Transportarkitekten nr 1 2013

NR 1 2013 en tidning från vectura om TRANSPORTINFRASTRUKTUR cirkapris 69 kr

Sveriges svarta tillgångar

66 90

medvind för nya kraftVerk I jädraås MALMKROPPAR & bergkompetens

-tonsmonster rullar i norr

NORGES TRANSPORTER – Östfoldbanen & BIM

ÖREBRO & KNEG

inledaren Som transportarkitekter är vi med och skapar lösningar så att människor kan förflytta sig smidigt och säkert. Det gäller såväl för den vardagliga resan; till och från hemmet, till skola och arbete, som för långa resor över stora sträckor. Lika viktigt är det att skapa förutsättningar så att företagen i vårt land kan transportera varor och gods på ett smidigt och effektivt sätt. Jag tänker på allt från specialtransporter i komplexa system, till råvaruindustrins tunga transporter i specifika transportkorridorer. Gruvindustrin i Norrbotten, som har mer än hundra år på nacken, står inför en historiskt unik tillväxt och stora förändringar. Stora järnmalmsfyndigheter har börjat brytas i Pajala, samtidigt som LKAB investerar i nya nivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget. Förutom att det ställs ökade kapacitetskrav på Malmbanan görs investeringar så att järnmalmen ska kunna transporteras från Pajala till Malmbanan. Samtliga projekt som är på gång för med sig omfattande förändringar i Pajala, Kiruna och Gällivare/Malmberget. Bebyggelse- och infrastruktur står inför stora utmaningar, något som samtidigt skapar framtidens möjligheter för levande och välfungerande samhällen. Det är allt detta som vi som transportarkitekter arbetar med.

Hur Sverige hanterar utmaningar i infrastruktur, samhällsservice och tillståndsprocesserna kan vara avgörande för framtidens gruvetableringar.

Jan Colliander VD, Vectura

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se, Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling FOTO: Omslag: Fredric Alm (visar en porositetsmätning av malmpellets på LKAB:s laboratorie), Ovan: Boliden (Aitik), sidan 3: Arise Windpower, Rúnar Gudmundsson/LKAB, Armi Rousu/Northland Tryck: Strålins Grafiska AB NEDLADDNING: http://www.vectura.se/transportarkitekten

transportarkitekten nr 1 2013

inNEHÅLL NR 1 2013

Framtidens gruvsverige Nya gruvor öppnas, de etablerade utvidgas och bolagen skriker åter efter arbetskraft. Om 10-15 år kan vi ha över 30 gruvor i Sverige. Men om fler satsningar ska lyckas måste vi bygga vägar och järnvägar samt skapa enklare och tydligare regler.

Förnyelsebar el för cirka 650 GWh/år kommer produceras i Jädraås från våren 2013.

Nu har monsterbilarna på 90 ton börjat rulla i norr, lastade med järnmalm från gruvan.

10 66 vindkraftverk i Jädraås

Arise Windpower satsar tre miljarder på en av norra Europas största landbaserade vindkraftsparker Jädraås i nordvästra Gästrikland.

Teknik & Trender

Staten satsar 3,5 miljarder på gruvrelaterad infrastruktur i norr. Samtidigt utreds malmtransporter från Dalarna till Lysekil.

Jättelastbilar ska spara miljö Nu rullar 90-tons lastbilar från gru-

van i Kaunisvaara till Svappavaara. Ett intensivt arbete pågår med att förstärka och förbättra trafiksäkerheten på de vägar som används.

500 nya jobb till logistikregion I Örebroregionen korsar de stora godskorridorerna varandra. Att locka logistikföretagen hit kan skapa jobb – och minska mängden transporter.

Jättesatsning på Norges vägar

Hur påverkar samhällsintressen våra gruvor och tvärt om?

Bergkompetens – vad är det?

Efterfrågan på bergkompetens ökar i takt med att fler vägar och järnvägar läggs i tunnlar och fler gruvor öppnas.

Porträttet Tage Lundin – inköpschef från LKAB

27 Kåseriet

VadVad händer med människorna, händer med människorna, naturen naturen och samhället när gruvan och samhället när kommer till byn? kommer till byn? gruvan

Förändringens vindar Alla gillar inte förändringar. De kan kännas skrämmande och otrygga – om man inte själv har varit med och orsakat dem. Själv vill jag gärna ha omväxling och uppleva nya saker och platser. Jag älskar att resa, men bara om jag själv får bestämma vart och när. Jag tänker på alla dem som påverkas när ett helt nytt gruvlandskap växer fram. De kommer att ställas inför utmaningar som påverkar deras vardag, konkret och handgripligt. Vissa kommer att få jobb när nya arbetstillfällen erbjuds. Andra kommer att få uppleva att deras närmiljö förändras dramatiskt. Det en välkomnar som utveckling och framtidstro, det uppfattar den andre som hot mot invanda mönster och livsvillkor. Och det är i sådana lägen som Vecturas konsulter kommer in i bilden. I vår organisation finns många kloka människor som kan vara med och leda samrådsprocesser på ett konstruktivt sätt och som ser till att alla får komma till tals, även barnen. Teori är en sak, praktik är en annan. Det vet den som har lång erfarenhet inom sitt arbetsområde. För att kunna fatta kloka beslut, som får konsekvenser långt fram i tiden, krävs en kombination av båda. Samt viljan och modet att våga möta förändringar. Catharina Saunders Chefredaktör

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark, Heléne Haglund och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation) Andréas Robertsson (Controller Affärsstöd), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Britt Olin (HR), Mats Pettersson och Folke Sandberg (Mark, Miljö & Anläggning), Jan Thulin (Järnväg), Ingemar Wiborgh (Utland), Cecilia Hagen-Nilsson (Univox),

transportarkitekten nr 1 2013

Framtidens

För fyrtio år sedan stängdes många svenska gruvor på grund av dålig lönsamhet. Idag upplever gruvnäringen en renässans som nog ingen hade kunnat föreställa sig då: Nya gruvor öppnas, etablerade utvidgas och bolagen skriker åter efter arbetskraft. Om 10-15 år kan vi ha över 30 gruvor i Sverige. Men om de nya satsningarna ska lyckas behöver förutsättningarna för effektiva logistiklösningar kring transporterna ordnas snabbt. Det kräver både ett tydligare och enklare regelverk. TEXT EWA BROBÄCK FOTO BOLIDEN, NORTHLAND OCH LKAB (FREDRIC ALM, RUNAR GUDMUNDSSON)

transportarkitekten nr 1 2013

gruvsverige »LKAB efterlyser en tydligare styrning om hur Sverige ska ta tillvara sina naturtillgångar« /jan lundgren, LKAB

Gruvberget (LKAB) Kirunavaara (LKAB)

Tapuli gruva (Northland)

Malmberget (LKAB) Aitik – Koppar, silver och guld (Boliden)

Kristineberg – Koppar, bly, zink, guld och silver (Boliden) Svartliden – Guld (Dragon Mining Ltd)

Maurliden och Maurliden Ö – Koppar, zink (Boliden) Björkdal – Guld (Elgin Mining Inc.) Renström – Zink, koppar, bly, guld och silver (Boliden)

Kankberg – Guld och tellur (Boliden)

GULDMALM JÄRNMALM SULFIDMALM Garpenberg – Zink och silver (Boliden)

Dannemora (Dannemora Mineral AB)

Lovisagruvan – Zink, bly och silver (Lovisagruvan AB)

Zinkgruvan – Zink, bly och silver (Boliden)

Aktiva metallgruvor i Sverige januari 2013 transportarkitekten nr 1 2013

90%

VECTURAS GRUVKOMPETENS Vad? Vectura kan erbjuda en mängd tjänster inom gruvsektorn, exempelvis; kapacitetsutredningar, bullerkartläggningar, miljökonsekvensutredningar, mark- och fastighetsärenden, ansökningar om täktstillstånd, förstudier, åtgärdsanalyser, och utredningar för transportlösningar, ibruktagandebesiktningar för spår och terminaler.

av järnmalmsproduktionen inom EU står LKAB för, Här utförs prospekteringsborrning under jord.

Vilka? Vectura är idag leverantör av gruvrelaterade uppdrag för exempelvis: LKAB, Trafikverket, Nordic Iron Ore, Boliden AB, Kiruna Iron, Dannemora Magnetit, SMA Svenska Mineral AB, Northland Resources, Northland Mines OY, Northland Logistics AB och Region Västerbotten.

De senaste tio åren har den globala järnmalmsmarknaden vuxit med nästan 250 procent. För LKAB, som har sitt huvudkontor i Kiruna, blev 2011 ett rekordår, trots prisfall och svagare marknad i slutet av året. – Resultatet för 2012 kommer inte att bli lika bra som för 2011, men vi har lyckats hålla volymerna uppe och vi har hittat nya kunder och styrt om volymer där vi förlorat gamla marknader, berättar Jan Lundgren, avdelningschef för anläggningsprojekt på LKAB. Trots finansiell oro och svängningar i världsekonomin är det underliggande stålbehovet i världen fortsatt högt och LKAB ser därför ljust på framtiden.

– Men efter de omvälvningar som vi upplevde 2009 har vi blivit mer aktiva när det gäller sälj- och marknadsföringsinsatser, fortsätter han och berättar att 2011, öppnade LKAB ett inköpskontor i Shanghai för att kostnadseffektivisera sina inköp. – Men vår närvaro i Kina gör också att vi får möjlighet att lära oss mer om hur den kinesiska stålmarknaden fungerar eftersom den kommer att bli allt viktigare för oss i framtiden.

Branschen tror på framtiden Branschanalytiker tror alltså på en fortsatt hög efterfrågan på högkvalitativa järmalmsprodukter och i Kiruna och Gällivare pågår LKAB-investeringar för över 15 miljarder

»Under 2009-2012 har vi beviljat 728 undersökningstillstånd och fler ansökningar väntar« /åsa persson, bergmästare

kronor. Under 2000-talet har företaget hittills investerat mer än 30 miljarder kronor i verksamheten. – Den förhärskande uppfattningen tycks vara att den långsiktiga trenden är hög efterfrågan och därmed höga malmpriser i tjugo trettio år framöver, bekräftar Åsa Persson som är bergmästare och chef för Bergsstaten vid Sveriges geologiska undersökning, SGU, och den som fattar beslut i frågor enligt minerallagen. Åsa Persson tror att de sexton svenska metallgruvorna som är i drift idag med stor sannolikhet kommer att följas av fler. Hon berättar att det i dagsläget finns flera gällande bearbetningskoncessioner för fyndigheter som ännu inte hunnit resultera i nya gruvor.

