GU ökar sitt sparade kapital ytterligare GU klarar sitt utbildningsuppdrag för första gången på åtta år. Samtidigt tyder det mesta på att universitetet även i år kommer att gå med överskott och därmed öka sitt sparade kapital. FÖR HELA ÅRET beräknas ett
överskott om 30 miljoner kronor. Det är bättre än väntat och beror främst på ökade studieprestationer, mer bidragsintäkter och lägre kostnader än planerat. Det visar den ekonomiska uppföljningen efter årets första åtta månader, den så kallade tertialrapporten, som presenterades för universitets styrelsen i mitten av oktober. – Att universitetet klarar sitt uppdrag inom utbildning är jag mest glad för, säger ekonomidirektör Peter Tellberg. Alla fakulteter, utom Sahlgrenska akademin, kommer att nå sina utbildningsuppdrag. Årets prognos på plus 30 miljoner kronor ska dock tas med en nypa salt, betonar Peter Tellberg. – Med tanke på att vi omsätter sju miljarder kronor så är 30 miljoner relativt lite. Fast jag är säker på att det blir ett positivt resultat, frågan är bara hur mycket.
UPPFÖLJNINGEN visar att per-
sonalkostnaderna ökar med 77 miljoner kronor, men det beror inte på fler anställda, menar Peter Tellberg. – Vi ser en väldigt liten minskning jämfört med samma period förra året. Det kan låta lite märkligt att vi klarar vårt uppdrag för första gången på åtta år samtidigt som vi har fått utökade uppdrag under året men utan att anställa fler lärare. En av ljuspunkterna är att forskningsbidragen fortsätter att öka, det gäller framför allt svenska givare.
– Det är en förbättring med 25 procent. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse står för den största ökningen, 66 miljoner, därefter kommer Cancerfonden med 22 miljoner. Att forskningsintäkterna ökar, liksom att vi antar fler studenter, kan man se som en kvalitetsindikator. Det innebär att det balanserade kapitalet fylls på med uppskattningsvis 30 miljoner kronor och att det vid årets slut uppgår till drygt 1,2 miljarder kronor. Den allra största delen av dessa pengar, runt 900 miljoner kronor, är låsta till uppdrag inom forskning som ännu inte genomförts. MEN ATT CORONAPANDEMIN skulle
ha någon större effekt på ekonomin, det tror inte Peter Tellberg på. – Förvånansvärt lite faktiskt. Man hade trott att det skulle bli en stor påverkan men så har det inte blivit. En farhåga var att det skulle komma betydligt färre utländska betalande studenter till GU men det stora tappet har uteblivit. Det är bara en liten minskning jämfört med 2019. Även om det ekonomiska läget i stort är stabilt finns det stora skillnader mellan fakulteter, institutioner och forskargrupper. Fortfarande har Humanistiska fakulteten ett tufft ekonomiskt läge. Förra året beslöt universitetsstyrelsen att skjuta till 10 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023 för att klara omställningen och den kraftigt ökade hyreskostnaden. Fast den senaste uppföljningen visar på en snabb återhämtning. Från att ha budgeterat ett resultat på minus 17 miljoner kronor är prognosen nu nere på minus 3 miljoner kronor för hela året. – Fakulteten har gjort en väldig uppryckning och är nästan i balans. På forskningssidan ser det bra
ut men den största förklaringen är den ökade studenttillströmningen. Mer välfyllda kurser påverkar ekonomin väldigt positivt. Gemensamma förvaltningen (GF) har också ett besvärligt läge. Prognosen pekar på ett underskott om 31 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner sämre än planerat. – Det har inte hänt över en natt. GF har haft ökade kostnader över tid vilket sammanfaller med utökade uppdrag som inte ryms i den budget man har.
Att forskningsintäkterna ökar, liksom att vi antar fler studenter, kan man se som en kvalitets indikator. PETER TELLBERG
DET STÅR KLART att en extern utredare kommer att utreda dagens modell för finansiering av Gemensamma förvaltningen och UB inför budgetåret 2022. Dess utom har det lagts ett sparkrav på GF på 30 miljoner kronor under åren 2021–2022, vilket motsvarar en besparing 6,4 procent. – Det är väl inte så lyckat att göra både och just nu, påpekar Peter Tellberg. Trots ett positivt resultat finns det utmaningar och ett osäkert läge. Det gäller framför allt innehållet i forsknings- och innovationspropositionen som nyligen presenterats. – Den kan ge stora möjligheter men risken är att pengarna kommer sent på året och att vi inte hinner fördela och förbruka dem i tid. Allan Eriksson
Fakta PROGNOS FÖR 2020 (MKR) Humanistiska fakulteten -3 Samhällsvetenskapliga fakulteten 18 Handelshögskolan -7 Utibldningsvetenskapliga fakulteten 16 Naturvetenskapliga fakulteten 5 Sahlgrenska akademin 30 Konstnärliga fakulteten -5 IT-fakulteten -4 Gemensamma förvaltningen -31
GUJOURNALEN HÖSTEN 2020
9