Spira nr 1 2018 by Tidningen Spira

Vad gör jag av min tro på ”nåt”?

Nr 1 2018 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

Tema BARFOTA

PRÄSTEN: PRATA OM PORR MED BARNEN BERIT GÅR BARFOTA I SNÖN DAGENS DAM GÖR ENTRÉ I SPIRA

” Vi har fått nya kulturer i våra liv”

saker som är mums för foten

Hjördis och Georg Andersson om sitt långa engagemang i flyktingar

tidningen spira nr 1 2018

VÄLKOMMEN

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag Hjördis och Georg Andersson. Foto Matilda Audas Björkholm

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

Nästa nummer ute 22 mars

FOTO: MALIN GRÖNBORG

Tema

”Golvet bär mig. Jag blir mjuk. Jag är här. Och någon ropar på mig.” BARFOTADAG

med Liza L Lundkvist

Först ut i ny serie

BARFOTA

BILD: MARIA PERSSON

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal M NE N Ä R KE Repro & Tryck VA Sörmlands Printing Solutions Annonsförsäljning Susanne Wänman 090-349 30 40 susanne@chillimedia.se Trycksak 5041 0004

4 Aktuellt Hit går stödet till Rumänien, Prästen som pratar om porr 7 Dilemmat Vad gör jag av min tro på ”nåt”?

16 Mötet Georg och Hjördis Andersson 20 När magnolian blommar i Melbourne 24 Mellan himmel & jord 25 Krönikan Kenneth Nordgren 26 Dagens dam Britt G Hallqvist 27 Korsordet 28 Bokspalten 30 Spira besöker Kyrkogårdens detektiv 30 Kalendarium

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök. Ö esplanaden 9, 2 tr

Okunskapen om sjukdomen ME/CFS

INNEHÅLL NR 1 2018 TEMA BARFOTA 8 ”Det är en ära att ta hand om fötter” 11 Mums för dina fötter 12 Religiös fotvård – då och nu 14 Fötter, Jesus och nariga nagelband 15 Därför går Berit barfota på vintern

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

De blir ofta liggande i små svarta högar på kökssoffan eller vid fåtöljen i vardagsrummet. Mina sockar. Efter att fötterna varit instängda en hel dag måste de plötsligt bara ut i det fria! Jag minns att sönerna gjorde detsamma som bäbisar - sparkade av sig sockarna, så ofta som möjligt. Barfota. Tryggt hemma, men nästan ingen annanstans. På en retreat för några år sedan tog jag mod till mig och valde fotmassage hos helgens massör. Det väckte varma minnen av hur farmor ”kittlade” mig under fötterna när jag sov över som barn. Det är något nära och väldigt personligt med nakna fötter. Kanske är det därför berättelserna om kvinnorna som tvättar Jesus fötter med tårar och smörjer dem med balsam berör så. Årets första Spira har temat Barfota. Möt Anne Ormrot som gärna går barfota, även utomhus. Att gå medvetet och varsamt påminner henne om det andliga livet. Vi besöker också fotterapeut och konstnär Julia Larsson, som tipsar om havregrynsgröt och olivolja för fotvården hemma. Dessutom en intervju med Hjördis och Georg Andersson. Vid årsskiftet klev han av uppdragen som förtroendevald i Svenska kyrkan, men inte engagemanget för medmänniskan.

Dokumentärfilmen ”Unrest” på Netflix

Bjud dina fötter på gröt och olivolja

HÄLSPRICKOR OCH KONST

Fotterapeut Julia Larsson vill beröra människor.

PSALMDROTTNINGEN

nr 1 2018 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

I vems fotspår vill du gå?

Spira frågar tre personer på stan om de känner någon de vill efterlikna.

FEBRUARI DIANA EWADRABO

MARJA TAUSSI -SJÖBERG

THURE LUNDGREN

– Jag beundrar människor som är karriärinriktade och har drivna personligheter. Så vill jag också vara! Just nu arbetar jag som undersköterska, men jag vill utbilda mig till sjuksköterska. Då krävs det att jag gör det där extra och strävar mot mitt mål – att hjälpa andra människor.

– Jag har inga direkta idoler och har svårt för den formen av dyrkan. Jag tror mer på att följa den egna inre rösten som vi väl fått av familjebakgrund och annat i våra liv.

– När jag var yngre ville jag bana nya egna vägar, men som äldre kan jag se hur jag följer i äldres och föräldrars fotspår. Nu är jag själv morfar och ser fram emot att se hur jag sätter prägel på mitt barnbarn.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Visste du att…

Du kan skriva ut en egen fastekub med dagliga uppgifter från den 14 februari till den sista mars.

Alla hjärtans dag kallas också ”Valentines Day”. En känd Sankt Valentin var präst i antikens Rom och halshöggs år 269 under förföljelsen av kristna. Han hade vigt kristna par i hemlighet. I år infaller Askonsdagen samma dag.

LADDA NER KYRKGUIDEN! En gratisapp med allt som händer i Svenska kyrkan. Ladda ner från App store eller Google play.

Kyr

En gr hände Ladda eller G

svenskakyrkan.se/umea

SMARTA SAKER ATT SÄGA OM... ... FASTAN

1. FETTISDAG ÄR INTE FÖRSTA, UTAN SISTA DAGEN MAN ÄTER SEMLOR Sedan börjar kristna fastan som pågår fram till påskafton. Fettisdag blir som en sista fest på lyx som socker, vitt mjöl och grädde.

2. DEN KRISTNA FASTAN TAR PAUS PÅ SÖNDAGARNA Fasteperioden inför påsk är 40 dagar. Eftersom man inte fastar på söndagarna, då Jesus uppstod, inleds den redan onsdag sex veckor före påskafton.

3. FASTAN ÄR INTE FRÄMST FÖR KROPPEN Fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Som att skippa sociala medier och få tid för eftertanke, eller ha köpstopp och ge pengar till någon som behöver dem bättre. tidningen spira nr 1 2018

AKTUELLT FOTO. PRIVAT

HALLÅ DÄR FOTO. ULRIK A L JUNGBL AHD

JENNY BODÉN

Stöttar barn med anhöriga i fängelse via Kumulus, Öppen gemenskap.

Hur hjälper ni barn med anhöriga i fängelse? – Att leva med en förälder eller ett syskon i fängelse kan vara väldigt svårt att prata om. Vi erbjuder bland annat enskilda samtal och gruppträffar för unga i åldern 4–18+. Här får barnen ställa frågor och sätta ord på vad de tänker och känner tillsammans med andra med liknande erfarenheter. Vi försöker också sprida kunskap till yrkesgrupper som möter barn i vardagen. Vad kan exempelvis en idrottsledare göra om ett barn berättar? – Våga stanna kvar. Bli varken rädd eller överdrivet omhändertagande. Ett barn som vågar berätta behöver bli lyssnad på. Varför startar ni en vuxengrupp? – Ofta känner de vuxna kring barnet också skam och berättar varken på jobbet eller för vännerna om sin situation. I en stödgrupp kan de prata öppet med andra om vad som hänt i familjen och hur de kan hantera det. På så sätt kan föräldern eller mormodern bli ett bättre stöd för barnen. Under 2018 ska socialstyrelsen kartlägga vilken hjälp de här barnen får. Vad betyder det? – Det är jättebra! Barnen behöver få en röst och bli synliga. Ulrika Ljungblahd Kumulus drivs av Öppen gemenskap i Umeå. www.oppengemenskap.se

Här får barnen mat och läxhjälp Två projekt för barnfamiljer i Rumänien får ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan i Umeå. – Det är jättebra, men man måste se hjälpen på lång sikt, säger Henric Bergner, som besökt Hoppets stjärnas center för skolbarn i Valea Seaca.

Barnfamiljer står i fokus när Svenska kyrkan i Umeå ska hjälpa utsatta romer i Rumänien. I år avsätts cirka 200 000 kronor till projekt på de två orter, som de flesta EU-migranterna i Umeå kommer ifrån. I Valea Seaca i nordöstra Rumänien driver biståndsorganisationen Hoppets stjärna ”After school-center”, där ett barn per familj erbjuds varm mat och hjälp med läxläsning efter skolan. De får också duscha och tvätta kläder. Hit reste pensionerade bokhandlaren Henric Bergner och barnläkaren Lasse Palmér efter att ha lärt känna romer från Valea Seaca som periodvis bor i Umeå.

– Vi ville se varför människor åker 300 mil norrut för att sitta på gatorna och tigga, berättar Henric. De besökte centret och gjorde hembesök med läkarundersökning hos ett 20-tal barnfamiljer. Genom att stödja centret hoppas Linnea Sjöström, Svenska kyrkan i Umeå, att fler barn ska genomföra sin skolgång. – Det kommer aldrig bli någon skillnad för de här människorna om vi inte gör någoting i Rumänien också, konstaterar hon. Henric Bergner håller med, men betonar att förändringen kommer att ta tid och kräver uthållighet i det ekonomiska stödet. Svenska kyrkan i Umeå har avsatt totalt 400 000 kronor 2018 för arbete bland utsatta EU-migranter. Ungefär hälften går till projekten i Rumänien, och andra hälften till kostnader för akut vinterhärbärge. Ulrika Ljungblahd

HENRIC BERGNER BERÄTTAR SÖNDAG 18 FEB KL 19.00, TAVELSJÖ FÖRSAMLINGSGÅRD nr 1 2018 tidningen spira

AKTUELLT

Prästen: ”Prata om porr med era barn” På årets medarbetardagar för EFS i Umeå föreläste Ulrica Stigberg utifrån boken ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” som hon skrivit tillsammans med Maria Ahlin. Boken bygger på intervjuer med ungdomar som bland annat fått svara på frågorna: ”När mötte du porr första gången?” och ”Vad hände sedan?”. Ett mönster är tydligt. – Det är i skolan många barn och unga möter porr för första gången. Antingen på skolans tekniska prylar eller på telefonen under rasten, bland annat via skolans offentliga nätverk, säger Ulrica Stigberg, som tycker att alla skolor ska ha porrfilter som kombineras med samtal. Ingen av ungdomarna i boken har pratat med någon vuxen om vad de sett, inte ens när de ofrivilligt exponerats för pornografi med fysisk och verbal aggression eller dokumenterade övergrepp. I intervjuerna sa flera ungdomar ”vad skönt att få prata om det här”. Många upplevde också att det var

par vigdes på drop in i Umeå på nyårsaftonen. tidningen spira nr 1 2018

FOTO. ABRAHAM ENGELMARK

Skolbarn har tillgång till porr i byxfickan, men inga vuxna pratar med dem. Det konstaterar fryshusprästen Ulrica Stigberg som skrivit "Visuell drog", en bok om unga och nätporr.