BEVILJADE UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND 2009 2010 2011 2012

195 174 202 cirka 157

st st st st

Den 7 januari 2012 fanns det totalt 1 129 gällande under sökningstillstånd i Sverige.

transportarkitekten nr 1 2013

VECTURA OCH LKAB Vectura har tecknat ett treårigt ramavtal som omfattar teknikkonsulttjänster med gruvkoncernen LKAB. Ramavtalet omfattar hela Vecturas tjänsteutbud och stärker ytterligare Vecturas position inom gruvnäringen. Via ramavtalet får LKAB tillgång till Vecturas breda kompetens inom transportinfrastruktur, deras tillgänglighet och lokala närvaro. Några exempel på pågående uppdrag för LKAB:

LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna är utan tvekan Europas största järnmalmsgruvor. De har sökt tillstånd att undersöka hur rik malmen är på djupet 1 350 meter.

1350

• Kartläggning av buller samt beskrivning av nuläge och framtid för LKAB:s anläggningar i Svappavaara.

meter under marken

• Projektledning avseende ansökan om tillstånd för att återuppta produktion i Leveäniemi dagbrott.

Hela två tusen medarbetare arbetar med underhåll av totalt anställda

4100

• Projektledning avseende ansökan om tillstånd för dammhöjning och kapacitetshöjande åtgärder vid LKAB:s sandmagasin i Kiruna. • KMA-resurs vid BEST-arbeten, projekt Kiruna Ny Järnväg. • Upprättande av handlingar för anmälan om mindre ändring av pågående verksamhet vid LKABs Terminal i Svappavaara. • Resurs avseende mark- och fastighetsfrågor kopplade till LKAB:s verksamheter i Malmfälten. • Upprättande av handlingar samt genomförande av samråd avseende ansökan om förnyat tillstånd för LKAB:s moräntäkt i Kiruna.

– Mellan år 2009 och november 2012 beviljade vi totalt 728 undersökningstillstånd, de flesta under 2011, och bara sedan januari 2011 och fram till oktober 2012 beviljade vi sex nya koncessioner och ytterligare ansökningar väntar på beslut.

Sverige saknar en strategi Men det är mycket som kan hända på vägen mellan beviljat undersökningstillstånd och pengar i handen från genomförda malmleveranser. Processen är lång, komplex och kostnadskrävande. Trots att det idag är ett hundratal bolag som letar efter malm i Sverige kommer ett fåtal fyndigheter och undersökningstillstånd att resultera i att en gruva öppnas. När prospektören har fått ett koncessionstillstånd i sin hand ska ärendet prövas i Mark- och miljödomstolen. Därefter ska Länsstyrelsen kontrollera att villkoren som har ställts efterlevs, markanvisning ska lämnas av Bergsstaten och kommunen ska bevilja eventuell bygglovsansökan. Det handlar om lång tid, ibland tar processen upp till tio år. LKAB efterlyser en tydligare styrning om hur Sverige vill och ska ta till vara och utvinna sina naturtillgångar i framtiden. transportarkitekten nr 1 2013

– Vi har möjlighet att finansiera de här långa tillståndsprocesserna ur egen kassa, men företag som är nya i branschen måste låna sig fram och många kroknar under resans gång. Vi tycker att Sverige saknar en strategi för vad vi vill och hur hanteringen ska gå till, understryker Jan Lundgren.

Krångligt och långsamt För att kunna växa behöver LKAB tillgång till mer järnmalm. Därför är det viktigt att företaget får nödvändiga tillstånd i tid för de nya gruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Brytningen i dagbrottet i Gruvberget startade våren 2010, men stoppades i juni 2012 eftersom miljöprövningsprocessen måste göras om. I december 2012 kom det glädjande beskedet att LKAB åter får starta verksamheten i dagbrottsgruvan Gruvberget. Ett avgörande för helhetsprövningen kan komma under första halvåret 2013. – Domen 2010 krävde ett gemensamt miljötillstånd för all gruvbrytning och förädlingsverksamhet som vi bedriver på orten, och på så sätt förlängdes processen och vi tvingades stänga en nyöppnad gruva, berättar Jan. – Processen har handlat om formalia

• Upprättande av handlingar samt genomförande av samråd avseende anmälan om vattenverksamhet vid LKAB:s Terminal i Svappavaara. • Utredning för alternativa spårförslag för Kiruna under jord, 3D-projektering för spår och växlar samt framtagning av ett flertal bygghandlingar. Samordning mellan olika teknikslag och konsulter. • Geoteknik och refraktionsseismik grundvattenmätning, labtester samt upprättande av ritningar inför planläggning av dammar inom och utanför LKAB:s befintliga deponisystem i Kiruna. • Upprättande av handlingar samt genomförande av samråd avseende ansökan om tillstånd för brytning i LKAB:s moräntäkt i Svappavaara. • Beskrivning av konsekvenser avseende transporter av malm Mertainen – Svappavaara Terminal.

och det är inte skäl nog för att hålla en gruva stängd. Från vårt perspektiv är det önskvärt att processerna och förutsättningarna för sådana här ärenden blir tydligare och enklare, menar han.

Fler och större gruvor Ungefär hälften av de företag som letar malm i Sverige och som planerar nya gruvor har utländska ägare. Och röster höjs som menar att Sverige riskerar att förvandlas till världens nya råvaruskafferi, att en stor del av vinsterna kommer att försvinna utomlands och att

I Aitikgruvan utanför Gällivare driver Boliden en av Europas största koppargruvor. Varje år tar man upp 16 miljoner ton malm, och nu planerar Boliden att mer än fördubbla produktionen till 36 miljarder ton/år.

Malmtågen som rullar mellan Kiruna och Narvik, samt från Malmberget till Luleå, består av 68 vagnar á 100 ton och är 750 meter långa.

750

meter

Sverige därför behöver en särskild gruvskatt och pekar på länder som Australien, som har gruvskatt, och Finland, som just nu utreder frågan. Näringsminister Annie Lööf (C), är dock kritisk till idén och betonar att gruvbolagen redan idag betalar såväl skatt som mineralersättning samt att de bidrar till att skapa arbetstillfällen och annan samhällsutveckling. Bergmästare Åsa Persson tillägger att resultaten av all kostnadskrävande prospektering måste dokumenteras och lämnas till Bergsstaten och blir då en offentlig handling.

miljarder ton/år

Narvik är LKAB:s största hamn och har kapacitet för närmare 20 miljoner ton per år. Ett malmtåg med 68 vagnar lossas på

– Fyndigheter som inte betraktas som lönsamma idag kan vara det i morgon. Pajalagruvorna skulle till exempel aldrig ha satts i drift för tio år sedan, då malmpriserna var fem gånger lägre än de är idag. Dessutom kommer ständigt nya metoder, både vad gäller prospektering och brytning. Jan Lundgren är inne på samma linje, trots att utländska aktörer kortsiktigt konkurrerar med LKAB. – Men i ett nationellt och långsiktigt perspektiv är det bra med nytt blod i en näring som har stagnerat. Kunskapsbasen höjs; de

minuter

kommer med ny teknik, nytt tänk och bidrar med nytt kapital och lokal tillväxt.

Investeringar i infrastruktur

LKAB utför prospekteringsBåde Åsa Persson borrning ovan jord. och Jan

Lundgren tror att vi skulle kunna ha ett trettiotal gruvor i Sverige inom tio till femton år. Det är i och för sig inte så många om man jämför med antalet gruvor på 1920-talet, då det fanns ungefär femhundra. Men då var gruvorna små och bearbetades manuellt och kan inte jämföras med dagens industrigruvor där man utvinner mycket mer malm än man någonsin gjort i Sverige.

Transportkorridorer

Bangårdsförlängningar

Malmtransporter – MaKS

Vad? Vectura ska tillsammans med ÅF utföra en åtgärdsvalsstudie om transportkorridorer där tvärstråket Storuman – Umeå ingår.

Vad? Vectura projekterar förlängning av befintliga bangårdar i Kaisepakte, Rensjön, Ripats och Lakaträsk.

Vad? Vectura utför arbetsplaner, förstudier och bygghandlingar och har utrett hur man kan förstärka kapaciteten på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik.

Varför? Med åtgärdsvalsanalysen får Region Västerbottens politiker ett bra beslutsunderlag för att kunna prioritera vilka insatser som ska göras inom ramen för de cirka 75 miljoner kronor som finns avsatta för tvärstråket Storuman – Umeå (Vectura tillsammans med ÅF Infraplan). Kund: Region Västerbotten

Varför? Projekten ingår i en större satsning på Malmbanan som sträcker sig från Boden till Riksgränsen och vidare med Ofotbanan till Narvik. LKAB planerar för ökad produktion samtidigt som nya gruvor startats upp, bland annat i Pajalaområdet. För att klara ökad trafik, 750 meter långa tåg och en största tillåtna axellast på 30 ton, måste bangårdarna byggas om och förlängas. Kund: Trafikverket

Varför? 90-tons lastbilar fraktar järnmalm med specialtransport cirka 160 kilometer enkel väg – från järnmalmsgruvan i Kaunisvaara till Svappavaara. Med 250 lastbilar i omlopp blir det snart ett fordon var sjunde minut. För att trygga trafiksäkerheten och miljön i de berörda byarna måste vägarna därför förstärkas och anpassas. (se sida 16) Kund: Trafikverket

transportarkitekten nr 1 2013

LKAB är verksamma i

länder med ett 30-tal bolag.

