SÅ TRIVS SVENSKA
PRÄSTEN I ATEN
TOMT PÅ KONTOT?
HÄR FÅR DU RÅD
SMAKA JULENS
GODASTE VEDTRÄ
brasor i Bibeln
Tänder eld för värme, skratt och samtal
Scouten Elina Lingbro Dömstedt trivs vid lägerelden
Nr 4 2024 Utges av Svenska kyrkan i Umeå
VÄLKOMMEN
Maximal mindfulness vid brinnande brasa
VARFÖR ÄR DET SÅ LUGNANDE att sitta vid en brasa? Jag har min egen lilla teori. Visst är människan beroende av värme, ljus och gemenskap, men det är också något sinnligt. Det finns få andra aktiviteter som så tydligt involverar alla våra fem sinnen samtidigt. Doften från röken, skenet från lågorna, ljudet från knastrande vedträn, värmen mot huden och till med smaken av rökflagor – eller kanske ännu hellre något gott grillat. Maximal mindfulness (om man får kombinera de begreppen).
Om du ändå vill ha något att göra där vid elden kan jag tipsa om fem övningar utifrån lika många bibliska brasor. Du hittar dem på temasidorna om Eld. Där hittar du även ett ätbart vedträ som passar extra bra i jultider.
Följ också med till Arboretum norr där ett gäng sorgegruppsledare lär sig använda naturen i mötet med människor som sörjer. Sorg kan ge en kall känsla, så därför brinner en lägereld hela tiden. ”Elden blir nästan som ett levande väsen som behöver omsorg och uppsikt” säger kursledare Erika Sinander. Och det påminner mig om en textrad i låten Dåligt besked av Annika Norlin: Gå in i skogen, göra upp en eld. Sitta och glo tills kroppen är lugn. Och i morgon gör vi samma igen.
INNEHÅLL NR 4 2024
4 Aktuellt Goda ekonomiråd är gratis. Undviker ordet ”klimatkris”.
7 Jag & Gud ”Fick kraft att fortsätta”
TEMA ELD
8 Alltid redo att göra upp en eld
11 Julens godaste vedträ
12 Samtal om sorg vid lägerelden
14 Stanna upp vid fem bibliska brasor
16 Mötet Björn Kling, präst i Aten
20 Du & Jag Passion för någon annan?
21 Krönika Lena Fagéus
22 Eldsjälen Målare och springpojke
24 Stannar i Ukraina för att hjälpa andra
27 Bokspalten Lisa Tegby
28 Korsordet
29 Umeås kyrkogårdar
30 Spira besöker Tacos och sång i Hissjö
30 Kalendarium
Stämningsfull advent & jul i kyrkan
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
KLING Kyrkoherden
Grekland.
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17
Box 525, 901 10 Umeå
Redaktör
Ulrika Ljungblahd
Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal
Repro & Tryck
Stibo Complete
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea
Omslagsfoto
Elina Lingbro Dömstedt Foto: Matilda Audas Björkholm
Nästa nummer kommer ut mars 2025
”Vill jag verkligen ha brinnande människor i min omgivning?
Är de inte bara för mycket, för obekväma!?
21
KRÖNIKAN Lena Fagéus
SVANENMÄRKET
Tre tankar från senaste Teo talks
Tre av talarna på höstens Teo talks har koppling till Umeå. Se hela föredragen på teotalk.se
KERSTIN BERGEÅ
Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
– Jag älskar att få ägna en dag åt freden varje år när Nobels fredspris delas ut! Att få fokusera på de kamper och förhandlingar som inte syns lika ofta. Som den österrikiska författaren
Bertha von Suttner sa: ”Det finns inget i den mänskliga naturen som gör att vi måste kriga och ha ihjäl varandra.”
KOMMENTAR
PÅ
MARTINA RUDEKLINT
Läkarstudent och bloggare Sävar – Finns det en gud även för mig? Som stressar, kör lite för fort och har en middagsrepertoar på plättar och halvfabrikat. Finns det en gud för mig som har skilt mig och inte skänker pengar till välgörenhet? Jag söker en Gud som är med i stekos och tjatet om att skärmtiden är över.
PER RYLANDER
Kyrkoherde Sävar-Holmön – Min hundvalp Mila är femton veckor. Det som är fantastiskt med fågelhundar är att i fjällen är de i sitt esse. Det syns att de är lyckliga och helt fokuserade. Jag drömmer om en kyrka som är likadan. ”Det här är vårt jobb, vårt ärende. Vi ger allt vi kan för att uppnå detta.”
KRITA av Lars Segerstedt
DECEMBER
På Nobeldagen delas fredspriset ut i Oslo. Ett sätt att uppmärksamma priset är att lyssna på Fredspodden om fred, nedrustning och vapenexport. Finns där poddar finns.
Fråga djuren, de kan lära dig, himlens fåglar kan ge dig svar. Fråga markens kryp, de kan lära dig, havets fiskar kan upplysa dig.
Jobs bok kapitel 12, vers 7–9
GÖR ETT UNIKT JULKORT
Vill du kombinera berättelsen om den första julen med en rolig aktivitet för hela familjen? Skapa en egen julkrubba.
Bygg ett stall av filtar, docksäng, adventsstjärna och krukväxter. Låt gosedjur och husdjur flytta in.
Klä ut er och arrangera karaktärerna. Alla som vill kan vara med – det finns gott om får. Fota julkrubban. Skicka bilden till släkt och vänner och önska god jul!
HALLÅ DÄR
DAVID WILJEBRAND
Ny hållbarhetsstrateg
Svenska kyrkan i Umeå
Varför vill du inte prata om ”klimatkris”?
– Det blir för abstrakt och avlägset, något som FN och klimattoppmöten ska lösa. Människor är etiska varelser, men vi relaterar bäst till andra när vi har ett ansikte framför oss. ”Klimatkris” slår inte an våra etiska impulser, vi behöver komma ner på en lokal mellanmänsklig nivå. Vad kan vi då göra?
– Kyrkans DNA är små gemenskaper. Historien visar att det har stor potential och kan få global spridning. Kyrkan ska förstås också ta ansvar på samhällsnivå och exempelvis steppa upp när det gäller krisberedskap.
Vilket tips ger du den som känner klimatångest och vill ställa om? – Fokusera på det som är glädjefyllt, kreativt och hoppfullt! Människan är skapad till medskapare. Vi mår bra av att vara kreativa, att skapa, laga saker och odla. Vår viktigaste mentala omställning är att bli mer producenter än konsumenter. Och gärna tillsammans med andra. Omställning handlar inte om ”fy” och ”låt bli”. Den sanna berättelsen är att en omställning blir bättre på alla sätt - psykisk och fysisk hälsa, vår tidsanvändning och gemenskaper.
Ulrika Ljungblahd
www.svenskakyrkan.se/umea/ en-hallbar-kyrka
I långa loppet hjälper inte presentkort. Därför vill Emma Mushi, Sara Sandström och Carina Sehlström på Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning se till helheten.
Problem med ekonomin?
Här är goda råd gratis!
Tomt på bankkontot redan i mitten av månaden? Ta kontakt med Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning för långsiktiga lösningar.
Två halvdagar i veckan träffar Emma Mushi, Carina Sehlström och Sara Sandström umebor som vill ha stöd kring sin ekonomi. Det kan handla om att få bättre koll, göra budget eller söka fonder och ersättningar.
– Vi lever i ett välfärdssamhälle med många rättigheter, säger Emma Mushi som gärna hjälper till att ställa rätt frågor och krav på socialtjänst och Försäkringskassan. Många sjukskrivna vet exempelvis inte att de kan ha rätt till merkostnadsersättning eller vad Socialtjänstens matnorm innebär.
I reda pengar kan Svenska kyrkan enbart ge ett tillfälligt komplement. Men långsiktigt handlar det om stärkt egenmakt, att man ska få viss kontroll över sin ekonomi.
– Vi är ingen bankomat utan vi vill hjälpa människor att få sina rättigheter tillgodosedda, säger Carina Sehlström.
– Hyran betalar vi aldrig, men vi kan hjälpa till att ta kontakt med bostadsbolaget för att göra en avbetalningsplan, säger Sara Sandström. Trots att det finns stora behov har antalet sökande minskat. En bidragande orsak kan vara Umeå stadsmissions nysatsning Matmissionen.
– Ring oss även om du inte vet exakt vad du behöver hjälp med, uppmanar Carina, Emma och Sara. Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning når du på 090-200 26 97. Den öppnar igen 13 januari.
Ulrika Ljungblahd
TÄNK PÅ ATT:
1. Betala Hyra, El och Mat först. Tänk HEM. Andra räkningar kan vänta. Kontakta företag för uppskov eller avbetalningsplaner.
