Transportarkitekten nr 3 2013

NR 3 2013 en tidning från vectura om TRANSPORTINFRASTRUKTUR cirkapris 69 kr

Växande naturkraft SWECO + VECTURA =

9000 teknikspecialister NYA HÖJDER för Luleå Airport

13 ENERGIEFFEKTIVA ÖAR

Samsø visar Europa vägen

miljarder investeras av vattenfall

ÅLANDS SKÄRGÅRD ska räddas med kortrutt

inledaren Lika mycket som vi i maj drömmer om solvarma, lediga sommardagar är det alltid med full energi som vi tar oss an de nya utmaningar som drar igång efter semestern. Den här hösten står vi inför en speciell nystart som vi gläder oss åt oerhört mycket. Vectura är nu en del av Swecokoncernen och tillsammans bildar vi Nordens ledande teknikkonsult. Med nästan 9 000 medarbetare tar vi oss in på topp 10-listan över Europas största teknikkonsultföretag. Dock är det inte antalet medarbetare som vi är mest stolta över, utan deras kompetens och vad vi kan erbjuda dig som kund. Vecturas kunnande inom transportinfrastruktur kombinerat med Swecos breda erfarenhet av hållbart samhällsbyggande gör det nya, gemensamma Sweco till något alldeles unikt. Gruvor, vattenkraft och industri är områden där Sweco är starka idag och där expertisen inom Vectura kommer väl till pass. För att inte tala om de stora infrastrukturprojekt som väntar runt hörnet, liksom de många mindre lokala uppdragen. Under hösten kommer vi att arbeta intensivt med att integrera de båda organisationerna. Men fokus ska hela tiden ligga på våra uppdrag och kvaliteten i det som vi levererar till våra kunder. Vi ser fram emot en spännande höst med många givande samarbeten.

Vattenfall producerar mer än hälften av all vattenkrafts-el som Sverige behöver. Nu investerar man miljarder i säkrare dammar och högre effekt.

Anna Ernestam tf VD Vectura Åsa Bergman VD Sweco Sverige

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling FOTO: Sidan 3: Knut Opeide, Statens vegvesen, H. Goussé, Samsø Energy Academy Tryck: Strålins Grafiska AB, september 2013 BLOGG: blogg.vectura.se NEDLADDNING: http://www.vectura.se/om oss/kundtidning

transportarkitekten nr 3 2013

inNEHÅLL

NR 3 2013

Partiell friläggning

16 10

Energiplanering på Europas öar

Världens mest klimatneutrala samhälle finns på den danska ön Samsø. Här har öborna bland annat lyckats reducera sina koldioxidutsläpp med 140 procent.

Teknik & Trender

Nytt om miljösanering i Uppsala, starkare stamnät och LED-teknik. Läs också om Ostlänken, hastigheter på järnväg och om Stockholm år 2070.

Sweco + Vectura

Det nya företaget blir efter sammanslagningen den största teknikkonsulten på den nordiska marknaden.

16 Nya höjder för Luleå Airport Med bredare taxibanor får Luleå

Airport ett rejält lyft och kan ta emot de största civila flygplanen.

Dyr färjetrafik på Åland

Mer trafik på vägar och broar, mindre i havet. Det kan bli resultatet om och när det nya systemet ”kortrutt” införs.

20 Norge och Danmark satsar

508 miljarder norska kronor satsar norrmännen på sin infrastruktur de närmaste åren. Danskarna satsar ungefär lika mycket.

Broar, broar, broar

Bättre lösningar genom GIS

Porträttet Søren Hermansen

En bro är inte bara en bro, utan något mycket mer än så!

Tillgången på geodata har exploderat. Det gör det möjligt att göra kraftfulla analyser i tidiga skeden av väg- och järnvägsprojekt.

Läs om pionjären som gjorde den danska ön Samsø klimatsmart.

Kåseriet – Längtan efter det hållbara och goda livet

Vi är laddade! Höst betyder nystart – och i år också ett nytt företag. Sedan några månader är Vectura en del av Swecokoncernen. Det betyder att vårt erbjudande inte längre bara handlar om transportslagsövergripande lösningar, utan också innefattar hållbart samhällsbyggande i ett större perspektiv. Med tanke på att den svenska, nordiska och europeiska transportmarknaden befinner sig i stark utveckling är detta ett bra drag – vi kommer att kunna sätta våra kunders projekt i vidare sammanhang. Vi kommer också fortsättningsvis att kunna erbjuda lösningar som är hållbara ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Men hur våra organisationer än ser ut så handlar allt till sist om individer – kreativa, ansvarsfulla och driftiga människor som kämpar för att hållbarhet och utveckling ska gå hand i hand. Flera av artiklarna i detta nummer handlar om detta, om engagerade människor i och utanför vår egen organisation. Som ger energi och nytändning – ur mer än ett perspektiv. Kom och besök oss i vår monter A02:30 och A02:50 på Future Transport den 8-10 oktober så berättar vi mer. Vi ses i Jönköping! Catharina Saunders Chefredaktör

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark, Heléne Haglund, Hanna Haeggström och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Mattias Hörling (Projekt- och Byggledning), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Mats Pettersson, Folke Sandberg och Jan Thulin (InfraDesign), Britt Olin (HR), Cecilia Hagen-Nilsson (Univox)

transportarkitekten nr 3 2013

Vattenkraft möter framtiden Dammar som står pall för klimatförändringarna. Effektivare turbiner och en satsning på att läka en del av de sår som kraftverken gjort på det biologiska livet i älvarna. Vattenfall, ägt av svenska folket, investerar nu miljarder för att möta framtiden. TEXT STIG MEITON FOTO lars dahlström och Luleåfotograferna ILLUSTRATION LISA LING

transportarkitekten nr 3 2013

»Vi är inne i ett intensivt skede med att kartlägga hur vi kan anpassa våra anläggningar så att vi minskar påverkan på biologiskt liv« /RICHARD HOLMGREN, VATTENFALL

transportarkitekten nr 3 2013

1 500 000 lax- och havsöringssmolt – så mycket sätter Vattenfall årligen ut och är därmed en av Sveriges största fiskodlare.

Utan Harsprånget, Stornorrfors och Messaure stannar Sverige. Vattenkraften levererar stabilt nästan hälften av all el som används i Sverige, år ut och år in. I framtiden ska vattenkraftverken hålla igång elbilar – och den industri som förblir elberoende. De var klimatsmarta långt innan ordet uppstod. Det fanns varken espressobryggare eller mobilladdare när de byggdes, knappt ens datorer. Vattenfall, med staten som ägare, har 54 storskaliga vattenkraftverk. De producerar mer än hälften av all vattenkrafts-el som Sverige behöver.

Mer energi ur gamla aggregat Genom att effektivisera sina kraftverk kan Vattenfall få ut högre produktion ur anläggningar som är 40 till 60 år gamla. De närmaste tio åren ska Vattenfall investera 13 miljarder kronor, bland annat på att byta ut turbiner och generatorer. Parallellt arbetar man med ett omfattande program för ökad dammsäkerhet. I sitt miljöprogram satsar Vattenfall bland annat på att minska elförbrukningen i själva kraftstationerna.

– Vi höjer verkningsgraden och kan få ut mer elkraft utan att det har någon påverkan på den omgivande miljön, säger Tord Eriksson som är anläggningsförvaltare på Vattenfall Vattenkraft. Förbättringen ligger på ungefär två procent. Om programmet skulle genomföras på samtliga aggregat skulle produktionen kunna höjas med omkring 600 GWh per år, bara det skulle räcka till all väg- och gatubelysning i Sverige. – De flesta aggregat har en god effektivitet från början. Men det finns potential på de äldsta verken. Under de senaste åren har vi höjt verkningsgraden i bland annat Harsprånget, Messaure, Letsi och Stornorrfors. Samtidigt investerar Vattenfall i elnätet. Stormar som Gudrun och Per fick fart på uppgraderingen av distributionsnäten. Under en rad av år har Vattenfall satsat mellan två och tre miljarder kronor per år.

Elnäten förstärks också för att klara utbyggnaden av vindkraften. – Vattenkraften kommer att få ännu större betydelse i framtiden. Den har den goda förmågan att vara enkel att reglera, säger Tord. Den är en förutsättning för ett ökat inslag av nya energislag som vindkraft och solenergi där produktionen går upp och ned med väderväxlingarna. Kärnkraften är tvärt om styv, den fungerar bäst mot en jämn belastning. – Ett vattenkraftaggregat kan snabbt regleras på olika sätt, inte minst kan man reglera vattenmängden efter belastningen, som på mornarna när alla ska brygga kaffe samtidigt som industrin drar igång. Och magasinen är stora energireserver som kan jämna ut mellan årstiderna.

