Transportarkitekten nr 2 2013

NR 2 2013 en tidning från vectura om TRANSPORTINFRASTRUKTUR cirkapris 69 kr

Resan är lika viktig som målet spårvagnar i skåne

2017

80% DJUPDYKNING för nya klimatdata

BIM ÄR MODELLEN

för transportinfrastruktur

AV FINLANDS TRANSPORTER GÅR SJÖVÄGEN

GUPPIGA RESOR jämnas ut med Bose

inledaren Ett ledande konsultföretag i transportinfrastrukturbranschen befinner sig ständigt i hetluften. Behoven av utbyggnad och förnyelse av befintlig infrastruktur verkar vara omättliga, samtidigt som de gamla systemen kräver allt större delar av kakan för drift och underhåll. Infrastrukturen har också blivit ett kärt och återkommande trätoämne i den politiska debatten och i våra medier. Och favoritämnena växlar: Ena stunden handlar allt om spårvägar. I nästa stund är cykelvägar lösningen på alla problem. Förmågan att ha överblick – helhetssyn – och ett transportslagsövergripande synsätt på behoven av rörelse och transporter, verkar ofta saknas. Att bygga samhällets infrastruktur är dyrt. Transportinfrastrukturen har – och bör ha – lång livstid, och den påverkar hur vårt samhälle utvecklas och fungerar. Perspektivet måste därför vara långsiktigt, oavsett mandatperioder och svängningar i debatten. Trots att regeringen avser att investera stora summor i den svenska transportinfrastrukturen den närmaste tolvårsperioden, anser många att beloppen är långtifrån tillräckliga. Är det i praktiken möjligt att klara framtidens behov genom att finansiera över den årliga statsbudgeten? Det här är frågor som inte bara berör Sverige, utan i stort sett hela världen. Vectura har kanske inte svar på alla frågor, men vi kommer att fortsätta att vara en kompetent partner inom transportinfrastruktur. Det är det vi är bäst på.

I en snabbt växande arbetsmarknadsregion pendlar folk så att det knakar i pågatåg och stadsbussar. Nu planerar skåningarna på allvar för spårvägar för att möta utmaningarna.

Jan Colliander VD, Vectura

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling, Ovan och sidan 3: Kragh Berglund FOTO: Sidan 3: Curt-Robert Lindqvist och Håkan Olsén Tryck: Strålins Grafiska AB, maj 2013 BLOGG: blogg.vectura.se NEDLADDNING: http://www.vectura.se/transportarkitekten

transportarkitekten nr 2 2013

inNEHÅLL NR 2 2013

Klimatdata på djupet

En istid ger en temperaturpuls som sakta fortplantar sig ned i urberget. När Vecturas Jan Sundberg går på djupet ökar förståelsen för hur klimatet varierat genom tiderna.

Teknik & Trender

Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning för framtiden. Läs även om Bose Ride, innovativa vinterdäck och annat smått och gott.

16 Beläggningsprojektering

Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det är kärnan i beläggningsprojektering. Lasermätning ger underlag för att justera vägen på rätt sätt.

Radioaktivt avfall hålls avskilt i urberget i 100 000 år.

Det bästa för Finland Finland ligger i Europas utkant. Det gör det extra viktigt med effektiva logistik- och transportlösningar.

Städer för människor

Vectura Djup – BIM

En hållbar arbetsplats

Porträttet Kristina Zakrisson

Kåseriet – kollektivtrafik

Städerna växer och allt fler människor ska dela på ett begränsat utrymme. Att skapa bra livsmiljöer i komplexa stadslandskap är en utmaning.

Byggsektorn var först ut. Nu slår projektering med BIM också igenom inom transportinfrastruktur.

Möt några av våra medarbetare och läs mer om hur det är att jobba på Vectura.

Helst skulle Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson vilja stänga sitt gamla centrum en fredag och öppna ett nytt måndagen därpå.

Att åka kollektivt handlar om att lära sig att bli en väl fungerande varelse i ett socialt sammanhang, kåserar Maria Strömberg.

Ibland är resan målet Kollektivtrafik: ”Trafik där utbud, tidpunkt, pris, resmål och färdväg är organiserat och utannonserat i förväg mot allmänheten, eller regelbundet tillgängligt.” Kanske går dina tankar till en blåsig och tidig morgon i november. En skock människor på väg till sina arbeten. Några hostar ihåligt. Men den här dagen har jag semester! Solen skiner. Jag kliver på spårvagnen i Prag, utan att veta vart jag är på väg. Ett äventyr! För en liten slant kan jag bara följa med och njuta av färden. Resmålet och färdvägen är organiserad utifrån andra människors behov. Idag får jag vara en nyfiken gäst i deras vardag. De smarta apparna i min telefon hjälper mig att ta mig runt i städerna på ett smidigt sätt, om det så är Res i Sthlm, Tubemap London eller Dalatrafik. Jag behöver aldrig känna mig otrygg eller vilsen. Visst gillar jag att köra både mc och bil själv, men jag försöker att välja bort bilen, utom när jag verkligen behöver den. En annan bra sak med att resa kollektivt är att vi minskar utsläpp, buller och trängsel. Inte bara de där gråa vardagarna när vi är på väg till jobbet – eller hem. Trevlig sommar! Catharina Saunders Chefredaktör

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark, Heléne Haglund, Hanna Haeggström och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Mattias Hörling (Projekt- och Byggledning), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Mats Pettersson, Folke Sandberg och Jan Thulin (InfraDesign), Britt Olin (HR), Cecilia Hagen-Nilsson (Univox)

transportarkitekten nr 2 2013

Hög tillväxt nya spår

transportarkitekten nr 2 2013

kräver Kollektivtrafiken i Sverige ska fördubblas. Sett över lite mer än tio år har Skåne redan gjort det en gång. I en snabbt växande arbetsmarknadsregion pendlar folk så att det knakar i pågatåg och stadsbussar. Nu planerar skåningarna på allvar för spårvägar för att möta utmaningarna i de tre största städerna. TEXT STIG MEITON FOTO Kristian POHL, Jens Christian Andersson, stig meiton, lars dahlström ILLUSTRATIONER metro arkitekter, European Spallation Source ESS AB, white arkitekter, DAVID WIBERG

»Vi är beredda att trycka på startknappen« /MARCUS HORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE

transportarkitekten nr 2 2013

I Malmö trängs bussar med bilar – och med varandra. Busstrafiken har nått kapacitetstaket och nu vill Malmö tillsammans med Lund och Helsingborg satsa på spårvagnar.

ungerande storstäder är avgörande för tillväxten. Med sin starka inflyttning är de motorer för hela landsdelar. Skåne är en av Sveriges tre stora kollektivtrafikregioner, men framtiden kräver högre kapacitet och modernare lösningar. Här är förväntningarna höga på ett statligt paket i linje med de satsningar som görs i Göteborg och Stockholm. Helsingborg, Lund och Malmö planerar tillsammans med Region Skåne för spårväg i det gemensamma projektet Spårvagnar i Skåne. Lund står först på tur. Den första spårvagnen kan rulla 2017. – När finansieringen löser sig ska det bara vara att trycka på startknappen. Vi ska kunna komma igång med projekteringen efter sommaren och räknar med att det ska klaras av på ett år, säger Marcus Horning, projektchef för Spårvagnar i Skåne.

Forskning nära ljushastigheten Spårvägen ska binda ihop centrum med Lunds alla utbildnings- och forskningsmiljöer ut till den nya stadsdelen Brunnshög. Där står snart miljardprojektet MAX IV klart tillsammans med det internationella

forskningscentret ESS. MAX IV kan liknas vid ett supermikroskop. Elektroner som accelereras till nära ljusets hastighet avger ett intensivt ljus som belyser materiens innersta egenskaper. Anläggningen blir världsledande i sitt slag. Det blir samtidigt en ny del av Lund, med bostäder, företag, skolor och service intill E 22 i nordöstra Lund.

– Gemensamt för de spårvägslinjer som vi planerar i de tre städerna är att de får stor regional betydelse. Nära 90 procent av dem som åker på nuvarande Lundalänken som ska bli spårväg, bor någon annanstans än i Lund. Men här reser också forskare från Köpenhamn och direkt från Kastrup, säger Marcus Horning.

Bussar i kö I Malmö är busstrafiken på väg att nå kapacitetstaket – bussarna står i kö på de stora stråken. Bortsett från Citytunneln är Malmö fortfarande en stad med en infrastruktur från mitten av förra seklet. På andra sidan sundet storsatsar Köpenhamn

2017 kan första spårvagnen gå till Lunds nya stadsdel Brunnshög med forskningscentret ESS och supermikroskopet Max IV. Lund och Malmö, som syns i bakgrunden, har sammanvuxen arbetsmarknad som kräver en attraktiv kollektivtrafik. transportarkitekten nr 2 2013

Vad? Helsingborg, Lund och Malmö planerar tillsammans med Region Skåne för spårväg i det gemensamma projektet Spårvagnar i Skåne. När? Den första spårvagnen kan börja rulla redan 2017. Lund står först på tur.

»Spårvägslinjerna kommer att få stor regional betydelse«

Varför? Skåne är en av Sveriges tre stora kollektivtrafikregioner, men framtiden kräver högre kapacitet och modernare lösningar. Vecturas roll? Vectura har utrett driftskostnaderna för tvåledade bussar kontra spårvagnar, för perioden fram till 2030.

/MARCUS HORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE

på både spårväg och metro. Planen är att spårvagnarna i Malmö ska kunna starta 2020 eller 2021. I väntan på spåren kan man öka kapaciteten med hjälp av tvåledade bussar. Med denna lösning, med arbetsnamnet superbuss, är bussarna till viss del separerade från övrig trafik. Vectura har utrett driftkostnaderna på uppdrag av Spårvagnar i Skåne. – Om man bara ser till driften blir tvåledade bussar bara något billigare än spårvagnar, för den period fram till 2030 som vi har beräknat. Bussar slits snabbare och kräver fler förare eftersom de tar färre passagerare än spårvagnar, säger Hans Danielson, specialist kollektivtrafik på Vectura.

