Folk
Ingen lugn stund under pandemin Pandemin innebar en stor kraftsamling för både sjukvård och forskning. Infektionsläkaren och forskaren Magnus Gisslen befann sig på infektionskliniken på Sahlgrenska sjukhuset – mitt i stormens öga. – Det har varit omtumlade på många
Samtidigt som han jobbade närapå oavbrutet med både patienter och forsk ning, var han även tillgänglig för medier och gjorde intervjuer nästan dygnets alla timmar. En rolig del av uppdraget, menar han. Men också nödvändig. – Informationen som går ut till allmän heten måste vara korrekt. Det här har varit en svår utmaning för journalister också, eftersom få har haft någon förkun skap och många tvingades sätta sig in i området väldigt snabbt. Många journalis ter har gjort ett imponerande jobb. Han har även fått känna av hur medie
46
Foto: JOHANNA EWALD ST. MICHAELS
sätt. Jag har aldrig någonsin jobbat så mycket som jag har gjort under de här två åren. Magnus Gisslén är professor i infek tionssjukdomar vid Sahlgrenska akade min och delar sin tjänst mellan forskning och kliniskt arbete som överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Uni versitetssjukhuset. Han har en lång forsk ningskarriär i ryggen och har tidigare varit ansvarig för hiv-vården i Göteborg. Sedan 2020 basar han även för covid-19vården. När han ska försöka summera tiden kan han konstatera att han under den första intensiva fasen i stort sett jobbade all vaken tid med patientarbete, covid forskning och samtidigt noggrant följa den vetenskapliga litteraturen. – Mycket har varit eländigt under pandemin, många har varit svårt sjuka eller förlorat sina anhöriga. Men för mig som forskare och läkare har det varit professionellt spännande att ta del av den snabba kunskapsutvecklingen som har skett under den här perioden.
- Pandemin var förstås eländig men professionellt var den spännande, säger Magnus Gisslén.
rapporteringen kränger åt alla möjliga håll. Och att alla journalister kanske inte alltid hör av sig med frågor som knyter an till hans expertis. Exempelvis när man i Göteborg, kanske som första stad i världen, tog beslutet att sluta använda malarialäkemedlet Klorokin för att behandla covid.
– Det var i samma veva som Donald
Trump gick ut och lovordade Klorokin. Då ringde journalister från USA och bad mig kommentera amerikansk politik och Donald Trump. Samtidigt är det nästan svårt att förstå hur snabbt vetenskapen har utvecklats, och hur mycket som faktiskt har åstad kommits inom forskning och sjukvård de här åren, menar han. Många olika ämnesgrupper och discipliner har lagt om sin forskning till covid, i takt med att en stor mängd artiklar har publicerats. Allmänheten har kunnat ta del av det komplicerade forskningsläget nästan i realtid. Något som har satt sina spår i debatten, menar Magnus Gisslén. – Tonläget i diskussionerna har tyvärr många gånger varit väldigt uppskruvat. Man har kunnat bli ansatt bara av att
förhålla sig vetenskapligt neutral och påpeka att många orsakssamband är komplexa och att enkla åtgärder säl lan utgör hela lösningen, något som är självklart i de flesta andra vetenskapliga sammanhang. En annan lärdom, som pandemin har fört med sig, är hur tydligt det har blivit att all vård som bedrivs ska vara veten skapligt förankrad, konstaterar han.
– Mycket av det vi gjorde i början, när
det ännu inte fanns forskningsresultat, var felaktigt. Det blev tydligt hur viktigt det är att klinisk verksamhet har ett vetenskapligt förhållningsätt. Nu när läget är lite lugnare hoppas han kunna gå tillbaka till sin egen hiv-forskning igen. – Jag tycker att den forskning vi håller på med är väldigt spännande och har suc cessivt börjat återuppta de studier och forskningssamarbeten som legat vilande. Även om jag kommer fortsätta med en del covid-studier hoppas jag kunna lämna över mer och mer av denna forskningen till andra.
Hanna Jedvik GUJOURNALEN MAJ 2022