Författaren Ulrica Stigberg är präst på Fryshuset i Stockholm sedan 20 år.

svårt att sluta titta och att det krävdes allt mer aggressiv och avancerad porr för att ge samma kick. – Vi behöver tänka kring porr som vi gör med alkohol. Oavsett om vi är helnykterister eller tycker om att ta ett glas på fredagkvällen kan vi enas om att rektorn inte ska dela ut öl i skolan. Vi behöver se till att debuten blir så sen som möjligt. När Ulrica Stigberg insåg vilken pornografi som möter barn och unga i dag, att ”det som tidigare uppfattades som hårdpornografi har blivit mainstream”, så valde hon aktivt att inte blunda. Hon vill inspirera andra vuxna att våga prata porr. – Men ladda helst inte för det enda, stora porrsamtalet, utan försök fånga de små tillfällena när de ges. Ulrika Ljungblahd

UPPTÄCK MUSIK AV BUXTEHUDE Vårens konsertserie i Umeå stads kyrka är orgelmusik av kompositören Dieterich Buxtehude, född i Helsingborg 1637. Buxtehude var en betydelsefull kompositör, som större delen av livet var organist i Mariakyrkan, Lübeck. Dit vandrade 20-årige JS Bach över 40 mil för att höra hans konsertserier och lära sig komposition. Konserter i serien: 17 februari med Maria Axell och 10 mars med Lisa Oscarsson.

DE TAR ÖVER EFTER KYRKOVALET Nu är det klart vilka som blir ledamöter och ordförande på de olika nivåerna inom Svenska kyrkan i Umeå 2018-2021. Kyrkofullmäktige, presidium Ordförande: Inge-Bert Täljedal, Posk 1:e vice ordf: Bertil Holmberg, S 2:e vice ordf: Monika Sandström, C Kyrkorådet, ledamöter Leif Hognert, Posk (ordförande) Levi Bergström, S (vice ordförande) Bengt Bergius, Posk Birgitta Bernspång, Posk Sture Eriksson, Kr Leif Hognert, Elisabeth Lindahl, FK ordförande Rune Sjöström, C kyrkorådet. Annika Vikström, Posk Eva Andersson, S Marie-Louise Nilsson, S Roland Samuelsson, S Titti Ådén, S + 8 ersättare Församlingsråden, ordförande Umeå stadsförsamling Bertil Johansson, Un Ålidhems församling Anders Kristoffersson, Posk Umeå Maria församling BrittInger Forssell, Posk Umeå landsförsamling Stig Johansson, Posk Tavelsjö församling Monika Sandström, C Tegs församling Helena Karlsson, Posk (Förkortningarna står för nomineringsgrupperna: Posk – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, S – Socialdemokraterna, Kr – Kristdemokrater i Svenska kyrkan, FK – Frimodig kyrka, C – Centerpartiet, Un – Utan nomineringsgrupp.)

ALLA FÖRTROENDEVALDA:

www.svenskakyrkan.se/umea/ sa-styrs-svenska-kyrkan-i-umea

När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

SMS:a LIV tilL 72 905 och ge 100 kr

Eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

nr 1 2018 tidningen spira

DILEMMAT

”Jag är inte religiös, men jag tror på något. Hur kan jag fördjupa mig i det jag tror på?” Text Helena Andersson Holmqvist

Vad gör jag av min tro på ”något”? INGER BOMAN

PATRIK TORNÉUS

Koordinator för Littfest

Jag kan känna igen mig i att tro på ”något”, mer ju äldre jag blir. Själv tror jag mycket på kollektivet, att engagera sig för något annat än sig själv, till exempel i en hjälporganisation. Jag tror också att läsning av skönlitteratur kan ge mycket. Det triggar fantasin och utvecklar empati och tålamod. Läsningen kräver fokus och stillasittande, och det tror jag är bra att ge sig själv ibland. Att prata om det man läst med andra kan vara ett sätt att få prata om viktiga frågor. Det kan vara lättare att prata om en karaktär i en bok än om sig själv. Tre boktips: • Theres (Steve Sem-Sandberg) Fin skildring av Ulrike Meinhofs tid med svåra moraliska frågor. • Nedstörtad ängel (P O Enquist) Komprimerad roman om vad det innebär att vara människa. • Americanah (Chimamanda Ngozi Adichie) Fängslande berättelse om identitet och fördomar, egna och andras. tidningen spira nr 1 2018

Präst, andlig vägledare

Tips! Festivalen Littfest den 15 - 17 mars i Umeå med boksamtal och seminiarer. Hitta retreater i Umeå: www. svenskakyrkan.se/ umea/retreat

Börja med att ge det ett namn. För mig är det Gud men det kan också vara ”en kraft” eller ”en längtan”. Avsätt tid för att undersöka dragningen du känner. Sök uppmärksamt och utan stress! Vilken är din djupaste längtan? Om du avsätter tid i tystnad är jag övertygad om att du kommer att möta det du söker. En stor bristvara i vårt samhälle är tid för reflektion, att fundera på vad som händer i ens inre. Jag försöker leva efter ”en stund om dagen, en timme i veckan, en dag i månaden, en vecka om året.” Det är en god regel för det inre livet. Jag läser, går i kyrkan, reflekterar över var och hur jag mött Guds kärlek och går på retreat med personlig vägledning. Tre tips för det inre livet: • Använd fastetiden för att rensa bort det som hindrar dig att följa din längtan. • Testa en retreat för nyfikna, anordnas på Tavelsjö lägergård i april och september. • Skapa balans i livet – blicka inåt och vänd dig utåt, genom att göra något för andra. 7

TEMA BARFOTA

”DET ÄR EN ÄRA ATT TA HAND OM FÖTTER” Hälsprickor och fotografi. Nageltrång och färgavtryck. Fotterapeuten Julia Larsson kombinerar sitt vårdande arbete med konst. – Båda handlar om samma sak. Jag vill beröra människor, säger hon. Text Erica Dahlgren Foto Malin Grönborg

Bygdeå, norr om Umeå, ligger Hammarhöjds seniorboende. Här har Julia Larsson ett behandlingsrum som doftar… bergamott? – Det är citrongräs och ringblomma, förklarar hon och rör om i det heta fotbadet som hon just förberett. – Jag har också hällt i olja, grön såpa, havregryn och socker. Socker och havregryn? – Ja, båda skrubbar foten och är inte lika uttorkande som salt. Julia använder naturliga ingredienser, gärna hämtade från skafferiet. – Min erfarenhet är att fötter mår bra av det. Varsågod och sitt så ska jag ta av dig strumporna. Julia pekar mot en höj- och sänkbar stol. Alla som kommer för behandling hissas upp en bit i luften så att Julia kan komma åt fötterna ordentligt. När fotbadet är klart torkar hon noga mellan varje tå. – Det är viktigt att få bort fukten, tänk på det när du duschar hemma! Det tar en timme att undersöka, olja in, fila, smörja och massera fötterna. Under tiden ska också naglar klippas och poleras. Det är intimt att lägga sina risiga knöliga vinterfötter i någon annans händer. 8

– Ja, många skäms första gången, men jag tycker det är en ära att få ta hand om andras fötter! Julia ser sitt jobb som mer än behandling av kroppsdelar, hon vill vårda människan. – Fotvård är ett koncentrerat möte mellan två människor och många berättar generöst om sina liv. En del är ledsna och när de ändå sitter här hos mig brukar vi prata om det. JULIA BESKRIVER FOTEN SOM människans slut-

station. Yrke, sjukdomar, olyckor, graviditeter och livsstil. Våra fötter kan skvallra om mycket. – Fötterna speglar vad vi varit med om i livet och det faller sig ofta naturligt att prata om det när en människa sätter sig här i stolen. En del kunder har hon träffat regelbundet i några års tid. Det kan handla om 20-30 behandlingstimmar för en och samma person. – Man hinner säga mycket på den tiden. Ibland är berättelserna mörka. Människor berättar om lidande som går långt utanför området för vad en fotvårdsterapeut kan lindra. – Det är svårt. Jag kan inte göra så mycket. Bara förklara att jag kan lyssna men att jag inte är psykolog. nr 1 2018 tidningen spira

Tema BARFOTA

Våra fötter skvallrar om mycket, säger Julia Larsson, fotterapeut. tidningen spira nr 1 2018

TEMA BARFOTA

”Konst och fotvård är faktiskt rätt lika. Hälften handlar om hantverk, resten om att möta människor.”

Avtryck från människor som Julia Larsson har vårdat har blivit ett stort konstverk.

Bilden på farmor Kerstin är från en film som Julia gjort där farmodern berättar om sitt val att arbeta med andras fötter.

