Spira nr 2 2014 by Tidningen Spira

n r 2 2 014

från svenska kyrkan i umeå

Feelbad-tips för långfredag Tema Gud har 99 namn Gammal måltid är ständigt aktuell Här firar du påsk i Umeå!

Vad väljer Niclas Olsson som stöttar tron?

Pärlor, kvist eller bönbok

Svenska kyrkan i Umeå tipsar

Kultur i kyrkan våren Song for Mandela Anders Nyberg, Jennifer Ferguson, Filip Ekestubbe, André Delang. Kyrkokör och barnkörer. Söndag 13 april 17.00 Ålidhemskyrkan Fri entré

Gud har 99 namn Multireligiös utställning. Musik, mat och mingel. Presentation och dialog. Sagostunder på flera språk. Se egen annons. Invigning söndag 13/4 kl 13.00-16.00 Ålidhems bibliotek Se på honom nu och Skratta rått, pub li k! ham marSlag och Skri k dånar kri ng m eSSiaS.

Se hanS traSor nu och hånle, du Soldat! ham marSlag och hat vi ner kri ng m eSSiaS.

Se hanS vanmakt nu och Smäda, du m ed makt! ham marSlag och Skratt dånar kri ng m eSSiaS.

Text ur Lukasevangeliet samt av Göran Greider Musik av Rolf Martinsson

från mig. Men låt din vilja ske, inte min.” En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft. I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken. När han steg upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna fann han att de hade somnat, tyngda av sorg, och han sade till dem: ”Hur kan ni sova! Stig upp och be att ni inte utsätts för prövning.” edan han ännu talade kom det en stor skara människor. Han som hette Judas, en av de tolv, visade vägen, och han gick fram till Jesus för att kyssa honom. Jesus sade till honom: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?” När de som var med Jesus såg vad som skulle hända sade de: ”Herre, skall vi ta till våra svärd?” Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Men då sade Jesus: ”Nu räcker det.” Och han rörde vid mannens öra och läkte honom. Sedan sade Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och äldste som hade kommit dit för att gripa honom: ”Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar. Dag efter dag var jag hos er i templet, och nihanS lyfte inte ertraSor hand mot mig. Men Se nudetta är er stund, nu har mörkret makten.” oche hånle, grep honom ochdu förde Soldat! honom till översteprästens hus. Petrus följde efteroch på avstånd. De gjorde upp en hameld marSlag hat mitt på gården och slog sig ner omkring den, och Petrus satte sig kri mitt ibland tjänsteflicka fick se honom vi ner ngdem.mEneSSiaS. där han satt i eldskenet, och hon såg noga på honom och sade: ”Den där mannen var också med honom.” Men Petrus förnefrån mig. vilja ske, inte min.” ängel från himlen kade det: Men ”Nej,låt jagdin känner honom inte.” En Strax efteråt fick en visade honom kraft. I sintill ångest han annan sig synför på honom honom och och gav sade: ”Du hör också dem.”bad Petrus allt ochgörsvetten droppade som senare blod ner sade:ivrigare, ”Nej, det jag inte.” En timme varpådetmarken. någon När steg upp från var bönen till lärjungarna som han försäkrade: ”Visst denoch där kom ocksåtillbaka med honom, och han fann de hadeMen somnat, tyngda sorg, och han är ju han från att Galileen.” Petrus sade:av”Jag förstår intesade vad till du dem: ”Hur kan sova!han Stigsade uppdet ochgolbeenatttupp. ni inte menar.” Och justnisom Dåutsätts vände för sig prövning.” Herren om och såg på Petrus, och Petrus kom ihåg detta som edan hantillännu talade kom tuppen det en gal stori skara mänHerren hade sagt honom: ”Innan natt har du niskor. Han som Judas, de bittert. tolv, visade förnekat mig tre gånger”, ochhette han gick ut en ochavgrät vägen, och gick fram Jesus för attoch kyssa hoännen som han bevakade Jesustillslog honom gjorde nom. Jesusnarr sadeavtillhonom. honom:De ”Judas, du Människosonen bandförråder för ögonen på honom och med en kyss?” varärmed Jesus sågvar vaddet som sade: När ”Visadenusom att du profet. Vem somskulle slog händaOch sadede de:öste ”Herre, skallöver vi tahonom. till våra svärd?” Och en av dem dig?” glåpord slog till mot översteprästens tjänarefolkets och högg av både honom högra är det blev dag samlades äldste, översteörat. Men då sade ”Nu räcker det.” Och rörde präster och Jesus: skriftlärda. Han fördes in tillhan rådet ochvid de mannensfrågade: öra och”Är läkte Jesus Han till desvarade: översduhonom. Messias,Sedan så sägsade oss det.” tepräster och officerare vid tempelvakten och äldste som hade ”Om jag säger det kommer ni inte att tro det, och om jag börjar kommit dit för ni attinte gripaatthonom: ”Somhärefter mot en rövare har ni gått fråga kommer svara. Men skall Människout medsitta svärd Dag efter dag var jagsida.” hos erDå i templet, sonen påoch denpåkar. gudomliga maktens högra sade de och ni lyfte inte mig. Men detta är er ”Ni stund, nu allesammans: ”Duerärhand alltsåmot Guds son?” Han svarade: själva har makten.” sägermörkret att jag är det.” Då sade de: ”Behöver vi fler vittnesmål? Vi e grep och mun.” förde honom till översteprästens har ju hört det urhonom hans egen hus.dePetrus följde bröt efter nu på avstånd. gjorde upp till en lla församlade upp och De förde honom eld mittDär på gården och slog sig ner och omkring Pilatus. anklagade de honom sade:den, ”Vi och har Petrus satte sig mitt ibland En tjänsteflicka se han honom funnit att den här dem. mannen förleder vårtfick folk, vill där han satt noga påoch honom förhindra atti eldskenet, vi betalar och skatthon tillsåg kejsaren sägeroch sig sade: vara ”Den däroch mannen ocksåfrågade med honom.” MenärPetrus Messias kung.”var Pilatus honom: ”Du alltså förnejudarkade det: ”Nej, känner honom inte.” det.” StraxDå efteråt en nas kung?” Hanjag svarade: ”Du själv säger sade fick Pilatus annan syn på honomoch ochfolkmassan: sade: ”Du hör till översteprästerna ”Jagockså kan till intedem.” finna Petrus något sade: ”Nej,hos detden gör här jag inte.” En timme senare brottsligt mannen.” Men de stod var på det sig: någon ”Han som den där med honom,från och Gahan hetsarförsäkrade: upp folket”Visst i helavar Judeen medockså sin undervisning, är ju från lileen och Galileen.” ända hit.” Men Petrus sade: ”Jag förstår inte vad du menar.” är Och just som sade det gol enom tupp. Då vände sig Pilatus hördehan detta frågade han mannen var från Herren om och såg Petrus, ochveta Petrus komkom ihågfrån detta som Galileen, ochpånär han fick att han HeroHerren hade sagt tillskickade honom:han ”Innan tuppen galtilli natt harsom du des område honom vidare denne, förnekat tre gånger”, och hanunder gick ut grät bittert. också hanmig befann sig i Jerusalem deoch dagarna. som honom är ännen Herodes sågbevakade Jesus blevJesus han slog mycket glad.och Hangjorde hade narrvelat av honom. De band för ögonen på honom och länge träffa honom eftersom han hade hört talas ”Visaoch nu han att du är profet.fåVem var detutföra som slog omsade: honom, hoppades se honom nådig?”tecken. Och deNu öste glåpord honom.frågor till honom, men got ställde hanöver en mängd är detinte. blevÖversteprästerna dag samlades folkets både stod översteJesus svarade och deäldste, skriftlärda där prästerhonom och skriftlärda. Han fördes till soldater rådet ochfyllde och anklagade häftigt. Herodes ochin hans du Messias, så säg narr oss det.” Han svarade: des då avfrågade: förakt ”Är för honom och gjorde av honom genom ”Om jagpå säger det kommer ni inte att tro det, och om jag börjar att sätta honom en praktfull mantel. Sedan skickade han hofråga kommertill ni Pilatus. inte att Den svara.dagen Men blev härefter skall och Människonom tillbaka Herodes Pilatus sonen påhade den gudomliga maktens högradem. sida.” Då sade de vänner;sitta förut det rått fiendskap mellan allesammans: ”Du är alltså Guds son?” Han svarade: själva ilatus kallade samman översteprästerna och ”Ni rådsmedsäger attlemmarna jag är det.” Då sade de: ”Behöver vi fler vittnesmål? Vi och folket och sade: ”Ni har fört hit den här har ju hört det uroch hans egen mun.” mannen anklagat honom för att uppvigla folket. Jag lla de församlade nu men upp kan och inte fördefinna honom till har nu förhört honom i er bröt närvaro honom Pilatus. anklagade de honom och sade: ”Vi kan har för. Det skyldig till någotDär av det som ni anklagar honom funnit att den här mannen förleder vårt folk, han vill förhindra att vi betalar skatt till kejsaren och säger sig vara Messias och kung.” Pilatus frågade honom: ”Du är alltså judarnas kung?” Han svarade: ”Du själv säger det.” Då sade Pilatus till översteprästerna och folkmassan: ”Jag kan inte finna något brottsligt hos den här mannen.” Men de stod på sig: ”Han hetsar upp folket i hela Judeen med sin undervisning, från Galileen och ända hit.” är Pilatus hörde detta frågade han om mannen var från Galileen, och när han fick veta att han kom från Herodes område skickade han honom vidare till denne, som också han befann sig i Jerusalem under de dagarna. är Herodes såg Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom eftersom han hade hört talas om honom, och han hoppades få se honom utföra något tecken. Nu ställde han en mängd frågor till honom, men Jesus svarade inte. Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt. Herodes och hans soldater fylldes då av förakt för honom och gjorde narr av honom genom att sätta på honom en praktfull mantel. Sedan skickade han honom tillbaka till Pilatus. Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner; förut hade det rått fiendskap mellan dem. ilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna och folket och sade: ”Ni har fört hit den här mannen och anklagat honom för att uppvigla folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men kan inte finna honom skyldig till något av det som ni anklagar honom för. Det kan

inte Herodes heller, och därför har han skickat tillbaka honom till oss. Han har inte gjort något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom.” Då skrek hela hopen: ”Döda honom och låt oss få Barabbas fri.” (Det var en man som hade satts i fängelse för ett upplopp i staden och för mord.) Pilatus tog till orda igen; han ville gärna frige Jesus. Men då ropade de i ett: ”Korsfäst, korsfäst honom!” För tredje gången sade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag kan inte finna honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom.” Men de skrek hela tiden och krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande gjorde verkan, och Pilatus beslöt att låta dem få vad de krävde. Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord, den som de ville ha fri, men Jesus utlämnade han, så att de fick göra som de ville. är de förde bort honom hejdade de en man från Kyrene som hette Simon och som var på väg in från landet och lät honom ta korset på sig och bära det efter Jesus. En stor folkmassa följde med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom. Jesus vände sig om och sadenu till dem: ”Jerusalems Se hanS vanmakt döttrar, gråt inte över mig, gråt över er själva och era barn. Det och du ed makt! de kommer enSmäda, tid då man skall säga: m Saliga de ofruktsamma, moderliv som inte har fött och de bröst som inte har gett di. Då ham marSlag och Skratt skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss. Ty om mankri gör så ng med detm gröna trädet, vad skall då inte dånar eSSiaS. ske med det förtorkade?” e förde också ut två förbrytare för att avrätta dem tillinte Herodes heller, ochhonom. därför har honom sammans med Närhan de skickat kom tilltillbaka den plats som till oss. Han harSkallen inte gjort något som förtjänaroch döden. Jag skall kallas korsfäste de honom förbrytarna, ge läxa,och sedan jag vänster. honom.”Jesus Då skrek hela denhonom ene tillenhöger densläpper andre till sade: ”Fahopen: ”Döda ossde få gör.” Barabbas fri.” (Det en der, förlåt dem,honom de vetoch intelåtvad De delade uppvar hans man sattslott i fängelse för ett upplopp staden för klädersom ochhade kastade om dem. Folket stod idär och och såg på. mord.) Pilatus tog till orda honom igen; han frige Rådsmedlemmarna hånade ochville sade:gärna ”Andra harJesus. han Men i ett: sig ”Korsfäst, korsfäst För tredje hjälpt,dånuropade får handehjälpa själv, om han är honom!” Guds Messias, den gången Pilatus: ”Vad gjorde har hannarr gjort för ont?De Jaggick kanfram inte utvalde.”sade Också soldaterna av honom. finna honom skyldig som ”Om förtjänar Jagkung, skall och räckte honom surttill vinnågot och sade: du ärdöden. judarnas ge honom läxa,Det sedan släpper Men de skrek så hjälp digen själv.” fanns ocksåjag etthonom.” anslag ovanför honom: hela tiden krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande Det här är och judarnas konung. gjorde verkan, beslötsom att låta demdär få vad de krävde. en eneoch av Pilatus förbrytarna hängde smädade hoHan frigav mannen som”Är sattinte i fängelse för upplopp och nom och sade: du Messias? Hjälp då digmord, själv den som och de ville fri, men Jesus utlämnade han, så andre: att de fick oss.”haMen då tillrättavisade honom den ”Är görainte somens de rädd ville. för Gud, du som har fått samma straff? Vi du är de förde bort de en manMen frånhan Kyrene har dömts med rätta, vi honom får vadhejdade vi har förtjänat. har som hette Simon och som var på väg in från landet och inte gjort något ont.” Och han sade: ”Jesus, tänk på mig när du honom ta korset sig och”Sannerligen, bära det efterredan Jesus.i dag En kommerlät med ditt rike.” Jesuspå svarade: stor folkmassa följde och kvinnor som sörjde och klagade skall du vara med migmed, i paradiset.” över honom. vändesjätte sig om och sade dem: et varJesus nu kring timmen. Dåtill blev det ”Jerusalems mörkt över döttrar, gråt överända mig,till gråt över er själva och era solen barn. som Det helainte jorden nionde timmen, det var kommer förmörkades. en tid då manFörhänget skall säga:i templet Saliga debrast ofruktsamma, de mitt itu. Och moderliv sommed inte har och”Fader, de bröst som inte har lämnar gett di. Då Jesus ropade högfött röst: i dina händer jag skall man säga Fall slutade över oss, ochatttillandas. höjderna: Dölj min ande.” Närtill hanbergen: sagt detta han oss. Ty om man gör så såg meddet det som grönahände, trädet,prisade vad skall då inte fficeren, som Gud och ske med det sade:förtorkade?” ”Han var verkligen en rättfärdig man.” När efolkmassan förde ocksåsom ut två förbrytare för att avrätta hade dem tillsamlats där som åskådare sett med de honom. kom till händerna den plats som vad somsammans hände, vände hemåtNär ochdeslog med mot kallasalla Skallen korsfästeochdebland honom förbrytarna, bröstet. Men hans vänner, democh kvinnorna som den ene höger och den till vänster. Jesus sade: hade följttillmed honom från andre Galileen, stod på avstånd och”Fasåg der, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” De delade upp hans alltsammans. kläder och kastade om dem. vid Folket stodJosef, där en ochgod såg och på. u fanns det lott en rådsherre namn Rådsmedlemmarna hånade ochhaft sade: ”Andra rättfärdig man som honom inte hade någon del ihar de han anhjälpt, nu får beslut han hjälpa själv, om hanvar är från GudsArimataia, Messias, den dras och sig åtgärder. Han en utvalde.” Också soldaterna gjorde avrike. honom. gick stad i Judeen, och han väntade på narr Guds JosefDe gick tillfram Pioch räckte honom och sade: du är judarnas latus och bad att fåsurt Jesuvin kropp. Han”Om tog ner den, svepte kung, den i så hjälp dig Deti en fanns också ett ovanför honom: linnetyg ochsjälv.” lade den klippgrav däranslag ännu ingen hade blivit Det judarnas konung. och sabbaten skulle just börja. lagd.här Detärvar förberedelsedag, en ene av som förbrytarna som hängde där smädade hovinnorna hade kommit från Galileen tillsamnom sade: ”Ärföljde inte du Messias? då dig mansoch med Jesus med och sågHjälp graven ochsjälv hur och Men då tillrättavisade honom den andre: ”Är hansoss.” kropp lades där. När de hade återvänt hem gjordu intei ens rädd välluktande för Gud, dukryddor som haroch fåttoljor, samma Vi de de ordning och straff? sabbaten har dömts med rätta,lagens vi fårbud vadi vistillhet. har förtjänat. Men han har tillbringade de efter inte gjort något ont.” Och han sade: ”Jesus, tänk påkapitel mig när du Lukasevangeliet 22–23 kommer med ditt rike.” Jesus svarade: ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.” et var nu kring sjätte timmen. Då blev det mörkt över hela jorden ända till nionde timmen, det var solen som förmörkades. Förhänget i templet brast mitt itu. Och Jesus ropade med hög röst: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.” När han sagt detta slutade han att andas. fficeren, som såg det som hände, prisade Gud och sade: ”Han var verkligen en rättfärdig man.” När folkmassan som samlats där som åskådare hade sett vad som hände, vände de hemåt och slog med händerna mot bröstet. Men alla hans vänner, och bland dem kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltsammans. u fanns det en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man som inte hade haft någon del i de andras beslut och åtgärder. Han var från Arimataia, en stad i Judeen, och han väntade på Guds rike. Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en klippgrav där ännu ingen hade blivit lagd. Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. vinnorna som hade kommit från Galileen tillsammans med Jesus följde med och såg graven och hur hans kropp lades där. När de hade återvänt hem gjorde de i ordning välluktande kryddor och oljor, och sabbaten tillbringade de efter lagens bud i stillhet. Lukasevangeliet kapitel 22–23