Stark spårfaktor Investeringskostnaderna för spårväg är hög. Det krävs något extra för att kalkylen ska gå ihop. Marcus Horning på Spårvagnar i Skåne framhåller att alla transportarkitekten nr 2 2013

spårvagnsprojekt i Europa överträffar sina prognoser. I norska Bergen hamnade resandet snabbt 50 procent över kalkylen. – Spårvagnar skapar i sig mer resande, säger han. Carl Björklund, kollektivtrafikexpert på Vectura talar om spårfaktorn. – Det är inget övernaturligt. Spårväg har egentligen allt det som kollektivtrafiken behöver för att vara attraktiv. Hög komfort, hög tillgänglighet och en

tydlighet som gör att den hela tiden marknadsför sig själv. Den är trygg och den är långsiktigt förutsägbar för alla – inte minst de som satsar på att driva verksamhet eller köpa en bostad efter spårvagnslinjen, säger han. I Malmö är spårvägen en del i satsningen på social hållbarhet – att jämna ut skillnader mellan stadsdelar och ge mer jämlika villkor för resande. Spårvagnarna ska fysiskt binda ihop Rosengård med Turning Torso i Västra hamnen.

Från sommaren 2014 kommer tvåledade bussar, så kallade superbussar att trafikera Malmös gator. Bussarna har plats för cirka 90 passagerare, drivs med en elhybrid med gasmotor och är tänkta att minska såväl bränsleförbrukning som buller. (Illustration: ExquiCity)

– Arbetspendlingen är en viktig del av arbetslinjen. Välutbyggd kollektivtrafik hänger också ihop med att kunna bygga fler nya bostäder och arbetsplatser. Tunnelbanan i Stockholm är ett bra exempel på hur en storstadsregion blivit mycket mer attraktiv med hjälp av kollektivtrafiken, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

»Väl utbyggd kollektivtrafik gör att f ler bostäder kan byggas« /CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD, INFRASTRUKTURMINISTER

Lösningar inför framt Vectura jobbar med att skapa attraktiv kollektivtrafik inom ett brett fält – allt från resecenter, hållplatser, gatunät till busslinjer och spårvägar. – Vi jobbar ofta med väldigt komplexa avvägningar. Det är mycket som ska vägas in när man ska hitta lösningar som passa många resenärer, men sällan alla. Det finns ju alltid en ekonomisk ram, säger Kirsten Wretstrand på Vectura. Just nu utreder hon hur man kan utveckla sex trafikstråk och förbättra möjligheten att pendla till jobb och utbildning i Halland. Här följer tio exempel på uppdragsområden som Vectura arbetar med inom kollektivtrafik:

1 Stråkstudier Identifierar hur kollektivtrafik – buss, spårvagn, t-bana eller järnväg – kan dras för att samla upp så många resande som möjligt med hänsyn till de transportekonomiska ramarna.

2 Resvaneundersökningar Tar reda på hur folk reser och i vilket syfte. Ger underlag för bland annat stråkstudier och linjenätsutredningar.

3 Resandemodeller och

prognoser

På uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik, SL, utför Vectura trafikanalyser för att undersöka hur alternativa sträckningar av tunnelbanans förlängning till Nacka kan påverka resandet. I uppdraget ingår bland annat att analysera effekter på restid, tillgänglighet, resandeströmmar och hur befintlig infrastruktur avlastas. Vectura ska också utreda lämpliga placeringar av stationerna längs den nya tunnelbanelinjen.

4 resecenter Ett resecenter ska koppla ihop flera färdmedel i en tydlig miljö som är tillgänglig för alla, med närhet mellan de viktigaste färdmedlen. Ett bra resecenter kan också vitalisera en stadskärna. Vectura har bland annat utformat det nya resecentret i Strängnäs på uppdrag av Trafikverket.

5 busshållplatser Även om hållplatser är enkla anläggningar är kraven höga på att de ska ge skydd mot väder, vara trafiksäkra och underlätta på- och avstigning. I Sörmland har Vectura på uppdrag av Trafikverket identifierat nya hållplatsplaceringar som kortar restiderna.

transportarkitekten nr 2 2013

Framtidens kollektivtrafik i Kiruna? En linbana som binder ihop flygplatsen, resecentret och den nya staden är en av visionerna när Kiruna förnyas under de närmaste 20 åren. Läs mer om Kiruna 4-ever på sista sidan.

ida resenärers behov 6 Tillgänglighet för funktions- och rörelsehindrade Alla vinner på att resecentra, hållplatser och gångstråk är fria från hinder och lätta att orientera sig i. Vectura medverkar med expertstöd i flera pågående projekt i Stockholm, däribland Spårväg city, Norra länken, Citybanan och Norra Djurgårdsstaden.

Linjenätsutredningar

Kan visa hur ett busslinjenät i en stad ska dras. Ett bra linjenät ska vara enkelt och tydligt samtidigt som det ge snabba restider för så många som möjligt.

På Vectura finns såväl bred som djup kompetens inom de områden som omfattas av begreppet kollektivtrafik. Här finns specialister inom allt från spårkapacitet till beteendevetenskap som utreder och ger tydliga underlag för beslut som gäller bussar, spårvagnar, färjor, tåg, tunnelbana och spårbilar. Vi har alla ambitionen och visionen att resenären ska kunna färdas bekvämt, tryggt och snabbt.

transportarkitekten nr 2 2013

8 Regional tillgänglighet Kollektivtrafik med hög turtäthet och korta restider ger möjlighet för människor att hitta nya jobb. Regionförstoring och regionförtätning ger en bättre arbetsmarknad. Vectura arbetar just nu med en pendlingsstudie av Västerbottens och Norrbottens län.

9 Trafikekonomi

10 Spårväg På uppdrag av Spårvagnar i Skåne formar nu Vectura det regelverk som ska ligga som underlag för projektering av alla teknikområden för spårvägarna i Malmö, Lund och Helsingborg. I Stockholm projekterar Vectura bana och signalsystem för spårvägen från centralen ut till Norra Djurgårdsstaden och Ropsten.

Vad kostar driften av ett busslinjenät eller en spårvagnslinje? Vectura utreder bland annat driftskostnaderna för Spårvagnar i Skåne.

För att diskutera Vecturas tjänster inom kollektivtrafik, kontakta: Stockholm: carl.bjorklund@vectura.se Göteborg: jan-erik.fallgren@vectura.se Malmö/Kivik: kirsten.wretstrand@vectura.se

Carl Björklund är en av Vecturas fem expertbloggare. Han utreder kollektivtrafik och tycker att framtidens infrastruktur ska ge oss sådana möjligheter att de hållbara transporterna blir det självklara valet. Detta oavsett typ av resa och vem som reser.

Carl Björklund Utredare kollektivtrafik blogg.vectura.se

Djupdykning

beräknar värmefLöden i jord- och bergarter Jan Sundberg, teknisk doktor och seniorkonsult på Vectura, är geohydrolog och därtill expert på förorenad mark, men en stor del av hans arbete handlar om att beräkna värmeflöden i olika jord- och bergarter. Jan Sundberg har varit involverad i den termiska dimensioneringen av slutförvaret i Forsmark samt i en rad stora kabelprojekt, från Baltic Cable i Östersjön och Nemo i engelska kanalen till Sydvästlänken som Svenska Kraftnät just nu bygger. Förorenad mark är ett helt annat kompetensområde. Under tio års tid har han arbetat med saneringen av Eka Nobels område i Bengtsfors där marken efter 100 års industriverksamhet var impregnerad med kvicksilver och dioxin.

»Vår studie ger en bättre förståelse för variationer i forna tiders klimat« /JAN sundberg

transportarkitekten nr 2 2013

mot istiden Varje solig dag och varje kall natt ger ett temperaturavtryck. Allt lagras under våra fötter. I det svenska urberget finns klimatinformation om svunna frostiga vintrar och sekler med skiftande klimat. TEXT STIG MEITON ILLUSTRATION UNIVOX

Några meter ned i jordlagren kan vi läsa av de senaste dygnens temperaturvariation. Längre ned blir informationen suddigare. Men de stora klimatvariationerna syns som långvågiga temperaturskiftningar djupt ned i den Baltiska skölden som Sverige vilar på. – Ungefär 700 meter ned kan vi läsa av temperaturavtrycket från händelser 1 000 år tillbaka och den senaste istiden, 10 000 år tillbaka i tiden, har inverkan på än större djup, säger Jan Sundberg på Vectura.

Ger bättre förståenle En istid ger en temperaturpuls som sakta fortplantar sig ned i urberget. På vägen möter den värmen från jordens inre. Inom ett uppdrag för SKB arbetar Vectura nu med att tolka och sammanställa temperaturdata från djupa borrhål på tre platser. Studien belyser hur värmetransporten varierar rumsligt i bergmassorna och hur temperaturfördelningen påverkas av klimatändringar. – Vår studie ger en bättre förståelse för variationer i forna tiders klimat, säger Jan. Han använder temperaturdata från borrhål i Vättern, vid Forsmark och på Grönland. Borrhålet under Vättern som görs för malmprospektering är över 2 000 meter djupt. Borrhålet på Grönland går ned i berg med permafrost och där har man varit tvungen att använda fiberkabel för att mäta temperaturen i det frusna borrhålet.

ny istid kunna frysa berget runt slutförvaret? I en omfattande klimatmodellering har SKB redan visat att permafrosten aldrig kan tryckas ned så djupt. – Det arbete som lagts ned är oerhört omfattande och är ofta ren grundforskning, förklarar Jan. Det svenska urberget är just urgammalt. Den Baltiska skölden består av bergarter som bildades för mer än 1 000 miljoner år sedan. Bergets goda värmeledningsförmåga är en av flera faktorer som gjort att valet av placering av slutförvaret fallit på just Forsmark.