2. Var inte så rädd för kronofogden. Visst ska man betala sina räkningar, men kronofogdemyndigheten är mån om att människor har pengar kvar för att klara sin försörjning och betala av sina skulder.
3. Ta inga snabblån! Räntan är oftast jättehög. Det kan också vara svårt att få banklån om man har många kreditprövningar.
Umeå stads kyrka ska
målas om och renoveras
Om drygt ett år påbörjas en stor renovering av Umeå stads kyrka. Planeringen pågår för fullt. Första informationsmötet hålls 15 december. Under 2026 kommer Umeå stads kyrka renoveras invändigt med både
Som underlag för renoveringen har gamla målningar och färglager undersökts.
praktiska och estetiska förbättringar. Renoveringen består av flera delar:
1. Rengöring av kyrkorummet, bland annat målningarna i taket.
2. Ommålning av stora delar av kyrkorummet inklusive bänkar.
3. Ny belysning och ljussättning.
4. Nya sätt att använda vissa delar av kyrkorummet.
Företaget Historiska hus har analyserat tidigare färglager på flera ställen i kyrkan. De ligger nu till grund för provmålningar av ådringsmålad ek. Utvändigt ser kyrkan i stort sett likadan ut som vid invigningen 1894. Invändigt har den renoverats två gånger, på 30- och 80-talet.
Kyrkan kommer att vara stängd under renoveringen och gudstjänster kommer att firas i Tegs kyrka.
Det första informationsmötet hålls söndag 15 december kl 13.00 i Umeå stads kyrka. Håll dig uppdaterad på: svenskakyrkan.se/umea/renovering
Enklare att boka samtal. Från 13 januari
blir det enklare att få tag i någon att prata med. Svenska kyrkan i Umeå öppnar ett gemensamt kontaktformulär på webben för att boka själavårdssamtal. Boka här: svenskakyrkan.se/umea/samtal
BÖN FÖR FRED PÅ RÅDHUSTORGET
Varje måndag kl 12 sitter de en halvtimme för fred. Och den som vill får sitta med! ”Stanna upp. Andas. Återknyt med den kärlek och medmänsklighet som är större än rädsla och hat.” säger inbjudan.
advents- och julkonserter i Umeås kyrkor.
KYRKOHERDE LENA GÅR I PENSION
Lena Fagéus slutar som kyrkoherde i början av nästa år. Hon började jobbet i Umeå våren 2019 och har lett Svenska kyrkans arbete genom ekonomiska nedskärningar, coronapandemi och nysatsningar. Rekryteringen av nästa kyrkoherde pågår för fullt. Avskedsgudstjänsten hålls i Tegs kyrka söndag 16 februari kl 16.00.
UMEÅFORSKARE GÖR PODD OM DIGITAL RELIGION
”Digital Religion” är en podcastserie som utforskar mötet mellan religion, teknik och samhällets digitalisering. Värd är Julia Kuhlin, forskare vid Humlab. Hon bjuder in andra forskare för att prata om ämnen som hur religion och politik diskuteras på sociala medier och hur unga kvinnor kommer ut som ateister på Youtube. Finns där poddar finns och på Humlabs webb.
VAD TYCKER DU OM SKOGSUTREDNINGEN?
Ställ om till ett mer naturnära skogsbruk. Det är ett förslag i Svenska kyrkans skogsutredning. – Svenska kyrkans skogsbruk behöver vara andligt och existentiellt hållbart, säger utredare Göran Enander.
Nu är utredningen på remiss. Du kan lämna synpunkter via svenskakyrkan.se/fortroendevald/ remisser
Lena Fagéus.
Ge en julgåva
Visst kan vi hjälpas åt att göra julen glädjefylld för fler?
Svenska kyrkan i Umeå förmedlar presentkort till behövande som bor i någon av våra församlingar. Var med och sprid julglädje genom att swisha en gåva.
Varje krona räknas!
Läs mer om insamlingen på www.svenskakyrkan.se/umea/ ge-en-julgava
Teologi på max 18 minuter
I Teo talks ryms samtal om andliga, kyrkliga och existentiella frågor. Det handlar om livet, människan och skapelsen. Se dem på vår webb.
Kyrkans själavårdsmottagning
Samtal med tystnadsplikt och utan journaler
Livet blir inte alltid som vi tänkt oss. Ibland behöver vi prata med någon utanför den egna kretsen och få hjälp att sätta ord på det som skaver. För prata hjälper!
Vänd dig till oss om du har behov av att prata med en själavårdare med tystnadsplikt, till exempel en präst eller diakon. Vi erbjuder stödsamtal oavsett din bakgrund och livserfarenhet.
Du behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan och samtalen är kostnadsfria. De kan ske fysiskt eller via telefon/videosamtal. Vi för inga journaler.
Själavård kan handla om vad som helst, du bestämmer. Relationer, tankar om livet i stort och smått, livsfrågor, tro och andlighet, funderingar om framtid, identitet, sexualitet med mera.
Du kan också komma till oss i väntan på samtal hos annan part, till exempel hos en psykolog, terapeut eller inom psykiatrin.
Ibland räcker ett samtal, ibland behövs flera under en längre period.
www.svenskakyrkan.se/umea/samtal
Gudstron var självklar för Nehemiah Katantazi tills den skakades om av en livskris efter flytten till Sverige. I dag är han aktiv i Ålidhemskyrkan.
”Jag bad Gud om hjälp och fick kraft att fortsätta”
I Ugandas huvudstad Kampala växte Nehemiah Katantazi upp med föräldrar engagerade i anglikanska kyrkan.
– De lärde oss om Jesus, att gå i kyrkan varje söndag och att be tre gånger om dagen. Från dem fick jag min tro, säger Nehemiah.
På universitetet började han själv dela med sig av sin tro som söndagsskollärare.
– Jag tror att Gud har ett syfte med varför jag är på jorden. Jag arbetar mycket med att bygga en relation med Gud, och göra det Gud vill att jag ska göra.
För sex år sedan hamnade Nehemiah i Umeå. Hans fru Mary hade just flyttat hit för att studera när det oväntat visade sig att hon var gravid. Paret hade tidigare inte kunnat få barn. Nehemiah flyttade efter, fick också chans att studera och paret fick ytterligare ett barn.
– Det var svåra förlossningar och Mary hade kanske inte överlevt om vi varit kvar i Uganda. Vi tog det som ett tecken på att Gud bestämt att vi skulle bo i Sverige. Vi älskar också landet och ville gärna stanna.
MEN SÅ AVLED Nehemiahs mamma i coronapandemin och några år senare dog också hans lillasyster, bara 23 år gammal. Nehemiah reste till hennes begravning, full av ilska och avståndstagande mot Gud. Men mötet med hans pappa påverkade honom. – Han var stark och hjälpte mig. Jag trodde inte han skulle vilja gå i kyrkan, men efter begravningen ville han dit, trots det som hänt. Jag började be Gud om hjälp och
efter att jag bad kände jag att jag fick kraft att fortsätta.
I dag besöker Nehemiah och hans familj Ålidhemskyrkan varje söndag. Han går också gärna dit andra tider för att be och har inte riktigt vant sig vid att kyrkan inte alltid är öppen, som den var i Uganda. Där tillhörde han den anglikanska kyrkan, men tycker att den lutherska är tillräckligt lik för att han ska känna sig hemma. En nyhet för honom är möjligheten till ljuständning. – Det gjorde vi inte hemma, men det är fint för att komma ihåg vänner och nära som man förlorat.
Ljus i kyrkan
Numera finns ljusstakar med plats för många små ljus i de flesta svenska kyrkor. Ändå är traditionen bara drygt 50 år gammal. Den första ljusbäraren i Svenska kyrkan, som tog plats i Uppsala domkyrka 1968, kallades Folkförsoningens träd.
Text & foto Helena Andersson Holmqvist
&
Nehemiah Katantazi är volontär i Ålidhemskyrkans kafégrupp och vill gärna engagera sig ännu mer i framtiden.
Alltid redo att göra
Att elda är något av det första en scout får lära sig. Men det är viktig kunskap för alla, menar tre scouter från Ersmarkskyrkan.
– I en krissituation är det elden vi går tillbaka till, säger Elina Lingbro Dömstedt.
Vid en eldplats vid Bäcksjön späntar Albin Svanberg tändved med en kniv, medan Elina Lingbro Dömstedt och Alfons Isaksson river näver från tre vedträn och bygger en stabil bas. Med hjälp av en enda tändsticka får Elina sedan elden att ta fart och börja spraka. – Det är lätt när veden är så här torr, säger hon med ett skratt som svar på mitt beröm.