När Julia träffar andra fotterapeuter pratar de ofta om hur svårt det är att sätta gränser. – Jag önskar att den psykologiska delen av utbildningen hade varit större. Livsberättelserna ger samtidigt Julia mycket. Så mycket att flera av samtalen blivit konst. Julia rullar ut en stor tapetrulle på golvet. Rullen visar fotavtryck efter fotavtryck i färg, alla uppmärkta med namn efter den som satt sin fot i färgen och sedan på pappret. Konstverket påminner först om dagisvärldens klassiska fingerfärgsteckningar med fot- och handavtryck. Men fullvuxna avtryck berättar något annat. – När jag visat det här för andra terapeuter säger de ”kolla här har vi en hammartå”. Det är sånt vi fotnördar ser när en tå saknas i avtrycket. SOM VANLIG BESKÅDARE ÄR det tydligt att fötterna på papperet är lika och ändå olika. Breda. Näpna. Färgstarka. Framtunga. Eller fjäderlätta. En del fotavtryck är nästan komiskt tydliga, som emojis. Andra nedtonade så att man måste gå närmare för att bekanta sig med dem.

Julia har utbildat sig i fri konst och i hennes portfolio samlas film, teckningar, kroki, blandteknik och fotografier. Människor hon mött i fotvårdsstolen har blivit konst genom att deras porträtt och fötter fotats av. – Konst och fotvård är faktiskt rätt lika. Hälften handlar om hantverk, resten om att möta människor. TILL KONSTEN HITTADE JULIA själv, men för att bli

fotterapeut fick hon följa en annan kvinnas fotspår. Farmor Kerstins. I hennes generation var det inte självklart att en kvinna fick välja yrke. Kerstin ligger nu begraven sedan ett par år. Ändå träffar Julia fortfarande människor som fått fotvård av farmodern. Fötter som Kerstin vårdat ligger nu i Julias händer. – Några av dem jag träffar är över 90 år och kan berätta saker om farmor som jag inte hade en aning om. När jag behandlar deras fötter är det som att släktforska. Julia trycker lätt på stolens nedåtknapp och rättar till arbetsbelysningen. Hon plockar fram en skalpell och kontrollerar att eggen är vass. nr 1 2018 tidningen spira

Fotvårdsterapeut Julia om… FOTVÅRD HEMMA: Smörj hellre än fila! Det är lätt att ta i för mycket och har du problem med dina fötter kan huden på foten vara skör. ELEKTRISKA FOTFILAR: Filar du för mycket blir foten varm och då ökar kroppens sin produktion av hudceller och du får mer förhårdnader. – Hälsprickor och liktornar är inget man ska fixa med själv hemma, säger hon bestämt.

FOTSALVOR: Håll huden mjuk så slipper du mycket skit! Smörj gärna några gånger i veckan.

Tycker du aldrig att fötter är äckliga? – Jo, men då vill jag förbarma mig över dem. Jag kan verkligen gå igång när jag ser att jag kan göra en fot mycket bättre. Steget mellan fotvårdsterapeut och skulptör behöver inte vara så långt. – Man knådar, tar bort en del, filar och polerar för att få till det så bra som möjligt. – Nu ska jag ta på dig strumporna igen. Jag brukar göra det, så det är tydligt att behandlingen är slut.

GELSOCKOR: Var försiktig. Jag har kunder som tappat för mycket hud av sådana mjukgörande sockor för hemmaspa. SKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN: Kvinnor får lättare torr hud med åren och behöver smörja ordentligt. Män har fuktigare fötter eftersom de svettas mer, deras fötter blir alltså inte lika torra men å andra sidan får fuktiga fötter lättare svamp.

MUMS FÖR FOTEN 1

OLIVOLJA

Mjukar upp huden. I stället för att fila och smörja fötterna kan du stoppa dem i ett hett fotbad med olivolja i. tidningen spira nr 1 2018

HAVREGRYNSGRÖT

Lägg som ett varmt omslag om foten (inte för het gröt).

BIVAX

Kan användas som salva vid fotmassage, ger smörjande och värmande effekt.

GRÖN SÅPA

Gör foten ren. Alla tål dock inte såpa i fotbadet så var försiktig.

SOCKER/SALT

Ger bra skrubbeffekt i ett fotbad.

TEMA BARFOTA

KRÖNIKAN

Välkommen, helst barfota! JAG TAR HISSEN DE två våning-

arna till lägenheten. Jag bär tunga matkassar och är dödstrött. Fötterna värker. De värker ofta nuförtiden. Ljudet från ett tv-spel slår emot mig först. Sen känner jag doften av rostat bröd. Jag böjer mig ner för att ta av mig mina LIZA L LUNDKVIST skor och befria mina ömma Präst Umeå stads kyrka fötter, och då ropar någon ”Hej, mamma!”. Det händer plötsligt. När jag sätter ner mina fötter på hallgolvet är min trötthet inte mitt fokus längre. Golvet bär mig. Jag blir mjuk. Jag är här. Och någon ropar på mig. Gud ropade till honom ur törnbusken. ”Mose, Mose!” Han svarade. ”Ja, här är jag.” Herren sade. ”Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.” Och han fortsatte. ”Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.” Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud. 2 Mos 3:4-6

Religiös fotvård – då och nu! Att tvätta någons fötter symboliserar i Bibeln både gästfrihet och ödmjukhet. Följ med på resan när fottvätt tar stegen från en rent praktisk till symbolisk handling! Text Helena Andersson Holmqvist

Helighet. Länge skapade det begreppet obehag i mig. Helighet var Gud som något onåbart, på distans. För att närma mig det heliga behövde jag skärpa mig. Bli bättre. Jag ville ofta gömma mitt ansikte och förlorade mitt mod och min tro i vardagen. Men tänk om det heliga är precis det motsatta. Närvaro. Kärlek. Närhet i våra sköra relationer, möten med barnen, med naturen, djuren. Möten med något större än mig själv, som jag inte har ord att beskriva? Som han skrev, profeten Jesaja: Helig, helig, helig, är Herren Sebaot. Hela jorden är full av hans härlighet. Hela jorden. Min lägenhet finns på jorden. Vi lever våra liv här, på jorden. Mitt i Guds härlighet. Hör jag Gud tala? ”Ta av dig dina skor. Känn den heliga marken under dina fötter. Minns att du är människa, du hör samman med allt som finns, du är sårbar och fantastisk, och detta är din stund på jorden. Minns att jag är din Gud. Här är du trygg. Här är du hemma. Här är du välkommen, som du är. Men helst barfota. ”

1. SMUTSIGA FÖTTER BLIR RENA Den som går barfota i sandaler på torra och dammiga vägar får smutsiga fötter. I Bibelns berättelser möts därför gäster med ett erbjudande om vatten för att tvätta av sig resdammet. Det är ett enkelt uttryck för gästfrihet, ungefär som att i dag hänga upp en gästs jacka eller erbjuda något att dricka. Antagligen tvättade gästen sina egna fötter eller så tvättades de av en tjänare.

Hör texten som Morgonandakt i SR P1. Sök på Barfotadag.

nr 1 2018 tidningen spira

2. JESUS: ”TVÄTTA VARANDRAS FÖTTER” Det berättas i Johannesevangeliet att Jesus tvättar sina lärjungars fötter inför deras sista måltid tillsammans. Sedan uppmanar han dem att göra samma sak, som ett tecken på att de ska tjäna varandra. ”Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.” Att uppmaningen följdes av de första kristna församlingarna kan man se i Bibelns brev. FOTO: LEIF WECKSTRÖM

FOTAVTRYCK I RELIGIONEN

3. FOTTVÄTT BLIR RIT Behovet att skölja dammet av fötterna är kanske borta i dag, men fottvätt finns kvar i vissa kristna kyrkor som en rituell handling. I Svenska kyrkan förekommer det sällan, men katolska präster kan tvätta församlingens fötter på skärtorsdagen och Sjundedagsadventisterna tvättar fötterna inför varje nattvardsfirande. Även muslimer tvättar sina fötter rituellt, som en del av förberedelserna inför dagens böner. tidningen spira nr 1 2018

Många av våra hällristningar har form av fotavtryck. Ofta tolkas de som spår efter gudar som antingen är osynliga eller för heliga för att avbilda. I ett kapell på Olivberget i Jerusalem finns en sten med ett fotavtryck, som sägs markera platsen där man tror att Jesus steg upp till himlen. I många buddhistiska tempel finns Buddhas fotavtryck avbildat. Det symboliserar hans närvaro. På Sri Lanka finns en fördjupning som sägs vara ett fotavtryck av Buddha, Shiva eller Adam. FOTO KULTURBILDER .WORDPRESS.COM

TEMA BARFOTA NUNNAN SOM TOG AV SIG SKORNA

Fötter, Jesus och nariga nagelband Anne Ormrot går helst barfota. Det är en symbolisk och konkret handling – samtidigt.

FOTO: DAVID DAHLBERG

Medeltidsmystikerna Teresa av Ávila och Johannes av Korset grundade en ”oskodd” gren av karmelitorden. De ville leva som de lärde med avskildhet, asketism och tonvikt på den inre bönen. De oskodda karmeliterna bär sandaler.

Text Ulrika Ljungblahd Bild Anne Ormrot

Teresa av Ávila (1515-1582)

FOTSPÅR I SANDEN

En populär dikt med oklart ursprung. Texten handlar om en person som i drömmen går längs en strand med Gud. I sanden finns spår av två par fötter - människans och Guds. Men under de svåraste perioderna i livet är där bara ett par fotspår. På frågan varför Gud övergivit löftet att alltid vara med blir svaret: ”När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.”

ben i foten. Dessutom drygt 100 ledband och cirka 40 muskler. Om en person tar 6 000-10 000 steg dagligen belastas fötterna med cirka 700 ton. Varje dag!