Ny väg för laxfiskar Vattenkraften är i princip klimatneutral men anläggningarna har för alltid förändrat förutsättningarna för det biologiska livet. Brusande älvar är sedan länge förvandlade till långa sjösystem där vattenståndet kan växla med tiotals meter. Vägen till de transportarkitekten nr 3 2013

Tord Eriksson är anläggningsförvaltare på Vattenfall och delaktiga i miljöprogrammet där bland annat elförbrukningen i stationerna ska sänkas samtidigt som verkningsgraden höjs.

»Vattenkraften kommer att få ännu större betydelse i framtiden« /tord eriksson, vattenfall

LULEÄLVEN 4 196 MW SKELLEFTEÄLVEN 1 016 MW

UMEÄLVEN 1 765 MW ÅNGERMANÄLVEN 2 584 MW

naturliga lekplatserna för havsvandrande fisk som lax, havsöring och ål är stängd av dammar och torrlagda fåror. Det har alltid gjorts kompensationsåtgärder. Vattenfall är sedan länge en av Sveriges största fiskodlare och sätter årligen ut cirka 1,5 miljoner lax- och havsöringssmolt. Nu pågår flera projekt för att förbättra förutsättningarna för fiskvandring. Vid Stornorrfors i Umeälven har man lyckats att kraftigt öka mängden laxsmolt som tar sig förbi dammen via en ny modern laxtrappa. För fisken som vandrar nedåt har man byggt en smoltavledare som leder rätt väg. Satsningen kostar 200 miljoner kronor. I fjol passerade 10 000 lax och havsöringar upp genom trappan och vidare mot sina lekplatser i den outbyggda Vindelälven. – Vi är inne i ett intensivt skede med att kartlägga hur vi på ett rimligt sätt kan anpassa våra vattenkraftanläggningar så att vi minskar påverkan på biologiskt liv. Det här är ett arbete vi driver på eget initiativ. Där vi ser att miljönyttan överväger kostnaden – där ska vi överväga att sätta in åtgärder, transportarkitekten nr 3 2013

säger Richard Holmgren som är miljöchef på Vattenfall Vattenkraft.

Oljor fasas ut Ett exempel är det nya omlöpet vid Bosgårdens kraftverk som öppnar vägen för bland annat ål och den lokala Lygneröringen att vandra upp till sina lekplatser i Storån. – En annan viktig del i vårt miljöarbete är att helt eliminera miljörisker i våra kraftstationer. Det handlar om allt ifrån hur vi hanterar avfall till oljor och kemikalier. Vi jobbar med riskanalyser, egenkontrollprogram och utbildning. Målet är att våra kraftverk i framtiden ska vara helt fria från mineralolja. I vattenkraftverk används olja och fett för att reglera turbiner och smörja lager, samt i oljehydraulik för öppning och stängning av dammluckor. På sikt är ambitionen att Vattenfall ska gå över till vattensmorda system, vätskefria tekniker och miljöanpassade oljor. Och man ska spara energi – i själva kraftverken. Precis som i alla andra industrigrenar går det att minska förbrukningen genom bättre övervakning och styrning av pumpar, ventilation och värmesystem.

INDALSÄLVEN 2 095 MW

DALÄLVEN 1 149 MW

Kartan visar vattenkraftverk med en installerad effekt över 20 MW samt hur stor den installerade effekten i de största vattendragen är. Källa: Svensk Energi (2012-10)

2 000 Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige. Av dem är drygt 200 större, med definitionen att de har en effekt på 10 megawatt eller mer.

Vattenkraftens VECTURA OCH VATTENKRAFTEN Exempel på kompetenser inom Vectura som används inom energi och vattenkraft:

Solens strålar gör att ytvattnet i sjöar och hav avdunstar och bildar moln, som sedan släpper nederbörd i form av snö och regn på högre belägna platser. Vattnet tar sin väg tillbaka nedåt genom åar och älvar, till vattenmagasinen intill kraftverken där el produceras.

Miljö och tillstånd • Miljökonsekvensbeskrivningar • Rennäring • Koncessionsansökningar • Förstudier • Samråd • Tillstånd • Markupplåtelse

Vattenkraftverket utnyttjar fallhöjden och vattenflödet i älvarna och lägesenergi bildas. För att få bättre kontroll byggs oftast dammar i anslutning till kraftverken.

Mark/väg/geoteknik och hydrologi • Geoundersökningar • Projektering väg • Projektering fundament • Anläggningskonstruktion

Projekt- och Byggledning • Beställarstöd

Vecturas väg till energi och gruvor Vectura är i grunden etablerat inom transportinfrastruktur, men verksamhetsfältet är betydligt bredare än väg och järnväg, hamnar och flygplatser. Idag finns Vectura också med inom energi och gruvor – från gruvsatsningarna i Norrbotten till vindkraftsparker och Svenska Kraftnäts utbyggnad av Sydvästlänken.

Bred kompetens – Utanför den specifika kärnan i varje sektor, som gruv- eller kraftverksteknik, krävs en lång rad kompetenser som ligger inom Vecturas erbjudande, konstaterar Britt-Louise Forsberg som är key account manager inom Vectura. När man etablerar nya gruvor, bygger vindkraftparker, säkrar dammar och uppgraderar kraftledningar krävs teknisk kompetens inom allt ifrån geoteknik och

anläggningskonstruktion till beställarstöd och projektledning. Men också kring väg och järnväg, transporter och logistik samt markfrågor och tillstånd.

Hållbarhet i fokus – Vi är teknikkonsulter med bred kompetens inom samhällsplanering och miljö- och tillståndsfrågor. Vi har stor erfarenhet av hur man genomför dialog och samråd med olika intressenter, från kringboende och markägare till rennäringen och naturvårdsintressen, säger Britt-Louise Forsberg. Hon menar att det finns ett systematiskt hållbarhetstänk i Vecturas arbetssätt. – Det ligger i sakens natur eftersom vår kompetens är knuten till sektorer som gör mycket långsiktiga investeringar, oavsett om det handlar om väg, järnväg, gruvor eller energi. De lösningar man väljer – i stort

och smått – har väldigt stor påverkan på samhället, miljön och människors livsvillkor under lång tid.

Fyrstegsprincipen – Riskanalyser är också ett viktigt område, säger Britt-Louise Forsberg. Inom transportinfrastrukturen används den så kallade fyrstegsprincipen. Den handlar om att tänka resurssnålt i flera steg. I första hand ska man söka efter lösningar som höjer effektiviteten i de system som redan finns. – Vi arbetar mycket med trimningsåtgärder som höjer effektiviteten inom transportsystemet. Det tänket finns också inom energisektorn, och inte minst inom vattenkraften, avslutar Britt-Louise.

transportarkitekten nr 3 2013

kretslopp Från generatorn går strömmen vidare till en transformator som höjer spänningen och sedan skickar strömmen ut i elnätet.

3 För att ta tillvara på lägesenergin får vattnet passera en turbin. Vattnet strömmar mot turbinens skovelblad som då roterar och omvandlar lägesenergin till rörelseenergi. Rörelseenergin omvandlas i sin tur till elektrisk ström i en generator.

El för industrin och framtidens bilar Investeringarna i energibranschen har stigit kraftigt. I år väntas över 40 miljarder kronor satsas på ny- och ombyggnader inom sektorn i stort. Det är en investeringsnivå som inte ligger långt under industrin. Det satsas stort på vindkraft, men ännu mer på nätinvesteringar. Till detta kommer övrig kraft- och värmeproduktion. Mer än en tredjedel av all energi vi använder i Sverige är elkraft. Den är motorn i ekonomin – den håller bokstavligt talat igång industrins motorer och alla datorer. Vattenkraften står för nästan hälften av elkraftproduktionen, vindkraften svarar för mindre än fem procent. Energifrågan är alltid het, mycket betransportarkitekten nr 3 2013

roende på att utvecklingen är så beroende av politiska styrmedel. Det pekar också Energimyndigheten på när man i sin långtidsprognos tittar framåt mot 2030. Där försöker man beskriva utvecklingen utifrån dagens energi- och klimatpolitik. Man utgår ifrån att den totala energianvändningen 2030 blir något mindre än i dag. • Transporter och uppvärmning tillhör de sektorer som kommer att använda min-

dre energi totalt sett, men transporterna kommer att kräva mer elenergi genom att eldrivna fordon slår igenom. • Industrin står idag för omkring 40 procent av elanvändningen i Sverige. Massa och papper förbrukar mest och därför är utvecklingen inom pappersindustrin avgörande för Sveriges energiframtid. I framtidsprognosen väntas industrins elanvändning öka något fram till 2030.

41,4

Investeringarna i energisektorn väntas bli 41,4 miljarder kronor under 2013. I siffrorna ingår investeringar i vattenverk och reningsverk. Källa: SCB:s Investeringsenkät 2013.