Vid Bäcksjön känner de sig hemma. Det är här Ersmarkskyrkans scouter brukar träffas för att ta scoutmärken, för lekar och hajk. Albin, Alfons och Elina har varit aktiva scouter sedan tioårsåldern. De är nu kring 18 år och uppskattar fortfarande att ha en tid varje vecka när de kommer ut i naturen med vänner och får prova på nya grejer.
SITTANDE KRING grillplatsen vid vattnet berättar de att eld är något av det första en scout får lära sig hantera. Det finns tre märken
scouter kan ta som är kopplade till eld – Tända, Brinna och Elda . Då lär de sig att tända och släcka en eld, hur eld fungerar och om säkerhet. Elden behöver de för att laga mat, värma diskvatten och inte minst för att värma sig själva.
– Vi tog ett märke som handlade om att sova ute minst en natt varje månad i ett år. Under vintermånaderna var det väldigt skönt att kunna göra upp eld, berättar Albin.
De tre scouterna är överens om att det är viktigt för alla människor att kunna göra upp eld, om man hamnar i en krissituation, antingen ensam i naturen eller på grund av en samhällskris. – Elden är grunden för både mat och värme, konstaterar Elina och lägger ytterligare ett vedträ på elden.
– Den ger trygghet, säger Albin. Inom scoutingen är också gemenskapen kring elden viktig. Fikastunder och måltider sker runt en eld, och vid lägerbål sitter
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Matilda Audas Björkholm
upp en eld
Elina Lingbro Dömstedt, Albin Svanberg och Alfons Isaksson är vana vid att göra upp eld.
scouterna och pratar, sjunger och spelar upp sketcher.
– Allt blir mycket mysigare när man är nära naturen och nära elden. Man kopplar av från det vanliga livet med telefoner och elektronik, säger Alfons.
– Det blir också en lugnare stämning så fort vi har en eld. Det kan vara livat innan, men när vi tänder elden blir det naturligt lugnt. Vi sänker tonen, säger Albin Svanberg.
Elina tror att hela stämningen kring elden gör att samtalen blir lite djupare än annars.
Scouterna i Ersmarkskyrkan tillhör Salt Scout, som är scoutverksamheten inom EFS. Där avslutas varje träff med en andakt kring elden.
– Det ger mycket att ha dem kring en eld. Jag saknar den när vi är utan, säger Elina.
Så
gör du upp eld!
Du behöver:
• Tändstickor
• Kniv
• Ved
Gör så här:
1. Hitta en eldplats – välj gärna en färdig grillplats, annars grus eller sandmark där du lägger en ring med stenar, håll till nära vatten eller ha själv med dig vatten, plocka bort allt brännbart nära elden.
Scouterna i Ersmarkskyrkan träffas ofta vid Bäcksjön.
2. Förbered veden – hugg ett vedträ i mindre delar med hjälp av kniven och ett annat vedträ, tälj gärna upp flisor i kanterna på några vedträn, riv av nävern.
3. Bygg brasan – lägg några vedträn som en bas, i triangel eller som en timmerstuga, lägg nävern i mitten och de mindre träbitarna ovanpå.
4. Tänd elden – använd tändsticka för att tända nävern. Om det regnar kan du använda näver som ett tak för tändstickan, blås försiktigt för att ge elden extra syre, lägg på fler vedträn när elden tagit sig.
5. Släck elden – vänta tills elden brunnit ut eller släck den med hjälp av vatten. Lämna inte elden förrän den är helt släckt.
Tänk på att:
• kontrollera att det inte är eldningsförbud.
• inte elda på klipphällar, som kan spricka av värmen.
• ta bort överblivet kol när du eldar på snö, så inte platsen ser ut som en eldplats när snön smälter.
• du får använda trä från naturen som är löst och dött.
• i naturreservat råder särskilda regler.
JULENS GODASTE VEDTRÄ
En fransk tårta och en filmloop på Youtube – det är allt som finns kvar av forntida, rituella juleldar.
UNDER FIRANDET AV vintersolståndet i äldre tiders Europa tändes på många håll en särskild trästock eller ett utvalt vedträ för att fira solens återkomst. Efter kristnandet levde traditionen kvar och symboliserade då även ljuset i form av Jesusbarnet, som föds in i världen.
När juleldarna så småningom dog ut levde de ändå kvar i små glimtar, i Norden till exempel i ett stort ljus, som skulle brinna i hemmet hela julnatten. I bakverkens förlovade land, Frankrike, ersattes det utvalda vedträet vid jul av tårtan bûche de
Noël, som betyder just julvedträ. Den bakas ännu till jul, här i Umeå av den franska konditorn Laure Lanet. – Traditionellt är det en rulltårta med chokladganache, men det finns moderna bûches de Noël av mousse eller glass. Det är ett lättare alternativ för att orka äta den som efterrätt.
Julmaten varierar i Frankrike, men tårtan är tradition över hela landet. Den har även spridit sig till andra länder och kallas bland annat Yule log och Julstubbe. Laure erbjuder den under december i sitt kafé och vid Pilgatans julmarknad.
Bakverket bûche de Noël pyntas traditionellt med sågar, grönskande löv och små svampar.
– Kunderna är mest svenskar som har bott i Frankrike eller nära ett franskt bageri.
DE URGAMLA JULELDARNA lever också vidare på ett oväntat modernt sätt – i virtuella brasor. Den första visades på julnatten 1966, när en flera timmar lång filmloop av ett brinnande vedträ sändes på tv i New York under namnet Yule log.
I dag finns en uppsjö av olika brasvarianter, med sprakande ljud eller musik, på Youtube, strömningstjänster och SVT Play.
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Lina Eriksson
Samtal
Sorg kan kännas som en inre kyla. Därför samlas sorgegruppsledare kring en brasa medan de utforskar naturens läkande kraft.
– Elden ger både värme och trygghet, säger kursledare Erika Sinander.
IKLÄDDA KÄNGOR och varma vantar, utrustade med liggunderlag och termosar samlas ett 15-tal anställda och ideella från Svenska kyrkan och Region Västerbotten vid Arboretum norr. De går en fördjupningskurs i att leda sorgegrupper och denna mulna höstdag är det dags att testa skogsbad. Den japanska företeelsen shinrin-yoku innebär att uppleva skogen och naturen med alla sinnen – syn, hörsel, känsel, smak och doft. I långsam takt rör sig deltagarna längs lövtäckta stigar med uppgift att lägga märke till olika färger och former. Sedan känner de varsamt på trädens stammar och bark.
– Fastän barken är skadad och träden varit med om svårigheter så växer de fortfarande, konstaterar någon när gruppen samlats i en ring och delar tankar kring övningarna.
DET VAR UNDER SIN utbildning till certifierad skogsbadsguide som psykoterapeuten Satu Hirsch Fjellstedt insåg att ”det här är ju perfekt för sorgegrupper”. Skogen underlättar stillhet, reflektion och närvaro. Naturen är lugnande och minskar stress samtidigt som det kan uppstå fin gemenskap i en grupp som samlas kring en värmande lägereld.
Text & foto Ulrika Ljungblahd
Hunden Elda kopplar av medan kursdeltagarna pratar om att leda sorgegrupper ute.
om sorg vid lägereld
– Det finns en känsla av kravlöshet i naturen. Här samexisterar också det levande och det döda i ett kretslopp. Det kan påverka mitt förhållningssätt till döden, säger Satu.
Hon introducerar nästa övning där deltagarna ska turas om att beskriva ett föremål från naturen utan att titta på det. Ulrika Mottmann, diakon i Västerslättskyrkan, håller en barkbit i händerna och berättar om hur den känns, luktar och låter när hon bryter den mitt itu. Efteråt konstaterar hon hur viktigt det är att hitta ord för att beskriva händelser, som sorg och svåra förluster.
UNDER TIDEN HAR Erika Sinander gått till raststugan intill Umeälven för att göra upp en eld, som ska brinna resten av dagen.
– Elden har samlat människor i alla tider, säger hon och lägger ett vedträ på brasan. Samtidigt blir elden nästan som ett levande väsen som behöver omsorg och uppsikt; först för att ta sig, sedan för att fortsätta värma och lysa upp och slutligen för att inte sprida sig okontrollerat.
Lagom till att elden tagit sig kommer resten av gruppen tillbaka efter att ha legat en stund på marken och mediterat.
– Nu verkar ni lite frusna, så slå er ner vid elden, säger Satu och plockar fram mackor och termosar med varm dryck.
Just eld och något varmt att hålla i händerna passar extra bra vid samtal om sorg.
Satu Hirsch Fjellstedt och Erika Sinander håller en kurs i att leda sorgegrupper i Umeås natur. Större delen av dagen tillbringar gruppen utomhus.