– Att gå barfota innebär en väldig tillit. Som Karin Boye skriver. ”Jag vill möta livets makter vapenlös”, säger Anne Ormrot som sparkar av sig kängorna med broddar så fort hon kommer inomhus. Visst går hon barfota utomhus också, även om vandringen mellan Hemavan och Joesjö häromåret var i mastigaste laget och kostade flådda fotsulor. Barfota blir det tydligare att människan är en del av naturen, en del av allt, tycker Anne. Trycket mot fotsulans många känsliga punkter stimulerar nervsystemet. Att gå barfota kräver medveten närvaro och viss varsamhet. Det gäller till viss del även att gå i tofflor eller sandaler, eftersom hela foten måste arbeta, så att inte toffeln åker av. – I armékängor blir man tuffare och behöver inte akta sig för stenar och glas. I högklackade skor å andra sidan blir man begränsad och sårbar, men på fel sätt. Barfota eller med tofflor går det inte att ”stövla på”. Och det andliga livet handlar ju om att vara närvarande och gå fram genom tillvaron med viss medvetenhet, tycker Anne, som är meditationsledare, yogafröken och konstnär. Hon minns en konstutställning för många år sedan, där hon lagt ut vita sidenlakan på golvet. För att få besökarna att gå i strumplästen ställde hon några skor intill det tunna tyget. – Alla tog av sig skorna och deras rörelsemönster förändrades helt. De gick väldigt långsamt och samtalstonen mjuknade, berättar Anne Ormrot. På den tiden var hon inte kristen, men i dag ser hon beröringspunkter med berättelsen om hur Jesus tvättade sina vänners fötter. Närvaron, närheten och omsorgen. Samtidigt säger berättelserna något mer. Ingen behöver dölja sina förhårdnader, sneda stortår eller nariga nagelband. – Jesus föraktar inte det som är lägre ner, utan lyfter i stället upp det som människor ser ner på.

Så väcker du fötterna!

Börja dagen med några enkla fotövningar, innan du kliver upp ur sängen. Eller gör dem då och då under dagen! Andas in - Sträck foten

Andas ut - Böj foten, tårna mot taket

Andas in - Fotsulorna från varandra

Andas in - Spreta med tårna

Andas ut- Fotsulorna mot varandra

Andas ut- Knyt tårna

nr 1 2018 tidningen spira

FOTO. L ARS SEGERSTEDT

Sök medel ur Flurkmarksfonden Därför hämtar jag tidningen barfota MIN SVÄRMOR BRUKADE SOMMARMORGNAR gå barfota till brevlådan efter tidningen. Grusgången gjorde så gott åt fötterna, sade hon. Det fastnade i mitt minne, men först många år senare tog jag efter. Den nya stenläggningen till vår brevlåda var fin för ögat och jag ville känna den under fötterna i sommarvärmen – så ljuvligt. Det blev kallare, men det var ju bara ett 20-tal steg ut så jag fortsatte att gå barfota. När första snön kommit och jag såg mina barfotaspår på återvägen blev jag rent upprymd. Det här var ju kul, detta måste jag fortsätta med! Jag gillar smånjutningar. Det är faktiskt allra härligast när det är riktig vinter. Både att gå ut och att komma in igen, ta sockarna från elementet, dra på dem och känna stickningarna i fötterna när de möter hettan. Snöslask är kallast. Om det är isigt blir det halt av värmen från mina fötter; då kliver jag vid sidan av gången, inte så behagligt om det råkar vara en skare som inte bär. Och om brevlådans lucka frusit igen går jag in efter en kniv och drar den runt kanten. Jag får inte jäkta, för det här har också nästan blivit som en rit. Jag kan tänka på farmors far om vilken det berättats att han kom vandrande ner från sitt berg om vårarna med smältvattnet sipprande genom näverskorna. Jag kan tänka på min mormors far som en vinter hittades ihjälfrusen på sin hemväg. Eller jag kan undra hur de många i flyktinglägren vid semesterhavet ska klara vintern. Och jag kanske tänker på Moder Jord. Allt hon bär. Måtte hon orka.

Du som bor i Tavelsjö församling, Umeå landsförsamling eller tillhör en Salt-förening/EFS-krets där kan söka medel för att delta i konfirmationsläger, ungdomsläger, retreater, utbildning mm. Läs mer och ansök på www.svenskakyrkan.se/umea/flurkmarksfonden

Nystart!

Nu startar många möjligheter att få nya vänner, prova på något nytt eller fortsätta med något du tycker om Välkommen till kyrkan i vår www.svenskakyrkan.se/umea/det-hander-i-kyrkan

Berit Bylund tidningen spira nr 1 2018

Sida vid sida i arbetet för andra

För 30 år sedan var han invandrarminister. I dag är Georg Andersson med sin fru Hjördis mer engagerad i flyktingfrågan än någonsin tidigare. Inspiration hämtar de från sina barn och sin gemensamma tro. Text Helena Andersson Holmqvist Foto Matilda Audas Björkholm

nnanför dörrarna hos Georg och Hjördis Andersson möts jag av en välkomnande atmosfär och varmt kaffe, i kontrast till snöfallet och den frusna älven utanför lägenheten. Medan vi fikar berättar paret om när de möttes på folkskoleseminariet i Luleå 1953. De gick i parallellklasserna, ”pojkar och flickor fick inte läsa tillsammans”. Fem år senare gifte de sig och flyttade till Örträsk, där två lärartjänster var lediga. Under sina uppväxter under krigsåren hade de båda mött flyktingar från Finland som i tiotusental kom till byarna i Norrbotten. – Det var en oerhört stark upplevelse. Jag fick hjälpa till att driva deras kor, som de hade med sig på järnvägsvagnarna. Det var fattigt och trångbott i norrbottniska hem, men det fanns ändå plats för dem, minns Georg. I Örträsk växte familjen snabbt med fyra döttrar och Georg påbörjade sin politiska karriär i den lilla kommunen. Så småningom blev han invald 16

för socialdemokraterna i riksdagen och familjen flyttade till Lycksele. En studieresa med riksdagskollegor i Mellanöstern efter sexdagarskriget satte spår hos dem båda. – I flyktingläger i Beirut mötte vi palestinier som fördrivits. Det vi såg där – barn, kvinnor och män utan hopp – var vår första riktigt brutala upplevelse, säger Georg Andersson. EN HELG I BÖRJAN av 80-talet ringde tele-

fonen hemma hos familjen Andersson med en förfrågan om att ta emot några flyktingar som just anlänt till Lycksele. En av dem var en ung kurd från Irak, som började tillbringa mycket tid hemma hos familjen. – En sommardag kom han nerför backen hem till oss med en ung kille från Libanon. De två blev våra pojkar och hälsade ofta på. Därefter kom en kvinna med två små barn från Chile. Vi träffar fortfarande dem och deras familjer, berättar Hjördis. Hon ser att alla familjens flyktingvänner har tillfört mycket. nr 1 2018 tidningen spira

MÃ&#x2013;TET

tidningen spira nr 1 2018

Tre milstolpar i livet

FOTO: PRIVAT OCH JOHAN GUNSÉUS (LÄNSRESIDENSET )

1958 GIFTE OSS

1961-1966 BLEV FÖRÄLDRAR

1995-2001 BODDE I LÄNSRESIDENSET

Georg: Att vi valde varandra var livsavgörande för mig. Utan Hjördis hade jag inte kunnat leva det här livet. Hon har varit basen i familjen.

Georg & Hjördis: Våra fyra döttrar har gett så mycket, alltifrån de fascinerande småbarnsåren. Det har varit fint att följa deras väg och tack vare barn och barnbarn håller vi oss ungdomligare!

Hjördis: Att vara landshövdingepar var ett gemensamt projekt och väldigt roligt att avsluta arbetslivet med! Vi ordnade författarträffar på residenset och öppnade det mer för allmänheten.

– Vi har fått helt nya kulturer i våra liv, alldeles gratis! Visst kan man läsa om det i böcker, men det är något helt annat att praktiskt få ta del av en annan kultur. I Lycksele engagerade Hjördis sig bland annat i Rädda barnen, där hon var lokalordförande i tio år, vid sidan av sitt arbete som talpedagog. Georg blev ordförande för Broderskapsrörelsen, ett förbund för kristna socialdemokrater, som bland annat kämpade för en ökning av biståndet och en generös flyktingpolitik. Han utsågs också av Ingvar Carlsson till invandrarminister 1986, vilket satte djupa spår hos honom. – Att leva med de frågorna gick in i själen. Det präglade mitt liv och påverkade mitt engagemang. Vi marknadsförde invandringspolitiken och pratade om invandrare som en tillgång. Jag kan sakna de rösterna nu, säger Georg. PARET ANDERSSONS ENGAGEMANG FÖR utsatta

människor tror Hjördis delvis har sin grund i deras barn. – Våra döttrar var inte gamla när de planerade att låta behövande barn flytta in hemma hos oss, och de blev mycket indignerade när vi berättade att vi inte kunde hjälpa alla, 18

berättar Hjördis och ler. Jag tycker det är naturligt att engagera sig för andra när man själv har barn och barnbarn. Jag tänker att om det här var vårt barn skulle jag vilja att någon tog hand om det! Det är naturligt som samhällsmedborgare och jag har aldrig upplevt det som en belastning. Georg menar att parets gemensamma tro också är grundläggande bakom deras engagemang. Hjördis har sin bakgrund i Pingströrelsen och Georg i EFS. – Vi är uppvuxna i miljöer där man lade vikt vid hjälp till människor i andra länder. Vi har lärt oss att man ska ta vara på varandra, bära varandras bördor. Det är självklart att ta ansvar för varandra, säger Georg. EFTER TIDEN I RIKSDAGEN blev Georg och Hjör-

dis landshövdingepar i Västerbotten och slog ner sina bopålar i Umeå. De sex åren i länsresidenset ser de tillbaka på med glädje. 2001 gick de i pension, men engagemanget för människor i utsatthet har fortsatt. – Efter tvärvändningen i svensk flyktingpolitik har det känts extra viktigt. Hösten 2015 var det så många som öppnade famnen, men sedan målades katastrofbilder upp. Det har varit smärtsamt att uppleva, säger Georg.

