Transportarkitekten nr 4 2013

NR 4 2013 en tidning från vectura om TRANSPORTINFRASTRUKTUR cirkapris 69 kr

Längtan att röra sig fritt 13

största projekten i sverige

ARBETSFORM

som effektiviserar

beställningen som är värd

200 miljarder

BARNENS INFLYTANDE

i samhällsplaneringen ökas

ERTMS, TVEM & BIM

– bakom förkortningarna

inledaren När vi nu går in i slutet av året kommer jag osökt att tänka på den gamla sången ”Minns i november, den sköna september”. Regnet som strilar ner, mörkret som omsluter oss men också en glimt av solen då och då. Det som har slagit mig den här hösten är att Transportinfrastruktur är mer aktuellt än någonsin. Det är tunnelbana till Nacka, Slussen ska byggas om, Ostlänken ska projekteras, dubbelspår Göteborg–Borås, elektrifiering av järnvägen i Danmark, stora projekt i Norge som planeras etc. Den Nordiska marknaden ser lovande ut och Vectura/Sweco är väl rustade för att vara med och bidra med den fantastiska kompetens vi har. En annan trend som är tydlig är vår sårbarhet när något går snett. Ett godståg som spårar ut och det blir mer eller mindre kaos som måste hanteras fort. Ett väl fungerande vägnät, järnvägsnät eller tunnelbana är viktigare än någonsin för att bidra till att samhällsutvecklingen inte stannar av. Det är därför det är så roligt att Vectura blev en del av Sweco, den största samhällsbyggaren i Sverige just nu. Tillsammans kan vi fortsätta att bidra till att människor och gods transporteras på ett hållbart och effektivt sätt. Allt för att fortsätta att bidra till att Sverige som land utvecklas på bästa sätt. Jag vill också passa på och tacka alla läsare, kunder och medarbetare som varit med och bidragit till innehållet i Transportarkitekten. Detta är det sista numret som kommer ut, och fortsättningsvis kommer informationen att hanteras via andra kanaler. Jag passar också på att önska er alla ett Gott Nytt transportinfrastruktur-år! Anna Ernestam tf VD Vectura

Stockholm och Göteborg växer, allt fler arbetspendlar och mer gods fraktas på våra järnvägar. Det är en utmaning att få infrastrukturen i Sverige att hänga med. Läs om alla viktiga stora projekt i Sverige på sidorna 4-11.

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling FOTO: Sidan 2-3: Lars Dahlström, Per Mikaelsson och Linus Hallgren Tryck: Strålins Grafiska AB, december 2013 BLOGG: blogg.vectura.se NEDLADDNING: http://www.vectura.se/om oss/kundtidning

transportarkitekten nr 4 2013

inNEHÅLL NR 4 2013 12

Samverkan bygger Mälarbanan

Smarta lösningar sänker kostnaden när Trafikverket bygger ut Mälarbanan från två till fyra spår. Beställare, projektör och entreprenör tjänar på att ha ett tajt samarbete.

Effektiv arbetsform

I komplexa och stora projekt finns mycket att vinna på att arbeta med utökad samverkan.

Teknik & Trender

Läs om allt från projekt som underlättar för gångtrafikanter, barn och synskadade till Skånepaketet, om nya gruvor, BIM på Malmbanan och om kollektivtrafiken i Norge.

20 Nya banor i söder Danmark får ny järnväg och i Helsingborg planeras spårväg – allt för att underlätta pendlingen.

Att ta hänsyn till barnen

Regeringen vill att barnen ska få större inflytande i samhällsplaneringen. Sex pilotprojekt visar vägen.

24 Nytt verktyg på Malmbanan

Analysverktyget TVEM bidrar till att beräkna i vilken ordning de nya dubbelspåren på Malmbanan bör byggas.

Teknik & Trender

Uppdragsledarens nya roll

Trafikstyrningen moderniseras

Porträttet – Andreas Gyllenhammar

Läs om Annedal, cykelpendling och Norra länken som öppas ett år ”för tidigt”. Borås blir hållbar kretsloppsstad och äldre cyklister har hög livskvalitet. Uppdragsledarens roll blir alltmer komplex och mångfacetterad. Tekniken för att styra trafiken på järnväg kommer att uppgraderas i snabb takt de närmaste åren. De nordiska länderna bygger ut ERTMS och satsar på moderna datorställverk.

Nytt år, nya mål När 2013 övergår i 2014 avslutas integrationen mellan Sweco och Vectura. Det innebär också att detta nummer av tidningen Transportarkitekten är det allra sista. Det nya året innebär många förändringar, men mycket kommer också att förbli vid det gamla: Vecturas påbörjade uppdrag kommer att rulla på, precis som vanligt. Skillnaden är att vi har så mycket mer att erbjuda nu när Vecturas ledande kompetens inom transportinfrastruktur ”gifter sig” med Sweco, Sveriges ledande företag inom hållbart samhällsbyggande. Våra medarbetares kompetenser och erfarenheter lever vidare och jag är övertygad om att de kommer att bidra till att bredden och djupet i Swecos erbjudande ökar, förbättras och blir mer intressant och relevant för våra kunder. Som avgående chefredaktör vill jag tacka alla läsare, kunder och medarbetare som har bidragit till att fylla tidningen med innehåll. Här skiljs våra vägar. Vem vet när, var och under vilka former de kanske korsas igen. Gott slut. Gott nytt år! Catharina Saunders Chefredaktör

35 Kåseriet

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Catharina Saunders, Thomas Rebermark, Heléne Haglund, Hanna Haeggström och Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Mattias Hörling (Projekt- och Byggledning), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Mats Pettersson och Jan Thulin (InfraDesign), Britt Olin (HR), Cecilia Hagen-Nilsson (Univox)

transportarkitekten nr 4 2013

S책 ska vardagsresorna bli smidigare Stora projekt i Sverige

transportarkitekten nr 4 2013

Beställningen ligger på nära 200 miljarder kronor. Det handlar om 13 stora väg- och järnvägsprojekt som Trafikverket snart kommer att driva samtidigt. De kommer att sätta ny standard för hur beställare och utförare arbetar tillsammans, menar Per Sjöstrand, chef för stora projekt på Trafikverket. TEXT STIG MEITON FOTO Daniel dahlgren, lars dahlström, TRAFIKVERKET och TORBJÖRN BERGKVIST illustration sweco

De närmaste åren ska Trafikverket handla upp väg och järnväg för 140 miljarder, att lägga till de arbeten för 60 miljarder som redan pågår. Fler kommer att kunna pendla längre och snabbare. Det bidrar till att arbetsmarknaden kan växa runt storstadsregionerna där de största satsningarna görs. Men kapaciteten ökar också för godstransporterna. De allra största är två höghastighetsbanor för järnväg: Ostlänken från Järna till Linköping för 30 miljarder, och dubbelspåret mellan Borås och Göteborg för 15 miljarder. Ostlänken kortar restiden mellan Mälardalen och Skåne med en halvtimme. Det nya trafikstyrningssystemet ERTMS ska rullas ut på allvar till en kostnad av 30 miljarder kronor.

Stora investeringar på järnvägen – Det är gigantiska siffror och 75 procent av detta är järnväg, vilket säger en del om den förskjutning vi nu ser mot järnvägsinvesteringar de kommande åren, säger Per Sjöstrand. På 1990-talet gjordes också en rad stora

järnvägssatsningar, men då investerades samtidigt ännu mer på vägsidan. Det största vägprojektet blir Förbifart Stockholm med prislappen 28 miljarder. – När Förbifart Stockholm går som mest kommer bara det projekten att ta sex procent av Sveriges hela kapacitet för anläggningsarbeten, konstaterar Per.

Hålla i skattepengarna Flera av projekten kommer att pågå under mycket lång tid. Trafikstarten på Ostlänken är planerad till 2028. Men de närmaste åren kommer Trafikverkets stora projekt att omsätta 10–15 miljarder kronor per år. – Den stora utmaningen är naturligtvis att hålla kostnadsramarna. Han menar att det är en myt att stora projekt regelmässigt drabbas av fördyringar. – På det som rullar just nu har vi sänkt prognosen med 3,6 miljarder, säger Per. Staten tillåter en kostnadsutveckling på två till tre procent per år i de projekt som Trafikverket driver. Men index för byggbranschen har på senare år legat på fem procent. – Det betyder att vi måste klara av att

För Ostlänken planeras stationer i Vagnhärad, Nyköping, Norrköping, Linköping och Skavsta flygplats.

förbättra produktiviteten med två till tre procent varje år, säger Per Sjöstrand som är bestämd på att man kommer att lyckas. – Vi vet att branschen också vill ha en förändring och nu utvecklar vi incitament och samverkansformer som gynnar produktivitet. Där kommer totalentreprenader att spela en stor roll. Till 2020 ska vi öka andelen totalentreprenader från dagens 30 till 50 procent, menar han.

Beställer funktioner Trafikverket är på väg att bli det man själv kallar ”en renodlad beställare” och kan därmed kapa sina overheadkostnader. Mer än 1 000 konsulttjänster som tidigare fanns inom verket har flyttats ut på öppna marknaden. Per Sjöstrand har själv haft en rad chefsoch vd-befattningar i bygg- och anläggningsbranschen innan han rekryterades till Trafikverket för två år sedan. Han förklarar att Trafikverket ska gå över till att beställa funktioner, sedan får marknaden ge svaret; hur det ska utföras. – Vårt nya arbetssätt innebär att vi ber

OSTLÄNKEN BLIR SNABBAST Regeringen har nu slagit fast att Ostlänken ska byggas för 320 km/h. Men det dröjer till 2028 innan Sveriges första höghastighetsbana står klar. Bygget startar 2017 och projektorganisationen har nu hela planeringsskedet framför sig. Ostlänken kortar restiderna mellan Stockholm och Norrköping– Linköping med en halvtimme. De två städerna har tillsammans lika stor befolkning som Malmö. Men också övriga orter söderut på Södra stambanan ned till Malmö och Köpenhamn får samma restidsförkortning i förhållande till Stockholm och Mälardalen. Banan ska bara trafikeras av persontåg. I gengäld blir det mer plats för godstransporter på de delar av Västra stambanan och Södra stambanan som avlastas. På sikt kan Ostlänken bli en del i en ny Götalandsbana som binder ihop Stockholm och Göteborg via Jönköping och Borås.

transportarkitekten nr 4 2013

om förslag på hur en bro med en viss funktion ska utföras. Marknaden får komma med förslag och våra specialister får uppgiften att granska och utvärdera istället för att rita själva. Det frigör en massa kraft, vi får konkurrens som leder till innovationer och bättre lösningar.

Rensar i kravdokumenten Bättre resursutnyttjande kräver fungerande regelverk. Per Sjöstrand lovar att Trafikverket ska rensa hårt i sina kravdokument. Målet är att komma ned från dagens 1 500

dokument till max 200. Samtidigt arbetar man med att utveckla förfrågningsunderlagen. – Det här ställer väldigt höga krav på förfrågningsunderlagen. Vi måste bli riktigt bra på att beskriva de funktioner vi efterfrågar. Som ett led i det arbetet har vi under hösten till och med släppt ut våra krav till våra leverantörer så att de får chansen att komma med förslag på förbättringar av våra specifikationer. Per Sjöstrand vill också utveckla nya arbetssätt för egenkontroll.

