Transportarkitekten nr 3 2012

NR 3 2012 en t id n in g f r å n v ec t u r a o m TRAN SPORTINFRA STRU KTUR c ir ka pr is 69 kr

cykelfrågorna prioriteras inte

resecentrum ligger i tiden

Knutpunkt i rullning AVLOPP KAN SPARA PENGAR FÖR KOMMUNER

FORNLÄMNINGAR – hittas vid vägbyggen

HÄSSLEHOLM NORD – framtidens exportnav

NYA KIRUNA

– staden flyttas

inledaren

inNEHÅLL

Att vara Transportarkitekt är att både se helheten och att arbeta med detaljerna. Det handlar om att förstå att infrastrukturen är ett system där helhetens funktion helt beror på att delarna fungerar i samspel med varandra. Omsorgen om detaljerna gör att helheten fungerar. Utvecklingen av infrastrukturen är en viktig hörnsten i samhällsutvecklingen samtidigt som det krävs omsorg och kompetens för att den samtidigt inte ska bli en växande belastning i form av kostnader, förluster av livskvalitet och ianspråkstagande av ändliga resurser.

NR 3 2012

De långsiktiga satsningar på utveckling av transportinfrastrukturen som regeringarna i såväl Sverige som Norge tydligt aviserar är för Vectura ett bevis på att vårt fokus är rätt. De stora nationella infrastruktursatsningarna måste dock stå i samklang med den lokala infrastrukturutvecklingen. En Ostlänk måste fungera tillsammans med den lokala

Lilla Hässleholm ska bli Sveriges största logistik- och industrinav när D ryport Skåne byggs.

Sveriges största logistik- och industripark byggs norr om Hässleholm, och ska ge ett effektivt och smidigt flöde mellan transportslagen.

Hässleholm expanderar

Vägbyggen blottar viktiga fynd Vid vägbyggen genom historiska marker anlitas arkeologer som ser till att fynden bevaras för eftervärlden.

F ynd vid vägbyggen

V ecturas hydrogeologer kan hjälpa kommuner med allt från dricksvatten till tunnelbyggen. kiruna flyttas

Kiruna flyttas

10 Teknik & Trender

Om vägunderhåll, kontroll av beläggningar på vägar för bil och cykel.

12 Resecentrum i tiden 14

Teknik & Trender

Läs om ny forskning, om underhåll av vägar och om hur man får dem snöfria med hjälp av solen.

18 Nu formas nya Kiruna Kiruna måste flyttas. Vectura utformar

samhälls- och infrastrukturplaneringen. Det är först då som vi får ut potentialen av de stora nationella satsningarna. Det är först då samspelet mellan de olika transportslagen ger full effekt i form av smidiga och effektiva transportlösningar. Det är en stor utmaning, men det är precis den utmaningen vi transportarkitekter söker.

tillsammans med White Arkitekter ett av de tio förslag som ingår i tävlingen om en ny stadskärna.

Jan Colliander

Cykelolyckorna ska minskas

Hur många skadas på cykel varje år, varför sker olyckorna och framför allt vad kan vi göra för att minska dem?

Trafiktjänster för kommuner

Viktiga vattenfrågan

Porträttet Johan Ericsson

Kåseriet – Om flytt av en stad

VD, Vectura

VA-frågor blir allt viktigare för kommunerna och triplikata avloppssystem hjälper till att spara pengar och miljö.

– projektledare för den gigantiska satsningen Dryport Skåne.

Tillbaka till framtiden ”Ett utvecklat land är inte ett land där alla åker bil, utan där rika människor har lärt sig resa kollektivt”. Det lär Bogotas borgmästare ha sagt. Och i många svenska kommuner står frågan om ett nytt, eller moderniserat, resecentrum högt på dagordningen. Ett resecentrum underlättar dels för alla som reser inom kommunen, dels för dem som pendlar till och från. Dessutom blir det enklare att byta mellan olika färdmedel. Framtidens resor börjar och slutar till fots eller med cykel, precis som förr i tiden. Självklart var det inte bättre förr, men ganska smart var det att den som ville självklart kunde ta med sig cykeln på tåget. Varför göra saker krångligare än de behöver vara? Utgå från människans behov och förutsättningar – välj de bästa och miljömässigt säkraste lösningarna. Nu är det mörkt. Kolmörkt. Sätt på dig reflexer! 40 procent av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt. Med reflex ser bilisten dig på 125 meter – och utan på ynkliga 20… Catharina Saunders Chefredaktör

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox Marknadskommunikation AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se, Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling FOTO: Fotograf Funke (ovan), Kiruna kommun, Lars Dahlström och Christer Åhlin (nästa sida), övriga fotografier – se respektive uppslag. Tryck: Strålins Grafiska AB NEDLADDNING: www.vectura.se/Om Vectura/Transportarkitekten – vår kundtidning.

transportarkitekten nr 3 2012

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Cecilia Hagen-Nilsson (Univox), Heléne Haglund (Marknad & Kommunikation), Andréas Robertsson (Controller Affärsstöd), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Britt Olin (HR), Mats Pettersson (Mark, Miljö & Anläggning), Thomas Rebermark (Marknad & Kommunikation), Folke Sandberg (Mark, Miljö & Anläggning), Jan Thulin (Järnväg), Catharina Saunders (Marknad & Kommunikation), Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Ingemar Wiborgh (Utland). Catharinas kläder är utlånade av MQ på Kupolen i Borlänge.

transportarkitekten nr 3 2012

Hässleholm li gger bra till Dryport Skåne. Lägg namnet på minnet. I Hässleholms kommun har man stora förhoppningar om att framtidens gods ska transporteras in och ut ur landet via järnväg eller direkt från hamnarna till Dryport Skåne. Godset kan därefter tullklareras och lastas om på det nya industriområdet som växer fram norr om staden. TEXT EWA BROBÄCK FOTO PER MIKAELSSON

Dryport Skåne ska bli södra Sveriges största industri- och logistikpark med en kombiterminal i ett attraktivt läge, mitt i norra Skåne. I mars i år beslutade kommunfullmäktige i Hässleholm att finansiera byggandet av Dryport Skåne fullt ut, inklusive den järnvägsinfrastruktur som behövs. – Politiskt är vi enade kring den här satsningen. Både vi och de styrande moderaterna vill vara med och utveckla Hässleholm som logistikort, säger Tommy Nilsson (S), oppositionsråd i kommunen.

VARFÖR Hässleholm LIGGER BRA TILL 1. Hässleholm har sex riksvägs- och fem järnvägsanslutningar samt E4-noden i M arkaryd 2. D et finns etablerade stora företag i närområdet: Bergendahlsgruppen, A xfood, D istansapoteket, F ryshuset, T ransportledet, Ballingslöv, F inndomo, WIWOOD och Ljungbergs. 3. Har varuförsörjning till Köpenhamn/ M almö, M älardalen/Stockholm och G öteborg/O slo 4. D et finns 4.2 miljoner konsumenter i närområdet (Själland, Skåne, Blekinge Halland och Kronoberg) 5. D irektkoppling till flera Östersjöhamnar och G öteborg

Han betonar vikten av att samarbeta, särskilt när det handlar om långsiktiga strategiska frågor. I kommunen finns en lång tradition av samverkan, sedan tiden då socialdemokraterna styrde kommunen i koalition med centern. – Detta har lagt grunden för våra goda relationer, säger Tommy och tillägger att man även samverkar med fem närliggande kommuner i frågor som berör alla.

Mer gods på järnvägen Enligt Trafikverkets prognoser kommer de svenska godsvolymerna att ha fördubblats fram till år 2050. Tjugotre procent av denna ökning kommer från transporter till och från Asien och andra avlägsna destinationer. Resterande sjuttiosju procent är volymökningar i vårt närområde; Ryssland, Baltikum och norra Europa. – Den nya bron över Fehmarn Bält och EU:s nya svaveldirektiv, kommer också att bidra till att göra det intressant och relevant att transportera större mängder gods på järnväg, framhåller Johan Ericsson som är Hässleholms kommuns projektledare för Dryport Skåne. Mycket gods kommer från Sydostasien till Holland där det lastas om från gigantiska fraktfartyg till mindre båtar med destinationer som Malmö, Helsingborg och Göteborg. Utvecklingen har gjort att hamnarna har fått kapacitetsproblem. På senare år har hamnområdena dessutom blivit attraktiva som bostadsområden i många svenska kuststäder, som på vissa håll bygger nya hamnanläggningar ute i farlederna.

»Här i inlandet finns det gott om utrymme, i hamnstäderna börjar det bli trångt«

Södra Sveriges största industri- och logistikpark med kombiterminal ska växa fram i Hässleholm. – V i vill förstärka vår position som en strategisk logistikpunkt, säger Johan M ånsson, V ectura och Johan Ericsson, Hässleholms kommun.

transportarkitekten nr 3 2012

/JO HAN ERIC SSON PRO JEKT LEDARE , DR YPORT SKÅNE

transportarkitekten nr 3 2012

Älmhult M arkaryd

– Så vi känner att vi är helt rätt ute. Det vi nu gör är att vi förbereder oss, vi bäddar för den utveckling som väntar runt hörnet, säger Johan Ericsson och betonar att detta inte bara är en angelägenhet för Hässleholm. – Vi har dragit större och större ringar kring detta projekt, det här är en satsning som kommer att stärka Regionen Skåne. Här i inlandet finns det gott om utrymme. Anläggningen kan växa i framtiden, tillsammans med de behov som uppstår. I hamnstäderna börjar det bli trångt.

Börjar bygga 2013 I kommunens detaljplan har ett 200 hektar stort område norr om Hässleholm – där väg 21 och Södra stambanan möts – pekats ut som verksamhetsområde. 120 hektar är verksamhetsyta, resten är naturmark. Platsen har nyligen avverkats i väntan på byggnationerna som kommer att dra igång under 2013. I området längst i norr planeras för en kombiterminal för omlastning mellan lastbil och järnväg. Stora truckar kommer att hantera containrar som kommer via båt, direkt från de kringliggande hamnarna. På en yta bredvid spåren kommer uppställningsplatser för containrar att finnas.

Logistik och handel – En hamn är en knutpunkt för flera olika flöden, säger Johan Ericsson. Här kommer olika typer av gods att kunna hanteras, en del passerar direkt medan annat lagras eller förädlas här i området. Här kommer inte bara transpor-

törer och logistiker att kunna verka, utan också grossister, importörer, tull, industriserviceföretag, diverse administration samt en och annan korvkiosk. Men först måste en trafikplats byggas för att alla som ska göra insatser i området ska kunna ta sig hit. – Jag räknar med att vi ska kunna börja handla upp entreprenörer i början av nästa år, säger Johan Ericsson. Dessutom behöver riksväg 21 breddas, huvud- och lokalgator ska anläggas, men först måste hela området terrasseras, höjdskillnaden är tjugofem meter på området. – Vi kommer att flytta 1,2 miljoner kubikmeter massor för att få till en plan yta, berättar han.

