ingen bättre plats att gestalta stämningar på än ett altare. Jag vill lyfta in Västerbottens flora i kyrkorummet.
Blommorna kommer att vara förankrade i både kyrkoåret, årstiderna och Västerbotten. Det blir i stort sett inga importerade snittblommor utan främst lokala växter. Kanske kan skogen och naturmaterial smyga sig in vintertid när landskapet är i vila.
Liv har lång erfarenhet av gestaltning och har satt sig in i kyrkoåret och hur Svenska kyrkan jobbar med färg och gestaltning. Till exempel varför vitala växter, som nyss skördats, hör hemma på altaret men inte torkade. De färska växterna symboliserar ett offer. När de är som vackrast ska de få pryda kyrkorummet.
Svenska kyrkan eftersträvar hållbarhet i flera aspekter. Många församlingar samarbetar redan med lokala snittblomsodlare.
– Traditionella vita liljor kanske kan bytas ut mot en hållbarare sort som inte vissnar efter några dagar eftersom de är så trötta efter flygresan. För mig börjar odling med jorden. ”Av jord är du kommen…”
Genom att vara innovativ kan hon använda lokala snittblommor från april till oktober. För att ge kyrkobesökarna inblick och förståelse för bakgrunden till de nya
blomsterarrangemangen planerar Liv att hålla ett par föredrag och workshops för församlingsbor.
Utbildningar är en del av hennes företag. Hon har kurser i odling och floristik via Medborgarskolan och håller workshops i studion. Då är fokus ofta på kreativitet och skapande, utan prestationskrav.
– Jag vill att andra ska få vara i samma kreativa flöde som jag kan känna. Det som påminner om leken när man var barn.
SJÄLV HITTADE HON tillbaka till sin kreativitet när hon började odla, först på lägenhetsbalkongen och sedan 2016 i allt större skala i trädgården på Grisbacka.
– Kreativitet och skapande ger balans och välmående. Jag tror att alla mår bra av att hitta sitt sätt att uttrycka sig.
Liv gick en ettårig konstskola med foto, skulptur och måleri efter gymnasiet och något år senare en utbildning i textilt konsthantverk.
– Det var tydligt att jag älskar att arbeta med färg och textur. Tekniken är sekundär.
Men när det var tid att söka konsthögskola började hon tvivla. Hon kunde inte motivera för sig själv att satsa på konsten och uttrycka sig själv. Liv ville göra något mer direkt för andra människor. Hon blev förskollärare. Första åren som pedagog var genomsyrade av kreativitet och lekfullhet. Men med tiden, och när de egna barnen föddes, fick det egna skapandet allt mindre plats.
– Till slut tappade jag min kreativitet helt, jag bara kämpade på.
Liv bestämde sig för att utforska odlandet som hon hållit på med i liten skala hela tiden. Hon gick en trädgårdsutbildning på Forslunda, en floristutbildning i Stockholm och förra året Blomsterodlarnas Slow flower utbildning. Sedan 2022 driver hon Flora Liv Bladh.
– Det här är mitt bidrag till samhället. Genom mitt konstnärskap kan jag göra skillnad för människor och vår jord på riktigt.
Senast jag:
... gapskrattade: Jag ville fotografera min bror och hans son, de var så fina mitt i vardagen i underbart ljus, men tidpunkten var kanske inte helt rätt egentligen.
... fick en fix idé: Jag är väldigt inne på att ta upp vävningen igen. Ser lämpligt material att väva med överallt nu.
... drömde: Drömmer ofta om resor.
Liv Bladh öppnar sin studio på förfrågan.
När
barnen väl har
lagt sig är vi helt slut båda två Vi hinner aldrig prata eller göra något ihop
Svårt att hitta tid för varandra i vardagen?
Det går att träna på att ge små gester av vänlighet för att hålla liv i kärlekslågan.
Text Ingrid Eriksson & Elisabet Jonsson , familjerådgivare
Som familjerådgivare möter vi ofta par som kämpar för att få vardagen att gå ihop och som säger att de inte har tid för varandra. Parrelationen är satt på svältkost och inslagen av konflikter riskerar att öka. Tänk på när du är hungrig, då är det mycket lättare att bli irriterad. På samma sätt är det när du är ”hungrig” på kärlek och bekräftelse – det är lätt att börja irritera sig på sin partners mindre attraktiva sidor och vanor. Om svältkuren får pågå under en längre tid finns en risk att kärleken helt tynar bort.
inte! Så kan vi alla känna. Men tänk efter. Hur lång tid tar det att snusa din partner i nacken, ge en kram, lägga en hand på axeln, säga ”vad fin du är, ”tack för att du lagade maten” eller ”vad roligt att vi kunde åka och handla tillsammans”.