Senast jag... …fick en kram – För ett par timmar sedan av min man. Han är väldigt bra på att ge fysisk närhet. (Hjördis) …längtade hem – När jag förra veckan var ett dygn i Skellefteå. Varje gång jag är bortrest längtar jag hem. (Georg) ... grät – För någon månad sedan, i frustration över hur klyftorna i samhället förvärras. (Hjördis) …bad – I morse tillsammans med Georg när vi hade morgonbön och läste ur Camilla Lifs bok. (Hjördis) ...skrev en insändare – I höstas tillsammans med bland andra Thomas Hammarberg och Vanja Lundby-Wedin om att de afghanska ungdomarna bör få stanna. (Georg) nr 1 2018 tidningen spira

MÖTET FOTO: LENA WIKNER

Vi har lärt oss att man ska ta vara på varandra, bära varandras bördor.

Drop in-dop

Lördag 14 apriL mariakyrkan och tegs kyrka Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Allt är gratis. Psalmval

Dopklädsel

Präst

Kyrka

Dopfika

www.dropindop.se

Under åren som förtroendevald inom Svenska kyrkan i Umeå engagerade Georg sig mycket i hjälp till flyktingar och romska tiggare. Han har också vänt sig direkt till kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, om asyl för ensamkommande barn från Afghanistan. – Jag tycker det är viktigt att kyrkan har en stark roll i frågan. Som tidigare invandrarminister förväntas jag att inte lägga mig i detta, men jag tycker det är ett brott att tiga! Tillsammans är Georg och Hjördis engagerade i föreningen Vän i Umeå, och har därigenom fått ytterligare vänner från olika håll i världen. – Ibland kan man fastna i problematiken, men det är viktigt att också se det fantastiska som hänt. Sverige i dag är ett multietniskt samhälle och tillsammans utvecklar vi landet och gör det ännu bättre. Det är viktigt att stå upp för den goda bilden mot skräckbilder och hot, säger Georg Andersson. – Ja, det kan vara lätt att ryckas med i ”jag är inte rasist, men…”. Våga bemöta det och berätta om allt det goda invandringen fört med sig – att vi har fått lära känna fler kulturer och fler sätt att leva på, säger Hjördis Andersson. tidningen spira nr 1 2018

Tack för att du är medlem

Tack för att du är medlem i Svenska kyrkan Öppna förskolor, körer, träffar för äldre, bröllop, dop och begravningar och mycket mycket mer. Allt är möjligt tack vare Svenska kyrkans medlemmar i Umeå.

När magnolian blom

Familjen Bergius från Umeå bodde 1,5 år i Australien. Åsa delar tankar efter deras återbesök tidigare i år. Text Åsa Bergius

Jag minns när vi första gången landade i Australien. Hur vi nyfikna och lite pirriga klev av planet. Sen, hur vi togs emot av kyrkoherden Per Axerup, med svenska flaggor i handen och ett varmt leende – välkomna familjen Bergius! Ett sådant fint första möte, det kommer vi aldrig att glömma. Efter ett halvår återvände Per och hans familj till Sverige, men de – och fler med dem – var viktiga för oss under vår första tid i Melbourne. Våra egna vänner, och familj, hade vi ju lämnat kvar i Sverige. På samma sätt ger Svenska kyrkan i utlandet den som befinner sig långt hemifrån många möjligheter att möta andra i en liknande situation och söka det stöd och sällskap som man behöver. Att vara på en ny plats, i ett nytt land, kan ju vara både spännande och utmanande. Den nuvarande kyrkoherden i Melbourne, Katja Lin, påminde oss i en predikan om att det faktiskt var främlingar som fick dela stunden kring Jesus födelse med Maria och Josef. På en enkel plats, utan vänner och yttre trygghet, slöt stjärntydare och herdar upp kring de nyblivna föräldrarna. I deras sårbarhet och glädje. Lite så tänker jag på de möten jag genom åren haft med människor i olika utlandsförsamlingar, men också i min nuvarande uppgift i Kyrkan på campus i Umeå. Oavsett hur lite eller hur kort tid vi har känt varandra, så kan vi Åsa Bergius i Australien. 20

dela viktiga ögonblick i våra liv. En del av de studenter jag möter har flyttat från andra delar av Sverige eller världen. Det är ett stort steg att bryta upp från det välbekanta, både när det nya funkar och när det inte gör det. Livet tar vi ju med oss var vi än befinner oss, om det så är Melbourne eller Umeå. FÖR EN TID SEDAN lyssnade jag på en psykolog

som talade om psykisk hälsa. En viktig sak för att må bra är att ha någon eller några nära personer omkring sig som man känner förtroende för. Det behöver inte vara familj, inte heller någon som du har känt under en lång tid. Här tror jag att vi alla har en uppgift och möjlighet – att se och att lyssna på någon som vi möter och ge det stöd som behövs. Det är det som Gud sänder oss att göra, tänker jag. Och det är ju förunderligt hur mycket det kan betyda för någon. Jag vet ju själv hur det är att få vara den som tar emot. Det är som med magnolian som växer här i Australien. Helt plötsligt, utan förvarning, så blommar den, på bar kvist. Tänk vad lite värme kan åstadkomma. Åsa Bergius arbetar på Kyrkan på Campus, maken David är musiker i Ålidhemskyrkan. 2015-2016 arbetade han 18 månader på Svenska kyrkan i Melbourne. Åsa arbetade på distans och studerade, de båda barnen gick i skola. Hela familjen var aktiv i kyrkans arbete. Under jul- och nyårshelgen 2017-18 reste de tillbaka på semester för att återse platser och vänner och hjälpa till med Svenska kyrkans julfirande. nr 1 2018 tidningen spira

mmar i Melbourne

Ladda hem en egen karta med adresserna till Svenska kyrkan över hela världen. svenskakyrkan.se/iutlandet

SVENSKA KYRKAN I MELBOURNE Öppna förskolan Lille Skutt, korsordsträffar, Skandinaviska kören och Café Svensson för ungdomar. Det är några av aktiviteterna på Svenska kyrkan i Melbourne. Dessutom lockar julbasaren årligen 10 000 besökare. 600 personer är medlemmar i församlingen i Melbourne. De flesta församlingsborna är skandinaver som av olika anledningar är bosatta i Melbourne. Kyrkan får också besök av turister, studenter och backpackers. 15 volontärer i veckan är engagerade i bland annat trädgårdsarbete, biblioteksadministration och kaféet. Under den årliga julbasaren Scandinavian Christmas Bazaar är 400 personer involverade. Den har blivit populär bland såväl skandinaver som australiensare.

SVENSKA KYRKAN I UTLANDET

Svenska kyrkan har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Totalt besöker präster regelbundet ett 100-tal platser i världen. Varje år får Svenska kyrkans församlingar i andra länder omkring 750 000 besök. Svenska kyrkan i utlandet... ... firar gudstjänster. ... visar praktisk omsorg om människor. ... besöker svenskar på sjukhus, ombord på båtar och i fängelser. ... hjälper drabbade och anhöriga, vid olyckor och katastrofer.

tidningen spira nr 1 2018

rs t Stö

LÅT OSS ÄLSKA VARANDRA le

r ä ty k

av allt är k ärl eken

Gud v a är och var och en

en som älskar är född av

Gud och känner Gud

MEN NU BESTÅR TRO, HOPP OCH KÄRLEK, DESSA TRE OCH STÖRST AV DEM ÄR KÄRLEKEN

KÄR

LE K EN ÄR

TÅL

M OD

I G OCH

G O D. K

ÄR LE K

EN Ä

S TE

R IN

TR I D

SLYST EN, INTE SKRYTSAM OCH INTE U PP B L Å S T. Läs mer om kärlek i Bibeln Första Johannesbrevet kapitel 4, vers 7 Första Korinthierbrevet kapitel 13 22

nr 1 2018 tidningen spira

Ett stort tack för dina gåvor och köp - det räddar liv

Hej,

jag heter Johanna och jobbar på Din & Min Omsorg– hemtjänst för yngre och äldre. info@dinochmin.se 090-12 54 52

Handla Second Hand www.pmu.se

Öppet: ti 12-16, to 12-18, lö 10-14

Inlämning gåvor: vardagar 8-16 Visst vet ni att vi hämtar varor! Lärlingsgatan 9 090-200 99 70

Re buy Café Ekofika Re buy Café Ekofika

SECOND SECOND HAND HAND Låt osssälja säljadina dina Låt oss Låt oss sälja dina överblivna saker! överblivna saker! överblivna saker!