– När jag köper en ny bil springer jag inte hos Volvo och kollar hur de bygger bilen. Detta är en jätteutmaning både för konsulter och entreprenörer. Nya samverkansformer kräver incitament som stöder ökad produktivitet. – De stora projekt vi sätter igång nu kommer att sätta norm för branschen. När branschen lyckas bidra till högre effektivitet och lägre kostnader ska vi naturligtvis betala för det. Det är en fair deal utifrån att man fördelar risker mellan oss som förvaltar skattebetalarnas pengar och konsulter och entreprenörer.

»Vårt nya arbetssätt frigör en massa kraft, vi får konkurrens som leder till innovationer och bättre lösningar« /PER SJÖSTRAND, chef för stora projekt, TRAFIKVERKET

stora projekt på trafikverket Ett av Trafikverkets fem verksamhetsområden är Stora Projekt, vilket ansvarar för Sveriges allra största satsningar på infrastruktur. • De 13 största projekten har en sammanlagd budget på 200 miljader kronor. • Cirka 70 procent av budgeten återstår att upphandla. • 75 procent av investeringarna är järnvägsprojekt. • Stora projekt kommer att omsätta 10-15 miljarder kronor per år. • Andelen totalentreprenader ska ökas från 30 till 50 procent fram till år 2020. Läs mer på www.trafikverket.se/privat/projekt

Flaskhalsen mellan Göteborg och Borås ska avhjälpas med nytt dubbelspår. Det största vägprojektet blir förbifart Stockholm med 18 kilometer ny väg i tunnel.

Bron över Sundsvallsfjärden är det största pågående brobygget i Europa i dagsläget.

transportarkitekten nr 4 2013

Sveriges största satsningar på infrastruktur 1

KIRUNA

LULEÅ

GÖTEBORG – BORÅS Dubbelspårig höghastighetsjärnväg, del av Götalandsbanan.

UMEÅ

Varför? Effektivare resemöjlig heter regionalt och på sträckan mellan Göteborg och Stock holm via Jönköping. Nuläge? Beslut fattat i förstudier och järnvägsutredning. Kostnad? 15 miljarder kronor (prisnivå 2008).

ÅNGE 5

VÄSTLÄNKEN Ny järnväg i tunnel för pendeltåg under centrala Göteborg. (Läs mer på sidan 10.)

GÄVLE

Varför? Ökad kapacitet, tillgänglighet och hållbar het samt minskad sårbarhet i växande region. Nuläge? Projektering pågår. Planerad byggstart 2017. Kostnad? Cirka 20 miljarder kronor (prisnivå 2009).

BORLÄNGE

KIL

MARIEHOLMSFÖRBINDELSEN Göta älv får ny vägtunnel och ny järnvägsbro.

MOTALA

NORRKÖPING 12

LINKÖPING MJÖLBY 3

2 GÖTEBORG 1

JÖNKÖPING

BORÅS

HALLANDSÅS Två parallella järnvägstunnlar genom Hallandsås. Varför? Förbättrad kapacitet från 4 tåg/h till 24 tåg/h samt fördubblad möjlig godsvikt. 200 km/h istället för dagens 80 km/h. Nuläge? Tunnelrören färdiga. Installationerna för järnvägen pågår. Trafikstart 2015. Kostnad? 10,5 miljarder kronor (prisnivå 2008).

VÄSTERÅS 7 10 9 8 11 STOCKHOLM JÄRNA

HALLSBERG

Varför? Minskade trafikstörningar och sårbarhet, avlastning för trafik genom Tingstadstunneln. Nuläge? Bygget startade i maj 2013. Kostnad? 3,5 miljarder kronor för tunneln och GÖ 1,35 miljarder till bron (prisnivå 2009).

SUNDSVALL

ALVESTA HALMSTAD 5 HALLANDSÅS

MALMÖ

transportarkitekten nr 4 2013

E4 SUNDSVALL Ny väg på E 4 från Myre till Skönsberg med fem nya trafikplatser och 33 broar varav den längsta är över Sundsvallsfjärden (2 109 meter). Varför? Nuläge? Kostnad?

Bron över Sundsvallsfjärden avlastar centrala Sundsvall och den nya sträckningen söder om Sundsvall ersätter ett hårt belastat och olycksdrabbat avsnitt av E 4. Bygget startades 2011. Beräknad trafikstart 2015. 4,1 miljarder kronor (prisnivå 2009).

Ertms Införande av nytt tågtrafikstyrningssystem som ska gälla i hela Europa. (sidorna 32-33) Varför? Ska underlätta gränsöverskridande trafik och öka kapaciteten på järnvägen. Nuläge? ERTMS införs successivt 2017-2021 på korridor B som omfattar Södra stambanan Älvsjö – Malmö/ Öresund samt sträckorna Katrineholm – Hallsberg – Mjölby. Kostnad? 30 miljarder kronor (prisnivå 2012).

MÄLARBANAN Två järnvägsspår mellan Tomteboda och Kalhäll byggs ut till fyra. (sidorna 12-13) Varför? Pendeltågen separeras från övrig tågtrafik. Ger tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid. Nuläge? Utredning och planering för sträckan Tomteboda – Barkarby. Byggnation pågår Barkarby – Kalhäll. Kostnad? 10,7 miljarder kronor (prisnivå 2009).

CITYBANAN Tunnel för pendeltåg under Stockholms centrala delar. Två nya stationer. (sida 18) Varför? Fördubblad kapacitet för pendeltåg, regional- och fjärrtåg. Ökad tillgänglighet. Nuläge? Alla tunnlar är så gott som färdigsprängda och nu pågår installationsarbeten och förberedelser för spårläggning. Beräknad trafikstart under 2017. Kostnad? 16,8 miljarder kronor (prisnivå 2007).

FÖRBIFART STOCKHOLM

E 18 HJULSTA– KISTA

Varför? Minska bilköer, buller och antal olyckor, öka fram komlighet och inflyttning till områden runt E 18. Nuläge? Byggnation pågår. Beräknad trafikstart successivt 2011-2015. Kostnad? Cirka fyra miljarder kronor (prisnivå 2009).

Ny sträckning för E 4 mellan Kungens kurva i söder och Häggvik i norr. Cirka 18 av 21 kilometer består av ny väg i tunnel väster om Stockholm.

Stockholms västra infart får ny motorväg, sex planskilda trafikplatser, trettio broar, två tunnlar och ny lokalgata mellan Hjulsta och Rinkeby. (sida 19)

NORRA LÄNKEN

Varför? Binder samman de norra och södra delarna av Stor stockholm och avlastar Essingeleden och innerstaden. Restiden för hela sträckan beräknas till 15 minuter. Nuläge? Byggstart planerad till sommaren 2014. Beräknad trafik start 2024. Kostnad? 27,6 miljarder kronor (prisnivå 2009). Staten står för 20 procent av kostnaden, resten finansieras bland annat med trängselskatt.

Norra Europas största vägtunnelprojekt, Tomteboda–Värtan. (sida 27) Varför? Förbättrar framkomligheten och skapar nya utveck lingsmöjligheter för regionen. Nuläge? Byggnation pågår. Beräknad trafikstart 2015-2017 . Kostnad? Totalt cirka 15,5 miljarder kronor (prisnivå 2012).

OSTLÄNKEN Dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Del av den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg. Varför? Effektivare resemöjligheter och godstransporter. Nuläge? Ingår i Infrastrukturpropositionen, järnvägsutred ningen är klar, frågan om tillåtighet ska beslutas av regeringen och järnvägsplan är påbörjad. Kostnad? Cirka 30 miljarder kronor (prisnivå 2008).

transportarkitekten nr 4 2013

BANA VÄG MOTALA – MJÖLBY Mötesfri väg på riksväg 50, ny genomfart i Motala, högbro, dubbelspår, planskilda korsningar och ny pendeltågsstation i Skänninge. Varför? Ökad trafiksäkerhet och framkomlighet på väg, fler miljövänliga godstransporter och resor på järnväg. Regional utveckling. Nuläge? I oktober 2013 invigde kungen järnvägen och den nya vägsträckningen. Kostnad? 4,3 miljarder kronor (prisnivå 2012).

VÄSTLÄNKEN UNDER GÖTEBORG När Västlänken står klar 2026 öppnar den helt nya möjligheter för pendling i Västsverige. Göteborg får en tågtunnel under centrala staden med tre underjordiska stationer: station Centralen, Haga och Korsvägen. Både pendel- och fjärrtåg får genomgående trafik istället för att som idag vända vid Göteborgs Central. Fler pendlare kommer närmare sina målpunkter och slipper byta mellan tåg, buss och spårvagn. Västlänken ger utrymme för fler pendeltåg och restiderna kortas. Det ger en större arbetsmarknadsregion vilket gynnar hela Västsverige. Centralstationen i Göteborg är navet i Västsveriges spårsystem och är, med dagens trafik, maximalt utnyttjad. Illustrationen till vänster visar Västlänken, planerade station Centralen. (Metro Arkitekter)

Smart bygge på Västlänken Inför byggstarten på Västlänken tar Trafikverket kontakt med stora europeiska byggaktörer för att locka dem att vara med. Just nu arbetar man med en strategi för att handla upp alla delar av 20-miljardersprojektet. TEXT STIG MEITON illustration METRO ARKITEKTER

– Hittills har vi träffat 22 entreprenörer från olika länder. Vi lyssnar på deras synpunkter kring ersättningsformer och hur man kan dela upp entreprenaderna. Alla säger inte samma sak, men alla talar sig varma för totalentreprenader, säger Lillian Brunbäck som är upphandlingsansvarig för Västlänken.

Entreprenören in tidigt Vid en totalentreprenad tecknar en enda entreprenör avtal med beställaren och anlitar i sin tur underleverantörer. Beställaren ger riktlinjer om funktionen. Entreprenören utformar de tekniska lösningarna och svarar för huvuddelen av projekteringen. Att få in stora europeiska aktörer är nödvändigt för att få ned kostnaderna. Men hela Västlänken ska inte byggas av en enda byggjätte.

– För att locka måste vi erbjuda stora bitar, därför är det viktigt hur vi delar in projektet. Men totalentreprenad är inget självändamål, alla delar passar inte för den formen. Det vi vill åt är innovationskraften och produktiviteten. En viktig poäng är att entreprenören kommer in tidigt. Man vinner tid och det är utvecklande för alla – även konsulterna, säger Lillian Brunbäck.

Frihetsgrader Hon använder begreppet frihetsgrader – där beställaren kan lämna öppet för nya metoder och tekniska lösningar. Omvänt finns delar som förblir hårt styrda av föreskrifter eller omständigheter som kräver givna ramar. – Järnvägsteknikerna bana, el, signal och tele omgärdas av enormt mycket föreskrifter, där ser jag inga fördelar med

totalentreprenad. Berg är också ett svårt område. Även om man mäter kvaliteten och beskriver risken att stöta på oväntade svårigheter blir det ganska låst. Västlänken blir en åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg genom centrala Göteborg, i huvudsak i tunnel, med tre stationer under jord: Göteborgs central, Haga och Korsvägen. De nya stationerna ökar tillgängligheten till staden, samtidigt som kapaciteten för tågtrafiken ökar med genomgående pendeltågslinjer. När Västlänken står klar 2026 öppnar den helt nya möjligheter för pendling i Västsverige.