ÄngelholmHelsingborg Airport 117

Karlskrona

Karlshamn

Hässleholm 119

Helsingør

Kristianstad

Helsingborg

Sölvesborg

119

Å hus Landskrona 23

D en första etappen på D ryport Skåne erbjuder ett område på 120 hektar som säkrar etablerande företags expansionsmöjligheter i SydSkandinavien. O mrådet är färgat orange på kartan.

Kristianstad Airport

TÅGTIDER FRÅN HÄSSLEHOLM

København 21

Lund

Kastrup M almö

Malmö-Sturup Airport

Simrishamn Ystad

Strategiskt läge Järnvägen har alltid varit lilla Hässleholms styrka. Redan 1865 blev orten en järnvägsknut och när Hässleholm blev stad 1914 var den en av Sveriges minsta städer. Idag är Hässleholm en industriort och ett centrum för orterna runt omkring. Kommunen, som idag har 50 000 invånare, behöver verkligen den nya industrimarken för att kunna möta efterfrågan från näringslivet och för att kunna skapa nya arbetstillfällen. – Vi har ett strategiskt läge nära den expanderande Öresundsregionen och goda kommunikationer till stora delar av södra Skandinavien. Hässleholm ligger strategiskt till för många företag, säger Tommy Nilsson. Han berättar att många lokala speditörer och företag, som kan tänkas etablera lager i det nya logistikområdet, har vaknat till rejält och de har börjat inse vad det är som håller på att ta form i Hässleholm.

T relleborg

– Vi har också blivit kontaktade av företag som kan tänka sig att vara logistikoperatörer, men det brådskar inte att avgöra den frågan, säger han.

Exploateringsuppdrag Eftersom området där Dryport Skåne ska ligga är så stort, och kommer att växa fram under lång tid, är det inte nödvändigt eller relevant att ta fram en heltäckande plan för området med detsamma. Fokus ligger på de övergripande strukturerna och vilka slags verksamheter som ska tillåtas. Gatustrukturen i området möjliggör en framtida expansion norrut. När och om det blir aktuellt med en expansion kommer väg 21 att fortsätta vara huvudinfart till området. Nya gator kan kopplas till de som är föreslagna i planen. Sedan 2010 har Vectura arbetat med att ta fram bygghandlingar för områdets VA, gator, pumpstationer, belysning och en bro.

STORA HAMNAR NÄRA HÄSSLEHOLM G öteborg T relleborg M almö Karlshamn Helsingborg

Hässleholm nord

39 11 9 7 7

912 381 003 650 563

Oroliga för buller Den närmaste boendemiljön utanför det aktuella området ligger i Rättelöv, precis väster om järnvägen. Enligt de bullerbe-

räkningar som har gjorts, kommer inga fastigheter att få bullernivåer som överskrider riktvärdena för väg till följd av utbyggnaden. Inte heller riktvärdena för järnväg kommer att överskridas enligt den MKB som gjorts. Men byborna i de närliggande byarna oroar sig för buller, speciellt under natten och att natthimlen kommer att lysas upp av strålkastare om planerna genomförs. Byalaget för de fyra byarna Arkelstorp, Rättelöv, Kärlingberga och Ullsala har försökt överklaga detaljplanen, men har fått avslag i samtliga instanser. Planerna för Hässleholm Nord ligger fast. Byalagets ordförande har dock betonat i lokalpressen att man inte är emot satsningen i sig, men att man skulle vilja att kommunen valt att lägga logistikcentralen längre bort från byarna. – Jag har stor respekt för deras synpunkter och förstår att byborna känner

3,43 2,04 1,20 1,10 1,04 0,40 0,35 0,20

h h h h h h h h

sig oroliga. Samtidigt är verkligheten så att svenska tätorter växer, och de måste växa åt något håll. Vi måste göra vad som är mest rätt sett till hela kommunen, säger Tommy Nilsson. Fullt utbyggt beräknar kommunen att verksamhetsområdet kommer att skapa många arbetstillfällen. – Exakt hur många är det däremot svårt att sia om i dagsläget, säger Tommy Nilsson. Håll dig uppdaterad på: www.dryportskane.se

Det här gör en torrhamn konkurrenskraftig och effektiv

ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år

T ommy N ilsson (S), oppositionsråd i Hässleholm kommun, berättar att alla partier är enade i satsningen på D ryport Skåne.

– Detta är nog ett av de största exploateringsområdena som vi någonsin arbetat med, säger Johan Månsson som är uppdragsledare på Vectura i Malmö. – Kommunen har bett oss att lösa uppgiften och vi har även hjälpt dem med en funktionsutredning och med att ta fram förfrågningsunderlag inför upphandlingen av entreprenörer. Det ligger ju i sakens natur att en kommun inte kan ha egen kompetens när det handlar om sådana här stora och komplexa projekt, framför allt inte när det handlar om järnväg, fortsätter han. Johan Ericsson tycker att samarbetet med Vectura känns positivt och fungerar bra. – Det är skönt att ha kompetenta projektörer i en sådan här satsning, menar han.

TI LL: Stockholm G öteborg København Kastrup Helsingborg M almö Lund Kristianstad

transportarkitekten nr 3 2012

G odshantering som omlastning mellan fordon och hantering av containrar.

Bromsprovning och klargöring av tåg samt depåer för reparationer.

Kontor och övriga utrymmen för administrativa uppgifter som möjlighet till förtullning och säkerhetsinspektioner av lastbärare.

Inhägnade och bevakade områden för att minska olycksrisken för obehöriga samt för att förebygga stölder.

U trymmen för lagring och reparation av lastbärare.

G enerösa öppettider.

Övriga logistiktjänster och lager.

transportarkitekten nr 3 2012

Effektiv administration och fullgott IT -system.

Arkeologiska fynd där nya E 4 växer fram

Skörbränd sten, brända ben, båtnitar och yxor – fynd som grävts fram i ”Kaptensdalen” i Nolby sommaren 2012. Här har arkeologerna arbetat med ett 3 000 kvadratmeter stort område och dokumenterat anläggningar och föremål som hittats under den tjocka matjorden. TEXT EWA BROBÄCK FOTO GABRIEL HILDEBRAND OCH SÖREN HALLGREN, SHM

För tre år sedan berättade vi om ”Norrlands Birka” och om de insatser som Vectura gör på en elva kilometer lång sträcka söder om Sundsvall, där den nya E 4:an håller på att byggas. Under sommaren har det rått febril verksamhet i Kaptensdalen i Västbo, där man har gjort många spännande arkeologiska fynd. Det handlar om härdar, kokgropar, bålplatser, lerklining från nedbrunna hus, yxor och flera välbevarade bronsornament. En del av fynden är välbevarade, andra har vittrat sönder. – Här har vi ett odlingslandskap som är minst 2 000 år gammalt. Vi har gjort fynd som fördjupar vår kunskap om hur människorna har levt och verkat här i området, säger Ola Georg, arkeolog vid länsmuseet i Västernorrland.

VÄGBYGGENS BETYDELSE FÖR ARKEOLOGI OCH HISTORIA D e senaste decenniernas satsningar på ny infrastruktur innebär att stora markområden har exploaterats. I samband med dessa processer fattar länsstyrelserna beslut om arkeologiska undersökningar av fornlämningar enligt kulturminneslagen. På så sätt har kunskapen om vårt lands förhistoria kommit att fördjupas i hela Sverige.

Vill inte ha överraskningar På Vectura i Sundsvall arbetar Carina , en av företagets två kulturmiljöspecialister. Hon har fungerat som Trafikverkets miljöstöd i projektet E 4 Sundsvall sedan våren 2012, och hon har en samordnande roll mellan arkeologer, entreprenörer och Trafikverket. – Det handlar om att hålla alla inblandade uppdaterade så att projektet inte sinkas i något skede, berättar hon. Överraskningar

BIRKAFLICKAN DISA F lickan D isa begravdes nära Birkas borg för cirka 1 200 år sedan. M ed sig i graven fick hon ett förgyllt spänne, glaspärlor gjutna omkring en kärna av guld eller silver, en kniv och en behållare av ben med synålar. D yra gåvor som skvallrar om att hennes familj var välbärgad. Hösten 2011 återskapade skulptör O scar N ilsson flickans ansikte och hon finns att beskåda på Historiska museet.

VECTURAS ROLL

FYNDEN

Vectura har kompetens och resurser inom kulturmiljöområdet. D et gör att vi kan analysera och värdera olika kulturmiljöer. I tidiga skeden kan vi föreslå tids- och kostnadsbesparande åtgärder som minimerar ingrepp i känsliga områden.

T ill höger visas ett föremål av ornerat brons, som teamet av arkeologer hittat vid utgrävningarna i Kaptensdalen i V ästbo. – Jag tycker det ser ut som en fågelfigur, dateringen är oklar men jag tror att det är vikingatid – medeltid, säger O la G eorge, arkeolog vid länsmuseet i V ästernorrland. T ack vare bygget av nya E 4 har många arkeologiska fynd gjorts i området, exempelvis yxor, härdar, kokgropar, bålplatser och lerklining från nedbrunna hus.

är nämligen något som varken arkeologer eller projektörer uppskattar, eftersom de flesta arkeologiska utgrävningarna i Sverige idag görs i samband med väg- eller järnvägsprojekt, där tiden är utmätt och dyrbar.

Romerska importföremål

fram till vikingatiden (1000-talet) gjorts, till exempel knivar, mynt och knappar. I Nolby finns också den berömda Burestenen från 1000-talet, som vittnar om välstånd och som med sitt kristna kors berättar att trakten kristnades tidigt. – Både kyrkan och staten hade starka intressen här under medeltiden, säger Carina Öberg.