Bergvärme och högspänning Den som ska borra för bergvärme möter problemet med värmeflöde på ett vardagligt plan. Värmepumpen tar värme från berget. I ett sämre berg med dålig värmeledningsförmåga måste man djupare för att ge värmepumpen rätt mängd värmeenergi. Ett

Svensk Kärnbränslehantering Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ägs gemensamt av kärnkraftbolagen. 2011 lämnade SKB in sin ansökan om att få bygga ett slutförvar för utbränt kärnbränsle i Forsmark. Ett slutförvar ska hålla det radioaktiva avfallet avskilt i 100 000 år. 1. Det använda kärnbränslet kapslas först in i täta kopparkapslar.

Frostfritt djup Uppdragsgivare är Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som ansvarar för det svenska kärnavfallet. Slutförvaret ska placeras 500 meter ned i berget utanför Forsmark. Frostfritt djup, skulle vi säga i normala fall. Men då talar vi om hur djupt tjälen kan tränga under en enstaka extrem vinter. Här är perspektivet 100 000 år. Skulle en transportarkitekten nr 2 2013

djupare hål kostar mer. Hur det omgivande materialet klarar av att leda bort värme är en ännu mer kritiskt fråga när man lägger högspänningskablar i vattenmättade havsbottnar eller i mil efter mil genom landets varierande jordarter. – Det skiljer stort mellan olika typer av jordarter. Värmetransport sker genom en rad olika mekanismer. De påverkas i sin tur av bland annat vattenhalt och hur poröst materialet är, säger Jan Sundberg. En högspänningskabel avger värme. Om den passerar genom mark som inte leder bort värmen tillräckligt väl kan kabeln bli för varm med kortare livslängd som följd. Precis som i en kedja handlar det om den svagaste länken. – I de här sammanhangen jobbar vi oftast med extremvärdesproblemet – att belysa vad som händer i de sämsta materialen. Det är dessa material som är dimensionerande.

2. Kapslarna placeras i urberget på cirka 500 meters djup, inbäddade i bentonitlera. 3. När deponeringen är klar försluts tunnlar och bergrum. 500 m

Teknik & trender

Bose Ride jämnar ut guppig väg Bose Ride skonar lastbilsförarens rygg. Utvecklingen av systemet har inspirerats av Vecturas rapporter om hur lastbilsförare exponeras för vibrationer på ojämna vägar. Amerikanska Bose Ride System är ett nytt avancerat system för aktiv fjädring av lastbilsförarstolar, vilket gör att föraren får en jämn färd över korta gupp och ojämnheter i vägbanan. Föraren skonas från vibration som kan ge smärtsamma yrkesskador och vilket i sin tur kan leda till skadeståndsansvar för åkeriägare. Boses produktutveckling har inspirerats av Vecturas rapporter om lastbilsförares exponering av hel-

Johan Granlund,

kroppsvibration vid färd på ojämna vägar i EUs norra utkanter. Bose-systemet kombinerar vibrationssensorer och snabb databearbetning med ett aktivt fjädringssystem. Systemet arbetar med hög frekvens. Sensorerna läser av det vibrationsmönster som vägens ojämnheter skapar och skickar signaler som blixtsnabbt höjer och sänker förarstolen. Stolen reagerar på återkommande vågmönster

och skapar alltså en motrörelse som släcker ut rörelser skapade av vägprofilen. Förarsitsen – och föraren – färdas i en jämn bana över vägen medan förarhytten skakar och guppar fram. Förarens rygg skonas. De skadliga färdvibrationerna kan i vissa fall till och med bli lägre än i personbil, visar tester i USA. – Med Bose Ride kan en förare köra upp emot 11 timmar utan att överskrida den exponeringsgräns som EU infört för skadliga färdvibrationer. Det är ungefär dubbelt så länge som i en vanlig luftfjädrad stol, säger Vecturas vägteknikchef Johan Granlund.

Med Bose Ride System anpassas förarstolens fjädring så att föraren färdas i en jämn bana över korta gupp och ojämnheter i vägbanan.

Vägteknikchef blogg.vectura.se

Provborrar för säker el Citylink ska säkra Stockholms elförsörjning för framtiden. Svenska Kraftnät planerar för en bergtunnel djupt under Stockholm som ska rymma en 400 kV kraftledning.

Förutsättningar för lång tunnel Vectura har i uppdrag att göra de geotekniska undersökningarna och under våren har provborrningar pågått på den 13,8 km långa sträckan mellan Danderyd och Hammarby Sjöstad. Där kommer tunneln att ligga på 70-100 meters djup. – Vi mäter och gör olika tester i borrhål och undersöker berggrund, jord och grundvatten för att klarlägga förutsättningarna för att driva en tunnel. Resultatet ligger till

grund för den fortsatta projekteringen av tunneln, säger Per Nilsson som är ansvarig undersökningsledare på Vectura.

Tillförlitliga elleveranser Genom kartläggningen kan man justera sträckningen så att man undviker zoner där berget är sprucket eller består av kross vilket kan innebära dyrbara tätnings- och förstärkningsåtgärder. Tunneln kan börjas byggas 2015 och väntas ta fem år att slutföra. Citylink kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet – från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Haninge. Samtidigt får regionen en helt ny nätstruktur som ger tillförlitliga elleveranser. Det

FOTO: Linus Hallgren

betyder att cirka 15 mil luftledningar kan rivas vilket frigör mark som kan användas till annat, till exempel bostäder. Vill du veta mer, kontakta: per.g.nilsson@vectura.se transportarkitekten nr 2 2013

Teknik & trender

Cementindustri blir vackra bostäder

En grå och ogästvänlig cementindustri i Limhamn förvandlas till ett attraktivt och havsnära bostadsområde. Tanken är att bygga uppemot 440 bostäder i området, varav 400 lägenheter och 40 radhus. Den nya stadsdelen, Limhamns läge, ska bli en familjevänlig stadsdel med radhus och flerfamiljshus från tre till sju våningar,

torg, butiker, förskola, skola, park och lekområde. Områdets arkitektur har inspirerats av den klassiska Limhamnsbebyggelsen och kommer att smälta ihop med övriga kvarter på ett naturligt sätt. Den nya stadsdelen blir därmed en naturlig förlängning som sträcker ut Limhamn mot Öresund.

llustration: White Arkitekter

– Vectura ska projektera gator och allmän platsmark i två steg – ett första förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad avseende VA och byggator och ett andra förfrågningsunderlag avseende färdigställande av gator och park, berättar Jenny Hällstorp, Vecturas ombud i projektet. Beställare är Malmö stads gatukontor.

Vectura har expertgranskat Exempelbanken Exempelbanken.se är en databas som innehåller exempel inom kunskapsområden som är kopplade till vägplanering, vägprojektering samt väg- och gatuutformning. Exempelbankens MKBmodul är ett nationellt samarbete mellan myndigheter och aktörer på den svenska MKB-marknaden. Syftet är bland annat att visa upp vilken kvalitet Trafikverket förväntar sig när man beställer MKB:er. Kommentarer till varje exempel

redogör för vad exemplet vill belysa, till exempel om kartmaterialet är ändamålsenligt eller om konsekvensbedömningen är transparent. Urvalet har gjorts i Exempelbankens MKB-råd, som består av representanter från Trafikverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Rådet har inte tagit ställning till sakfrågorna i de enskilda projekten eller MKB-kvaliteten som helhet som exemplen bygger på.

– Vi har agerat som expertgranskare i urvalsprocessen, säger Tabita Gröndal. Projektet har följt henne från MKBcentrum SLU och nu i rollen som miljöutredare på Vectura. – Att granska ett stort antal MKBdokument från olika konsultfirmor och olika typer av projekt ökar vår möjlighet att vässa miljöintegreringen i våra projekt och hur detta redovisas på bästa sätt.

Fler dubb = mindre vägslitage! Från 1 juli 2013 får nytillverkade dubbdäck i Sverige, Finland och Norge ha max 50 dubb per meter av rullomkretsen. Detta innebär att antalet dubb minskas med uppemot en tredjedel jämfört med dagens dubbdäck. Nokian Tyres har dock gjort tvärtom. Nya Hakkapeliitta 8 har ”Eco-dubbar” där dubbflänsens form och en specialutformad dyna under dubben effektiviserar vägkontakten och dämpar anslaget. Resultatet är 10 procent bättre isgrepp samtidigt som transportarkitekten nr 2 2013

vägslitaget blir 12 procent lägre. Vecturas vägteknikchef Johan Granlund är en av fyra testförare som testat nya Hakka 8 vid Nokians testcenter i Ivalo 300 kilometer norr om Polcirkeln. – Trots en blytung högerfot lyckades jag aldrig få Hakka 8 att tappa greppet. Våra tester gjordes med Audi RS5 med långt över 400 hk, på ett urval av de mest krävande av Nokians drygt 100 kilometer testbanor i Ivalo, säger Johan Granlund. – Testerna visar att däcket har grymt

hög prestanda. Särskilt imponerande är den höga sidostabiliteten, vilken är avgörande på såphal tunn is. Tunn is är det väglag där majoriteten av de dödliga sladdolyckorna sker. Nokian klarar de nya nordiska reglerna om färre dubbar, tack vare en innovationsfrämjande regel som godkänner däck med ”jämförbar vägslitageeffekt” oavsett antal dubbar. (Foto: nokiantyres)

Teknik & trender

Fler cyklister i Jönköping Jönköpings kommun jobbar med att öka cyklingen med 30 procent fram till 2015, räknat från 2010. För att kunna göra rätt prioriteringar, till exempel när det handlar om drift och underhåll, mäts cykeltrafiken, både med hjälp av fasta mätstationer och slangmätningar. – Mätningarna har underlättat när vi inte har varit överens om prioriteringarna, särskilt vintertid, berättar Lars Gustafsson, projektledare för cykelfrågorna i kommunen. Vectura har hjälpt kommunen med slangmätningar i några år, samt med att läsa av, drifta och underhålla kommunens fasta mätstationer. Förra året upphörde

slangmätningarna eftersom man inte längre anser sig behöva så många mätpunker och på grund av visst sabotage på mätutrustningen. – Vi tycker att det är viktigare att fortsätta med våra kontinuerliga mätningar, dygnet runt, året runt. Då får vi också bättre koll på vintercyklisterna. Cyklandet i Jönköping ökar cirka 6-7procent om året, så målet, en 30-procentig ökning verkar inte alltför avlägset. Cyklingens ökade popularitet har fått draghjälp av kommunens egna kampanjer, men också av den allmänna cykeltrenden, menar Lars Gustafsson.