Världens mest klimatneutrala samhälle finns på den danska ön Samsø. Här har öborna bland annat lyckats reducera sina koldioxidutsläpp med hela 140 procent. – Samsø är en inspirationskälla och förebild för andra europeiska öar, säger Christian Pleijel på Vectura som är projektledare för arbetet med att hitta smarta energilösningar på öar i fem europeiska länder. TEXT EWA BROBÄCK

Organisationen ESIN – European Small Islands Federation – samlar 1 300 små öar med sammanlagt 448 000 invånare. Allt fler beslut som påverkar öbornas liv tas i EU, vilket gör att de måste engagera sig i viktiga frågor, som riktade stöd till jordbruk, fiske och sjötransporter. – Öbor i olika länder har ofta mer gemensamt med varandra än med sina landsmän, säger Christian Pleijel.

Viktigt hitta eldsjälar På den danska ön Samsø började allt 1997 när energiministern utlyste en tävling om att göra danska öar självförsörjande på förnyelsebar energi. Samsøbornas energi- effektiviseringsplan och gemensamma arbete har resulterat i vindkraftverk på land och i havet som ägs av öborna själva, (inte av multinationella jättar) ett centralt uppvärmningssystem baserat på halm, köksspisar som eldas med träflis, termiska värmepumpar som ersätter oljebrännare samt mängder av solpaneler. En centralgestalt i arbetet på Samsø är Søren Hermansen, som idag är vd för Samsø Energiakademi och en eftersökt föreläsare runt om i världen (läs mer om Søren Hermansen på sidan 26-27).

– Eldsjälarna är centrala i sådana här processer. För att komma igång med energiplanering på öarna behövs personer som kan entusiasmera och få med sig andra, säger Christian Pleijel som är projektledare för arbetet på öar i Italien, Frankrike, Irland, Finland och på Åland. Projektet, som kommer att pågå i trettio månader, kallas Smilegov. Femtio europeiska öar som vill arbeta med energifrågor ska delta och målet är att utveckla handlingsplaner för hållbar energi och att planera konkreta åtgärder.

både varor och tjänster. Men det går att åstadkomma förändringar, inte bara på Samsø. Med utgångspunkt i principerna för hållbar utveckling har den grekiska ön Thirassia gjort en utvecklingsplan och söker nu pengar för bland annat nya cykelvägar och vandringsleder (hållbar turism), avfallshanteringssystem med källsortering, privatfinansierad vindpark samt en elektrisk minibuss för kommunal trafik. – En fantastisk liten ö, helt i skuggan av turistmagneten Santorini, säger Christian.

Öarna har det svårt

Projektet Smilegov finansieras av IEE (Intelligent Energy Europe), ett framsynt och smart EU-program, enligt Christian. – De betalar ut projektmedel i förskott – en avgörande förutsättning för att små och fattiga öar och öorganisationer ska kunna komma igång med olika insatser. Projektet kommer att ge ut ett slutdokument med vägledning kring utveckling av hållbar energi, identifiering av finansieringskällor och dito mekanismer. – Det kommer att skapa en grund för ett långsiktigt samarbete mellan de europeiska öarna mot en ”de-koldioxidbaserad” ekonomi, avslutar Christian.

Varje ö är unik och har unika förutsättningar, det går inte att kopiera lyckade satsningar som Samsø rakt av. Ändå kan öar lära av varandra. – I projektet visar vi hur man kan komma förbi hinder, utveckla hållbara energiplaner, genomföra idéer, hur man får kommuner, regioner och staten att prioritera hållbarhet, säger Christian. Han berättar att många öbor runt om i Europa har det svårt. Befolkningen minskar och blir allt äldre, turisterna är hundra gånger fler än de bofasta – och alla kommer samtidigt. Dessutom är allt dyrare på en ö,

Framsynt EU-program

transportarkitekten transportarkitekten nr nr 33 2013 2013

»För att komma igång behövs personer som kan entusiasmera och få med sig andra« christian pleijel, vectura

Intelligent Energy Europe (IEE) Intelligent Energy Europe (IEE) hjälper organisationer som vill förbättra energihållbarhet. Lanserades 2003 av Europeiska kommissionen. Programmet är en del i en större insats för att skapa en energiintelligent framtid. Programmet stöder energieffektivitet och förnybar energipolitik med syfte att uppnå EU:s mål för 2020 (20 % minskning av utsläppen av växthusgaser, 20 % förbättring av energieffektiviteten och 20 % förnybar energi i EU:s energiförbrukning).

transportarkitekten nr 3 2013

Teknik & trender

Miljösanering i Frodeparken

När Uppsalahems storsatsning Frodeparken skulle byggas anlitades Vectura som miljöstöd. Uppdraget började som en förenklad riskbedömning, men ändrade karaktär när en känd markförorening visade sig vara större än vad man hade trott från början. – Vi upptäckte föroreningar från markytan ned till berg, berättar Anders Sivertsson på Vectura.  På fastigheten låg tidigare ett mobilt impregneringsverk som SJ använde i början av 1900-talet. I marken påträffades höga halter av bland annat arsenik, bly och kreosot som innehåller cancerogena kolväten (PAH). Trots en delvis komplicerad sanering där 11 000 kubikmeter jord behövde grävas bort, blev byggprojektet bara försenat någon månad. – Vi arbetade nära Uppsalahems entreprenör och samarbetet föll väl ut. När Skanska skulle anlägga sju hus på grannfastigheten (projektet Uppsala Entré), anlitades Vectura för att fortsätta arbeta med miljöfrågorna, berättar Anders. På denna fastighet har cirka 12 000 kubikmeter förorenad jord grävts upp och byggprojektet fortsätter.

Foto: Anders Sivertsson

LED-teknik sparar armaturer och el Sexton nya tågstationer byggs inom projektet Pågatåg Nordost och Krösatåg. Tre av dessa, Markaryd, Bjärnum och Vittsjö, har fått ny LEDbelysning under våren. LED-belysning är mycket effektiv och sprider ljuset så bra att det går att halvera antalet armaturer på en tågstation. Avståndet mellan stolparna kan ökas från tolv till tjugo meter. En annan fördel är den långa livslängden. En LED-

lampa håller i minst femtusen timmar, ungefär tolv år medan nuvarande metallhalogenlampor måste bytas vart tredje eller fjärde år. – Man sparar antalet stolpar, fundament och armaturer samtidigt som behovet av underhåll minskar, berättar Martin Hagberg, teknikansvarig för elkraft i projektet. Projekt Markarydsbanan är ett exempel på Vecturas breda kunskap när det gäller belysning

och ljusdesign. Belysningsexperterna ger stöd när det gäller ljusplanering och ljussättning både i projekteringsfasen och i befintliga miljöer. – Att arrangera provbelysningar på plats är ett oslagbart sätt för att se hur ett objekt kan förändras med ljussättning, berättar Maria Hörberg, nätverksledare Belysning och Ljusdesign.

Nya LKAB-gruvan kan få järnväg Nästa år öppnar LKAB en ny gruva i Mertainen 15 kilometer väster om Svappavaara. Det betyder mer tung trafik både på väg E 10 och på Malmbanan som går parallellt. Trafikverket har gett Vectura i uppdrag att ta fram både vägplan för E 10 med en anpassning till mer lastbilstrafik, och en järnvägsplan för en ny mötesstation för de långa malmtågen. Till en början kommer malmtransporterna att gå på E 10 till Svappavaara där de lastas om till järnväg. Väljer LKAB den lösningen också på längre sikt måste E 10 anpassas till ökad

trafik med breddning och mittseparering. Alternativet är att bygga ett järnvägsspår till gruvan från en ny mötesstation vid Malmbanan. – Vi genomför planarbetet så att valet av transportlösning kan hållas öppet. Just nu lutar det åt att järnvägen ligger närmare i tiden än det såg ut att göra när vi inledde arbetet, säger Katja Uusatalo Strömberg som tillsammans med Lena Andersson är Vecturas uppdragsledare för väg respektive järnväg.

transportarkitekten nr 3 2013

Foto: Lars Dahlström

Teknik & trender

Starkare stamnät Svenska Kraftnät planerar en ny förbindelse på 400 kV mellan station Lindbacka i Örebro kommun och den planerade stationen Östansjö i Hallsbergs kommun. Den nya ledningen kommer i stor utsträckning följa en befintlig ledningsgata för 220 kV. Satsningen är en del i en förstärkning av stamnätet från östra Svealand, mot Västerås och Örebro-området och vidare söderut. I samband med projektet har Vectura tagit fram en förstudie samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för den aktuella sträckan.

Sverige får EU-miljarder Svenska infrastruktursatsningar har beviljats ett EU-stöd på över 2,6 miljarder kronor. En dryg miljard av dessa pengar går direkt in i Trafikverket.