– När vi hamnar i sorg känner vi oss ofta lite frusna. Sorg är en kall, frusen känsla, säger Erika och berättar att som sorgeterapeut erbjuder hon alltid en kopp varmt te eller vatten i terapirummet.
När det inte finns tillgång till eldstad eller kamin fungerar levande ljus som ersättning. Erika ställer ibland fram ett värmeljus ”med hälsning från broder sol”.
– Solen är ju vår stora eld.
Att solen senare tittar fram genom molnen blir en av många bilder kring död, liv och sorg under dagen. När sorgegruppsledarna spånar om hur de kan använda naturen i mötet med människor är det gott om idéer – allt från att ta in löv och annat naturmaterial till att hålla grupper utomhus.
VILL DU VARA MED I EN SORGEGRUPP? SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SAMTALSGRUPPER
– Jag drömmer om att starta en sorgegrupp där vi börjar med att röja och hugga ved för att sedan sitta runt brasan och prata, säger Monica Lundgren, diakon och sorgegruppsledare.
Kursen ”Med sorgegruppen i naturen” hölls av Erika Sinander, leg psykoterapeut och uttryckande konstterapeut, och Satu Hirsch Fjellstedt, leg psykoterapeut, teolog och skogsbadsguide.
Stanna upp vid fem bibliska
Eldandning och kolvandring – elden är viktig i många traditioner och religioner. Även Bibeln är full av eld som symbol för gudsmöte, kraft och liv. Så här kan du använda elden för en stunds reflektion och andakt.
Gör så här:
• Hitta en ostörd plats ute eller vid en öppen spis.
• Tänd en eld (se sidan 10). Sitter du inomhus utan eldplats kan du slå på en brasa på Youtube och tända ett värmeljus på ett eldfast underlag.
• Sätt dig bekvämt och ta ett par djupa andetag.
• Välj en eller flera av övningarna som tar avstamp i olika bibelberättelser.
Läs!
En brinnande buske lockar Moses uppmärksamhet. Här talar Gud med Mose. Läs berättelsen om Moses möte med Gud och använd gärna metoden Lectio divina (andlig läsning). Läs texten flera gånger och fråga dig själv:
1. Vilket ord eller fras fastnar jag för?
2. Hur berörs mitt liv just i dag av de orden?
3. Finns det en personlig inbjudan eller uppmaning från Gud i texten? Släpp sedan alla tankar en stund.
”Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Mose såg att busken stod i låga utan att brinna upp tänkte han: »Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp.« Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: »Mose! Mose!« Han svarade: »Ja, här är jag.« Herren sade: »Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.«
2 Mosebok 3:2–5
Lyssna!
Den första julnatten vaktade några herdar sin hjord, antagligen samlade runt en eld för värme och skydd mot vilda djur. Plötsligt dök en änglakör upp för att sjunga om att Jesus var född.
Ta fram mobil och lurar för att lyssna på samma glada hälsning.
Via qr-koden hittar du några versioner på Spotify.
”Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”
Lukas evangelium 2:8–14
bibliska brasor
Ät!
”Kom och ät” uppmanar Jesus lärjungarna, när han efter sin uppståndelse bjuder på bröd och glödstekt fisk vid stranden.
När din eld blivit glöd – ta fram något att grilla som korv, pinnbröd eller marshmallows. Kanske vill du be en tackbön för att du har mat på bordet, någonstans att bo eller något helt annat.
”Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd.”
Johannes evangelium 21:9–14
Bränn!
På Jesus tid brändes Jerusalems sopor i Hinnoms dal (Gehenna). Umeås sopor bränns i ett kraftvärmeverk där de omvandlas till värme och energi.
Bär du med dig något inre skräp som du vill bli av med? Skriv ner det på en lapp, kasta den i elden och se hur den försvinner bland lågorna medan du värmer händerna vid brasan.
”Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, allt detta skall brännas, förtäras av eld”
Jesaja 9:5
Gå!
När Jesus lämnat sina vänner efter uppståndelsen samlas de rädda inomhus. Då sprids plötsligt eldslågor på deras huvuden, som ett startskott för uppdraget att sprida det glada budskapet och hjälpa andra. Hur kan du glädja någon? När elden slocknat – res dig upp och gör dig redo att göra något för någon annan.
”Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem.”
Apostlagärningarna 2:1–4
Text Helena Andersson Holmqvist & Ulrika Ljungblahd
Vardag och fest för präst i Aten
I stället för att luta sig tillbaka ville han pröva sina vingar. De bar ända till Aten. Där stortrivs kyrkoherde Björn Kling med livet ”i skarpt läge”.
Svenska kyrkans församling i Aten huserar tre trappor upp i en fastighet mitt i centrum. Dit brukar Björn Kling köra med sin blanksvarta vespa. När han närmar sig målet passerar han ett par majestätiska kolonner nära motorleden. De nästan 20 meter höga marmorpelarna är vad som finns kvar av Zeustemplet, byggt för ungefär 2 500 år sedan. Vid något av rödljusen kan en blick snett uppåt himlen landa på Akropolisklippan, där det ungefär lika gamla Parthenontemplet än i dag är Atens självklara mittpunkt. Samtidigt är det en modern storstad, där hetsig trafik och graffiti är minst lika påtagliga inslag i stadsbilden som världsberömda ruiner och museer.
HÄR LANDADE BJÖRN KLING för åtta år sedan. Han kom då från en tjänst som kyrkoherde i Holmsund, där han trivdes bra. Men när barnen blivit vuxna insåg han att han fått en frihet han aldrig haft förut. Plötsligt kunde han göra vad han ville.
– Mina kompisar sa att ”du har ju Västerbottens bästa tjänst, du kan ju bara luta dig tillbaka”. Men jag kände genast att det ville jag inte använda min frihet till. Jag ville pröva mina vingar.
I unga år var han volontärarbetare för Svenska kyrkan i Liberia och Spanien. Han
vikarierade också i församlingen i Paris. Nu kände han att det var till utlandskyrkan han ville.
– Man är mer på golvet, nära människorna, mitt i verksamheten. Det ville jag tillbaka till.
Den här veckan har han träffat personal från svenska ambassaden och svenska skolan i Aten. De har diskuterat hur de kan hjälpas åt i olika frågor. Han har också skrivit veckobrev, haft gudstjänst i S:t Pauls, församlingens ”hemmakyrka”, förrättat tre vigslar under en dagstur till Rhodos, sjungit och spelat gitarr med barn i församlingshemmet och träffat en biskop. Och varit på sjukbesök. Så det blir en blandad kompott. I församlingshemmet består den av stickkafé, anhöriggrupp, mässor och gubbkafé. Helheten tycker han är viktigare än de enskilda delarna.
– Det Svenska kyrkan gör, det görs i församlingarna. Det är där människor träffas. Vardagslivet i Greklands huvudstad liknar Björn Kling vid svenskt 1950-tal, ”fast på ett bra sätt”. Det finns en skomakare och sömmerska i varje kvarter, man lagar saker som går sönder och folk sitter ute på kafé och pratar, går inte hem och kollar tv. Nackdelarna är byråkratin och den snudd på laglösa trafiken.
Text Bertil Jansson Foto Magnus Aronson/Ikon
Svenska kyrkan äger inga lokaler i Grekland, utan hyr en lägenhet som församlingshem. Söndagsmässorna firas i den anglikanska kyrkan, St Paul’s. "Vi har ett väldigt bra samarbete", säger Björn Kling.
– Man har ett väldigt rikt liv här, säger Björn Kling.
En tydlig skillnad finns jämfört med vardagen i Sverige. I Grekland är det ”skarpt läge hela tiden”, som kyrkoherden uttrycker det. Jordbävningar, stormar på havet, trafikolyckor, allt lurar runt hörnet. Liksom känslan att grannen i öster, Erdogan, kan hitta på vad som helst. Till detta kommer skogsbränderna, som i klimatförändringens spår ödelägger både människoliv och landskap.
– Jag har träffat människor som sett sina hus brinna upp. Jag har själv stått i brandröken. Då känner man sig liten som människa. Under bränderna i somras, som nådde huvudstadens norra delar, skrev han ett inlägg i Facebookgruppen Svenskar i Aten. ”Vi ber för dem som drabbats. Om det är något som kyrkan kan hjälpa till med, tveka inte att kontakta oss.”
Även flyktingkrisen är ständigt aktuell i Grekland. För att göra lite skillnad har svenska församlingen, trots knappa resurser, stöttat projektet Anasa. Där får utsatta barn, både flyktingar och greker, gå i cirkus-
skola. Barnen lär sig samarbeta, blir vänner över nationsgränserna och har kul ihop. – Jag tror kyrkans uppgift är att minska spänningen i världen just nu. Och säga att du inte ska hata, göra dig till ovän med någon, eller ta till våld. Det är vad det handlar om.