Carina berättar att landhöjningen i området inneburit att människorna anpassat sig till landskapets förändring när de valt sina gravplatser under olika tidsperioder. Kulturmiljöerna finns kvar – I tidigare arkeologiska undersökningar E 4 Sundsvall är ett vägprojekt som totalt har arkeologerna till exempel hittat många omfattar tjugo kilometer ny europaväg romerska importföremål, vilket tyder på från Myre i söder till Skönsberg i norr. De ett livligt affärsutbyte med romarriket. arkeologiska utgrävningarna avslutades i Populära exportvaror vid denna tid var oktober och sommarens fynd ska nu dateras järn samt skinn och analyseras – och hudar som den arkeologiska fraktades med båt efterbörden, som på älven fram till Ola George kallar kusten och vidare vinterarbetet. söderut. Det här Inför planeringen var en plats där av E 4 Sundsvall har /OLA GEORGE, LÄNSMUSEET I VÄSTERNORRLAND transportvägarna Trafikverket tittat på längs älven, kusten olika sträckningsaloch havet korsades. ternativ under årens lopp. Det vägalternativ – Att göra fynd som är så gamla som som nu byggs kan sägas vara skonsamt sett dem som vi har hittat här är jättespäntill hur många fornlämningar som påverkas. nande, säger Ola George. – Möjligheten att se och uppleva fornlämningar och kulturmiljöer kommer att Utmed den nya vägsträckningen har också många fynd från äldre järnåldern (kring år 0) finnas kvar, eftersom vi har valt att bygga en landbro över Kaptensdalen. Vi bryter inte de naturliga strukturerna i landskapet med gamla vägar och byar och bron gör det också möjligt att fortsätta att bruka marken runt omkring, säger Ulrika Sundgren, projektledare på Trafikverket och tillägger: – Med de arkeologiska undersökningar som nu görs kommer ytterligare pusselbitar att kunna läggas som bidrar till ökad kunskap om områdets förhistoria.

»Att göra så här gamla fynd är jättespännande«

V ill du veta mer? Kontakta: carina.oberg@vectura.se

transportarkitekten nr 3 2012

Teknik & trender

Solen kan ge halkfri väg Lagrad solvärme skulle kunna hålla vägar rena från snö och is vintertid. Det skulle minska olycksrisken på broar, förhindra stopp i branta backar men också göra det säkrare och lättare att gå och cykla på vintern. Det visar en rapport som Vectura tagit fram för Trafikverket. – Principen är enkel och används redan på andra platser i världen, säger Jan Sundberg, Vecturas uppdragsledare. Rörslingor i vägbanan absorberar solvärmen under sommaren. Värmen lagras i mark och pumpas tillbaka för att värma vägytan under den kalla årstiden. Solvärme och markvärmeteknik skulle också kunna användas inom järnvägen för att värma växlar och plattformar samt på flygplatser. Redan idag värmer flera städer upp gågator och torg för att hålla dem isfria, med då oftast med hjälp av fjärrvärme. Det finns också ett exempel från vägnätet, den långa och branta Göteborgsbacken i Jönköping. Det finns förslag på en fallstudie under 2013 med tre olika tillämpningar: en utsatt backe, en frostkänslig bro samt en väl trafikerad gång- eller cykelled.

Teknik & trender

Handlar upp hela gatuförvaltningen Vansbro kommun anlitar nu Vectura som förvaltare av kommunens vägar, gator och grönytor. Uppdraget omfattar allt ifrån att inventera behoven till att svara för byggledning. – Det här är det första uppdraget där vi tar hand om samtliga delar i en driftoch underhållsprocess åt en kommun. Uppdraget betyder mycket för framtiden eftersom vi ser en snabbt växande marknad

hos främst mindre och medelstora kommuner som har svårt att hålla egen spetskompetens, säger Ingvar Sik som är uppdragsledare. I Vecturas uppdrag ingår att ta fram en underhållsplan med budget samt en driftbudget för sommar och vinter. Utifrån detta tar man fram ett förfrågningsunderlag för drift och underhåll och hjälper kommunen att handla upp en entreprenör.

Under uppdragstiden på 4 plus 2 år svarar Vectura också för byggledning vid de arbeten entreprenören utför. Vansbro är en av Dalarnas minsta kommuner med knappt 7 000 invånare. Kommunen är kanske mest känd för Vansbrosimningen, världens största simtävling som ingår i En svensk klassiker.

Andelen förnybar energi ökar i transportsektorn I Sverige kom nästan 9,8 % av drivmedlen från förnyelsebar energi år 2011 (året innan var det 7,9 %). Bensinanvändningen minskar medan alla biodrivmedel ökar – varav biogas och biodiesel ökar mest. Sedan 2005 har snittförbrukningen av den totala energianvändningen för nya personbilar minskat 28 %.

Elbil ger data för bättre cykelkomfort Malmö Stad har 97 mil gator, 44 mil cykelvägar och hela 214 mil gångbanor. Vectura inventerar och kartlägger nu beläggningsstandarden i hela Malmös trafiknät. Uppdraget sträcker sig över fem år och omfattar också en del bärighetsmätningar. På cykel- och gångvägarna

använder Vectura en elbil med mätutrustning som registrerar och mäter in ojämnheter som sprickor, hål och spår. Som stöd används programmet Vectura Xplorer. Alla observationer och data positioneras med GPS och redovisas grafiskt, vilket ger en tydlig bild av tillståndet och

åtgärdsbehov för varje del av gatunätet. Vectura gör också en budgetplanering utifrån olika tänkbara scenarier för hur tillståndet för vägytorna utvecklas tio år framåt. Men hur känns egentligen en ojämn väg i rumpan på den som cyklar? Ett nyutvecklat verktyg räknar fram ett objektivt komfortvärde för cyklister. Indata kommer från laserutrustning som är monterad på elbilen. Resultatet redovisas på ett kartmaterial som visar vilka cykelvägar som har god, acceptabel respektive oacceptabel komfortstandard. transportarkitekten nr 3 2012

GATUSMART BUDGET KOSTAR MER

Rätt underhåll räddar vägen

Allt fler kommuner tar professionell hjälp till sina upphandlingar av väg- och gatuunderhåll. Små kommuner har sällan möjlighet att hålla den kompetens som krävs. – Då finns risk att man hamnar i händerna på entreprenören. De åtgärder som entreprenören föreslår behöver inte alltid vara de bästa. Att bara lägga på ett nytt lager asfalt på en dålig väg kan till och med förvärra situationen, säger Andreas Persson på Vectura. Ovanåker, Hallstahammar, Kramfors och Vansbro är

några av de kommuner som anlitar Vectura som beställarstöd. I Hallstahammar anlitas Vectura för att inventera och beskriva vägarnas skick. Man tar fram åtgärdsförslag som läggs till grund för kommunens förfrågningsunderlag. – Som oberoende experter hjälper vi kommunerna att hitta rätt lösning bland alla de

metoder som finns. Vatten är vägens värsta fiende. Därför är det prio ett att försegla sprickor, lappa hål, dika och förbättra trummor. – Rätt insats förlänger livet på vägen och vi kan visa hur det sparar stora pengar på lång sikt, avslutar Andreas Persson.

D et är stor skillnad på hur mycket Sveriges kommuner väljer att satsa på drift och underhåll av gator och vägar. D e som satsar mest lägger upp till tio gånger mer än de kommuner som satsar minst. Skillnaden är ofta en växande underhållsskuld. Svevias tidning På V äg har kartlagt kommunernas väg- och gatukostnader för åren 2008–2011. M almö och Stockholm tillhör dem som satsar mest, räknat per invånare. M en det gör också några små kommuner som Vetlanda, Ödeshög, Leksand och T orsby. I snitt betalar varje svensk kommuninvånare cirka 1 300 kronor om året för gatuunderhåll. D et är 25 procent mer än på 1990-talet. D å hade många kommuner kris och tvingades spara hårt. D et lämnade efter sig en underhållsskuld som nu måste betas av. I M almö pågår en tioårig satsning där kommunen varje år ger ett extra anslag på 50 miljoner kronor. – Politikerna har visat förståelse när vi har kunnat peka på den stora kapitalförstöring som blir om man inte vårdar det man har, säger Bo A ndersson, driftoch underhållschef på gatukontoret i M almö.

Olika budget för underhåll De tre grannkommunerna har lika stora väg- och gatunät att underhålla. Det rör sig om 19–20 mil. Men i Vänersborg är anslaget till drift och underhåll hälften så stort som i grannkommunerna Uddevalla och Trollhättan. Vänersborg har dessutom kostnader för två broar över Trollhätte kanal; Dalbobron och Gropbron. De två transportarkitekten nr 3 2012

öppningsbara broarna kräver extra underhåll, bland annat måste klaffarna beläggas med särskild gjutasfalt. Förra året kostade det tio miljoner kronor att rusta upp klaffen på Dalbobron. Vectura har på kommunens uppdrag beräknat vad det skulle kosta att behålla den 50 år gamla bron i ytterligare ett halvt sekel. Den årliga kostnaden blir

1,7 miljoner kronor, vilket motsvarar nästan hälften av vad Vänersborg lägger på beläggningsunderhållet. – Och då tillkommer Gropbron, och allt övrigt underhåll från beläggning till platt- och stensättning, konstaterar Gunnar Lundberg, enhetschef för gatuunderhåll på Vänersborgs kommun.

Navet som får snurr på staden Förr fanns järnvägsstationer och busstationer. Nu kallas det resecentrum. Poängen är att man knyter ihop flera trafikslag och att alla typer av resenärer kan göra ett smidigt byte. Ett resecentrum skapar nya förutsättningar och kan driva på utvecklingen av en tätort.

En höstdag 2011 klev 1 129 personer på tåget i Strängnäs. 474 skulle till jobbet. Om några år kan de vara dubbelt så många. Strängnäs ska få tätare och snabbare tågförbindelser med Stockholm. Men också ett nytt resecentrum. Den gamla stationen rivs för att ge plats för det nya dubbelspåret. – Vårt nya resecentrum blir tydligare. Det hamnar närmare infarten mot centrum och blir en del av stadens entré. Det blir tillgängligt från flera håll. Och vi förbättrar angöringen för gångtrafik och cykel, säger Lennart Nilsson som är utvecklingsstrateg på Strängnäs kommun.

TEXT stig meiton FOTO Lars Lindström, TRAFIKVERKET OCH LARS DAHLSTRÖM

Samhällsekonomisk nytta Ett resecentrum måste vara mer än en plats där man kan kliva av eller på ett tåg eller en buss. I Strängnäs är det också en bytespunkt mellan stads- och landsortsbussar och den regionala busstrafiken. Det ligger centralt, sett till var bostäder och arbetsplatser är placerade, och nära stadens affärscentrum. Det finns studier som visar att den samhällsekonomiska nyttan ökar väsentligt

– Ska jag till Stockholm och shoppa eller bara ha kul är tåget smidigt – om det inte är försenat. M an kommer direkt till city och slipper krångla med parkering, säger C amilla Svestad som bor i centrala Strängnäs.

Bilden från A rchus arkitekter visar hur Strängnäs resecentrum nya plattform för dubbelspår kan komma att se ut.

med centralt placerade resecentrum. Där skapar ett resecentrum nya förutsättningar, inte minst för tjänstesektorn. I gengäld blir det ofta trångt. I Strängnäs är järnvägen inskuren i det höga Långberget. Den nya stationsbyggnaden placeras som en bro över spåren. Lösningen är komplicerad men gör att det går att nå resecentret också från södra sidan av staden. – Utmaningen är alltid att skapa korta och bra samband mellan olika funktioner och angöringar. Nu kommer alla resenärer att röra sig genom stationsbyggnaden och få tillgång till vänthall och den service som finns där, förklarar Björn Westerström på Vectura.

