SPEGELN
Många lyckliga år på SJ Av Katarina Curman
Mannen jag möter har ägnat hela sitt liv åt SJ. Han tar emot i sitt hem i Dingtuna och vi börjar samtalet, en gnistrande kall solig eftermiddag i december med snö och rimfrost, med att dricka te och äta prinsesstårta. Thomas Walldow heter han och han börjar bli lite till åren. Kroppen vill inte riktigt följa med, artrosen biter, hjärnan är dock frisk och minnen från en svunnen tid kommer i strid ström.
REDAN ÅR 1979 började han på SJ resebyrå på Sturegatan i Västerås och där stannade han till 1986 då SJ lade ner den verksamheten. År 1986 rustades alla SJ:s resebyråer upp, blev fräscha och fina och såldes. Thomas Walldow bytte då arbetsplats till det som kallades biljettexpeditionen på järnvägsstationen. Där förblev han till sin pensionering år 2011. Åren på SJ blev 34. Ett långt liv i järnvägens tjänst, ett liv som han karaktäriserar som lyckligt.
– De bästa åren i mitt liv var på SJ resebyrå. Jag stormtrivdes. Där fick jag lära mig grunderna i verksamheten. – Geografi och kunskap om hur världen ser ut och var de olika orterna ligger efter järnvägsnätet kom med åren, säger han. DÅ FÖR TIDEN, på 1980- och 90-talen, stannade tågen fortfarande på alla möjliga ställen, mjölkpallar, småorter
40
och platser där få personer steg på eller av och det gällde att resenären fick rätt biljett i handen. – Man kunde till exempel åka från Åskebro, mellan Kolbäck och Dingtuna, till Stockholm utan att byta. SOM ANSTÄLLD AV SJ hade han fria resor och det utnyttjades. Så berättar han att han tog en tur till Porjus, för att titta på kraftverket. Likaså åkte han sommaren 2018 till Riksgränsen för att beskåda det nya hotellet.
– Jag åkte dit och tillbaka för att provligga det nya hotellet som delvis är inrymt i resterna av det gamla lokstallet. THOMAS WALLDOW använde sin tid i SJ till att på ledig tid resa runt i Sverige och Europa och fotografera, bland annat stationshus. Hans fotosamling är stor, unik och väl katalogiserad.