För ett par år sedan fick Anasa EU:s pris för bästa sociala projekt i Europa. – Och det var vi som sponsrade det. Vi är så stolta!
DET DAGLIGA SOCIALA arbetet är inget som Svenska kyrkan i Aten behöver söka upp, det ”ramlar över dem”. Inte sällan handlar det om svenskar som drabbas av något oförutsett, eller ställer till det för sig, kanske med droger och festande. De förlorar jobb och bostad och är utan pengar. Sedan kommer de till Svenska kyrkan, frågar efter mat, vill tvätta kläder, duscha eller få ett par skor.
– De vill att vi ska betala biljetten hem. Det gör vi inte, men vi hjälper dem att ta kontakt med anhöriga så de kan ordna biljetter.
Snarlika fall upprepas 10–20 gånger varje år. Hembesök och sjukbesök är också återkommande, liksom att ge distanshjälp när
BJÖRN KLING
Ålder 64 år
Bor Lägenhet i Aten
Aktuell med Svenskt julfirande i Grekland Gör Kyrkoherde i Svenska kyrkan i Aten Fritid Fiskar ibland, läser mycket, följer Skellefteå AIK:s matcher
Senast jag …
… njöt av livet:
För ett par timmar sedan, när jag var ute och körde min vespa här i centrala Aten.
… längtade hem:
Ett och ett halvt år sedan, när min far låg för döden.
… löste ett problem:
Fyra timmar sedan när jag skulle hinna ta mig till ett lunchmöte. Det gick bra.
… fick en kram:
Tidigare i dag, av Åsa Norin som arbetar för Vän i Umeå. Hon var här på en konferens om projektet En värld av grannar. Det handlar om hur hjälporganisationer kan samarbeta med varandra.
någon i Sverige hört eller läst att något har hänt med en anhörig i Grekland.
– Det funkar bra. Alla tänker att man kan ringa till kyrkan och fråga om vi kan hjälpa dem att hjälpa deras kompis, barn eller vem det nu kan handla om.
FÖRUTOM KYRKOHERDEN har församlingen fem personer anställda på deltidstjänster, men alltid redo att rycka ut. Även till julfirande. På församlingshemmet ordnas julbasar och svensk julafton med julkrubba, Kalle Anka på tv och besök av tomten. I år väntas ett 40tal svenskar dyka upp.
Luciafirandet i S:t Pauls tycker Björn Kling är väldigt speciellt. I fjol kom över 200 svenskar och greker för att se en kvinna med ljus i håret sakta skrida fram, till vacker körsång, genom en mörklagd kyrka. – Först när man kommer utomlands förstår man hur exotiskt det är, säger Björn.
SVENSKA KYRKAN UTOMLANDS
Svenska kyrkan i utlandet har ett 30-tal församlingar runt om i världen. Prästerna besöker dessutom ytterligare ett 100-tal orter. Uppdraget är samma som för församlingar i Sverige. Här firas gudstjänst, förrättas dop och vigsel, erbjuds samtal och barn- och ungdomsverksamhet. Turister, utbytesstudenter, utlandsarbetare och alla andra svenskar kan umgås, delta i aktiviteter och sjunga i kör. Läs mer: www.svenskakyrkan.se/iutlandet
Text Ingrid Eriksson & Elisabet Jonsson , familjerådgivare
Du
kom hem sent i går från
personalfesten
Alla kan oroa sig för att ens partner ska tycka att någon annan är intressant. Eller så kanske jag själv blir attraherad av någon annan. Ingen panik!
Oron över att ens partner ska attraheras av någon annan väcks lättare i vissa situationer eller i perioder när det egna självförtroendet inte är på topp.
Jag kan också hamna i situationer där jag själv blir intresserad och attraherad av någon annan än min partner. Det här är normalt i en relation och behöver inte betyda att relationen är dålig. Speciellt i långa relationer är det inte ovanligt att träffa på andra personer som verkar attraktiva och intressanta.
Frågan är hur jag ska hantera det. Om jag upplever att min partner verkar intresserad av någon annan finns risken att bli anklagande. Istället behöver jag uttrycka oro och kommunicera att jag behöver få känna mig trygg med vad vi betyder för varandra i vår relation.
Om det är jag själv som känner en dragning till någon annan behöver jag ta reda på
om det finns något jag saknar i den relation jag är i. Vad längtar jag efter som jag behöver prata med min partner om?
Börja med att fråga dig själv vilka tankar som far genom huvudet. Det är inte alltid lätt att få tag på dem eftersom många tankar kan snurra samtidigt. Det kan vara tankar som: vad jag blir glad när jag möter den jag är attraherad av, jag känner mig sedd och bekräftad, sexig och fin men kanske också en känsla av skam.
Om jag är orolig att min partner brinner för någon annan kan jag få tankar om att vara oviktig och bli lämnad. Det kan göra att jag känner mig ledsen, oattraktiv och misslyckad. Känslor kommer och går och påverkas starkt av det vi tänker om en situation. När du undersökt känslorna kan du fråga dig själv vad du skulle behöva i den här situationen och fundera på hur du kan säga det till din partner.
PASSION FÖR NÅGON ANNAN?
Om du eller din partner verkar ha fattat tycke för någon annan, ställ dig själv fyra frågor.
1
Vad tänker jag om den här situationen?
2
Vad får det jag tänker mig att känna?
3
4
Vad behöver jag?
Hur kommunicerar jag mina behov?
Fem pärlor för fred
Umebor från fem olika religioner gick ihop och pärlade 200 armband till förmån för insamlingen Världens barn. Nu har insamlingen nått 7 300 kronor.
Pärlorna representerar fem olika religioner som finns i Umeå. Alla valde vilken pärla som ska symbolisera deras religion och enades om ”Unity” för fred.
– I de här pärlorna ryms inte bara längtan efter fred utan också drömmar om en bättre framtid som vi kan skapa tillsammans – för våra barn och familjer oavsett religion eller bakgrund, säger Kikki Högdahl, diakon Svenska kyrkan.
Judiska församlingen Umeå: färgerna symboliserar Aron, en symbol för mänsklighetens kärlek och strävan efter fred.
Muslimer i Västerbotten: det gröna i pärlan representerar paradiset och det vita renlighet. Dess fläckiga utseende symboliserar hur renlighet i livet ger paradiset i efterlivet.
Bahá'í: den gröna träpärlan symboliserar att jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare.
Umeå zenbuddism japanska Soto-zen: orange symboliserar den visdom Buddhas lära ger.
Tre kristna församlingar: den omålade träpärlan symboliserar träkorset som Jesus, snickaren Josefs son, korsfästes på. Etiopiska Maria kyrka i Umeå, Eritreanska ortodoxa församlingen i Umeå och Svenska kyrkan deltog.
KRÖNIKAN
”Jag vet inte om jag orkar brinna”
HAN GÅR FRAM och tillbaka på podiet. Han talar till en stor grupp kristna som firar gudstjänst. Han talar om hur så många av oss sitter i kyrkbänken söndag efter söndag, vi får ta del av ordet och nattvarden. Det är mysigt, trevligt och tryggt. Predikanten eldar upp sig mer och mer och säger: ”Tror ni att Jesus levde och dog och uppstod för att ni skulle sitta i en kyrkbänk och ha det mysigt? Nej, ni behöver ta eld. Ni behöver brinna. För världen, för människor, för freden, för människovärdet, för skapelsen. Det ljumma kväver elden.”
Jag har sett det där klippet några gånger och blir varje gång omskakad. Jag är den han talar om. Lite lagom ljum, jag gillar kyrkorum och gudstjänst, värmen och vänligheten. Jag vet inte om jag orkar brinna. Och vill jag verkligen ha brinnande människor i min omgivning? Är de inte bara för mycket, för obekväma!?
Men hans ord lämnar mig inte. För det är sant. Min kristna tro har blivit lite för mycket en tro för min egen skull och lite för lite en tro för världens skull. Jag saknar elden i mig själv och min vardag. Nu när jag snart flyttar från Umeå vill jag skicka frågan till er som bor kvar: Vad skulle hända i Umeå om kyrkan började brinna? Om orden vi säger skakar om både oss själva och andra, om handlingarna vi gör förändrar både oss och samhället. Om vi börjar brinna! Vad skulle hända? Jag är övertygad om att det finns en stor andlig längtan hos många fler än de som hittar in i kyrkans rum. Längtan efter branden, efter det djupa allvaret. Det finns en eld, den brinner i dig och i mig. Kanske behövs bara lite syre in så tar elden fart.