Högre hastigheter på järnvägen Trafikverket ska ta fram en standard som innehåller tekniska lösningar för hur järnvägsnätet ska anpassas för höghastighetståg. Arbetet ska resultera i ett beslutsunderlag kring teknik och lösningar – hur fort tågen ska köra, om de ska gå på separata spår samt om det ska vara egna stationer för dessa tåg – som ska användas i framtiden när järnväg för höghastighetståg byggs.

Danmark får EU-miljoner

Danska transportinfrastrukturprojekt får totalt 790 miljoner (DKK) från EU, varav 87 miljoner (DKK) kommer att gå till Fehmarn Bält-förbindelsen och 228 miljoner (DKK) till höghastighetsbanan Köpenhamn -– Ringsted.

Byggandet av Ostlänken ger ringar på vattnet När Ostlänken byggs åren 2017-2028 kan 13 000 nya jobb skapas i byggbranschen. Allt från civilingenjörer till betongarbetare kommer att behövas. Den bedömningen gör Vectura i en färsk rapport som tagits fram på uppdrag av regionförbundet Östsam, i vilken det också konstateras att stora insatser kommer att behövas för rekrytering och utbildning. I rapporten framgår även att investeringarna runt Ostlänken, till exempel stationsbyggnader, vägar och annan stadsplanering sannolikt kommer att bli minst lika stora som själva järnvägsbygget, som bedöms kosta trettio miljarder kronor.

I och med att regeringen ställt sig positiv till projektet, fortsätter nu en mer detaljerad planering av Ostlänken, som innebär en ny dubbelspårig och femton mil lång järnväg mellan Järna och Linköping. Järnvägssträckan blir Sveriges första höghastighetsbana – det kommer att vara möjligt att köra i hastigheter upp till 320 km/tim. Många tror att pendlandet mellan östra Södermanland/ Östergötland och Stockholm kan komma att öka ännu mer med Ostänken. Till exempel kortas restiden mellan Stockholm och Norrköping till endast en timme.

Stockholm 2070 2030: Ny gul tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Solna. 2040: Vi har börjat leva mer lokalt, mer gemensamt och produktionen flyttar alltmer tillbaka till staden. Blå linje till Gullmarsplan som kopplas om till gröna Farstagrenen, som blir blå. Nej, stockholm2070.se är inte en kristallkula, utan webbadressen till en stads- och transportutvecklingsidé – ett samarbetsprojekt mellan Sweco, MTR och Skanska – som handlar om hur Stockholm kan se ut år 2070. Om vi börjar planera redan nu. Mot bakgrund av den demografiska utmaningen och klimatutmaningarna har aktörerna i projektet funderat över hur Stockholm ska kunna möta de ökade behoven och växa på ett hållbart sätt fram till år 2070. Hela Sveriges tillväxt är beroende av Stockholms tillväxt. Stockholm är idag en av de snabbast växande städerna i Europa tillsammans med bland annat Oslo och Zürich. Stockholms län förväntas växa med cirka 1 miljon invånare fram till 2070. Redan 2013 behöver arbetet starta med att ta fram en hållbar totallösning för infrastruktur och bostadsbyggande på längre sikt.

transportarkitekten nr 3 2013

Täby Sollentuna Danderyd Hjulsta

Hässelby strand

Sundbyberg

Lindingö

Stockholm

Orminge Nacka

Ekerö Skärholmen

Älvsjö Älta

Botkyrka Huddinge

Farsta strand

Utvecklingsidé Stockholm 2070

Vectura och Sweco

»Vårt utbud blir det mest kompletta – både totalt och inom specifika tjänster« JAN THULIN OCH Åsa Bergman

transportarkitekten transportarkitekten nr nr 33 2013 2013

– enade och vassa Genom samgåendet med Sweco skapas Nordens ledande teknikkonsult och kunderna får ett bredare utbud av tjänster inom transportinfrastruktur och hållbart samhällsbyggande. Med lokal närvaro skapas goda möjligheter för tillväxt i Norden. TEXT STIG MEITON FOTO LINUS HALLGREN

När Vectura nu går samman med Sweco bildas den största teknikkonsulten på den nordiska marknaden med cirka 9 000 medarbetare. – Nu positionerar vi oss absolut längst fram inom väg- och järnväg. Vårt utbud blir det vassaste och bredaste – både totalt och inom specifika tjänster, konstaterar Jan Thulin, vvd Vectura. Sweco har hela bredden inom samhällsplanering. Samgåendet ger en ännu starkare lokal närvaro. – Det är viktigt för att kunna leverera resurser till kommuner och till alla projekt på den privata marknaden. Styrkan ligger i att vi erbjuder en komplett leverans till små och medelstora kunder samtidigt som vi kan ta de gigantiska uppdragen, säger Åsa Bergman, vd Sweco Sverige.

Växande marknad Den nordiska marknaden växer starkt. Prognoserna säger att väg- och järnvägsinvesteringarna de närmaste fem åren kommer att öka med 36 procent i Sverige. Och hela 75 procent i Norge. – Det blir nya järnvägar och en storsatsning på väg i ett land med en topografi som kräver mycket bro och tunnel. Sweco är väl etablerat i Norge och vi har mycket att tillföra i de kommande upphandlingarna, säger Jan Thulin. Danmark har flera stora projekt inom spårtrafik. Det nya trafikstyrningssystemet ERTMS rullas ut över hela landet, järnvägen elektrifieras och man bygger dubbelspår. – Dessutom planerar Danmark för både spårväg och metro. I Sverige väntar bland annat Ostlänken, den nya höghastighetsbanan mellan Järna och Linköping, samt ny järnväg mellan Göteborg och Borås. ERTMS rullas dessutom ut i stor skala på Södra stambanan, säger Jan. transportarkitekten nr 3 2013

– Järnväg är en stark del av oss, men jag vill understryka att Vectura är ett transportinfrastrukturföretag som hanterar hela transportkedjan och inte minst integrationen mellan olika trafikslag. Vectura har börjat ta sig in i energi- och gruvsektorn. – Det är områden där Sweco är starka. Matchningen oss emellan är helt rätt på område efter område, säger Jan Thulin.

Samlad kompetens Åsa Bergman betonar fördelarna med att ha all kompetens samlad i samma företag. – Vi kraftsamlar med de konsulter som nu tillkommer från Vectura, men också tillsammans med våra medarbetare i centrala och östra Europa där vi finns i bland annat Tjeckien, Polen, Estland, Litauen och Bulgarien. När man har jobbat ihop sig i samma struktur och med samma tänk är det enklare att mobilisera resurser, konstaterar hon: – Den som jobbar med trafikplanering kan gå till miljöexperten i rummet bredvid. Man löser problem snabbare, kan ha bredare perspektiv och förstår kunderna bättre.

Samma synsätt Under hösten pågår integrationsarbetet. – Överlag är det tydligt att vi delar värderingar och har samma grundläggande synsätt på hur man genomför affärer, säger Jan. Bland kunderna finns Trafikverket och stora byggentreprenörer, men också alla kommuner och privata aktörer som agerar över hela landet. – Alla våra konsulter får möjligheten att utvecklas mot en större marknad. Det är bra för medarbetarna – och det är bra för våra kunder, säger Åsa Bergman. Vectura går samman med ett internationellt företag med fasta etableringar i tolv

nationer och med en årlig projektexport till över 80 länder runtom i världen. Inom arkitektur har man en stark position med allt ifrån husbyggnad till landskap och är rankad som den tolfte största aktören i världen. – Vår internationella närvaro är också oerhört viktig därför att det är i de stora internationella projekten som teknikutvecklingen ligger i framkant, till exempel inom ny vattenkraftteknik, säger Åsa Bergman. Ett annat exempel är Nya Karolinska där Sweco arbetar med teknikinstallationer. – Det är ett projekt i världsklass där vi är med och flyttar fram positionerna inom teknik och processer.

Hållbar planering Det finns ett starkt tryck på branschen på att utveckla arbetssätten och effektivisera processerna. Trafikverket har en pådrivande roll. Vectura har inte minst varit bra på att vinna och genomföra stora multidisciplinära uppdrag inom järnväg där resultatet är både god lönsamhet och en nöjd kund, konstaterar Jan Thulin: – Vårt stora uppdrag kring malmtransporterna i Norrbotten visar att kapaciteten finns för att också ta de stora komplexa väguppdragen. Det är de tidiga valen kring trafiklösningar som bygger städerna och våra livsmiljöer, inte tvärt om. Infrastruktur, vatten, miljö och energi är områden som utmanar förmågan att planera långsiktigt och samverka mellan olika teknikområden. – Inom Sweco har vi verkligen utvecklat ett arbetssätt som ger oss förmågan att skapa det hållbara samhället och bidra till att nå målen om en fossilfri framtid. Vi kan driva planeringsprocesser i samverkan samtidigt som vi har kompetens inom alla teknikområden, säger Åsa Bergman.

