Reportage
Facebook som forskardröm Han har skrivit om radikala anti-koloniala och anti-fascistiska transnationella organisationer och nätverk under mellankrigsperioden, om muslimer i Ghana och om svensk slavhandel. Nu är Holger Weiss, professor i allmän historia vid Åbo Akademi, gästprofessor vid GU och bland annat upptagen med att färdigställa en bok om pliktallmosor i Ghana. Pliktallmosor, eller zakat, är den tredje av islams pelare, och något en muslim är skyldig att ge. Holger Weiss forskar sedan 1999 om hur detta går till i Ghana, ett i huvudsak kristet västafrikanskt land men där cirka 20 procent av befolkningen är muslimsk. Dels finns stora nationella organisationer som ägnar sig åt ideellt arbete, varav den största är Zakat and Sadaqa Trust Fund of Ghana som starta de sin verksamhet 2010. Dels finns små privata initiativ och det är dessa Holger Weiss intresserat sig för på senare tid. – Det var faktiskt tack vare covid-19 som jag fick upp ögonen för de här min dre rörelserna, berättar han. På grund av pandemin tvingades jag ställa in en planerad forskningsresa till Ghana och började därför leta på internet efter andra sätt att fortsätta mina studier. Bland annat undersökte jag sociala medi er och upptäckte då att ideella organisa tioner ofta finns på Facebook. Det väckte min nyfikenhet och fick mig att kolla upp allt fler småorganisationer som jag aldrig skulle ha upptäckt annars. Nu har jag studerat hela 480 stycken. Det Holger Weiss upptäckte var att det ofta är ungdomar som ligger bakom de små och tillfälliga ideella organisationerna.
38
GUJOURNALEN MAJ 2022
– Ofta handlar det om insamlingar i samband med någon av islams stora högtider: ”id al adha”, alltså offerdagen, eller ”id al fitr”, då slutet på fastan firas. Ungdomarna kör kampanjer på Facebook och delar ut flygblad och pengarna de får in går för det mesta till något konkret, exempelvis till ett barnhem eller till mat åt de fattiga. Välgörenhet som bygger på att människor skänker pengar eller andra gåvor är ofta svår att kontrollera. Är det
Det är ju en dröm för en historiker att hitta ett så dant levande arkiv ... HOLGER WEISS
verkligen säkert att insamlingarna ham nar hos de behövande?
– Därför är det intressant att de Facebook-grupper jag undersökt är så transparenta och öppna. Man publicerar listor på vem som bidragit med vad och lägger ut videor på hur långt ett projekt kommit. Det är ju en dröm för en histori ker att hitta ett sådant levande arkiv med bilder, uttalanden och långa berättelser att bara ta del av! Ett skäl till att Facebook-kampanjer fungerar är mobiltelefonen, förklarar Holger Weiss. – När jag 1999 var i Ghana för första gången var det fortfarande så att man måste köpa telefonkort för att kunna ringa i en telefonkiosk. Internet fanns bara i särskilda internetkaféer. När jag åter kom dit året därpå var redan allt
förändrat: internetkaféerna hade slagit igen och jag var nog den ende som inte hade mobil! Utvecklingen i landet har gått otroligt fort även ekonomiskt. Idag är Ghana ett medelinkomstland, vilket är svårt att tro eftersom att det var mer eller mindre bankrutt för bara fyrtio år sedan. Hur pandemin drabbat landet vet jag dock inte, bara att den lett till stora problem. Att skramla ihop pengar till ett behjär tansvärt ändamål är en sak. Att upprätt hålla viktiga samhällsfunktioner, som skolor och sjukhus, kräver något mer, antingen offentligt stöd eller stöd från en stor välgörenhetsorganisation. – Ändå tror jag att de här mindre initiativen är viktiga, inte minst för att få människor att känna att de själva kan påverka samhället och göra det bättre.
Under våren är Holger Weiss gästforska
re vid institutionen för historiska studier. Han kommer att bidra på ett ganska brett sätt när det gäller både forskning, utbildning och populärvetenskap. Bland annat har han hållit en kurs om slaveriets globala historia samt ska föreläsa om slavhandel och slaveri under svensk flagg på 1700- och 1800-talen. – Eftersom jag befinner mig i Göteborg tänker jag också passa på att fördjupa mig i en annan för allmänheten ganska okänd händelse: sjöfolksstrejken 1933. Den utlöstes av kraftiga lönesänkningar och leddes av internationellt organiserade kommunister. Att den inte är lika känd som strejken i Ådalen 1931 beror på att polisen denna gång höll sig avvaktande. Jag kommer att ge en föreläsning om detta i maj som är öppen för alla intresserade.
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
