Reportage
Samarbete för samverkan Till högskolans uppgifter hör att samverka med det omgivande samhället, informera om verksamheten samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Men hur ska det gå till i praktiken? IMP heter ett projekt, lett av GU och Chalmers, där 18 parter samverkar för att ge ett svar på den frågan. FINNS DET ETT naturligt samband mellan innovation,
nyttiggörande och forskning? Åtminstone hoppas våra politiker det, påpekar Ulf Petrusson, föreståndare för Institutet för innovation och samhällsförändring vid juridiska institutionen, Handelshögskolan. – Oavsett utmaning, som att stora företag lämnar Sverige, att segregationen ökar eller att klimatet blir varmare, hoppas man på högskolan. Med rätt stöd ska lärosätena skapa innovationer som ger nya företag eller löser miljöproblemen. Och självklart vill vi bidra till ett bättre samhälle. Men lärosätenas samhällsengagemang handlar också till viss del om egenintresse, påpekar Fredrik Hörstedt, vicerektor på Chalmers. – Genom att uppfattas som relevanta attraherar vi studenter, forskare, samarbetspartner och finansiärer. Det är också genom samverkan som vi får en djupare kunskap om det vi forskar om. Nyttiggörande uppfattas ofta handla om teknik och patent.
– MEN NÅGOT SOM många kanske inte tänker på är att vi ägnar oss åt nyttiggörande varje dag, när vi undervisar, påpekar Fredrik Hörstedt. Också en statsvetare som skriver ett debattinlägg eller en sociolog som bidrar till en utredning ägnar sig åt nyttiggörande. Men samverkan och nyttiggörande handlar också om vilken roll ett fritt och öppet universitet ska spela i en allt mer digitaliserad och globaliserad värld. – Man kan tala om fyra logiker när det gäller universitetets ansvar gentemot samhället, förklarar Ulf Petrusson. Den första är att forskarna ska ägna sig åt fri och öppen kunskapsbildning, till glädje för hela mänskligheten. Den andra logiken handlar om att kunskapen ska göras tillgänglig för dem som har användning för den,
36
GUJOURNALEN HÖSTEN 2020
så att exempelvis nya behandlingsmetoder kommer vården till del. – Den tredje logiken är innovation, som att fram ställa nyttig teknik eller skapa projekt inom offentlig eller privat sektor. Den fjärde logiken handlar om digitalisering och om att bygga kunskapsplattformar som bidrar till utveckling av hela samhället. – Alla pratar om det stora inflödet av data, men frågan är hur vi ska hantera informationen på ett öppet och tillgängligt sätt. Svensk nationell datatjänst är en del i detta stora och viktiga nyttiggörande. Även om lärosätena alltid ägnat sig åt nyttiggörande på olika sätt var det först 2009 som nyttiggörande och samverkan skrevs in i högskolelagen. – När det gäller utbildning och forskning har vi, sedan decennier tillbaka, ett väl utvecklat och beprövat system för kvalitetssäkring, påpekar Fredrik Hörstedt. Men när det gäller nyttiggörande är vi inte riktigt där. PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET finns stödfunktionen Forsknings- och innovationskontoret som bland annat arbetar med hur samverkan, innovation och nyttig görande kan bli en naturlig del av den akademiska miljön. IMP-projektet, som startades för tre år sedan, har nu breddat samverkansarbetet med andra lärosäten inom detta område. – Vi behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt utan kan lära av varandra, menar Fredrik Hörstedt. Därför inleddes projektet med en analys av var varje deltagande lärosäte befinner sig i nuläget. Sedan har olika arbetspaket skapats med fokus på immateriella rättigheter, forskningssed och etik. IMP har också fungerat som ett forum för dialog, kritik och diskussion av riktiga case. Olika team har byggts tvärs över lärosätena, en handfull pilotprojekt och utbildningsprogram har startats. I början av november avslutas projektet med en slutkonferens. – Det vi lärt oss av IMP och andra projekt och utredningar som pågår inom området kommer ligga till grund för hur vi optimerar vårt arbete på Göteborgs universitet kring dessa viktiga frågor, säger vicerektor Göran Landberg. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