Förra året bröt Luleå Airport miljonvallen. Nu förbereds flygplatsen för att kunna ta emot de största civila flygplanen för frakt- och passagerartrafik. Taxibanorna breddas och anpassas för stora vingspann och kraftiga jetmotorer. TEXT STIG MEITON FOTO airbus s.a.s. och peter phillips, luleå airport

Bredare taxiba Luleå är ett nav i ett expansivt Norrbotten som är mer än gruvor och stål. Etableringen av Facebooks stora servercentral har lett till en liten IT-boom med nya konsultföretag. Men det är 90 mil till Stockholm. Så i Luleå är flyget det enda snabba och effektiva alternativet.

I en högre klass Luleå Airport är Sveriges sjätte största flygplats sett till antalet resenärer. I fjol bröt man miljonvallen vad gäller antal flygpassagerare. Inom en timmes resväg från flygplatsen bor över 150 000 människor. – En flygplats med hög standard och kapacitet är helt avgörande för näringslivet och besöksnäringen här uppe, säger AnnChristin Viklund, flygstationschef Luleå Airport. Nu byggs taxibanorna om så att flygplatsen kan klassas upp för att ta emot större civila flygplan som till exempel

Airbus 340-600 med ett vingspann på över 60 meter. Luleå Airport har periodvis haft frakttrafik och enstaka charterresor där flygplansbjässar landat och lyft på dispens. – För oss är fraktflyget dimensionerande. Vi har tidigare förlängt rullbanan. Genom att bredda taxibanorna får vi den standard som krävs för att klassa upp Luleå Airport till så kallad kod 4E-flygplats, säger Ann-Christin.

Fri väg för vingar Taxibanornas totala bredd ökas från 23 till 44 meter. Banornas sidoområden, de så kallade skuldrorna, schaktas ut och beläggs. Det är nödvändigt för snöröjningen men också för att få ge fritt utrymme för motorerna. Swedavia som äger Luleå Airport har anlitat Vecturas flygplatsspecialister för projekteringen och som beställarstöd under entreprenadskedet som inleddes i slutet av maj. Under projekteringen har Vectura bland

annat gjort simuleringar med olika flygplanstyper. Det säkerställer att banor och anslutningar fått rätt kurvradier med fri väg fram till ramper och uppställningsplatser. – Flygtrafiken pågår parallellt med entreprenadarbetena. Därför måste vi också ställa rätt säkerhetsavstånd. Beräkningarna görs efter olika flygplanstyper utifrån hur deras vingar och motorer är utformade. Vi simulerar också vindhastigheten bakom jetmotorerna för att ställa rätt säkerhetsavstånd och minimera olycksrisker vid entreprenaden, säger Richard Lundgren som är uppdragsledare på Vectura.

Höga säkerhetskrav Hela entreprenaden sker på airside, innanför flygplatsens säkerhetsskal. Varje person som arbetar på platsen måste ha särskild behörighet. Inpasseringskontrollerna är lika rigorösa som för den som kliver på ett plan. – Det är inte bara att ta med ett verktyg i handen och passera grinden – allt som transportarkitekten transportarkitekten nr nr 33 2013 2013

»En flygplats med hög standard och kapacitet är helt avgörande för näringslivet och besöksnäringen här uppe« /Ann-Christin Viklund, flygstationschef

nor lyfter Luleå förs in kontrolleras, säger Richard, som har många års erfarenhet av flygplatsprojektering. Han ingår i det team med konsulter inom Vectura som är specialiserade på infrastruktur för flygplatser. Under 2012 har Vectura haft uppdrag på Bromma, Västerås, Arlanda och Skavsta. – Vi har kompetens att ta driva ett uppdrag och skapa en kvalitetssäkrad produkt

från idéstadiet hela vägen fram till byggledning i entreprenadskedet, säger Richard.

Mycket under ytan En flygplats tycks mest bestå av stora flacka ytor med släta rull- och taxibanor inbäddade i välansad vegetation. Men under alltihop finns en komplex infrastruktur med allt ifrån el- och signalkablar till fjärrvärme, spill- och dagvattensystem som är

kopplade till anläggningar som till exempel tar hand om glykolförorenat dagvatten. – Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt i projekteringsfasen få grepp om vad som kan förändra förutsättningarna. Därtill är det naturligtvis ett mycket speciellt regelverk med höga krav att ta hänsyn till vid utformningen, säger Richard Lundgren.

Luleå airport Antal resenärer 2012 nära 1,1 miljon varav 80 000 charter- och utrikespassagerare. Rullbana: 3 350 meter (något längre än längsta banan på Arlanda). Destinationer, fem-i–topp: Stockholm Arlanda, Umeå, Antalya, Kanarieöarna och Cypern. Flygbolag, tre-i-topp: SAS, Norwegian och Direktflyg. Ägare: Swedavia som är en statlig koncern som äger, driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige. Totalt passerade 32 miljoner resenärer Swedavias flygplatser 2012.

transportarkitekten nr 3 2013

Kortrutt ska rädda Ålands skärgård Färjetrafiken är skärgårdens livsnerv. Det åländska systemet byggdes på 1970-talet – när oljan var billig och lönerna låga – och finansierades av den finska staten. Nu har fyrtio år passerat och trafikeringen har blivit för dyr. – Ett nytt system, ”kortrutt” är en förutsättning för att vår skärgård ska överleva, säger Veronica Thörnroos, infrastrukturminister på Åland. TEXT EWA BROBÄCK FOTO CHRISTIAN PLEIJEL, VECTURA

transportarkitekten transportarkitekten nr nr 33 2013 2013

Gustav Kustavi

Brändö

Åland Ålänningarna betraktar sina färjor som landsvägar på vattnet – alla har rätt att åka på landsvägarna – och färjorna transporterar såväl bilar, gods som passagerare med samma tonnage, både vinter- och sommartid. – Samtliga färjor är med andra ord, stora, isgående, långsamma och dyra i drift. Dessutom angörs nästan alla bryggor på samtliga turer, berättar Christian Pleijel, seniorkonsult på Vectura.

Vårdö

Kumlinge

Eckerö

Sottunga

•• •• •• ••

Norra linjen Tvärgående linjen Södra linjen Föglölinjen

Mariehamn Föglö

Mer trafik på land Subventionerna från Finland har upphört sedan länge och de 28 000 ålänningarna betalar själva för sin skärgårdstrafik, vars kostnader har rakat i höjden – de senaste fyra åren steg utgifterna med tjugotre procent. – Idag kostar den åländska skärgårdstrafiken cirka arton miljoner euro varje år. Det innebär att alla ålänningar subventionerar trafiken i skärgården med drygt sexhundra euro var, och att varje skärgårdsbo ”får” omkring åttatusen euro av sina landsmän, fortsätter Christian Pleijel. De största enskilda kostnaderna är bränsle och löner. De ekonomiska muskler som krävs för att fortsätta driva trafiken på det här kostnadskrävande sättet finns inte längre. Det är heller inte försvarbart av miljöskäl. Dessutom håller skärgården på att avfolkas. – De gamla färjorna, som färdas långa sträckor med få passagerare, förbrukar i snitt en liter per passagerare och kilometer och har inte katalysatorer, vilket bidrar till att Östersjön försuras, säger Christian. I maj 2011 presenterade Ålands landskapsregering ett antal strategier för hur förändringen av färjetrafiken skulle kunna genomföras. Målet är att öka intäkterna, utan att de som bor i skärgården drabbas. – Strategin går ut på att vi vill bryta ner sjöresorna i kortare rutter så att så stor del av resorna som möjligt kan gå över land. Det skulle minska både kostnaderna och miljöbelastningen, säger Veronica.

Veronica Thörnroos är Ålands infrastrukturminister.

på rätt sätt i det förgångna har försök till satsningar gått i stå på grund av överklaganden och tillstånd som inte beviljats. – Den här gången har vi bestämt oss för att göra så god research som möjligt när det gäller konsekvenserna för samhället, näringslivet och miljön och det är därför som Vectura har kommit in i bilden, inte minst är dialogen med de boende viktig, understryker hon.

Finansieringen ska lösas Arbetet med att bygga om färjetrafiken på Åland är ett gigantiskt projekt som kommer att ta uppemot tjugo år att genomföra i sin helhet. Det innefattar nya vägsträckor, broar, tunnlar och att hamnarna byggs om och får så kallade samverkande färjefästen, vilket gör det möjligt att trafikera skärgården med fartyg som är snabbare, enklare och smidigare att hantera med mindre besättningar. – Om två år har vi de första nya färjorna och inom fyra år har de första nya broarna byggts, om allt går enligt våra planer, spår Veronica.