ÖPPET ÖPPET ÖPPET ALLA ALLA ALLA DAGAR DAGAR Stora Birk Birk -– Båsloppis Båsloppis Stora Stora Birk - Båsloppis DAGAR

www.rebuyumea.se www.rebuyumea.se

Pilgrimsvandring 2-5/6 Tavelsjö-Sörmjöle

Prästkragen och Sandalen Hela familjens förskola Vi erbjuder: • Nära relationer i små barngrupper med hög personaltäthet. • Lustfyllt lärande, grundat i läroplanen genomfört av utbildad och erfaren personal, med skapande, lek och sång som verktyg. • Kontinuerligt föräldrastöd och möjlighet till professionella stödsamtal. Anmälan sker via kommunens kö, se vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/umea/forskola för mer info och kontaktuppgifter till förskolorna och placeringsassistenterna.

tidningen spira nr 1 2018

Möte med varandra, naturen, Gud och dig själv. Vi delar andakt, måltider, tankar och tystnad under fyra dagar. Vandring i lätt till medelsvår terräng. Dagssträckorna varierar mellan en och två mil. Vi sover på liggunderlag i bönhus och kyrkor efter vägen. Vi går med dagryggsäck, övrig packning skickas med följebil. Begränsat antal deltagare Mat och logi: 600 kr Anmälan senast 21 maj Mer info och anmälan: Ingela Eriksson ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se eller 0930-399 35

Välkommen som medvandrare! Arr: Sörmjöle EFS-förening, Hörnefors församling, Svenska kyrkan i Umeå och Sensus

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: SIMON STANFORD/IKON

UTBLICK SYDSUDAN

Swisha valfritt belopp till 900 12 23 Till kompisarnas klappande och sång rockar de först med midjan, sedan armen och sist halsen. Barnen på förskolan ”Child Friendly Space” i flyktinglägret Pamir får leka under trygga förhållanden. Många barn har varit med om svåra upplevelser och flytt från sina hem. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer katastrofinsatser för människor på flykt. Specialistkompetensen är psykosocialt arbete, som hjälper människor att leva vidare och få framtidstro. Läs mer på svenskakyrkan.se/fastekampanjen

Accra – potatissnacks Snacks eller förrätt från Haiti.

Skala och riv 5 dl potatis, låt den rinna av en stund i en sil. Blanda med 1 gul lök, 2 vitlöksklyftor, 1 ägg, 3 msk hackad persilja, 2-3 tsk salt, 1 msk vetemjöl och 1 finhackad chili. Hetta upp 8 dl matolja i en gryta till 170 grader. Forma små bollar av potatisröran. Sänk ned bollarna i oljan. Fritera tills de fått fin färg, låt rinna av på hushållspapper.

2017 har lärt mig att – Hur mår du? – Så där... inte är en bra konversation.

LÖSNING KORSORD NR 6 2017 M

Spira-kryss nr 6-2017 Lösning

S S

Ö L

E M E

N T

R O

M Å

O M

K P

A N

R O N

V A

R E

D O G M E

O R

R O H O A R K F

Å S

A G U

”Så där” kan betyda... ... jag är sjuk ... jag är rädd ... jag är ledsen ... jag har ångest ... jag bara gråter ... jag mår inte bra ... jag har fått avslag ... ag känner mig ensam ... jag saknar min mamma ... jag har skrivits upp i ålder ... jag känner att jag inte orkar leva mer

G D

A M O R

U N G G

O R A

G R Ö

Så där..

”Så där” är aldrig någonting bra.

STYLIST OCH KOCK : MALIN BROMAN (SVENSK A KYRK ANS MATRÄT TEN)

Ensamkommande ungdom i Umeå nr 1 2018 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO. MAGNUS ARONSSON/IKON

KRÖNIKAN

Gud behöver inte omslagspapper I ÅRETS KRÖNIKOR VILL jag sätta fokus på

Hawa syr och säljer skoluniformer. Hon syr också kläder till sig själv, sin familj och släktingar.

Syr skoluniformer utanför sitt hus i flyktinglägret Att resa sig starkare

också kvinnorna med allt material. – Genom projektet Fastekampanjen har jag lärt mig läsa, 11 februari - 25 räkna, sy och nu har mars, har fokus på jag en liten verksamhet Hawa bor i flyktingSvenska kyrkans psykosociala arbete som stärker familjens lägret Batil i en hydda bland människor ekonomi, säger Hawa. av lera och trä som som är på flykt. Alla som går skrädfamiljen byggt själva. Swisha ett bidrag på 900 12 23. Hon är 26 år och har darutbildningen får gått skräddarutbildförst gå en kurs där de lär sig att läsa och räkna så att ningen i Sydsudan som Svenska de kan mäta upp tyg till exemkyrkan stöder genom Lutherska världsförbundet. pel. Kvinnorna skriver stolta Hawa, som blev gift som sina namn, i stället för att som 15-åring, har sex barn att försör- tidigare sätta ett tumavtryck. – Många vuxna har aldrig fått ja. Som de flesta i lägret är familnågon sorts utbildning över hujen beroende av FN:s matransoner, men för pengarna hon vud taget. De får dessutom lära tjänar på att sy och sälja kläder sig lite engelska, vilket är väldigt kan hon köpa det hon behöver populärt, säger Else Berglund, som inte ingår i matransonerna. ansvarig för Svenska kyrkans Projektet tillhandahåller flyktinginsatser i östra Afrika. symaskinen, som hon delar med tre andra kvinnor, och förser Anna Jonasson Hawa har ställt ut symaskinen utanför sitt hem. Då blir det lättare att ta upp beställningar på skoluniformer.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 1 2018

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

banbrytande kvinnor i svensk kyrkohistoria. Först ut är Emilia Fogelklou – lärare, författare och den första kvinnan i Sverige som tog teologie kandidatexamen 1909 och blev hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet. Vid 23 års ålder hade Emilia Fogelklou en stark andlig erfarenhet. Hon upplevde en djup och ljus samhörighet med något större än henne själv. Efter det kämpade hon för att riva skiljeväggar mellan andligt och världsligt. Hon behövde inget ”omslagspapper kring Gud” och tog därför avstånd från dogmatisk tro. Utifrån sin mystika livsorientering mot det gudomliga i tillvaron och sitt djupa engagemang i fredsfrågor gick hon 1932 med i Vännernas samfund, kväkarna. I både teologi och samhällsengagemang mötte hon motstånd som kvinna och blev därför en feministisk pionjär. Efter krigsslutet 1945 var hon kurator vid ett läger för 300 kvinnor från tyska koncentrationsläger. I tanke och liv strävade hon för att få ihop tillvarons delar till en helhet. För henne var konstens uppgift att synliggöra en verklighet bortom det synliga. Hennes egen livsinsats lyser fortfarande. KENNETH NORDGREN kyrkoherde

EMILIA FOGELKLOU (1878-1972):

”Ljus finns ändå!” Ord på Emilia Fogelklous gravvård

DAGENS DAM

Ny serie i Spira! Inspirerade av instagramkontot Dagens dam och Umeås kvinnokalender lyfter vi 2018 fram kvinnor med koppling till Umeå och kyrkan. Först ut är en psalmdrottning. Text Ulrika Ljungblahd Illustration Maria Persson

Britt G Hallqvist poet, författare, psalmdiktare och översättare (1914-1997)

BRITT G HALLQVIST ÄR Sveriges okrönta psalm-

drottning. Hon har också översatt såväl Nalle Puh och Bilbo som Shakespeares Hamlet till svenska. Språkkonstnären föddes som Britt Nyman i Umeå 1914, men flyttade redan som treåring till Visby och senare Lund, där hon studerade litteraturvetenskap och nordiska språk. Författarbanan började på 40-talet med översättningar av ramsor och sagor till antologin Min Skattkammare. Åren när maken Sten arbetade som präst skrev Britt dramatiseringar av bibelberättelser och visor som användes i församlingen. Kyrkvisor för barn med strofer som ”Sackeus var en publikan, den allra rikaste i stan”, visade sig även tilltala vuxna, så för barn ströks i senare utgåvor. Britt G Hallqvist blandar allvar och lek, gudomligt och världsligt i sina texter. De är färgstarka, konkreta och humoristiska. I nuvarande psalmboken står hennes namn under 88 psalmer, som hon översatt, bearbetat eller skrivit originaltexten till, exempelvis Måne och sol och Blott i det öppna. Genom sina böner, psalmer och uppdraget som expert inför nya psalmboken 1986 och medverkande i kyrkohandbokskommittéen har Hallqvist betytt väldigt mycket för språket i Svenska kyrkan. 26

INGRID HOLMLUND, PENSIONERAD DIAKON:

Ingrid Holmlund växte upp med Britt G Hallqvists böner och sånger.