TRÄNA PÅ ATT VISA KÄRLEK
Att tro att kärleken hålls vid liv av sig själv är som att tro att du kan få bättre kondition utan ansträngning och träning. Att hålla kärlekslågan vid liv kräver ett aktivt beslut från er båda och att ni är villiga att anstränga er.
Nu kanske du tänker: Okej – vi vill. Men tiden räcker inte till och orken finns bara
Du kan säkert komma på fler positiva saker att säga och göra som din partner skulle bli glad för. Det kan kännas ovant i början, det tar emot, precis som det gör att börja träna kroppen. Men efter att tag känns det bättre, och du slipper garanterat träningsvärk när du tränar på kärlek och bekräftelse.
Kanske märker du också att det som tidigare krävde ansträngning av dig nu ger dig mer energi. Det handlar alltså inte om stora gester, som helger på hotell eller lyxiga middagar. Mer om små bloss av vänlighet i vardagen som kontinuerligt fyller på kärlekslågan.
Gör en lista på det du kan tänka dig att träna på i vardagen för att ge din partner mer kärlek och bekräftelse.
1 2
När du lägger dig på kvällen, tänk efter hur många av de sakerna som du har gjort under dagen.
3
Var också observant på de kärlekssignaler du får från din partner och visa att du uppskattar dem.
Bröd som räddar liv
Bröd
är inte bara en basföda för många utan även en stark symbol för medmänsklighet.
På platser som är drabbade av kriser och konflikter, är bröd ofta den enda kost som går att få tag i. Bröd är viktigt för att kunna mätta sin familj med väldigt lite medel. Bagerierna har en livsavgörande roll och människor organiserar sig ofta snabbt för att få dem att hålla igång. Många av Act Svenska kyrkans insatser i exempelvis Mellanöstern säkerställer att bagerierna efter en katastrof snabbt byggs upp igen och kan börja leverera bröd.
Brödet räddar liv, samtidigt som det representerar gemenskapen och tryggheten när man samlas kring brödet för att äta.
Under fastetiden symboliserar brödet att alla hör ihop som en enda mänsklighet och ska dela sitt bröd med varandra. Därför säljs ofta bröd till förmån för fasteaktionen.
Chobez (cirka 15 bröd)
Ingredienser:
25 g färsk jäst 5 dl ljummet vatten 12–13 dl vetemjöl
1 tsk socker 1,5 tsk salt
Gör så här: Lös upp jästen i vatten. Tillsätt salt, mjöl och socker. Knåda degen, ordentligt för hand eller
i maskin. Använd inte för mycket mjöl så den blir kompakt.
Dela degen i 15 bollar, lägg dem på ett lakan eller bakduk och täck över dem med detsamma.
Kavla ut varje bit till ett runt bröd i storlek som en assiett. Tryck inte för hårt, då kan inte brödet resa sig när det gräddas.
Låt bröden jäsa på och under en bakduk i cirka 1,5 timmar.
Sätt ugnen på 275 grader och ställ in en tom plåt. När bröden jäst klart, grädda dem mitt i ugnen på den varma plåten. Bröden är färdiga efter cirka tre–fyra minuter, när de börjar få färg på över- och undersidan.
I lurarna
SELANDER MUSIKER SJUKHUSKYRKAN
Per-Erik Hallin: Morgonluft
LP:n snurrade tusentals varv i familjens vardagsrum, och musiken gjorde för alltid ett avtryck i mig. Låtarna, texterna, svänget, blåset och körerna. Denna ”märkliga dröm” planterades som en längtan i mig.
Pernilla Andersson: Mitt guld Hon skriver låtar med själ och hjärta och binder så fyndigt orden kring det svåra och vackra i sina snygga melodier. Jordnära, träffsäkert och välproducerat.
Peter Hallström: Så vem kommer här Från hans första soloalbum Brev från en förlorad son. Jag såg låtarna växa fram på nära håll under en vuxenkonfirmation 2012. Vi lämnade gamla spöken vi fått med oss av misstag som barn. Allt började om.
Sara Jarosz: Take Me Back Hon bemästrar både instrumentspel, sång och låtskrivande. När singersongwriting är som bäst helt enkelt. Hela albumet innehåller flera guldkorn.
Aaron Parks: Heart Stories I en av hans nyaste kompositioner. Det är alltid svårt att säga något vettigt om denna typ av musik eftersom den går in i det djupaste djupet… det är där en sån som jag finns på riktigt och vandrar i landskap efter landskap. Ordlöst.