Lukas M N u närmade sig det osyrade brödets högtid, som kallas påsk. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter bästa sättet att röja honom ur vägen – de var rädda för folket. Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot och som var en av de tolv. Han gick till översteprästerna och officerarna i tempelvakten och talade med dem om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem. De blev glada och erbjöd honom pengar. Han gick med på deras anbud och sökte ett tillfälle att utlämna honom utan att folket var med. å kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas. Och Jesus sände i väg Petrus och Johannes och sade: ”Gå och gör i ordning Se på honom nu påskmåltiden åt oss.” De frågade var de skulle göra det. Han svarade: ”När ni kommer och rått, pub li k!Följ in i stadenSkratta möter ni en man som bär på en vattenkruka. efter honom till det hus som han går in i Skri och säg tillk den som ham marSlag och äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar. han er till ett stort rum dånar kri ng Då mvisar eSSiaS. i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden.” De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden. är stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna. Han sade till dem: ”Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar. Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.” Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: ”Ta detta och dela det mellan er. Jag säger er: från denna stund skall jag inte närmade sig det osyrade brödets högtid, dricka avu det som vinstocken ger förrän Guds rikesom har kallas kompåsk.tog Översteprästerna och de skriftlärda efter mit.” Sedan han ett bröd, tackade Gud, bröt detsökte och gav åt attärröja vägen de varför rädda för dem ochbästa sade:sättet ”Detta minhonom kropp ur som blir –offrad er. Gör folket. Men Satan in Efter i Judas, som kallades Iskariot och som detta till minne av for mig.” måltiden tog han på samma sätt var en avoch de tolv. gick bägare till översteprästerna och officerarna bägaren sade:Han ”Denna är det nya förbundet genom imitt tempelvakten ochutgjutet talade med dem om den hur som han skulle kunna blod, som blir för er. Dock, förråder mig utlämna Jesushär åt på dem. De blev glada ochmed erbjöd pengar. har sin hand bordet tillsammans mig.honom MänniskosoHan gickden med deras ochmen sökte tillfälle att utlämna nen går vägpåsom är anbud bestämd, veett den människa genom honom utanblir attförrådd!” folket varDå med. vilken han började de fråga varandra vem av å kom det skulle osyrade brödets dem det var som göra detta. dag, då påsklammen skulle slaktas. Och Jesus sände väg Petrus och Johannes och edan kom de att tvista omivilken av dem som skulle anses sade:den ”Gåstörste. och gör ordning åt oss.”uppDe vara Dåi sade han påskmåltiden till dem: ”Kungarna frågadeträder var de skulle göra det. Han svarade: ni kommer som herrar över sina folk, och de”När som har makten in i staden möter ni välgörare. en man som på er enärvattenkruka. Följ låter kalla sig folkets Menbär med det annorlunda: efter honombland till det hus som i och säg som den störste er skall varahan somgår deninyngste, ochtill denden som är äger huset: var Vem salen är är störst, där handen kansom äta ligger påskledare skall Mästaren vara som frågar tjänaren. måltiden lärjungar. Då honom? visar hanÄr er det till inte ett stort till bords med eller sina den som betjänar den rum som iligger övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare. Ni är måltiden.” gick och alltunder var som hanprövningar, hade sagt, och och de som harDe stannat kvarfann hosatt mig mina de ordnade för påskmåltiden. samma kungavärdighet som min fader har tilldelat mig tilldelar stunden ladevid han sigbord till bords jag er. Niärskall få ätavar ochinne dricka mitt i mitttillsammans rike, och ni apostlarna. Han Israels sade tilltolv dem: ”Hur har jag inte skall sittamed på troner och döma stammar. längtat efter Satan att få har äta denna påskmåltid med imon, Simon. utverkat åt sig att få sållaererinnan som mitt lidande börjar. inteinte att äta vete. Men jagJag harsäger bett er: för jag digkommer att din tro skallden ta igen förrän den när får sin fullkomning i Guds rike.”såMan slut. Och du en gång har vänt tillbaka, styrkräckte dina honom bägare, och”Med han tackade Gudäroch ”Taattdetta och gå både bröder.”en Simon sade: dig, herre, jag sade: beredd det mellan Jag säger er:svarade: från denna inte idela fängelse och i er. döden.” Han ”Jagstund sägerskall dig, jag Petrus: dricka av detinte somgala vinstocken ger förrän komtuppen skall i natt förrän du treGuds gångerrike harhar förnekat mit.” han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt att duSedan kännertog mig.” dem och sade: ”Detta är min blir offrad er.penGör edan sade han till dem:kropp ”När som jag sände ut er för utan detta till minne avpåse mig.” Efter måltiden tog hannipå ningpung, eller sandaler, behövde dåsamma sakna sätt nåbägaren och–sade: bägare är detde. nyaDåförbundet got?” ”Nej,”Denna ingenting”, svarade sade han:genom ”Men mitt blod, som för er. Dock, den sig som förråder mig nu skall den somblir harutgjutet en penningpung ta med den, och likaså har sin och handden härsom på bordet tillsammans med mig. påsen, är utan pengar skall sälja sinMänniskosomantel och nen väg som bestämd, den människa köpagår sigden ett svärd. Jagärsäger er att men med ve mig skall det ord genom i skrifvilken blir förrådd!” Då började de fråga till varandra vem Ty av ten gå han i uppfyllelse som lyder: Han räknades de laglösa. dem det var som nu fullbordas det skulle som ärgöra sagtdetta. om mig.” – ”Herre”, sade de, ”här edan kom de att om vilken av dem som skulle anses är två svärd.” – ”Det är tvista bra”, svarade han. vara den sade han dem: uppedan gickstörste. han ut Då ur staden ochtill begav sig”Kungarna som vanligt till träder som herrar över sina folk, och de som har makten Olivberget, och lärjungarna följde med. När han kom dit låter kalla folkets välgörare. Men medutsätts er är det sadesig han till dem: ”Be att ni inte förannorlunda: prövning.” den störste bland skall vara denungefär yngste,ett ochstenkast, den somföll är Själv drog han sigerundan ifrånsom dem, ledare vara”Fader, som tjänaren. Vem ärsåstörst, den sombägare ligger på knä skall och bad: om du vill det, ta bort denna till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare. Ni är de som har stannat kvar hos mig under mina prövningar, och samma kungavärdighet som min fader har tilldelat mig tilldelar jag er. Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni skall sitta på troner och döma Israels tolv stammar. imon, Simon. Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder.” Simon sade: ”Med dig, herre, är jag beredd att gå både i fängelse och i döden.” Han svarade: ”Jag säger dig, Petrus: tuppen skall inte gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig.” edan sade han till dem: ”När jag sände ut er utan penningpung, påse eller sandaler, behövde ni då sakna något?” – ”Nej, ingenting”, svarade de. Då sade han: ”Men nu skall den som har en penningpung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd. Jag säger er att med mig skall det ord i skriften gå i uppfyllelse som lyder: Han räknades till de laglösa. Ty nu fullbordas det som är sagt om mig.” – ”Herre”, sade de, ”här är två svärd.” – ”Det är bra”, svarade han. edan gick han ut ur staden och begav sig som vanligt till Olivberget, och lärjungarna följde med. När han kom dit sade han till dem: ”Be att ni inte utsätts för prövning.” Själv drog han sig undan ifrån dem, ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: ”Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare

passionen S

Text ur Lukasevangeliet samt av Göran Greider Musik av Rolf Martinsson

N N S S

N S S S S S S S

M M N D A

N M N N P A N N P

D N D O D

Lukaspassionen Långfredagskonsert med Oratoriekören Biljetter via Biljettcentrum Långfredag 18 april 18.00 Umeå stads kyrka

Fotoutställningen Livets steg Fotograf Anders Ryman visade sina bilder från övergångsriter världen över i Umeå stads

Utställningar, barnmusikal och ungdomsgudstjänst. Här är ett smakprov av de aktiviteter som Svenska kyrkan hittills genomfört under kulturhuvudstadsåret. Se fler foton och följ förberedelserna för kommande arrangemang på bloggen: blogg.svenskakyrkan.se/kultur-i-kyrkan-2014

D K D O N

Live

Musikcafé Lokala band från församlingens replokal uppträder i caféet. Lördag 26 april 18.00 Tavelsjö församlingsgård

Kärlekens lov Konsert med Mira Soulsisters Fredag 9 maj 19.00 Backens kyrka Fri entré

Hela årets aktiviteteter för kultur i kyrkan hittar du här www.svenskakyrkan.se/umea/kultur-i-kyrkan-2014

spira nr 2 • 2014

Liv Från kust till fjäll Marianne Nilsson har sytt den samiska stola som togs i bruk av Kenneth Nordgren under Samiska veckan. I bakgrunden syns en triptyk av Lars Levi Sunna.

Susanne Umefolk

kyrka februari och mars.

fot o Ale xan dra Elli s

Barnmusikalen Mot hjär

tats mitt

Över 300 barn från kyrkan s barnkörer framförde tre föreställningar i Aula Nor Musikalen är nyskriven dica sista helgen i februa av Karin Runow och byg ri. ger på barns tankar om vad som är viktigt.

e Rosenberg framförde Blå koraler under k i februari som en del i psalmprojektet.

Ungdomsgudstjänst Störst av allt är... Ljus, musik och dans... Ungdomar planerade och medverkade i en gudstjänst. Den firades med blivande konfirmander spirabuckla. nr 2 • 2014 i Tegs kyrka den 26 januari och i Umeå stads kyrka den 15 februari i samband med innebandycupen Biskopens

foto David Dahlberg

vets eget soundtrack

Kyrkofullmäktige i Umeå pastorat sammanträder i Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 27 maj kl 18.00 Ärenden enligt utsänd föredragningslista. Handlingar till sammanträdet läggs även ut på www.svenskakyrkan.se/umea Sammanträdet är offentligt och öppet för allmänheten. Välkommen!

Öppen förskola och mycket mer för stora och små tillsammans Välkommen till många mötesplatser för stora och små med lek, sång, pyssel och tillfälle att lära känna varandra och kyrkan. Ingen föranmälan, ingen avgift och fika till självkostnadspris. Läs mer på vår webb www.svenskakyrkan.se/umea/stora-och-sma-tillsammans

Pilgrimsvandring 5-8/6 Sörfors-Hörnefors

Möte med varandra, naturen, Gud och dig själv. Vi delar andakt, måltider, tankar och tystnad under fyra dagar. Vandring i lätt till medelsvår terräng. Dagssträckorna varierar mellan en och två mil. Vi sover på liggunderlag i bönhus och kyrkor efter vägen. Vi går med dagryggsäck, övrig packning skickas med följebil. Begränsat antal deltagare. Mat och logi: 600 kr. Anmälan senast 12 maj på www.sensus.se/kurs/umea /pilgrimsvandring-sorfors---hornefors-/404852 Mer info: Ingela Eriksson 0930-399 35 ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se

Välkommen som medvandrare! Arr: Sörmjöle EFS-förening, Hörnefors församling, Svenska kyrkan Umeå och Sensus

spira nr 2 • 2014

Volontär i sjukhuskyrkan

Vill du vara delaktig i gudstjänstverksamheten på Sjukhuskyrkan vid Norrlands universitetssjukhus? Kanske med uppgift som gudstjänstvärd, eller att hämta patienter till gudstjänsten? För mer information, ring 090-785 1300 eller mejla monica.lundgren@vll.se

invigning utställning

Gud har 99 namn

Söndag 13/4 kl 13.00-16.00 Ålidhems bibliotek

13.00 13.30

Musik "Song for Mandela" Anders Nyberg Sagostund på arabiska Mat och Mingel Religionsdialog-varför det?