Bekvämt att välja cykeln Resecentrum är starkt förknippat med begreppet hållbart resande. Det är en del i en resekedja med kollektiva färdmedel som gärna börjar eller slutar till fots eller med

CHECKLISTA FÖR ATT FÅ ETT BRA RESECENTRUM D et ska vara nära mellan de trafikslag som man vill gynna, till exempel buss till buss, buss till tåg, cykelparkering till tåg eller cykelparkering till buss. Hela platsen ska vara lättorienterad och logiskt uppbyggd. C ykelparkeringar ska vara lätta att nå och lätta att parkera i, så att cyklar inte ställs i vägen för andra. M inimera alla trafikantströmmar som korsande.

M inimera konfliktpunkterna mellan bilar/bussar och gående/cyklister. Bygg in tillgänglighet genom en universell utformning som underlättar för alla att orientera sig och ta sig fram. T illräckligt med smart placerade utrymmen med sittplatser att vänta på. R egnskydd Ljust och luftigt

någon kilometer på cykel. Utformningen ska hjälpa till att göra det bekvämt att välja cykel framför bil. I Strängnäs anläggs 400–500 ställplatser för cyklar under tak direkt vid entréerna. Men också många bilparkeringsplatser för pendlare. – Det kan verka lite konstigt, men vi har inte en kollektivtrafik som kan fånga upp alla och vi vill hjälpa fler som bor långt ifrån att välja tåget på den längre delen av resan, förklarar Lennart Nilsson.

Attraktiva bytespunkter Trafikverket och kommunen är de två huvudaktörerna i projektet. Ofta finns det betydligt fler, till exempel statliga Jernhusen som äger många av Sveriges järnvägsstationer men främst är intresserad av stora resecentra med kommersiella möjligheter. Trafikverket har 600 bytespunkter vid järnvägen – från Murjek i norrbottniska myrlandet till Stockholm city. Kärnan i Trafikverkets engagemang är att resenären kommer till plattformen på ett bra sätt och får tillgång till trafikinformation. – Bra samverkan är grunden. Viktigast för Trafikverket är att få till så bra anslutningar som möjligt till andra delar av transportsystemet och att bytespunkterna är attraktiva för alla typer av resenärer, säger Catherine Kotake på Trafikverket. V ill du veta mer? Kontakta: bjorn.westerstrom@vectura.se

12 12

transportarkitekten nr 3 2012

Teknik & trender

Bländningsfritt ljus för alla

Billigare lösning med hjälp av modellering Att modellera om landskapet blev en bättre lösning än att bygga en pumpstation. På köpet fick man mer användbar tomtmark. Det nya bostadsområdet i Halmstad heter Sofieberg. Men platsen var från början en skål med lågpunkten i mitten. Därifrån skulle man behöva pumpa bort allt dagvatten från området. – En pumpstation skulle bli dyr, både att bygga och driva. Så vi började se efter andra möjligheter, berättar Ola Olsson på Vectura som på uppdrag av Halmstads kommun utredde dagvattnet och anpassningen av gatorna. En VR-modell visade att tomterna lutade ganska kraftigt. Samtidigt tittade Vectura på hur man skulle kunna få ut vattnet ur området och fördröja avrinningen av dagvattnet. Tillsammans med planarkitekten ritade man om hela området.

Lösningen blev att flytta jordmassor från de högst belägna områdena till de lägsta. Dagvattnet förs nu bort genom en slingrande park. Tack vare modelleringen kunde man få ut fler och mer attraktiva tomter.

– Vi gjorde hela arbetet i 3D och levererade 3D-modeller som entreprenören kunde använda till i stort sett all utsättning, berättar Ola Olsson. Sofieberg bebyggs just nu med cirka 200 bostäder, både villor och flerbostadshus.

D agvattnet i Sofieberg leds bort genom ett vattendrag som slingrar fram genom ett nymodellerat parkområde.

Fixar Trafikverkets kartor Elias Jörholt, GIS-ingenjör och Sara Freerks, informationsdesigner och nätverksledare för GIS på Vectura har fått förtroendet att ta fram stödmaterial till Trafikverkets kartprofil. Uppdraget handlar om att utforma och anpassa profil och mallar som bidrar till enhetliga kartor – både vad gäller färg,

form och informationsinnehåll. – Trafikverket använder kartor i många olika sammanhang. Varje karta har ett budskap som ska förmedlas – och här fyller kartprofilen en viktig funktion, förklarar Sara Freerks. Strax innan midsommar gick Trafikverket ut med en avrops-

förfrågan om att framställa en kartprofil med tillhörande mallar för ArcGIS och InDesign. – En viktig målsättning var att öka nyttan av tillgängliga GIS-verktyg och geodata. Av de fem anbud som kom in var det bara Vectura som uppfyllde samtliga krav, avslutar Elias.

Forskning & utveckling HASTIGHETEn 30 bäst I STAN Bilarna ska inte köra fortare än 30 km/h i stan. D enna slutsats drar trafikforskare i Lund efter att ha analyserat och sammanställt de senaste årens forskning om hastigheter, hållbarhet och fotgängarolyckor. N ågon liknande sammanställning har inte gjorts tidigare. F örra året dog 52 personer på gator med hastighetsbegränsningen 50 km/h. M en att bara sätta upp 30-skyltar ger ingen större effekt. Stadens ytor måste användas på ett nytt sätt, dessutom måste fordonen anpassas, så att samspelet mellan olika trafikanter fungerar bättre än idag, menar lundaforskarna.

KOLLEKTIVTRAFIKENS OLIKHETER F orskare på VTI undersöker varför vissa städer och regioner blir mer framgångsrika än andra när det gäller kollektivtrafiken. – T ydliga mål med kollektivtrafiken verkar vara en framgångfaktor. M ålen kan även kopplas samman med långsiktig regional utveckling där de olika aktörerna har eniga visioner och mål som understödjer varandra, säger R obert Hrelja, forskare på VTI . Som exempel nämns Skåne län som ökat sitt resande med kollektivtrafik med 70 procent under en tioårsperiod, efter att den regionövergripande trafikhuvudmannen Skånetrafiken bildades 1999. Projektet är en V innova-satsning inom utlysningen »M iljöinnovationer«.

Nu finns verktyget som avslöjar bländande belysning i offentlig miljö. Det kan ge bättre ljusmiljöer i allt från sjukhus och äldreboenden till gator och torg. Två forskare vid Göteborgs universitet, Björn Löfving och Jörgen Thaung, har studerat hur ett åldrat öga uppfattar ljus och ljusmiljöer. Resultatet har blivit ett simuleringsverktyg som kan hjälpa ljusdesigner, planerare och arkitekter att utforma bättre belysning i offentliga miljöer. Vectura som är partner i forskningsprojektet kan nu erbjuda bländningssäkra

ljusmiljöer. Konceptet kallas ”Varning för bländning” och används både för att kvalitetssäkra nya bländningsfria miljöer och för att utvärdera befintliga miljöer. Bländning är ett problem som drabbar många, även personer som inte uppfattar att de lider av någon synnedsättning. Redan i 40-årsåldern kan man få en grumling i ögats lins. Det är en naturlig del i ögats åldrande. Detta leder till ökad ljusspridning i ögat och man uppfattar bländningen som ett slags dis kring ljuskällan. – Bländningen kan göra det svårt att uppfatta kontraster

och det leder till svårigheter att uppfatta sin närmiljö, berättar Hanna Hermansson som är ljusdesigner på Vectura. Mer än varannan 65-åring lider av problemet. Man kan uppleva det som mer obehagligt att köra bil i mörker. Hos en mindre grupp leder åldersförändringen vidare till grå starr. – Eftersom vi är beroende av artificiell belysning under dygnets mörka timmar finns det stora samhällsvinster på att bländningssäkra det offentliga rummet. Det ökar både tillgängligheten och trafiksäkerheten. Simuleringsverktyget som Vectura använder är baserat

på HDR-fotografering. Enkelt uttryckt tas en serie bilder, som sedan läggs samman i verktyget. Därmed ges en samlad ljusinformation där man kan läsa av kontraster mellan olika ljusnivåer. Det ger en tydlig och objektiv bild av hur ljuset uppfattas av ett öga som är påverkat av åldersförändringar. V ill du veta mer? Kontakta: hanna.hermansson@vectura.se emma.lundholm@vectura.se

Stora satsningar i Sverige och Norge Regeringen vill satsa 522 miljarder kronor på vägar och järnvägar under nästa planperiod 2014-2025. Drift, underhåll och reinvesteringar prioriteras i infrastrukturpropositionen. Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm räknar nu med att det kan ta mellan 7 och 10 år att komma ikapp med underhållet på järn-

vägen. På vägsidan görs satsningar på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. Till nyinvesteringarna inom järnvägen hör Ostlänken mellan Stockholm och Linköping, dubbelspår på delar av sträckan Göteborg – Borås och ett gruvpaket för malm- och godstransporterna i Norrbotten och Bergslagen.

Regeringen vill tidigarelägga bygget av dubbelspår på Hamnbanan i Göteborg och bygga bort flaskhalsar på järnvägen i Stockholm. Man föreslår att de sista delarna av godsstråket genom Skåne påskyndas och att fyrspår byggs på Södra stambanan Flackarp – Lund. Samtidigt gör grannlandet Norge en storsatsning på järnväg.

I statsbudgeten för 2013 föreslås att 6,1 miljarder NOK läggs på nyinvesteringar, en ökning med 30 procent jämfört med tidigare år.

AKTUELLT JUST NU ELEKTRIFIERING AV VÄGNÄTET I tre år har uppfinnaren G unnar A splund arbetat för att hitta ett sätt som gör att elfordon kan köra långa sträckor utan att stanna för laddning. Han har kommit fram till att konduktiv matning, samma elteknik som i en leksaksbilbana, är det mest fördelaktiga sättet att mata ström till fordon under färden. Prototypen, som nu testas, visar att det går att överföra el från två spår i vägbanan. Det räcker med att elektrifiera 2-4 procent av vägnätet i Sverige och kortare resor kan klaras med batteridrift, menar A splund. Kostnaden sparar samhället och fordonsägarna in på några år genom att bruka el istället för fossila bränslen.

transportarkitekten nr 3 2012

Restiderna kortas mellan Ålands öar R estiderna i det Å ländska skärgårdssamhället ska kortas. F ärjetrafiken ska snabbas upp med hjälp av bankar, nya broar och farleder. Å lands landskapsregering har nu gett Vectura uppdraget att svara för planering, projektledning, projektering, utredning, kalkylering och geotekniska undersökningar i det så kallade kortruttsprojektet. – Kortare färjpass leder till sänkta driftskostnader, bättre trafik och mindre utsläpp, säger C hristian Pleijel, seniorkonsult Vectura med expertkunskaper om ö-samhällen och deras transportbehov.

transportarkitekten nr 3 2012

hållbara städer 34 planeringsprojekt och tre investeringsåtgärder beviljas ekonomiskt stöd från D elegationen för hållbara städer. D ärmed har totalt nittioåtta hållbara stadsbyggnadsprojekt fått totalt 357 miljoner kronor i stöd under perioden 2009-2012. D elegationen är ett av regeringen tillsatt forum där företrädare för bland annat arkitekter, planerare, teknikkonsulter och exportfrämjare sitter kraftsamlade för att på olika sätt stimulera hållbar stadsutveckling. http://www.hallbarastader.gov.se.