»Ofotbanen är en logistisk flaskhals som kan påverka våra tillväxtplaner« /JAN LUNDGREN, LKAB

Men åter till hur framtiden skulle kunna se ut. Utmaningar som infrastruktur och annan samhällsservice är frågor som kan hjälpa eller stjälpa Sveriges gruvetableringar. Den 20 september 2012 tillsatte regeringen därför en gruvsamordnare som ska ta ett samlat grepp om frågor som infrastruktur, bostäder, kompetensförsörjning och kommunal service. Regeringen ska också investera sammanlagt 3,5 miljarder kronor i gruvrelaterad infrastrutkur till 2017. Det handlar både om järnväg och väg i nordligaste Sverige. En del av satsningen handlar om att förstärka malmbanan hela vägen mellan Luleå och Riksgränsen. Man ska också förbättra den befintliga landsvägen mellan Svappavaara och Pajala. Om planerade gruvetableringar blir verklighet ökar godstransporterna till både Sveriges och Norges hamnar. Men alla stora etableringar skapar dessutom förändringar transportarkitekten nr 1 2013

i samhällsstrukturer med ökad persontrafik och gods för uppbyggnad av bostäder och andra livsnödvändiga varor.

Utmaningar att bita i – LKAB ser positivt på det som har hänt på det här området de senaste två åren, säger Jan. Men de satsningar som nu är beviljade kommer bara att klara vårt behov av infrastruktur fram till 2015, sedan kommer Malmbanan att vara en flaskhals igen. Problemet är den norska Ofotbanen som inte har rustats upp i samma takt som Malmbanan. Trots att kapaciteten finns för att öka malmtågens lastvikt längs Malmbanan finns inte den möjligheten på Ofotbanen. Det innebär att LKAB inte kan nyttja tågsättens kapacitet fullt ut för att klara säkerhetsmarginalerna på den norska sidan. – Detta är en logistisk flaskhals som kan påverka våra tillväxtplaner. Vi vet att viljan är god, berörda ministrar pratar med

varandra, men processen är så oändligt långsam, suckar Jan Lundgren. Sammanfattningsvis: De största utmaningarna som LKAB – och flera i branschen – står inför handlar alltså om en infrastruktur som släpar efter och om tillståndsprocesser som är otydliga och utdragna. När det handlar om marknadsläget finns orosmoln, trots ljusa prognoser. LKAB tror dock på fortsatt tillväxt, även om den inte kommer att fortsätta att vara lika hög som de senaste tio åren. – Vi jobbar med kvalitetsstyrning, uppföljning, forskning och utveckling för att behålla och utveckla vår position och vårt goda rykte. Även om vi är en stor aktör i Sverige och står får 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion är vi en liten järnmalmsleverantör totalt sett, menar Jan. En annan utmaning som LKAB står inför handlar om nya bostäder som måste byggas och samhällen som måste flyttas och omvandlas. Men det är en helt annan historia. Vill du veta mer? Kontakta: anders.lundberg@vectura.se, britt-louise.forsberg@vectura.se magnus.lindqvist@vectura.se

Norra Europas

Högsta & största Från navet är det 119 meter ned till lingonriset. Tallarna därnere ser ut som tändstickor. Här uppe blåser det nästan jämt. Vid 12 meter per sekund tar rotorbladen ut maximal effekt. Tillsammans kan de 66 vindkraftverken i Jädraås klara hela elförbrukningen i en stad av Malmös storlek. TEXT STIG MEITON FOTO Henrik Bäck, vectura och Arise Windpower

I västra Gästrikland reser sig nu en av norra Europas största landbaserade vindkraftsparker. Två nya vindkraftverk i veckan är tempot i skogarna runt Jädraås. Ett precisionsjobb som pågår dygnet runt sex dagar i veckan. I december var nära 100 montörer och installatörer igång – danskar, tyskar, portugiser, ryssar, polacker, brasilianare och någon enstaka svensk. Den gemensamma fienden är dimma och själva råvaran 100 meter upp – vinden. Det får blåsa max åtta meter per sekund när verken reses och vindprognoserna följs timme för timme. – Jobbet bygger på att alla är mycket

rutinerade, på god planering och samordning, säger Fredrik Bruno, assisterande platschef och en av flera konsulter från Vectura som Vestas engagerat i projektet. Vestas levererar vindkraftverken med en produktionsgaranti som sträcker sig över 15 år. Beställare är Arise Windpower som investerar drygt tre miljarder kronor i Jädraås vindpark.

Industriellt bygge På några få år har andelen vindel i Sverige vuxit från en till fyra procent av den totala elkraftsproduktionen. I Jädraås har vindkraftverken nya effektiva turbiner som ger

3 MW – det är tre gånger så hög effekt som en standardsnurra hade för tio år sedan. Bygget är närmast industriellt. Vestas har engagerat en rad team som är specialiserade på allt från transporter, kranresning och montage till installation och förbesiktning. Redan två veckor efter att den första torndelen ställts på plats matar det nya verket ut el på nätet. Ståltornet kommer i fem delar. En kran reser de två nedersta torndelarna. Man gör en undergjutning av tornets bas och sträcker bultarna som går ned i fundamentet. Först när bultarna dragits med momentnycklar får arbetet fortsätta. Nu transportarkitekten nr 1 2013

JÄDRAÅS VINDKRAFTSPARK – 66 vindkraftverk som ger 570 GWh per år

Fredrik Bruno från Vectura står på turbinhusets tak, 119 meter över mark medan Henrik Bäck från Arise Windpower tittar upp ur takluckan. – En fin dag med en otrolig utsikt över parken ger en speciell känsla. Man får respekt för teamen som jobbar på dessa höjder, ofta i dåligt väder med dimma eller frisk vind, säger Fredrik Bruno.

Effekt: 3 MW per verk Totalhöjd: 175 meter Rotordiameter: 112 meter Total investering: 3,1 miljarder kronor Ägare: Arise Windpower och Platina Partner LLP Huvudleverantörer: Vestas, NCC, Vattenfall och ABB Vecturas roll: Under byggtiden har Vestas engagerat Vectura med bland annat en assisterande platschef och geotekniska beräkningar av bärigheten på vägavsnitt.

»Man får respekt för teamen som arbetar på dessa höjder« /FREDRIK BRUNO, VECTURA

finns två andra kranar på plats för att lyfta de tre övre torndelarna. Lyftkapaciteten är 750 ton. Turbinhuset högst upp väger 125 ton och hissas upp i ett enda stycke. Med nav och tre rotorblad balanserar 201 ton mot skyn. Installationsteamet bygger en hiss i tornet, drar kablar och kopplar ihop. Ett annat team installerar mjukvara, testkör och gör en förbesiktning innan det driftklara vindkraftverket överlämnas till kund.

Som ett jättemekano Vindkraftbygget kan ibland påminna om ett jättemekano. – Min roll är att samordna delentreprenaderna. Det innebär ett övergripande ansvar för arbetsmiljön, planering av tid och resurser, uppföljning av produktionen och att hålla i kontakterna med beställaren, Arise Windpower, säger Fredrik Bruno. transportarkitekten nr 1 2013

06.30 varje morgon träffas representanter för alla team för att gå igenom vad som sker under dagen. Säkerheten står ständigt i fokus. Det är inte bara tunga lyft och höga höjder utan också mycket logistik. Vindkraftverken dras på trailers från hamnen i Gävle och de största delarna är upp till 30 meter långa.

Utmanar bärigheten Att flytta kranarna mellan tornplatserna kräver en kolonn av tunga lastbilar som utmanar bärigheten på miltals av nyanlagda vägar. Kranfordonet går i gångfart med upp till 25 tons axellast. Bara motvikterna väger 340 ton. Det tar normalt två dygn att montera ned kranen, flytta utrustningen och få upp den på nästa tornplats. – Vi får absolut inte köra fast, samtidigt vinner man tid om man slipper lasta av kranen på grund av för mycket vikt.

På flera vägavsnitt har vi låtit Vecturas geotekniker göra exakta beräkningar av bärigheten. Det handlar både om säkerhet och om att klara våra tidsprognoser, berättar Fredrik Bruno.

Ger nya jobb I Jädraås har det stora vindkraftprojektet mött få invändningar. Förklaringen kan vara en tidig och lyhörd dialog med dem som berörs. Vid Jädraås idrottsplats bor nu ett 50-tal montörer och Vestas är med och bekostar nytt gym, nytt kök och en uppfräschning av lokalerna. – Vindkraftverken ligger bra till, på storskogen. De ger jobb både nu och i framtiden och gynnar utvecklingen av byn som redan har ganska många småföretag, konstaterar Elisabeth Henningsson som är ordförande i byrådet i Jädraås.

Miljardregn över Norrland Den svenska gruvnäringen är stark, och den ska bli starkare. I höstbudgeten satsade regeringen stort på ny infrastruktur i norr samt på gruv-, mineral- och stålforskning. Regeringen kommer att investera sammanlagt 3,5 miljarder kronor i gruvrelaterad infrastruktur till 2017. Det handlar både om järnväg och om väg i nordligaste Sverige. En del av satsningen handlar om att förstärka malmbanan hela vägen mellan Luleå och Riksgränsen. Landsvägen mellan Svappavaara och Pajala ska också förbättras (läs mer om det på sidan 16). För att Sverige ska kunna behålla sin position som ledande gruvnation satsar regeringen dessutom 200 miljoner kronor

till forskning om gruvor. ”Gruvnäringen skapar fler jobb, fler företag och en ökad framtidstro i de här regionerna som i decennier har haft en negativ befolkningsutveckling. Nu vänder trenden. Gruv- och mineralnäringen är tillväxtmotorn för fler jobb”, sa näringsminister Annie Lööf till TT då höstbudgeten offentliggjordes. En anledning till satsningarna på gruvnäringen och gruvrelaterad infrastruktur är att den globala efterfrågan på mineraler och metaller ökar.

”Det är en enorm expansion vi ser nu, inte minst eftersom efterfrågan på metaller och mineraler från Kina och andra asiatiska länder växer, sa Annie Lööf i uttalandet till TT.

Vectura och ÅF utreder ihop Om planerade gruvetableringar blir verklighet ökar godstransporterna i Sverige och till Sveriges och Norges hamnar. Alla stora etableringar skapar dessutom förändringar i samhällsstrukturen och medför bland annat utbyggnad av bostäder och ökad efterfrågan på nödvändiga varor – något som också ökar mängden person- och godstransporter. Region Västerbottens upphandling som handlar om åtgärdsvalsanalys av trafik och transportbehov i östvästlig riktning blev klar i juni 2012. – Tillsammans med ÅF

kommer vi att titta närmare på hur dagens trafik- och transportsystem kan klara nutida behov och hur man kan möta framtida utveckling, berättar Magnus Burvall på Vectura.