Talare: Rukiye Ekici-Muslim, psykologistuderande Daniel Petterson-Buddist, multireligiös guide Hanna Sinaie Johansson-Bahai, enhetschef

14.00 Sagostund på persiska 15.00 Presentation av utställningen "Gud har 99 namn" Marcus Nilsson, Religionsvetare Sensus Göteborg Sagostund på kinesiska Värdar Mikael Åström och Åsa Bergius

289

inledaren

www.tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå pastorat, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira delas även ut i Vännäs församling tre gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Georg Andersson

När tandborste och armband talar om tro Även om idén att spruta ljummet kaffe över en nyfödd bebis känns främmande för mig, förstår jag absolut längtan att önska ett älskat barn allt gott. Så när jag ser mamman från hamarfolket i sydvästra Etiopien hålla upp sin bebis mot en släkting som välsignar det med kaffet, slår det mig att det är mer som förenar, än som skiljer oss åt. Fotot har hängt i Umeå stads kyrka under februari och mars som en del av utställningen Livets steg. Nu har fotografierna dragit vidare, men en ny utställning i samma anda tar vid. Även den som en del av Svenska kyrkans satsningar under Umeå2014. Utställningen Gud har 99 namn står i Ålidhems bibliotek och visas av nyutbildade multireligiösa guider resten av året. I det här numret av Spira gör vi en egen miniversion av utställningen. Möt tre personer som utifrån varsitt föremål berättar om sin tro. En är kristen, en muslim och en bahá'í. De har valt en tandborste, ett radband och en bönbok – men vem har valt vad, och varför? Eftersom påsken närmar sig handlar vår serie Heliga vanor om nattvarden, som firats generation efter generation sedan den första skärtorsdagen. Dessutom bjuder vi på fem tips för en riktigt tråkig långfredag och flera recept på pastellfärgade sötsaker för en godare påskafton!

Repro & Tryck: GTC Print AB, Luleå Annonsförsäljning:

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

innehåll nr 2 2014

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00

r e p o r t ag e

Via växeln når du:

Vimmel från Umeå2014 .............................................. sid 2

Alla församlingar i Umeå pastorat, Teckenspråkskyrkan, Finska församlingskretsen,

Spira möter Simon Miderfjäll.................................... sid 10

kyrkogårdarna och pastoratskansliet.

Gud har 99 namn

Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

7 dimensioner av religion.................................... sid 14

Studentprästerna 090-786 97 81

3 föremål som visar tro.........................................sid 15

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

»Kyrkan har inte ensamrätt till Gud«............... sid 18 Bygg ditt eget altare.............................................sid 20

Omslag: Framsida: Niclas Olsson

Heliga vanor: Nattvarden......................................... sid 24

Foto: Emil Nyström

Påskens alla gudstjänster ..........................................sid 26

Baksidan: Oljemålning av Jette Stoltz.

Öppen förskola i Mariakyrkan .................................sid 30

Foto Bukowskis Markets auktioner Nästa nummer av Spira

al l t i d i s p ir a

kommer den 5 juni

Korsord & Barnpyssel...............................................sid 21 Mellan himmel och jord.............................................sid 22 Matlust: Färgglada godsaker.....................................sid 28 »För mig symboliserar den livet med dess uppoch nedgångar, och fungerar som en vägledning.« Joel Assarsson om radbandet Frälsarkransen Foto: Emil Nyström

Vardagstankar med Susanne Dahl...........................sid 29 Kalendarium...............................................................sid 31 Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 2 • 2014

nyheter

Projekt gav medmänniska i foajén

– Alla ska känna sig välkomna, de som ska på minnesstund, sjunger i kör eller har försörjningseller själavårdsfrågor, säger Jimmy Jonsson som finns vid församlingsgårdens receptionsdisk för att visa besökarna rätt. Fokus under de drygt två åren med projekt Uppdrag medmänniska har varit bra sysselsättning för personer långt från arbetsmarknaden, något som är angeläget i kyrkans diakonala arbete, skriver projektledarna Ingela Forslund och Åsa Svanbäck i slutrapporten. Stiftsprojektet som inbegrep Umeå stads- och Ålidhems församling fortsätter nu i hela Umeå pastorats regi. Elva personer stationerade på sex arbetsplatser har fått sysselsättning och två har gått vidare till jobb. – Vi ska göra dem som placeras hos mer anställningsbara. Anställda och ideella har både fått upp ögonen för deras situation och fått nya vänner. De tillför också resurser och vi har bland annat kunnat starta en Alla kan sjunga-kör, säger Ingela Forslund.

Spira frågar

Foto: Peter Lindegren

Sedan ett år lotsar Jimmy Jonsson rätt i foajén på Östra Esplanaden. Han tyckte att församlingsvärd såg mest intressant ut på arbetsförmedlingens lista över sysselsättningsplatser, där Svenska kyrkan fanns med genom projektet Uppdrag medmänniska.

Jimmy Jonsson är församlingsvärd genom projektet Uppdrag medmänniska. Projektet har bland annat lett till att fler ideella och anställda tycker att arbetssökande tillför församlingsgemenskapen mycket.

I Västerslättskyrkan fixar en person ljudet under gudstjänsterna och en annan gör hembesök. Under hela processen har lärdomar samlats i en modell som andra församlingar kan använda. Jobb- och sysselsättningsgarantin har kritiserats för att de som omfattas har låg ersättning medan anordnare av platserna har bra betalt.

– Få tror att sysselsättningsplatserna blir kvar i den formen efter valet. Vi vet inte hur det påverkar oss, men vi kan göra skillnad för de personer som omfattas av systemet genom att erbjuda bra platser, säger Ingela Forslund. Erika H Magnusson

Anna Hjälm, som jobbar i smältdegeln Jerusalem

Beskriv hur ditt arbete går till! – Jag och min kollega Yusef arbetar med kristna här i Palestina och Israel för att stärka det ekumeniska arbetet, inte minst i den religiösa smältdegeln Jerusalem. Vi sprider också information om situationen hos palestinierna, som många lever under ockupation. Hur ser arbetet ut vid påsk? – Kristna här oroar sig för om de kommer att kunna åka till Jerusalem under påskdagarna. Många kristna palestinier, till exempel i Betlehem, måste ansöka hos de israeliska myndigheterna om tillstånd. Att få det är inte

spira nr 2 • 2014

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Många palestinier lever under ockupation och har svårt att få tillgång till sina heliga platser. Det är en av många frågor som kulturgeografen Anna Hjälm från Umeå jobbar med som sekreterare på Jerusalem Inter-Church Center, utsänd av Svenska kyrkan. lätt. Vi på Jerusalem Inter-Church Center följer detta noga. Känner du att ditt arbete är viktigt? – Ja, jätteviktigt! Inte minst för att de kristna här är så små grupper, som kristna över hela världen litar på ska fira gudstjänst i Uppståndelsekyrkan och ta hand om de platser som vi ser som viktiga och kanske rent av heliga. Hur länge stannar du? – Som man säger här: om Gud vill blir det tre år i Jerusalem. Ibland får man känslan av att allt trängs här. Judar, kristna, muslimer.

Pilgrimer, turister, boende. Religion, politik, historia och nutid. Klart det blir stökigt ibland, men man blir lätt kär i Jerusalem. Helena Andersson

ny h e t e r & not ise r

Fler regnbågsmässor i Umeå

Carlskyrkan invigdes 1984 och firar 30 år i april med bland annat tårtbuffé, festmiddag och bönedygn.

Proffs fixar 30-årsfesten – Besökarna ska känna att det är fest! säger Gunvor Larsson, tidigare ceremonimästare på universitetet, som organiserar Carlskyrkans 30-årsfirande. Jubileet firas i dagarna tre med mat, musik och mässa. Carlskyrkans 30-årsfirande inleds fredagen den 11 april med drop-in bön under 24 timmar på temat »Tala Herre, din tjänare hör«. På lördagen organiseras en festmiddag med mat från flera olika länder, lagad av matgrupperna bakom Världens café i Carlskyrkan. – Vi inleder med mingel och musik, därefter blir det middag med medverkan av några som varit med sedan starten, och sist en konsert i kyrkan, berättar Gunvor Larsson, som själv är engagerad i Carlskyrkan sedan mitten av 90-talet. På söndagen blir det en jubileumsmässa, där Umeås kyrkoherde Kenneth Nordgren predikar, och firandet avslutas med en tårtbuffé. Gunvor Larsson, som är sammankallande i jubileumskommittén, har 15 år som ceremonimästare på universitetet i bagaget. Hon har organiserat akademiska högtider

som promotioner av nya doktorer och installationer av professorer. Hennes tips för att skapa en festlig stämning är mycket musik. – Musik får alltid stämningen att lyfta! Vi satsade alltid på livemusik på de akademiska högtiderna, och det blir mycket musik nu på jubileet också, berättar hon. Viktigt för gästerna är också att det finns goda värdar. På universitetets högtider engagerades studenter för att välkomna gästerna. I Carlskyrkan ska personer från olika typer av nätverk – studenter, familjer och äldre – få gästerna att känna sig hemma. Helena Andersson

car l s k y r k a n Carlskyrkan invigdes 1984, tillhör Ålidhems församling och är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS. Arkitekt var Erik Lindgren. Kyrkolokalerna används också av många föreningar i området.

Församlingsgård vid älven – ja eller nej? um e å På kyrkofullmäktige den 27 maj kommer byggandet av ny församlingsgård vid Umeå stads kyrka att vara en av frågorna. Mötet, som hålls i Tegs församlingsgård, är öppet för allmänheten.

um e å Nu får Umeå regelbundna regnbågsmässor två-tre gånger per termin. Tidigare har Kärlekens mässa firats en gång årligen i samband med Umeå Pride. – Umeå är känt för att vara en HBT-vänlig stad och kanske har det gjort oss lite bekväma. Vi tänker att det är självklart att alla får vara med, men jag tror inte riktigt vi är där ännu, säger Susanne Dahl, studentpräst som planerar gudstjänsterna ihop med studenter och andra frivilliga. – Kärleken har många färger. Genom att fira mässan bekräftar vi mångfalden, säger Susanne. Nästa regnbågsmässa hålls den 4 maj i Ålidhemskyrkan tillsammans med Backen Gospel.

Multireligiösa träffar i Umeå um e å Företrädare för Umeås judar, muslimer och kristna har börjat träffas regelbundet. I januari höll SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, en utbildningsdag med fokus på demokrati och människovärde. I mars träffades gruppen igen och i maj gör de en rundtur till tre olika samfundslokaler. – Det är väldigt intressant och nu har vi varandras kontaktuppgifter, säger Rosmari Andersson, Frälsningsarmén. Initiativet kommer från Umeå kommuns posum-grupp, som sett behovet av bra relationer om en större kris skulle inträffa. – Vi har ett jättebra samarbete med Svenska kyrkan, men har inte haft samma typ av kontakter med andra trossamfund, säger Lars Pikkuniemi, samordnare.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

spira nr 2 • 2014

Gå in på vår nya hemsida www.sensus.se under tema

Kyrka och Folkbildning

Volontär sökes! Husmor/husfar under juli månad för sommarcafé m.m. på Pengsjögården.

Information: Anna 070-606 0129 www.pengsjogarden.se Välkommen till Pengsjögården, Vännäs!

A CHORAL MIDSUMMER LIGHT’S DREAM UMEÅ INTERNATIONAL CHOIR FESTIVAL 17–21 JUNI 2014

Anmäl din kör nu!

Under midsommarveckan fylls Umeå med sång i en festival med både bredd och höjd. Över 30 körer är anmälda, både internationella, nationella och regionala. Sista anmälan 30 april på www.umeachoraldream.se

Har du plats för en till? Bli familjehem

VÅR PÅ

KYRKOGÅRDEN!

Gravplatsinnehavare på Norra kyrkogården - Västra kyrkogården Backens kyrkogård - Röbäcks kyrkogård - Tavelsjö kyrkogård.

Barn och ungdomar behöver ibland bo i en annan familj.

Vi söker familjehem som har tid och engagemang att ta emot ett barn eller ungdom i sitt hem.

Som familjehem erbjuder vi dig stöd i form av utbildning, handledning och övriga professionella tjänster. Du arbetar i ett team för det placerade barnet, med dess föräldrar, socialsekreterare och andra viktiga personer i barnets nätverk.

Kontakta oss så berättar vi mer:

Familjehemscentrum Tel. 090-161000 (vxl) www.umearegionen.se/familjehemscentrum

spira nr 2 • 2014

För att underlätta vårstädningen ser vi gärna att gravlyktor, kransar etc tas bort senast den 4 maj. Därefter tas kvarlämnat material bort av kyrkogårdens personal. Lämnade gravlyktor förvaras tillfälligt vid respektive ekonomibyggnad. Överblivet material sorteras i behållare vid serviceplatserna. Vi vill påminna om att i minneslundar och askgravlundar kan utsmyckning endast ske på anvisad plats med gravljus eller lösa blommor i vas. Ljuslyktor och andra föremål undanbedes och kommer att plockas bort av personalen

Vattnet kopplas på när tjälen gått ur marken. Under veckorna 24-25 planteras sommarblommor för dig som beställt detta. Skötsel och plantering av sommarblommor kan köpas av kyrkogårdsförvaltningen. Mer information och priser finns på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/umea. Du kan också ringa oss på tel. 090-200 2520 eller kontakta oss via e-post: kyrkogardsexp.umea@ svenskakyrkan.se

Går korsvandring genom Umeå

Foto: CarlGustav Erhart

Britt G Hallqvist (1914-1997) ligger bakom psalmer som Måne och sol, Vem är det som kommer på vägen och Blott i det öppna.