HANDBOK OM FARLIGT GODS SKL har tagit fram en ny handbok om transporter av farligt gods på väg och järnväg. M ålet är att ge ökad kunskap om hur farligt gods ska hanteras inom samhällsplaneringen och om god utformning av de trafiksäkerhetsåtgärder som minskar riskerna. R isker med farligt gods måste hanteras i exempelvis översikts- och detaljplaner. ”T ransporter av farligt gods – handbok för kommunernas planering” kan hämtas från: www.skl.se/publikationer.

Teknik & trender

BanaVäg i Väst är äntligen invigd BanaVäg i Väst, utbyggnaden av fyrfältsväg och dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Trollhättan, invigdes den 7-9 december. Byggnationerna har pågått sedan 2004, så nu kan boende och resenärer glädjas åt sju nya pendeltågsstationer och att restiden mellan Göteborg och Trollhättan kortats, från 50 till 30 minuter. Vectura har genomför ett stort antal

ibruktagandebesiktningar för den så kal�lade Nordlänken under 2006-2012. En viktig roll inför ibruktagningen har varit arbetet med teknisk säkerhetsstyrning, trafikeringsplanering och godkännandeprocess. Trafikverkets projektledare är mycket nöjd: – Det finns inte nog med superlativ för att beskriva insatsen, säger Per-Inge

F oto/illustration: Å ke E:son Lindman, White

Söderström som är BEST-ansvarig för Bana Väg i Väst, om besiktningsmännens arbete. Projektledarna Carina Eriksson och Anders Sundberg i Göteborg instämmer: – Ibruktagningen präglades av lugn och god stämning. Precis som det ska vara när man jobbar med ett gäng superproffs!

LAGAR, REGLER & förslag NYA väg- och banlagar F ör att planeringstiderna för nya infrastrukturprojekt ska kunna kortas och ändras, harmoniseras V äglagen tillsammans med Lagen om byggande av järnväg. D en största förändringen är att väg- och järnvägsplaneringen kommer att genomföras i en sammanhållen process genom hela projektet. D en obligatoriska tillåtlighetsprövningen tas bort. M iljökonsekvensbeskrivning krävs bara i de fall då projektet kommer att innebära betydande miljöpåverkan. T rafikverket arbetar med att ta fram handledningar och riktlinjer för hur det praktiska arbetet ska utformas. U tbildningar kring den nya lagstiftningen och hur de nya planeringsprocesserna ska utformas kommer också att genomföras. Tre certifierade trafiksäkerhetsgranskare utsedda T re Vecturamedarbetare, M ohsen T owliat, M ats O Petersson och M alin Ekman, har certifierats som trafiksäkerhetsgranskare av T ransportstyrelsen efter utbildning på Lunds T ekniska Högskola våren 2012. – D et finns ett fåtal certifierade trafiksäkerhetsgranskare i Sverige. D ärför är det en stor fördel att vi kan granska och kvalitetssäkra planerings- och projekteringsarbeten och redovisa eventuella riskmoment i våra interna vägprojekteringsuppdrag, säger M ohsen T owliat, teknikchef för T rafiksäkerhet på Vectura. T rafiksäkerhetsgranskarnas roll är att öka trafiksäkerheten genom att granska befintliga vägar, dokument för planerade vägar och redovisa trafiksäkerhetsproblem, risker och avvikelser enligt den nya vägsäkerhetslagen. C ertifieringen innebär att Vectura kan genomföra trafiksäkerhetsgranskning av planerade och befintliga gator och vägar enligt vägsäkerhetslagen och vägsäkerhetsförordningen. Vectura kommer att kunna erbjuda nationell och internationell utbildning av trafiksäkerhetsgranskare under 2013 – både internt och externt.

Utmaning i Annedal Annedal, som har varit ett kontors- och industriområde vid Ulvsundavägen mitt emot Solvalla, håller på att omvandlas till en ny stadsdel. Cirka 900 lägenheter är klara och ytterligare 1 700 är på väg. När allt är färdigbyggt, omkring 2015, kommer närmare 7 000 personer att bo här. – Den 16-26 augusti arrangerade Stockholms Byggmästareförening sin femte boutställning i området i nära samarbete med Stockholms stad, Sundbybergs stad och de 22 byggherrarna i området, berättar Mathias Linder, uppdragsledare på Vectura. ”Annedal är både kvartersstad och parkstad. Grundkaraktären är stadsmässiga

kvarter kring ett centralt parkrum. Bostadskvarteren varierar i skala och i hustyper. Här finns från två våningars radhus till höghus med sexton våningar. Husen är byggda som punkthus, lamellhus, kvartershus och småhus”, står det att läsa på områdets webbplats. – Sedan projektet startade har Vectura svarat för gatu- och landskapsprojektering samt för ledningssamordning. Vi har även haft ett stort ansvar för att samordna byggherrarna, så det handlar om en stor kommunikativ utmaning, berättar Mathias. I projekteringsuppdraget ingår även två torg, Pomperipossatorget och Mariehällstorget. Ett femtontal Vecturamedarbetare är knutna till projektet plus sidokonsulter inom bland annat el, konstruktion, VVS och reglerteknik.

Spårväg city Vectura samlar Sveriges spårvägsspecialister för att skapa en tillgänglig, modern och kostnadseffektiv spårväg – mitt i centrala Stockholm.

I V ecturas uppdrag för Spårväg C ity i Stockholm ingår utbyggnad från D jurgårdsbron till F rihamnen samt från Sergels torg till T -centralen

TEXT EWA BROBÄCK FOTO Janne Danielsson

– Det är ett spännande och synligt projekt. Vi har ögonen på oss eftersom det är många som har åsikter om spårväg, säger Leif Strenge, uppdragsledare på Vectura. Spårvagnstrafiken avvecklades i Stockholm när högertrafiken infördes 1967. Sedan dess har mycket hänt. Moderna spårvägar har gjort succé över hela världen tack vare hög komfort, tyst och jämn gång, hög kapacitet och möjlighet att lätt ta sig ombord med rullstol eller barnvagn.

Trångt och utmanande I augusti 2010 invigdes den första sträckan av Spårväg city mellan Waldemarsudde och Sergels torg. Nu byggs Spårväg city ut i östlig riktning mellan Djurgårdsbron och Ropsten samt mellan Klarabergsgatan och Hamngatan. I projektet ingår kapacitetshöjande åtgärder, upprustning samt tillgänglighetsanpass-

ning och ihopkoppling med Lidingöbanan. Vectura arbetar som bäst med att ta fram system- och bygghandlingar för etappen Hamngatan – Klarabergsgatan. – Det är helt klart en utmaning! På vissa håll handlar det om centimetrar för att få till det, berättar Leif Strenge. Han förklarar att normer och konventioner som gäller för tyngre spåranläggningar inte passar för modern spårväg, som måste anpassas till den befintliga och trånga stadsmiljön. Inom några veckor ska han och hans kollegor också ta sig an sträckan Djurgårdsbron – Frihamnen, och på sikt även fortsättningen fram till Ropsten. I specialistgruppen ingår experter med unik kompetens när det gäller spårvägsutbyggnad. Eftersom vi kommer att få mycket att göra under lång tid, fram till 2017, kommer vi i Stockholm att förstärka med

Tillgänglighet viktigt Emma N ewman, T ekn Lic. och specialist på tillgänglighet på Vectura, bidrar med expertstöd i flera pågående projekt i Stockholm, däribland Spårväg city. V åren 2012 blev Vectura direktupphandlad av T rafikkontoret i Stockholms stad för att hjälpa till i rådgivning av utformningsförslag, granskning av handlingar och utvecklingen av det strategiska arbetet i Stockholm med fokus på tillgänglighet.

personal från Göteborg, där kompetensen har funnits länge. I Vectura finns också erfarenheter från spårvägsutbyggnader i Norrköping och Oslo.

Helhetslösningar Sedan länge har Vectura arbetat med hela bredden när det gäller infrastrukturen; från utredning, analys och projektering genom projekt- och byggledning fram till drift och underhållsinsatser. – Det innebär att vi kan ta hänsyn till och har kunskap om samtliga transportslag som berörs av en spårvägssatsning. Dessutom är det viktigt för oss att de projekt som vi arbetar med får minimala konsekvenser för invånarna och trafikanterna under byggtiden, understryker Leif Strenge. F ör mer information kontakta: leif.strenge@vectura.se, liv.bryngelsson@vectura.se

Light Rail Day i Stockholm D en 12-13 november hölls den fjärde upplagan av Light R ail D ay, med Vectura som huvudsponsor, i Stockholm. Syftet med konferensen var att sprida information om spårväg, och att föra samman spåroperatörer, planerare, konsulter, byggare, ingenjörer samt kommunala och regionala representanter. D et var ett fullspäckat program med flera internationella talare och från Vectura medverkade Liv Bryngelsson, affärsutvecklare för spårväg, som berättade om vilka överraskningar man kan stöta på när en spårväg ska planeras och byggas i en befintlig stadsmiljö. (Läs mer på www.lightrailday.com)

