MOTOR

MOTORER

Att välja bil i dag är svårt med olika motortyper och energiformer. Alla har sina för- och nackdelar. Nya skatter och regler komplicerar valet. Här är ett försök till genomgång.

TEGE TORNVALL

EFFEKTIVARE FÖRBRÄNNINGSMOTORER

Sedan över hundra år drivs bilar med förbränningsmotorer.

I dessa antänds bränsle under tryck och pressar kolvar nedåt i cylindrar. Kolvarna driver en vevaxel som överför kraft till drivhjulen via växellåda och differential. Växellådan anpassar motorns varvtal efter fart och belastning. Differentialen fördelar kraften till drivhjulen.

Två slags bränslemotorer används i moderna bilar. I Otto-motorer antänds bränslet med gnistor från tändstift i toppen av varje cylinder. I Diesel-motorer självantänds bränslet under mycket högt tryck utan tändstift.

Bränslemotorer har många fasta och rörliga delar i komplicerat samspel. Med växellåda och transmission (kraftöverföring) väger hela drivpaketet väger runt 150 kg. I bensinmotorer omvandlas normalt 25-30 procent av tillförd energi till rörelse och i dieselmotorer 35-40 procent. Resten blir värme, som delvis kan utnyttjas för uppvärmning, ventilation och andra kringfunktioner i bilen.

Turbo och bränsleinsprutning under högt tryck höjer verkningsgraden. (Turbo återför avgaser för ytterligare förbränning.) Kommande bensinmotorer kan få 40- 50 procents och dieselmotorer 5060 procents verkningsgrad med både bättre prestanda och lägre förbrukning. Utöver bensin och diesel kan bränslemotorer också drivas med gas och biobränslen som etanol , metanol och biodiesel. Bränslemotorer har bränslet i en separat tank.

ELMOTORN KOMMER TILLBAKA

För över hundra år sedan fanns få bilar, men några drevs elektriskt. Deras enkla, elektriska motorer fick elektricitet från batterier. Precis som i dagens elbilar. En, två eller fyra elmotorer kan sitta inne i bilen med kraftöverföring till drivhjulen - eller också sitta direkt vid drivhjulen.

Elmotorn har en fast och en rörlig del (stator resp. rotor). Mellan dem skapar elström motverkande magnetiska kraftfält, som får rotorn att snurra. En axel överför denna rörelse via transmission till drivhjulen.

Med bara två huvudkomponenter och hög verkningsgrad är elmotorn kompakt, lätt och billig. Dyrare men effektivare blir nya versioner med flera rotorer.

BRÄNSLEN OCH ENERGITILLFÖRSEL

Bilbränslen är dels bensin och diesel från råolja ur marken, dels naturgas från gas ur marken och dels biobränslen som etanol, metanol, biodiesel och biogas från odlade växter.

Råolja är redan i sig ett bränsle men med smutsiga och hälsovådliga avgaser. För fordon raffineras den till bensin eller diesel med högt energiinnehåll. Genom fermentering (jäsning) görs etanol av biomassa i en process som kräver tillförsel av energi. Bränslet etanol innehåller mindre energi än diesel och bensin.

Genom förgasning görs metanol av biomassa som t. ex. skogsavfall. Bränslet metanol innehåller mindre energi än etanol men alstrar däremot energi när det tillverkas.

I rent energiinnehåll kommer diesel högst före bensin, etanol och metanol. Diesel och bensin finns på ca 2.700 svenska mackar, och etanol på ett tusental. Metanol finns inte på marknaden ännu. Gas finns bara på ca 200 mackar.

Av träd, buskar, växtrester samt avfall från hushåll och storkök görs allt mer biobränslen. Men tillgängliga odlingsytor samt avfall och rester räcker inte för allt större efterfrågan i konkurrens med mat och andra behov.

Möjliga reserver är norra halvklotets stora och svårtillgängliga stora barrskogar samt havens föga utforskade resurser av alger och andra växter.

I Jordens inre finns massor med ursprungligt kol. På större djup än där det finns multnade sediment från döda växter och djur nybildas olja och gas av ursprungligt kol under hög värme och högt tryck. Det råder därför ingen brist på olja och gas, men de blir svårare och dyrare att utvinna.

Det ökar behovet av andra energiformer. Mellansteget gas finns som naturgas ur marken och biogas från biologiska rester. Gasbilar drivs med både gas och bensin och behöver en tank för varje. Dyrare, platskrävande och tyngre.