Så firas psalmdrottning Var tionde psalm i psalmboken bär hennes namn – Britt G Hallqvist, Umeåfödd poet som i år skulle fyllt 100 år. Jubileet firades i Mariakyrkan med en psalmkväll, som en del i kyrkans psalmprojekt under Umeå2014. Var bor du lilla råtta? sjunger Mariakyrkans Sång till hälsa-grupp, och församlingen svarar I din hatt. Britt G Hallqvists barnsånger blandas med ett dussintal av hennes psalmer under psalmkvällen i Mariakyrkan. Poeten och författaren Britt G Hallqvist, född för 100 år sedan i Umeå och boende i Lund större delen av sitt liv, hade många strängar på sin lyra. Förutom att skriva barn- och vuxenböcker översatte hon böcker och dramer till svenska, bland annat Shakespeares Hamlet och Tolkiens Bilbo. Dessutom skrev, översatte och bearbetade hon texten till nästan 90 psalmer i psalmboken. – Hon skriver språkligt enkelt, med vanliga ord och naturlig ordföljd, berättar diakon Ingrid Holmlund innan församlingen sjunger Det finns djup i Herrens godhet. Psalmkvällen i Mariakyrkan ingår i projektet Psalmen – livets eget soundtrack, ett av Svenska kyrkans tolv gemensamma projekt under kulturhuvudstadsåret. Under året blir det fler psalmkvällar, överraskningar och som kronan på verket en åttatimmars psalmmaraton på Kafé Station i november, med ett nytt tema varje timme. – Det finns en psalm för varje tillfälle i livet, och vi vill lyfta fram den här delen av kyrkans kultur-

Vilken är din favoritpsalm av Britt G Hallqvist? Annika Vikström – Tveklöst Min Frälsare lever. Det är något så hoppfullt och förtröstansfullt med den, utan att det blir smetigt. (Ps 313) Åke Jonsson – Jag kom inte hit för att jag tror. Den är fin och väcker någon inre känsla så jag blir lite rörd. (Ps 532)

Mariann Lestander – Just i dag är det Som ett sandkorn i en öken. Den har fantastiska språkliga vändningar och pendlar mellan det poetiska och det vardagliga. (Ps 951)

skatt. Den har en lång historia, används nästan dagligen i kyrkan, och förändras fortfarande i och med att nya psalmer kommer till, berättar Mariann Lestander, kantor i Mariakyrkan och engagerad i projektet. Helena Andersson

ce ntrum På långfredag ordnar kyrkorna i Umeå genom Umeå kristna råd för första gången en korsvandring. Via nio stationer får den som vill följa Jesus till korset, med start på Hovrättens parkering. – Att följa Jesus väg till korset är ett sätt att se hur Gud i Jesus delar människans svåraste utsatthet. Vi är inte bara utkastade i universum, utan Gud kämpar med oss och för oss, säger Lars-Martin Nygren, präst i Tegs församling som ansvarar för vandringen med Senita Olsson från Vasakyrkan EFS och Ulf Dagerbrant, Vineyard. > Läs mer: www.tidningenspira.se

Två summor på skattsedeln s ve r i ge Nu redovisas kyrkoavgiften och begravningsavgiften i två separata poster på skattsedeln. Medlemmar i Svenska kyrkan har tidigare fått de båda avgifterna redovisade i en klumpsumma. Begravningsavgiften betalas av alla, medan kyrkoavgiften bara av den som är medlem i Svenska kyrkan.

Populär allsång för äldre i Vännäs vän n äs Allsången för äldre på kommunens dagverksamhet Paradiset, som startade i början av terminen är populär. Diakon Anneli Bäck är med på träffarna. – Kommunen fixar fikat och vi blandar årstidsbundna psalmer med profana sånger och en deltagare säger något tänkvärt. Det här rimmar med församlingens diakonala handlingsplan vi håller på att ta fram, att finnas där människor är, säger hon. Paradiset ligger bredvid Slussen och allsången äger rum måndagar udda veckor.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

spira nr 2 • 2014

spira möter: Simon Miderfjäll

Krass entreprenör med stort hjärta Simon Miderfjäll vill samspela. Och det är just vad han gör. På jobbet interagerar han med arbetsförmedling, företag och personer utanför arbetsmarknaden. På fritiden lagidrottar han gärna, i nästan vilken form som helst. text Erika H Magnusson | foto Anna-Karin Drugge

gf Chansen ab ligger på en innergård Öst på stan. Med varsin tekopp i handen sätter vi oss i färgglada fåtöljer i »gamla garaget« där det sociala företaget med sina 17 anställda brukar ha sina personalmöten. – Jag trivs otroligt bra här, med att det faktiskt är ett företag som gör mer än att producera något och som har den här sociala vinkeln, säger Simon Miderfjäll som är företagets vd. I yngre år fick Simon återkommande frågor om han inte skulle utbilda sig till präst eller socionom. Men det var inte ens nära, Simon läste företagsekonomi och informatik. Själv brukade han alltid säga att han ville jobba i ett mindre företag med organisation och ledarskap, där det går att påverka och det märks om han är borta. – Där är jag i dag också. Jag jobbar inte i första hand med människor och inte heller med arbetsmarknaden, utan mellan dem och försöker att med ganska förutbestämda medel nå så bra resultat som möjligt. kä r l ek en ti l l d e mindre sammanhangen, där alla känner alla och alla behövs för att få det att fungera, har han med sig från uppväxten i folkhögskolemiljön i Strömbäck. – Det var en på många sätt skyddad och trygg uppväxtmiljö. På sommaren var vi också mycket på Höga kusten och min farmor och farfars bondgård. Jag har inte genomlevt stör-

spira nr 2 • 2014

re livskriser vilket andra kan se som en avsaknad av erfarenhet, jag gör det dock inte. Han var scout och blev snart hjälpledare i barngrupper. Han och kompisarna sportade i folkhögskolans gympahall och att röra på sig med vänner är fortfarande en favoritsysselsättning. Nu spelar de bland annat innebandy i en Sunday-league. En annan kär sysselsättning nuförtiden är att åka till Hemavan där familjen har en släktstuga eller till Nordingrå där de just köpt ett eget litet torp. c h a ns en a b vil l hjälpa de personer som är längst från arbetsmarknaden att kunna ta det lilla extra steget. Det behöver kanske inte kosta mycket men betyder däremot jättemycket för individen. Gemenskapsföretaget förmedlar en arbetsplats för de inskrivna och försöker ta reda på vad det är som faktiskt gör att det inte fungerat, stöttar och har utvärderande samtal. Många av arbetsplatserna de erbjuder finns i något av de företag som är medlemmar i den ideella förening som äger Chansen, exempelvis iksu och Infolux som driver Café Göteborg. Målet är att det ska ge jobb eller att personen i alla fall ska bli mer anställningsbar. Simon har tidigare jobbat på efs Västerbotten och med det sociala företaget Poolbro på Öppen gemenskap, ög.

– Något jag fått med mig från ög är att det inte bara är viktigt att behandla personers missbruk, utan att också bygga upp sociala nätverk. Det finns alltid de som inte kan ta jobb av olika anledningar. I dag ligger arbetslösheten kring åtta procent, på 70-talet då Sverige hade brist på arbetskraft låg den på två-tre procent. – Om vi antar att det är lika stor procent nu som inte kan ta ett arbete så är det en tredjedel av de arbetslösa. De flesta av våra deltagare finns i den mellersta tredjedelen, som kan få ett jobb, men är långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp för att ta sig in. i da g ä r et t 70-tal deltagare inskrivna hos Chansen. 2013 gick en tredjedel av de inskrivna ut i jobb eller studier. Chansen säljer tjänsterna till Arbetsförmedlingen, af. – af och samhället tjänar pengar på att inte behöva betala ut ersättningar, utan i stället få in skatt. Det är värden som dessa som vi redovisar i vårt sociala bokslut, säger Simon Miderfjäll. Där skriver vi också hur många som kommer ut i jobb och hur våra deltagare trivs hos oss. Vi ser det som naturligt att komplettera vårt ekonomiska bokslut med ett socialt. Anledningen till att det går så pass bra tror Simon är att arbetsplatserna som tar emot personer verkligen vill göra det. s p i ra mö t e r: simo n m id e rfj äll

Jobb- och sysselsättningsgarantin har fått kritik. Simon Miderfjäll betonar att något måste göras för målgruppen även om reglerna ändras efter valet. spira nr 2 • 2014

Simon Miderfjäll stortrivs på det sociala företaget Chansen. De fokuserar på det som fungerar bra för personer långt från arbetsmarknaden, men också på att göra dem anställningsbara och utveckla dem mot arbetsmarknaden.

– De flesta som arbetar i sociala verksamheter eller med människor kan förstå känslan när det lyckas för en person. En lärares känsla när en elev trots svårigheter går ut med godkända betyg eller en behandlares känsla när någon lämnar ett missbruk. Stolthet, glädje. Många kan relatera till den känslan, säger han. Simon föreläser också på socionomprogrammet och när han jobbade på Öppen gemenskap ingick det i tjänsten att kommentera socionomstudenters projektidéer. Då kunde Simon vara ganska krass. Han menar att en del kan tycka han är för fokuserad på det ekonomiska. – Generellt tycker jag att vi i socialt företagande tänker för mycket på det sociala och för lite på det ekonomiska. säger Simon. Det finns få sociala företag i Umeå med syfte att integrera människor i arbetslivet, men Simon ser ett stort behov. För att fler personer ska få bra sysselsättning samarbetar Chansen därför med liknande företag. I vår ska Simon Miderfjäll vara mötesledare på temat »When good is not enough« i samarbetskyrkan Solbackakyrkan i Holmsund. – Då tar vi upp kyrkornas roll när det gäller långtidsarbetslösa och personer som har det

spira nr 2 • 2014

svårt av någon anledning och på många sätt kämpar dagligen. Det är frågor som kanske inte behöver vara kopplade till Gud men till församlingens gemenskap.

Senast jag...

simon ä r noga med att säga att många som är hängivna i arbetet med människor inte är troende och de två bitarna inte behöver hänga samman. Han tycker kyrkor är bra på samtal, men har »snöat in« för mycket på gudstjänster och körsång och att de skulle kunna göra mer för personer långt från arbetsmarknaden. – Om kyrkan skulle sätta sig ner och strukturera upp den tydliga och viktiga diakonala rollen och närma sig försäkringskassan och arbetsförmedlingen, skulle människor vilja betala medlemsavgift. Det är idén med Uppdrag medmänniska i Umeå stadsförsamling, där jag suttit i styrgruppen. Han menar också att det kunde bära sig ekonomiskt. Precis när vi avrundar ringer hans 5-åriga son och det är dags för Simon Miderfjäll att ta helg och åka hem. n

... startade en diet: Varje dag.

... fick en kram: I morse, av alla i familjen!

... bad: I går kväll. ... drog täcket över huvudet: I går i soffan när jag lekte med barnen ... gick i kyrkan: I söndags. ... skickade vidare ett e-postskämt: Aldrig. Borde förbjudas! ... inte läste ut boken: Läsa böcker när man kan lyssna på dem? ... nästan skrev en insändare: Dagligen. Det finns mycket att insända om! ... njöt av livet: Varje dag!

s p i ra mö t e r: simo n m id e rfj äll

Vill du ha hjälp att skapa ordning bland dina viktiga papper? Hämta Livsarkivet hos oss. Livsarkivet är den bästa garantin för att dina närstående får veta var försäkringar, testamente, lagfart, gåvobrev och andra viktiga papper finns - den dagen då de behöver veta det. Vi hjälper dig att fylla i, förvara, uppdatera och bevaka ditt exemplar av Livsarkivet - utan kostnad och utan förpliktelser. Livsarkivet är en del av den trygghet som det innebär att anlita en auktoriserad begravningsbyrå.

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

Vänd Er med förtroende till oss

Anne-Lis Hermansson

Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

www.fonus.se

Du kan göra mycket själv när en anhörig dör! Du sörjer med dina händer när du tar hand om den döda och annat som du kan göra själv inför den sista vilan i jorden. Du är välkommen att anlita oss för råd och vägledning i dessa viktiga frågor så att du är förberedd när du behöver veta hur man kan göra. För kontakt: Birgitta Wallin E-post: drivkraft@umea.com Mobil: 070 – 740 79 40

Alen Begravningsbyrå

V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Drivkraft – ett företag som erbjuder vägledning och utbildning när det gäller dödsfall, sorg och begravning.

spira nr 2 • 2014

7 dimensioner

Så känner du igen en religion! Vad är en religion, egentligen? Alla världens religioner har sina egna trossystem, berättelser och riter, som skiljer dem åt. En religion kan ha en gud eller flera, eller ingen alls. Men det finns sju dimensioner som är närvarande i alla. text Helena Andersson | bild Kristina Alfonsdotter

4. Dogmatisk dimension Själva trossystemet och teologin, den intellektuella delen av religionen, som skapar ordning bland myter och riter.

5. Etisk dimension Kopplingen mellan tro och människans handlande. Etiska frågor om vad som är gott och ont, och lagar och regler den troende ska leva efter.

1. Rituell dimension Handlar om praktisk religionsutövning och riter, alltifrån bön, fasta och sätt att klä sig till riter som vigsel och begravning.

6. Social dimension 2. Känslomässig dimension Det en person upplever och känner, som ger värme och innebörd åt de övriga delarna av religionen – frid, ro, vördnad, mystik, skuld, bävan, hängivenhet, befrielse och hänryckning.

3. Narrativ dimension Berättelser är en viktig del av alla religioner − de förklarar varför världen ser ut som den gör, berättar om religionsföreträdare som Jesus och Buddha, instiftar riter och innehåller levnadsregler. De kan vara nedskrivna eller förmedlas muntligt.

Gemenskapen de troende samlas i, till exempel en kyrka med präster, ett kloster eller en friare samling.

7. Materiell dimension De fysiska objekten som byggnader, konst, naturliga platser och symboler.

Källa: De sju dimensionerna är formulerade av religionsprofessor Ninan Smart.

Vem tar tandborsten? Tre personer, tre religioner, tre föremål. Möt Mahsa Haei, Niclas Olsson och Joel Assarsson. En är muslim, en kristen och en bahá'í. På nästa uppslag delar de med sig av sin tro utifrån en bok, ett armband och en tandborste i trä. text Helena Andersson | foto Emil Nyström

spira om: Gud har 99 namn

Tänker på en särskild pärla Ett armband med tio olika slags pärlor symboliserar livet med dess uppoch nedgångar för Joel Assarsson. – Det fungerar som en vägledning och hjälper mig att hantera problem som kommer.