F oto/illustration: Å ke E:son Lindman, White A rkitekter

transportarkitekten nr 3 2012

Nu formas nya Kiruna Kiruna är mönsterstaden längst upp i norr som byggdes med stor omsorg. Inom några år börjar förstörelsen då kvarter för kvarter måste överges. Vectura är med i den prestigefyllda tävlingen kring hur det nya Kiruna ska formas. TEXT STIG MEITON FOTO Thomas Nylund, Kiruna kommun ILLUSTRATION ANNA ÅKESSON

nya staden, men också hur man på ett bra sätt ska klara av att förskjuta Kirunas tyngdpunkt från nuvarande centrum. Det måste ske i ett utdraget förlopp under 20–25 år. Tävlingsjuryn korar det vinnande förslaget i början av 2013. Ett nytt centrum är mycket mer än bostäder med dagis och skola. En stadskärna består av kultur, handel, restauranger, nöjen, hotell, banker, kontor, idrottsanläggningar och utbildningsinstitutioner. Det handlar om allt som människor har Arkitekter från hela Europa för sig. Om rörelse och förflyttningar. Tio team av stadsplanerare och arkitekter Karin Jansson är landskapsarkitekt på utformar nu var sin vision som tar sikte på Vectura, som ingår i den grupp företag som 2030. Projektet väcker stor uppmärksamtillsammans skapar det tävlingsbidrag som het långt utanför Sverige. Arkitektteamen som valts ut av kommunen i samverkan med lämnas från White arkitekter. Vecturas roll Sveriges Arkitekter kommer från hela Europa. är att ta fram idéer kring den nya stadens Tävlingsförslagen ska beskriva principerna transportinfrastruktur: – Det är fantastiskt att få göra detta från och de grundläggande strukturerna för den grunden. Det är en verkligt kreativ process där vi samlar in fakta och utforskar idéer. Från början är alla val öppna. Vi identifieVÄRT ATT VETA OM KIRUNA rar viktiga målpunkter och de rörelser som Geografi Kiruna ligger cirka 140 km norr kommer att uppstå och går sedan vidare till om polcirkeln. N ärmaste större ort möjliga färdmedel, trafiksäkerhet och konär G ällivare, 115 km söder om Kiruna C . kret gatuutformning, säger Karin Jansson. Kiruna har midnattssol i 50 dygn och Platsen är redan utvald. Två kilometer åt nordost finns en flack dalgång mot berget Toulluvaara. Där finns några gamla industritomter och en nedlagd gruva med två betonglavar som står upp som utropstecken i det subarktiska landskapet. I norra delen ligger en golfbana och i väster en sluttning med tall och gran. Det är allt. Här ska Kirunas nya stadskärna byggas. Från noll.

polarnatt 20 dygn/år.

Storlek I staden Kiruna bor cirka 18 200 personer och cirka 23 000 i kommunen. Gruvnäringen Kiruna har världens största underjordsgruva för järnmalm. N är gruvbrytningen flyttar djupare hamnar allt mer av nuvarande centrum i en deformationszon. Mest välplanerad Kiruna anses vara en av Sveriges mest välplanerade städer med många förnämliga byggnader. F rån Kiruna kyrka från 1912 till R alph Erskines ”nybrutala” snusbruna betonghus i kvarteret O rtdrivaren från 1960-talet. Byggnader Kyrkan kommer att flyttas och passas in i Kirunas nya centrum, liksom en rad äldre träbyggnader. M en det mesta av den nuvarande stadskärnan jämnas så småningom med marken.

Brutal omvandling Rörelse, samband och mötesplatser är lika viktiga i ett stadsbygge som hus och byggnader. I Kiruna rör sig inte bara bilar och bussar. Man åker skidor och spark. Kör med hundspann och skoter. I stadens omedelbara närhet finns flyttningsleder för renar. Den brutala omvandling som gruvbrytningen ger upphov till skapar helt nya förutsättningar. Järnvägen har redan fått en ny sträckning runt gruvan, men det är en öppen fråga var ett nytt resecentrum ska placeras. Väg E 10 ska få en ny dragning intill den nya stadskärnan, liksom Nikkaluokta-

vägen. Kiruna kommun utreder idén att binda ihop tätorten med en linbana för både persontransporter och gods. Runt platsen för den nya stadskärnan finns bostäder och områden med småindustri och handel. Det befintliga ska så långt som möjligt bindas ihop till en ny sammanhållen stad. Men under ett par decennier kommer Kiruna att leva med två centrum.

Inspirerande nystart Anna Edblom arbetar på arkitektbyrån White, där en lång rad experter – allt från antropologer till miljöspecialister – arbetar med tävlingsbidraget: – Vi ska lägga fram tankar och idéer som beskriver ett boende i den här delen av landet med nya stadsrum och offentliga byggnader. Det kanske viktigaste är att vi kan beskriva en förvandling av staden som kirunaborna vågar tro på, säger Anna. – För de flesta måste det vara svårt att förlika sig med att den gamla staden måste överges. Därför måste vi beskriva en process som kan inspirera och engagera och som öppnar för en bra dialog om framtiden. Platsen för nya centrum ligger 100 meter lägre än dagens stadskärna som ståtar högt på fjället. Fördelen med det flacka området är att det är lätt att bebygga och ligger relativt vindskyddat. – Dagens Kiruna har fantastiska utsikter. Det är viktigt att vi tar vara på de blickfång som finns på den nya platsen. Men nya Kiruna kan inte bli som det gamla, det ligger något osentimentalt och framåtriktat i det som sker och kanske är det just detta som är Kirunas viktigaste kännemärke, säger Karin Jansson.

Kiruna Svappavaara

M almberget

Luossavaara gruvområde

Luossajärvi

N y väg E 10 öppnas för trafik 2015

karin.jansson@vectura.se transportarkitekten nr 3 2012

M ineralfyndigheter i närheten av Kiruna

VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR N ya vägdragningar Befintliga vägdragningar

T uolluvaara gruvområde

U tredningsalternativ för ny järnväg Befintlig järnväg

DEFORMATIONENS UTBREDNING

BEBYGGNAD T ävlingsområde, plats för ny stadskärna

2013 2018

V ill du veta mer? Kontakta:

Kirunas nuvarande stadskärna (bilden ovan) kommer att försvinna när gruvans deformationszon utvidgas. U nder de närmaste 20 åren ska ett nytt centrum byggas upp två kilometer från det gamla (se kartan).

Pajala

G ällivare

U tredningsalternativ för nytt järnvägsstationsläge

Kirunavaara gruvområde

2023

transportarkitekten nr 3 2012

Kiruna flygplats N y väg 870 öppnas för trafik 2014

Bebyggda områden

Hur inträffar cykelolyckor? Hur går allvarliga cykelolyckor egentligen till? Trafiksäkerhetsanalytiker Maria Olai på Vecura har tagit reda på det. I dagarna avslutar hon en rapport som skildrar händelseförlopp och trafikmiljö vid allvarliga cykelolyckor.

70 procent av olyckorna är singelolyckor där man kört omkull på grund av rullgrus, snöhalka och dåligt underhållna cykelvägar. F oto: Lantmännen

– För att samhället ska kunna utforma säkrare system för cyklisterna behövs fördjupade kunskaper om förhållandena i samband med olyckor som leder till dödliga eller allvarliga skador, säger Maria Olai. Varje år omkommer 20-30 cyklister i Sverige och omkring 300-400 skadas allvarligt. Trots detta saknas djup kunskap om hur olyckorna går till. – Trafikverkets djupstudier ger oss kunskap om troliga händelseförlopp vid dödsolyckor men dessa kan sällan säkerställas. Ännu svårare är det att få ett bra underlag om olyckorna ur polisens trafikmåls-

anteckningar som sällan beskriver olyckan till fullo. Maria har analyserat djupstudier och intervjuat allvarligt skadade cyklister. – Intervjusvaren visar att de flesta allvarliga personskadeolyckorna är singelolyckor och sker på cykelbanor. Dödliga olyckor sker istället främst i kollision med motorfordon, sammanfattar hon. Projektet består av tre delar; en djupstudieanalys av cykelolyckor med dödlig utgång, en intervjustudie med allvarligt skadade cyklister och till sist en gemensam analys av det insamlade materialet. V ill du veta mer om undersökningen?

sjukhus rapporterat cirka 8 000-10 000 per år. Till det antalet ska läggas alla som istället söker vård på vårdcentral och liknande och därför inte kommer med i statistiken samt de som plåstrar om sig själva. – Tidigare hade man bara polisrapporterna att förlita sig på och då såg man inte behovet som fanns att förbättra för cyklisterna. Nu, med sjukhusstatistiken, har det blivit en betydligt större medvetenhet om cyklisters och gåendes risksituation. Till höger ser du statistik om hur måga som skadas i cykelolyckor varje år. Olika källor ger olika siffror.

Fokus på Lundacyklister Cirka 2 000 cyklister per dygn, förväntas cykla på den nya gång- och cykelbron Skyttelbron i Lund. Vectura håller i samordning och projektering. – Under våren har Vectura tagit fram bygghandlingar för el, kontaktledning, tele, informationssystem, mark, kanalisation och arkitektur samt ansvarat för tidssamordning med sidokonsult för byggkonstruktionen, berättar Anna-Lena Peeker, uppdragsledare och tillägger att Metro är underkonsult till Vectura för arkitektur. Lunds kommun har beslutat att fotgängare och cyklister ska prioriteras, vilket

är tydligt i planeringen av Skyttelbron vid Brotorget. Det nya gång- och cykelstråket, skapar en bättre förbindelse i staden mellan den östra och västra sidan av järnvägen. Syftet med den nya bron är att öka tillgängligheten och säkerheten så att resenärerna lättare kan nå plattformarna. Bygget påbörjas i början av nästa år och ska vara klar i november 2013. Skyttelbron ska gå från det nya stadshuset Kristallen i Lund, till perrongerna samt i framtiden även till ett nytt område som exploateras på andra sidan järnvägen. Skyttelbron utformas som en inglasad bro och kläs med mörk zink och färgat glas.

Kontakta maria.olai@vectura.se

... och hur många skadas egentligen? Den som söker information om hur många som skadas allvarligt i cykelolyckor varje år får olika besked. – Många skadas svårt utan att de hamnar i polisens statistik. Mörkertalet är stort. Tittar man på akutsjukhusens statistik (exklusive Akademiska sjukhuset i Uppsala) hittar man cirka 250 svårt skadade per år utöver de 300-400 polisrapporterade, totalt alltså ca 500-600 dödade och svårt skadade personer per år i cykelolyckor, säger Karin Renström, seniorkonsult Trafikplanering på Vectura. Räknar man även de lindrigt skadade i ovanstående så är antalet som polis eller

Illustration: M etro A rkitekter

Vectura/STRADA Varje år omkommer 20-30 cyklister i Sverige och omkring 300400 skadas svårt enligt polisens olycksrapportering. O m cyklisten blir inlagd på sjukhus registreras denne som svårt skadad. NTF Varje år skadas mer än 2 500 cyklister så svårt att de blir inskrivna på sjukhus i minst ett dygn. Trafikverket U nder 2011 skadades nästan 1 900 cyklister så allvarligt att de erhöll en medicinsk invaliditet på minst 1 procent. (U r A nalys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011) SVT D rygt 3 000 cyklister skadas årligen så allvarligt i cykelolyckor att de måste vårdas på sjukhus.

transportarkitekten nr 3 2012

Cykelfrågorna prioriteras inte Sverige har stora chanser att bli en cykelnation. Undersökningar visar att nästan var femte person cyklar till jobbet eller skolan under sommarhalvåret. Men det finns ett problem. – På riksplanet säger sig många politiker vilja arbeta för ökat cyklande. Men de nationella ambitionerna försvåras av att cykelfrågorna inte är lika prioriterade ute i landets kommuner. Det sa Cykelfrämjandets ordförande Jan Carlsson i en debattartikel i somras. En undersökning som Cykelfrämjandet genomförde 2011 och 2012, visar att nästan 70 procent av Sveriges kommuner saknar strategi för att öka cyklandet. Bara tio procent utvärderar effekten av sin cykelpolitik varje år. transportarkitekten nr 3 2012

– Cykelpolitiken skiljer sig inte från andra politiska områden; utan tydliga strategier och utvärderingar av insatser är det svårt att göra politiska framsteg, menar Jan Carlsson. Cykeln är ofta lågprioriterad i trafikhierarkin. Men det är kommunerna som har störst möjlighet att bryta mönstret och ge cykeln en mer central roll. Det kan handla att bygga fler cykelvägar, bättre korsningar eller undergångar som gör att cyklister inte måste passera trafikerade bilvägar. Det kan också handla om så enkla saker som att göra säkra cykelparkeringar eller att skylta lämpliga vägar för cyklister. Att ploga cykelbanor tidiga vintermorgnar är också viktigt, menar Cykelfrämjandet.