Småländsk väg rätas i 3D Om- och nybyggnaden av väg 761 mellan Gamla Hjälmseryd och Stockaryd är ett litet projekt som Vectura projekterar på uppdrag av Trafikverket. – Genom att arbeta med en utvecklad 3D-projektering, BIM, vinner vi framför allt fördelar i entreprenadskedet. Vi lämnar ett bättre och mer detaljerat underlag för utsättning, schakter och fyllningar, berättar Mats Pettersson på Vectura. Den fem kilometer långa sträckan är smal och har låg plan- och profilstandard. Halva sträckan ska byggas i nytt läge och den övriga byggs om. Läs mer om BIM på sidan 23. (Illustration av Vecturas BIM-team.)

86% är fallolyckor Gående råkar mest illa ut på trottoarer och på gång- och cykelbanor. Det visar resultatet av en telefonintervjustudie som Vectura har genomfört med människor som skadades allvarligt 2011. 86 procent av olyckorna var rena fallolyckor och tio procent så kallade ”snubbelolyckor”. Enligt intervjupersonerna kan 59 procent av olyckorna kopplas till vinterväghållning. Även uppstickande föremål som gatstenar, brunnslock och trottoarkanter ligger bakom många av olyckorna. Personer som redan innan olyckan hade svårt att röra sig angav i större utsträckning än andra att höga trottoarkanter, uppstickande gatsten och halka var försvårande omständigheter av betydelse, i deras vardag. Uppdraget finansierades av Trafikverkets FUD-fond.

Bro på stålpålar över Lagan

Parkering för 2 170 cyklar Den som vill vara säker på att cykeln är i säkerhet när han eller hon shoppar, jobbar eller tar tåget till Danmark, kan checka in den på nya ”Bike & Ride” vid station Triangelns södra uppgång i Malmö. Här finns plats för 2 170 cyklar, varav 234 i en låst del. Välj mellan robusta bygelställ, där cykeln kan låsas fast, eller en inhägnad avdelning under tak där säkerheten är maximal. Det finns också 40 extra breda platser för lådcyklar. (http://www.triangeln.com)

Den nya vägbron över Lagan vid Ljungby bärs upp av stålpålar fyllda med betong. Tekniken har aldrig tidigare använts i Sverige i denna skala. Resultatet blir en lättviktig samverkansbro som till stor del är prefabricerad. Brostöden består av 24 meter långa stålrör med en diameter på 813 mm. De borras ned genom lera och sand och förankras 1,5 meter ned i solitt berg. Rören armeras och fylls med betong. Efter gjutningen kopplas de samman med prefabricerade tvärbalkar i betong. Ovanpå tvärbalkarna placeras de lager som huvudbalkarna ska vila på. Huvudbalkarna lanseras sedan

ut med hela formställningen för den ovanliggande betongplatta som sedan beläggs till färdig vägbana. – Metoden har många fördelar. Man kan i stor utsträckning jobba från land och slipper en rad kostnadskrävande moment som normalt måste göras i vattendraget. Det är bra ur miljösynpunkt, men gör det också möjligt att bygga snabbt och störningsfritt, vilket gör metoden perfekt för till exempel järnvägsbroar, säger Magnus Wiberg på Vectura som tagit fram konceptet för stålrörsbron i Ljungby. Beställare är Ljungby kommun och brobygget utförs av Svevia som engagerat Styrud för grundläggningen. transportarkitekten nr 2 2013

Teknik & trender

Kommunerna satsar på cykling Under de kommande åren ska svenska kommuner lägga flera miljarder kronor på utbyggnad av cykelbanor eller liknande. Det visar en kartläggning som tidningen På Väg har gjort. Av svaren att döma är det många som satsar på att öka cyklandet. Ett stort antal kommuner har exempelvis

genomarbetade cykelstrategier, andra arbetar med att ta fram cykelplaner. Västerås och Örebro är två kommuner som sedan länge ligger i framkant på området. Västerås kan stoltsera med cykelanpassade vägar som omfattar 35 mil, och i Örebro är motsvarande siffra 21,5 mil.

Bättre cykelkomfort Hur känns det i cyklistens rumpa när han eller hon cyklar på ojämn beläggning? Ett nyutvecklat verktyg kan räkna fram ett objektivt komfortvärde för cyklister. Vectura inventerar och kartlägger beläggningsstandarden i Malmös trafiknät. På cykel- och gångvägarna används en elbil

med mätutrustning som registrerar och mäter ojämnheter, sprickor, hål och spår. Som stöd används programmet Vectura Xplorer. Alla observationer och data positioneras med GPS och redovisas grafiskt, vilket ger en tydlig bild av tillståndet och åtgärdsbehov för hela gatunätet. Vectura gör också en budgetplanering utifrån olika tänkbara scenarier. Indata kommer från laserutrustning som är monterad på elbilen. Resultatet redovisas på ett kartmaterial som visar vilka cykelvägar som har god, acceptabel respektive oacceptabel komfortstandard.

CEEQUALassessor

Anna-Karin Strand, miljöingenjör på Vectura, är certifierad assessor i CEEQUAL-metoden. Nyligen genomgick hon den första utbildningen som anordnades i Sverige. CEEQUAL är ett klassningssystem som har utvecklats för att främja hållbarhetsarbetet i mark- och anläggningsprojekt. Metoden utvecklades i Storbritannien, och sedan början av 2012 finns en internationell version av systemet. En svensk certifieringsmetod håller på att tas fram, men tillsvidare certifieras alla projekt i den internationella versionen. Trafikverket samt de större i anläggningsbranschen använder systemet. – Som certifierad assessor kan jag leda projekt till certifiering. Utan en godkänd assessor har man ingen möjlighet att certifiera sitt projekt, säger Anna-Karin.

Hon berättar att det också finns andra klassningssystem på marknaden, men att inget av dem fångar upp bredden av miljöfrågor och sociala frågor på samma sätt som CEEQUAL gör. – För att certifiera sig som en assessor i CEEQUAL behövs bred miljökompetens och ett stort intresse av miljöfrågor i alla former.

Riskerar bli strandsatta 95 procent av Sveriges import och export passerar våra hamnar. Trots detta riskerar hamnarna att bli strandsatta, eftersom förbindelserna på land inte räcker till, något som Handelskammaren har uppmärksammat.

Öppnas för konkurrens EU:s fjärde järnvägspaket presenterades den 30 januari. I ett av de sex lagstiftningsförslagen föreslår kommissionen att inhemsk passagerartrafik ska öppnas upp för nya aktörer och tjänster.

Åtta nya Pågatågsstationer Tunga investeringar under de kommande åren ska ge de skånska tågresenärerna fler stationer och tätare tidtabell. Bara under 2013 får nordöstra Skåne åtta nya stationer.

Snåla bränslecellsbussar

TRANSPORTKORRIDOR I MALMÖ

Deltagarna på årets World Economic Forum i Davos transporterades till och från mötena med två bränslecellsbussar från Mercedes. Bussarna används normalt av schweiziska posten. Under de fem åren som bussarna provkörs beräknas utsläppen minska med 2 000 ton koldioxid jämfört med vanliga dieselbussar. De har bränsleceller på taket, litiumjon-batterier och elmotorer i hjulnaven. Vätgasförbrukningen har halverats jämfört med tidigare generationer. I den EU-finansierade satsningen testas 26 bränslecellsbussar i fem europeiska städer.

Europas första gröna transportkorridor, som går mellan Oslo och Randstad i Holland, invigdes av infrastrukturminister Catharina ElmsäterSvärd den 12 december. Då gick startskottet för fem länder – Norge, Sverige, Danmark, Tyskland och Holland – som tillsammans ska arbeta för att göra korridoren grönare och mer effektiv. Evenemanget i Malmö innefattade en demonstrationsdag, där en rad intressanta nationella och internationella projekt visades upp som ska bidra till att utveckla gröna korridorer. I dagsläget är korridorens start- och slutpunkt, ingående noder och flaskhalsar kartlagda. Också godsflöden och de största transportörerna har kartlagts. Dessutom har förslag till åtgärder tagits fram.

transportarkitekten nr 2 2013

OXELÖSUND FÅR MALMTRANSPORTER FRÅN DALARNA Gruvbolaget Nordic Iron Ore har tecknat en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB om leveranser av järnmalm på upp till fem miljoner ton per år. Det motsvarar förväntad volym när Ludvika Gruvor uppnått full produktionstakt i slutet av 2018. Förutom Nordic Iron Ore är det gruvbolaget Grängesberg Iron AB, som planerar att återuppta driften av järnmalmsgruvor i Dalarna söder och norr om Ludvika. Hamnen i Oxelösund har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att de första åren klara av lagring och utlastning av järnmalm. Anläggningarna kommer över tid att utökas och utvecklas för att möta Nordic Iron Ores behov.

