Nyheter Fokus | Undervisningsmodeller
Margareta Jernås tycker att ALC-salen lämpar sig väl för interaktiv undervisning.
Att blanda föreläsningar med olika aktiviteter anses vara ett lyckat koncept. Föreläsningar mixat med aktiviteter tros vara bästa sättet att nå fram till studenterna. Nu återvänder lärare och studenter till campus från en tillvaro på Zoom. Sedan 2015 är studentcentrerat lärande
inskrivet i GU:s policy för pedagogisk utveckling. Undervisningen ska utformas så att den ger studenterna en aktiv roll i lärprocessen. Förhållningssättet betonar vikten av studenternas eget engagemang i sitt lärande. – För att svara upp mot målet, kan olika metoder tillämpas, säger Margareta Jernås och Sylvi Vigmo, som är pedagogiska utvecklare på PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande). Pedagogens vackra lokaler i centrala Göteborg har sakta börjat vakna till liv efter ett och ett halvt års törnrosasömn. Den fysiska undervisningen har dragit igång och ljuset i kontorsrummen på de övre våningarna har tänts igen. Precis som för de flesta andra på universitetet har Margareta Jernås och Sylvi Vigmo en minst sagt annorlunda period bakom sig. Samtidigt som alla medarbetare har arbetat hemifrån har under-
34
GUJOURNALEN NOVEMBER 2021
visningsmetoder och digitala lösningar utvecklats i rekordfart. – Från en dag till en annan var lärarna tvungna att överföra all undervisning till Zoom. Distansundervisningen medförde utmaningar och undervisande personal tvingades tänka om och undervisa på andra villkor, säger Margareta Jernås.
Men mycket har hänt sedan pandemin
startade och lärarna har kontinuerligt utvecklat sin undervisning via digitala plattformar. Och trots att knappt någon har träffat sina studenter i undervisningssalar har den digitala närvaron varit förvånansvärt hög. När studenterna nu återvänder till campus blir undervisningen återigen av en mer blandad karaktär. – Det finns en mångfald av undervisningsmetoder och det är alltid upp till varje lärare att välja vilken metod som passar bäst för ämnet och syftet med undervisningen, säger Sylvi Vigmo.
För den lärare som vill använda sig
av kollaborativa lärandeformer är peer learning, fallmetodik och undervisning i ALC-salar de vanligaste. Active Learning Classrom (ALC) är en metod som växte fram i Minnesota i USA i början av 2000-talet för att öka studenternas aktivitet under lektionerna. I dag har GU ett tiotal ALC-klassrum på
de olika fakulteterna, varav två av salarna finns på Pedagogen. Margareta Jernås berättar att hon ofta utnyttjar ALC-salarna när hon har utbildning för sina kollegor. – Lokalerna har runda bord med plats för sex personer. Alla bord är försedda med datorskärmar vars innehåll kan projiceras på en skärm på väggen för att alla i rummet kan ta del av det, förklarar hon. Varje grupp får en uppgift att genomföra och det är diskussionerna som växer fram i rummet som är det centrala. Läraren har ingen traditionell föreläsarroll utan vandrar runt mellan grupperna för att stötta deltagarna. – ALC-undervisningen lämpar sig bra för kollaborativa lärandeformer eftersom det skapas en interaktion mellan gruppdeltagarna när de ska lösa en uppgift, säger Margareta Jernås.
Att jobba med fallbaserat lärande, utifrån en verklighetstrogen händelse eller ett fall, är också en form av peer learning. Då handlar det om att tillämpa den faktakunskap och den erfarenhet studenterna har i ett autentiskt sammanhang. – Aktiviteten bygger på att studenterna ska lära sig analysera, argumentera, bedöma och göra konsekvensanalyser, säger Sylvi Vigmo. Lotta Engelbrektsson
Foto: JOHAN WINGBORG
Mix bästa sättet att nå fram