Olika utformade cykelbanor I skriften V ägars och gators utformning, VGU , anges hur cykelbanor i anslutning till statliga vägar ska utformas. Kommunerna kan också tillämpa dessa föreskrifter, men de är inte tvingande för en kommun. I vardagsspråk används ofta cykelväg och cykelbana som synonymer, men inom trafikplanering brukar de ha lite olika betydelser. cykelväg En cykelväg är helt fristående från bilvägar. I trafikjuridiken används inte termen cykelväg, bara cykelbana. cykelBANA En cykelbana är en väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. C ykelbanan är normalt upplåten för dubbelriktad trafik. Enkelriktas med hjälp av vägmärken. D en är avskild från vägbanan genom exempelvis kantstöd, kantsten smal gräsremsa eller liknande. GC-bana En gång- och cykelbana kallas ofta för GC -bana av trafikplanerare. D en kan vara uppdelad i skilda banor för cyklar och gående eller vara kombinerad. D en senare är avsedd för bägge trafikslagen utan någon separation och skyltas med fotgängar- och cykelsymbol under varandra utan skiljelinje emellan. cykelfält Ett cykelfält är ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. cykelstråk M ed cykelstråk avses ett antal längre sammanhängande länkar för cykeltrafik mellan målpunkter. Ett cykelstråk kan exempelvis gå mellan ett bostadsområde och stadens centrum. GCM-handboken F ör att inspirera till välplanerade, välutformade och väl underhållna gång-, cykel- och mopedvägar har T rafikverket och Sveriges kommuner och landsting tagit fram en handbok om utformning, drift och underhåll som är inriktad på gång-, cykel- och mopedtrafik, GCM -handboken. D en ska vara ett stöd vid planering, projektering, drift och underhåll.

Trafiken i din kommun

Vectura tar reda på hur den funkar – egentligen

Vad händer om vi ändrar något i trafiksystemet? Hur förändras trafiken över tiden? Hur beter sig trafikanterna? Hur vill kommuninvånarna att trafikmiljön ska se ut och fungera i framtiden? TEXT ewa brobäck FOTO PER MIKAELSSON

– För att en kommun ska kunna planera och besluta om dagens och morgondagens trafiksystem är det viktigt att veta svaren på frågor som dessa, säger Mats Hagström, affärsområdeschef på Vectura. I nära dialog med uppdragsgivaren hjälper Vectura till att formulera de frågor om trafiken och trafikanterna som politiker och tjänstemän behöver ha svar på. – Baserat på detta designar och genomför vi trafik- och trafikantutredningar. På så sätt får kommunen möjlighet att leva upp till de behov, krav och förväntningar som invånare och företag har på framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet i trafiksystemet, berättar Mats.

Samrådsprocessen viktig På många håll står frågan om nya stora infrastrukturprojekt högt på dagordningen. Och ofta är det starka – och olika – intressen som vill komma till tals. – För att komma framåt och förankra arbetet arbetar vi ofta med samråds-

Tekniska lösningar för trafikinformation från Vectura Videovagn D en 15 meter höga masten ger en bra vy och den har kapacitet att filma upp till 30 timmar. F ilmen kan levereras på dvd-skiva och/eller som konfliktstudierapport. Hastighetsdisplay Passerande fordons aktuella hastigheter visas tydligt på den stora hastighetsdisplayen vilket kraftigt bidrar till en ökad uppmärksamhet från fordonsförarna.

Mobil webbkamera T rådlös realtidsinformation om exempelvis kösituationer, kritiska trafikmiljöer, utsatta vägarbeten eller trafikantbeteenden. A ndra användningsområden: M arknader, tävlingar och andra evenemang.

Vägning av tunga fordon WIM Kunskap om verkliga laster och omfattning av överlaster ger bättre underlag för vägdimensionering och planering av vägunderhåll.

Nummerskrivning N ummerskrivning och destinationsundersökningar ger värdefull information om exempelvis andelen lokaltrafik respektive genomfartstrafik.

VECTURA trafikredovisning, VTR Vectura trafikredovisning, VTR, är ett webbaserat system där användaren hämtar information om fordons- och cykelmätningar. Systemet är uppbyggt med Google maps som kartunderlag och hanterar flera olika mätutrustningar. – Systemet underlättar spridningen av trafikinformation inom kommuner, myndigheter eller företag och ger ett bra beslutsunderlag inför vägunderhåll, trafikplanering och trafikmiljö, säger Björn Gustavsson, avdelningschef för Trafik Syd på Vectura.

processen, berättar Martin Sandberg, gruppchef för Trafikanalys på Vectura. Han berättar att Vectura arbetar med en modell där olika aktörer får chans att komma till tals på ett kreativt sätt. – När det handlar om att planera och genomföra exempelvis ett resecentrumprojekt är det dessutom många olika kompetenser som ska samordnas, en utmaning som är spännande och rolig, men också krävande.

Barnens bästa kommer först Men en kommun består inte bara av vuxna, som ska ta sig till jobb och butiker, som köper och säljer, fraktar och distribuerar. Barnens bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som berör dem, nu och i framtiden, direkt och indirekt, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. – Barnkonsekvensanalyser är ett beslutsunderlag bland många, men viktig, säger Erika Ribbhagen, gruppchef för Trafikant

Fördelar • Ökad tillgänglighet för flera användare genom åtkomst till beställningar och mätpunkter från alla datorer med internetanslutning. • Bra aktuellt kartunderlag för att i detalj planera var mätningar ska utföras. • Möjlighet att beställa mer avancerade redovisningar och rapporter utifrån utförd mätning. • I VTR lagras mätdata, rapporter samt bilder. Det innebär att användaren inte behöver bekosta lagring av mätdata på egna servar eller bekosta dyra programlicenser.

Vill du veta mer? Kontakta björn.gustafsson@vectura.se eller läs mer på http://vtr.vectura.se

transportarkitekten nr 3 2012

och trafikplanering på Vectura. Hon berättar att när det gäller förskolebarn är det främst lärare och föräldrar som kan peka på problem och utmaningar. Men när det handlar om barn och ungdomar i skolåldern så vet inte alltid föräldrarna var deras ungdomar rör sig eller vika situationer som uppstår, berättar hon. – En busshållplats kan till exempel fungera utmärkt på dagen, men när ungdomarna väntar på nattbussen på samma plats kan förhållandena och förutsättningarna se helt annorlunda ut, förklarar hon. I områden där miljön byggs om och där människor redan har sina rörelsemönster är det en god idé att ta reda på var barnen och deras föräldrar rör sig och vilka platser de använder. – I sådana stråk är det till exempel smart att inte dra in byggtransporter och annan tung trafik.

VECTURAS ERBJUDANDE Vectura är en komplett leverantör av tjänster inom trafikområdet och ledande inom trafikmätning och trafikprognoser i Sverige. Vi har också omfattande erfarenhet av att ta reda på hur invånarna uppfattar trafiken i kommunen. Trafiken • Beskriver dagens trafik • Simulerar konsekvenser • Gör prognoser för morgondagens trafik Trafikanten • Analyserar behov, attityder och beteenden • Beskriver tillgänglighet • Vi kan trafiksäkerhet

& VA-frågorna blir allt viktigare för kommunerna. Ökad och häftigare nederbörd, tillsammans med större och fler hårdgjorda ytor i växande städer, ställer tuffare krav på hur dagvatten tas omhand. Fritidshusområden som omvandlas till permanentbostäder behöver moderna VA-system. En annan stor utmaning handlar om att återföra växtnäringen från hushållen till lantbruket. TEXT EWA BROBÄCK

I december år 2000 drabbades Arvika kommun av den mest omfattande översvämningen i modern tid. Staden stod under vatten i drygt två månader och kostnaden för översvämningen har beräknats till cirka 200 miljoner kronor. Och Arvika är bara en av många kommuner som står inför stora utmaningar på ”vattenområdet” (se artikel i Vecturum nr 2 2010 s.10-11). – Vectura är väl rustade och har lång erfarenhet av såväl hydrogeologiska undersökningar samt kontrollmetoder som säker VA-projektering för gator, vägar, bostadsområden, järnvägar, broar och tunnlar, berättar Jenny Håkansson, VA-ingenjör på Vectura.

För att uppnå bästa möjliga slutlösningar är det viktigt att Vecturas konsulter får chans att komma in så tidigt som möjligt i processen. – I tidiga skeden gör vi bedömningar av risker och möjligheter i projekt. Vi arbetar med allt från tidiga utredningar och rådgivning till detaljprojektering, säger Jenny Håkansson. V ill du veta mer? Kontakta: jenny.hakansson@vectura.se

• VA -projektering • D agvattenhantering • Ledningssamordning

Det är dags att fasa in så kallade triplikata avloppssystem i det kommunala VA-området. Slamanvändning är en välbeprövad lösning, men nackdelen är att det bara är fosfor som återförs via slam. – Ämnen som kväve, kalium och svavel är lika viktiga, eller viktigare än fosfor. Slammet möter heller inte LRF:s långsiktiga kvalitetskrav för återförd växtnäring, understryker Karin Emilsson.