Med åtgärdsvalsanalysen får våra politiker ett bra beslutsunderlag för att kunna prioritera vilka insatser som ska göras inom ramen för de cirka 75 miljoner kronor som finns avsatta för tvärstråket StorumanUmeå, säger Mårten Edberg, infrastrukturstrateg vid Region Västerbotten. Vectura har ansvar för processledning samt för utredningsarbetet som berör infrastruktur, gods och resande. ÅF ansvarar för utredning och analyser avseende samhällsutveckling för näringsliv, bostäder och byggande.

transportarkitekten nr 1 2013

»De tre gruvorna blir större än Kiruna och Malmberget tillsammans«

Stora malmkroppar i Svappavaara Sverige har geologiskt gynnsamma för hållanden för malmbildningar – en process som ständigt pågår – och flera malmkroppar har kapacitet att bli gruvor. De tre gruvor som LKAB har på gång i Svappavaara är de första, men inte de sista som företaget vill starta. I dag är brytningen i Gruvberget i gång och Mertainen och Leveäniemi väntar också på att komma igång.

Storleken på de tre malmkropparna är inte fastställd, men de planerade gruvorna kommer att bli större än Kiruna och Malmberget tillsammans. På sina ställen finns det till och med kanske mer malm än man tidigare har trott. I Mertainen är fyndigheten så stor att både väg och järnväg kanske måste flyttas för att malmen ska kunna brytas. LKAB har gjort geofysiska mätningar och

borrningar visar att malmen fortsätter att sträcka sig väster ut. Om malmen fortsätter kommer den vid någon punkt också att nå E 10 och järnvägen. I dag har LKAB en leveranskapacitet på ungefär 26-28 miljoner ton per år. Med Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi så kommer företaget upp i nivån 40 miljoner ton per år. Om några år siktar företaget på att komma upp till 50-60 miljoner ton per år.

Lysekilsbanan måste byggas om för malmtågen I samband med att det så kallade svaveldirektivet införs 2015 blir det ännu mer intressant att köra malm från Dalarna på järnväg till stora fartyg vid djuphamnen i Brofjorden. Vectura har utrett de tekniska möjligheterna att använda befintlig järnväg från Ludvika till Lysekilsbanan och vilka investeringar som behövs. Utredningen utgår från att Uddevalla hamn utgör instegslösningen för malmtransporter från gruvor i södra Dalarna. I hamnen i Uddevalla skulle transportarkitekten nr 1 2013

järnmalm från godståg kunna lastas om till fartyg på 75 000 ton. Utredningen konstaterar bland annat att det största underhållsbehovet finns på sträckan Smedberg – Häggvall. Här beräknas 54 procent av reparationskostnaderna behöva läggas för att byta ut räls och slipers. Sträckan Öxnered – Uddevalla klarar sig i stort sett utan några nämnvärda investeringar, om malmtåg börjar rulla från Dalarna. En upprustning av Lysekilsbanan

för malmtrafik skulle givetvis även innebära synergieffekter så att persontrafik med tåg skulle klaras utan några problem.

MALMTRANSPORTER FRÅN DALARNA Sett till den europeiska marknaden är Oxelösund den mest konkurrenskraftiga utskeppningshamnen. För destinationer i Indien och Kina är Brofjordens djuphamn mest konkurrenskraftig.

Teknik & trender

Rätt väg för t-banan till Nacka En avsiktsförklaring är tecknad mellan Nordic Iron Ore AB och Oxelösunds Hamn AB för mottagning, lagring och utskeppning av upp till fem miljoner ton malmleveranser per år. Det här är en viktig del i det arbete som pågår vid uppbyggnaden av logistikkedjan inför malmtransporterna från Ludvika Gruvor, som beräknas uppnå full produktion i slutet av 2018.

EFFEKTIVARE PLANPROCESS Sedan nyår gäller en ny infrastrukturlagstiftning som ska göra det enklare att bygga väg och järnväg. Och det ska gå snabbare. Hittills har stora projekt slukat åratal av planeringstid. Också små objekt har krävt tung handläggning. ”Är det rimligt att man måste ha en förstudie och en plan för att bygga en bussficka?” frågade Bo Bylund retoriskt när han 2009 tog sig an utredningsuppdraget. Nu tas de tre stegen förstudie, utredning och plan bort och ersätts med en sammanhållen process. För små, okomplicerade, projekt införs så kallat förenklat förfarande utan formell planläggning. Den obligatoriska tillåtlighetsprövningen avskaffas.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, har gett Vectura i uppdrag att undersöka olika tänkbara sträckningar för en ny tunnelbana till Nacka. Vectura ska också utreda hur stationerna längs den nya tunnelbanelinjen kan placeras. Det pågår redan en förstudie om en förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården till Nacka. I Vecturas uppdrag ingår att analysera vilka effekter olika sträckningar kan ge på restider, tillgänglighet och resandeströmmar. Likaså hur en förlängning av tunnelbanan kan avlasta de vägar och spårsystem som finns idag.

Hamnbanan Göteborg Vectura har på uppdrag av Trafikverket gjort en studie av en tunnellösning för Hamnbanan och Lundbyleden genom Ramberget på Hisingen i Göteborg. I den så kallade genomförbarhetsstudien har Vectura visat att det är tekniskt möjligt. Man kan antingen lägga den ena av de två transportlederna eller båda genom berget. Men detta kommer att kosta stora pengar eftersom det handlar om både dubbelspårig järnväg och fyrfilig motorväg. Å andra sidan skulle en tunnel frigöra värdefull mark i en expansiv del av Göteborg, förutom att trafiksituationen och miljön skulle förbättras i området.

Transporterna från gruvan gynnar även övriga trafikanter

Vectura ska även analysera alternativen betongtunnel och bergtunnel under Strömmen. Andra vägval gäller om det ska bli möjligt att byta till t-banans gröna linje och om det går att dra den nya tunnelbanan i en ostlig sträckning som samlokaliseras med en vägförbindelse. Ostsektorn, med de båda kommunerna Nacka och Värmdö, är ett av Stockholmsregionens mest expansiva områden. Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun har gemensamt beslutat att genomföra en förstudie kring utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka.

Godset ska till och från Göteborgs hamn och industrierna på västra Hisingen.

Norge/ Vänerbanan

Bohusbanan

BACKA

Partihallarna

Volvo Torslanda

E20

Västra stambanan Preem Raffinaderi

Dagens hamnbana

Eriksberg

Västkustbanan

Skandiahamnen

Nya Varvet

ÄLVSBORG

– Vi kör på vägar som är lite sämre, men vi har ett mycket gott samarbete med Trafikverket och med driftentreprenörerna på hela sträckan. Det blir ju högre standard på vägunderhållet än vad det hade varit utan transporterna, vilket även gynnar övriga trafikanter, säger Peter Engström, från Cliffton

E6/E20

27/40

Mining, som sköter transporterna när nu Northland börjat producera det första järnmalmskoncentratet i anrikningsverket i Kaunisvaara. De första transporterna i början av december, var alla lastade med cirka 63 ton järnmalmskoncentrat.

transportarkitekten nr 1 2013

Teknik & trender

Ny ama för väg och järnväg Trafikverket tar nu fram ett komplement till AMA för elinstallationer på järnväg och väg. Vectura har uppdraget att utforma delarna kring järnväg – kontaktledningar, kraft, växelvärme och belysning, fjärrstyrning, signal och tele. Komplementet blir helt anpassat till och integrerat med AMAs nya kodstruktur och får fler skall-krav i linje med Trafikverkets beställarroll. Vectura har engagerat 15 specialister i arbetet med dokumentet, som publiceras mot slutet av våren. AMA är det viktigaste verktyget för att skapa tydlighet i kommunikationen mellan beställare och utförare under hela byggprocessen. Systemet med tusentals koder för tekniska lösningar för olika konstruktioner uppdateras nu som AMA 12.

Cykelutredning får kritik Den statliga cykelutredningen föreslår en rad regeländringar som ska främja ökad cykling. Det ska bland annat bli möjligt att inrätta särskilda cykelgator och bilister ska ha väjningsplikt vid cykelöverfarter. En rad cykelorganisationer är kritiska. De menar att grundproblemet inte i första hand är trafikregler, utan en dålig och osammanhängande cykelinfrastruktur med bristfällig drift och dåligt underhåll. Vill man få folk att cykla måste staten satsa mer pengar, skriver de i ett inlägg i SvD.

»Totalutbytet mättes till närmare 90%, redan på det första försöket« Botnia Exploration, i samarbete med Björkdalsgruvan AB, har avslutat provanrikning av guldmineraliseringen Vargbäcken i Vindelgransele. 8 000 ton har anrikats, den ingående halten uppmättes till ett genomsnitt av 0,77 gram per ton och preliminärt har cirka 5,5 kilo guld producerats. Mats Lindegren, platschef i Björkdalsgruvan uttrycker sin glädje.

Vill utreda ny järnväg

Riksdagens trafikutskott beslöt strax före jul att en ny järnväg från Svappavaara till Kaunisvaara ska snabbutredas. Trafikutskottet vill också att regeringen i sin åtgärdsplanering ska prioritera satsningar som främjar gruvnäringen.

Ställ om nu!

Delegationen för hållbara städer slutför nu sitt regeringsuppdrag efter fyra års arbete. Uppdraget kan kortfattat beskrivas som insatser för att bidra till att utveckla hållbara städer, stadsdelar och bostadsområden. http://www.hallbarastader.gov.se

Traineeprogram Geoteknik

Vecturas Traineeprogram Geoteknik startar 2 september 2013. Sista ansökningsdag är 31 mars 2013. Läs mer på www.vectura.se

Lönsamt med vinterväghållning

Fotgängare är den grupp som vid is/snöväglag drabbas av flest skador som kräver sjukvård. Cirka 85 % av skadade fotgängare i trafikmiljö skadas i tätort. VTI-rapportens slutsats är att det är samhällsekonomiskt lönsamt med större satsningar på vinterväghållning för fotgängare.

