Pauli Kortteinen påpekar att vi måste ta vara på lärdomarna från pandemin.
internationalisering, där EUTOPIA-samarbetet är ett exempel. Det handlar om en universitetsallians mellan tio europeiska lärosäten. I den pågående treåriga försöksverksamheten är samarbetet indelat i olika arbetspaket där det som handlar om utbildning leds av Vrije Universiteit Brussel, med GU som medansvarig. Den långsiktiga målsättningen är att en student år 2050 ska kunna röra sig fritt mellan de medverkande lärosätena. Ett kortsiktigt mål är att fram till och med 2022 ha startat 30 ”learning units” med lärarlag som samarbetar över gränserna. 18 ”learning units” har redan etablerats. En betydelsefull del av internationaliseringsarbetet, som man kanske inte tänker på, är de kurser i svenska för inresande studenter och personal som GU erbjuder,
påpekar Pauli Kortteinen. – Vi tror gärna att internationalisering endast handlar om engelska. Men för inresande personal och studenter är det också viktigt att lära sig svenska. UPPDRAGET SOM vicerektor är
på 80 procent. Övrig tid hoppas Pauli Kortteinen kunna ägna åt forskning inom områdena kontrastiv lingvistik och språk typologi. – Min doktorsavhandling handlade om bruket av de svenska positionsverben stå, sitta och ligga och deras franska motsvarigheter. På svenska kan positionsverben användas om föremål. Vi kan exempelvis säga ”det ligger en bok på bordet” och ”det står en husbil på parkeringen”. Franskans direkta motsvarigheter till stå, sitta och ligga kan inte
Vi tror gärna att internationaliering handlar om engelska. Men för inresande personal och studenter är det också viktigt att lära sig svenska. PAULI KORTTEINEN
användas på det sättet. Undersökningen baserar sig på drygt 6 000 förekomster av positionsverb i en svensk-fransk parallellkorpus, som jag byggde med en doktorandkollega. Korpusen består av originaltexter på både svenska och franska digitalt länkade med sina respektive översättningar till svenska och franska. – PÅ SENARE ÅR har jag intresse-
rat mig för kontrastiva typologiska studier av mentala attitydverb, som engelskans ”think” och franskans ”penser”. Dessa verb har en rad olika svenska motsvarigheter beroende på kontext – handlar det om att tro, tycka, tänka, tänka sig, mena … eller kanske något annat?
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
GUJOURNALEN NOVEMBER 2021
9