Spotify-listan finns på: svenskakyrkan.se/umea/ spira/lurarna
MONICA
Klubbar för unga förbättrar livet i Irak
27-årige Muhamad Shaker flydde från Syrien till Irak. Här har han startat organisationen Youth Speak med klubbar för ungdomar med olika intressen.
Text: Sanna Bülow, Act Svenska kyrkan Foto: Meethak El-Kathib/Ikon
En stor del av Iraks befolkning är mellan 18 och 30 år. De lever med egna erfarenheter från krig och konflikt samtidigt som de påverkas av tidigare generationers rädsla, trauman och överlevnadsstrategier.
I staden Dohuk är många antingen internflyktingar från ISIS terrorstyre eller från kriget i Syrien på andra sidan gränsen. Här finns också organisationen Youth Speak (De ungas talan). Projektsamordnaren Mohammed Shaker från Damaskus lämnade allt bakom sig vid flykten 2011, utom sitt engagemang för samhället.
I Irak träffade han andra aktivister som också ville göra något för Iraks unga. Organisationen Youth Speak började som en sida på Facebook. Nu finns organisationen i flera sociala kanaler och har även engagerade volontärer. Hit är alla välkomna, oavsett bakgrund, kön eller åsiktstillhörighet.
Youth Speak har olika klubbar som ungdomarna själva skapat utifrån sina intressen. Här kan de träffas på trygga platser och odla hopp om framtiden. Det finns en bokklubb, miljöklubb, konstklubb, idrottsklub och en
fredsklubb – som även berör frågor om hälsa och mående.
– Vi ser ett växande intresse för musik, så snart har vi kanske en musikklubb också, säger Mohammed och ler.
MOHAMMED SHAKER BRINNER FÖR sitt jobb och anser att han har sitt drömyrke. Han var själv en gång i tiden en av de ungdomar som kom från svåra omständigheter men hade drömmar om att utvecklas.
– Om vi fortsätter med arbete som bygger hopp och utveckling för unga kommer vi se skillnad i den yngre generationen och även i kommande generationer. Vi måste stötta den positiva kraften hos dem innan det är för sent, säger Muhamad.
Act Svenska kyrkan samarbetar med Youth Speak eftersom de utgår från ungas egna behov och idéer.
– De har fungerande strategier för unga att skapa sina egna möjligheter, göra sina röster hörda och få erfarenheter av att leva tillsammans trots olikheter, förklarar Anna Levin, programsamordnare hos Act Svenska kyrkan.
Ge gåva till unga
I dag lever miljontals barn och unga i länder drabbade av krig, konflikt och klimatkatastrofer. Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med unga världen över för att väcka hopp och nya möjligheter.
I Irak samarbetar Act Svenska kyrkan med Youth Speak, en frivilligorganisation startad av unga aktivister.
Anna Horkun vid skylten som visar vägen till ”Säker plats”.
FRÅGELÅDAN
”Jag
behöver hjälp med gravskötseln – hur gör jag?”
– Du väljer själv vem du vill anlita. Väljer du kyrkogårdsförvaltningen beställer du skötsel genom att gå in på svenskagravar.se, leta fram graven och klicka på beställ gravskötsel. Du kan också mejla eller ringa till oss på kyrkogårdsexpeditionen.
Prislista och information om olika tjänster hittar du på webbsidan svenskakyrkan.se/umea/gravskotsel.
Nya kunder får den första fakturan med post. Om du vill ha e-faktura i stället kan du kontakta kyrkogårdsexpeditionen för mer information. Vi har inte möjlighet till autogiro. Du betalar ingen fakturaavgift. Det är bra att känna till att om man inte betalar fakturan utförs ingen skötsel på graven, och beställningen tas bort.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
Senast 2 maj bör du som köper gravskötsel ta bort gravlyktor och andra föremål från graven. Då blir det lättare att vårstäda och förbereda jorden. Vårblommor sätts innan mors dag.
Vattnet på kyrkogårdarna kopplas in när tjälen gått ur marken. Håll koll på vår webb!
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Här blir ogräs och löv flera ton matjord
Tonvis med växtrester komposteras på Backens kyrkogård för att bli mull. Matjorden används året om.
– Det behövs en del omvårdnad, säger trädgårdsmästare Daniel Forsberg.
På en gammal åker ner mot Umeälven ligger komposten på Backens kyrkogård. På en 20x50 meter stor yta hamnar alla löv och grenar som fallit ner och städats bort för att hålla kyrkogården välvårdad.