Triplikat i Norra Djurgårdsstaden Vid klosettvattensortering, som kan vara en bra lösning i stora system, fångas i princip samtliga näringsämnen, samt organiskt material från avloppsvattnet. – Den största nackdelen är att det inte finns så mycket erfarenheter av dessa system i större skala ute i kommunerna. Dessutom krävs det nytänkande och organisatorisk

utveckling för att drifta de nya systemen parallellt med de gamla, säger hon. En omställning till triplikata system – toalettvatten, tvätt/diskvatten samt dagvatten – kan ske successivt vid nyoch ombyggnad. – Jag och mina kollegor kan hjälpa kommunerna med allt från rådgivning, utredning fram till bygghandling samt avsättningsfrågor och kontakter med lantbruket, säger Karin. Hon berättar att Vectura jobbat med tre utredningar i Norra Djurgårdsstaden som handlat om triplikata avloppssystem den senaste tiden. För att jämföra olika tänkbara systemlösningar i ett tidigt skede använder Vectura öppen VAplanering. – Det är ett verktyg som tar hänsyn till många olika

aspekter. Det är också viktigt att ta del av det senaste inom forskning och utveckling eftersom den här typen av system utvecklas hela tiden, säger Karin.

• Översvämningsfrågor • T riplikata VA -system • D ämningsberäkningar

Skydd av dricksvatten, byggtekniska grundvattenfrågor, tillståndsansökningar eller tunnelbyggen. Idag är det viktigt att känna till hur markvattentryck eller grundvattenflöden påverkar tekniska konstruktioner. Därför har Vecturas hydrogeologigrupp förstärkts till tolv personer.

Nästa stora avloppsutmaning handlar om att börja återföra växtnäringen i hushållens avlopp till lantbruket. – Triplikata system är ett bra val när hela eller delar av ledningsnätet ska byggas om, säger Karin Emilsson, VA-utredare på Vectura.

exempel på Vecturas VA-tjänster

Växande grupp hydrogeologer Ämnet hydrogeologi fokuserar på grundvatten, var det finns och hur det rör sig i marken, dess inverkan på tekniska konstruktioner samt dess betydelse som dricksvattenresurs och för naturvärden. Frågor som är viktiga att beakta vid nyeller ombyggnation av vägar och järnvägar, men också i samband med föroreningsproblematik.

Spara pengar med rätt avlopp

– Vi har kompetenser och erfarenheter av alla skeden, från idé och förstudie till utförande och efterkontrollskede, säger Lisa Hernqvist, hydrogeolog på Vectura i Göteborg. Hon berättar att i de flesta bergprojekt behöver inflödet av grundvatten till tunneln begränsas genom injektering. – Detta är ett nytt kompetensområde

som vi har beslutat oss för att satsa på, och i dagsläget är vi två specialister inom just hydrogeologi i berg och injektering. De senaste månaderna har flera uppdrag inom hydrogeologi landat hos Vectura: Västlänken, där en tunnel ska dras under centrala Göteborg och där Vectura har ansvar för hydrogeologin för linjen och station Haga i konsortium med Ramböll. transportarkitekten nr 3 2012

exempel på Vecturas tjänster inom hydrogeologi • • • • • • •

R ådgivning M iljöutredningar och M KB T illståndsansökningar R iskbedömningar Kontrollprogram Å tgärdsutredningar Kompetens inom geofysik, kemi och GI S

I Norge utför Vectura borrningar och hydrogeologiska tester i berg i samband med en järnvägsundergång. I Skåne utför Vectura en hydrogeologisk utredning inom arbetsplan för ny väg E 22 där vägen ska gå på Kristianstadsslätten och där det finns ett värdefullt och stort grundvattenmagasin.

transportarkitekten nr 3 2012

Provtagning i N ynäs med T ove Kristiansson från V ectura i bild. F oto: M ärta Ländell

KÅSERIET PORTRÄTTET

kåseriet

»När jag inte tänker på logistikutmaningar så snickrar jag«

Bor: I T yringe i Hässleholms kommun. Aktuell: Projektledare för D ryport Skåne Familj: F ru och två söner. Bästa egenskap: A mbitiös och noggrann – jag tar mina projekt från start till mål. Blir glad av: Positiva människor, sådana lyfter mig. Blir besviken på: M änniskor som inte har ärliga avsikter. Drömyrke när jag var tio år: R ita hus – arkitekt! M en jag hade en praktisk ådra också, gillade både att teckna och att snickra. Skulle vilja kunna: Spela gitarr. Å ngrar bittert att jag inte lärde mig spela något instrument.

Johan Ericsson – bygger en torr hamn och spelar hockey I Hässleholm ska kommunen bygga en så kallad torrhamn – Dryport Skåne. Anledningen är bland annat att godsvolymerna blir allt större och att containeriseringen av sjöfarten sätter hård press på hamnar och transportsystem. Johan Ericsson är projektledare för den gigantiska satsningen. BERÄTTAT FÖR EWA BROBÄCK FOTO PER MIKAELSSON

i ser även att fartygen på världshaven snabbt håller på att bli allt större. Stora godsflöden, ofta koncentrerade till dagar när stora fartyg anlöper hamnarna, ökar hela tiden behoven av uppställnings- och lagringsutrymmen. Och möjligheten att öka kapaciteten i anslutning till hamnarna är ofta begränsad. Därför känner vi i Hässleholm att vi är helt rätt ute som planerar för en torrhamn, mitt i inlandet. Här finns det gott om utrymme och marken är billigare än i kuststäderna.

grunden är jag en byggnadsingenjör som har satt mig på andra sidan bordet. Jag sysslade med entreprenader i tio år, innan jag gick över till beställarsidan, så jag förstår verkligen vad det innebär att vara entreprenör. För tio år sedan började jag på Hässleholms kommun, där jag bland annat har varit med om att utveckla den gamla militärstaden till en ny stadsdel. När det gäller Dryport Skåne kan man säga att vi befinner oss i slutet av början. Det har varit en lång process som har pågått i transportarkitekten nr 3 2012

M aria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av T ransportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

sju-åtta år. För fem år sedan kunde vi börja köpa loss mark. Idag har vi en godkänd detaljplan för det nya området och har avverkat skogen där det stora industri- och logistikområdet ska börja byggas nästa år. Nu ser vi fram emot att gå in i den fysiska etappen, att allt som vi har planerat ska bli verklighet. Det är inte så långt kvar, innan företag kan börja etablera sig på området.

itt jobb handlar om att samordna Dryport Skåne, också internt i kommunen. Vara länken mellan förvaltningar och politiker, den som tydligt pekar åt vilket håll vi är på väg. Det är också många andra intressenter och krav som ska samordnas i en sådan här stor och långsiktig satsning. När vi går in i 2013 kommer vår lilla projektgrupp att behöva växa. En byggledare behövs, och så kommer vi att behöva tillföra spetskompetens när det gäller till exempel VA, järnväg och kraft. På marknadsföringssidan kommer vi att behöva mer kompetens – som också pratar logistikspråket. Vi måste även börja formulera konkreta erbjudanden som riktar sig till branschen. Dryport Skåne har aldrig funnits, så det blir ett digert jobb att sälja in begreppet i Trafikverkets och andra myndigheters medvetande; att detta är en anläggning som kommer att finnas och som kommer att behöva pekas ut som prioriterad i kommande satsningar. På järnvägen här nere finns det många flaskhalsar i dagsläget, och förhoppningsvis kommer Dryport Skåne att bidra till att skapa nya möjligheter för intermodal trafik i framtiden. Detta är verkligen en utmaning på många plan!

är jag inte tänker på logistikutmaningar snickrar jag på min sommarstuga i Mjällby. Ishallen är också en plats där jag ofta är, tillsammans med mina söner. Har själv ett förflutet som hockeyspelare i div 2, så jag var aldrig någon elitspelare. Läs mer om Dryport Skåne på sidan 4-7. transportarkitekten nr 3 2012

Flytten av Sveriges nordligaste stad väcker onekligen en hel del funderingar. Inte bara hur det ska gå till rent praktiskt och vad det innebär för individen. Vad innebär det till exempel för stadens själ? Klarar den en flytt? Kan den till och med tjäna på en flytt, sträcka ut vingarna och visa nya sidor? Strålkastarna är riktade mot Kiruna och staden har alla möjligheter att välja vilken bild man vill visa upp för omvärlden. För den urbaniserade människan ligger Kiruna mitt ute i vildmarken, och kanske är det vildmarken som präglar staden och människorna. På samma yta som många länder hyser flera miljoner människor har Kirunas 23 000 invånare gott om plats. Närmare bestämt en kvadrat-kilometer per person. En given affärsidé borde vara att starta retreat för stressade storstadsbor från hela världen. Kundunderlaget lär vara oräkneligt. Eller så är det gruvan som är Kirunas själ och hjärta. Den som har försörjt så många familjer och som med sin järnmalm har bidragit till att göra vårt land till en modern välfärdsstat. Beroendet är ömsesidigt mellan stad och gruvnäring. Och så det allra mest spektakulära försäljarargumentet: om New York är staden som aldrig sover, är Kiruna staden där solen aldrig går ner. Att det handlar om en sommarmånad varje år gör det inte mindre exotiskt. Kanske kan det ”nya” Kiruna vara med och räta ut det skeva perspektiv ur vilket vårt långa land tenderar att skildras, och påminna om att Sverige inte slutar strax norr om Uppsala. Frågan är också om Kiruna väljer att visa omvärlden bilden av en bubblande smältdegel av framtidstro, innovation och unika kompetenser, en stad med möjligheter till livskvalitet långt utöver det vanliga. Eller om man väljer bilden som många svenska har av en gruvstad norr om polcirkeln, långt från det mesta och där antingen kyla, mörker eller knott gör att man inte kan vistas utomhus. Som många andra svenskar har jag aldrig varit i Kiruna, eller ens i Norrland. Det har aldrig lockat med kylan och mörkret. Men nystarter lockar, utmaningar likaså. Känslan av att allt är möjligt! Gott om plats och lugn och ro lockar riktigt mycket numera. För att inte tala om huspriserna – för priset av en skånsk badhytt får man en mindre herrgård i Norrland. Personligen kommer jag inte bli förvånad om Kiruna inom några år blir det ”nya” Skåne. Horder av vallfärdande storstadsmänniskor kommer för att leva det ”goda livet” i Norrland, och turister från hela världen samlas för att få en glimt av solen som aldrig går ner. ”Kiruna – the city where the sun never sets”. Kom ihåg var du hörde det först.

Maria

Strömberg

tänk om... … du är med på vår spännande resa när nu Vectura Geoteknik, med ca 65 personer, behöver ännu fler kompetenta medarbetare. Vectura söker självständiga och drivna medarbetare till vårt erfarna team. Du kommer att få ett spännande och betydelsefullt arbete hos oss. Vi söker: • Fältgeotekniker • Teknikansvarig • Geotekniker • Cad-projektör • Gruppchef Tänk om... det är du som tillsammans med oss kommer att driva den framtida utvecklingen av geoteknik på Vectura. Läs mer om tjänsterna på www.vectura.se/jobb

V ectura C onsulting A B Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 T elefon: 0771–159 159 e-mail: info @vectura.se Hemsida: www.vectura.se

transportarkitekten nr 3 2012