BANAVÄG MOTALA – MJÖLBY

förvärv av Ledningskompaniet

Projekt BanaVäg Motala – Mjölby går mot final. I december togs den 26 kilometer långa dubbelspåriga järnvägen mellan Motala och Mjölby i drift. Den nya mötesfria sträckan av riksväg 50 är också snart klar och hela anläggningen invigs i oktober. På vägsidan handlar det om en av de större totalentreprenaderna i landet: 28 kilometer väg med 40 broar varav en högbro över Motalaviken. Trafikverkets satsning kostar fyra miljarder och kortar av en verklig flaskhals för godstransporterna mellan norra och södra Sverige. Vectura har varit engagerat i det stora projektet i många olika skeden både vad gäller väg och järnväg.

Vectura har förvärvat Ledningskompaniet i Sverige AB som har kompetens inom projekt- och byggledning, organisationsutveckling samt kvalitet. Kontraktet undertecknades i december 2012. – Ledningskompaniets kunskaper är mycket värdefulla för oss och tillför kompetens som gör att vi står ännu bättre rustade att möta totalåtaganden i våra infrastrukturprojekt, säger Vecturas vd, Jan Colliander. Ledningskompaniet, med åtta anställda, har sitt huvudkontor i Falun. 2011 omsatte företaget 6,8 miljoner kronor. Personalen kommer att få sina arbetsplatser på Vecturas kontor i Borlänge och i Härnösand. Affären innebär att Vectura förstärker sin verksamhet inom affärsområdet projekt- och byggledning och står konkurrenskraftiga i arbetet för ökad produktivitet i anläggningsbranschen.

transportarkitekten nr 1 2013

TRAINEEGUIDEN SVERIGES INGENJÖRER CIVILEKONOMERNA

HUR PÅVERKAS FOLK NÄR GRUVORNA ÖPPNAR? Gruvorna i norr ger nya jobb och väcker liv i tidigare avfolkningsbygder. Men gruvarbete har alltid varit tungt. Umeå universitet startar nu ett forskningsprojekt kring hur gruvindustrin påverkar de samhällen där verksamheten etableras. Hur förändras sysselsättningen och tillgången på bostäder? Och hur påverkas de som jobbar i gruvorna av vibrationer, damm, dieselavgaser och det ergonomiskt och fysiskt krävande arbetet? Särskilt uppmärksammas kvinnorna som nu gör entré under jord. Projektet leds av docent Lage Burström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Starkare och säkra De tunga malmtransporterna har börjat rulla från nya gruvan i Kaunisvaara i Pajala till Svappavaara. Varje vecka sätts fler och fler 90-tons lastbilar in i trafik. Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att förstärka vägen och skapa en säker och trygg miljö där specialtransporterna rullar fram. TEXT STIG MEITON FOTO ARMI ROUSU, NORTHLAND

Regeringen har beslutat att satsa 1,6 miljarder kronor på den nya pulsådern för gruvindustrin i nordöstra Norrbotten. I slutet av 2012 startade produktionen i järnmalmsgruvan i Kaunisvaara. Northland Resources, som driver gruvan, har valt att lasta ut till hamnen i Narvik. De stora mängder det handlar om lämpar sig egentligen bäst för järnväg. Men Malmbanan sträcker sig bara fram till Svappavaara, där Northland Resources

bygger en omlastningsterminal i Pitkäjärvi. Trafikverket och Vectura har arbetat med åtgärdsval – att förutsättningslöst leta efter de bästa lösningarna. En eventuell järnväg ligger långt fram i tiden. I stället satsar man på väl genomtänkta förbättringar av vägen som i grunden har låg standard. Med 250 lastbilar i omlopp blir det snart ett fordon var sjunde minut. Norrbottens inland är inte öde. Byar som Junosuando, Masugnsbyn och Vittangi

drabbas av ökat vägbuller. Trafiken tätnar på de bygator som invånarna använder för att ta sig till grannen, affären eller skolan.

Projektering i högt tempo Nu projekteras breddning och förstärkning av vägen, nya broar, förbifarter, gång- och cykelvägar och bullerplank i högt tempo. Vectura har varit engagerat i det så kallade Maks-projektet från start med förstudier, arbetsplaner och bygghandlingar. Dessutom

»Det är fantastiskt att få medverka till gruvsatsningen« /JOHANNA FUNCK, FÖRARE

Johanna Funck är en av de första förarna som anställts för att köra de nya 90-tonsekipagen som går med dispens från Trafikverket. – Det är fantastiskt att få medverka till gruvsatsningen här på hemmaplan, säger hon. Det har talats länge om gruvan och nu är den äntligen verklighet!

transportarkitekten nr 1 2013

are väg för malmen har Vectura utrett hur man kan förstärka kapaciteten på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik. – Det är bråttom. Samtidigt är tiden en framgångsfaktor. Får vi fram arbetsplaner och bygghandlingar och klarar samråden kan många entreprenader gå igång till sommaren. Då har malmtrafiken ännu inte kommit igång för fullt, säger Susanne Waara-Johansson, biträdande uppdragsledare på Vectura. Vissa broar ljusregleras eftersom de tunga specialtransporterna måste köra i mitten av vägen när de passerar. På delar av vägen ska kurvor rätas och vägprofilen förbättras med förstärkt beläggning. – Vi jobbar med ett helhetsgrepp över trafik och miljö. Vi har att ta hänsyn till barriäreffekter för rennäringen och miljön för dem som bor intill vägen. Alla nya arbetstillfällen leder till att flyttströmmen har vänt – människor flyttar ut till byarna och ljusen tänds i hus som stått tomma. Det ger också mer pendlingstrafik, säger Susanne.

Gillar ny teknik Johanna Funck är en av de första förarna som anställts för att köra de nya 90-tonsekipagen som går med dispens från Trafikverket. Fordonen har dubbelt så hög nyttolast som en standardlastbil på 60 ton, tack vare bilens flak och chassi som har en lättviktskonstruktion. Med 10 axlar belastar lastbilen inte vägen mer än ett vanligt fordon. – Nu får jag nära till jobbet och det känns väldigt bra. Dessutom är det fantastiskt att få medverka till gruvsatsningen här på hemmaplan. Det har talats länge om gruvan och nu är den äntligen verklighet, säger Johanna som bor i Kainulasjärvi utanför Tärendö. Johanna har tidigare kört en extra tung timmerbil mellan Överkalix och Piteå som ingår i En-Trave-Till-projektet. – De här transporterna handlar mycket om samarbete oss förare emellan. Säkerhetstänkandet har högsta prioritet. Lastbilen känns väldigt bra, och det är ju alltid roligt att köra nya fordon med ny teknik, säger hon.

Utreder genväg Vectura har nu fått ett tilläggsuppdrag från Trafikverket att utreda en genväg genom väglöst land som skulle förkorta sträckan mellan transportarkitekten nr 1 2013

Kiruna

E45 E10 Svappavaara E45

Viitangi 395 E8 Junosuando

E10 E 45

Masungsbyn

Kaunisvaara 395 Anttis

Malmberget Gällivare

Sahavaara E8

99 395 Pajala

E10

Utredningsområde för ny väg

Kaunisvaara och Svappavaara med cirka tre mil enkel väg. – Genvägen skulle betyda jättemycket för oss. Den skulle göra Pajala rundare. Många av byarna som ligger västerut är kompletta med affärer och skolor och har lediga bostäder. Med genvägen hamnar de på bra pendlingsavstånd. Dessutom skulle den minska trafiken genom flera byar, där husen står mycket nära den nuvarande transportvägen, säger Pajalas kommunalråd Kurt Wennberg. Pajala kommun upplever nu en rusch som man tidigare inte kunnat drömma om. Gruvan ger omkring 800 jobb. Man räknar med att varje gruvjobb skapar ytterligare tre jobb inom service och kringverksamheter. Arbetslösheten har sjunkit till rekordlåga nivåer samtidigt som kommunen nu måste börja bygga nya bostäder till hemvändare och andra som flyttar in söderifrån. I slutet av januari meddelade Northland Resources att man överskridit de budgeterade kostnaderna för gruvsatsningen med 2,6 miljarder kronor och att företaget söker ny finansiering. Gruvdriften fungerar enligt planerna, men beskedet har utlöst stor oro i Pajala.

MALM PÅ VÄG FRÅN KAUNISVAARA Vad? Northland Resources järnmalmsgruva i Kaunisvaara är i full drift 2015 och kommer då att producera fem miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Var? Malmen kommer att fraktas cirka 160 kilometer från Kaunisvaara på vägarna 99, 395 och E 45/E 10 till Pitkäjärvi i Svappavaara, där den lastas om till järnväg och transporteras vidare till Narviks hamn. Hur? Specialtransporterna på väg klaras med lastbilsekipage med 90 tons totalvikt, var och en med en årlig körsträcka på 400 000 kilometer, vilket motsvarar 10 varv runt jorden. Och Vectura då? Vectura är engagerat med förstudier, arbetsplaner och bygghandlingar och utreder en genväg som kan korta vägen med cirka 30 kilometer.

Minskat behov av transporter och

+500 jobb

Oslo

Örebroregionen ligger centralt i Sverige och Skandinavien. Just här korsar de stora godskorridorerna varandra. Att locka logistikföretagen hit kan skapa jobb – och minska mängden transporter.

E 18

E 18 Örebro Kumla

Arboga

E 20

Stockholm

Hallsberg E4

E 20

Göteborg E4

TEXT STIG MEITON FOTO ÖREBRO AIRPORT, GÖTEBORGS HAMN, VOLVO, GREEN CARGO

Godsströmmarna är råvaran. Nu satsar Örebroregionen på att utveckla och förädla. Man bygger upp Logistikregionen, en projektorganisation som ska knyta ihop viktiga funktioner, utveckla nätverken och skapa förutsättningar för mer och bättre logistik. Hela länet är med. Örebro, Kumla, Hallsberg och Arboga är ledande.