Smartare under Göteborg Bygget kan starta 2017. Just nu pågår ett intensivt projekteringsarbete för järnvägsplan och samrådshandlingar. – Enkelt uttryckt vill vi bygga Västlänken smartare. Vi har stor respekt för de skattemedel som ställs till förfogande och vi har väldigt starka krav på att hålla kostnaden nere. Vi har gjort vår hemläxa internt, men det är också viktigt att träffa andra stora beställare av infrastruktur. Nere på kontinenten är detta med att vara en renodlad beställare inget man höjer på ögonbrynen för, avslutar Lillian. transportarkitekten nr 4 2013

Mest där det bor flest Tyngdpunkten ligger på stora städer och befolkningscentra. Det gäller både för de stora projekt som Trafikverket driver och den nationella planen för transportsystemet 2014–2025. TEXT STIG MEITON FOTO TORBJÖRN BERGKVIST, TRAFIKVERKET illustration TOMAS ÖHRLING

I Stockholmsområdet investeras 75 miljarder i fem stora projekt, där Förbifart Stockholm är störst. Västsverige får förutom Västlänken en dubbelspårsbana Borås–Göteborg, som är en av de mest pendlingstäta stråken i Västsverige. I dag går det mesta på vägar. Den nya järnvägen frigör också kapacitet för godstransporter. Marieholmsförbindelsen får stor betydelse för Göteborgs hamn som prioriteras högt av industriföretagen ända långt upp i Norrland. Hallandsås är också en satsning på godstrafiken. – Tunnlarna genom Hallandsås betyder mycket mer än den tidsvinst på 12 minuter som man gör på Västkustbanan. Kapaci-

»Vi måste hela tiden vara beredda att möta de behov som finns« / PER LINDROTH, TRAFIKVERKET

teten ökar från fyra till 24 tåg per timme. Godstågen kan bli dubbelt så långa, säger Per Sjöstrand på Trafikverket. Samtidigt pågår ett arbete för att möta den växande gruvnäringens behov.

Ständig planeringsprocess – Vi måste hela tiden vara beredda att möta de behov som finns. Gruvnäringen

förbifart stockholm E 4 Förbifart Stockholm blir en av världens längsta tunnlar i stadsmiljö, mer än 18 av ledens 21 kilometer, går under jord. Det blir tre körfält i vardera riktningen i separata tunnelrör. Den längsta tunneln mellan Kungens kurva och Lunda blir 16,5 kilometer, lång. Norr om Hjulsta går en kortare tunnel på 1,8 kilometer, Hästatunneln, under Järvafältet. Just nu pågår förberedande arbeten. Byggstarten planeras till sommaren 2014. Innan bygget kan starta måste arbetsplanen vinna laga kraft. Därefter väntar huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen. Johan Brantmark är Trafikverkets projektchef för Förbifart Stockholm.

transportarkitekten nr 4 2013

i Norrbotten har en stor stabil kärna i LKAB:s gruvor. Vi jobbar med nya mötesstationer och trimningsåtgärder på Malmbanan men har samtidigt en åtgärdsvalsstudie på gång där resultatet kan bli en satsning på ett dubbelspår som skulle ge hög kapacitet och minska sårbarheten. Men det handlar om ett politiskt avgörande, säger Per Lindroth på Trafikverket. Fram till 2021 rullas det nya europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS ut på allvar. – Det öppnar för mer gränsöverskridande trafik. Det är samtidigt ett nödvändigt teknikskifte eftersom våra ställverk och vårt ATC-system är på väg att tjäna ut. Med ERTMS får vi högre kapacitet, inte minst kan godstågen gå fortare, och vi får lägre kostnader för underhåll av järnvägen, säger Anders Strandberg som är Trafikverkets projektledare för ERTMS.

Samverkan byg

MÄLARBANAN Vad? Mälarbanan byggs ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll, totalt 20 kilometer. Etapp ett som nu pågår för fullt omfattar åtta kilometer mellan Barkarby och Kallhäll. När? Etappen ska vara klar 2016. Etapp två Tomteboda – Barkarby är fortfarande på planeringsstadiet, men väntas starta 2017. Varför? Pendeltågen ska separeras från övrig tågtrafik för att ge tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid. Kapacitet? När Mälarbanan står klar ökas kapaciteten från dagens 6-8 pendeltåg/timme i högtrafik till 12 tåg/timme. Ett pendeltåg tar i genomsnitt 748 resenärer. Det motsvarar 625 bilar eller 14 bussar.

transportarkitekten nr 4 2013

ger Mälarbanan När Mälarbanan byggs ut till fyra spår jobbar beställare, projektör och entreprenör jämsides för att hitta de smartaste lösningarna. Om man vinner tid och sänker kostnaderna delar parterna på överskottet. Målet är att landa 12 procent under Trafikverkets ursprungliga kalkyl. TEXT STIG MEITON FOTO LINUS HALLGREN

Trafikverkets Projekt Mälarbanan är ett stort projekt. Flaskhalsen från Tomteboda till Kallhäll byggs ut till fyra spår så att pendeltågen kan köras separerat från övrig trafik. I princip byggs en helt ny järnväg med nya spår, kontaktledningar och signalsystem. I framtiden kommer banan under högtrafik att klara i stort sett dubbelt så många pendeltåg som idag.

Unik projekteringsprocess På etapp ett, som omfattar sträckan Barkarby – Kallhäll, svarar Vectura för projektering av projektets järnvägsdel. Här ingår mark och byggnadsverk samt bana, el, signal och tele. I ett traditionellt projekt skulle Vecturas projektörer redan levererat alla bygghandlingar. Men här jobbar Vectura sida vid sida med Peab som är huvudentreprenör för järnvägsdelen och som tillsammans med sina underleverantörer schaktar, fyller, bygger broar, tunnlar och fundament samt lägger ut den nya järnvägen. Peab kan nu påverka utförandet innan projekteringen är klar. – I detta uppdrag har vi en unik projekteringsprocess. Vi planerar tajt och samgranskar handlingar tillsammans. Från dag ett har vi pratat om vilka metoder och maskiner entreprenören vill använda. Om vi har tillgång till spåren i 14 timmar kan vi räkna väldigt exakt på vad vi ska göra och vad som är möjligt att uppnå på den tiden, säger Fredrik Hansen som är Vecturas uppdragsledare.

Samverkan med incitament Det kallas utökad samverkan. Ersättningen transportarkitekten nr 4 2013

är delvis baserad på incitament. Bra kommunikation och god planering ska leda till ökad effektivitet. Då vinner man tid och kan sänka kostnaden i förhållande till den riktkostnad som finns i kontrakten. Överskottet delas mellan beställare, projektör och entreprenör, i det här fallet Trafikverket, Peab och Vectura. Ledarskapet är oerhört viktigt, konstaterar Jimmy Hagström som är Trafikverkets projektledare för järnvägsdelen: – Vi har redan klarat stora arbeten tillsammans. Samtidigt skapar vi en ny typ av byggprocess med tre parter som använder gemensamma verktyg. Vi har satsat särskilt på utbildning i ledarskap.

Tre parter jobbar som ett företag – Det nya är att vi tidigt identifierar vilka förutsättningar som gäller för projekteringen i varje steg. Och – inte minst – att projektören är med och delar på kakan. Det här är en väldigt spännande, men också krävande uppgift. Ingen har gjort detta i den här skalan tidigare. Tre parter jobbar som ett företag med gemensam styrgrupp, ledningsgrupp och samverkansgrupp. – 2014 växlar vi upp tempot. Nu vässar vi vårt sätt att kommunicera och hur vi för tillbaka erfarenheter från varje delentreprenad. Sedan krävs stor uthållighet från oss som leder så att vi inte faller tillbaka till det traditionella sättet att driva arbetet. Där kan man klara uppgiften, men det ger inget mervärde, säger Jimmy Hagström.

varandras kontrakt och delar kalkyler. Projektören ska våga lägga extra konsulttimmar för att få fram en effektivare lösning för entreprenadarbetena. Det är ett risktagande. – Här är det inte ”vi och dom”. Vi måste förstå varandras drivkrafter och i förtroende bygga en gemensam kalkyl. Det här är som en hushållsekonomi. Vi pratar till och med om att ”offra skinka” – när vi bjuder varandra på något måste vi veta att det också finns en uppsida längre fram, säger Fredrik Hansen.

Vinner tid och pengar Målet är att projektet ska bli 12 procent billigare än vad Trafikverket angett i sin så kallade riktkostnad. Lyckas man går hälften tillbaka till beställaren, Trafikverket. Entreprenören, Peab får 40 procent och Vectura 10 procent. – Målet för 2013 är ett 8 procents överskott, och det ser ut att hålla, säger Jimmy Hagström. Som beställare har Trafikverket en slimmad organisation. Vectura har över 100 projektörer i projektet. – Vi tar stort ansvar och har ett viktigt stöd från Vecturas diplomerade granskare som svarar för att beställarens krav uppfylls. Deras insats sparar mycket tid i vår gemensamma planeringsprocess, avslutar Fredrik Hansen. Läs mer om utökad samverkan på nästa uppslag.

Offra skinka På Mälarbanan gäller total transparens mellan parterna. Vectura och Peab läser

För bra för att st Intresset för projektformen utökad samverkan är inte lika stort idag som det var för några år sedan. – Synd. I komplexa och stora projekt finns mycket att vinna på att arbeta med den här arbetsformen, menar Johan Lindgren på Vectura. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LARS DAHLSTRÖM/byggpartner

Utökad samverkan är en svensk variant av partnering som har anpassats till offentliga beställare i anläggningssektorn. Partnering kan, när det kombineras med en lämplig affärsmodell, bidra till besparingar på mellan 5 och 40 procent. När beställare, entreprenörer och konsulter samverkar enligt denna struktur byggs förtroenden samtidigt som kreativiteten stimuleras. Affärsdelen utformas så att alla inblandade motiveras att välja de mest kostnadseffektiva tekniska lösningarna och produktionsmetoderna.

– Konkret handlar det om att det måste finnas en noggrant styrd koordination mellan många moment i de olika delprojekten. Ofta kan små avvikelser få stora konsekvenser om man inte upptäcker förändringarna i tid. – Med utökad samverkan har alla parter i projektet bättre kontakt med varandra. Alla vet hur viktigt det är att snabbt informera om avvikelser till dem som är berörda, säger Johan Lindgren.

Högt i tak och lösningsorienterat Johan Lindgren är idag uppdragsledare i

Trafikverkets projekt Västlänken. Tidigare arbetade han som uppdragsledare i det uppmärksammade projektet Malmö C, ett projekt som kunde avslutas sex månader innan utsatt tid, som hamnade 115 miljoner under kalkylerad kostnad och som belönades med FIA:s* kvalitetspris för bästa anläggningsprojekt i kategorin ”bygg och underhåll” 2012. – För att vi skulle kunna genomföra projektet på ett så effektivt sätt som möjligt, samtidigt som kompetenser och resurser togs tillvara på bästa sätt, var ett samarbete mellan flera parter den mest effektiva lösningen. Vi jobbade alla under stark tidspress – en avgrävd eller felkopplad kabel hade kunnat leda till driftstopp på hela södra stambanan, berättar Johan. Han understryker att nyckeln till utökad samverkan inte handlar om något lull-lull och att vara bästa kompisar, utan om högt i tak, prestigelöshet och ett lösningsorienterat arbetsklimat.