– När jag var 16 år och nybliven barnledare i kyrkan använde jag hennes Bönbok för barn och bibelberättelser på vers. Böner som Godmorgon Gud förmedlade att Gud är nära. Hemma hade vi bett ”babbelböner” och med Britts texter i tryckta böcker blev det legitimt att prata med Gud så vardagligt. Hennes texter känns lika aktuella i dag, särskilt psalmerna i Svenska psalmboken. Jag tycker särskilt om Min frälsare lever och Vi är ett folk på vandring. Hon har en ton av värme och närhet, samtidigt som hon inte är rädd för att beröra svåra ämnen. nr 1 2018 tidningen spira

Spira 1-2018 Georg A original 2018-01-10

FOTO. MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

HAR NÄRA TILL VINTEROS NU

KORSORDET

I LJUSREKLAM PYTTEPLÄTT

HUSRUM SARV

FÄKTSTÄLLNING KAN BLODET SIG

VÅR VAR HAN 1996-2001

NYBERG PÅ TV4 ÖVERMÄNNISKA

ZARA, CARL SALE NUMERA

PANFLÖJT FLOD I FINNMARKEN STAD I NEDERLÄNDERNA

HÄR BOR PARET

HELST INGA I KORSORD GAMMAL

KORSORD

STAD I FINLAND

EN FRÖKENS SISTA ORD

RÄDDA HON VAR ENGAGERAD I

FÖRE BERGS LILA

SLÄNGD LÄNGD UTVIDGAS SOM VISS HÖGER

GODTROGEN

HAN ÄR SLUT I BÖRJAN

Spira nr 1

HÖGAKTA

STÅR EFTER FÖR DEN ÄLDRE

KAN FÅS FRÅN ÅS

FÖRKLARAR NÄRMARE

PRONOMEN KAN SKÅDIS BEGIVENHET NUMERA FURSTE

HAR BOK I BIBELN

KYLER I GLAS GUN ÖSTMAN HÄLSOSAMT

ÄR DEN NÄRMASTE VÄGEN

GJORDE KRYSSET THORS BÅTAR SAKNAR VÄST

ÄR IGLAR

ISLÄNDSK PENG BÖR BLYERTSPENNAN VARA

KLUMPEDUNS BRUNTE, GRÅLLE

GAMNAMNAM ÄR VISSA SÄLLAR

HAR ALLTID HAIKUDIKT

KAN SITTA OCH UGGLA HAR SINA SKÄL

ÖVER STADSDEL I UMEÅ

TORDÖN ENOK OCH LASSE

FRANK MED DAGBOK NIOBJEKT

ORDNING OCH REDA ITU

VAR HAN 1986-89

SKÅNELAG

GÖR KELGRISAR FLÄKT I VAPEN

ÄR OGIFT MEDITATIONSFORM

ÄR JORDEN TIDIGT MÅL

EFTER HAND LÅNGSAMMARE

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Monica Nyström, Bibbi Sundberg och Carin Berggren som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Simson av Lina Sjöberg. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 26 februari till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

Namn. Adress. Ort.

Tryggare kan ingen vara... ..Du behöver aldrig vänta länge på en leverans av Bussgods! Personlig service Säker leverans Ombud nära dig

tidningen spira nr 1 2018

BÖCKER

”Vad sätter Linns samtal med sin gamla pappa igång hos mig?” VARJE ÅR KOMMER DET

ut en bok som jag alltid ser fram emot. Det är Årets bok från förbundet Kristen humanism. Den är gjord och skriven av ideella krafter. I år är temat Var inte LISA TEGBY rädd – en bok om Präst och bokslukare hopp. Utifrån det kan man läsa artiklar av till exempel Lars Hillås som skriver om Hopp är ett åtagande, inte en sinnesstämning. Bara den rubriken ger mig en massa att tänka på. Martins Schibbye skriver Ord gör fångarna fria och reflekterar kring både journalistik och gudstjänstfirande som kraftfulla maktmedel mot förtryck. Karin Wiborns tankar efter att ha sett den norska tv-serien Skam, sätter också igång tankar hos mig, precis som hos henne. Och så finns det en unik finess med den här boken: sista tredjedelen innehåller recensioner av 50-60 böcker som kommit ut det senaste året. De sidorna slukar jag, och känner mig väldigt mångsidig och bildad när andra har läst och sammanfattat åt mig. EN BOK SOM JAG själv läst från pärm till pärm

nyligen är Linn Ullmans roman De oroliga. En självbiografi i romanens form kanske man

ska kalla den. Visst är det intressant att höra om hennes kända föräldrar Ingmar Bergman och Liv Ullman – en del bekräftar min bild av dem, annat överraskar. Inte var det lätt att vara barn till dem samtidigt som Linn Ullman levde ett privilegierat barnliv. Eller kanske just därför. Privilegier är inte alltid det bästa. Det intressanta med bra självbigrafier är ju inte skvaller utan vad berättelserna gör med mig som läser. Vad sätter Linns samtal med sin gamla pappa igång hos mig som barn, och som förälder? Vad gör hennes reflektion av sin mammas krulliga nerver med mig? Hon berättar så att jag befinner mig på min barndoms lekplats i Boden eller vid min mammas dödsbädd för längesen. JAG HAR GÅTT FÖRBI en bok vi haft hemma många gånger utan att märka den. Men så började jag bläddra, och blev fast. Mod utan gränser är porträtt av 47 människorättsförsvarare i vår tid. I Guatemala, i Serbien, i Chile, överallt... Det är för mig oftast okända människor som fått upp ögonen för orättvisor och galenskap. Och så är de inne på en väg som de bara måste gå, både för att rädda andras mänsklighet och för att bevara sin egen. Det handlar inte om att inspirera oss till att bli helgon, står det i förordet, det handlar om att vi ska bli helt och fullt mänskliga. Men finns det nåt heligare?!

Familj och sorg

Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem

Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. 28

LÄST

Förbundet kristen humanism årsbok 2018

Albert Bonnier förlag 2016

Premiss förlag 2012

Nya grupper startar varje termin, vi tar kontinuerligt emot anmälningar 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se Läs mer på www.familjochsorg.se

nr 1 2018 tidningen spira

fonus.se

Vänd Er med förtroende till oss!

Personlig begravning När en person dör förändras allt. Mitt i en omtumlande tid ställs du inför många val och beslut. Vi hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne.

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

Begravninsbyrå

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Mats, Stefan, Janeth, Katarina

Västra Norrlandsgatan 18A Umeå | 090 14 20 80

Prata med oss om sorgen

Välkommen in till oss för ljus och lyktor eller om Du har funderingar och frågor som rör begravningar

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegravningsbyra.se

tidningen spira nr 1 2018

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp. Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler. I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar nya grupper under terminen. Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

FOTO. LINA ERIKSSON

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan i Umeå 10 februari till 22 mars 2018. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERT

SPIRA BESÖKER

Jan Emanuelsson, kyrkogårdsarbetare i Umeå, fotograferar, registrerar och letar gravar.

Han letar ägare till gamla gravstenar Svenska kyrkan i Umeå har en alldeles egen detektiv när det gäller gravplatser. Jan Emanuelsson ger aldrig upp med att hitta viloplatsen för någons anhörig.

För några år sedan började kyrkogårdsarbetaren Jan Emanuelsson se över registren Flera gravar på Umeås kyrkogårdar saknar kring alla gravar i Umeå. Gravrättsinneinnehavare. Kontakta havare stod med namn och adress, men Kyrkogårdsexpeditioom personen flyttat eller avlidit fanns det nen om du vet något ingen kontaktperson för just den graven. om en grav med skylt. svenskakyrkan.se/ – Förr betalades en avgift för en gravumea/kyrkogard plats för all framtid och alltså behövdes information inte förnyas som nu, säger Jan. Enligt lagen måste gravrättsinnehavaren vara en nu levande person, så han började gå igenom och uppdatera informationen kring gravplatserna på alla Umeås kyrkogårdar. Nu fotograferas alla gravstenar och blanketter fylls i till punkt och pricka. Ibland hör personer som letar efter någon avlägsen släktings grav av sig. – Jag säger aldrig ”aldrig”, säger Jan Emanuelsson. Jag vill tro att det går att hitta graven de söker! Svårigheterna kan bland annat bero på att registren förut sköttes olika mellan kyrkogårdarna och att information skrevs för hand. Felstavningar och otydliga siffror, en 1:a som blev en 7:a, kunde göra att det blev olika i papperen och på gravstenen! – En så enkel sak som att Carlsson förr stavades med ”K” kan göra det svårt att hitta rätt, konstaterar Jan Emanuelsson. Eva Gustafsson

Orgelkonsert Buxtehude lördag 17 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Del av vårens konsertserie med musik av Dieterich Buxtehude (1637-1707). Vid orgeln Maria Axell. Nästa gång 24/3 med Lisa Oscarsson. Erik Westbergs vokalensemble söndag 18 februari kl 15.00, Umeå stads kyrka. Gospelkonsert All prayed up! söndag 18 februari kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Kören All For One från Örnsköldsvik under ledning av Erika Sjödin & Malcolm Chambers. Kvällsro i ton tisdag 20 februari kl 19.00, Tavelsjö kyrka. En vilsam stund med stilla orgelmusik. Anders Winterstam. Även 20 mars. Konsert "Från kyrka och koja" söndag 25 februari kl 18.00, Backens kyrka. Nyckelharpa och kyrkorgel i folkmusikens värld. Torbjörn Näsbom, nyckelharpa, Jenny Lindberg, orgel. Allsångskväll inför melodifestivalen lördag 10 mars kl 18.00, paviljongen Backens prästgård. Kända melodifestivallåtar, mellansnack och möjlighet att kolla på finalen i Melodifestivalen på storbildsskärm. Konferencier: Sven-Bertil Grahn, bandet leds av Jenny Lindberg och Johan Wållberg. Orgelkonsert lördag 10 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Robert Pauker, Kiruna.

GUDSTJÄNST VÄRLDSBÖNDAGEN Fredag 2 mars kl 18.00, Ersbodakyrkan Gudstjänsten firas över hela världen. I år planerad i Surinam, Sydamerika.

GUDSTJÄNSTER

Gudstjänst för alla åldrar söndag 11 februari kl 11.00, Kyrkans hus Yttersjö. Musikgudstjänst” I stillhetens rymd” söndag 11 februari kl 11.00, Böleängskyrkan. Sånger inspirerade av Dag Hammarskjölds ”Vägmärken”. Mångfaldsmässa söndag 11 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Möte mellan latinamerikansk bergssång, arabisk bön, afrikansk växelsång och svensk kulning. Mässa av och med musiker Yamandú Pontvik. Körer och barnkörer, solister och musiker. Lisa Oscarsson, musiker. Präst Anna Ruther. Lovsångskväll lördag 17 februari kl 19.00, Carlskyrkan. Sinnesfridsgudstjänst söndag 18 februari kl 18.00, andaktsrummet Norrlands universitetssjukhus. 25/3 nätverksträff för nätverket ”Sinnesfrid för sjuka, hjärntrötta och anhöriga”. Isbanegudstjänst söndag 25 februari kl 11.00, isbanan nedanför Matboa, Tavelsjö. Taizémässa torsdag 1 mars 19.30, Mariakyrkan. Svensk-samisk gudstjänst söndag 4 mars kl 11.00, Umeå stads kyrka. Anna Ruther och Birgitta Simma. Svensk-samisk veckomässa onsdag 7 mars kl 18.30, Umeå stads kyrka. Temagudstjänst Littfest söndag 18 mars kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Susanne Dahl, präst, David Bergius, musiker. Gospelmässa onsdag 21 mars kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Kören Bless Is More, under ledning av Emma Örnberg.

nr 1 2018 tidningen spira

KALENDARIET RETREAT & FÖRDJUPNING

Bibelsamtal torsdag 15 februari kl 19.00, Umeå stads kyrka. Vi läser Apostlagärningarna. I anslutning till veckomässan.