Lena Fagéus kyrkoherde
I
JENNY LINDBERG KYRKOMUSIKER
Fantasy, Earth, Wind & Fire
En låt som hela familjen Lindberg kan enas om är bra.
Something to talk about, Bonnie Raitt
En blues måste med på listan så klart!
Blackbird, Beatles
En av Jennys favoriter med Beatles. Deras skivor gick varma på grammofonen hemmavid. Jenny spelade till och vi sjöng, ofta trängandes på pianopallen. Tur att vi var små.
Jesus bleibet meine Freude BWV 147
Gunnar Idenstam
Det får bli ett stycke på den folkliga tramporgeln. Det var på det instrumentet det började. Längre fram tog Jenny resetramporgeln med sig på turné tillsammans med vännen Ulrika.
Psalm 621, koralmelodi upptecknad efter NP Nilsson, Tavelsjö, Kraja Jenny och Ulrika spelade också in psalmen på skivan ”När man går omkring i tankar” som finns på Youtube. Sök på titeln ”Jag kommer av en brusand hav”.
Jenny är sjuk i ALS och kan inte uttrycka sig. Därför har hennes syster Lotta gjort listan, med hjälp av Jennys man Christer och vännen Ulrika.
Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/umea/ spira/lurarna
ELDSJÄLEN
Per Anders Lennartsson kan pusta ut efter renoveringen av Ersmarkskyrkan. Altarväven är på plats och kyrkan återinvigd.
Arkitekt jobbar ideellt som målare och springpojke i Ersmark
Per Anders Lennartsson är en av många ideella som målat, fixat och engagerat sig i Ersmarkskyrkans renovering.
Ersmarkskyrkan
Missionshuset i Ersmark invigdes som kyrka 1992. I dag har Ersmarkskyrkan ledorden vila, växande och omsorg.
I mars påbörjades renoveringen av kyrksalen i Ersmark. Eftersom golvbjälkarna var fuktskadade plockades hela golvet bort och en ny platta göts. Samtidigt sattes nya fönster och glasdörrar in för att skapa flexibilitet och släppa in ljus.
– Det var ovant att se en grävmaskin inne i vår kyrksal, säger Åsa Bergius, arbetsledare i Ersmarkskyrkan.
Förutom professionella snickare har många ideella krafter varit involverade i bygget. En som har lagt ner många timmar är Per Anders Lennartsson som varit allt från arkitekt till målare och springpojke. Han
började engagera sig i Ersmarkskyrkan på 1980-talet när han flyttade till byn och det var han som ritade utbyggnaden 1992.
– Det har enbart varit ett nöje att vara här, säger han. Jag har fått följa bygget på ett helt annat sätt än under mina yrkesverksamma år som arkitekt.
Åsa Bergius uppskattar också att få bygga kyrka ihop på ett så praktiskt sätt med församlingsbor och alla i byn som ställt upp. Kyrkbänkarna har stått i en grannes ladugård, folk har grävt diken, burit möbler, snickrat, målat och städat eller bakat tårtor till invigningen med biskop Åsa Nyström i oktober.
– Det var extra roligt att biskopen kom, hon har ett hjärta för idealitet, säger Åsa Bergius.
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
Prata med oss
om sorgen
Att förlora någon nära kan väcka starka kanslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.
I samtalsgrupp får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. www.svenskakyrkan.se/umea/samtalsgrupper
Familj och sorg
Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas i grupper om 4–8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se
Läs mer på www.familjochsorg.se
ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen
Vill du hjälpa till att bära någon till sista vilan?
Vi söker fler personer som vill delta i ett bärarlag.
I samband med jordbegravning bär sex personer tillsammans kistan från kyrkan eller kapellet och sänker ner den i graven. Att vara del av ett bärarlag är ett hedersuppdrag, men du får också en mindre ekonomisk ersättning.
Intresserade inbjuds till en informationsträff.
Kontakta Cajsa Lundström, 090-200 26 01 umea.administration@svenskakyrkan.se
Du
är inte
ensam. Ring!
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 Dagtid vardagar
Kyrkans SOS 0771-800 650 Eftermiddag och kväll alla dagar
Jourhavande präst Kopplas via 112 Kvällar och nätter
Palveleva puhelin, Svenska kyrkans finska telejour 020-26 25 00
Anna Horkun vid skylten som visar vägen till ”Säker plats”.
Text: Sara Holmberg, kommunikatör Act Svenska kyrkan Foto: Josefin Casteryd/Ikon
Stannar i Ukraina för att hjälpa andra
Anna Horkun fick själv fly sin hemstad vid krigets utbrott i februari 2022. Nu hjälper hon andra via 27 mottagningscenter för ukrainare som tvingats fly sina hem.
Som för miljontals andra ukrainare tog
Anna Horkuns liv en abrupt vändning den 24 februari 2022. Hon och hennes man tvingades fly sin hemstad Brovary på grund av Rysslands fullskaliga invasion. Alltsedan dess har rädslan funnits där. Rädslan för att förlora livet, en anhörig eller en vän. Hon har ändå valt att stanna i Ukraina och försöker bidra.
– Det absolut svåraste är när en vän mist livet. Att förlora någon du bryr dig om är svårt, men det har blivit en del av livet, berättar Anna Horkun när vi besöker det stödcentrum hon startat i Lviv.
ACT SVENSKA KYRKAN stödjer i dag hundratals så kallade mikroprojekt av denna typ i Ukraina. Projekt som syftar till att organisera självhjälp för den drabbade befolkningen.
För Anna Horkun började satsningen med att hon hjälpte flyktingar från Mariupol att hitta tak över huvudet. Skolor, lekplatser och köpcentrum användes i det akuta skedet som lösning, men det blev snart tydligt att människor som upplevt krig och trauman skulle behöva mer än enbart sovplatser.
Det som startade som tillfälliga boenden för internflyktingar vidareutvecklades till mottagningscenter, i dag hela 27 stycken runt om i Ukraina. Förutom rehabiliteringsprogram med psykosocialt stöd till människor som bär på traumatiska upplevelser erbjuder centren en rad olika aktiviteter i form av utbildningar och kompetensutveckling.
Tanken är att på så vis även kunna bidra till att öka människors konkurrenskraft och möjlighet att kunna ta sig tillbaka till en vardag med arbete.
– Att hitta en fast punkt i tillvaron är ett sätt att navigera i all osäkerhet. Även om man inte förstår vad morgondagen innebär måste man ta sig igenom den och acceptera att saker och ting hela tiden förändras, förklarar Anna Horkun och tillägger att det förstås är lätt att fortsätta leva i det förflutna.
ATT SLÄPPA TAGET och blicka framåt är svårt i tider av kris och krig, men Anna Horkun har inte tappat hoppet.
– Jag tror verkligen att Ukraina kommer att resa sig igen. Jag tror på den här nationen och vill vara en del av den, säger hon.
Just nu pågår omkring 200 väpnade konflikter i världen. En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områ-
Sprid ljus i mörkret
Swisha för fred!
Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon
”Stillsamma
omvändelsen på Stockholms tunnelbana”
LISA TEGBY
Präst och bokslukare
”JAG FÖRSTÅR INTE att människor blir lugna av att fira nattvard. Jag blir upphetsad. Jag tänker på allt som Jesus vill att vi ska göra innan vi dör.” Så sa eldsjälen, aktivisten och bedjerskan Dorothy Day (1897–1980), en frånskild mamma och glad lekman i den katolska kyrkan i USA. Nu finns några av hennes texter äntligen på svenska, översatta av Alva Dahl i Vi sår kärlekens frön. Det är så uppfriskande och uppbyggligt att bli bekant med Dorothy Day. Och utmanande. Hon är en samhällskritiker som vill att evangeliet ska prägla politik, ekonomi och mänskliga relationer. Hon står inte bara på barrikaderna, även om hon gjorde det också – hon satt fängslad för aktioner för kvinnlig rösträtt och för krigsprotester. Hon ordnade boende för hemlösa och stod i soppkök samtidigt som hon gick till mässan varje dag och startade tidningen Catholic Worker. Om mänskligheten ska överleva, menade hon, måste några hävda livets okränkbarhet. Det gör vi genom kamp, protest och genom att se Kristus i varje människa. Alla små kärlekens frön som vi sår kommer att bära frukt, även om vi inte lever i skördetider nu. Och så lyfte hon fram glädjen: Kristna tänker ofta
att de ska försaka, men glömmer plikten att glädjas och gåvan att se livets rikedom och helighet.