Rätt mängd på Rätt mängd asfalt på rätt plats. Det är kärnan i beläggningsprojektering. Med laser mäts vägbanan in sektion för sektion. Det ger underlag för att justera och belägga vägen så att den blir säkrare och mer hållbar. TEXT STIG MEITON FOTO HÅKAN OLSÉN, LARS DAHLSTRÖM

– Asfaltläggning handlar om stora ytor. Varje millimeter kan spara stora pengar. Med beläggningsprojektering kan du i förväg optimera åtgärderna, säger Nicklas Göransson på Vectura. Resultatet blir en jämnare väg med rätt lutning både i längdriktning och i tvärfall, alltså vägens lutning i sidled. – När man asfalterar om en väg har man ett unikt tillfälle att rätta till profilen. Det ger en bekvämare resa samtidigt som det minskar olycksrisken, säger Nicklas.

Datamodell av vägen Det traditionella sättet att utföra beläggning är att mäta in svackor med snören. Vid beläggningsprojektering mäts vägytan in med hjälp av en bil med laserbaserad

mätutrustning. Resultatet blir en datamodell av vägen meter för meter. – Då kan man pröva olika lösningar med hänsyn till vad man vill uppnå och den budget man har. Beläggningsprojektering ger exakta beräkningar av mängder, vilket gör att beställaren på ett helt annat sätt kan styra entreprenaden och ha kontroll över kostnaderna, fortsätter Nicklas.

Optimerad fräs och fyll Beställaren får en bygghandling som beskriver lagertjocklekar, jämnhet och tvärfall. Fräsning och fyllning sker med stöd av tredimensionella kartor. Att jämna ut svackor och rätta till felaktiga lutningar ökar trafiksäkerheten. Fordonens sidostabilitet ökar och risken

för vattenplaning och ishalka minskar. Ett jämnt underlag med optimal tjocklek på beläggningen ger också en starkare vägyta som håller längre. – Det räcker ju inte med att vägen blir svart, konstaterar Nicklas. Med en väl utförd beläggningsprojektering sänker man årskostnaden för beläggningen samtidigt som man arbetar resurssnålt – asfalt är inte bara dyrt, det går också åt stora mängder olja och grus.

Justerar svackor på E 6 I höstas justerade Trafikverket ett antal vägsvackor och ojämnheter på en tio mil lång sträcka av E 6 söder om Svinesund. Vectura fick uppdraget att göra en ”fylloch fräs-projektering”. De ojämnheter transportarkitekten nr 2 2013

rätt plats Om BELÄGGNINGSPROJEKTERING Vägen mäts in trafiksäkert och med minimal störning av trafiken. Bygghandling för omasfaltering och eventuell fräsning omfattar bland annat: • Kvalitetssäkrad volymberäkning som ger underlag för att handla upp så kallade oreglerbara mängder. • Utsättningsdata relativt befintlig väg eller relativt horisontell linje eller koordinater. • Tredimensionella kartor som grafiskt visar fylloch fräsytor. • Data till sektionsbunden styrning av både läggare och fräs. Vectura har erfarenhet av styrning av underhållsbeläggning med datorstöd integrerat i asfaltmaskiner sedan 1998. Maskinstyrning kan även ske manuellt med hjälp av traditionell utsättning.

»Asfaltläggning handlar om stora ytor. Varje millimeter du kan spara ger miljoner« /NICKLAS GÖRANSSON

som Trafikverket pekat ut på motorvägen mättes in med laserbil. – Fördelen med en fylloch fräsprojektering är att vi får med X-, Y- och Z-axeln. Vi får en tredimensionell bild som ger oss bättre koll på hur tvärfallet varierar – med laser kan vi skapa en mer harmonisk väglinje, säger Fredrik Andersson som är projektledare för beläggning på Trafikverket i Vänersborg. Svackorna varierade från 20 meter upp till något hundratal meter i längd. De rättas till genom att man modellerar mjukare övergångar i höjdled. – Genom att designa vägen i dator får transportarkitekten nr 2 2013

man också i regel säkrare mängdberäkningar som stämmer bättre med utfallet. Inte minst på en motorväg finns klara fördelar med att mäta med laserbil. – Vi slipper stänga av vägbanor för att mäta in vägen. Störningen blir mindre och det är naturligtvis mer trafiksäkert, konstaterar Fredrik Andersson. Rickard Melin, sektionschef för underhåll på Bana & Väg Syd/Väst från Vectura, säger att Trafikverket har för avsikt att öka mängden projekteringar med datorstöd. – Det är ett sätt att effektivisera beläggningsunderhållet, avslutar Rickard.

Det bästa för F För att överleva i en allt tuffare global ekonomi måste Finland kompensera sitt ofördelaktiga geografiska läge, i utkanten av Europa, genom att erbjuda effektiva och hållbara logistik- och transportlösningar. Vectura bidrar med rådgivning och expertkompetens inför strategiska och taktiska beslut kring logistiklösningar. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LEIF ROSNELL, VR OCH Bothnian Green Logistic Corridor ILLUSTRATION UNIVOX

Vectura har arbetat aktivt på den svenska marknaden med att erbjuda sina kunder rådgivning och expertkompetens i tidiga skeden, då projekt planeras och beslutas. – Nu fortsätter vi in på den finska marken, säger Pernilla Esping, uppdragsledare på Vectura. Hon berättar att det bland annat är Vecturas kompetens inom utveckling av logistiknoder och intermodala transporter som är intressant för finska aktörer. – Precis som här i Sverige har det finska näringslivet också ett ökat behov av smarta och effektiva intermodala eller sammodala transportlösningar, fortsätter Fredrik Bärthel, logistikexpert på Vectura.

De senaste åren har Vectura vunnit ett flertal uppdrag i Finland, där uppdragsgivarna har varit både svenska och finska, ofta knutna till EU-projekt. Ett exempel är EU-projektet Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC, där Vectura fått förtroendet att genomföra ett flertal utredningar och utvecklingsprojekt sedan år 2011. Inom ramen för projekt BGLC pågår för närvarande flera uppdrag och Vectura utreder bland annat en intermodal transportlösning från Norge till Polen via Sverige. – Syftet med studien är att ta fram en affärsmodell och en handlingsplan för transportförmedlare, transportörer och andra intressenter som vill etablera trafik i den här transportkorridoren, säger Fredrik Bärthel.

Rådgivare för logistikpark – Ett annat exempel på uppdrag inom BGLC är arbetet med att upprätta en affärsplan samt att implementera en terminal-

organisation för en finsk-svensk järnvägsterminal i Haparanda, berättar Pernilla. Vecturas hittills största uppdrag för en finsk beställare handlar om en logistikpark i Seinäjoki i västra Finland. – Vi har levererat ett utkast till affärsplan där vi har definierat funktioner och tjänster samt presenterat ett antal strategier för hur logistikparken skulle kunna drivas och finansieras, säger Pernilla Esping. Seinäjoki med sina 59 000 invånare har ett strategiskt läge, både när det gäller väg och järnväg, och är en av få noder där järnvägen passerar i fem olika riktningar. Huvudvägen, E 12, mellan Vasa och Tammerfors passerar också här.

Konsulter som kan logistik Uppdraget i Seinäjoki vanns i konkurrens med flera finska konsulter. Pernilla pekar på Vecturas starka logistiska kompetens som en av anledningarna till de nya uppdragen i öst. transportarkitekten nr 2 2013

FAKTA OM FINLANDS TRANSPORTER • Hela vägnätet är 454 000 kilometer långt i Finland (420 000 i Sverige). • Finska Trafikverket har ansvar för 78 000 kilometer landsväg. • Varje år byggs 150-200 nya broar. • Det trafikerade järnvägsnätet är 5 919 kilometer långt – varav 3 067 är elektrifierat. • På största delen av bannätet tillåts en axelvikt på 22,5 ton. • Persontågens största tillåtna hastighet är 220 km/h, godsågens 120 km/h.

80%

inland

av transporterna i Finland använder sjötransporter. Ryssland använder Finland som logistiskt transitland för stora importflöden.

LOGISTISKA STRUKTURER Med globaliseringen ökar efterfrågan på kostnadseffektiva logistiska strukturer, framför allt i Finland, där de logistiska kostnaderna är 2-3 gånger högre än i Västeuropa. Multimodala transportkedjor blir allt vanligare i godstransporter, vilket skapar behov av godsterminaler.

Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC Projektets övergripande mål är att förbättra integrationen mellan råvaruutvinning i norra Skandinavien och Barentsområdet med hela förädlingskedjan söderut till slutmarknaderna i Centraleuropa.