– Det blir fint när vi städar, men vi stjäl ju också material från platsen, konstaterar Daniel Forsberg, som ser komposteringen som ett sätt att återföra näringen till marken.
Gräsmattorna gödslar sig själva genom att gräsklippet får ligga kvar. Men ängsytor och höggräsytor ska ha mager jord så det gräsklippet samlas ihop och läggs i komposten, precis som blad och grenar från de fyra kilometerna häck som finns runt om på kyrkogården.
Dessutom rensas tusentals blommor på gravarna varje vecka sommartid – vilket ger upphov till tonvis med ogräs och bortklippta blommor.
Snittblommor från kistor och begravningsceremonier är dock för besprutade för att användas, så de slängs.
I komposten blandas sedan det näringsrika gröna materialet
med höstlöv och kvistar rika på kol, berättar Daniel Forsberg.
– Jag vågar inte ens gissa hur många ton det blir.
Trädgårdsavfallet innehåller allt som behövs för att bli till mull, men komposten kräver omvårdnad.
– Kompostering är helt fantastiskt. Vi ger kärlek till avfallet och genom komposteringen får vi ut en produkt vi har stort behov av.
Och ju mer man jobbar med komposten desto snabbare går det. Det är också en fördel att kapa kvistar i mindre bitar och klippa löv.
– Då har svampar och bakterier lättare att komma åt. Vår omsorg ger djuren möjlighet att göra jobbet fullt ut, berättar Daniel, som var NO-lärare tidigare.
De stora volymerna på kyrkogården gör att komposteringen tar ett par år, men så småningom är matjorden redo att användas till häckplantering, nya gräsmattor och att laga vinterskador. Totalt går det åt 40–50 ton matjord varje år, enbart på Backens kyrkogård. Jorden som täcker planteringsytorna vid gravarna köps för att minimera risken för ogräsfrön, men all annan matjord kommer från den egna komposten.
I Umeå finns även en kompost på Norra kyrkogården. Ulrika Ljungblahd
MAJ
ÅR 1
Växtrester, gräsklipp och löv läggs i en hög på komposten. Ungefär varannan vecka blandas materialet om med traktor. Då får bakterier och svampar tillräckligt med syre så de kan påbörja nedbrytningen. Organiskt material som bara ligger på hög blir för syrefattigt så det komposteras inte utan ruttnar och blir gyttja, inte mull.
ÅR 2 ÅR 3
Materialet fräses och läggs i avlånga, limpliknande jordhögar som täcks över för att förhindra fröer att landa och börja växa som ogräs. Nu är det dags för större djur som gråsuggor, daggmaskar och tvestjärtar att ta vid och bearbeta materialet.
Växtmaterialet är nedbrutet och fräses igenom igen. För att komposten ska bli matjord blandas den med 20–30 procent sand, oftast från nygrävda gravar på områden där ingen tidigare gravsatts. 15–20 kubikmeter matjord sparas under skärmtak för att kunna användas under vintern.
FOTO: BACKENS KYRKOGÅRD
Daniel Forsberg på Backens kyrkogård.
Pilgrimsvandring
5-6 juni Tavelsjö
Dagsvandringar med samtal, tankar, mässa och andakter. Vi vandrar cirka 15 km om dagen och hjälps åt med allt praktiskt som matlagning, disk och städning.
Läs mer svenskakyrkan.se/hornefors/pilgrimtavelsjo
Sammarbete mellan Svenska kyrkan, EFS och Senus
Kyrkans själavårdsmottagning
Samtal med tystnadsplikt utan journaler
Livet blir inte alltid som vi tänkt oss. Ibland behöver vi prata med någon utanför den egna kretsen och få hjälp att sätta ord på det som skaver. För prata hjälper!
Vänd dig till oss om du har behov av att prata med en själavårdare med tystnadsplikt, till exempel en präst eller diakon. Vi erbjuder stödsamtal oavsett din bakgrund och livserfarenhet.
Ung, student och bosatt i Umeå? Sök stipendium!
Nu är det tid att stöka stipendium från flera av våra stiftelser. Du hittar dem på svenskakyrkan.se/umea/stipendier-och-fonder
Familj och sorg
Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som förlorat en familjemedlem.
Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Även om varje sorg är unik och vi alla har olika sätt att uttrycka den kan vi känna igen oss i varandras upplevelser.