Järnvägsprojekt som drivs/har drivits i utökad samverkan • Mälarbanan – pågående • Malmö C – slutbesiktning 11 november 2011 • Banupprustning Laxå – Alingsås (pågående) • Västlänken (pågående) • Projekt Järnväg Sydost (pågående) Samverkansprojekt inom väg, s k BESK*-projekt • Rotebroleden (pågående) • E 45 genom Trollhättan (avslutat) • Lindholmsmotet (E 6.21) (avslutat) * BESK – Beställarens effektiva samverkan med konsulten.

transportarkitekten transportarkitekten nr nr 44 2013 2013

oppas i malpåse – En nyckel i projektet var Trafikverkets beslutsmässighet och samverkan inom varje teknikområde mellan Trafikverkets byggledare, entreprenörens arbetsledare och våra teknikansvariga projektörer, säger Johan. – Att vi arbetade mot positiva mål och gemensamma incitament istället för viten hade stor effekt, både på samarbetsklimatet samt tid, kvalitet och kostnad. I projektet Malmö C lyckades man exempelvis hålla ihop arbetet i en integrerad process och jobbade parallellt med allt från projektering till förvaltningsdata. – Det ledde bland annat till att det gick snabbt och lätt att ta fram den förvaltningsdokumentation som överlämnades till förvaltaren när projektet avslutades. Detta

brukar annars kunna ta ett år eller mer, berättar Johan.

Utökad samverkan överges Sedan Malmö C togs i drift har Vectura vunnit flera tunga järnvägsprojekt där erfarenheterna från arbetsformen utökad samverkan har förts vidare. Av dessa är det bara i Mälarbanan som samverkansformerna drivs på samma nivå och lika långt som i Malmö C-projektet, vilket Johan Lindgren tycker är beklagligt. – Långt ifrån alla delar av nivå två i den så kallade FIA-trappan används. Johan är samtidigt noga med att understryka att ett framgångsrikt projekt inte bara hänger på uttalade strukturer och arbetsmodeller. – Det handlar framför allt om ett gi-

vande och tagande – om mognad och kommunikation. Johan menar att den senaste tidens fokus på totalentreprenader, där Trafikverket intar en mer renodlad beställarroll, är en trend som kan utvecklas med tiden. Mycket fokus ligger på att skära kostnader och att effektivisera, vilket självklart är bra. – Jag hoppas vi kommer att hitta framgångsrika samverkansformer, oberoende av vilken entreprenadform som Trafikverket väljer att arbeta med. Men projektformen utökad samverkan är definitivt för bra för att stoppas i malpåse och glömmas bort, menar Johan. * FIA – förnyelse i anläggningsbranschen. Läs mer på www.trafikverket.se

»Ofta kan små avvikelser få stora konsekvenser om förändringarna inte upptäcks i tid« /johan lindgren, vectura

transportarkitekten nr 4 2013

Teknik & trender

Boliden investerar i Sveriges äldsta gruva Boliden bygger nya ovan- och underjordsanläggningar i Garpenbergs gruva. Ett antal större fyndigheter har upptäckts och fram till 2014 ska produktionen utökas från 1,4 till 2,5 miljoner ton per år. Nytt anrikningsverk, nya schakt och underjordsanläggningar ska byggas samt infrastruktur och nya kontorsbyggnader. Som en del i projektet uppförs även ett nytt industriområde en bit utanför samhället. Sweco har anlitats för att utföra bygg-, mark- och installationsprojekteringen av hela anläggningen, såväl i gruvan som ovan jord. Lägre energiförbrukning, minskad vattenanvändning och minskat buller förväntas bli ett resultat av insatserna. Investeringen uppgår till 3,9 miljarder SEK. I Garpenberg bryts så kallad komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver.

700

miljoner ton

Ny stor gruvetablering i Laver möjlig

Järnvägsplan växer fram visuellt i BIM För första gången projekterar nu Vectura ett helt järnvägsuppdrag i en samlad BIM-modell. Uppdraget gäller en bygghandling åt Trafikverket för den nya mötesstationen vid Mertainen utmed Malmbanan. – När vi möter vår beställare kan vi fälla upp laptopen och visa våra förslag till utformningar i 3D. Det är visuellt och vi kan tillsammans diskutera detaljer och lösningar. Det ger oss också en effektivare dialog med andra intressenter, till exempel Vattenfall som har en kraftledning som passerar järnvägen, säger John Häll från Vecturas BIM-team. BIM, som är en förkortning av byggnadsinformationsmodeller, tillför mer information och intelligenta kopplingar mellan objekten. Den BIM-modell som Vectura använder hanterar alla järnvägstek-

niker och baseras på Vecturas två nya verktyg för BIM-projektering för kontaktledning respektive el-, signal-, tele- och kabelkanalisation. – Mertainen är ett pilotprojekt då vi för första gången använder våra nya BIM- projekteringsverktyg fullt ut i en fortlöpande sammanställd anläggningsmodell för järnväg från första dagen, säger John. På Mälarbanan använder Vectura idag BIM-verktygen till den stora massan av bygghandlingar som levereras till entreprenören. – Redan vid den första objektsplaceringen kan vi se hur de olika objekten passar ihop med varandra. Vi har utbildat nyckelpersoner hos beställare och entreprenör så att de kan gå in och komma med konstruktiva förslag under pågående projektering, säger John Häll.

Ännu en stor gruvetablering närmar sig i Norrbotten. Enligt Bolidens undersökningar finns en mineralisering på uppemot 700 miljoner ton som innehåller koppar, guld, silver och molybden i Laver, väster om Älvsbyn. Fynden visar att marken kan dölja samma mängd värdefulla mineralier som i Aitikgruvan utanför Gällivare. Om provtagningarna visar sig positiva kommer Norrbotten att ta steget närmare en stor gruvetablering i ett område där ingen gruvdrift har skett på många år. Vectura har gjort en nulägesanalys för fyndigheten på uppdrag av Boliden. – Vi har studerat transportlösningar från Laver till Rönnskärsverken, både vad gäller väg och järnväg, dessutom har vi tittat på förutsättningar för vägbroar mellan Laver och Skelleftehamn och förutsättningar för omlastning i Älvsbyn, berättar Jenny Widmark, Vectura. Den ursprungliga gruvan i Laver drevs mellan 1938 och 1946. Samhället som växte fram runt gruvan betraktades på sin tid som Europas modernaste med el, gatubelysning och rinnande vatten.

Norges kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Oslo och Akershus har vuxit med mer än 40 procent det senaste decenniet. För att kunna nå tillväxtmålen för passagerartrafiken i huvudstadsregionen och för att kunna realisera miljövänliga lösningar bör kapaciteten utökas rejält inom kollektivtrafiken. Transportministeriet har därför inlett en studie över de åtgärder som behövs för att generera mer infrastruktur för spårbundna transporter, inklusive en ny tunnel och tunnelbanesträcka. Studien kommer

att titta på hur de olika transportsätten tillsammans kan hjälpa till att hantera den förväntade tillväxten inom transportsektorn under de närmaste 25 åren. Den ska också visa vilka åtgärder som bör vidtas för att utöka kapaciteten i befintlig infrastruktur. Studien kommer att avslutas i början av 2015 och utgör en viktig grund för prioriteringar i Norges nationella transportplan för åren 2018-2027.

transportarkitekten nr 4 2013

Foto: Lars Dahlström

Teknik & trender

Ett exempel på Skånes nytänk inom kollektivtrafiken är miljövänliga MalmöExpressen som ska börja köra sommaren 2014. Illustration: C2

Ett steg framåt för Skånepaketet Region Skåne och Trafikverket ska arbeta för att få fram en gemensam avsiktsförklaring kring det framtida arbetet med skånsk infrastruktur. I början av november träffade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd representanter från Region Skåne i Malmö. Under mötet diskuterades hur arbetet med att förbättra infrastrukturen i Skåne ska gå vidare. Genom Skåne passerar en avgörande del av Sveriges utrikeshandel och en förbättrad infrastruktur är en grundförutsättning för fortsatt regionförstoring. På önskelistan står bland annat satsningar på Västkustbanan och Södra Stambanan.

– Vi har visat regeringen att både Region Skåne och de skånska kommunerna kommer ställa upp och medfinansiera infrastruktursatsningar i Skåne. Det är tydligt att ministern precis som vi vill nå fram till ett Skånepaket som satsar både på godstrafiken och på ny pågatågstrafik samt nytänk inom kollektivtrafiken, säger Pontus Lindberg (M), regionråd och ordförande i regionala tillväxtnämnden.

+13,1

Om fem år är vi tio miljoner ”Sveriges Nya Geografi” ges ut för sextonde året i rad. Bakom publikationen står Arena för tillväxt och Sweco. Ett genomgående tema för årets upplaga är utvecklingen sedan finanskrisen 2008, fastighetsmarknaden och jämställdhet. I rapporten framkommer bland annat att Sveriges storstadsregioner och större städer blomstrar medan glesbygdskommuner har allt svårare att få ekvationen att gå ihop. Turism- och besöksnäringskommuner går mot strömmen. I skriften publiceras kartor och analyser på ett lättöverskådligt sätt för att illustrera mönster och utvecklingstendenser i Sveriges kommuner samt att bidra till fortsatt debatt om tillståndet i kommunerna

Sundbyberg i topp! Där har befolkningen ökat mest i landet (%).

Sveriges befolkningsutveckling efter finanskrisen (2008-2012). Snittet för hela landet är 3,2%.

+20%

Skövde, vid Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm, har en central roll i regionen. På uppdrag av Skövde kommun och Västtrafik har Sweco genomfört en linjenätsöversyn. Målet var att korta restiderna, skapa en helhetsbild över dagens trafiksituation och att skapa en attraktivare kollektivtrafik inför det ökade resbehovet. Sweco har beskrivit förutsättningar, formulerat mål, föreslagit förändringar för utveckling av trafikering och linjenät samt genomfört en omfattande ombordundersökning. Resultatet har blivit att resandet med nya linjenätet i Skövde stad har ökat 20 procent efter genomförda förbättringsåtgärder.

transportarkitekten nr 4 2013

0,1 till 2,6 % -2,2 till 0,0 % -7,0 till -2,1 %

I Laxå har befolkningen minskat med bottenrekordet -5,4%.

Sveriges Nya Geografi kan laddas ner från: www.arenaförtillvaxt.com eller www.sweco.se/eurofutures. Karta: Sweco, Källa: scb

UTVECKLING AV STADSTRAFIKen i en växande centralort

2,7 till 13,1%

-5,4 Future Transport lockade 4 000 från 35 länder När Future Transport – den ledande mässan inom transport och logistik i Sverige – slog upp sina dörrar i början av oktober fanns Sweco/Vectura på plats för att diskutera framtidens transportlösningar. Under mässans tre dagar diskuterades bland annat ERTMS, BIM, spårväg, ballastfria spår, kapacitet, samhällsekonomisk analys, utformning av resecentrum, Stockholms infrastruktur och bostadsbyggande fram till år 2070 samt trender inom hållbar samhällsbyggnad i välbesökta och uppskattade miniseminarier. – Vi lade stort fokus på personliga möten under mässan precis som i våra infrastrukturlösningar. I vår monter fanns möjlighet att sätta sig ner i bekväma fåtöljer för att prata med Nordens ledande experter inom transportinfrastruktur och samhällsbyggnad, berättar Catharina Saunders, projektledare för eventet.