– Hos oss finns ett flertal medarbetare som har kunskap om marknadens mekanismer, om intermodala terminaler samt de regelverk som styr logistik och transporter. Vi är lyhörda för kundens behov och försöker att agerar som rådgivare säger hon. Fredrik Bärthel pekar på att avregleringen i Sverige har gett svenska konsulter andra erfarenheter än vad som finns på den finska konsultmarknaden – erfarenheter som värderas positivt. – Logistiken ser också helt olika ut i våra länder. Här i Sverige har vi centraliserat våra lager, i Finland är allt mer utspritt och där har heller ingen avreglering ägt rum på järnvägsmarknaden. Fredrik menar att den finska logistikmarknaden behöver skapa mer effektiva flöden, främst mot Ryssland och lösa tekniska och byråkratiska flaskhalsar. De har mycket att ta tag i, bland annat skulle tullfria lager behöva upprättas inne i landet för att få fart på flödena vid gränserna. – Jag tror att finnarna är lite nyfikna på de erfarenheter som finns här i Sverige, säger Fredrik. transportarkitekten nr 2 2013

Exempel på aktuella uppdrag i Finland Uppdrag: Affärsplan Nordic Logistic City Seinäjoki Kund: SEEK & Regional Council of South Ostrobothnia Uppdrag: Möjlighetsstudie för effektiva godstransporter från Umeå, via Vasa, till Ryssland. Kund: Region Västerbotten Uppdrag: Råvaror och kommunikationer i Barents Kund: Trafikverket Uppdrag: Report, North East Cargo Link (NECL II) Activity 3.1 “All pieces in place” Kund: Trafikverket Inom ramen för Bothnian Green Logistic Corridor, BGLC: Uppdrag: Marknadsstudie transportkorridor Tromsö – Bodö – Karlskrona – Gdynia Kund: Region Blekinge inom ramen för Bothnian Green Logistics Corridor Uppdrag: Handlingsplan Kund: Trafikverket Uppdrag: Affärsplan samt upprättande av terminalorganisation för finsk-svensk järnvägsterminal i Haparanda Kund: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Goda livsmiljöer och samhällen Vectura har en central roll när framtida livsmiljöer och infrastrukturlösningar planeras och skapas som exempelvis: • Infrastrukturlösningar kopplat till stadsutvecklingsprojekt. • Trafiklösningar för bil-, gång-, cykel- och kollektivtrafik. • Helhetsuppdrag och stöd vid etablering av exempelvis resecentrum och logistikparker. • Kunskap om både statlig och kommunal planeringsprocess effektiviserar planeringsarbetet. • Resenärsperspektivet ger lösningar med fokus på attraktivitet, tillgänglighet och effektivitet. Några tjänster som Vectura erbjuder: • Trafikplanering och trafikanalyser • Utformning av bussterminaler • Gatuprojektering • Trafiksäkerhet och tillgänglighet • Trafikmätningar och mikrosimuleringar av flöden • Regionala åtgärdsvalsstudier • Nyttoeffekter • Exploateringsanalyser • Järnvägsplaner, vägplaner och detaljplaner • Utformning av torg och offentliga ytor • Miljöfrågor och dagvatten • Riskanalyser

transportarkitekten nr 2 2013

Städer för människor Alla som fattar beslut om hur svenska städer ska utvecklas står inför stora utmaningar. Städerna växer och allt fler människor ska dela på ett begränsat utrymme. – Genom vår breda kompetens och förmåga att se helheten kan vi hjälpa våra kunder att lösa stora och komplexa uppdrag, så att resultatet blir livsmiljöer där människor mår bra och kan utvecklas, säger Karin Jansson, landskapsarkitekt och fysisk planerare på Vectura. TEXT EWA BROBÄCK FOTO Erik Haster

Människor som lever i miljöer som inbjuder till utomhusaktiviteter mår bättre och lever längre. Gatuträd påverkar bilförare att köra långsammare. Värdet på fastigheter ökar i attraktiva områden* – liksom bra kommunikationer och en välutbyggd kollektivtrafik. – Det här är exempel som visar hur viktigt det är att samhälls- och trafikplanerare har helikopterperspektiv och förstår hur teknik och funktion samspelar med människor, säger Karin Jansson.

Människan i centrum Karin berättar att den fysiska planeringen – gator, hus, vatten och grönska – påverkar hur människor rör sig och hur de använder och uppfattar miljöer som de lever och vistas i. – Det här sättet att tänka får allt större genomslagskraft. Och vi som dagligen arbetar med dessa frågor får allt oftare anledning att utmana och lära av varandra, både i våra egna organisationer och genom de samarbeten som vi hamnar i när det handlar om att tillsammans planera fysiska miljöer och infrastrukturlösningar, fortsätter hon. De många resecentrum som Vectura har arbetat med genom åren är exempel på uppdrag där just avancerade tekniska lösningar, funktion och gestaltning har integrerats för att slutresultatet ska bli optimalt för kunderna och för dem som ska använda och vistas i miljöerna. Karin säger: – I sådana projekt samarbetar vi ofta med arkitektfirmor och andra konsultföretag. transportarkitekten nr 2 2013

I städernas centrala delar är markpriserna ofta höga och utrymmet begränsat. Ett resecentrum kräver mycket plats, kollektivtrafiken behöver bytespunkter och trafiken måste integreras effektivt och säkert.

Spetskompetens krävs – Då kan vi gå in och beräkna flöden, göra simuleringar och prognoser för hur anläggningen behöver dimensioneras. Men vi har också kollegor som arbetar med perspektiv som trygghet, jämställdhet och tillgänglighetsperspektivet, berättar Karin. Framtidens städer kommer varken att vara hälsosamma eller attraktiva om bebyggelse tillåts tränga undan god jord och parkmark. Vatten och grönska kommer att förvandlas till hårdvaluta om vi inte inser detta i tid. Kollektivtrafiken måste fungera. Måste. – För att utveckla framtidens städer måste statlig och kommunal planering samverka med aktörer som fastighetsägare och trafikoperatörer i allt högre utsträckning. Spetskompetens behövs inom alla områden, från avancerade beslutsunderlag och tekniska lösningar till kunskap om vad människor behöver för att kunna leva goda liv, understryker Karin. * Ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och klimat är värden som påverkas av hur stadsmiljöer är utformade. Det framkommer i en sammanställning av aktuell forskning som gjorts av Lunds kommun i samarbete med Movium och forskare vid SLU (Läs mer: Hela staden – argument för en grönblå stadsbyggnad).

Halmstad resecentrum Under 2008 fick Abako arkitekter och Vectura i uppdrag att studera lokaliseringen för Halmstads nya resecentrum på uppdrag av kommunen. Det färdiga resecentrumet ska effektivt koppla samman olika trafikslag som tåg, regionbussar och lokalbussar. Det ska finnas plats för exempelvis angöring samt biloch cykelparkering. Alternativ har bland annat studerats utifrån säkra trafiklösningar, effektiva bytesvägar för resenären, tillgänglighet och kalkylerade kostnader. Viktiga frågeställningar har också varit hur man kan koppla samman resecentrum till Halmstad centrum och på så vis skapa attraktiva mötesplatser.

Fördjupad trafikutredning för Strängnäs resecentrum I samband med att ett nytt resecentrum ska byggas har Vectura gjort en fördjupad trafikutredning, på uppdrag av Trafikverket och Strängnäs kommun. Syftet har varit att säkerställa att de trafikytor som resecentrumet behöver är adekvata och utformade på ett effektivt sätt. Utredningen prövade tre olika placeringar av stationshuset inom den yta som definierats i en tidigare idéstudie. Till detta utformades och utvärderades tre olika buss- och trafiklösningar utifrån bland annat effektivitet, trafiksäkerhet och ytsnålhet. Stor vikt har också lagts på tillgänglighetsfrågor.

Modellen för infrabyggande Byggsektorn var först ut. Nu slår projektering med BIM också igenom inom transportinfrastruktur. Trafikverkets fyrspårsutbyggnad på Mälarbanan och Västlänken i Göteborg är två komplexa järnvägsprojekt där 3D-projektering kombineras med BIM. TEXT STIG MEITON FOTO SOFIA SABEL ILLUSTRATIONER VECTURAS BIM-TEAM

Grunden är 3D-projektering som ger rumsliga modeller istället för platta ritningar. BIM som uttyds byggnadsinformationsmodeller, tillför mer information och intelligenta kopplingar mellan objekten. BIM har också en tidsaxel – tidsplanering är centralt i all kommunikation i ett projekt. BIM kan ge information om allt från form, utseende och placering av ett objekt till vilken miljöpåverkan det kan ha, till exempel i form av buller. Man kan säga att kabeln som ritas in själv vet hur den ska ligga i kanalisationen och vilket skåp den ska anslutas till.

Lättolkade bilder Poängen är att alla teknikslag kan arbeta i en gemensam 3D-modell som används genom projektets skilda skeden. BIM ger gemensamma och lättolkade bilder av hela den komplexitet som präglar ett stort infrastrukturprojekt. I slutänden får entreprenörerna effektivare modeller för maskinstyr-

ning, mängdhantering och tidsplaner. Den övergripande vinsten är en effektivare och säkrare byggprocess. – Alla som ingår i ett projekt har samma behov. Vi vill ta del av andras kunskap och förmedla vår egen på ett strukturerat sätt som gör det möjligt att på ett effektivare sätt designa och bygga våra infrastrukturanläggningar, säger Johan Wendelo. Han ingår i det team som nu byggts upp för att samordna utvecklingen av BIM inom Vectura. Gruppen svarar bland annat för att hela Vectura får en gemensam informationsstruktur för 3D-projektering. Trafikverkets utbyggnad av fyrspåret på Mälarbanan växer nu fram med stöd av en sammanhållen BIM-modell i 3D som hanterar alla teknikslag – från geoteknik, mark och broar till signal och kontaktledningar. Vectura har tillsammans med programföretaget Bentley utvecklat två nya projekteringsverktyg. Power Rail Overhead Line, PROL, heter verktyget för kontaktledningar.

Rail Electrical hanterar signal, lågspänning, tele och kabelkanalisation. – BIM-modellen levererar precis den information som krävs för att göra jobbet rätt och i rätt ordning i varje del av entreprenaden. Men som projektörer ser vi inte minst de stora fördelarna tidigt i processen. Redan vid den första objektsplaceringen kan vi se hur de olika objekten passar ihop med varandra, säger John Häll som också ingår i Vecturas BIM-team. Byggherren kan säkerställa rätt utformning av anläggningen, framdrift och ekonomi. Vid samgranskningsmötena blir det enkelt att se vilket utrymme ett skåp, en tavla eller stolpe tar och att inget objekt står i vägen för något annat. Visualiseringen gör att man kan optimera siktsträckor och se till att banområdet blir tryggt och säkert för dem som ska bygga och underhålla anläggningen.

