Ekonomi och arkeologi går ihop Foto: JOHAN WINGBORG
– När någon frågar mig vad jag arbetar med svarar jag att jag studerar ekonomiska system i förhistorien. Hur gör jag det? Ekonomi handlar inte om idéer, utan om materiella ting; människor som arbetar, saker som produceras, utbyte av varor. Inget ämne passar så bra för arkeologiska studier som ekonomi, förutom möjligen dna-undersökningar. Det förklarade Timothy Earle vid Felix Neuberghföreläsningen i mitten av oktober. Ekonomi handlar om att söka svar på
frågan ”Hur?”, berättade Timothy Earle, professor emeritus i antropologi vid Northwestern University, USA. – Hur får man människor att avstå från personlig frihet för att exempelvis bygga de tempel, fästningar, terrasserade sluttningar, vägar och akvedukter som Inkariket är så berömt för? Svaret är stapelekonomi. Imperiet hade lagt under sig en massa mark från erövrade områden men erbjöd de besegrade människorna att arbeta med jorden för att klara sitt uppehälle. I gengäld anlitades de som arbetskraft i Inkarikets olika byggprojekt. Eftersom Inkarikets välstånd inte byggde på handel med fjärran länder utan på inhemsk produktion finns sällan särskilt många prestigeföremål från den tiden att förevisa i museer, inte ens i Peru. Annat är det att besöka National museet i Köpenhamn. Mängden föremål från dansk bronsålder är överväldigande, förklarade Timothy Earle. – Skandinavien, med sin låga befolkningstäthet, hade en annan sorts ekonomi. Den byggde på handel med värdeföremål, som är lättare att kontrollera ju mer långväga varorna transporteras och som också värderas högre ju mer exotiska de uppfattas som. Lojalitet skapades med hjälp av gåvor. Typexemplet är feodalherren som ger sin vasall ett svärd och på så sätt gör vasallen evigt skyldig att tjäna honom. Samtidigt verkar endast en mindre del av skandinaverna ha ägt den jord de brukade. Ett sätt att
Rektor överlämnar en gåva.
betala för bruket av marken kan ha varit att delta i byggandet av de båtar som var nödvändiga för långväga handel, vilket ju påminner om förhållandet i Inkariket. Olika sätt att hantera ekonomiska transaktioner kunde alltså blandas. Ytterligare ett ekonomiskt system är det där varor byts mot pengar.
– Mynttillverkning kräver en välfungerande stat och är därmed ingenting vi finner i förhistoriska samhällen. Det finns dock möjligen undantag eftersom visst arkeologiskt material kan tolkas som att snäckor i vissa samhällen använts som betalningsmedel. Efter föreläsningen överräckte rektor Eva Wiberg de gåvor som är förknippade med Felix Neuberghföreläsningen: en medalj samt en check på 50 000 kronor. – Medaljen är alltså inte ett mynt utan
ett värdeföremål, konstaterade Timothy Earle. Att jag mottager den innebär att jag nu befinner mig i livslång skuld till Göteborgs universitet. Checken, å andra sidan, handlar ju om pengar, vars värde garanteras av en välfungerande stat. Vad vi är med om idag är alltså ytterligare ett exempel på hur olika ekonomiska system kan kombineras i ett samhälle. Också det faktum att Felix Neubergh testamenterade en massa pengar, utan vilka den här föreläsningen inte hade varit möjlig, visar hur viktig ekonomi är i alla möjliga sammanhang, inte minst när det gäller att under festliga omständigheter skapa band mellan människor. Eva Lundgren
Fakta Föreläsningen A Deep History of Finance: Archaeological Investigations of Institutional Support in the Andes, Melanesia, and Central Europe hölls den 12 oktober av T imothy Earle, professor emeritus i antropologi vid Northwestern University, USA. Felix Neubergh-föreläsningen har hållits varje år sedan 1977. Vartannat år handlar föreläsningen om bank och finans, vartannat år om arkeologi. Timothy Earles föreläsning skulle ha hållits förra året, men blev uppskjuten på grund av pandemin.
GUJOURNALEN NOVEMBER 2021
41