E N AKTIVIST OCH MYSTIKER av annat slag möter vi i Dag Hammarskjöld (1905–1961), FN:s generalsekreterare, en plikttrogen tjänsteman och en stilla mystiker. Hans sista dag skildras i KG Hammars roman Den längsta resan. Den yttre ramen är 60-talets Kongokris och timmarna från att Hammarskjöld stiger på ett plan för att möta rebelledaren Tshombe till det att planet störtar, troligtvis beskjutet. Boken tar oss in i Hammarskjölds tro och tankevärld. Han arbetar med en översättning av den judiske filosofen Martin Bubers bok Jag och du och mitt i storpolitiken reflekterar han kring vem Gud är och hur vi människor ska kunna nå varandra på ett verkligt sätt.
DEN MODERNA MÄNNISKAN har låst in sig i tiden, kastat bort nyckeln och gjort snabbheten till sitt livskoncept. Vad gör det med oss? Det undrar förra ärkebiskopen Antje Jackelén i sin bok Tio tankar för själens hunger. Utifrån ord som Gud, ångest, frihet och hopp delar hon tankar kring de existentiella frågorna som följer oss människor, även om de tar sig olika uttryck i varje tid. Som varför tro blir en fråga om ”rätt tro” när det handlar om att leva i en relation till den som hjälper oss att förbli mänskliga?
Bokförlaget Polaris
Romauns & Selling
LÄST
Silentum Skrifter
HÄR FINNS
TVÅ AV HANS
KRISTNA FÖRSAMLINGAR
ÄR JU VÄRLDENS
LÖN
Spirakryss 4-24 Kling origi 2024-10-24
GÖR HAR DU
BRITTISK PRINSESSA
POLAR- SKRID- BRA SVED- HAR SAM- KVAR Spira POLARE SKO- BIT AV BERG, NÅTT SPELAR DIN? nr 4 ÅKARE BACH KEMIST BOTTEN VILLE SKULLE HAN NARR PRÖVA HYSER OSÄKER
FÖR- NÄENING RINGSMED UTKVÄVE SKOTT KAPSLAS IN FÖR MYCKET
GUDING KAN STORA KAN ORSAKA TRÄDEN MINDRE VI MED AND- TULL- ÄN V FINGER NÖD MÄRKE FÖRR UTVÄXT KAN DANS- ELLER SENIOR STOR PALATS INSEKT VARA TIDNING EN AMIN
PRE- ÄR NYTT KÄR TVÅL SUPERFÖRF. LÅT OCH VAPEN LEWIS OSS … TVÄTT
INTE FRANSK RÄTT
BARA FLOD LÄTT
FÖR INTE MÄTT BARN SUR PLÄTT
GÖR MAN I MÄSSA
GYMNA- PROSTORT STIK- ANTIK UNDER- JEKT BLÅS PEDA- PAMP TECK- MED GOG I TV NAD CIRKUS
KEMI FÖR ÄDEL- BRUORDNAS BARN STEN KAR HÖG-
I S:T I PRO- FACK- BÄTTRE AFFEL
PAUL JEKT ORGAN TIDER
GÖRS SJUNGS DET
SEGER- NEDER- I GÄLLER SÄLLAN TECKEN BÖRD GRUPP SOM SO NUMER
KARLS- FINNS I KORT-
SAMTAL
SON VACCIN SPEL DJUR- FÖRR
PYSS- MOT GÅR DET HONA MITT I LING I BACKE MASKIN
LAGA
SÅNG- GULD NI, IAKT- MÖ FÖRE ÄTA TAGER JAZZ- VISS VI STIL LÄRA
GJORDE
NÅGOT DELA U137
FÖR OS KORT FINEMANG
ORD- SCHENK FAR-NAS MED LIGT
I S:T INNER- INTAG PAUL SKÄR
HAR I KLA- KAN BOK I RINETT- PRÄST BIBELN MUN- STIGA STYCKE I Konstruktör: Anders Perstrand
LÖSNING
Grattis Lars Jonsson och Carin Sandén som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får ”Drömmar är segel : minnen är roder” av Tomas Sjödin. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 3 februari till Spira, Box 525, 901 10 Umeå eller spira@svenskakyrkan.se Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.
Namn:
Adress:
Ort:
Planerar för ett nytt krematorium i Röbäck
Planeringen för Umeås nya krematorium är i full gång. Troligen byggs det i skogen på Röbäcks kyrkogård.
När marken köptes på 1970-talet var avsikten att Röbäcks kyrkogård skulle bli Umeås största. Så här finns gott om plats för ett nytt krematorium. Kyrkogården domineras av tallar med spridda öar av gravområden. Många cyklar, springer, åker skidor och rider i närområdet.
– Vissa kallar kyrkogården för en tillgänglig naturupplevelse. För oss är det viktigt att den fortsätter vara det, säger Kaj Lindbäck, arbetsledare på kyrkogården och en av sju i beställargruppen.
Det finns två tänkbara platser för krematoriet. En bakom personalbyggnaderna och en nära
Rödlistad svamp bevaras i stubbe
En grentaggsvamp, som är en rödlistad art, har upptäckts på en lönn på Norra kyrkogården. Lönnen var i för dåligt skick för att få stå kvar, men en två meter högstubbe, trädruin, har sparats. Grentaggsvampen lever på trä och är hotad eftersom äldre lövträd ofta avverkas och återplanteringen är låg.
ravinen söder om kyrkogården. Det ligger inga gravområden i anslutning till någon av dem.
I våras vann Mana projektbyrå upphandlingen för att planera, utreda och projektera det nya krematoriet. Bygglovet beräknas vara klart under 2026. Förberedelser som studiebesök vid andra moderna krematorier har pågått under flera år.
– Det här är verkligen inte ett standarduppdrag, så det känns tryggt att ha stöd från Mana projektbyrå, kyrkorådet, kollegor och sakkunniga, säger Eva Salander, biträdande kyrkogårdschef som leder beställargruppen.
Under hösten genomfördes en naturvärdesinventering. I vår kommer flera arkitektbyråer att redovisa förslag på nybygget.
FRÅGELÅDAN
”Finns det åldersgräns för den som har gravrätten?”
– Det finns inga åldersgränser i begravningslagen för vem som får bli gravrättsinnehavare. Vi rekommenderar ändå att den som tar på sig ansvaret är myndig. Det underlättar för innehavaren att utöva sina rättigheter eftersom en gravrättsinnehavare under 18 år inte själv får ge medgivande till gravsättning i graven eller besluta om överlåtelse av gravrätt. Det är då förmyndaren, vanligtvis en förälder, som måste ge sin tillåtelse.
Om det bara finns en gravrättsinnehavare och den personen drabbas av demens eller annan sjukdom som gör det svårt att förstå och skriva under dokument kan det också bli svårt att utöva gravrätten. Det går att föra över gravrätten till en ny innehavare eller dela gravrätten genom att båda personerna fyller i en gemensam blankett. Kontakta kyrkogårdsexpeditionen om du vill veta mer.
JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen
SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!
Telefon 090-200 25 20, kl 10-12, 13-14.30. E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.
TEXT & FOTO: LINA
ERIKSSON
Kaj Lindbäck och Eva Salander vid en tänkbar plats för krematoriet på Röbäck kyrkogård.
FOTO: ANNELI GRENHOLM
SPIRA BESÖKER
Signe och Liv hackar grönsaker till kvällens tacomiddag i Hissjö missionshus.
Barnen fixar tacos i Hissjö missionshus
Torsdagar är Hissjö missionshus fullt med sjungande barn. Ledaren och bybon Maria Karlsson leder både kör och vissa veckor matlagning.
– Maria, nu har jag ställt ljus på borden.
Vad ska jag göra nu?
De 25 barnen i Musikmaskinen har slutat körövningen tidigare för att förbereda tacomiddag för föräldrar och syskon. Ett gäng hackar gurka medan andra dukar, viker servetter eller leker i kyrksalen.
– Vi pratar mycket om Gud och om att vara snälla mot alla, berättar Liw Hammar i en paus i leken.
Maria Karlsson svarar på frågor, fördelar uppgifter och rör i tacofärsen i det lilla köket i missionshuset. 1996 började hon med barnverksamheten Musikmaskinen. Helt ideellt.
– Sen har det inte gått att sluta. Det är ju det roligaste jag gör.
Vid 16.30-tiden ansluter föräldrar och syskon. ”Du är otrolig” säger Robert Wilhelmson till Maria när han tar för sig av maten.
– Ungarna älskar att vara här och för mig är det roligt att träffa andra föräldrar, säger han.
Innan det är dags att åka hemåt eller till olika idrottsaktiviteter sjunger barnen ”Underbart att vi är här”. Deras nästa framträdande blir musikalen ”Med åsneexpressen till Betlehem” på julfesten. Själv stannar Maria tills det är diskat och städat med hjälp av döttrarna och deras respektive.