BIM ger lättolkade bilder av hela den komplexitet som präglar ett stort infrastrukturprojekt med inbyggd detaljerad information. Exemplen visar några möjliga visningslägen från en enkel trådmodell till en verklighetstrogen 3D-bild: 1. Trådmodell 2. Tematisk modell 3. Visualiserad 3D-bild

1 22

3 transportarkitekten nr 2 2013

Niklas Lindberg är BIM-specialist på Trafikverket och ansvarig för den samordningsmodell som Trafikverket bygger upp för att hantera byggnadsinformationen kring Västlänken i Göteborg. – Trafikverkets utveckling av BIM går hand i hand med att branschen mognar. Det börjar bli allt mer naturligt att använda BIM i alla typer av infrastrukturprojekt, säger han.

Tidsplan i BIM när skånsk flaskhals byggs bort

Bra modell för dialog kring Västlänken

Södra stambanan mellan Lund och Malmö ska byggas ut till fyrspår på delen Flackarp – Alnarp. I projektet har Vectura ansvar för två teknikområden och för hela BIM-samordningen. Produktionstidplanen är kopplad till BIM. Projektledning, projektörer och produktion kan planera produktionen utifrån byggbarhet och hantering av massor och transporter. Genom att koppla en tidplan till modellen kan man följa kalkyler och uppskattade kostnader allt eftersom anläggningen växer fram. Stora delar av den 8 km långa sträckan sänks ned, delvis i tunnel.

Trafikverket använder BIM i allt fler projekt inom både väg och järnväg. För Västlänken har Trafikverket byggt upp en samordningsmodell som beskriver helheten i det stora projekt som ska ge Göteborg en ny järnväg med tre stationer under stadskärnan. – Vi befinner oss just nu i slutskedet av ett skisstadium. Vi samlar in all information om befintligheter samtidigt som vi kravställer anläggningen. Just nu är det mycket viktig att vi på ett samlat sätt kan visa hur vi tänker kring olika lösningar och se hur de fungerar tillsammans med kommunens planering, säger Niklas Lindberg som är BIM-specialist på Trafikverket.

transportarkitekten nr 2 2013

Johan Wendelo BIM-ansvarig, Järnväg blogg.vectura.se

En hållbar ar På Vectura får du arbeta med uppdrag som formar framtiden tillsammans med de främsta talangerna i branschen. Men för att nå de riktigt goda resultaten måste även arbetsliv och privatliv gå i takt. Vectura är en arbetsgivare som tänker långsiktigt och hållbart, på flera olika plan. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LARS DAHLSTRÖM, Sandro AB

– Vi vill att våra anställda ska känna att de själva kan påverka och styra sina liv, både på jobbet och i privatlivet. För oss är det viktigt att skapa en flexibilitet vart arbetet kan utföras, säger Fredrik Stenros på Vecturas HR-avdelning.

Eftersom Vecturas medarbetare sitter utspridda över landet kommunicerar de ofta med hjälp av olika tekniska lösningar – så att grupper och nätverk kan knytas ihop på ett enkelt sätt. – Dessa teknikbaserade möten påverkar

också våra resmönster som i sin tur bidrar till en ökad hållbarhet, både ekonomiskt, miljömässigt och socialt, fortsätter Fredrik. Den senaste tekniken erbjuder ett spann av lösningar, alltifrån uppkoppling via dator till de senaste möjligheterna vid videokonferens. Vectura uppmuntrar även till olika friskvårdsaktiviteter genom erbjudanden som friskvårdsbidrag, hälsoprofiler och andra personalförmåner. Vår ambition är att vara den bästa arbetsgivaren inom vårt område, bland teknikkonsulterna – att skapa en attraktiv plats för den som vill göra karriär, säger Fredrik Stenros.

Traineeprogram för geotekniker Vectura har många spännande uppdrag inom geoteknikområdet. Nu gör vi en stor satsning på området. – Vårt traineeprogram är ett specialistprogram som sträcker sig över 12 månader och som ger en språngbräda in i branschen, säger May Molin på Vectura. Hon berättar att traineen erbjuds fast anställning och en fast arbetsplats på något av de 40 kontoren. I programmet ingår introduktion och handledning i det dagliga arbetet. Han eller hon får dessutom geoteknisk utbildning som omfattar teori, praktik och studiebesök. – Traineegruppen träffas regelbundet för gemensam utbildning, med fokus på affärsmannaskap, ledarskap och personlig utveckling. Vecturas Traineeprogram Geoteknik startar den 2 september 2013. – Sista ansökningsdag var den 31 mars. 140 sökte till årets program, berättar May Molin, Vectura. Vecturas traineeprogram är certifierat av Sveriges Ingenjörer och Traineeguiden.se.

Vectura academy – utbildningar i allt från teknik och juridik till ledarskap och affärsmannaskap – Utvecklingen i konsultrollen sker till stor del genom kunduppdrag och i samarbetet med kunder och kollegor. Det säger Britt Olin, initiativtagare till och ansvarig för Vectura Academy. I Vectura Academy finns en tydlig koppling mellan olika karriärvägar och kompetensutvecklingsinsatser. Utbudet av utbildningar är brett och mångfacetterat. Givetvis erbjuder Vectura Academy lärarledda kurser, men vi jobbar också aktivt med utbildning, mentorskap och coachning. Här finns ett nära samarbete med flera externa leverantörer och högskolor. Vectura Academy erbjuder också ledarutvecklingsprogram på flera nivåer – från basutbildning för nya chefer till fortsättningsprogram och executive-program. – Vi erbjuder även ett talangprogram för utvalda, framtida nyckelpersoner i företaget, säger Britt Olin.

transportarkitekten nr 2 2013

betsplats karriärvägar

kompetenstrappa

Hos Vectura finns alla möjligheter att göra karriär. Här finns tydliga karriärvägar och definierade karriärsteg, oavsett om du vill utvecklas som specialist eller ledare. Vi har tre tydliga karriärvägar: 1. Du kan välja att fokusera på tekniken, med siktet inställt på att bli teknisk specialist eller seniorkonsult. 2. Uppdrags- eller projektledarspåret utmanar dig att driva allt större eller mer komplexa uppdrag och projekt. 3. Den tredje karriärvägen handlar om att utvecklas som ledare eller chef.

För varje karriärväg finns en kompetenstrappa som beskriver vilken kompetens och erfarenhet som krävs för varje nivå/trappsteg. Genom tydliga förväntningar och utvecklingsvägar underlättar vi för dig att styra och påverka din karriär. En av grundstenarna när det gäller karriärutveckling är medarbetarsamtal. Samtalen hålls minst två gånger om året med närmaste chef och ett av resultaten är en personlig mål- och utvecklingsplan.

SPECIALIST

PROJEKTLEDARE

CHEF

14 34 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Vectura tog ett jättekliv när 2012 års bästa arbetsgivare rankades av undersökningsföretaget Universum. Från 34:e plats (2011) till en hedersam fjortondeplacering.

VÅRT SÄTT ATT VARA Vårt gemensamma sätt att vara och agera bygger på etiska riktlinjer kring respekt för människan, miljön och ekonomiska värden. Dessa riktlinjer gäller för alla som agerar inom ramen för Vecturas verksamhet – såväl styrelse och ledning som enskild medarbetare – och har en viktig roll i vårt dagliga arbete.

EARTH HOUR BLIR EARTH YEAR Hållbarhet är viktigt i allt vi gör på Vectura. För att visa vårt engagemang för miljön har Vectura sedan flera år deltagit i aktiviteten Earth Hour. Från och med i år har en timme utökats till att gälla hela 2013. Läs mer vad vi åstadkommer under året på vectura.se och på facebook.com/earthyear2013.

KOMPETENSNÄTVERK Vectura arbetar aktivt med kompetensnätverk, som driver utveckling och lärande inom specifika teknikområden. Varje kompetensnätverk utgör en mötesplats som främjar kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Exempel på några av våra aktiva nätverk är: Anläggningskonstruktion, Väg/Bana, VA, Landskap, Geoteknik, Markmiljö & Miljöteknik, El, Trafikstyrning och BIM.

JAKOB – SNABBT I HETLUFTEN Nybakade civilingenjören Jakob Edstrand är ny på Vectura. Han har tagit fram en beräkningsmetod för strömförsörjning av nya och befintliga spårvägssträckor. – Min metod handlar om att uppskatta hur många likriktarstationer som krävs för att köra önskad turtäthet på en sträcka, berättar han. Vi själva har använt mjukvaran inför längre trafikomläggningar. Den funkar också när man behöver undersöka om högre turtäthet kan bedrivas, utan att riskera att likriktarstationerna överbelastas, säger Jakob.

CERTIFIERAD UPPDRAGSLEDARE Ytterligare en av Vecturas uppdragsledare har certifierats enligt IPMA, International Project Management Association. Sofia Strandlund på Göteborgskontoret tog sitt certifikat som projektledare på nivå C i juni förra året. Hon har arbetat på Vectura sedan 2009 i flera stora och mindre uppdrag inom BESTK- och markprojektering samt järnvägsutredning. – Den största utmaningen i certifieringsprocessen var att tvingas reflektera över mitt ledarskapsbeteende och hur jag hanterar problem, säger Sofia.

transportarkitekten nr 2 2013

ANDERS VÄGLEDER På Vectura finns ett 30-tal seniorkonsulter. En av dessa är Anders Lundström i Umeå, som har arbetat med väg- och gatuutformning i hela sitt yrkesverksamma liv. Idag arbetar han i både små och stora projekt, men har ett mindre projektansvar, för att ha tid för sitt mentorskap; att stötta och vägleda sina kollegor, unga som gamla. – Jag måste vara tillgänglig och ha tid, utan stress, för att medarbetarna ska känna att de kan ta kontakt med mig när de behöver hjälp, säger Anders.