Joel Assarsson, 17 år

Joel Assarsson fingrar på sin frälsarkrans, som vanligtvis ligger hemma, draperad runt hans dopljus. – Ibland tar jag fram den och håller i den, men oftast har jag den bara i tankarna. Jag är förvånad över hur mycket mer den betyder för mig nu än när jag fick den. Under konfirmationen för två år sedan fick Joel sin frälsarkrans, och strax efteråt började han se sig som kristen. – Jag hade aldrig funderat på de frågorna tidigare, men fick en ordentlig tankeställare. Jag insåg att det var det rätta för mig. Undervisningen utgick från frälsarkransen, en form av radband som skapats av tidigare biskopen Martin Lönnebo. Varje pärla förknippas med ett tema, och armbandet används ofta vid bön. – För mig symboliserar det livet med dess uppoch nedgångar, och fungerar som en vägledning. När jag stöter på problem tänker jag på en särskild pärla, berättar Joel Assarsson. – Ökenpärlan är bra när jag inte vet vad jag ska göra med mitt liv, som vilken linje jag ska gå. Från början tyckte jag den var meningslös, men nu är det en av de mest betydelsefulla, tillsammans med kärlekspärlorna, säger Joel. Efter konfirmationen har Joel Assarsson engagerat sig i kyrkans verksamhet och går nu ledarutbildningen. – I sommar hoppas jag få vara ledare för en konfirmandgrupp. Det skulle kännas roligt att få ge tillbaka det mina ledare gav till mig. n

Går naturvetenskapligt program på Minervaskolan

spira nr 2 • 2014

Gnuggar den mot tänderna Profeten Muhammed sägs ha borstat tänderna med en miswak, en bit av ett arraksträd, och det gör också Niclas Olsson varje morgon och kväll. – Faktiskt hjälpte miswaken mig att sluta snusa, berättar han. Niclas Olsson plockar fram en smal träbit, tuggad till borst i ena änden, med en lukt som påminner om pepparrot. Han har borstat tänderna med en miswak ända sedan han konverterade till islam för drygt tre år sedan. – Man gnuggar den mot tänderna, som en vanlig tandborste. När jag varit hos tandläkaren säger han att det ser toppenbra ut! Enligt islamisk tradition använde profeten Muhammed miswak, och han funderade på att begära att alla borstade tänderna före bön. – Renlighet är väldigt central i den islamiska praktiken. För att bön ska vara til�låten ska man ha gjort en rituell tvagning, berättar Niclas Olsson. Han betonar att det viktigaste i islam är läran som finns i Koranen och handlar om att ta sig bort från den materiella världen. Men religiösa ritualer är också viktiga, eftersom de kommer från profeten Muhammed och visar hur Koranen ska praktiseras. – Vi tappar lätt perspektivet i vårt materiella universum och behöver ritualer som en påminnelse om att det finns något bortom det. Niclas Olsson tycker att miswaken har gjort hans tänder lenare, och har också hjälpt honom till hälsosammare vanor. – Jag snusade och ville sluta. När jag blev sugen på snus efter maten rengjorde jag i stället tänderna med miswaken, och har fått rena tänder i stället för fläckiga! n

s p i ra om : gud h ar 9 9 nam n

Ber ur bönbok på fyra språk En kort, en lång och en mittemellan. De tre obligatoriska bönerna och en rad andra böner har Mahsa Haei, som tillhör bahá'í, att välja mellan varje dag. – Bön är ett verktyg som ger näring till själen! Mahsa Haei har bönböcker på arabiska, persiska, engelska och svenska och ber på alla fyra språken, beroende på dagsläget. – Jag läser böner både morgon och kväll, men det blir längre på kvällen när jag har lättare att lugna ner mig och meditera kring texten. Mahsa Haei är uppvuxen i en bahá'í-familj i Iran, och bestämde vid 15 års ålder att hon också ville tillhöra bahá'í. Det var framför allt det globala tänkandet som lockade henne. – Världen utvecklas, och bahá'í är anpassad till vår globaliserade tid. I dag kan vi arbeta för hela mänsklighetens enhet på ett annat sätt än tidigare religioner. Bahá'í grundades i mitten av 1800-talet av Bahá'u'lláh, som räknas som en gudsmanifestation tillsammans med bland andra Buddha, Jesus och Muhammed. Han har nedtecknat de flesta av bönerna i Mahsas bönböcker, och uppmanar de troende att be morgon och kväll. Varje dag ska en av de tre obligatoriska bönerna läsas, tillsammans med rörelser som att stå, lyfta händerna och buga mot marken. Bönboken innehåller också en rad böner som bland annat handlar om andliga egenskaper, hälsa, vägledning och familj. – På samma sätt som jag tränar kroppen använder jag bönen för att ta hand om min själ. Jag får också vägledning och insikt om problem och styrka när livet är svårt. n Mahsa Haei, 32 år Forskningsingenjör inom biogeokemi Niclas Olsson, 25 år Arbetar som personlig assistent och med kundservice på Vattenfall s pi r a om : gud h a r 99 na m n

spira nr 2 • 2014

– Vi har inte en Tystnad och te. Det är en bra början för religionsdialog tycker sjukhuspräst Gustav Ericsson, som själv skriver på en personlig reseberättelse om sitt möte med zenbuddhismen i Japan. – Det var jättebetydelsefullt för min kristna tro, säger han. text Ulrika Ljungblahd | foto Ylva Hansen

Religionsdialog ligger Gustav Ericsson varmt om hjärtat. Och då inte främst samtal som jämför idéer eller läror. – Det viktigaste är inte att reda ut var våra berättelser överensstämmer eller inte. Det viktigaste är att stärka upplevelsen av att vi är här tillsammans och hänger ihop, betonar han. Visst kan religionsdialog handla om att motarbeta våld. Men möten och dialog handlar inte bara om att förhindra det negativa, utan också om att få mer av det positiva. – Mer glädje och livsrikedom! Religioner har aldrig varit helt slutna enheter, vi har alltid lärt oss av varandra, säger Gustav. Själv hittade han hem till sina kristna rötter med hjälp meditationsretreater i både kristna och zenbuddhistiska sammanhang. Meditationen hjälpte honom med förankring i nuet och inte bara fastna i idéer kring det förflutna eller framtiden. Han fick också ett friare förhållande till språket. I stället för att analysera

spira nr 2 • 2014

varje ord i exempelvis Fader vår blev det lättare att uppleva och se bakom orden, vad de pekar på. En tro som är mer konst än matematik, men ändå inte mindre sann. – Jag har rört mig i olika religiösa sammanhang. Det har varit betydelsefullt och givande. Jag vet inte vem jag varit i dag annars, säger Gustav, som i somras reste ännu en gång till Japan. Då på ett stipendium för att skriva om zenbuddhism och kristen tro, utifrån sin personliga erfarenhet. me n rel igion s dia l og krä ver inga långa flygresor till andra sidan jorden. Hos Kyrkan på campus vid Umeå universitet ledde Gustav och kollegan Åsa Norin en religionsdialoggrupp med personer från olika religiösa sammanhang som träffades varannan vecka för att prata – eller snarare för att lyssna. I centrum stod de personliga berättelserna. Var och en pratade i jag-form, utifrån sin egen er-

farenhet och inte som representant för något samfund eller någon religion. – Då blir det lättare att lyssna och känna igen sig och mindre teoretiska konflikter. Ett annat sammanhang för religionsmöten i Umeå är nätverket Anzenkai. Varje fredagmorgon och söndageftermiddag träffas människor med olika livsåskådningar, religiösa eller inte, och mediterar. Efter att ha suttit tysta och stilla samt gått sakta tillsammans i en dryg timme dricker de te och har en delningsrunda. – När man först delar en övning som är ordlös växer ett utrymme där gemenskapen redan är etablerad. Därefter ryms allas språk, så att var och en kan använda sitt språk för att beskriva vad man varit med om. Te och tystnad är alltså två bra verktyg för religionsmöte. Ett tredje är naturen. Förra året besökte Gustav ett katolskt retreatcenter i Japan där jesuitledaren kommit fram till just s p i ra om : gud h ar 9 9 nam n

samrätt till Gud! Sittande och gående meditation är en bra början för samtal, tycker Gustav Ericsson, som mediterar med nätverket Anzenkai i en vindslokal i centrala stan. Även volleyboll gör gott för gemenskap, visade det sig under ett besök i det franska zenbuddhistiska klostret Plum Village. Gustav sitter längst ut till höger.

de tre goda principerna för dialog: tystnad, teceremonin och naturen. När Anzenkai arrangerar en veckas meditationsretreat på ön Stora fjäderägg i juni finns alla tre delarna på plats. Via internet har intresserade anmält sig ända från Oslo, Helsingfors och Paris. Även om retreaten inte »marknadsförs« som religionsmöte eller dialog är det ändå en del av vad som händer i praktiken. – Var och en har sitt andliga hem och tillsammans skapar vi en retreat där kristna, buddhister och andra får mötas och vara tillsammans i övning en hel vecka, säger Gustav. g ustav å ter k o m m e r t ill begreppet »hem« när han pratar om religiös tradition och tillhörighet. – Om man har någonstans där man känner sig hemma är det lättare att vara bekväm när man besöker andras hem, säger han. s pi r a om : gud h a r 99 na m n

Och samtidigt; även om man älskar sitt eget hem, behöver man inte att tala illa om andras. Ytterligheten – att hävda att den som inte tror »rätt« kommer till helvetet – är en uppfattning som Gustav absolut inte delar. – Kyrkan borde officiellt gå ut och säga: Vi har inte ensamrätt till Gud! Svartvita sanningsanspråk som bygger på skarp »antingen eller-logik« passar ofta när man bygger datorer, men inte lika ofta för att förhålla sig till livet. – För mig handlar religion inte om att ha rätt, betonar Gustav och beskriver tron som verktyg, erfarenheter och bilder som ger hjälp att förhålla sig till det han inte kan förstå.

– Jag hittar god hjälp i Jesus liv som jag förhåller mig till tillsammans med andra. Berättelserna levandegörs och sammanvävs med mitt eget liv i gudstjänster, böner och riter. Det handlar inte på något sätt om att jag har rätt och andra fel. Gustav efterlyser mer teologisk reflektion kring gudsbilden. Han tror inte på en gud som hör till ett särskilt folk, utan på Gud som är »tillvarons kärleksfulla grund som alla människor är en del av och lever i«. – Att vara kristen handlar om att följa Jesus och han var gränsöverskridande och mötte alla människor med närvaro, öppenhet och kärlek. n spira nr 2 • 2014

spira om: Gud har 99 namn

Bygg ditt eget altare! Prova en slöja och bygg ditt eget altare! Den multireligiösa utställningen »Gud har 99 namn« gör besökaren medveten om egna och andras traditioner. Under resten av kulturhuvudstadsåret visas utställningen i Umeå. text Helena Andersson | foto Sensus

En viktig del av utställningen »Gud har 99 namn« är de praktiska övningarna kring teman som kläder och mat. Marcus Nilsson, verksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus, konstaterar att äta och klä på sig är något alla människor kan relatera till. – Besökaren får fundera på frågan »äter jag själv vad som helst«? En vegetarian eller en som fastar regelbundet kan ha liknande förbud och föreskrifter som finns i en religion. Guidningen avslutas med att besökaren får reflektera kring vad som är viktigt i det egna livet och utifrån det bygga ett altare, för att bättre förstå det religiösa tänkandet kring vad som är heligt. – Tanken med utställningen är att öka förståelsen för olika sätt att tänka, tro och leva, men också att bli mer medveten om de egna traditionerna, som man kanske inte reflekterar över om man tillhör majoritetssamhället, säger Marcus. Utställningen visar upp sex världsreligioner: judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism och sikhism. Namnet kommer från ett muslimskt talesätt om att Gud har 99 namn som uttrycker Guds många olika egenskaper. Utställningen skapades år 2000, och har i olika format varit bofast i Göteborg och turnerat i Sverige i

spira nr 2 • 2014

Sensus regi. I april landar utställningen i biblioteket på Ålidhem, som en del av Svenska kyrkans arrangemang under kulturhuvudstadsåret. Mikael Åström, skolkyrkoteolog i Umeå, är en av initiativtagarna. – Det här är en utveckling av de senaste årens arbete med religionsdialog, när jag besökt skolor och berättat om min tro tillsammans med en judinna och en muslim. Nu tar vi ett steg till och inkluderar fler religioner. d a gt id ordn a s vis n inga r för grupper och skolklasser och det blir även kvällsvisningar för allmänheten. – Vi har planer på att också ordna några föreläsningar som anknyter till ämnet. Minst lika viktiga som själva utställningen är de multireligiösa guiderna, som ska göra besökarna delaktiga i utställningen. De som gått guideutbildningen i Umeå är för-

utom bibliotekspersonalen en blandad skara av präster, diakoner, studiecirkelledare och gymnasielärare. Evelina Bergquist, journaliststudent på Strömbäcks folkhögskola, ser fram emot uppdraget. – Jag har alltid varit intresserad av olika religioner och kulturer, och ser det här som en chans att få fördjupa mig i de frågorna. Det blir också roligt att få träffa många människor. Jag hoppas att de ställer mycket frågor! n

Gud har 99 namn Utställningen visas på Ålidhems bibliotek 13 april-13 december 2014. Öppet för allmänheten varannan onsdagkväll. Boka visning med multireligiös guide på www.svenskakyrkan.se/umea

Sensus multireligiösa resväska innehåller föremål från sex världsreligioner. Utställningen som visas i Umeå resten av 2014 innehåller ännu fler saker och är dessutom interaktiv.

minispira

gud har många namn

Av Lars Burman

korsord

Gud på fyra språk, men vilka? Skriv bokstaven i rutan intill rätt språk.