Och i morgon fredag är Maria Karlsson tillbaka i missionshuset för att träffa barn och föräldrar på öppen förmiddag.
Ulrika Ljungblahd
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 16 december till februari 2025. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
R ETREAT & FÖRDJUPNING
Bokcirkel Ålidhemskyrkan. ”Med alla levande varelser – Hopp och motstånd i klimatkrisens skugga” av Annika Spalde och Fredrik Ivarsson. Info Irja Wikström. Retreatkvällar Kyrkstugan, Nydalasjön. Några gånger under våren. Anmälan.
Retreater fredag–söndag 7–9 februari och torsdag–söndag 13–16 februari, kyrkans lägergård i Tavelsjö.
Anmälan via Sensus. Första hjälpen till psykisk hälsa start söndag 9 februari kl 12–16, Sensus Umeå. Fyra söndagar. Gratis. Anmälan 12/1. Öka kunskapen kring psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar.
Livsstegsretreat fredag–söndag 21–23 mars, Röbäcks kyrka. Prästen och författaren Olle Carlsson leder arbetet med de 12 stegen. 1 000 kr om du jobbar (2 500 kr om arbetsgivaren betalar), 250 kr sjukskriven, student, pensionär, 100 kr volontär i kyrkan. Anmälan senast 5/3 till Sensus.
Retreatdag lördag 29 mars kl 9.30–16.30, Västerslättskyrkan. Skapande, rörelsemeditation och guidad bibelmeditation. 100 kr. Anmälan ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se
ALLT SOM HÄNDER!
JULKONSERTER
Julkonsert Studentkören måndag 9 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan.
Julkonsert med Camerata Umensis onsdag 11 december kl 18.30, Ersbodakyrkan. Saint-Saëns vackra juloratorium kombineras med klassisk julmusik.
Luciakonsert onsdag 11 december kl 19.00, Kyrkstugan, Nydalasjön.
Konsert med Nationskören onsdag 11 december kl 19.00, Umeå stads kyrka. Pop- och rockkören torsdag 12 december kl 19.00, Umeå stads kyrka. Insamling till Musikhjälpen.
Luciakonsert fredag 13 december kl 18.30, Tavelsjö kyrka. Barngrupperna. Backen Lucia fredag 13 december kl 18.30, Backens kyrka. Körerna Choklad, Strössel och Time To Sing. Luciafirande lördag 14 december kl 15.00 & 16.30, Umeå stads kyrka. Umeå stads ungdomskör, Näktergalarna och Umeå stads Motettkör. Malin Björkman Hietala och Jonas Östlund. Luciakonsert lördag 14 december kl 16.00, Tegs kyrka. Församlingens barnkörer Himlalåt, Stjärngnister och Cirrus. Biljetter på Nybro konditori, intäkterna går till Act Svenska kyrkan.
Kafé Ateljé Heliga danser Livsberättargrupper Handarbetskafé Bibelsamtal Orgelsoppa Promenadgrupper Syjunta Samtalsgrupper Vardagsmiddagar Öppen förskola Tacotorsdag Gospelgympa Sinnesrogudstjänster Ungdomsträffar och mycket mer. Se appen Kyrkguiden eller webbkalendern www.svenskakyrkan.se/umea
Hämta en folder med mötesplatser. Finns även som pdf på webben.
Maria Karlsson leder flera grupper i Hissjö.
Alicia,
FOTO: ULRIKA LJUNGBLAHD
Julkonsert Umeå vokalensemble lördag 14 december kl 17.00 och måndag 16 kl 19.00, Ålidhemskyrkan.
Önskepsalmen söndag 15 december kl 15.00, Umeå stads kyrka.
Julens sånger söndag 15 december kl 16.00 & 18.00, Backens kyrka. Backens kyrkokör, Backens manskör samt solister och musiker.
Hemvärnets musikkår söndag 15 december kl 18.00, Umeå stads kyrka.
Vi sjunger julens sånger söndag 15 december kl 18.00, Ersmarkskyrkan. Ersmarkskören med gästsolist och musiker.
Adventsmusik Mariakören söndag 15 december kl 18.00, Mariakyrkan. Mariakören, musiker och solist under ledning av Björn Malmehed.
Lucia- och julkonserter
Umeå Musikklasser måndag 16 december kl 18.30 & 20.00, Umeå stads kyrka.
Strålande jul med Gaudium måndag 16 december kl 19.00, Backens kyrka.
Julmusik i folkton tisdag 17 december kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhemskyrkans spelmanslag under ledning av Janna-Li Janke spelar julens favoriter och traditionella låtar främst från Västerbotten, Österbotten och Norrbotten.
Umeå stads manskör onsdag 18 december kl 19.30, Umeå stads kyrka. Traditionell julkonsert.
Dirigent Tomas Pleje.
Julkonsert med Umeå stads motettkör fredag 20 december kl 19.30, Umeå stads kyrka. Traditionella julsånger. Dirigent Jonas Östlund.
Orgelkonsert: La Nativité lördag 21 december kl 15.00, Tegs kyrka. Organist Lisa Oscarsson spelar Olivier Messiaens orgelcykel La Nativité du Seigneur, som gestaltar Jesu födelse.
Jul i Björkarnas stad lördag 21 december kl 15.00 & 18.00, Umeå stads kyrka. Kammarkören Sångkrafts traditionella julkonsert. 195 kr, Biljettcentrum.
Tavelsjös julkonsert lördag 21 december kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Julkören och lokala musiker.
Julkonsert med Vännforskören söndag 22 december kl 14.00, Hössjö missionshus.
Juloratoriet sing-along söndag 5 januari kl 11.00, Backens kyrka. Musikgudstjänst där hela familjen kan sjunga med i Juloratoriet av Bach tillsammans med Gaudium och Umeå Barockensemble. Dirigent Espen Myklebust Olsen.
Juloratoriet Bach söndag 5 januari kl 18.00, Backens kyrka. Umeå Barockensemble, Gaudium, solister. Dirigent Espen Myklebust Olsen, 200 kr via Biletto. Carols vid Betlehem måndag 6 januari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Julens budskap i ord och ton enligt anglikansk tradition. Umeå stads motettkör, Umeå stads kyrkokör.
JULHELGEN
JULAFTON
Samling vid krubban
Julberättelsen på ett lättsamt sätt
Mariakyrkan kl 9.30, 11.00 och 12.30
Levande julkrubba.
Carlskyrkan kl 10.30 och kl 12.00
Ersmarskyrkan kl 11.00
Backens kyrka kl 11.00
Degernäs missionshus kl 11.00
Ersbodakyrkan kl 11.00
Tavelsjö kyrka kl 11.00
Levande julkrubba.
Tegs kyrka kl 11.00
Umeå stads kyrka kl 11.00
Levande julkrubba.
Västerslättskyrkan kl 11.00
Ålidhemskyrkan kl 11.00
Levande julkrubba.
Julfirande tillsammans Ät och umgås.
Jul i gemenskap församlingsgården öst på stan kl 12.30–15.00
Julmat, julsånger och tomte.
Anmälan senast 16/12 till rillian.eriksson@svenskakyrkan.se Ange telefonnummer och specialkost.
Julnattsmässa
Stämningsfull kvällsgudstjänst. Ålidhemskyrkan kl 23.00
Mariakyrkan kl 23.00
Tegs kyrka kl 23.00
Grisbackakyrkan kl 23.00
Umeå stads kyrka kl 23.30
JULDAGEN
Julotta
Traditionsenlig gudstjänst i ottan.
Backens kyrka kl 7.00 och 9.00
Tavelsjö kyrka kl 7.00
Umeå stads kyrka kl 7.00
Röbäcks kapell kl 8.00
Carlskyrkan kl 8.00
Ersmarskyrkan kl 8.00
Innertavle missionshus kl 8.00
Ålidhemskyrkan högmässa kl 11.00
Carlskyrkan julgudstjänst kl 11.00
ANNANDAG JUL
Mariakyrkan högmässa kl 10.00
Backens kyrka gudstjänst kl 11.00
Umeå stads kyrka gudstjänst kl 11.00
Ålidhemskyrkan högmässa kl 11.00
Tavelsjö kyrka gudstjänst kl 16.00
Tegs kyrka gudstjänst kl 16.00
NYÅRSHELGEN
Se webbkalendern eller appen Kyrkguiden.
MUSIKNYHETSBREV VARE MÅNAD
Du prenumrerar väl? Gratis förstås!
Sprid ljus
Välkommen till kyrkan i jul! Luciatåg, konserter, levande julkrubbor, julfirande, julottor, midnattsmässor och mycket mer! www.svenskakyrkan.se/umea/jul