Köklar

ÅLANDS FÄRJetrafik Den åländska färjetrafiken tillgodoser bland annat skärgårdsbornas behov av: • Varutransporter • Transporter för fiskförädlingsindustrin • Behovet av posttransporter • Dags- och veckopendling för studerande och arbetstagare • Transport av turister • Transportbehov för vårdsektorn

Inte minst är ekonomin en hård nöt att knäcka. – Vi tittar bland annat på om finansieringen kan ske genom olika PPP-modeller* – en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en länge tid driva skärgårdstrafiken, säger hon. – Vi på Vectura har bland annat undersökt om det är möjligt att söka EU-pengar för att finansiera omläggningen och om den finska staten skulle kunna vara med och bidra, säger Christian Pleijel. * PPP=”Public Private Partnership” (svenska: Offentlig-privat samverkan, OPS)

Grundlig analys Våren 2013 tecknade landskapsregeringen ett ramavtal med Vectura som handlar om att utreda kostnaderna för att införa det nya systemet samt att projektera nya sjöoch landvägar. Veronica Thörnroos berättar att processen redan har pågått i cirka tjugo år, men eftersom man inte har gjort saker och ting

transportarkitekten nr 3 2013

Grannarna satsa Norge och Danmark är betydelsefulla marknader för Vectura, och i båda länderna kommer stora satsningar att göras på infrastrukturen de närmaste tio åren. – Som nordens ledande teknikkonsult ska vi absolut vara med och bygga morgondagens samhälle och infrastruktur, både i Norge och Danmark. Alla våra kompetenser, framför allt inom järnvägsområdet, kommer att behövas, säger Thomas Rebermark, marknadschef på Vectura. TEXT EWA BROBÄCK FOTO Vejdirektoratet, GEIR BREKKE OCH KNUT OPEIDE, STATENS VEGVESEN (NO)

Norrmännens nationella transportplan (NTP) för åren 2014-2023 presenterades av den rödgröna regeringen i april i år. Den innehåller 700 miljarder norska kronor, den största satsningen på transportinfrastruktur i modern tid. – Detta är pengar som kommer att göra det möjligt att modernisera det norska transportsystemet, säger Tone Manum, vd för Vectura Consulting AS. På järnvägssidan kommer investeringarna

att gå till planering och byggande av intercitytriangeln, ombyggnation till ERTMS, modernisering av Trønderbanan och Meråkerbanan samt en generell modernisering och upprustning av exempelvis stationer och mötesspår.

Järnväg starkast i Norge I jämförelse med tilldelningen 2005 ökar satsningarna på väg och järnväg i Norge med sextiofem procent; 311 miljarder anslås

till väg och 168 miljarder norska kronor till järnväg. – Det här är enorma ökningar och målen är ambitiöst satta, fortsätter Tone och berättar att den norska marknaden är den som växer mest för Vectura i Europa. Bara i juni har Vectura Consulting AS vunnit sex nya kontrakt, ett på vägsidan och fem inom järnväg. Och det är också på järnvägssidan som Vectura är starkast i Norge. Nittio procent

Danmarks förnyelseplan 2013-2015 Vad? Förnyelseplanen omfattar alla Banedanmarks kompetensområden och innehåller 350 förnyelseprojekt. Budget? 3,6 miljarder danska kronor fram till 2015. Dessutom tillkommer 1,3 miljarder till projekt på spårområdet fram till 2016. Järnvägsprojekt Danmark • Timemodellen inklusive Köpenhamn – Ringsted • Elektrifiering • Signalprogrammet • Fehmarn Bält • Metrocityring (lokalt) • Lättbanor (lokalt) • Förberedelse för terminaler och knutpunkter (lokalt)

Hardangerbrua öppnades för trafik i augusti. Med sina 1 380 meter är den Norges längsta och världens 8:e längsta hängbro. (vänster) Fehmarn Bält-förbindelsens landanlägg, Frederik IX´s bro. (höger) Byggandet av ny fyrfilig E 6 samt ny dubbelspårig järnväg längs Mjøsa. Detta är det största vägprojekt som pågår i Norge just nu.

transportarkitekten nr 3 2013

ar så in i Norden av omsättningen kommer från järnvägsprojekt där konsultinsatserna hämtas från Sverige. Resten är mindre vägprojekt som Vectura klarar med egen norsk kompetens med viss förstärkning från Sverige. Eftersom Vecturas största järnvägsprojekt, Östfoldbanan, till stor del är avslutat kommer det att bli viktigt att hitta nya stora projekt i Norge den närmaste tiden. – Några stora projekt har inte aviserats på senare tid i väntan på den nya transportplanen, men nu kommer allt att hända, berättar Tone Manum som ser hoppfullt på framtiden.

Nya affärsmöjligheter i Danmark Banedanmarks förnyelseplan för 2013-2015 innebär 3,6 miljarder danska kronor för samtliga kompetensområden samt 1,3 miljarder till projekt. Omkring hälften av pengarna, 2,6 miljarder, går till spårförnyelse på

de mest trafikerade sträckningarna. I mars meddelade Tansportministeriet att 27,5 miljarder danska kronor har reserverats till den danska järnvägen, pengar som kommer från en nyinstiftad oljefond, Tågfonden DK. Med fonden vill regeringen korta restiden på järnväg mellan Köpenhamn och Odense, Odense och Århus samt mellan Århus och Ålborg med en timme per sträcka. Samtidigt ska alla danska huvudlinjer elektrifieras så snabbt som möjligt. – Bland övriga kommande satsningar finns bron över Fehmarn Bält för 53 miljarder, tunnelbanan i Köpenhamn får 16 miljarder, väginvesteringar för 10 miljarder kronor, investeringar i avlopp runt om i Danmark för över 70 miljarder danska kronor och inte minst flera spårvägsinvesteringar för över 15 miljarder danska kronor, säger Pavel Ouvin, filialchef Vetura Danmark. Han tillägger att Vectura är

prekvalificerat hos den viktigaste kunden Banedanmark som leverantör inom samtliga kompetensområden inom teknisk rådgivning och resurspersoner. – Det är en viktig pusselbit för att kunna vara med i framtida upphandlingar på järnvägssidan, framhåller han. Efter Vecturas samgående med Sweco kommer helt nya affärsmöjligheter att öppna sig på den nordiska marknaden. – Både Sweco och Vectura bedriver verksamhet i Norge och Danmark. I och med samgåendet har vi tillsammans ett internationellt bolag i världsklass som, med full kraft och ett heltäckande kunderbjudande, kommer satsa på att vara med och bygga morgondagens infrastruktur, säger Thomas Rebermark. Vill du veta mer? Kontakta: thomas.rebermark@vectura.se

VIKTIGA SATSNINGAR I NORGE • Moderningsering Trønderbanen och Meråkerbanan • Dubbelspår från Oslo till Tønsberg, Hamar och Fredrikstad • Nytt dubbelspår Oslo – Ski • Dubbelspår Sanbukta – Moss–Såstad • Dubbelstpår Haug – Onsøy • Dubbelspår Sarpsborg • Dubbelspår Bergen – Fløen – Ulriken–Arna • Ny station vid Moss • 26 miljarder till införande av ERTMS • 3 miljarder till satsningar på säkerhet och miljö • 4,7 miljarder till stationer och knutpunkter transportarkitekten nr 3 2013

Stålbalkbro i Torsång, Dalälven

Inte bara en bro En bro är inte bara en bro, utan något mycket mer. Därför lägger vi och våra kunder mycket kraft på att anpassa bron till omgivningen; till exempel om miljön är modern eller om den har kulturhistoriska värden. Så långt det är möjligt försöker vi också undvika att påverka vatten och vattenflöden. TEXT EWA BROBÄCK FOTO VECTURA

Broar som byggs idag är ofta komplexa, både att konstruera och att bygga. Anledningarna är att kraven på hållbarhet, funk-

Vecturas tjänsteområden • Broprojektering – förstudier och förslagshandlingar • Nykonstruktion – arbetshandlingar • Reparationer och underhåll • Besiktning och inspektion • Bärighetsutredningar • Avancerade strukturanalyser med finita elementprogram (FEM) • Specialistuppdrag • Beställarstöd • Granskning • Instrumentering och övervakning

Ölandsbron – en balkbro

tion och estetik samt på genomarbetade miljö- och livscykelanalyser är höga. – Vi på Vectura arbetar med projektering i brons samtliga skeden; med förstudier, väg- och järnvägsutredningar, systemhandlingar, vägplaner, förslagshandlingar och bygghandlingar, berättar Magnus Wiberg, teknikchef för Anläggningskonstruktion på Vectura och fortsätter: – När brolägen ska fastställas, markförhållanden utredas, om vattendrag är i behov av renovering eller om vandringshinder för fiskar och andra djur behöver byggas bort kan vi koppla in specialkompetenser inom mark, geoteknik och vatten. Arkitekter, landskapsarkitekter och miljöspecialister är andra exempel på kompetenser som kan hämtas från Vecturas egen organisation eller utifrån.

Bågbro över E 4, norr om Uppsala

– Vår styrka handlar om helheten, att vi kan ta ansvar för omfattande projekt där många olika specialistkompetenser ingår – tillsammans kan vi projektera kompletta väg- och järnvägsanläggningar.