Spirakryss 2-2014 Miderfjäll 2014-03-17

Foto: Anna-Karin Drugge

HANS SKOLA

VISAR VÄL VARJE VÅG

KAN HAMNA PÅ KÅKEN

FÖR PORT OCH POST

HANS SOMMARSTÄLLE

DEL AV DYGNET NORSK STAD

KLÄTTERMUS PÅ BIL I KAIRO

LÖVRUSKARE

NELSON MANDELAS PARTI

FINNS AV SÄDESSLAG

GJORDE JOCKEY MÅNGA I BIBELN

ALPIN PINAL

KAN TALARE BLI DEGENERES I TV

ELEKTROMEKANISK GREJ

RAM SOM KNEP TOMTEN HAR EN SÅDAN LYCKOBRINGANDE

BODÖ I NORGE

FÖRR I RIKSDAG KAN KANSKE ILSK

DRÄNGGÄNG SPANNMÅL

LÖST SITTANDE KAN KNÄCKAS

BACHBIT TAR MAN FÖR ATT FÅ RO

ÄGG I MÖSSAN TILLFLYKTSORT

ÄR VISS VITTNESBÖRD MÅTTA

FÖRNAM HAR VÄL SMART DATOR BUSKMANNEN

RINGDE HEM KAN VÄL KREVERA

LÄTE CYKELDEL GRIS

ANSATT

KAN FLAK VARA

Spira nr 2

LYXBIL

FARLIG FÖDA

ÄR BOTTENHAVET

REBUS KAN SES SOM BRÅK

LÄR MAN SIG EFTER ABC

IHÅLIG VATTENVÄXT? DONERA

FÅR DEN SOM LEVER

HAR LÅNGA I SLÄKTEN 3,14

KAN NOG INTE IOR ÖVER HUVUD

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

också till Ingegerd Olsson och Karin Norsten som vann varsitt presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Ängeln på Malmskillnadsgatan av Elise Lindqvist. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 12 maj till Spira, Box 521, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«. ko r s o r d & m i ni sp i r a

KAN BEHÖVA UPPDRAG

GÖR MAN TILL SKÖLDPADDA

FRISTÅENDE KUTTRASJU

Grattis till Aina Dahlgren som vann En av oss av Åsne Seierstad. Grattis

REXEDREFORM UTEPLAGG

DEN ÄR MEST AVKOPPLAD

Konstruktör: Anders Perstrand

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 2 • 2014

Bloggtips

[

Läsardikt

[ Inte hört i kyrkbänken

Läsardikter

På baksidan

[

På baksidan

[

Baksidan

Läsardikt

[

]

av Lars Segerstedt

[

]

Läsardikter

] [

av Bengt Lagerkvist

Du hade det väl ganska bra? Gick omkring och pratade, predikade och botade ibland. Det måste gett stor tillfredsställelse. Du hade gott om tid. Tre år. Du plågades av mänskors oförstånd och ondska. Vem gör inte det? Du hade inga barn, behövde aldrig passa tider och hämta nån på dagis.

]

På baksidan

] [

]

Du hämta ej på dagis

]

[Baksidan] [Bloggtips]

m å ldningen på baksidan är en olja på duk av Jette Stoltz (1923-2010) från Skåne. Jesus i björkdungen passar Umeå – Björkarnas stad. Därför har Umeå stads församling nyligen köpt in konstverket, som kommer att hänga i församlingsgården.

Bloggtips

[

]

Psalm-karaoke för seniorer Läsardikt

Läsardikt

[

]

Jenny och Christer Lindberg hoppas att deras dvd Allsjung ska ge äldre trivsel och en påminnelse om vilken årstid vi befinner oss i.

Läsardikter

[

Att musik är välgörande har varit utgångspunkten när makarna ger ut dvd:n med äldres favoritpsalmer med förhoppningen att boenden ska använda den. Jenny Lindberg har besökt många sådana som kyrkomusiker och även Christer har erfarenhet av att jobba med seniorer. – Musik är ett av få redskap det går att nå alla med på äldreboenden. Det som är unikt och värdefullt med musikminnet framför allt vid demens, är att det ofta finns kvar, säger Christer Lindberg, också han musiker. Alla sångfilmer visas med stor text på bildskärmen, valet av psalmer är anpassat och

spira nr 2 • 2014

[

de har fått sänkt tonart som passar äldre personers röster. – 2011 spelade vi in den första dvd:n och delade ut till ett hundratal boenden och pensionärsföreningar i Västerbotten för att få in de äldres åsikter. Vi ville göra rätt på en gång när vi sedan skulle trycka, säger Christer. Tanken är att de senare ska spela in en dvd för varje årstid och även ge ut en julskiva i år. Utöver trivsel och trygghet ska de välkända psalmerna och sångerna ge de gamla en hint om vilken årstid vi befinner oss i.

]

Läsardikter

] [

]

Ändå var du aldrig ensam utom när du valde det. Ständigt dina killkompisar kring dig. Och alltid hade du din Fader. Vem har det i dag? Du hade visserligen fiender men det har också vi. Inget hus att sköta om, ingen familj och inget jobb. Men du våndades inför din offerdöd och torterades till döds efter summarisk rättegång. Många lider samma kval i dag, på sträckbänkar, i fängelser, inför korrupta domare. Och utan tro på att det är en Faders vilja att så sker. Aldrig satt du i nåt fängelse och hade alltid mat för dagen. Även för femtusen om så krävdes. Du styrde över stormen och lät vatten bli till vin.

]

Vi gör inga mirakel. Vi bara kämpar på för våra liv för våra barn och vår familj, för att dom ska få det bra. Vi ängslas också för vår död ibland, en smärtfylld död bland slangar och katetrar. Vi får det aldrig så beviljat med trenne sabbatsår på raken. Varför ska du vara våran förebild? Jo – en sak har jag glömt. Du var en mästare på kärlek.

]

Hur är du engagerad? 250 internationellt engagerade personer från Norr- och Västerbotten samlades till konferens i Tegs kyrka i februari. Spira frågade några ideella hur och varför de engagerar sig i Svenska kyrkans internationella arbete. text & foto Ulrika Ljungblahd

Astrid Isacson, kyrkvärd och ombud för internationella arbetet – Arbetet betyder så mycket, exempelvis kommer människor som annars inte går i kyrkan till Svenska kyrkan i utlandet. En sådan här konferens inspirerar mig att fortsätta. Jag kommer bland annat att samla in pengar under fastekampanjen.

Nicole Suty, volontär på konferensen – Jag är jägmästare och intresserad av det jordnära. Jag skulle gärna åka ut som volontär och kombinera det med mitt jobb att inventera och följa klimatförändringar. Jag besöker ofta gudstjänster när jag reser och känner mig alltid hemma fastän liturgin är annorlunda.

feelbad-tips för långfredagen

Återta långfredagen som en dag av stillhet och paus! Kontrasten gör dessutom resten av påsken så mycket festligare.

Långfredagen, som firas till minne av Jesus död, var länge årets största fastedag. Fram till 1969 var nöjen som bio, teater och dans till och med förbjudna. Många klädde sig i svart och barnen fick ägna sig åt lugna lekar inomhus. Svart klädsel och inomhusaktiviteter är väl knappast någon utmaning i dag. Men det finns andra sätt att låta långfredagens allvar och stillhet göra comeback.

1. Lyssna på... Sad songs för långfredag Blue – Joni Mitchell Jag går mot döden vart jag går (Psalm 619) Sunday Bloody Sunday! – U2 Yesterday – Beatles Somliga går med trasiga skor – Cornelis Wreswijk Vissa dagar – Tomas Andersson Wij Aint no sunshine when he’s gone – Eve Cassidy

Happy hits för påskdagen Happy – Pharell Williams I feel good – James Brown ABC – Jackson 5 Move on up – Curtis Mayfield Celebration – Kool and the gang It’s Oh so quiet – Björk

Tips från Emma Örnberg, Ålidhemskyrkan Låtlistorna finns på Spotify! Länk från Spiras facebooksida facebook.com/tidningenspira

2. Titta på... Tunga tips för långfredagen Mexikanska Biutiful från 2010 om en småkriminell man med stort hjärta för sina barn, men med kort tid kvar att leva. Franska Gudar och människor från 2010 om munkar i norra Algeriet som plötsligt hotas av terrorister. Lars von Triers Breaking the waves från 1996 om passion som slår över i tragedi. Livsbejakande film på påskdagen The tree of life från 2011 med Brad Pitt i huvudrollen. Tips från Catrin Ström, som arrangerar Tegs filmklubb

Rebecca Hellgren, hemma efter fyra månader i Liberia – Jag har upptäckt att Svenska kyrkan arbetar väldigt mycket med lokala kyrkor på plats. Och det är inte bara församlingsverksamhet utan även skolor och ett välrenommerat arbete med »trauma healing«. Tillbaka i Sverige kommer jag och min man Samuel att åka runt och berätta om Liberia.

m e l l a n him m el & jor d mel l an hi m m e l & j o r d spira nr 2 • 2014

3. Skipppa duken! Låt bordet vara utan duk och riset utan fjädrar. Använd hushållspapper i stället för servetter. Effekten av färgglada fjädrar och målade ägg på påskaftonen blir så mycket större då!

4. Gå i kyrkan! Gudstjänsterna på långfredag präglas av allvar och stillhet. Textilierna är svarta och varken kyrkklockor eller orgel används. På påsknattsmässan och påskdagen är det däremot glatt och högtidligt när Jesus uppståndelse firas.

5. Ät enkel mat! Fisk, ofta salt som exempelvis sill, är traditionell fastemat. Skippa mjukbröd och sötsaker och ät hårdbröd i stället. På påskaftonen är det däremot dags att bulla upp med ägg, lamm och saftig påsktårta. spira nr 2 • 2014

heliga vanor: Nattvarden

Spiras serie »Heliga vanor« undersöker beprövade övningar, som används av människor som vill fördjupa sin tro.

Nattvard – måltid – Nattvarden påminner om att det finns en Gud och ett bord som alltid står dukat, dit vi alla får komma med allt vi bär på, säger prästen Inger Lohmander och berättar om skärtorsdagsmässan som inleder påsken. Sedan första nattvarden för cirka 2 000 år sedan firas den ständigt. Henrik Bergner deltar varje onsdagsmorgon i Umeå stads kyrka. text Erika H Magnusson | foto Anna Karlsson

Upprepningen genom årtusenden har stor del i att nattvardsböner bevarats och kan spåras ända till 200-talet. En som tar nattvard regelbundet är Henrik Bergner som går på veckomässorna i Umeå stads kyrka. – Det är ett Kristusmöte. Jag tycker det är så stort att det är en obruten kedja sedan 2 000 år och den vill jag vara med i, säger Henrik, som gått i onsdagsmässorna de senaste sjuåtta åren. I boken Nattvarden skriver biskop emeritus Jonas Jonson att mässan som rit bevarar kyrkans mest omistliga gemensamma minne och erbjuder omedelbar delaktighet i trons mysterium. Han skriver också att de som tagit emot nattvarden sedan går ut med uppdraget att vara en Kristus för människor de möter. i den k r i s tn a världen har den sista måltiden med Jesus firats sedan han instiftade den med lärjungarna, dagen innan han tillfångatogs för att korsfästas, den första skärtorsdagen. Backens kyrka är inget undantag utan varje skärtorsdag sedan första kyrkan på platsen byggdes, för ungefär femhundra år sedan, är det mässa. Just den dagen varje år dukas altaret med sex altarljus och vita och röda blommor som symboliserar bröd och vin. – De tre påskdagarna inleds, vi firar kalkens födelsedag och att nattvarden instiftas. Om vi ska ha gäster som hälsar på hemma förbereder vi och gör fint och så gör vi i kyrkan också, säger Inger Lohmander, präst i Umeå landsförsamling.

spira nr 2 • 2014

Skärtorsdagen och resten av påsken gestaltas sedan flera år med alla sinnen. I Bibeln berättas att Jesus och lärjungarna tog nattvarden i övre salen och därför firar också Umeå landsförsamling skärtorsdagsmässan i Övre salen i kyrkan, i stället för vid altaret. – Vi dukar ett jättebord för 60-70 personer med mängder av bröd, vindruvsklasar och kvistar. Det är en glädjefest. Brödet är bakat med församlingens flera hundra år gamla oblatjärn. I samband med festen berättar någon medverkande om till exempel brödet eller vinet. – Bibeltexterna vi läser handlar om mänskliga erfarenheter. Då är lika med nu. Kärlek, glädje, sorg och smärta kan också vara vår verklighet. Vi är en del av bibelordet som alltid är nära och aktuellt, säger Inger. e f ter s t unden i övre salen går de firande ner i kyrksalen. Getsemanelunden där Jesus förråddes gestaltas med tegelstenar, blommor, frukter, oliver och citroner. – Allt hänger ihop som ett drama vi själva deltar i genom lovsång och växelläsning. Sedan klär medverkande av altaret, tar bort blommor, vaser, kors och ljus som en sinnebild för att allt tas ifrån Jesus. Samtidigt läser församlingen i Psaltaren 22, Min Gud min Gud, varför har du övergett mig. Skärtorsdagsmässan slutar med psalmen Vaka och be som pekar mot långfredagens gudstjänst. Nattvarden har många betydelser som Inger Lohmander lyfter fram. Förkunnelse, bekännelse, tacksägelse och enande.

– Genom att gå i mässa påminner vi oss om att det finns en Gud och ett bord som alltid står dukat. Vi får komma med allt vi är och bär på till en gemenskap där alla är bjudna. Jonas Jonsson skriver att nattvarden låter människan stiga in i berättelsen om hur Gud skapar och räddar, där alla har en plats som sedda och älskade och där vi kan hitta vår tro i en öppen relation till andra. – Talesättet att hamna på grön kvist kommer från skärtorsdagsmässan som också kallas dies viridium, grön (frisk) dag. Vi blir åter inlemmade som gröna kvistar i vinträdet Kristus. Därför har vi många gröna kvistar i rummet, säger Inger Lohmander. n heli ga vano r: nat t vard e n

den som alltid pågår

Nattvarden Antalet nattvardsgäster har mångdubblats senaste decennierna. Förr ansågs det vara samhällets plikt att alla skulle få del av »den saliggörande nåden« (nattvardsplikten avskaffades 1863). Tal om synd och botgöring präglade gudstjänsten, i dag betonas delaktighet, lovsång och tacksägelse och att nattvarden är ett kravlöst möte med Gud. Källa: Nattvarden (Cordia förlag) av Jonas Jonson h el i ga va no r : nat t va r d e n

spira nr 2 • 2014

Påskens Skärtorsdag 17 april Skärtorsdagsmiddag Tegs kyrka kl 17.00 Begränsat antal platser. Anmälan senast 10/4 tel 200 29 00. Pris: 150 kr, barn till 12 år 60 kr. Därefter mässa kl 18.30 Skärtorsdagsmiddag Ålidhemskyrkan kl 17.00 Därefter mässa kl 19.00 Skärtorsdagsmåltid Ersbodakyrkan kl 18.00 Förberedelser från kl 17.00. Mässa kl 19.00 Skärtorsdagsmässa Hössjö missionshus kl 18.30 Lars-Martin Nygren Skärtorsdagsmässa Tegs kyrka kl 18.30 Mats Pelo. Middag kl 17.00, anmälan se ovan Skärtorsdagsmässa Umeå stads kyrka kl 18.30 Kenneth Nordgren, Lisa Oscarsson, Anders Bäcksund

Tre dagar som förändrade världen

”gastkramande från första stund”

”Fortsättning följer...”