Teknik & trender

Citybanan berör rekordmånga

Snart har den sista sprängsalvan ekat ut 30 meter under Vasastan. När Citybanan är klar 2017 får pendeltågen egna spår i en sex kilometer lång tunnel. Odenplan blir vid sidan av Station Stockholm City en av två nya tågstationer i centrala Stockholm. TEXT STIG MEITON ILLUSTRATION Trafikverket/3XN Arkitekter

Citybanan kommer att förändra tågresandet i Stockholm. Pendeltågen får en egen dubbelspårig järnväg vilket fördubblar kapaciteten. Det ger möjlighet till tätare avgångar och ökad punktlighet. Projekteringen av banan har pågått sedan 2006. Nu återstår i huvudsak installationsarbeten på plattformar och schakt. Samtidigt förbereder Trafikverket för spårläggning i tunnlarna. – Trots att det byggts mycket infrastruktur i Stockholm under senare år har inget berört så många människor som detta. Man har sprängt sig fram under kvarter där det bor tiotusentals människor och där det står kyrkor och andra känsliga byggnader, säger Håkan Lundqvist som är uppdragsledare för Sweco. Sweco ingår i ett konsortium med

Grontmij som på uppdrag av Trafikverket svarat för utformningen av den norra delen av Citybanan. Sweco har tagit fram bygghandlingarna för Tomteboda betongtunnel, Vasatunneln, bergtunnel Odenplan samt stomkomplettering vid Odenplan. I uppdraget ingår den nya pendeltågstationen under Odenplan med kraftinstallationer, belysning, ventilation, hissar och rulltrappor.

Massiv insats Stationen vid Odenplan ligger under T-banestationen med många hänsyn till de tekniska installationer som redan finns ovan och under jord. Samtidigt måste en underjordsstation utformas så att människor kan trivas och känna sig trygga. – Nu börjar det plana ut, men det har varit en massiv insats under flera år som

totalt berört omkring 200 medarbetare från Sweco, de flesta projektörer, men också geologer och en rad andra specialistkompetenser, säger Håkan Lundqvist.

Tätare tågtrafik Citybanan kommer att binda ihop Stockholms norra och södra delar på ett nytt sätt. Söder om Station Stockholm City passerar den förbi dagens flaskhals, den så kallade Getingmidjan i en sänktunnel under Riddarfjärden. När fyrspåret på Mälarbanan blir klart några år längre fram ökar också kapaciteten mot de västra delarna av Storstockholm. Efter 2017 blir nuvarande Stockholm Central en renodlad fjärrtågsstation. Det kommer att ge tätare och punktligare tågtrafik i Stockholm, Mälardalen och hela Sverige. transportarkitekten nr 4 2013

Teknik & trender

Slussen – mötesplats i världsklass

Det komplexa och omfattande projektet Slussen har gett Sweco i uppdrag att genomföra en barnkonsekvensanalys. – Det man får fram när man diskuterar trafik och samhällsplanering med barn är ofta modigt, hållbart, framtidsinriktat och radikalt. Dagens barn är också ofta mycket kunniga när det handlar om miljö- och hållbarhetsfrågor, säger Åsa Lindgren, uppdragsledare på Sweco. Hon berättar att en målpunktsanalys, en så kallad observationsstudie, kommer att göras för att se var och hur barn och unga rör sig, med hänsyn till aspekter såsom säkerhet och tillgänglighet. – En analys av Slussen som mötesplats kommer också att göras utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Gymnasieskolor och fritidsgårdar i Gamla stan och Södermalm är

inbjudna för att delta i processen. Rapporten kommer att vara färdig till årsskiftet 2013/14. Dessutom kommer resultatet från arbetsprocessen att finnas med i Slussenprojektets utställningslokal i Stadsmuseet våren 2014.

Tydligare för synskadade En utvecklad typ av tryckknappslåda vid övergångsställen kan ge människor med synnedsättning en säkrare trafikmiljö. På uppdrag av Stockholms stad har Vectura utrett hur funktionerna i tryckknappslådan fungerar för synskadade. Resultatet ska ligga till grund för specialanpassning och justering av funktionerna så att bullerstyrningen fungerar och tic-signalerna uppfattas tydligare, samtidigt som nivån ska vara rimlig i stadsmiljö. Lådan innehåller ett komplext system med mikrofon, högtalare och tickande ljud för att tydliggöra trafiksignaler. – Funktionerna i tryckknappslådan kräver noggranna avvägningar mellan trafikbuller, ljudbilden i korsningen natt och dag samt synskadades behov. Vecturas forskningsbaserade utredningar har varit till stor nytta, säger Marcus Lidhed, vd för Prisma Teknik som utvecklar tryckknappslådan. Prisma Teknik levererar sina produkter över hela världen och har blivit internationellt uppmärksammade bland annat för just sin användning av ljud i tryckknappar.

Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor

59%

59 procent av Sverges totala antal gångolyckor kan kopplas till vinterväghållning.

Vägledning för gångplanering Att gå är det mest grundläggande transportsättet, men gångtrafiken har litet utrymme i dagens trafikplanering. För att få fler personer att färdas oftare till fots – och för att gående ska kunna gå säkert och tryggt året runt – har Vectura har genomfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med Luleå Tekniska Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Trivector Traffic och Thyréns som omfattar fem olika studier. Målet är att bidra till en systematisk förbättring av förutsättningarna för gåendes förflyttningar. I projektet studerades gåendes preferenser avseende trygghet, säkerhet, bekvämlighet, framkomlighet, estetik gällande trafikmiljöer, väderförhållanden, andra trafikanter och belysning. Resultaten från studierna har omvandlats till praktiskt planeringsunderlag, ”Vägledning för gångplanering – så skapas det gångvänliga samhället”, i dialog med trafikplanerare, planarkitekter, folkhälsoplanerare, politiker och andra berörda. Vägledningen kan laddas ner som pdf från Trafikverkets webbutik för publikationer och informationsmaterial.

E 18 Rinkeby – Kista byggs ut

Kartan visar den nya sträckningen av E18 efter ombyggnaden.

transportarkitekten nr 4 2013

E18 från Hjulsta till Kista vid E 4 i nordvästra Stockholm byggs ut till stadsmotorväg. Den dras delvis i samma sträckning som nuvarande länsväg 279 mellan Rinkeby och Kista. I sin helhet ska projektet vara klart 2015, men redan den 22 september 2013 öppnade sträckan Rinkeby–Kista för trafik – som Sweco har projekterat tillsammans med Grontmij. – Uppdraget har omfattat projektering inom många olika områden, bland annat väg och trafik, konstruktion, vägutformning, geoteknik, mark och miljö samt stöd under byggtid, säger Johan Björkman, ombud för Sweco/Grontmij. Genom att bygga om E18 till motorvägsstandard på sträckan Hjulsta–Kista ska trafikkapaciteten öka och den höga olycksfrekvensen reduceras. På hela vägsträckan genomförs en separering av genomfartstrafik och lokaltrafik, vilket bland annat innebär ytterligare körbanor. Projekteringen startade i september 2006.

Ny dansk järnväg ska underlätta för pendlare Den nya dubbelspåriga banan mellan Köpenhamn och Ringsted är en av de riktigt stora järnvägssatsningarna i Danmark i modern tid. Banan byggs för 250 km/h och löser upp en av de värsta flaskhalsarna på Själland. TEXT STIG MEITON FOTO per mikaelsson

program för avvattning av järnvägsområdet, permanent och tillfällig omläggning av vägnätet samt tillfarts- och byggarbetsvägar. – Det är ett stort uppdrag som berör allt ifrån små enskilda vägar till ombyggnader av trafikplatser på motorvägen och anslutning till de nya tågstationerna i Køge och Ringsted, säger Stefan Gustafsson på Sweco.

Järnvägsstråk mot Tyskland KORTfakta om det nya spåret • 60 kilometer dubbelspår • Elektrifiering av den nya linjen • Plattformar på NY Ellebjerg St • Ett ytterligare spår vid Køge St • Spårrenovering på Ringsted St • En ny station (Køge Nord) • En anslutning till Lille Syd

Den 60 kilometer långa sträckan ger både snabba persontransporter och ökad kapacitet för gods. Den nya banan följer Danmarks mest trafikerade motorväg, E 20 över Själland. Restiden från Köpenhamn till Ringsted blir 24 minuter och Odense når man på en timme. I framtiden hoppas man att fler pendlare lockas över till tåget.

Inte plats för fler tåg Idag trängs gods- och persontrafiken väster om Köpenhamn på banan via Roskilde, och där finns inte längre plats för fler tåg. Sweco svarar för all mark- och vägprojektering i anslutning till den nya järnvägen, på uppdrag av Banedanmark och Vejdirektoratet. Uppdraget drivs i ett konsortium tillsammans med Atkins Danmark. I markbyggnadsprojekteringen ingår

Den nya banan blir första delen i ett nytt och betydligt kortare järnvägsstråk över Själland mot Tyskland. 2021 ska den nya fasta förbindelsen under Fehmarn Bält stå klar. Söder om Ringsted bygger Banedanmark också ut kapaciteten på Ringsted – Femerbanan som uppgraderas till 200 km/h för passagerartåg. Satsningen innebär att de viktigaste banorna på Själland elektrifieras. I framtiden kan tåget bli konkurrenskraftigt även på sträckan Köpenhamn – Hamburg. Om järnvägen rustas på tyska sidan kan man nå Nordtysklands största stad på en timme och 40 minuter, vilket gör tåget till ett alternativ även från Skåne. Banan Köpenhamn–Ringsted kostar tio miljarder DKR och står klar 2018. Upprustningen av Ringsted–Femerbanan kostar nio miljarder DKR och färdigställs 2020/2021. transportarkitekten nr 4 2013

Spårvägens återtåg i Helsingborg

Bilden visar hur södra delen av Järnvägsgatan skulle kunna se ut i framtiden. Till höger i förgrunden ser du Campus entré, ett viktigt hållplatsläge för nya moderna spårvagnar som då rullar genom staden.

Helsingborg växer och kuststräckan utmed Öresund är redan ett av de mest tätbefolkade områdena i landet. Det blir allt svårare att klara fler resenärer med buss. Nu planerar Helsingborg för spårvagnar.

Tillsammans med Region Skåne driver Helsingborg, Lund och Malmö projektet Spårvagnar i Skåne, SPIS. Lund ligger längst fram i sin planering och siktar på trafikstart 2017. Men hela satsningen kräver statlig medfinansiering.

TEXT STIG MEITON ILLUSTRATION schönherr/adept foto JENS-CHRISTIAN ANDERSSON

Skåne väntar på sin del

Spårvagnar skulle göra själva staden tätare och mer tillgänglig. En första etapp kan ersätta bussarna på den nuvarande stomlinjen. Den skulle kunna stå klar redan 2022. På längre sikt kan Helsingborg bindas ihop med Höganäs.

Enkelt byta färdsätt – Det går att bygga en väldigt bra spårväg genom Helsingborg. Det är viktigt att kunna lägga fast en korridor så att man kan planera framåt. Vi har löst de knutar som fanns i centrala staden och lagt fram alternativa lösningar för några av delsträckorna, säger Cornelis Harders på Sweco som tagit fram en förstudie på uppdrag av Helsingborgs stad och Höganäs kommun. Förstudien omfattar både en tät stad och en trång kuststräcka med mindre samhällen och känslig natur. – Det här är ett regionalt projekt i och med att också Lund och Malmö planerar transportarkitekten nr 4 2013

för spårvagnar. Vi har jobbat över gränserna på flera sätt och med två kommuner, säger Cornelis. I Helsingborgs stad ska spårvagnarna gå från köpcentret Väla i norr till Ättekulla i söder. Sträckan är 17,5 kilometer. Det ska bli lätt att byta mellan spårvagn, buss, tåg och färja. Kuststräckan upp till Höganäs är en av de pendlingstätaste i Skåne. Förstudien beskriver en spårvagnslinje på 29 kilometer från Ramlösa i söder via Helsingborg C till Höganäs.

