Folk
– Hit har bara ett litet antal personer behörighet. Men det är sällan någon är här, det mesta styrs ju på distans, säger Göran Ivarsson som är ansvarig för GU:s maskinhallar.
Kraschen bakom galler De två stora serverhallarna kan beskrivas som GU:s hjärta – här finns de stora IT-systemen, e-posten och lagring. Utan dessa skulle inget fungera. I en av dessa fann man flera trasiga diskar som kraschat samtidigt, vilket orsakade e-posthaveriet. DET BULLRAR HÖGT av alla fläktar, som drivs av två gigantiska kylanläggningar, och överallt blinkar processorer och hårddiskar. Det finns kalla och varma zoner som ska säkra cirkuleringen av luft. Tusentals nätverkssladdar och kablar har dragits över hela hallen, i ett system som ser oöverblickbart ut för vem som helst. Men det här härifrån som alla IT-system körs och all data lagras. Just här upptäcktes en trasig disk som blivit reparerad. Men exakt vad som har hänt, kan inte Göran Ivarsson, IT-infrastrukturspecialist, gå in på. – Jag vet faktiskt inte. Jag har övergri-
pande ansvar för maskinhallarna men vad som har hänt i det här fallet har jag lite information om förutom vad som står på Medarbetarportalen, det vill säga att det beror på ett inbyggt mjukvarufel i diskarna. I början av 2000-talet inträffade en e-postkrasch som slog ut allas e-post under cirka två veckor. Men sedan dess har inget allvarligt hänt. Förutom ett strömavbrott för cirka 10 år sedan då hela stadsdelen drabbades av ett längre strömavbrott, men maskinerna kunde startas igång utan problem. Göteborgs universitet äger två stora maskinhallar, en i centrala stan och en på Medicinareberget. Därutöver finns det tre mindre hallar på olika ställen som i huvudsak säkrar forskningsdata. Maskinhallen är klassad som högriskanläggning och det krävs passerkort för att komma igenom de tre dörrarna, varav den innersta delen bakom ett galler rymmer alla processorer och hårddiskar.
Exakt var de finns är säkerhetsklassat, berättar Göran Ivarsson. – Avancerad IT-säkerhet är grunden i vår verksamhet. Det är skapat för att vara så driftsäkert som möjligt, det får inte stanna. BÅDA BYGGDES 2004 och tanken är att om en skulle slås ut ska den andra gå in och göra en back-up och driva alla systemen. Hur mycket lagringsutrymme som finns går inte riktigt att svara på, menar Göran Ivarsson, förutom att det finns stor ledig kapacitet. Inte heller går det att svara på hur mycket ström som alla maskiner och kylanläggningar drar per år. – Vi har jobbat hårt för att det ska vara så snålt som möjligt. Anläggningen i centrala stan drar cirka 200 000 kWh per år, vilket motsvarar förbrukningen för ett 10-tal hus. Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg
GUJOURNALEN HÖSTEN 2020
65