”Årtusendets kärlekshistoria”

BASER A D P Å EN SA N N BER Ä TTE L S E

SVEKET – MORDET – TRIUMFEN

SVENSKA KYRKAN I UMEÅ PRESENTERAR PÅSKEN 2014

TEGS KYRKA • ÅLIDHEMSKYRKAN • BACKENS KYRKA • MARIAKYRKAN UMEÅ STADS KYRKA • TAVELSJÖ KYRKA • GRISBACKAKYRKAN BÖLEÄNGSKYRKAN • VÄSTERSLÄTTSKYRKAN • ERSBODAKYRKAN • RÖBÄCKS KYRKA CARLSKYRKAN • SJUKHUSKYRKAN • ERSMARKS KYRKA LÄS HELA PROGRAMMET FÖR PÅSK 2014 PÅ WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK2014

Skärtorsdagsmässa Backens kyrka kl 19.00 Roland Benerdal, Jenny Lindberg m fl Skärtorsdagsmässa med Getsemanemeditation Carlskyrkan kl 19.00 Mats Bohman, Christina Bohman, instrumentalister Skärtorsdagmässa Ersbodakyrkan kl 19.00 Karin Vigren, Maria Grahn. Måltid kl 18.00 Skärtorsdagsmässa Ersmarkskyrkan kl 19.00 Mattias Winblad von Walter Skärtorsdagsmässa Grisbackakyrkan kl 19.00 Johannes Dencker, Kjell Söderberg Skärtorsdagsmässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 19.00 Katrin Nymberg Skärtorsdagsmässa i kyrkan Vännäsby kl 19.00 Per-Ivan Palm, Annelie Bäck, kyrkokören Skärtorsdagsmässa Västerslättskyrkan kl 19.00 Altaret avklädes. Erik Holmlund, Åsa Svanbäck, Christina Isacson, Ingemar Grahn, sång och gitarr Skärtorsdagsmässa Tavelsjö kyrka kl 19.00 Thomas Degerman, Johanna Nordgren, kyrkokören Skärtorsdagsmässa Ålidhemskyrkan kl 19.00 Staffan Nygårdh och Monica Andersson, präster, Ingrid Engdahl, musiker. Middag kl 17.00 Skärtorsdagsmässa med handtvagning Mariakyrkan kl 19.30 Lars Segerstedt, Björn Malmehed

Långfredag 18 april Långfredagsgudstjänst Mariakyrkan kl 10.00 Jesu lidandes historia enligt evangelisten Lukas, dramatiserad i ord, rörelse och musik. Lars Segerstedt, Björn Malmehed Långfredagsgudstjänst Backens kyrka kl 11.00 Elisabet Renström, präst, Maria Axéll, musiker

spira nr 2 • 2014

p åsk e ns gud stj änst e r

gudstjänster Långfredag fortsättning

Påskdagen 20 april

Långfredagsgudstjänst Carlskyrkan kl 11.00 Mats Bohman, sång av Olga Selezneva

Påskdagsmässa Ersmarkskyrkan kl 10.00 Mattias Winblad von Walter, blåsensemble

Långfredagsgudstjänst Tavelsjö kyrka kl 11.00 Thomas Degerman, Eric Carlsson. Sång Stabat Mater, Iris Ridder, Lisbeth Fors Malm Långfredagsgudstjänst Tegs kyrka kl 11.00 Maria Lundgren Långfredagsgudstjänst Västerslättskyrkan kl 11.00 Erik Holmlund, Helena Holmlund Långfredagsgudstjänst Umeå stads kyrka kl 11.00 Kenneth Nordgren, Jonas Östlund, kyrkokören Långfredagsgudstjänst Vasakyrkan, Efs kl 11.00 Musik från Matteus passionen-Bach. Senitha Olsson, Johannes Dencker, Kristina Sturk, Anders Steinwall Långfredagsgudstjänst Johanneskyrkan, Vännäs kl 11.00 Katrin Nymberg, Annelie Bäck. Enkel soppa efter gudstjänsten. Långfredagsgudstjänst Ålidhemskyrkan kl 11.00 Monica Andersson, Julia Carlsson, cello och sång, Jenny Lundström, sång, David Bergius, musiker Ekumenisk korsvandring kl 13.00 Vi vandrar via åtta platser väst på stan. Start vid Hovrättens parkering, avslutning i Hedlundakyrkan kl 15.00 med konsert Stabat Mater av Pergolesi framförd av Camerata umensis. Korsandakt. Thomas Ahlberg. Arr Umeå kristna råd Långfredagsgudstjänst Ersbodakyrkan kl 15.00 Torbjörn Arvidsson, Maria Grahn Gravläggningsgudstjänst Johanneskyrkan, Vännäs kl 15.00 Katrin Nymberg, Annelie Bäck Lukaspassionen Umeå stads kyrka kl 18.00 Oratoriekören Dirigent: Jonas Östlund Baryton: Johan Wållberg, Sopran: Susanna Levonen. Förköp: biljettcentrum

Påskhögmässa Grisbackakyrkan kl 10.00 Johannes Dencker, Kjell Söderberg Högmässa Mariakyrkan kl 10.00 Lars Segerstedt, Björn Malmehed, Mariakören. Knytlunch efter mässan Högmässa Backens kyrka kl 11.00 Eva Branzell, präst, Agneta Mattsson, diakon, Maria Axéll, musiker, Backens kyrkokör, kyrkkaffe Påskmässa Böleängkyrkan kl 11.00 Anders Sandberg. Ängskören med solister. Kristen Brodin tvärflöjt, Richard Öberg, piano och orgel, Johan Wållberg, trummor. Servering Påskdagsmässa Carlskyrkan kl 11.00 Mats Boman, Emma Sjöberg, projektkör, Sing It Påskdagsmässa Ersbodakyrkan kl 11.00 Karin Vigren, Maria Grahn, Lena Arnesson, Kersti Sundquist, kyrkokören Mässa Tavelsjö kyrka kl 11.00 Thomas Degerman, Matilda Olsson Påskmässa Tegs kyrka kl 11.00 Mats Pelo, Maria Lundgren, kyrkkaffe

Emmausvandring med mässa Mariakyrkan kl 10.00 Samling vid kyrkan för vandring till Helena Elisabeth, där vi firar mässa kl 11. 00, Inger Boman, Björn Malmehed

Påskdagsmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Kenneth Nordgren, Jonas Östlund, Anders Bäcksund, kyrkokören

Emmausmässa Backens kyrka kl 11.00 Eva Branzell, präst, Alli Holmlund, diakon, Jenny Lindberg, musiker

Påskdagsmässa med dopbekräftelse Vasakyrkan, Efs kl 11.00 Senitha Olsson, sångensemble, Kristina Sturk, Anders Steinwall m fl

Påskgudstjänst Innersjö missionshus kl 11.00 Anders Rodén

Påskdagsmässa Västerslättskyrkan kl 11.00

Erik Holmlund, Helena Holmlund, André Törnfeldt, trombon

Påskafton 19 april

Söndagsmässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 11.00 Michael Brodin, Annelie Bäck musiker Eric Carlsson och Lisbeth Fors Malm. Söndagsskola, kyrkfika, kyrktaxi

Midnattsmässa Backens kyrka kl 23.00 Inger Lohmander, Jenny Lindberg, Ingemar Grahn, sång: Night Light

Högmässa kyrkan Vännäsby kl 11.00 Per-Ivan Palm, Katrin Nymberg. Kyrkokören, trumpetinslag. Kyrkfika, kyrktaxi

Påsknattsmässa Umeå stads kyrka kl 23.00 Annica Dageryd, Lisa Oscarsson, Agneta Nyberg

Påskdagsmässa Ålidhemskyrkan kl 11.00 Siv Olsson, präst, Erik Hansson, diakon. David Bergius, musiker, kyrkokören, Barnens minuter, kyrkkaffe

Påsknattsmässa Ålidhemskyrkan kl 23.00 Konfirmation. Staffan Nygårdh, präst, Ingrid Engdahl, musiker

p ås k en s gudstj ä nst e r

Annandag påsk 21 april

Annandagsgudstjänst Rödåsel bygdegård kl 11.00 Thomas Degerman, Laila och Lars Windelius, fika Högmässa Umeå stads kyrka kl 11.00 Christofer Sjödin Annandagsgudstjänst Strands EfS kl 11.00 Per-Ivan Palm och Michael Brodin. Sång av L-E Åström, kyrkfika. Buss anordnas. Kyrktaxi. Cafégudstjänst Carlskyrkan kl 18.00 Maria Svensson, Emma Sjöberg Församlingarnas gudstjänster under påskhelgen 2014 i Umeå, Tavelsjö och Vännäs. Med reservation för ändringar. Mer information: www.svenskakyrkan.se/umea

Påskgudstjänst Sjukhuskyrkan kl 14.00

spira nr 2 • 2014

text Ulrika Ljungblahd | foto Suzanne Bruks

Bjud på pastellfärgade godsaker till påsk. Bloggaren Suzanne Bruks i Brån har skapat några recept speciellt för Spiras läsare. – Det får gärna se svårt ut, men vara lätt, säger hon.

Gör egna sötsaker i påsk På vardagarna arbetar Suzanne Bruks som försäkringsrådgivare i Umeå. På helgerna åker hushållsassistent, strössel och sugarpaste fram hemma i köket i Brån, Vännäsby. I dag är hon inspirerad av påsk och gör ananasmuffins med vitchokladfrosting, färgglada kokostryfflar och cake pops, alltså kakklubbor, i form av små påskharar. – Jag älskar cake pops. Jag blir så glad av att få bygga fram en figur av relativt enkla medel. Först ska hon göra muffinssmeten. – Som grund använder jag receptet på sockerkaka som min mormor lärde mig när jag var liten, berättar Suzanne, som lärt sig bakningens grunder av mormor och mamma. – Men de håller inte på och krånglar till det med sugarpaste, tillägger hon och skrattar. Sugarpaste, eller sockerpasta, påminner lite om marsipan i konsistensen, men är lätt-

spira nr 2 • 2014

are att arbeta med. Den kan färgas och användas både för modellering och stansning. Ett ännu enklare sätt att göra bakverken vackra är färgglatt strössel och sockerpärlor. m e d a n muffin s en s va l n a r vispar Suzanne grädde som hon smaksatt med vit choklad till vad hon kallar fluff. Fluffet kan även smaksättas med godisbilar eller lakrits och användas som fyllning i tårtor. I dag spritsar Suzanne det över muffinsen innan hon dekorerar dem med blommor och sockerpärlor. Plötsligt har vanliga muffins förvandlats till bakelseliknande cupcakes. – Det är roligt med cupcakes eftersom de blir så vackra tillsammans! Det är dags att göra påskharar. Smeten av krossade Oreo-kex och färskost har stått kallt en stund. Vi rullar bollar och fäster med en

dutt smält choklad på rosa plastpinnar. Bollarna doppas sedan i smält candy melts, som finns i många olika färger och som stelnar till ett sockerhölje. – Det går bra med smält choklad också, men candy melts är så lätt att arbeta med och blir hårt och bra när det stelnar, säger Suzanne och fäster öron och nosar på hararna innan hon målar ögon med hushållsfärg. Under dagen hinner hon även göra kokostryffel och kinderägg fyllda med apelsinchokladfluff. n Suzanne Bruks hobby är bakning och bloggen bakebelieve.blogg.se m at lust

Ananas-cup cakes med vit chokladfrosting 2 ägg 2 dl socker 2,3 dl mjöl 2 tsk vaniljsocker 2 tsk bakpulver 75 g smör 0,5 dl mjölk 250 g konserverad ananas

Frosting: 150 g vit choklad 3 dl vispgrädde ev 1 tsk vaniljarom

Förbered frostingen: Värm grädden utan att låta den koka. Smält ner den vita chokladen och rör till en jämn massa. Smaksätt med vaniljarom. Förvara i kylskåp under natten, eller minst 5 timmar. Baka muffins: Sätt ugnen på 200 grader. Skär ananasringarna i små bitar. Smält smöret och ställ åt sidan för att svalna något. Vispa ägg och socker vitt och luftigt. Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver i en bunke, sikta ner i äggblandningen, och rör om. Tillsätt smör och mjölk och blanda till en jämn smet. Rör ner ananasbitarna. Fördela smeten i muffinsformar, använd gärna en muffinsplåt för att ge stadga åt formarna. Grädda i ca 15 min. Låt muffinsen svalna helt. Frosting och dekoration: Vispa upp den kalla chokladgrädden till en fluffig frosting. Spritsa den över muffinsarna. Garnera med strössel eller blommor av sugarpaste.

Cake pop-påskharar 30 st 2 paket Oreos kex 150 g cream cheese 150 g vit choklad eller candy melts klubbpinnar

För dekoration: sockerpasta till öron och nos kristyr eller vit choklad till lim svart hushållsfärg

Krossa kakorna i en matberedare tills konsistensen påminner om malt kaffe. Blanda ner cream cheese och blanda till en smidig deg. Rulla smeten till bollar. Smält lite choklad och doppa ena änden av klubbpinnen i chokladen, trä sedan på en kakboll på pinnen. Kyl klubborna en stund i kylskåp, så chokladen får stelna. Stansa eller skär ut kaninöron i sockerpasta. Smält vit choklad eller candy melts över ett vattenbad. Doppa klubborna i överdraget en och en. Skaka av överflöd och ställ klubban åt sidan. Använd antingen en frigolitbit eller en form fylld med socker för att klubborna ska stå stadigt. Fäst öronen uppe på kaninen innan överdraget stelnat helt. Låt dem torka fast. Rulla små bollar av sockerpasta till kaninens mun. Använd en sockerpärla, eller färga lite sockerpasta, till nos. Sätt samman delarna med vit choklad eller en kristyrblandning av florsocker och vatten. Fäst kaninmunnen på klubban med kristyr. Måla ögon med en pensel och svart hushållsfärg.