– Infrastrukturpropositionen ringar in storstadsområdena som de viktigaste för framtida satsningar. Skåne väntar på sin del och har redan ett färdigt paket för framtidens kollektivtrafik, säger Marcus Horning, projektchef på Spårvagnar i Skåne. I Helsingborg arbetar Sweco sedan tidigare med en mängd olika projekt, bland annat den nya hamnleden. På uppdrag av SPIS formar Vectura det regelverk som ska ligga till grund för projektering av alla teknikområden för spårvägarna i Malmö, Lund och Helsingborg.

»Skåne har redan ett färdigt paket för framtidens kollektivtrafik« /MARCUS HORNING, SPÅRVAGNAR I SKÅNE

Barn är inte små vuxna • När barnen börjar skolan är de motoriskt mogna att färdas i trafiken, men uppfattningsförmågan och bedömningsförmågan utvecklas långsammare. • Barn kan inte göra hastighetseller avståndsbedömningar som vuxna. De ser detaljerna först, sedan helheten. • Barn har snävare synfält än vuxna och är kortare. Därför har de svårare att överblicka trafiken och syns inte själva lika bra som vuxna. • Trafikljus skapar en falsk trygghet. För att göra ett övergångsställe säkrare behövs andra, fartsänkande, åtgärder såsom upphöjningar, busskuddar, avsmalningar, breda refuger och avvikande gatubeläggning.

Barn och unga i samhällsplaneringen Trafikverket, Boverket och sex kommuner har drivit ett projekt för att öka ungas inflytande i samhällsplaneringen. De kommuner som har deltagit i projektet är Borlänge, Göteborg, Hällefors, Trelleborg, Örebro och Östersund. Läs mer på Trafikverket.se

transportarkitekten nr 4 2013

Liten i trafiken Regeringen vill att barnen ska få större inflytande i samhällsplaneringen. För att ta reda på hur detta ska kunna omsättas i praktiken har Trafikverket och Boverket samarbetat med över 1 000 barn och unga i pilotprojektet Barn och unga i samhällsplaneringen. Resultatet har blivit en rapport som överlämnades till infrastrukturministern i januari 2013. TEXT EWA BROBÄCK FOTO Colin Hawkins

När nya bostadsområden och trafiklösningar byggs glöms barnen ofta bort. Var ska de leka? Var ska de äldre barnen hänga med sina kompisar? Hur ska de ta sig till och från skolan och andra viktiga målpunkter? – På 60-, 70- och 80-talen fanns barnperspektivet inbakat i våra styrande plandokument. Då fanns normer och riktlinjer som till exempel reglerade avståndet mellan skolor och bostadsområden. Idag måste planerarna själva ta initiativ till att barnens perspektiv kommer med när de bygger om och bygger nytt. På så sätt har frågan fallit undan i praktiken de senaste årtiondena, menar Thomas Larsson, utredare på Trafikverket som arbetar med barns och funktionshindrades perspektiv i samhällsplaneringen.

Fråga de som vet Sedan den andra september 1990 gäller FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige och speciellt två artiklar i konventionen får betydelse i samhällsplaneringen. Dels artikel tre som handlar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet, dels artikel tolv om att varje barn har rätt att fritt uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. – Självklart kan och ska barn inte fatta beslut, men det är viktigt att vi vuxna skaffar oss kunskap om hur barn tänker, rör sig i och använder sin närmiljö, understryker Thomas. Han berättar om ett arbete med en barnkonsekvensanalys där föräldrarna starkt motsatte sig att den planerade gång- och cykelvägen skulle passera genom en skog där barnen inte hade tillåtelse att vistas. Men när barnen själva började berätta visade det sig att de ofta och gärna vistades där. Cykelbanan kunde byggas och alla blev nöjda med resultatet. transportarkitekten nr 4 2013

– Det är viktigt att planerarna frågar sig vilken information de har – och vem de har fått den ifrån, menar Thomas.

Inga överklaganden Det viktigaste är att barnperspektivet över huvud taget kommer med i planeringen – och att det kommer med i tidiga skeden. Framför allt leder dialog med barn och unga till bättre beslutsunderlag. – Jag har arbetat med barnkonsekvensanalyser i projekt där samrådsprocessen har gått snabbt och enkelt – helt utan överklaganden – eftersom man har lagt tid och kraft på arbetet i de tidiga skedena. Andra vinster med att få med barnets perspektiv när nya områden och ny infrastruktur planeras eller byggs om, är att barnen inte behöver skjutsas till olika aktiviteter om det är ofarligt och enkelt att förflytta sig mellan hemmet och viktiga målpunkter. Att barn kan leka och vistas ute under trygga former är också är en viktig folkhälsofråga.

Samla och sprida kunskap Ett resultat av ett pilotprojekt som Boverket och Trafikverket och genomförde med skolklasser i sex kommuner under 20112012, är den dokumentation som nu finns tillgänglig på Trafikverkets webbplats. – Vi förväntar oss att de sex kommuner som medverkade ska kunna fungera som regionala inspiratörer och erfarenhetsspridare och att vi ska kunna bygga nätverk, som vill driva och hålla liv i de här frågorna. Thomas berättar att projektet bland annat har resulterat i ny kunskap om hur barn tänker och hur man kan arbeta med barn. – Arbetet har redan gett nya infallsvinklar för andra planeringsprojekt där barn och unga får möjlighet att komma till tals.

Barnkonsekvensanalyser, BKA Barnkonsekvensanalyser är en metod för att på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av ett beslut och pröva och beskriva vika åtgärder och utformningar som är de bästa för barn. Exempel på BKA av Vectura: Malmtransporter Kaunisvaara–Sahavaara Trafikverket förbättrar vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara för att den ska fungera för transporter mellan gruvan och järnvägen. Vägen går genom ett flertal tätorter och småorter. Barn och unga har varit delaktiga i arbetet med BKA i förstudierna. Återkoppling till medverkande barn i projekteringsskedet. Status: Förstudier avslutade, nu projekteringsskede med återkoppling. Förstudie väg 321 delen E 45–Månsåsen Barnkonsekvensanalys på sträckan SvenstavikHoverberg gjordes som en del av förstudien för att lyfta behov av gång- och cykelåtgärder. Nya fakta om väg 321 på sträckan mellan E 45 till Hoverberg har framkommit när barnen fått vara delaktiga i projektet och förmedla sin kunskap om utemiljön. Barn och unga på Svenstavik skola deltog i fokusgruppintervjuer. Status: Avslutad 2012. Vägplan E4 Ullånger–Docksta Mötesseparering av E 4 samt gång och cykelväg för att gynna det rörliga friluftslivet. I dialoger med barnen har de informerats om projektet och de har fått ställa frågor. Barnen har sedan fått rita på kartor hur de rör sig i området på väg till skolan och på fritiden. De har fått berätta om de upplever att det finns farliga platser. De har även fått beskriva vad de skulle tycka om en gång- och cykelväg byggs längs E 4. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i förstudien och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats från andra källor. Status: Förstudie avslutad, återkoppling i projekteringsskede utförd.

TVEM pekar ut för Malmbanan

Malmtåg, persontåg och godståg kör på den 50 mil långa, enkelspåriga Malmbanan mellan Boden och Riksgränsen, vidare till Narvik i Norge.

transportarkitekten nr 4 2013

färdriktningen Den planerade utbyggnadstakten för Malmbanan är inte tillräcklig. Cirka 300–400 miljoner kronor saknas för att nödvändiga nya banavsnitt ska kunna byggas. Olov Lindfeldt på Vectura, upphovsmannen bakom det uppskattade analysverktyget TVEM*, arbetar med att beräkna i vilken ordning de nya dubbelspåren bör prioriteras och byggas. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LARS DAHLSTRÖM OCH FREDRIK ALM

Hela regionen norra Sverige och norra Norge står inför en stor expansion. Optimismen och framtidstron är stor i gruv- och turismnäringen. Målet att fördubbla omsättningen inom turismnäringen till 2020 kräver god infrastruktur, dessutom beräknas malmtransporterna på sträckan Luleå–Riksgränsen öka med över 80 procent mellan 2010 och 2020. Enligt Trafikverket kommer endast 75 procent av den efterfrågade trafiken att kunna köras på Malmbanan 2020. Till detta kommer den planerade ökningen av persontrafiken mellan Luleå och Kiruna. – De 800 miljoner som regeringen har anslagit till Malmbanan i förra årets tillväxtpaket kommer inte att räcka hela vägen, säger Olov Lindfeldt, teknikchef för kapacitet och tågtrafikplanering på Vectura.

Omfattande investeringar I en rapport från Trafikverket och en rad andra aktörer i norra Sverige (Åtgärdsval kapacitetsåtgärder Malmbanan och Ofotbanen, 2013) beskrivs problematiken, bland annat sägs att transportbehoven i regionens små och medelstora företag till viss del är dolda, eftersom ”det inte är någon idé att flytta över godstransporterna från exempelvis väg till järnväg då det redan nu är fullt på spåren”. – Omfattande investeringar är nödvändiga och dubbelspårsutbyggnad på norra omloppet mellan Narvik och Kiruna är den åtgärd som bäst uppfyller de mål som är satta för projektet på sträckan, säger Olov. Ett stort bekymmer är alltså Malmbanans låga punktlighet för godstrafiken. Framförallt är det ett högt kapacitetsutnyttjande av banan som gör den känslig för störningar. Av samma anledning är det också svårt att skapa utrymme för förebyggande underhållsarbeten. – Den långsiktiga lösningen för att öka transportarkitekten nr 4 2013

kapaciteten och samtidigt minska res- och transporttiderna är en successiv dubbelspårsutbyggnad. Det gör också att systemet blir mer robust, säger Olov Lindfeldt.

TVEM fångar verkligheten Eftersom det inte finns resurser att bygga om och bygga till hela banan samtidigt, har Vectura fått i uppdrag att beräkna var det blir enklast och billigast att börja bygga dubbelspår. Arbetet är en del i en fördjupad åtgärdsvalsanalys där fem olika konsultbolag arbetar tillsammans. Vecturas analys tar sin utgångspunkt i en uppdelning av banan i tolv delsträckor och en kapacitetsbestämning av de tusentals tänkbara varianter av enkel- och dubbelspårssträckor som dessa skapar. Själva kapacitetsanalysen görs genom automatisk tidtabellskonstruktion i verktyget TVEM. – Tidtabellskonstruktion är en mycket lämplig metod eftersom den fångar de komplicerade beroendena mellan infrastruktur och trafik på ett bra sätt, förklarar Olov. Utvärderingen bygger också på de uppskattade anläggningskostnaderna för de tolv delsträckorna. Genom att kombinera dessa med resultaten från kapacitetsanalysen kan olika utbyggnadssekvenser ställas mot varandra. – TVEM är ett helt unikt och mycket uppskattat verktyg. Det ger ett brett beslutsunderlag och fångar verkligheten på ett mycket bra sätt. Verktyget har redan dokumenterats i sex vetenskapliga artiklar och presenterats på olika konferenser runt om i världen. – I november berättade jag hur enkelspåriga järnvägar kan anpassas för att

klara godståg som är längre än mötesstationerna i samband med World Congress of Railway Research i Sydney. Där är intresset stort, eftersom de har många och långa godståg i Australien, säger Olov. Malmbanans betydelse Malmbanan är viktig för basindustrin i norra Sverige och en av de mest lönsamma järnvägssträckorna i Europa. Malmen som fraktas på sträckan har bidragit till att finansiera stora infrastruktursatsningar i Sverige. Men signalställverken på Malmbanan är gamla och har många brister, vilket gör att det är svårt att garantera driften.