HALLÅ DÄR! DAN ERIKSSON

Volontär Suicide Zero, ideell organisation som arbetar för att minska självmorden.

INGMAR BERGMAN 100 ÅR - RASTLÖS SÖKARE OCH TROENDE TVIVLARE Teologiska rummet, söndag 18 februari kl 15.00, Umeå stads kyrka Biskop Caroline Krook tolkar några Ingmar Bergman-filmer utifrån existentiella frågor. Finns Gud? Varför är Gud så tyst? Bokförsäljning. Kaffe/te från kl 14.30.

Bild för själen tisdag 20 februari kl 18–20, Backens prästgård. Kvällen inleds med en tyst kvällsretreat, sedan fika och samtal. Ta med eget material, mindfulness-målarböcker, pennor. Jämna veckor. Vinterretreat i Tavelsjö fredag 2 mars – söndag 4 mars, lägergården Tavelsjö. En helg med sinnesro. Anmälan till marian.karlsson@ svenskakyrkan.se Halvdagsmeditation söndag 4 mars kl 15–18, Umeå stads kyrka. För dig som är en mer van meditatör. Erik Hansson, Emil Holmström. Ingen anmälan. Endagsretreat ”Kornet har sin vila” lördag 10 mars kl 9.30–16.00, Ålidhemskyrkan. Närvaroövning, meditation, vägledning och mässa. 70 kr för studenter, sjukskrivna och arbetslösa, 100 kr för övriga. Anmälan via kyrkans webbplats. Teologiska rummet söndag 18 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. tidningen spira nr 1 2018

Berätta om din föreläsning ”Hur jag nästan dog”. – Vi måste prata om självmord. Det får inte vara så skamligt! Jag gör det genom att berätta min livshistoria. Min bror Anders tog livet av sig för 40 år sedan och jag har själv gjort två allvarliga självmordsförsök. Jag hämtade mig - och ingen är gladare än jag! Vilka hoppas du kommer till föreläsningen? – Män och ungdomar. Det här drabbar inte bara kvinnor. Inom Suicide Zero talar vi om riskgrupper, själv tillhör jag två, samer och hbtq-personer. Har du något råd när någon mår dåligt? – Ett enda ord - lyssna! Den som mår dåligt behöver prata, även om den som lyssnar inte förstår allt. Hur jag nästan dog torsdag 15 februari kl 18.30, Böleängskyrkan.

MAT & PRAT

Onsdagsmiddag onsdag 14 februari kl 16.45–18.00, Ålidhemskyrkan. Anmälan senast måndagen till sherry.sandstrom@ svenskakyrkan.se Bordssamtal onsdag 14 februari kl 18.30, församlingsgården Öst på stan. Dela något att äta och tankar om livet. Mat 40 kr. Varannan vecka. Sopplunch torsdag 15 mars kl 12.00, Ersmarkskyrkan. Gäst Vivianne Karlsson ”Att komma tillbaka efter en stroke”. Vänskapscafé torsdag 15 februari kl 18.30, Böleängskyrkan. After work tisdag 20 februari kl 12–14, Carlskyrkan. Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet. Paltlunch

VARDAGSMIDDAGAR Tacotorsdag, sopplunch... Hela utbudet på svenskakyrkan.se/umea/ traffas-och-umgas 50 kr. Även 20/3. Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Prästgården berättar onsdag 21 februari kl 18.30, Backens prästgård. Om Nils Grubb. Föreläsare prästen Örjan Aronsson. Vuxentid torsdag 22 februari kl 12–14, Backens prästgård. Mat och program. Kåsera ditt liv – tips om skrivande med Inger Lohmander. Även den 1/3: Fotterapeut Karolina Torgilsson. 8/3: Kyrkstadsliv i Västerbotten med Laila Eliasson.

Vardagsmiddag torsdag 22 februari kl 16.30, Ersmarkskyrkan. Middag 50 kr (barn 20 kr) Plusmeny: Kli(mat) med Carolina Paulson. Även 22/3. Världens café – en mötesplats för alla nationaliteter torsdag 22 februari kl 18.30–20.00, Carlskyrkan. Fika och samtal. Även 22/3. Kyrkonsdag onsdag 28 februari 16.30, Backens prästgård. Middag, anmälan: marianne.backstrom@ svenskakyrkan.se. Mässa 18.00 och olika aktiviteter. Det filosofiska samtalet– Kairoskafé söndag 4 mars kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Kafékväll med funderande kring livets existentiella frågor. Erik Hansson, diakon och arbetsterapeut, Anne-Marie Mullen, samtalsterapeut och coach. Klimatsmart middag med stilla stund onsdag 14 mars kl 17.30, Tegs kyrka. Anmälan senast söndagen catrin. strom@svenskakyrkan.se Prästgården berättar onsdag 14 mars kl 18.30, Backens prästgård. Om J A Linder. Föreläsare prästen Gunnar Ågerstrand. Vardagsmiddag med stilla stund torsdag 15 mars kl 17.00, Kyrkans hus i Yttersjö.

KNOPP & KROPP

Heliga danser söndag 11 februari kl 18.00, Mariakyrkan. Rofyllt torsdag 15 februari kl 10.00, Ålidhemskyrkan. Avspänning, meditation och samtal. Varje torsdag. Hur jag nästan dog torsdag 15 februari kl 18.30, Böleängskyrkan. Föreläsning med Dan Eriksson, Suicide Zero. Eget delande efteråt. Tegs filmklubb tisdag 20 februari kl 17.30, Tegs kyrka. Efter filmen samtal och kaffe. Boka plats på facebook.com/tegsfilmklubb Synpunkten – filmkväll onsdag 21 februari kl 19.00, Mariakyrkan. Vi ser en film och samtalar. Även 21 mars.

När det fruktansvärda inträffar. När katastrofen är ett faktum. Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

FASTEKAMPANJEN 2018 SMS:a LIV

tilL 72 905 LIVET DANSA FÖR och ge 100 kr Lördag 17 februari kl 14.00, Tegs församlingsgård. Eller swisha till 9001223 VA svenskakyrkan.se/fastekampanjen Big band spelar musik från Basie till Beatles. Biljettpris 100 kr eller mer. Dansutlärning av Lindy hop kl 13.00.

MIDDAG OCH UNDERHÅLLNING Fredag 23 februari kl 18.00, Ersbodakyrkan. Så kan de låta med Östen Jansson och Lennart Arnesson. Förköp 100 kr. KAKBUFFÉ Söndag 25 mars kl 12–15, församlingsgården Ö esplanaden 9 BRUNCH Söndag 25 mars kl 12-14, Tegs församlingsgård. 60 kr vuxen, 20 kr barn. Temakväll torsdag 22 februari kl 19.00, Grisbackakyrkan. För anhöriga till personer med missbruk/ psykisk ohälsa. Även 22/3. Lär känna romernas Rumänien onsdag 28 februari kl 18.30, Backens prästgård. Gäst Harriet Gardebjörk ”Från soptipp till socialt center – egna upplevelser från Rumänien”. Även 21 mars. Landa mjukt – rörelse för kropp och själ tisdag 6 mars kl 14.00, Västerslättskyrkan. Öva kroppskännedom och dela erfarenheter om livet. För dig som är arbetslös eller sjukskriven. Ulrika Mottmann, fysioterapeut. Anmälan tel 090-200 26 12.

Maria Pietilä Holmner

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

REDAN SOM LITEN VILLE jag åka skidor – inte för att tjäna pengar eller bli stjärna – utan bara för känslan att få göra det jämt. Jag älskar kylan, snön och att riktigt nörda med all träning! Skidåkning har varit perfekt för mig med att både tillhöra ett lag och samtidigt tävla som individ. Under tävlingsåren har jag varit som två Maria. Skidåkar-Maria med mål, fokus och disciplin medan hemma-Maria gärna skjuter upp saker till dagen därpå. Det har varit viktigt att få vara den Maria också. Livet i dag verkar handla så mycket om prestationer hela tiden med perfekta instagrambilder av den perfekta tillvaron. De sociala medierna gör att vi har svårt att släppa taget och vi har full koll på vad alla gör utan att vi ens pratat med varandra. Min mormor brukade säga att man ska ligg ve överallt! När jag varit borta mycket vill jag verkligen umgås med familj och vänner. Jag gillar att ta hand om de omkring mig och jag mår bra när de mår bra. Det är viktigt med pauser i livet och jag målar gärna i en målarbok för vuxna, eller så far jag ut till havet och fyller på med energi. Det känns skönt att det finns det som är större och som jag inte kan påverka.

Berättat för Eva Gustafsson. Foto: Johan Gunséus Maria Pietilä Holmner avslutade sin karriär som alpin skidåkare tidigare i år. Hon tävlade för UHSK Umeå.

nr 1 2018 tidningen spira