”Uppdraget för en god och rättvis värld förenar och utmanar”
LISA TEGBY Präst
och bokslukare
SAMTIDIGT SOM jag gladde mig åt den amerikanska biskopen Mariann Budde, som rakt och utan åthävor förmedlade en självklar kristen etik med barmhärtighet och omsorg om de svagaste, höll jag på att läsa om den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom. Båda står upp för en tro som får konsekvenser för samhällssyn och mellanmänskliga värderingar.
Nathan Söderblom blev ärkebiskop just när första världskriget bröt ut. Det första han gjorde, i vånda över krigets vansinne, var att skriva ett upprop med vädjan om fred till Europas kyrkoledare. Det gick inte så bra. Många kyrkor var nationalistiska och bad för en ärofull seger just för sitt land.
Men den svenske ärkebiskopen gav sig inte. Samtidigt som han predikade, prästvigde, föreläste och besökte församlingar, och dessutom hade en familj med tolv barn, fortsatte han med iver att knyta internationella kontakter. Han bad och arbetade. Han var viss om att om kyrkorna kom tillsammans i en gemensam omsorg om fred och rättvisa skulle de skillnader som fanns mellan olika samfund blekna. Det viktigaste i tron var ju gemensamt. Och världen behövde kyrkans kraft.
När det fasansfulla kriget äntligen var slut var det fler som slöt upp kring eldsjälen Söderblom och han kunde inbjuda till ett stort ekumeniskt möte i Stockholm år 1925. Freden, samverkan mellan olika trossamfund och människors vardagsnöd, var mötets stora frågor. Alla frågor löstes sannerligen inte 1925. ”Detta är endast en begynnelse…” står det i det officiella mötesbudskapet, med en uppmaning till kyrkorna att fortsätta att se att läran må vara lite olika men uppdraget för en god och rättvis värld förenar och utmanar. Detta är endast en begynnelse heter också en ny bok om Stockholmsmötet. Den reflekterar utifrån mötet 1925 om kyrkans roll och uppgift i dag.
MED INSPIRATION FRÅN Stockholm 1925 har kyrkorna i Sverige proklamerat år 2025 som Ekumeniska året. Vi firar också att det är 1 700 år sedan kyrkomötet i Nicea, då den tidiga kyrkan antog en gemensam trosbekännelse som fortfarande bär oss. Firandet kommer att märkas, i en stor kyrklig festvecka i Stockholm i augusti, men mest i lokala arrangemang med utmaning till gemensam glöd. För sannerligen, världen behöver den kristna trons passion för fred och barmhärtighet minst lika mycket som för 100 år sedan. Om Nathan Söderbloms idoga arbete och stora glädje och om smått och stort i själva mötet kan man läsa i Jonas Jonsons fina bok Ekumeniska pilgrimer, en liten bok om Stockholmsmötet 1925.
Verbum förlag
LÄST
Artos & Norma Bokförlag
Från dina händer till där det händer
En enda mänsklighet - under samma himmel. 900 1223
Varje dag slås människors liv i spillror av krig och katastrofer. Situationen är akut. Stöd människor som med mod och medmänsklighet räddar liv och ger hopp mitt i katastrofen.
En enda mänsklighet - under samma himmel.
Swisha din gåva till 900 1223
Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon
DRÖM- SPÄK- TALL ANGÖRS MER NING PSALM-- Spira TYPISK VID VÄNDER BROTT HON OF- KLARAR VERS nr 1 TÖLP MEDEL- HON TA OM LEDARE HAVET GÄRNA FÖRORD TYSKT BLÅSER ÖL FÖRBI
KAN GENOM- SOFIAS SES PÅ SKINLIG CARLO VAL- ODLAR MÖTE HON
KOTA SÖDER- NÅT ATT OCH LUND DRA ÅT KARTA MER LÄNGOTÄCK TAN
DYVIKA
RYSKT AVSLAG HAR SULOR
DANSKT KENNET INGEN MJUK EL- UT- ORT FÖRR PSEU- KÖR I ÖNSKAN LER VÅT GÅNGS- VID GOD- DONYM EKEN FÖR SLINGER- MATE- FAXARTAD TING FRIARE VÄXT RIAL ÄLVEN
LÄRAN FÖROM BJUDET ÖGAT I ÖRESUND
VÄRDE- DESS DRIVER EN LÖS BLAD PÅ RIKTIG FOLK I ÄR VATT- SKOJJAPAN SKARPT NET ARE VARE GJOR-
GUD STU- DE BE- ODLAR KRYSS- DIER DRUP HON FÅGEL I TV FÖR- TYSKT KAN
STÄR- RAMLA FOLK HÖRAS
KER I VATT- ETT MOT FÄRSK NET VIRUS MÅNE
PRO- MIG I EN NO- ÄR MAINE BRUKAR RIKTIG MEN PYTON ÄRA KALUFS SUPUT VARE
JAN DEN GOLF SALIGAHOS KAN TOUR RE ATT FRÖ- KLÄMMA MA- FÖR DING HATMA ELLER?