Gemensam affärsplan

Området har bra förutsättningar för att utveckla modulära transportlösningar – att kombinera väg, järnväg och flyg. Istället för att kämpa inbördes om etableringar jobbar man nu med en gemensam affärsplan. Kumla specialiserar sig på återvinningsföretag. Arboga satsar på sitt läge vid E 18/ E 20. Örebro utvecklar två stora logistikområden i anslutning till staden och fördjupar samarbetet med universi-

»Målet är att få 25 företag att etablera sig till år 2015« /ingemar jansson, logistikregion

tetet. Hallsberg satsar på järnvägen med kombiterminal och ett nytt järnvägstekniskt underhållscentrum. Alla de stora logistikföretagen finns redan här. Men också stora tillverkningsföretag som har höga krav på sina godsflöden. – Att hålla lager är inte särskilt lönsamt i sig. Inte heller att transportera. Det måste också ske en förädling. Vi bygger starka nätverk som knyter ihop transportörer med tillverkande företag och slutkunder. Vi ska skapa attraktiva etableringsområden med logistik, arbetsplatser och servicefunktioner,

säger Ingemar Jansson som är marknadsutvecklare på Logistikregion.

Utnyttjar returtransporter Ett Truck stop med säkra p-platser, förarhotell och fordonsservice är på gång. Men den största satsningen i närtid är ett nationellt underhållscenter mellan Hallberg och Kumla med vagn- och lokverkstäder. Bakom satsningen står Train Alliance. – Vi har studerat den här typen av miljöer både i Europa och Kina. Där är det så tydligt hur kunskapsintensiva de är. Därför

••• Flyg Örebro Airport har möjlighet att hantera världens största fraktflygplan. Försvarsmakten och Räddningsverket använder exempelvis flygplatsen för sina sändningar. (Foto: Lars Wahlström) VECTURA OCH LOGISTIKREGIONEN Örebroregionen satsar på att utveckla en central logistiknod för transporter på väg, järnväg och med flyg.

4:a

• Målet för Logistikregionen är att få 25 logistikintensiva företag att etablera sig fram till år 2015. Det ska ge 500 nya jobb och företagen ska genom sin etablering minska sina transportbehov. • Vectura har tagit fram affärsplanen som beskriver förutsättningar, mål och inriktning.

I dag är Örebro Airport Sveriges fjärde största fraktflygplats.

transportarkitekten nr 1 2013

••• Båt Örebro ligger långt från hamnarna. Men som knutpunkt mellan godskorridorerna kan man skapa bra logistiklösningar. Ökad fyllnadsgrad och mindre tomtransporter på väg och järnväg ger effektivare – och mindre – transporter.

är Örebro universitet en av våra viktiga medspelare. Vi jobbar både med att utvidga vår arbetskraftsregion och öppna upp mellan företagen och universitetet, säger Ingemar. Målet är att få 25 logistikintensiva företag att etablera sig i regionen fram till år 2015. Det ska ge 500 nya jobb och företagen ska genom sin etablering minska sina transportbehov. Fler transportföretag borde väl innebära mer transporter? – Idag går mer än hälften av det gods som kommer från Göteborgs hamn direkt ut över landet. Vi utvecklar en nod för gods som ligger centralt i förhållande till tillver••• TÅG Genom Örebroregionen går de tyngsta och mest trafikerade godsstråken på järnväg, borträknat Malmbanan. Hallsberg är det centrala navet för gods på räls i Sverige.

kare och konsumenter. Det ger effektivare godsflöden vilket minskar transportbehovet och ökar möjligheten att få över mer gods på järnväg. Med en koncentration av logistikföretag kan man öka fyllnadsgraderna både på lastbilar och tåg och utnyttja returtransporterna effektivare, säger Ingemar.

Tankning för BiMe-lastbilar Logistikregionen ska bidra till att den svenska fordonsflottan blir mindre beroende av fossila bränslen. Volvo lastvagnar har tagit fram en ny lastbil för långväga transporter som drivs på flytande metangas, så kallade BiMe-lastbilar. Om planerna håller blir Örebro en av de

fyra-fem första platserna i landet som får ett tankställe för BiMe. Bränslet kan göras både av fossil naturgas och biogas och ger i bästa fall en reducering av koldioxidutsläppen med 70 procent. – Det är imponerande att se hur väl Örebroregionen lyckats samla kommunerna och övriga parter kring en arbetsfördelning där alla strävar åt samma håll, säger Johan Johansson som är uppdragsledare för den grupp inom Vectura som tagit fram affärsplanen på uppdrag av Örebroregionen. Vill du veta mer? Kontakta: johan.johansson@vectura.se

••• Bil På kartan är E 20 och E 18 två tjocka streck som förbinder Stockholm och Mälardalen med Norge och Göteborg. Riksväg 50 och 51 passerar i nord-sydlig riktning.

KNEG – Klimatneutrala godstransporter på väg

70%

av Sveriges godstransporter rangeras, omlastas eller passerar genom järnvägsknuten Hallsberg.

transportarkitekten nr 1 2013

Ett samarbetsprojekt som arbetar för att godstransporterna på de svenska vägarna ska bli klimatneutrala. Målet är att halvera utsläppen från en typisk svensk godstransport till år 2020. Arbetet bedrivs inom fyra områden: 1. Effektivare transporter 2. Effektivare fordon 3. Effektiv bränsleproduktion 4. Utökad användning av förnybara drivmedel Örebroregionen har tagit fram en handlingsplan för klimateffektiva godstransporter som ansluter till inriktningen i KNEG.

Säkrare köra på norska vägar

I Norge finns 10 000 kilometer riksvägar och 44 000 kilometer fylkesvägar. Statens vegvesen har beräknat att de behöver satsa 25-40 miljarder NOK bara för att hämta upp vägnätets förfall. Att lyfta riksvägnätets skick till vägnormalstandard som gäller idag bedöms kosta 400-500 miljarder NOK. – Vi ska rusta vägarna, lovar statsminister Jens Stoltenberg.

ØSTFOLDBANAN PILOTSTRÄCKA FÖR NORSK ERTMS Vad? Nu rustas Østfoldbanan från Oslo och söderut mot den svenska riksgränsen. Banan ska bli en fungerande pulsåder för pendeltåg och gods. Den är viktig både för det tätbefolkade området på Oslofjordens östra sida och som länk från Norge till kontinenten. Hur? Den första delen av banan, 24 kilometer till Ski, byggs ut till fyra spår och hastigheter på upp till 250 km/h. Den lågtrafikerade östra grenen blir pilotsträcka för signalsystemet ERTMS. Projektet följs med stort intresse eftersom norska Jernbaneverket står berett att rulla ut det nya europeiska trafikstyrningssystemet i stor skala över hela Norge. Vecturas roll? Vectura är engagerade i samtliga steg av järnvägsprojektet, från huvudplan över projektering fram till bygghandlingar och förvaltningsdata. De djupa erfarenheterna från den svenska utbyggnaden av ERTMS väger tungt. Vectura har också gjort geotekniska undersökningar och arbetat med att lyfta fem pendeltågsstationer till rätt nivå vad gäller tillgänglighet och säkerhet. Under byggfasen som pågår fram till 2015 svarar Vectura för byggledningen inom samtliga berörda teknikområden.

När samarbetspartner valdes för utbyggnaden av ERTMS på Østfoldbanan, vägde Vecturas djupa erfarenheter från den svenska utbyggnaden tungt. Vectura är nu engagerade i samtliga steg av det norska järnvägsprojektet.

transportarkitekten nr 1 2013

Norge storsatsar på att höja standarden på sitt vägnät. Dåliga vägar har blivit en lika het fråga i Norge, som bristerna i framkomlighet på vinterjärnvägen är i Sverige. Norrmännen har nu tröttnat på att köra sina nya bilar på gamla, skumpiga och farliga landsvägar. TEXT stig meiton FOTO RUNE FOSSUM, NORSKT VEGVESEN

Sedan 2011 driver Statens vegvesen handlingsprogrammet Varige veger. Vägarna ska göras hållbara, varige som det heter på norska. De existerande landsvägarna måste lyftas innan man satsar på nya vägprojekt. Underhållet är eftersatt sedan många år och i grunden har stora delar av vägnätet en låg och ålderdomlig standard. Men droppen var en helt nybyggd del av E 18 genom Østfold som fick svåra tjälskador redan våren efter att den öppnats för trafik.

Går på djupet Nu ska vägarnas livslängd förlängas med stöd av moderna metoder baserad på ny kunskap och tydliga standarder. En viktig del i Varige veger är att öka beläggningens tekniska livslängd. Man går också på djupet i vägkroppen med förstärkning och bättre dimensionering. Det ska på sikt ge bättre vägekonomi, och säkrare och mer framkomliga vägar. Idag vittnar många yrkesförare om att de utsätts för plågsamma och farliga färdvibrationer. Dessutom klagar trafikanter över hur bilarna skakar sönder. Varige veger engagerar en rad universitet och forskningsinstitut tillsammans med beställare och branschfolk. Programmet är indelat i tre arbetsområden: Beläggning, dimensionering och förstärkning, samt kunskapsförmedling och implementering.

Höjer kompetensen – Det finns mycket kunskap att hämta om hur man bygger hållbara vägar. Varige veger handlar mycket om att sprida kunskap och ta de bästa metoderna i bruk. Vi ska höja den tekniska kunskapen i hela vägsektorn, säger Jostein Aksnes från Statens vegvesen, som leder arbetet kring dimensionering och förstärkning. Från ett antal nya mätstationer tickar det nu in mätdata som visar hur vägarna belastas. Data som används för uppföljning av hur trafiken påverkar olika vägtyper och för vägdimensionering. Norge ska få nya modeller för tillståndsutveckling som kan ge bättre val av vägstandard, metoder och material. transportarkitekten nr 1 2013

»Varige veger handlar mycket om att sprida kunskap och ta de bästa metoderna i bruk. « /Jostein aksnes, statens vegvesen

Vectura har tillsammans med norska ViaNova fått uppdraget att utföra de mest prioriterade konsultarbetena inom dimensionering och förstärkning.