Reparation och underhåll Trafikverket och kommunerna lägger inte bara stora resurser på att bygga nytt, utan också på att förlänga livslängden och öka bärigheten på broar som blir allt äldre. Vectura utför alla typer av bärighetsutredningar och analyser, från enkla schablonklassningar till komplicerade FEM-analyser, från projektering av åtgärder som utbyte av kantbalk och övergångskonstruktion, tätskiktsbyte på brobaneplattor och betongreparationer till mer omfattande åtgärder som utbyte av överbyggnader och förstärkningsåtgärder.

Gång- och cykelbro vid Åtvidaberg station transportarkitekten nr 3 2013

Balkbro med lutande mellanstöd (Bockbro) i Örebro

Stenvalvsbro i Malexander

NÅGRA AKTUELLA BROuppdrag Samverkansbro grundlagd direkt på grova stålrörspålar. Kund: Ljungby Kommun

Förfrågningsunderlag för upphandling av 100 broreparationer i region Mitt. Kund: Trafikverket

E 18 Trafikplats Rosenkälla – projektering av fyra broar ingående i vägplan. Kund: Trafikverket

Faunapassager över E 45 Göteborg – Trollhättan, utförda som valvkonstruktioner av korrugerad plåt, så kallad SuperCor. Kund: Viacon AB

Mätsystem för kontinuerlig övervakning av Göta älvbron. Kund: Göteborgs stad

Projektering av broar ingående i vägplan på RV 70 Borlänge – Djurås. Kund: Trafikverket

Bergsåkersbron med projektering av ny bro i Bergsåker. Kund: Sundsvalls kommun Arbetshandlingar för broreparationer för bro i Mälardalen. Kund: Svevia

– Det här är åtgärder som betyder mycket för samhället genom att onödig miljöpåverkan och onödiga kostnader kan undvikas, säger Magnus Wiberg.

Prefabricerade broar En trend som växer alltmer är att prefabriceringsgraden för broar ökar för att möta krav på kortare byggtider och minskad miljöpåverkan. – Vi jobbar också för att få in nya brotyper och mer rationella lösningar och metoder i våra projekt, till exempel broar som läggs direkt på borrade stålrörspålar, säger Magnus.

Flottbro i Gagnef transportarkitekten nr 3 2013

Bågbro över Ljusnan vid Järvsö kyrka. Kund: NCC Arbetshandlingar till Broar och tunnelportaler på väg E 16 i Norge. Kund: Statens vegvesen

Han berättar att det också bedrivs forskning på materialsidan för att material som är lättare, starkare och mer beständiga ska kunna utvecklas. Komposit och trä är material som inte rostar och där materialåtgången och miljöpåverkan kan minska. – Idag är användningen av kompositmaterial för brobyggnad begränsad i Sverige, men jag tror att vi kommer att få se mer av det i framtiden, säger han.

I hela Sverige Det är alltså viktigt att blicka framåt för att kunna leverera så mycket bro som möjligt för pengarna. Framtidens snabbare

Klaffbro över Göta kanal

Bärighetsutredningar för bro över Mälaren vid Kvicksund, bro över Mälaren vid Hjulsta och Tjörnbron. Kund: Trafikverket

och längre tåg kommer att utsätta morgondagens brokonstruktioner för annorlunda påkänningar, vilket är viktigt att ta med i beräkningarna. Vecturas brospecialister finns över hela landet, vilket innebär att de känner till de lokala förhållandena väl. – Samtidigt kan vi sätta ihop anpassade arbetsgrupper från hela landet med de specialistkompetenser som behövs i ett projekt. Vi kan också mobilisera omfattande resurser och breda kompetenser för att möta kraven i stora, komplexa projekt för att säkerställa att varje uppdrag får optimal bemanning, avslutar Magnus.

Gångbro av trä i Eskilstuna

Bågbro med överliggande stålbåge i Vallsta, Ljusnan

Bättre lösning Tillgången på geodata har exploderat de senaste åren. Det öppnar nya möjligheter i tidiga skeden av väg- eller järnvägsprojekt. Mer kunskap kan vägas samman i ett skede av planeringen då man fortfarande kan vara öppen för olika lösningar. TEXT OCH FOTO stig meiton ILLUSTRATIONER UNIVOX

Geografiska informationssystem, GIS är ett hjälpmedel som kan ge en tydligare bild över ett geografiskt område med stöd av geodata. Med GIS kan man visualisera komplexa samband, pröva alternativ och vaska fram optimala lösningar.

Analysera korridorer Poängen är att GIS kan hantera stora mängder geodata – om miljö, natur, jordarter, höjder och samhällsstrukturer. På senare år har tillgången till geodata

utvecklats genom det arbete som myndigheter, kommuner och andra aktörer bedriver inom Geodatasamverkan. – Därför kan nu GIS användas för att göra ännu kraftfullare analyser. Det sparar tid och pengar och säkrar kvaliteten i projekten, säger Sara Freerks som är tf teknikchef för Geografisk information inom Vectura. GIS-analyser är ett bra stöd när man ska hitta lämpliga korridorer för vägoch järnväg, kraftledningar eller lämplig

plats för andra anläggningar. Ekonomiska förutsättningarna måste då vägas mot många andra faktorer. Styrkan med GIS är att det kan hantera flera olika kriterier och rangordna dessa mot varandra. I verkligheten kan man sällan uppfylla alla önskemål, därför måste vissa kriterier få lägre vikter medan andra prioriteras högre. Det är olagligt att bygga på vissa miljökänsliga områden. Samtidigt är det dyrt att bygga på dåliga jordarter. Om man i GIS-programmet anger att man

Sara Freerks, tf teknikchef för Geografisk information och nätverksledare för GIS på Vectura, är i botten informationsdesigner. Sara drogs till GIS-området eftersom det är ett effektivt hjälpmedel att visualisera information samt även har vissa kopplingar till CAD som hon använt för att ta fram visualiseringar i 3D.

Richard Hallengren och Julia Bäckström har satsat på att läsa geomatik och har nu gjort sitt exjobb på Vectura. Båda fascineras av möjligheterna med GIS. Richard har ”alltid gillat kartor och geografi” och hos Julia väcktes intresset redan när hon fick följa med och märka ut rågångar i skogarna hemma i Jämtland.

transportarkitekten nr 3 2013

gar genom GIS vill undvika områden med höga naturvärden föreslår programmet i stället ett område med okänslig mark och väljer då i sista hand dåliga jordarter. På så sätt kan man analysera fram olika resultat beroende på hur man väljer att rangordna kriterierna gentemot varandra. – Detta kan ge flera bra helhetsbilder i ett tidigt skede och kan bli ett stöd för att fatta beslut eller göra omprioriteringar, berättar Sara.

Flera analysmetoder Två användbara GIS-analyser för att lokalisera områden eller korridordragningar är så kallade multikriterieanalyser, MKA och Cost path-analyser. Multikriterieanalyser kan lokalisera områden och företeelser i ett landskap. Man kan till exempel identifiera ett område som har bra jordarter med få branta slutningar och som saknar natur- och kulturmiljövärden och ligger på distans till sjöar och vattendrag. Analysverktyget kan föreslå bästa

DET HÄR ÄR GIS

platsen för en anläggning, till exempel vindkraftverk eller fiskodlingar. Eller identifiera områden som är miljöpåverkade. Cost path-analyser kan visa lämpliga dragningar för en väg eller järnväg eller kraftledning med stöd av geodata om höjder, marktyper, fastigheter och lutningar. Analysen gör en linjeföring för den lämpligaste vägen mellan två punkter efter hur man valt att prioritera geodata med vikter. Cost path innebär en slags prissättning där positiva värden blir ”billiga” och negativa värden blir ”dyra”. I analysen väljs den ”billigaste” vägen mellan två olika punkter.

Matematisk modell Sara Freerks betonar att GIS i sig inte löser alla problem. En matematisk modell kräver att underlag och indata kontrolleras noga. Men med ett bra arbetssätt kopplar GIS ihop alla expertområden som finns med i ett infrastrukturprojekt. – Vi kan analysera, beräkna och visualisera information som i många andra fall

skulle vara svår att påvisa, säger Sara. – Man måste komma ihåg att analyserna bara är ett hjälpmedel, en multikriterieanalys tar inte besluten åt dig, säger Rickard Hallengren.

Examensarbete Under våren har han och Julia Bäckström, som båda studerat geomatik vid Högskolan Gävle, gjort ett examensarbete på Vectura. De har särskilt tittat på hur GIS kan användas som stöd i tidiga planläggningsskeden inom järnväg. Bland annat har de gjort en studie av en järnvägskorridor i södra Sverige med hjälp cost path-analys. Där har de laborerat med kriterierna miljö, jordarter, markanvändning och lutning. Deras GIS-genererade korridorer skiljer sig i större eller mindre grad från de planerade. – När vi jobbar i GIS kan visa utifrån ett grundmaterial, till exempel en tabell med data, se hur analysen liksom tänker. Det ger ett väldigt bra och objektivt underlag att ta ställning till, säger Julia Bäckström.