KAN SNUBBE FACK- RUT- INMAN GÅ PÅ LIG KANON DISKA LÅNGT SÖDER KISSE HAR SIN OXAR MED TÅL HÅLA VÄTA HEDRAS GER EFTER DEN KANSKE WASH- 14:e VINST INGTON MARS SOLGUD MUSIKAODLAR LISKT HON INTERVALL
DET Ö I GRUNSPELAR BODEN- DADE INGEN SJÖN RFSU ROLL
Grattis Lena Edfast och Kim Sundström som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får ”Din vilja sitter i skogen” av Mattias Timander. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 2 maj till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn:
Adress:
Ort:
Konstruktör: Anders Perstrand
LÖSNING KORSORD NR 4 2024
Berit Nilsson och Karin Brunesson lyssnade på orgelmusik innan soppan i Tegs kyrka.
Lunch med näring för kropp och själ
Vad sägs om musik från Umeås största orgel följt av en god soppa i trevligt sällskap? Allt på en lunchrast. Boka in Orgelsoppa i Tegs kyrka en torsdag i månaden.
Ett 25-tal personer har vågat sig ut i ishalkan denna soliga vintertorsdag. Det är månadens Orgelsoppa i Tegs kyrka och organist Anders Winterstam presenterar den femton minuter långa konserten.
LUNCHKONSERT MED SOPPA
När? En torsdag i månaden kl 12.00 i Tegs kyrka. Tisdagar jämna veckor kl 12.00 i Umeå stads kyrka.
Hur? Femton minuter orgelkonsert följt av sopplunch för 30 kr respektive 50 kr.
– Det är ett ljust program i dag, med många hoppfulla bitar, säger han och berättar om mjuka, melodiska stycken av kompositörer som Per Gunnar Petersson, Lani Smith och Hubert Parry.
När kyrkklockorna klingat ut fyller orgelmusiken hela Tegs kyrka. I en av kyrkbänkarna sitter Berit Nilsson, som alltid går på orgelsoppan – och andra konserter.
– Anders är en fantastisk organist. När han spelar glömmer jag tid och rum, berättar hon lite senare över en tallrik soppa.
Den sociala gemenskapen efter konserten är också viktig. I dag har Berit sällskap av vännen Karin Brunesson, andra torsdagar småpratar hon med nya bekantskaper.
– Jag har alltid tyckt om orgelmusik. När jag växte upp på landet i Västergötland på 40-talet var musikutbudet på radion begränsat, så vi lyssnade på den musik som kantorn bjöd på.
Vid ett annat bord sitter Jan Appelblad, som bor nära kyrkan.
– Jag är inte särskilt musikalisk, men gillar att lyssna på fin musik, meditera lite grann och äta en god soppa, säger han.
Ulrika Ljungblahd
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 17 mars till 8 juni 2025. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
MUSIK & KONSERTER
Orgelkonsert lördag 22 mars kl 15.00, Tegs kyrka. Musik ur Johann Sebastian Bachs Clavier-Übung III. Organist Aaron Sunstein och studenter vid Musikhögskolan i Piteå.
Orgel och synth! lördag 22 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Konsert med Maria och Stefan Säfsten.
Konsert på Earth Hour lördag 22 mars kl 20.30, Mariakyrkan. Manuellt trampad orgelmusik utan elektricitet. Organist Björn Malmehed och fyra orgeltrampare.
Oratoriekören söndag 23 mars kl 19.00, Umeå stads kyrka. Franz Schubert. Magnificat och mässa i G-dur. Oratoriekören, orkester med solister. Dirigent Jonas Östlund. 100 kr, förköp Biljettcentrum.
Bara Bach fredag 28 mars kl 18.30, Backens kyrka. Umeå Kulturskola.
Jakten på den försvunna psalmskatten lördag 29 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. Barnkörmusikal av Karin Runow.
Gaudium och Umakvartetten söndag 30 mars kl 18.00, Backens kyrka. Musik av Vivaldi, Händel och Gjeilo. Obs, nytt datum.
Serenad lördag 5 april kl 16.00, Ersbodakyrkan. Ett musikaliskt porträtt av 1800-talskompositörerna Laura Netzel och Agathe Backer Grøndahl.
