Nyheter
Ord som broar och barriärer När hörde du senast en forskare formulera en slagkraftig oneliner eller tvärsäkert konstatera att så här ÄR det? Nja, forskare uttrycker sig oftast försiktigt med ibland ett krångligt språk. – Det finns en motsättning mellan det vetenskapliga kravet på att det man säger ska vara väl underbyggt och det mer journalistiska behovet att förenkla. Men de båda förhållningssätten kan ändå ofta mötas, menar Hans Landqvist. DET ÄR INTE konstigt att forskare har
speciella sätt att uttrycka sig på, säger Hans Landqvist, universitetslektor i svenska och en av redaktörerna för den kommande andra upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (se GU Journalen nr 4 2019).
46
GUJOURNALEN MARS 2020
– Alla expertgrupper har sitt språk, tänk bara på hantverkare som kan ställa mer eller mindre besvärliga frågor när du vill ha något gjort därhemma. Men det vetenskapliga språket är lite speciellt. Å ena sidan är språket forskarens främsta verktyg för att uttrycka sig så exakt och otvetydigt som det bara går. Å andra sidan handlar forskning om ett tålmodigt sökande efter ny kunskap, vilket leder till att gammal kunskap ibland måste revideras eller helt avfärdas. Därför kan det finnas anledning att vara språkligt försiktig. Eftersom forskare vet att de sällan kan vara tvärsäkra skriver de mer eller mindre ofta något i stil med ”Resultatet kan, i alla fall hittills, inte ge grund för helt säkra slutsatser om möjliga tillämpningar”. – För den som är ovan blir en sådan formulering förstås ganska svårbegriplig. Språklagens så kallade klarspråksparagraf säger att språket i offentlig verksamhet
”ska vara enkelt, klart och begripligt”, men i alla fall hittills har ingen krävt att den paragrafen ska tillämpas också på forskares vetenskapliga artiklar. BÄSTA KRITERIET PÅ att någon verkligen kan sitt ämne är ofta att personen kan berätta om det på ett begripligt sätt för utomstående, menar Hans Landqvist. – Men självklart kan komplexa sammanhang inte alltid göras hur enkla som helst. Forskaren får ju inte heller förenkla så mycket att resultaten förvanskas. Om forskare har svårt att göra sig förstådda i möten med icke-forskare, kan faktiskt samma sak gälla även för samarbeten mellan forskare. – Forskare med olika kompetenser kan gå samman för att försöka lösa ett problem och då måste de förstås kommunicera med varandra. I början av året kom en uppmärksammad nyhet