Med GIS visualiseras geodata med hjälp av vektorbaserade bilder och raster. Kartbilden till vänster visar så kallad cost path-analys av en järnvägskorridor. Korridoren får olika sträckning beroende på vilket kriterium man väljer att prioritera: miljö, jordarter, markanvändning/avstånd till bebyggelse eller lutning. Den röda linjen är en korridor där alla kriterier har samma vikt. Principen för GIS visas i illustrationen till höger, där olika typer av kartinformation visualiserats olika lager. Informationen kan bestå av vektorgrafik, foton och annan rastergrafik.

Järnväg Korridor MILJÖ Korridor JORDAR TER Korridor MARKANVÄNDNING Korridor LUTNING Korridor LIKA VIKT Planerad korridor

transportarkitekten nr 3 2013

PORTRÄTTET

Den danska ön Samsø är inte bara känd för sin tv-polis. Sedan slutet av 90-talet har ön arbetat intensivt för att bli självförsörjande på förnyelsebar energi, ett arbete som har lett till ett flertal utmärkelser på miljöområdet, och som har gjort förgrundsgestalten och dynamon själv, Søren Hermansen, till en eftersökt föreläsare runt om i världen. BERÄTTAT FÖR ewa brobäck FOTO ENERGiakademiet

Samsø &

Søren Hermansson

rbetet med att göra Samsø till Danmarks mest energieffektiva ö började 1997 och har lett till många förändringar här hos oss. Idag producerar vi tio procent mer el än vad vi förbrukar själva, vilket gör att vi kan exportera överskottet till det danska stamnätet. Många öbor är idag delägare i våra vindkraftverk och i vårt centrala uppvärmningssystem, vilket gör att får de tillgång till billig uppvärmning som kommer från biomassa, träpellets och halm för en liten kostnad. Ett annat konkret resultat av arbetet med att bli energieffektiva är vår Energiakademi som dels fungerar som en bas där danska och utländska forskare och vetenskapsmän bedriver forskning under kortare eller längre perioder, dels som ett konferenscenter där företag, forskare och politiker kan diskutera förnybar energi, energibesparingar och ny teknik. Dessutom har Samsøs energi- och miljökontor, energirådgivning och en filial till Danmarks energiservice i sina lokaler här i huset.

årt arbete har fått mycket uppmärksamhet runt om i världen och vi är glada över de utmärkelser som vi har fått genom åren, exempelvis Heroes of the Environment (Time Magazine 2008), the Nobel Prize in Environment (Göteborgs stad/ SKF 2009) och ManagEnergy Award (Intelligent Energy Europe, IEE 2012). Anledningen till att vi har blivit så framgångsrika här på Samsø tror jag främst handlar om att vi har lyckats formulera om de ambitioner som finns i storpolitiken, så att de har blivit begripliga och konkreta för människorna som bor här på ön. ”Reducing CO2 Emissions in EU” och sådant där, det blir för konstigt för vanliga människor. Det folk istället frågar sig är ”What’s in it for me?” Varje gång som vi byter ut en oljepanna i ett hus vet ägaren att han eller hon byter till förnyelsebar energi som kommer här

transportarkitekten nr 3 2013

KÅSERIET kåseriet

KORT OM SØREN HERMANSSON Bor: Född och uppväxt på Samsø Aktuell: Vd för Energiakademiet på Samsø, adjungerad professor vid Aalborgs Universitet och eftertraktad föreläsare. Familj: Snäll – har en fru, två barn och en hund. Hästen har jag sålt, eftersom jag reser så mycket. Har 80-90 resdagar per år. Bästa egenskap: God kommunikatör. Jag har lätt för att komma i kontakt med människor och att skapa relationer som leder till nya idéer och resultat. Blir glad av: När kommunikationen fungerar, när vi människor uppför oss respektabelt. Och så blir jag glad av naturen, kajakturer och av att uppleva djur i sitt rätta element. Blir besviken på: När vi sviktar i vår kultur och bara jobbar för egen vinning, bara tänker på pengar och glömmer bort barn, djur och natur. Drömyrke när jag var tio år: Jag är uppväxt vid havet och har alltid varit fascinerad av det. Jaqcues Costeau beundrade jag mycket – jag skulle bli en ny Costeau! Skulle vilja kunna: Jag är en optimist som tror att jag kan allt. Och jag tror att man kan allt som man verkligen vill. Fast jag jobbar för mycket, så jag skulle kanske vilja kunna säga nej lite oftare.

från Samsø och att pengarna stannar här på ön. Idag kan vi räkna till ett trettiotal arbetstillfällen på Samsøs som direkt är relaterade till den energiomställning som vi har gjort.

et är många som kommer hit till ön – studenter, diplomater, politiker och journalister – för att lära och för att bli inspirerade. Vi själva har hämtat vår inspiration från flera olika håll; från idealistiska hippies som handfast har testat olika lösningar för att spara energi, till bärkraftiga projektplaner som har tagits fram på andra håll, bland annat på Gotland. Ni i Sverige är ju ibland lite mer disciplinerade än vad vi är här i Danmark (skratt) och vi har tagit fasta på hur viktigt det är att följa upp det man bestämmer sig för att göra. Här i Danmark finns också en gammal kooperativ tradition som är stark och som handlar om att vi människor är beroende av varandra och att vi måste lita på att andra gör det de ska för att saker ska bli gjorda.

år nästa stora utmaning handlar om att föra kunskaper och erfarenheter vidare till andra öar och samhällen. Hur producerar och bygger vi hus föra att de ska bli så energieffektiva som möjligt? Vad kan vi göra för att förhindra skadliga utsläpp i transportsektorn? Här på Samsø har kommunen nyligen köpt en färja som går på LNG (Liquified Natural Gas), men som kan gå på uppgraderad metangas, och vi är intresserade av att lära oss mer om nya teknologier och så kallade SmartHouse. Det här handlar om dyra och komplicerade processer – men vi är inriktade på att jobba långsiktigt.

Maria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av Transportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

Det är något romantiskt och idealistiskt över det faktum att 4 000 öbor på Samsø lever i sådan samklang med sin ö, att de inte behöver nöta på världens energireserver. Det inger hopp om framtiden, och tilltro till mänskligheten – att det finns de som faktiskt vill ta ansvar för sin existens. Och det väcker nyfikenhet. På allt det som väntar bakom nästa krök, när andra idealister, innovatörer och entreprenörer förvandlar omöjlighet till verklighet. Romantiskt och idealistiskt rimmar ju sällan med realistiskt, praktiskt eller ens genomförbart. Men Samsø är ett bevis på att det går. Det borde vara det mest praktiska att en ö är självförsörjande på energi, och att det är förnyelsebar energi gör det praktiskt även ur ett globalt perspektiv. Kanske är det dags att omvärdera nedlåtande epitet som ”idealist” och ”gröna-vågare”. De som av många setts som bakåtsträvande världsförbättrare, är nu de som driver utvecklingen framåt mot ett hållbart och friskt samhälle. Personligen tror jag att Samsø bara är början. Längtan efter det ”goda livet” – i bemärkelsen hållbart, ansvarsfullt och äkta – bubblar som en kokande kittel i de svenska hushållen. I varje fall bland dem som inte har infekterats av bekvämlighetsviruset. Längtan efter ett liv i samklang med natur och miljö är en hälsosam reaktion på ohälsosam stress. Jag ser framför mig horder av människor som står i startgroparna för att kasta sitt konsumtionsdominerade liv åt fanders, vid möjligheten att starta ett nytt liv på en ö någonstans. Skälen till att jag själv ganska ofta önskar en egen, någorlunda öde, ö har med skrän, buller och trängsel att göra. Och jag tror att många med mig hyser en längtan efter att få tänka de egna tankarna från början till slut, få lyssna till den egna livsrytmen. Lugn och ro, på riktigt. Men tänk om hundratusentals människor enbart i Norden, samtidigt får för sig att de ska förverkliga sina drömmar om ett självförsörjande ö-liv. Det hållbara ö-livet riskerar onekligen att snabbt bli ohållbart. Därför kommer jag när det blir dags, att sikta in mig på en riktigt eländig ö, med bedrövliga väderförhållanden, ogästvänlig natur och helt i avsaknad av all service. Det blir kanske inte så himla roligt, men det blir i alla fall hållbart.

Maria Strömberg

Läs mer om klimatsmarta öar på sidan 10-11 och på www.energiakademiet.dk transportarkitekten nr 3 2013

Vectura Consulting AB Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 Telefon: 0771–159 159 e-mail: info @ vectura.se Hemsida: www.vectura.se

transportarkitekten nr 3 2013