Konsert söndag 6 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Lena Stenlund och Nina Sandell.
Musik i Svenska kyrkan Umeå Våren 2025
Konsertprogram finns i kyrkorna och på webben.
Konsert Brösttoner tisdag 8 april kl 19.00, Ersbodakyrkan.
Serenad onsdag 9 april kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Erik Westbergs Vokalensemble fredag 11 april kl 19.00, Backens kyrka. Musik av Susanna Lindmark, Britta Byström och Niklas Sivelöv.
Orgelkonsert lördag 12 april kl 15.00, Tegs kyrka. Organist Maria Axell. ”Passacaglia 1600–2000”.
The Crown of Roses tisdag 15 april kl 18.30, Ersbodakyrkan. Passionskonsert med musikensemblen Cantus och Maja Svedmark. Passionskonsert
Umeå studentkör onsdag 16 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Under ledning av director musices Tomas Pleje. Anders Winterstam, orgel och piano.
Bob Chilcotts Johannespassionen fredag 18 april kl 18.00, Umeå stads kyrka. Umeå stads Motettkör 100 kr.
Orgelkonsert onsdag 23 april kl 19.00, Tegs kyrka. Organist Henrik Berg, Rättvik.
Söndagsorgel söndag 27 april kl 15.00, Umeå stads kyrka.
MUSIKNYHETSBREV VARE MÅNAD
Du prenumererar väl? Gratis förstås!
SPIRA BESÖKER
PÅSK 2025
Under påskhelgen är det konserter och gudstjänster i Umeås kyrkor. Tider, platser och medverkande hittar du i lokaltidningen, utskrivna veckoprogram i kyrkorna, på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden. MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK
Poulenc, Brahms, Fauré söndag 4 maj kl 18.00, Backens kyrka. Umeå barockkör, Backens kyrkokör, solister och musiker. Dirigent Tomas Pleje. 150 kr, BIljettcentrum.
Orgelkonsert lördag 10 maj kl 15.00, Tegs kyrka. Organist Margaret Harper, USA. Barnkörkonsert lördag 10 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka.
Den röda ballongen söndag 11 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka. Stefan Therstam spelar till filmen Den röda ballongen.
Söndagsorgel söndag 18 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka. Organist Lisa Oscarsson.
Priez pour paix – Bön om fred söndag 18 maj kl 18.00, Backens kyrka. Voix de Femmes bjuder på musik av Fauré, Franck, Poulenc. Feeling better söndag kl 19.00, Ersmarkskyrkan.
Musikkväll med låtar av Paul Simon, Sting med fler. Jonas Lundberg, David Bergius, Erik Wäcklén, Per Lindfors och Per Bäckman.
Vårkonsert med Mariakören tisdag 20 maj kl 18.00, Mariakyrkan. Solist Kristina Sturk.
Konsert Umeå Kammarkör tisdag 20 maj kl 19.00, Backens kyrka. Erik Carlsson, dirigent. 100 kr.
Serenad onsdag 21 maj kl 19.00, Backens kyrka. Ett musikaliskt porträtt av 1800-talskompositörerna Laura Netzel och Agathe Backer Grøndahl.
Det kan bli ändringar med kort varsel. Kolla alltid Kyrkguiden eller webben!
Ungdomskörkonsert lördag 24 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Vårkonsert med kören Al Dente lördag 24 maj kl 18.00, Grisbackakyrkan. Kören Al Dente, Erik Wäcklén och ett fint litet band. Gästartist Olov Antonsson.
Gospel Night lördag 24 maj kl 19.00, Ålidhemskyrkan.
Gospelkonsert med Bless Is More, egna solister och svängiga musiker. Inträde: 100 kr, Biljettcentrum. Resa mellan tvivel och tro söndag 25 maj kl 18.00, Backens kyrka. Kören Backen Time to sing, solister och musiker.
Vårkonsert Ålidhems kyrkokör tisdag 27 maj kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhems kyrkokör under ledning av David Bergius. Song of Songs lördag 31 maj kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Camerata Umensis med solister, kör och musiker bjuder på musik av Vivaldi, Mozart, Hawes med flera.
Söndagsorgel söndag 1 juni kl 15.00, Umeå stads kyrka.
Song of Songs söndag 1 juni kl 18.00, Ersbodakyrkan. Sing along Gospel med Backen Gospel söndag 1 juni kl 18.00, Backens kyrka.
Konsert med Cantate onsdag 4 juni kl 19.00, Tegs kyrka. Cantate sjunger a capella under ledning av Stefan Johansson.