Användningsområden TVEM • Stationsplacering på nya enkelspår. • Placering och utformning av nya stationer längs befintliga banor. • Placering och utformning av partiella dubbelspår. • Tidtabellsplanering för befintliga och planerade banor. • Analys av flaskhalsar. • Underlag för samhällsekonomiska bedömningar (kapacitets- och restidsvärden). Styrkor och svagheter med TVEM Realistiskt verktyg med hög noggrannhet. Snabbt och enkelt att undersöka ett stort antal olika alternativ, enklare än simulering. TVEM är mer komplext än UIC-metoden men utvärderar ännu inte störningar. Utredningar där TVEM använts • Västra stambanan Göteborg – Hallsberg • Södra stambanan Katrineholm – Malmö • Bergslagsbanan Falun – Borlänge • ELVIS – Långa tåg Gävle – Malmö • Ostkustbanan Gävle – Sundsvall * Timetable Variant Evalutation Model

Teknik & trender

Annedal – från industriområde till en attraktiv stadsdel

Årets transportlösning 2013 Eskilstuna kombiterminal utsågs till ”Årets transportlösning 2013” i samband med branschmässan Transport och Logistik i Göteborg i maj i år. Kombiterminalen möjliggör omlastning av gods mellan järnväg och lastbil och tvärtom. Vectura har haft helhetsansvaret för tekniska riktlinjer och projekteringen vid utbyggnaden. I uppdraget ingick bygghandlingar för geoteknik, mark och banunderbyggnad samt förfrågningsunderlag och bygghandlingar för järnvägsteknikerna bana, el, signal och tele.

Motivering till vinsten: Eskilstuna Kombiterminal har i konkurrens med ett antal terminaler i Mälardalen utvecklats till en av Sveriges mest kundvänliga och kostnadseffektiva terminaler. Terminalen har två anslutningar till Svealandsbanan för att godståg snabbt ska kunna ankomma och avgå. Eskilstuna Kombiterminal har en kapacitet på 300 000 TEU/år och har haft en genomsnittlig volymökning på 10 procent per år från 2009-2012. Kombiterminalen har ett välutvecklat samarbete med det regionala näringslivet och skolvärlden med exempelvis en yrkeshögskoleutbildning inom logistik.

Annedal är ett helt nytt bostadsområde i västra Stockholm, mellan Solvalla och Sundbybergs centrum. Området, som beräknas stå klart under 2016, kommer att innehålla cirka 2 600 lägenheter. Till området har även nya på- och avfarter från Ulvsundavägen skapats. Sweco har varit delaktig i att ta fram systemhandling och bygghandling inom gatuprojektering, geoteknik och ledningssamordning. – I många etapper har vi samarbetat med Vectura, säger Maria Råberg, projektledarstöd projekteringsledare på Sweco. I projektet har Sweco haft ett nära samarbete mellan projektering och byggledning liksom Trafikkontorets teknik- och driftsansvariga. – Uppdraget ställer stora krav på samordning, kommunikation och planering. Utöver detta uppdrag har Sweco haft ett flertal uppdrag i Annedal sedan 2006, bland annat som projektledarstöd i tidiga skeden, byggledare samt framtagning av genomförandeavtal.

Åsas nya station Samhället Åsa har fått en ny regiontågstation för att minska restiderna till bland annat Kungsbacka och Göteborg. Den extremt korta projekteringstiden ställde höga krav på samarbetet mellan projektören och Trafikverket. Över 60 medarbetare från Sweco – arkitekter, konstruktörer, miljö- och installationsspecialister, markprojektörer och geotekniker har varit delaktiga i projekteringen.

Supersnabbtåg till Danmark I Danmarks nya tågplan, som gäller fram till år 2025, ingår ”supersnabbtåg”. I stora drag planeras tre nya linjer där tågen ska trafikera tio av de största städerna och ge nio miljarder färre timmar i restid per år. Målet med planen är att öka resandet med kollektivtrafik och få större arbetsmarknadsregioner.

Resor med cykel ska utgöra minst 20 procent av alla huvudresor i stockholmsregionen år 2030.

20%

Ökad arbetspendling på cykel i Stockholm Två tredjedelar av arbetspendlarna i Stockholms län har mindre än fjorton kilometer till jobbet – betydligt fler arbetsrelaterade resor skulle alltså kunna göras på cykel om det fanns en bra och funktionell cykelinfrastruktur. I arbetet med att ta fram Stockholms läns nya regionala cykelplan har Sweco genomfört en omfattande inventering och genomlysning av cykelvägnätet i Stockholms län. – Fokus har legat på arbetspendling och på hur cykelns konkurrenskraft ska kunna öka i jämförelse med andra transportslag, säger Krister Isaksson, Sweco som varit expertstöd i processen. En pendlingsanalys har genomförts där förvärvsarbetandes bostadsoch arbetsadress i länet har kartlagts för att belysa pendlingspotentialen. – Dessutom har en samhällsekonomisk analys gjorts av de investeringar som vi har föreslagit.

transportarkitekten nr 4 2013

Teknik & trender

Klum och Billgren lyfter tunnlarna När Norra länken börjar öppnas för trafik i slutet av 2014 sker det ett år före utsatt tid. De stora trafikströmmarna i Stockholms norra del flyttar ned i tunnlar under Norrtull och Roslagstull. Där nere får bilisterna ändå en glimt av Nationalstadsparken. TEXT STIG MEITON ILLUSTRATION SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TRAFIKVERKET

Sweco har tillsammans med Grontmij projekterat de tre största delprojekten med över 10 kilometer tunnel – från Norrtull, det känsliga området vid Bellevue och vidare under Roslagstull med förgreningarna mot Frescati och Värtan. Att Norra länken kan öppnas ett år i förväg ger en samhällsvinst på 200 miljoner kronor. Sweco har engagerat medarbetare i en lång rad kompetensområden. Projektet har pågått i tio år. Ingvar Bengtsson är en av flera som varit uppdragsledare i de olika delprojekten. De första sex åren ledde han arbetet med det stora systemet av vägtunnlar. 70 år fyllda följer han projektet in i mål. Nu arbetar väg- och vattenbyggaren med gestaltningen av tunnlarna. – Det är också väldigt roligt, fascinerande – och annorlunda. Min uppgift är

att överföra konstnärernas idéer till något som är tekniskt genomförbart. Det är ett jobb som inte följer några vanliga normer, jag har till och med konsulterat neurologer på Sahlgrenska sjukhuset för att lösa en viktig detaljfråga. Och båtbyggare, berättar Ingvar Bengtsson. Sex trafikplatser under jord utsmyckas med teman som påminner om Nationalstadsparken ovanför; Ängen, Vassen, Vatten, Skogen, Vinter och Öppna landskap. En väsentlig del består av smala skärmar som sitter utmed tunnelväggarna, de sitter åtskilda, men ögat läser ihop dem till en enda bild. – Vi blev tvungna om att försäkra oss om att lösningen inte kan utlösa epilepsi hos någon som kör förbi. Grundidén till utsmyckningen har formulerats av skulptör Pål Svensson tillsammans

NORRA LÄNKEN

ESSINGELEDEN

SÖDRA LÄNKEN

med arkitekt Per-Göran Hillinge. Naturfotografen Mattias Klum har tagit bilderna i Nationalstadsparken och konstnären Ernst Billgren, scenografen och kostymtecknaren Ann-Margret Fyregård samt Pål Svensson medverkar med olika verk.

Tunnel Ytläge Eugeniatunneln Planerad bebyggelse Hagastaden Planerad bebyggelse Norra Djurgårdsstaden

Kartor: http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E20-norra-lanken/Om_projektet/ transportarkitekten nr 4 2013

Teknik & trender

Vectura och Sweco Beyond Skiing Founders Skid-VM 2015 lockar världseliten inom längdskidor, backhoppning och nordisk kombination till Falun för att göra upp om hela 21 guldmedaljer. Tillgänglighet, logistik, effektiva transportlösningar och hållbart samhällsbyggande är avgörande för ett lyckat genomförande. Vectura och Sweco har tecknat avtal om sponsorskap med Beyond Skiing 2015 Foundation.

Borås vill bli hållbar kretsloppsstad Borås ska bli en fossilbränslefri stad. Borås Energi och Miljö har antagit utmaningen och bolaget arbetar nu för att ersätta fossil uppvärmning, öka andelen fossilfria fordonsbränslen, producera mer förnyelsebar el samt att spara energi i egna anläggningar och hos kunderna. Ett led i arbetet är planeringen inför ett helt nytt Energi- och Miljöcenter. Anläggningen ska omfatta ett nytt kraftvärmeverk, nytt avloppsreningsverk, ny biogasanläggning samt förnyat tillstånd för befintlig avfallsanläggning och befintlig biogasanläggning. Inom Energi- och Miljöcentret ska forskning, högskolor och allmänhet få tillgång till verksamheten. I den första fasen – i väntan på vårens investeringsbeslut och tillstånd från Miljödomstolen, som beräknas komma i december 2013 – har Sweco bland annat arbetat med förstudier, förprojektering och miljötillstånd. – Vi har även beställarrollsansvar för projektledning av byggkonstruktioner och infrastruktur samt planering och dokumentation i projektet, berättar Magnus Olsson på Sweco i Göteborg.

2015

...är året som Skid-VM kommer till Falun.

Flodpärlmusslans hemkomst Ihållande regn och höga vattenflöden hösten 2011 ledde till att vägbankens sidor försvagades och att vattenmassorna drog med sig en bro – samt stora mängder sediment och fyllnadsmassor – nedströms broläget på väg 664 norr om Älvsbyn. I samma veva förstördes bland annat en flodpärlmusslelokal när materialet sedimenterade och stora mängder grus och slam la sig på botten av den gamla bäcken och i ravinen. Efter raset fanns ingen bäckfåra kvar. På så kort tid som ett år har Vectura och Trafikverket arbetat

med att få en ny bro på plats och att återställa en utterpassage samt möjligheterna för öringens vandring – och därmed också flodpärlmusslans förutsättningar att etablera sig i Kisån. Redan under 2012 noterades utterspillning under den nya bron. – Och i samband med en återinventering i september i år upptäckte Trafikverket att den fridlysta flodpärlmusslan har hittat tillbaka till det vattendrag som vi har restaurerat, berättar en glad Stig Sörlin, miljöstrateg på Vectura.