Tar fram nya normer Tillsammans tar teamet fram dels underlag för justering av reglerna för dimensionering av nya vägar, dels en ”håndbok” för förstärkning av norska landsvägar. Statens vegvesens handböcker är tvingande normer, till skillnad från svenska handböcker som vanligtvis bara är vägledande. – De nya direktiven kommer att hjälpa beställaren att ställa tydligare krav gentemot entreprenörerna på material och utförande. Det är också viktigt att vi får en övergripande standard som används för att anpassa varje väg efter hur stor trafiken är och hur vägen belastas, säger Jostein. – Det känns mycket tillfredsställande att få medverka i denna målmedvetna strategiska satsning. Statens vegvesen har med kompetens i fokus upphandlat nordiska vägspecialister för att medverka i utvecklingen av ett vägnät som är tekniskt, ekonomiskt och socialt hållbart, säger Johan Granlund, chef för vägteknik inom Vectura.

Förbättra vägbanans geometri På Teknologidagarna i Trondheim i höstas föreläste Johan Granlund om vad man kan vinna på att systematiskt förbättra vägbanornas geometri. – Nyckeln till säkrare vägnät ligger i att göra underhållsinsatserna på ett sådant sätt att trafiksäkerheten samtidigt förbättras. Vi möter ett stort intresse i Norge, inte bara för nya metoder utan också för att vidga synsättet kring underhåll av vägbanans geometri, säger han.

När man förstärker vägen bör man samtidigt identifiera och ta bort trafikfarliga lutningar i kurvor och skevningsövergångar som ger risk för halka på grund av dålig vattenavrinning, liksom ojämnheter som ger obekväma och rent av farliga skumpande rörelser.

Underhållsprojektering Johan Granlund föreläste även om BIM i Trondheim, vilket står för Building Information Modelling. Medan bygg- och fastighetsbranschen talar om BIM:s fem dimensioner (position i x,y, z, tid samt kostnader), lyfter Vectura även fram en sjätte och en sjunde dimension. Dessa omfattar vägkonstruktionens strukturella skick, bärighet och tjälskydd med mera, samt dess funktionella egenskaper – främst vägfriktion, färdkvalitet och trafikolycksrisk. – Styrningen av de sju dimensionerna kan förbättras genom att mäta in vägbanans form och med datorstöd projektera den förbättrade geometri som underhållsarbetet ska resultera i. – Resultatet blir en jämn vägbana med acceptabla lutningar, säger Johan Granlund.

VECTURA I NORGE HAR NYA LOKALER I mitten av januari flyttade Vecturas kontor i Norge till nya lokaler på Økernveien 9, i Tøyen, centralt i Oslo. – Vi glädjs mycket åt vår nya arbetsplats och hälsar alla välkomna att titta in till oss i våra nya lokaler, hälsar medarbetarna på Vectura Consulting AS.

När gruvan kom till byn Hur kommer en gruvetablering att påverka orten – och finns det långsiktighet i planerna? Innan det går att svara är det många parametrar som behöver utredas och värderas. – I Vectura finns kompetensen att utreda stora och komplexa frågor inom områden som miljö, samhällsplanering och transportinfrastruktur, säger Britt-Louise Forsberg på Vectura i Luleå. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LENA NILSSON PÅ LULEÅ KOMMUN, BOLIDEN OCH ROY WESTMAN

När en malm- eller mineralfyndighet påträffas är det långt ifrån självklart att en ny gruva kommer att öppnas på platsen. Till att börja med krävs flera tillstånd, till exempel från bergmästaren, länsstyrelsen, miljödomstolen och markägarna. Dessutom måste företaget söka kommunalt bygglov om man vill bygga kontor eller anrikningsverk. – När dessa processer har klarats ut befinner sig företaget fortfarande bara i början av en lång resa som kommer att kräva expertkompetens inom olika områden, säger Britt-Louise Forsberg. Hon berättar att den infrastruktur som kommer att behövas i anslutning till gruvan i princip kan vara lika komplex att planera och bygga som gruvan i sig. Innan bergmästaren beviljar en bearbetningskoncession måste företaget även visa att det finns tillräckligt starka ”ekonomiska muskler” bakom satsningen. Dessutom krävs en miljökonsekvensbeskrivning. Delar i ett gruvprojekt, EXEMPEL

• Bank Feasibility Study – dokumentation som ligger till grund för investerare (BFS) • Miljökonsekvensbeskrivningar • Samråd med olika intressenter • Logistikutredningar – optimera transporterna • Underlag inför upphandlingen av tågoperatör eller annan transportör • Uppgifter till och förhandlingar med berörda myndigheter • Projektering och beskrivning av vald transportinfrastruktur • Projektledning och annat komplext beställarstöd för genomförandet

– Just den här typen av utredningar och analyser är Vectura specialister på att utföra, samt på att ta fram andra underlag som stöd och hjälp till gruvföretagen, berättar Britt-Louise.

Kommunicera med lokalsamhället Gruvföretaget måste också förhålla sig till hur samhällsopinionen ser ut för att processen inte ska bli utdragen och kostnadskrävande. Vectura kan med sin kompetens hjälpa gruvföretagen att planera sin verksamhet så att största möjliga hänsyn tas till allmänna intressen, till exempel natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, rennäringen, påverkan på samhället och de som bor på orten. – Vi har även resurser som kan medverka till att samrådsprocesser, där olika intressenter får komma till tals, drivs framåt på ett konstruktivt och bra sätt.

Samråd med lokalsamhället På vissa håll är motståndet starkt mot planerade gruvetableringar. På andra håll, till exempel i Malmfälten, lever många samhällen i symbios med sina gruvor. Kiruna skulle till exempel aldrig ha byggts om inte järnmalmen hade funnits där. Idag hotas staden på grund av gruvans expansion och måste flyttas, och de flesta är införstådda med att det måste vara så. Också i Pajala hälsar många – inte alla – de nya gruvorna med öppna armar, eftersom de med stor sannolikhet kommer att bidra till att utveckla bygder som varit nära att avfolkas. I Bergslagen ser många fram

emot att gruvor som en gång tystnat kanske kan komma att få nytt liv. – Oberoende av opinionsläget är det viktigt att samråda med lokalsamhället och att informera om vad som händer och vad som görs i processen kring den aktuella gruvsatsningen. Man måste ha förmågan att ta fram rätt underlag, gå de rätta vägarna och att ”knäppa på rätt strängar” vid rätt tillfälle, säger Britt-Louise.

Infrastrukturen måste utredas Om ett företag kommer så långt att en ny gruva planeras på allvar – eller att en gammal ska återöppnas – inställer sig snabbt frågan hur malmen ska transporteras från gruvan och till vilken hamn. Gruvbolaget, Trafikverket, kommuner och regionförbund behöver då få en uppfattning om i vilket skick den befintliga transportinfrastrukturen befinner sig, om den behöver förstärkas eller om man måste bygga nytt. Som transportarkitekt kan Vectura utreda och analysera stora långsiktiga infrastruktursatsningar på ett övergripande plan. – Vi har också kompetens att i detalj projektera och beskriva vilka åtgärder som måste vidtas i transportinfrastrukturen tack vare ett stort antal experter inom en mängd specialområden, till exempel miljö, geoteknik, anläggningskonstruktion, väg och mark samt järnvägsteknik, berättar Britt-Louise Forsberg. Vill du veta mer? Kontakta: britt.lousie.forsberg@vectura.se thomas.rebermark@vectura.se transportarkitekten nr 1 2013

Mycket att ta hänsyn till innan gruvan kan öppnas

När en gruva ska öppnas krävs till att börja med flera olika tillstånd, till exempel från bergmästaren, länsstyrelsen, miljödomstolen och markägarna. Företaget ska även kunna visa tillräckligt starka ekonomiska muskler. Dessutom krävs en miljökonsekvensbeskrivning.

transportarkitekten nr 1 2013

Största möjliga hänsyn tas till allmänna intressen, till exempel natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, rennäring, påverkan på samhället och de som bor på orten.

Bergkompe När alltfler vägar, järnvägar och tunnlar dras genom komplexa miljöer ökar också behovet av kompetens inom bergteknik, både i Sverige och i Norge. Inom Vectura finns en växande grupp medarbetare med expertkompetenser inom berggrundsgeologi, bergmekanik, hydrogeologi och geofysik. TEXT ewa brobäck FOTO FREDRIC ALM, LKAB OCH Christian Butrón, VECTURA

Teknikområde berg är ett strategiskt område som Vectura kommer att satsa rejält på de närmaste åren. – Vi ser att efterfrågan på den här typen av kompetens ökar, både i Sverige och i Norge, säger Tomas Luthman, bergmekaniker på Vectura. Vectura har tidigare i princip saknat kompetens inom bergteknik. Men alltfler vägar, järnvägar och tunnlar dras numera genom utmanande miljöer vilket leder till att kunskap om berg och geologi efterfrågas i alltfler sammanhang.

Gruvindustrin växer Idag finns en grupp inom Vectura med kompetens inom områden som bergmekanik, geofysik, bergteknik samt hydrogeologi med inriktning mot injektering. – Utöver den här gruppen, som helt eller delvis arbetar med berg, finns det även geotekniker hos Vectura som har kunskap inom berg, berggrundsgeologi och kvartärgeologi, berättar Tomas.

Vectura har genom åren utfört en mängd bergrelaterade väg- och järnvägsuppdrag. – Vi arbetar i alla skeden, från utredning till bygghandling. Det kan röra sig om allt från stabilitetsutredningar till geofysiska mätningar och beställarstöd. På senare år har vi även utfört många uppdrag som är kopplade till den växande gruvindustrin i Sverige, berättar Tomas Luthman. – Gruvföretagen har självklart egen kompetens när det gäller produktionen, men när det handlar om infrastrukturen runt gruvorna har Vectura mycket att tillföra.

Komplex tunneldragning Stockholm vilar på urberg av gnejs och granit. På många håll har berget god kvalitet men det förekommer även zoner där berggrunden är mer uppsprucken, till exempel under sjöar och vattendrag. Dessa zoner har lägre stabilitet och hållfasthet, dessutom är de ofta mer vattenförande än omgivande berggrund. Dessa aspekter

behöver man ta hänsyn till vid exempelvis tunneldrivning. Ett exempel på ett spännande projekt som inkluderar dessa frågeställningar är projekt CityLink, en kraftledningstunnel som kommer att byggas djupt under Stockholm. – I hela Stockholms innerstad, där vi har genomfört många uppdrag genom åren, stöter vi ständigt på den här problematiken. Berggrunden är delvis komplex, samtidigt som vi också måste ta hänsyn till den befintliga infrastruktur som redan finns under staden, säger Tomas.