PORTRÄTTET

Kristina Zakrisson Den 26 mars sa fullmäktige ja till att fortsätta att arbeta med ”Kiruna 4-ever”, bidraget som vann kommunens stora stadsbyggnadstävling. Kristina Zakrisson är kommunalråd i staden som måste flytta, norr om polcirkeln. – Skönt att vi har kommit så här långt. Nu kan vi äntligen börja jobba. BERÄTTAT FÖR EWA BROBÄCK FOTO Hans-Olof Utsi

iruna 4-ever” har tagits fram av team White Arkitekter där Vectura har bidragit med kompetens inom transportinfrastruktur och stadsplanering, men det är även andra företag som har deltagit i arbetet. Vi har fått in tio bra bidrag som påminner om varandra i vissa delar. En av styrkorna i Whites/Vecturas förslag är att de har tänkt på att vi inte bara ska bygga en ny stadskärna – vi måste också riva vår gamla. I den process som vi har framför oss måste vi lära oss att återanvända gamla byggnader, och det är en kunskap som skulle kunna utvecklas till en industri och något som är unikt för oss här i Kiruna.

ag tycker att ”Kiruna 4-ever” är ett robust bidrag som även kan ta till sig förändringar. I förslaget dras till exempel E 10 genom staden, men vår jury anser att det varken är önskvärt eller nödvändigt att ha det så. Vi vill ha E 10 utanför centrum, däremot kommer vi att tillåta biltrafik i vår nya stadskärna. Visserligen är

visionen att Kiruna ska vara helt fossilfritt år 2050, men samtidigt är vi som bor i Kiruna beroende av våra bilar för att vi ska kunna ta oss dit vi vill och måste. Frågan är varken enkel eller okontroversiell. För att få Kirunaborna att resa mer kollektivt införde vi avgiftsfria bussresor 2011, både i och utanför tätorten. Det resulterade i att kollektivtrafiken nästan fördubblades redan det första året. Det här har varit en succé och vi har nått betydligt bättre resultat än vad vi hade vågat hoppas på.

iruna ska röra sig åt nordost och under den flyttkarusell som vi har framför oss måste vår stad fungera och vara trevlig att bo och leva i. Självklart kommer det att bli en utmaning på många sätt, inte minst när det gäller våra gator, vägar och transporter. LKAB har själva dragit om en del vägar inne på sitt område, men de trafikomläggningar som nu står på tur kommer också att beröra stadskärnan. Vi kommer att få leva med tillfälliga lösningar under en ganska lång tid. Hur kollektivtrafiken påverkas har vi transportarkitekten nr 2 2013

KÅSERIET kåseriet

Maria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av Transportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

Bor: Kurravaara, cirka två mil norr om Kiruna. Född i Jukkasjärvi. Aktuell: Kommunalråd i Kiruna – staden som måste flytta. Familj: Man, 3 vuxna barn, 3 barnbarn. Bästa egenskap: Tror att jag är bra på att lyssna och ta in vad andra tycker. Men jag vågar också fatta beslut! Blir glad av: Mina barnbarn. Blir besviken på: Mig själv. När jag i efterhand kommer på hur jag borde ha gjort i olika situationer. Drömyrke när jag var 10 år: Småskolelärare. Men det blev jag inte, det kom annat emellan (Kristina har bland annat har jobbat som kontorist och under jord i gruvan, innan hon blev riksdagsledamot 1994 och kommunalråd i samband med valet 2011). Skulle vilja kunna: Sjunga. När jag gick med i luciatåget som barn hintade läraren att jag inte behövde ta i så mycket. Idag skulle det vara roligt att kunna ta ton när det ska sjungas i partisammanhang, men än är det ingen som har bett mig…

inte hunnit förhålla oss till än. En kollektivtrafiklösning som återkommer i flera tävlingsbidrag handlar om en linbana/ gondolbana (se sidan 9). Vissa är kritiska till den idén, men vi har inte avfärdat den än. En anledning är att vi har en renflyttningsled av riksintresse som går mellan flygplatsen och vårt planerade resecentrum. Här skulle en gondolbana fungera bra, liksom på den framtida arbetsrutten mellan det nybyggda Tuolluvaaraområdet och LKAB:s nya gruvområde.

tt flytta en hel stad måste naturligtvis ske i avgränsade etapper, kvarter för kvarter, men för att vår stadskärna inte ska dö måste vi försöka flytta den så samlat som möjligt, tycker jag. När det gäller vårt nya stadshus är målsättningen att det ska stå färdigt för inflyttning i oktober 2016. Då bör också andra viktiga serviceinrättningar vara i fas. Helst skulle jag vilja att vi kunde stänga vårt gamla centrum en fredag och öppna den nya stadskärnan måndagen därpå. transportarkitekten nr 2 2013

Ordet kollektivtrafik får öronen att isas och ansiktet att blekna på många bilister. Bilen är en slags protes och utan den känner man sig naken, hjälplös och utlämnad. Berövad sin frihet och rätten att själv råda över sin tid. Att åka kollektivt handlar om mycket mer än att ta sig från en punkt till en annan. Det handlar om att lära sig att bli en väl fungerande varelse i ett socialt sammanhang. Det är träning av värsta sorten för alla inbitna individualister – i konsten att anpassa sig. Idrottslag och föreningar fostrar oss och lär oss hänsyn, men det sker bland människor vi har starka gemensamma nämnare med. Att åka kollektivt är att behöva visa hänsyn och tolerans gentemot främlingar, med enda gemensamma nämnare att vi ska åt samma håll. Så vitt vi vet. Men det är inte bara andra människor vi tränas i att anpassa oss till när vi åker kollektivt. Vårt klimat skapar otaliga möjligheter till tålamodsträning när det sätter käppar i hjulet för bussar och tåg. Vi spottar och svär över tingens tillstånd, vinter efter vinter. Men så efter några år växer insikten fram, att ingen kan hållas ansvarig för hur vädret beter sig. Vi slutar upp med att gnälla och blir en smula mer toleranta. Att åka kollektivt erbjuder också en mycket nyttig övning i att släppa kontrollen, låta någon annan ta rodret för en stund. Gilla läget och bara följa med. Det låter kanske inte som någon större prövning, men för den med utvecklat kontrollbehov kan det vara som att kasta sig ut för ett stup med en obesiktigad fallskärm som enda skydd. Har man, som jag, intresse av att samla på sig betraktelser av medmänniskor och händelser, som kan bli till insikter eller kanske stoff till framtida romanfigurer, är det rena julafton att åka kollektivt. Det är helt legitimt att både betrakta och begrunda, och vill man påverka skeendet kan man till exempel på ett provocerande osvenskt vis sätta sig åt det håll som alla andra är vända mot. Mer eller mindre subtila reaktioner låter sällan vänta på sig. Att åka kollektivt är att få en kurs i etnologi. Sällan är olika nationaliteters kulturella skillnader så påtagliga och nära varandra. Svenskar sätter sig så långt bort som möjligt från alla okända medresenärer medan de flesta andra nationaliteter föredrar närheten till andra. Då kan man ju passa på att prata lite. Eller? Ett ganska avspänt förhållningssätt kan man tycka. Men det kan lika gärna bli till en irriterande plåga för den som av någon anledning vill vila sinnena från intryck och uttryck en stund. Inte nödvändigtvis för att man är stel och tillknäppt. Man lär sig oändligt mycket genom att åka kollektivt. Men det är också helt okej att sjunka ner i sätet, blunda för en stund och hoppas att snarkningarna inte är alltför besvärande för omgivningen. Det är ju också en slags hänsyn.

Maria Strömberg

tänk om... …en hel stad sätts i rörelse. Inte bara människor och bilar – utan också husen och gatorna.

Järnmalmsbrytningen vid LKAB kommer allt närmare och gruvans sprickzoner äter sig in under den gamla stadskärnan. Under de närmaste 20 åren måste hela Kiruna centrum flyttas. White arkitekter tillsammans med Ghillardi + Hellsten Arkitekter, Spacescape AB, Vectura Consulting AB och Evidens BLW AB vann den prestigefyllda arkitekttävlingen om ett nytt Kiruna med förslaget Kiruna 4-ever. Poängen med vinnarförslaget är att centrum inte måste etableras på en helt ny plats vid ett givet tillfälle. Staden ska istället gradvis växa ut i riktning mot den plats som i framtiden blir den nya kärnan. Startpunken blir den yttre delen av dagens centrum, ett område med extern handel som redan nu har liv och rörelse.

Visualiseringen ovan är gjord av Tegmark, på uppdrag av White Arkitekter. Fler illustrationer från det vinnande förslaget hittar du på sidan 9. Du kan också bekanta dig med kommunalrådet i Kiruna, Kristina Zakrisson, på sidorna 26-27

Därifrån etableras ett genomtänkt stråk vars tonvikt över tid förskjuts österut, bort från sprickzonen. Det fylls på med allt det som bygger en stad. Efter 20 år i rörelse har staden en ny kärna i Tuollavaara. Nya Kiruna ska bli en sammanhållen stadsmiljö med närhet till naturen. – Kiruna 4-ever har inte bara ett 20-årsperspektiv utan ser också 100 år framåt. Förslaget är flexibelt och det går att bygga vidare både åt norr och söder från den nya stadskärnan, säger Anna-Lena Lindström Olsson på Vectura. Tänk om... det är just du som är delaktig i nästa spännande stadsutvecklingsprojekt.

Vectura Consulting AB Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 Telefon: 0771–159 159 e-mail: info @ vectura.se Hemsida: www.vectura.se transportarkitekten nr 2 2013