Kokostryffel ca 20 st 200 g vit choklad 0,8 dl vispgrädde 15 g smör 1 tsk vaniljpulver 1 dl kokos + 1 dl kokos som färgas med hushållsfärg Hacka chokladen i bitar. Koka försiktigt upp grädden i en kastrull och tag sedan av värmen. Rör ner chokladen i grädden. Klicka i smöret och rör till en slät massa. Smaksätt med vaniljpulver och 1 dl kokos. Låt tryffeln kallna och sedan stelna helt i kyl.

vardagstankar susanne dahl | studentpräst

Det är nu det vänder Jag vill gärna ha kontroll. Jag tycker om att göra upp planer. I morgon, nästa vecka, i sommar när vi får semester – då! Jag skriver i min almanacka och känner mig rätt så nöjd över mitt välplanerade liv. Men nånstans inne i mig gnager en oro, för jag vet att jag aldrig kan veta eller kontrollera. Författaren Håkan Nesser skriver: Livet är så förbannat bräckligt. Och så förbannat normalt ända fram till den där sekunden då allt brister. Så är det. Som en vandring över nattgammal is, sådana är villkoren. Vem vågar ge sig ut? Gå utan att tveka över den tunna isen? Jag erkänner att jag ibland väljer att blunda. Jag tänker: Bara jag använder säkerhetsbälte och cykelhjälm. Bara jag äter näringsrik mat och motionerar regelbundet. Och någonstans inom mig vet jag att det inte förändrar någonting. Det tar inte bort de risker som är en del av livet, det förändrar inte tidens gång, de första grå hårstråna, skörheten. Någon har sagt att: »Livets seger över döden handlar inte bara om påskens tomma grav: det händer när krokusen blommar i den nyss gråa gräsmattan, det är flyttfåglarnas återkomst, det är återseendets glädje, tillit som kan växa på nytt. Det finns mycket som kan verka förlorat i livet men som kan återfinnas på ett nytt sätt.« För mig ger påsktiden hopp – det är nu det vänder. Vårisarna brister. Dagarna blir allt längre. Värmen kommer tillbaka. Isen jag går på är tunn. Det är villkoren med att vara människa. Ändå vet jag att när isen smält ligger vattnet där spegelblankt och klart. En sommarkväll, om några månader, vadar jag ut i det stilla vattnet. Lägger mig ner och låter vattnet bära. Det finns flytkraft så det räcker – jag sjunker inte, jag är buren.

Fördela lite kokos i en plastpåse, tillsätt några droppar hushållsfärg och fyll påsen med luft. Skaka om tills alla flingor är färgade. Forma tryffeln till bollar och rulla dem i kokosen. Ingredienser och material till recepten kan köpas på Panduro och vanlig mataffär.

Bonusrecept: Fyll kinderägg med fluffig apelsinchoklad! > www.tidningenspira.se matlus t o ch va r dag sta nk a r

spira nr 2 • 2014

spira besöker: Öppet hus text Erika H Magnusson | foto Peter Lindegren

Barnen spelar på ägg under sångstunden på Öppet hus i Mariakyrkan. Efteråt blir det fika i Himlafästet, då med riktiga ägg, smörgås och bananhalvor.

Öppet för liten och stor Det är torsdag förmiddag och Öppet hus i Mariakyrkan, en av Svenska kyrkans 20-tal öppna förskolor i Umeå. En handfull föräldrar med barn droppar in i lekrum och skaparverkstad. Barnen plockar ivrigt fram leksaker. Troja Arnesson, fem år, stansar ut solar längs kanten på ett papper. Sedan familjen flyttade till Mariehem då Troja var ett år har hon gått hit med mamma eller pappa och syskon. Mamma Eva Bränström Arnesson sitter på andra sidan bordet mellan sina två yngsta som lägger pussel. − Jag är hemma med barnen på heltid så det är ett sätt att träffa andra. Särskilt roligt är det för mina äldre barn när det också kommer andra stora barn, säger hon. Tanken med Mariakyrkans öppna förskola Öppet hus är att vara en mötesplats. − Vi vill att föräldrar och barn ska känna att det är deras kyrka. Det är bra att det finns öppna förkolor både i kommunal regi och i Svenska kyrkans regi, för mötesplatser är viktiga, säger musikpedagog Carina Sandström.

spira nr 2 • 2014

När barnen lekt en stund tar Carina fram gitarren och tillsammans trippar små och stora till andaktsrummet för sångstund. Himmelen är nära när vi sjunger, när vi sjunger, när vi sjunger, du och jag… − Nu sjunger vi Alla fötter, säger Carina och alla sätter sig i en ring, lägger benen raklånga och viftar till varandra med tårna. Alla fötter, alla fötter, hälsar på varandra. e f t e r n å gra s å n ger är det dags att ta fram en korg som de alltid gör på samlingen. Carina och barnen lägger ut en duk, tänder ett ljus och strör ut plastblommor. Valder Arnesson drar upp en dragkedja på ett mjukishjärta och visar Gudspärlan för de andra, sedan ber de Gud som haver. För Stefanie Leupold Ersson, som ursprungligen kommer från Tyskland, bidrog närheten till Mariakyrkan till att hon och hennes man valde att flytta till Marieberg. − Det har varit ett bra sätt att hitta samhörighet. När vi fick vårt första barn hade vi inga närstående i Umeå. För mig var det en stor omställning att gå från yrkesliv till föräldraledighet. Jag är fortfarande tacksam över att

jag och barnen kan gå hit tillsammans en ledig dag, säger Stefanie. Både Stefanie och Eva har haft öppna förskolan lite som en ingång till fler familjeaktiviteter i församlingen, middag en torsdag i månaden, gudstjänst för stora och små och församlingsläger i Munkviken. − Vi har ingen dold agenda utan hoppas bara att Mariakyrkan ska kännas relevant mitt i livet, säger Carina Sandström. När de andra barnen sprungit från fikabordet söver Eva yngste sonen Pax i vagnen. − För Nike brukar det passa bra att somna när vi går hem vid 12-tiden, säger Eva. n › ö ppe t h us i mar i a k yr ka n När? Torsdagar 9.00–11.30 Var? Mariakyrkan Hur? Föräldrar och barn sjunger, leker, fikar och möts! Fler? Svenska kyrkan har ett 20-tal öppna förskolor i Umeå, både inom stan och i flera byar. Se hela listan på svenskakyrkan.se/umea/stora-och-sma-tillsammans

s p i ra b e s ök er: öp pe t h us i m ariak y rk an

Välkommen till kyrkan! Musik, fortsättning

Kultur och mat

Carlskyrkan 30 år, jubileumsgudstjänst söndag 13 april kl 11.00, Carlskyrkan Lisa Tegby, Mats Pelo, Emma Sjöberg, Kristoffer Hedman.

Lukaspassionen långfredag 18 april kl 18.00, Umeå stads kyrka Oratoriekören under ledning av Jonas Östlund. Förköp: Biljettcentrum.

Passionsandakter måndag 14 - onsdag 16 april kl 19.00, Västerslättskyrkan Erik Holmlund.

Musikcafé lördag 26 april kl 18.00, församlingsgården, Tavelsjö Med ungdomar från kyrkans replokal.

Kakbuffé söndag 13 april kl 12-15, Församlingsgården, Östra Esplanaden 9 Det du betalar tillfaller fastekampanjen »Allt för att utrota hungern«.

Schlagermässa med stora och små söndag 4 maj kl 11.00, Böleängskyrkan Lars-Martin Nygren. Kerstin Olofsson, Johan Wållberg m fl Servering. Regnbågsmässa söndag 4 maj kl 18.00, Ålidhemskyrkan Kyrkan på Campus och Regnbågsgruppen. En gudstjänst som präglas av öppenhet och som firas tillsammans med homo-, hetero-, bi-, trans- och queerpersoner. Gudstjänst med små och stora söndag 11 maj kl 11.00, Backens kyrka Musikalen Dagen det regnade färger. Därefter Tillsammansdag.

Pilgrimsretreat 31/5 - 1/6 Strömbäcks fhs.

Tro, hopp och kärlek

Kyrkmiddag torsdag 24 april kl 16.30-18.00, Ersmarkskyrkan Kom till färdiglagad mat och slipp stöket hemma i köket. Ingen anmälan.

Carlskyrkan Tisdagar 18.00-20.45

After work tisdag 29 april kl 12.00, Carlskyrkan Våffellunch. Anmälan till Sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Även 20/5.

kortkurs i kristen tro.

Mat, föredrag och samtal 29/4, 6/5 20/5 Anmälan och frågor till mats.bohman@ svenskakyrkan.se eller 090-200 2763 Musikafton med flöjtensemblen »Håll klaffen« söndag 27 april kl 18.00, Vasakyrkan Trivselträff tisdag 29 april kl 12.00 Rödåsels bygdegård Musik i vårens tecken med Citronellerna, lunchservering. Valborgsfirande onsdag 30 april. Brasan tänds kl 20.00 nedanför kyrkbacken Tavelsjö Sånger av kyrkans Vårkör, vårtal av Thomas Degerman. Fika/korv serveras i församlingsgården. Vårkonsert lördag 10 maj kl 19.00, Johanneskyrkan, Vännäs Happy Singers, solister och instrumentalister.

Vandring, meditation, reflektion och skapande. Retreatledare: Siv Olsson, präst och Erik Hansson, diakon i Ålidhems församling. Anmälan/information: 090-200 2716 erik.hansson@svenskakyrkan.se

Gökotta torsdag 29 maj Ersmarksberget kl 08.00 Torbjörn Arvidsson, Maria Grahn. Medtag fikakorg. Kapellet Svedjan, Tavelsjö kl 08.00 Thomas Degerman, Johanna Nordgren, kyrkokören. Fika. Röberget kl 08.00 Kyrkorna väst på stan samt Backens kyrka. Johannes Dencker. Hemberget Vännäsby kl 09.00 Per-Ivan Palm, Bodil Johansson och kyrkokören.

Barockkonsert söndag 11 maj kl 18.00, Backens kyrka Gloria av Vivaldi. Gaudium, solister och barockensemble från Midgårdsskolan. Gospelkonsert med Great Joy lördag 17 maj kl 19.00, Vasakyrkan Musikgudstjänst, Dan Andersson-tema söndag 25 maj kl 11.00, Tavelsjö kyrka Sång, musik och bektraktelse, Thomas Degerman, Ingemar Grahn. Vårkonsert med Al Dente söndag 25 maj kl 18.00, Grisbackakyrkan Orgelkonsert lördag 31 maj kl 18.00, Umeå stads kyrka Mattias Wager Konsert söndag 1 juni kl 18.00, Backens kyrka Gregory Maytan violin, Daniel Beskow piano.

Källa av liv

Orgelkonsert lördag 12 april kl 18.00, Umeå stads kyrka Jonas Lundblad.

Carlskyrkan 30 år, jubileumskonsert lördag 12 april kl 19.00, Carlskyrkan Kör, solister och instrumentalister. »Song for Mandela« söndag 13 april kl 17.00, Ålidhemskyrkan Anders Nyberg med musiker, kyrkokören samt barnkörerna Tweens och JoyKids. Musik i stilla veckan tisdag 15 april kl 18.00, Umeå stads kyrka Lisa Oscarsson och Umeå unga vokalensemble. Passionskonsert med Sångkraft onsdag 16 april kl 19.00, Backens kyrka d et h än d e r

Sopplunch med program tisdag 6 maj kl 12.00, Ersbodakyrkan Att vakna till liv igen - en berättelse om kamp och kraftkällor med Lars och Birgitta Sandman. Världens café lördag 10 maj kl 17.00. Temafrukost lördag 17 maj lö 09.00, Carlskyrkan Annmälan till 090-200 27 66. Tillsammansdag för alla åldrar söndag 11 maj kl 11.00-14.30, Backens kyrka

Föreläsningar och samtal »Jag väljer sanningen« torsdag 17 april kl 19.00, Grisbackakyrkan Temakväll om att vara anhörig till person med missbruk/psykisk ohälsa. Nästa tillfälle: 15 maj. »Folkkyrkans kropp« söndag 27 april kl 15-17, Umeå stads kyrka Föreläsning och samtal med Jan Eckerdal i serien Teologiska rummet. Kaffe från kl 14.30.

Bibliodrama

med vandring 24-27 juni

Strömbäcks folkhögskola Kreativ bibliodramaworkshop med enkla rollspel, skrivande, skapande och gemensam reflektion. Vandring i naturen. Frågor: Anna Gradin 070-606 0129 Anmälan: www.sensus.se/umea

Film och utställningar Gud har 99 namn söndag 13 april kl 13.00, Ålidhems bibliotek Invigning kl 13-14 med »Songs for Mandela« mat, mingel och tal.

Musik Stabat mater - A Scarlatti söndag 13 april kl 15.00, Backens kyrka Charlotte Kuisma sopran, Maria Axéll orgel, präst Elisabet Renström.

Påsken i bilder - andakt onsdag 16 april kl 18.30, Tegs kyrka Maria Lundgren.

Retreat 9-11 maj, Kyrkans lägergård Tavelsjö. Anmälan och information: Alli Holmlund 090-200 2810

Meditation, bön och retreat Retreatdag i vårtid lördag 17 maj, Yttersjö Anmälan senast 9/5 till elleonor.johansson@ svenskakyrkan.se.

Ett urval av församlingarnas program i Umeå och Vännäs 10 april - 4 juni. Med reservation för ändringar. Alla kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Gudstjänster och andakter

I lodjurets timma tisdag 15 april kl 18.00, Tegs församlingsgård Dramathriller - film. Boka via www.facebook.com/tegsfilmklubb. Synpunkten onsdag 14 maj kl 19.00, Mariakyrkan Film och samtal. Vårutställning lördag 17 - söndag 18 maj, Carlskyrkan Lokala alster. Öppet lördag 11-15, söndag 12-15. Konst i kyrkorum och Diptyk - av Åsa och Pär Boström, söndag 4 maj kl 11.00, Ålidhemskyrkan Vernissage och konsert i gudstjänst. Utställningen pågår till 1 juni.

Meditation måndagar kl 19.00, Umeå stads kyrka Lugna vatten, meditation torsdagar kl 09.00 Backens kyrka Fika till självkostnadspris.

spira • 2014 spira nrnr 2 •22014

Men ängeln sade till kvinnorna: »Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått« Matteus evangelium kapitel 28, vers 5-6