Fokus | Ukraina
Hjälper till med katastrof hantering Redan 2015–2016 etablerade medarbetare vid Sahlgrenska akademin utbildningar i kata strofmedicin i Ukraina. Det handlar om två modeller, en enklare om organisation, ledarskap och samverkan, samt en bredare där sjukvården tränas i samverkan med medicinskt beslutfattande. – Enligt de rapporter jag fått från Ukraina har de stor nytta av utbildningarna nu, förklarar Amir Khorram-Manesh, docent i kirurgi med inriktning mot katastrofmedicin. Det var 2015, i samband med Rysslands annektering av Krim, som en internatio nell grupp experter på uppdrag av EU kom till Kyjiv och Charkiv för att starta en ukrainsk akademi för kris- och kata strofhantering. Bland dem fanns Amir Khorram-Manesh, docent i kirurgi, som tillsammans med svenska kollegor har genomfört olika övningsmodeller i ett antal länder. – Vi började med att undersöka vilken beredskap för katastrofhantering som fanns på plats och träffade företrädare för både sjukvårdsministeriet och sjuk husen. Det visade sig att det inte fanns någon större samverkan mellan exempel vis sjukvård, räddningstjänst, polis och militär. Också korruption och oförmåga att använda resurserna optimalt skapade problem. Besöket ledde till fortsatt arbete under
28
GUJOURNALEN MAJ 2022
två år vid de stora universiteten i Kyjiv och Charkiv, berättar Amir Khorram-Manesh. – En sak jag lärt mig under mina många år som läkare inom internationell katastrofmedicin är att inte peka med hela handen. Istället gör vi övningar där deltagarna själva kommer underfund med var problemen finns, exempelvis när det gäller logistik och samordning av ambulanser.
Sedan slutet av 2016 finns också en
masterutbildning i Charkiv. Krishantering en lärs ut enligt två svenska metoder: dels en grundläggande trenivåsamverkans modell, utvecklad av bland andra Eric Carlström vid GU, dels den mer omfat tande MACSIM-metoden som tagits fram av Sten Lennquist i Linköping. Alla de grupper som måste samverka i en kata strofsituation, från administratörer till sjukvårdspersonal, medverkar i olika grad. Tre saker är viktiga i en katastrof, påpekar Amir Khorram-Manesh. – Tydligt ledarskap, en trygg plats för personalen att arbeta på, samt förmåga att prioritera. Det sistnämnda har vi svenskar svårt för, vi tycker ju att alla har rätt till vård. Men i krig är det den utilitaristiska principen som gäller, alltså största möjliga nytta för största antal patienter. Även i den vanliga vården kan det vara betungande att fundera över om man verkligen gjort rätt; det är ännu vär re i en katastrofsituation där personalen hela tiden ställs inför uppgiften att snabbt fatta beslut trots otillräckliga resurser och dåliga förhållanden. Amir Khorram-Manesh har viss kontakt med sina kollegor i Ukraina som
menar att de har stor nytta av de utbild ningar de gått. – Men det är bedrövligt att nås av bil der på sönderbombade kvarter i Charkiv och Kyjiv där jag själv promenerat för bara några år sedan. Och det är alldeles förfärligt att ryssarna driver ett hybrid krig där fokus ligger på civila mål och infrastruktur utan hänsyn till mänskliga rättigheter. Men ukrainarna är uthålliga och vana vid svårigheter.