Injektering och hydrogeologi När man bygger en tunnel i vanligt svenskt berg är förinjektering det bästa sättet att begränsa inläckaget av grundvatten till tunneln. Det innebär att man transportarkitekten nr 1 2013

etens

»Efterfrågan på den här typen av kompetens ökar« /TOMAS LUTHMAN, VECTURA

borrar i berget framför tunnelfronten och sprutar in injekteringsmedel som sprider sig i bergssprickorna och därmed tätar vattenvägarna i bergmassan. Därefter spränger eller borrar man tunneln en bit in i den tätade bergmassan, innan man borrar nya hål framåt för en ny injekteringsomgång. – Just injektering är ett helt nytt kompetensområde som Vectura har beslutat att satsa på och i dagsläget finns två specialister som doktorerat inom hydrogeologi i berg och injektering i vår grupp. De senaste åren har flera uppdrag inom hydrogeologi landat hos Vectura: Västlänken, där en tunnel ska dras under centrala Göteborg och där Vectura har ansvar för hydrogeologin för linjen och station Haga i konsortium med Ramböll. – I större uppdrag samarbetar vi ofta med andra konsultföretag, där vi kompletterar varandra och ser till att skräddarsy arbetsgrupper som passar det aktuella uppdraget, avslutar Tomas. transportarkitekten nr 1 2013

Vecturas Tunneluppdrag

vecturas erbjudande

Förstudier:

Exempel på kompetenser och tjänster inom bergteknik och hydrogeologi i berg som Vectura erbjuder:

• Stockholm – Järna • Citylink

Utredningar: • Falun – Borlänge • Kiruna

• Planering och utvärdering av geologiska och hydrogeologiska fältundersökningar. • Hydrogeologisk karakterisering av berg. • Rådgivning under drift och underhåll.

• Velanda – Pressebo

• Granskning och kalkyler inom hydrogeologi berg.

• Järnvägsutredning 160 Luleå

• Stabilitetsutredningar av bergskärningar.

• Järnvägsutredning 130 Ostvik – länsgränsen • Järnvägsutredning 110 Umeå – Robertsfors

• Bergmekaniska analyser, stabilitet och bergförstärkning.

• Vägutredning Skellefteå

• Bergklassificering (exempelvis RQD, RMR, Q). • Geofysiska undersökningar. • Inflödesprognos för tunnel. • Design av förinjektering för nya tunnlar. • Design av efterinjektering av befintliga tunnlar exempelvis vid underhåll.

PORTRÄTTET

Tage Lundin Han fick utmärkelsen Årets inköpschef 2011. I november 2012 fick dessutom en av hans närmaste medarbetare utmärkelsen Sveriges bästa förhandlare. – Det här är kvitton på att vi är en mogen och framgångsrik inköpsorganisation, säger Tage Lundin, inköpschef på LKAB i Kiruna. LKAB är Sveriges största gruvföretag. BERÄTTAT FÖR EWA BROBÄCK FOTO LKAB

et är verkligen fantastiskt att jobba för ett företag som LKAB. Efterfrågan är stor på våra produkter och vi ser ljust på framtiden. För några år sedan kunde det vara svårt att rekrytera personal till högre befattningar hos oss, men på bara några år har trenden vänt, och idag kan det vara 150-200 sökande till en tjänst här på inköpsfunktionen. Många som jobbar med inköp vill jobba för LKAB och idag har vi sökanden från hela landet, ja från hela världen.

ag har jobbat som inköpschef här på LKAB sedan 2009. Året därpå började jag utveckla ett nytt kategoristyrt arbetssätt där vi strävar mot att varje inköpare ska vara expert inom sina respektive områden. I grunden handlar det om ett sätt att organisera sig; ju bättre vi förstår våra leverantörer, deras vardag och verklighet, desto bättre och mer professionella upphandlingar kan

vi göra. Genom att arbeta aktivt med leverantörerna kan vi hitta möjliga besparingar och kvalitetsförbättringar tillsammans. För att ställa om inköpsfunktionen har vi satsat på att kompetensutveckla inköpsorganisationen rejält. Dessutom har vi genomfört ett stort antal nyrekryteringar. Under den här tiden har dessutom materialförsörjningen här på LKAB slagits ihop med inköp och vi har vuxit från 18 till 130 medarbetare.

jälvklart är jag glad över utmärkelsen, men tävlingen handlar inte om vilken organisation som är bäst på inköp, utan om vem som har gjort de största framstegen. Hos oss har det hänt mycket de senaste åren och för att ta sig an en utmaning av den här kalibern behöver man vara omgiven av medarbetare som har hög kompetens inom sina respektive områden. Min uppgift är att ha det stora perspektivet. transportarkitekten nr 1 2013

KÅSERIET kåseriet

Bor: Född och bosatt i Kiruna. Familj: Sambo, två vuxna barn, en 2-årig son och en 7-årig bonusdotter. Bästa egenskap: Ledarskapet. Jag har alltid varit ledare, inte chef. Det började med hockeyn, fortsatte i lumpen och i mina yrkesroller. Har också analytiska och strategiska sidor.

Maria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av Transportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

Blir glad av: Allt möjligt, hela tiden. Jag blir glad när allt är som det ska, hemma och på jobbet. Att jag är frisk och att barnen har det bra. Blir besviken på: Folk som inte har ärliga avsikter eller som inte står för sin sak. Om jag blir lurad kan jag bli riktigt besviken och svart i ögonen. Skulle vilja kunna: Sjunga och spela något instrument. Drömyrke när jag var tio år: Ingen tvekan – hockeyproffs i NHL! Jag tog mig till div 1 och tv-pucken.

ästa utmaning handlar om att implementera kategoristyrt inköp i hela LKAB-koncernen. Det här är inte något som vi på inköpsavdelningen klarar själva. Om vi inte jobbar tillsammans kommer vi inte att lyckas. Vi måste samarbeta, hela företaget; produktionen, forskning och utveckling samt tekniskt stöd. Och självklart är det inte alla som älskar idén att inköpen ska centraliseras, så vi har också en stor pedagogisk utmaning att ta oss an. De största fördelarna med kategoristyrt inköp är att vi hittar lösningar som ger kostnadsbesparingar på lång sikt, att vi får bättre möjligheter att förebygga akuta behov och får bättre tillgänglighet i produktionen. Lika viktiga är frågorna om bättre arbetsmiljö och säkerhet. Vi vill helt enkelt bli ett ännu proffsigare företag som våra kunder vill fortsätta handla av och där kvalificerade människor vill jobba.

OM KATEGORISTYRT INKÖP Är ett sätt att organisera sig.

Det finns knappt ett enda sammanhang just nu där inte Kina nämns i var och varannan mening. Så även inom malmbrytningen. Och vem undrar inte hur Sverige, ett litet land vid polcirkeln med en befolkning stor som Chicago stad, ska kunna hävda sig mot jätten i öst? År 2010 kom Sverige på elfte plats på listan över världens största järnmalmsproducenter. På en ohotad förstaplats kom Kina, som producerade 900 000 ton av världens totala produktion på 2 400 000 ton. Så länge det finns behov av både kinesisk och svensk malm har vi säkert inte några problem att hänga med i kapplöpningen. Men om, eller kanske när, marknaden blir mättad lär vi knappast kunna konkurrera mot kinesiska priser. Det fanns en tid då Sverige var bäst på allt. Om vi fick säga det själva alltså. Svenska produkter var fortfarande svenska på den tiden, och det var kvalitetsstämpeln bland kvalitetsstämplar. Ingen utbildning i världen kunde mäta sig med den svenska. Den svenska vården var fortfarande den bästa som fanns att uppbringa. De svenska bilarna var de säkraste på marknaden, även om det var svårt att påstå att de var de snyggaste. Sverige hade flest telefoner och tv-apparater per invånare och senare även högst tillgång till internet. Vi var först i världen med att förbjuda barnaga och betraktades som världens mest jämlika land. Och som om det inte räckte hade vi, tack vare personer som Astrid Lindgren och Marit Paulsen, ett djurskydd som saknade motstycke. Vi var till och med bäst på tennis, slalom och Eurovisions-schlagers. Men inte var vi särskilt kaxiga för det. Förmodligen för att vi var bäst på ödmjukhet också. Men något hände. Något som utlöste ett lavinartat fall i alla statistiska matriser. Föll som en fura för yxan gjorde också vår självbild, när globaliseringen kom ikapp oss och vi tvingades inse att de flesta andra rika länder ansåg sig vara lika bäst som vi. Vi gick från världsetta till medelmåtta. Förutom i en gren - järnmalmsproduktionen. Där är vi en kraft att räkna med. Det är inga små stater som ligger över oss i den listan, så förmodligen är vi det land som bryter mest malm utslaget per person. Kina lär få jobba hårt för att slå det.

Maria Strömberg

Att man följer en affärsprocess som är anpassad för organisationen. Kontinuerligt och aktivt samarbete mellan inköpare och beställare. Granskning av nuläget och identifiering av förbättringsområden. Att man arbetar cykliskt, processen är återkommande.

transportarkitekten nr 1 2013

tänk om... … det är just du som tillsammans med oss och våra kunder kommer att driva den framtida utvecklingen av gruvindustrin i Sverige. Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur. Vi är i dag 1200 konsulter och finns på 40 orter i Sverige, Norge och Danmark. På Vectura tror vi på framtiden och har tydliga affärsmässiga mål om att ta marknadsandelar på både nya och befintliga marknader. För att klara det behöver vi fler medarbetare med olika erfarenheter och förmåga att tänka nytt. Vi erbjuder dig en flexibel, innovativ företagskultur med kompetenta och kreativa kollegor, stora utvecklingsmöjligheter och arbetsvillkor där balans mellan arbete och privatliv är av stor vikt. Kompetensutveckling är en strategisk och prioriterad fråga. Tänk om ... det är just nu som du tar ett nytt steg i din karriär. Läs mer på vectura.se/jobb

Vectura Consulting AB Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 Telefon: 0771–159 159 e-mail: info @ vectura.se Hemsida: www.vectura.se

transportarkitekten nr 1 2013