Orgelkonsert lördag 7 juni kl 15.00, Tegs kyrka. Organist Anders Winterstam.
Sommarkonsert med Gaudium söndag 8 juni kl 18.00, Backens kyrka. Dirigent Katarina Konradsson.
RETREAT & FÖRDJUPNING
Reträttdag lördag 29 mars kl 10–16, Mariakyrkan. Tystnad och eftertanke. Lunch och fika 150 kr. Anmälan margareta.gelfgren@ svenskakyrkan.se, 24 mars. Kontemplativ meditationsretreat lördag 12 april kl 9.30–16, Svedjans kapell i Tavelsjö. För dig som är van att meditera. 100 kr för studenter, sjukskrivna och arbetslösa. 150 kr för övriga. Anmälan erik.hansson@ svenskakyrkan.se
Pilgrimsvandring lördag 17 maj kl 9.30–16.30, samling Västerslättskyrkan. Ta med matsäck och sittunderlag. Inställt vid hällregn. Info: Ulrika Mottmann.
Pilgrimsvandring torsdag–fredag 5–6 juni, Tavelsjö. Vi vandrar 15 km per dag och hjälps åt med allt praktiskt. Se sidan 26.
KNOPP & KROPP
Hållbara människor: Livets rytm och den mänskliga musiken onsdag 19 mars kl 18.30, församlingsgården öst på stan. Föreläsning med Ingrid Hammarlund musikterapeut, skribent. Campuskvällar Hållbarhet onsdag 19 mars kl 19.30, Ålidhemskyrkan. David Wiljebrand, Svenska kyrkans hållbarhetsstrag.
Inspirationsdag för internationellt engagemang lördag 22 mars kl 9.30–16, Ersbodakyrkan. Föreläsningar och samtal.
Hållbara människor Jojje Wadenius onsdag 7 maj kl 18.30, församlingsgården öst på stan.
ALLT SOM HÄNDER!
Kafé Ateljé Heliga danser Livsberättargrupper Handarbetskafé Bibelsamtal Orgelsoppa Promenadgrupper Återbruk och skapande Samtalsgrupper Vardagsmiddagar Öppen förskola Tacotorsdag Gospelgympa Sinnesrogudstjänster Ungdomsträffar och mycket mer Se appen Kyrkguiden eller webbkalendern www.svenskakyrkan.se/umea
Ärkebiskopens fastebok, läsgrupp söndagar i fastan (9/3-13/4) kl 13–14, Ålidhemskyrkan. Högläsning och samtal kring årets fastebok ”Gud är inte plåstret” av Tomas Andersson Wij. Ingen anmälan, kom när du kan. Läs ett utdrag på Spiras baksida.
RELIGIÖSA SÅR & TRAUMAN
Några dekonstruerar sin tidigare tro och lämnar både kyrka och tro. Andra försöker hitta sätt att tro igen. I vår finns flera tillfällen att prata om det.
Söndag 16 mars kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Författarsamtal med David Eklind Kloo som skrivit Den väg är bred – att tro på Gud men tvivla på sig själv.
Onsdag 7 maj kl 19.30, Ålidhemskyrkan. ”När tron gör ont” med prästen Liza L Lundkvist. En berättelse om att lämna och återvända.
Vill du prata om religiösa sår eller trauman? Kontakta själavårdsmottagningen i Umeå.
David Eklind Kloo
FOTO: JOHANNA HANNO
Tomas Andersson Wij
VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?
NÄR MUSIKEN KOMMER tillbaka till mig efter en längre tids tystnad är det som att se klart igen. Den tysta tiden, den jag hade klippt bort om livet vore en film, var inte förslösad trots allt. Något pågick i det overksamma och håglösa, något höll på att ta form.
Plötsligt är det som att världen har kopplats ihop igen. Vad som helst kan bli en sångtext. Rubriker i tidningar, överhörda samtal i barer, repliker ur filmer. Den morgon som nyss var tung och grumlig av självtvivel kommer nu med förhoppningar om en ny melodi, en som väcker alla sinnen, som lyfter mig över meningslösheterna och hejdar tiden, håller den still en stund.
När jag är där, i den avslappnade och lekfulla friheten som kallas inspiration, har jag lätt för att tro på en skapande Gud. Och att vi kommer som närmast Skaparen då vi själva skapar. Text ur Gud är inte plåstret, ärkebiskopens fastebok 2025 (Verbum förlag).
Tomas Andersson Wij är artist och låtskrivare. Han medverkar i radiogudstjänst och samtal på Littsöndag i Helena Elisabeth kyrka, söndag 16 mars.