Det är ont om gasmackar, men man kan köra enbart på bensin också. Dock är bensintanken mindre än i rena bensinbilar. Men tillsammans ger gas + bensin lång räckvidd.

Alternativet till bränslen är eldrift. Mest lovande är eldrift för stads- och närtrafik med korta sträckor utan buller och orenade utsläpp.

Svårare är det med eldrift för längre sträckor. Bilar får elektricitet från antingen batterier eller vätgasdrivna bränsleceller. Batterier är tunga, dyra och energifattiga. Vätgas finns ännu bara på Arlanda samt i Göteborg, Mariestad och Sandviken. Ett rikstäckande nät av vätgasstationer är ännu avlägset.

Mellanformen laddhybrider har både bränsle- och elmotor. Batteriet räcker oftast för dagskörning i närtrafik. På längre sträckor tar bränslemotorn över.

Elbilar ger 60.000 kronor bonus vid inköp. CO2-utsläpp upp till 70 g/ km ger bonus 10-60.000 kronor (laddhybrider). Gasbilar ger 10.000 kronor bonus. För CO2-utsläpp över 95 g/km belastas nya bilar i stället med högre vägskatt (malus), som för törstiga kan bli över 10.000 kronor.

Bonus-malus gäller inte bilar registrerade före 1 juli 2018. Bonusen lär minskas eller avskaffas om några år av statsfinansiella skäl. Vägskatten lär också justeras.

försäljning.orustengineering.se

BOUTIQUEHOTELL

Den 1 juli öppnar Ruth Stockholm med 62 rum i Hotel Hanssons gamla lokaler på Surbrunnsgatan. Bakom det nya hotellet ligger familjen Pettersson som sedan tidigare har förädlat Hotel Frantz vid Slussen. Det nya hotellet utstrålar en våningskänsla där mustiga färgval och specialritade snickerier och möbler bidrar.

För knappt två år sedan öppnade familjen Pettersson, Hotel Frantz, ett litet intimt boutiquehotell, mitt i den klassiska Slussen-siluetten. Strax innan pandemin lamslog världen förvärvade familjen ännu ett hotell, Hotel Hansson, beläget i Vasastan i ett hus från slutet av 1800-talet. Med de två systrarna Ellen och Tea i spetsen, har familjen nu varsamt renoverat och förädlat fastigheten för att den 1 juli kunna öppna dörrarna för såväl inresande till Stockholm som för stockholmaren själv.

– Det känns som att vi har ett hotell med världens bästa läge men ingen som känner till det och det vill vi nu ändra på. Därför har vi försökt att skapa en inbjudande känsla i alla allmänna ytor. Här ska man bara vilja komma och hänga, säger Tea Pettersson.

Tillsammans med designduon Jonathan Söderblom och Nina Kullberg bakom Hippo-Ray har så gott som alla möbler och snickerier specialritats för hotellet. Tanken är att det ska kännas som att komma hem till någon, vare sig det är i själva hotellrummen eller i lobbyn/ loungen. Ett varmt möte mellan tyger och mustiga färgval bidrar till den känslan.

– I Vasastan bor drygt 60 000 människor, samtidigt som stadsdelen är relativt underutvecklad när det kommer till inbjudande boutiquehotell. Med Ruth Stockholm blir det ändring på det och vi säger själva lite skämtsamt att vi kommer med värmen till Sibirien, säger Tea Pettersson.

Förutom sina 62 rum kommer hotellet från start att ha en inbjudande bar och lounge där man kan ta alltifrån en kaffe, ett glas, till något mindre att äta. Gräddtårta och alkoholfritt bubbel blir precis som på Hotel Frantz, signaturen för hotellets frukost. Till hösten öppnar även hotellet en egen restaurang där konst kommer spela en central roll. Att våga satsa allt mitt under den största hotellkrisen i modern historia kan nog för de flesta kännas övermodigt men inte för de två hotellsystrarna, Ellen och Tea Pettersson som mer eller mindre fostrats i hotellkorridorer. De två systrarna växte upp i Vadstena och familjen har tidigare drivit hotell i Vadstena, Motala och Linköping.

– Vi har mamma och pappa i ryggen bakom detta beslut och vet ju att det kommer en ljusare morgondag. Att vi då står helt redo och rustade med en hotellprodukt i toppklass kommer att göra oss starkare på lång sikt, avslutar Tea Pettersson.