Bästa vägen för vindkraftverk SCA, som är Europas största privata skogsägare, har inventerat hela sitt markinnehav för att identifiera lämpliga områden för vindkraftproduktion. Inventeringen har visat att det finns ett flertal lämpliga områden för vindkraft på SCA-ägd mark. Samtidigt önskar Trafikverket att transporter av vindkraftverk på väg ska köras på så korta sträckor som möjligt – man har en gräns på 35 mil som helst inte bör överskridas. På uppdrag av SCA Energy har

Vectura levererat ett antal accesstudier och transportanalyser för vindkraftparker i Västernorrland. Lämpliga hamnar och allmänna vägar till de planerade vindkraftparkerna har identifierats. – Våra analyser tittar på logistiken till vindkraftparkerna, samt inne i parkerna, och de visar bland annat vilka vägar som behöver förstärkas och var det eventuellt behöver byggas nytt, säger Fredrik Andersson, uppdragsledare på Vectura.

transportarkitekten nr 4 2013

Teknik & trender

Skeppsbron blir en spännande mötesplats

Sweco arbetar med omdaningen av området kring Skeppsbron, som ska bli Göteborgs nya och spännande mötesplats. Från älven får staden ett nytt ansikte mot vattnet med de nya byggnaderna på Skeppsbron. Arbetena sker på uppdrag av Göteborgs stads trafikkontor samt Älvstranden Utvecklings AB.   – Vi har arbetat med utredningar, stöd för detaljplaneprocessen, järnvägsplan för spårväg, miljödomsansökan och projektering av kajer, gator, spårväg, ledningar samt ny terminalbyggnad, berättar Andreas Planthaber uppdragsledare på Sweco. Swecos industrikonsulter har anlitats för utredning och

projektering av ledningar i mark för fjärrvärme, fjärrkyla och gas, eftersom många äldre ledningar kommer att behöva flyttas för att ge plats för spårvagnar och smalare gator.  – Skeppsbroprojektet innehåller stora tekniska utmaningar på en relativt liten yta. Därför krävs bred teknisk kompetens för uppdraget, säger Andreas Planthaber.  Området är tekniktätt med underjordiska anläggningar, det ligger nära älven och nära kajkonstruktioner. Göteborgsleran gör också arbetet mer komplicerat. Hela området ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård, bland

annat innefattande delar av Göteborgs gamla befästningsmurar. Spårvägen beräknas tas i drift år 2015 och några år därefter väntas inflyttning i de nybyggda kvarteren.  – Allt från arkitekter till miljökonsulter och specialister på infrastruktur och installationsteknik är inblandade i uppdraget. Illustration: Sweco

28 stycken cykelmotorvägar planeras i Danmark.

Motorvägar för cyklister på frammarsch i Europa Cykelmotorvägar, ett nytt transportexperiment, sprids snabbt i hela EU, särskilt i Danmark, Tyskland, Sverige och Storbritannien. I en förort till Köpenhamn, inleddes ett cykelmotorvägsprojekt i april förra året och det har visat sig vara en hit för stadens pendlare. Myndigheterna planerar att öppna totalt 28 cykelmotorvägar. Florinda Boschetti, projektledare på ”Polis” – ett nätverk som består av europeiska städer och regioner som främjar hållbar rörlighet – menar att städerna sänder ett tydligt budskap. – Cykelmotorvägarna flyttar en del investeringar från bilcentrerade politik till förmån för miljö- och cykelvänlig politik. Det är ett gott tecken, särskilt i tider av kris. Förutom Köpenhamn, har också Berlin lanserat 12 cykelmotorvägar. London förbereder sig för att införa samma antal och Sveriges trafikhuvudmän har godkänt en fyrfilig cykelmotorväg mellan Malmö och Lund.

Hög livskvalitet bland äldre cyklister Cykling är något mycket positivt för äldre personer och de äldre förknippar cyklingen med mer positiva värden än med olyckor och att det skulle vara farligt att cykla. – Äldre har också själva många idéer om vad som behöver göras för att deras cykling ska vara säker, säger Jenny Rosenkvist på Vectura, en av författarna bakom rapporten Äldre som cyklister som gjorts av Vectura i samarbete med Lunds Tekniska Högskola. Tre delstudier genomfördes; en kvantitativ enkätundersökning bland personer som är 65 år och äldre, fokusgruppsintervjuer med äldre cyklister och analys av transportarkitekten nr 4 2013

olycksstatistik från STRADA. Syftet har varit att ta reda på hur äldre personer ser på cykeln och vilka möjligheter cykeln ger, vad som får en äldre person att sluta cykla och vilken påverkan det får samt hur olycksbilden och hjälmanvändningen ser ut bland äldre personer. – Det som får äldre personer att sluta cykla är den egna hälsan, men också trafikmiljön. Mycket handlar om andra trafikanters beteende, säger Jenny. – Svaren från de olika tre olika delstudierna är likartade och stärker varandra, understryker hon. Studien genomfördes i Malmö.

Ledare med fokus på mjuka värden Uppdragsledarens roll blir alltmer komplex och mångfacetterad. Därför får ett sextiotal medarbetare chansen att växa i sin yrkesroll – men också som människor och ledare – i ett unikt och omfattande utbildningsprogram, specialutformat för Vecturas uppdragsledare. TEXT EWA BROBÄCK

Vecturas uppdragsledare ställs inför många och skiftande utmaningar; från att planera och hålla koll på budgetar och tidplaner till att hantera medarbetares och kunders frågor, feedback – och känslor. Historiskt har det oftast varit linjecheferna som gnuggats i ledarskapets svåra konst, men nu har Vectura beslutat att också satsa ordentligt på sina uppdragsledare för att kunna möta det allt större behovet av helgjutna ledare.

Totalentreprenad höjer kraven – Eftersom Trafikverket alltmer kommer att ta en renodlad beställarroll och köpa totalentreprenader, blir det ett ännu tydligare ansvar för oss att hålla ihop projekteringen och att få kommunikation mellan produktion och projektering att fungera, säger Maria Mellberg, uppdragschef på Vectura och en av de ansvariga bakom utbildningssatsningen. Utvecklingen går också i allt större utsträckning mot multidisciplinära uppdrag där alltfler specialkompetenser ingår. Uppdragsledarna behöver därför vara skickliga organisatörer, samtidigt som de måste kunna hantera människor med olika kunskap och kompetensbakgrund. – Linjechefen har ofta tid på sig att bygga sitt lag, men en uppdragsledare får bara en chans; medarbetare som kanske aldrig har arbetat tillsammans tidigare måste blixtsnabbt svetsas ihop till ett lag och leverera med kvalitet enligt tidplan, fortsätter hon. I det utbildningsprogram som har specialdesignats för Vecturas uppdragsledare har

teori och träning kopplats ihop för att skapa stark utveckling i ledarskapet.

Ökad proaktivitet Med utgångspunkt i uppdragsledarnas individuella målsättningar har de fått möjlighet att öka sin proaktivitet och bygga partnerskap, både genom träning i utvecklingsgruppen och ute i sina konkreta projekt. – Vi har också haft löpande individuella samtal med våra närmaste chefer, berättar uppdragsledaren Leif Strenge som nyligen har avslutat utbildningsprogrammet. De ord som Leif och uppdragsledaren Karin Ahlbom oftast återkommer till under samtalets gång är ”tydlighet” och ”missförstånd”. Otydlighet, oavsiktlig och omedveten, leder till olika slags missförstånd, vilket kan försena och fördyra uppdragen. Men för att kunna leda andra måste man kunna leda sig själv, och det är framför allt det som Vecturas uppdragsledarutbildning har handlat om.

Verktyg och tydlighet – Jag har fått ett antal verktyg som jag kan använda mig av ute i mina projekt, till exempel att identifiera vad det är som kan gå snett i kommunikationen och varför. Jag har fått verktyg som kommer att hjälpa mig att angripa och reda ut problem. Men det viktigaste är självklart tydligheten initialt, att undvika att missförstånd uppstår över huvud taget, säger Karin. Leif betonar att upplägget skapar förutsättningar för beteendeförändringar. Det ambitiösa utbildningsprogrammet, som har

pågått i sex månader, har gett så mycket mer än de motivationshöjande kickar som man kan få efter en inspirerande kurs på några dagar. – Förutom uppföljningssamtalen med våra chefer har vi också tilldelats lärpartners som vi har träffat mellan kurstillfällena, säger han och tillägger: – En tydlig effekt är att jag har blivit bättre på att lyssna. Jag låter de som ingår i mina projektgrupper få mer utrymme att utveckla sina synpunkter, vilket gör att vi blir tydligare mot varandra.

Sammansvetsade team Utbildningsprogrammet för uppdragsledare har innehållit fyra delmoment; organisationslabbet ”Se sammanhanget” som handlar om att synliggöra vikten av partnerskap i hela organisationen. ”Effektiva grupper” har handlat om att tydliggöra uppdrag och att bygga relationer. I delmomentet ”Klart ledarskap” har deltagarna fått träna färdigheter för att frigöra potentialen hos andra genom att leda sig själva och andra. I utbildningsprogrammet har deltagarna även genomfört individuella samtal med varandra och sin närmaste chef utifrån sina egna målsättningar. – Det här är den bästa utbildning jag har gått någonsin. Jag har blivit en lugnare och tydligare ledare. Mindre rädd för konflikter och utmanande samtal. Vi har fått utmana oss själva och vi har lärt oss att skapa skickligare och mer sammansvetsade team, säger Karin. transportarkitekten nr 4 2013

»Linjechefen har ofta tid på sig att bygga sitt lag, men en uppdragsledare får bara en chans« /MARIA MELLBERG, UPPDRAGSCHEF PÅ VECTURA

transportarkitekten nr 4 2013

Nu växlar järnvägen upp Systemet som styr trafiken på järnväg är komplext. Allt hänger ihop – från trafikledningscentraler till signalställverk, signaler och växlar – och ombordsystem på loken. Det ska vara absolut säkert och samtidigt fritt från störningar. TEXT STIG MEITON FOTO LARS DAHLSTRÖm

De närmaste åren kommer tekniken kring trafikstyrning att uppgraderas i snabb takt, i Sverige, Norge och Danmark. Det nya europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS börjar rullas ut på allvar. Med det följer att en lång rad äldre signalställverk byts ut mot moderna datorställverk. ERTMS ersätter det nuvarande ATCsystemet. Enkelt uttryckt styr och övervakar systemet tågen utmed banan. Den mest grundläggande delen i trafikstyrningen är ställverken som låser tågvägarna. Först när en tågväg är kontrollerad och låst kan ett tåg få körsignal. Med ERTMS försvinner de yttre signalerna efter spåret. Lokföraren får sin körinformation på en skärm i hytten. Tekniken förnyas, men principerna för trafikstyrning är desamma. I Sverige finns över 700 signalställverk. På några små banor finns fortfarande ett fåtal robusta mekaniska ställverk som togs i drift redan på 1920-talet. Men nu gör en ny generation datorställverk entré.

Göteborg får nyaste tekniken Vid Göteborgs Central pågår inkopplingen av den allra senaste tekniken, ett datorställverk 95. Att koppla in ett ställverk för alla bandelar i och runt Göteborg är ett omfattande och komplicerat arbete som görs stegvis fram till 2015. Varje inkoppling sker under några få intensiva nätter efter omfattande förberedelser med granskning och

tester, så kallad ibruktagandebesiktning. Sommaren 2014 genomför Vectura ytterligare en inkoppling vid det nya ställverket i Göteborg. – Vi har en unik kombination av djup och bred kompetens inom allt som rör trafikstyrning. Vectura täcker in i stort sett alla typer av trafikala utmaningar och tekniska lösningar. Vi har spetskunskap i alla system som finns i Sverige – från de mer ålderstigna till det allra senaste inom ERTMS, säger Jan Thulin, vvd på Vectura.

läggningar har vi lärt oss den nya tekniken från grunden och hur man projekterar ERTMS på det mest effektiva sättet, säger Ulf Eriksson, teknikchef för Trafikstyrning på Vectura. I ett utvecklingsprojekt ingår alltid att identifiera brister och rätta till dem, konstaterar han. – Det är alla medvetna om, och det har gett värdefull erfarenhet. Sedan ligger det i sakens natur att man gärna underskattar tidsaspekten, säger Ulf Eriksson.

ERTMS i Norden idag

Specialister på trafikstyrning

Snart installeras ERTMS hela vägen från Stockholm till Malmö samt på bandelarna Katrineholm–Hallsberg–Mjölby. Den första delsträckan ska vara klar 2017. Danmark planerar att i snabb takt bygga ut ERTMS på samtliga banor med fjärrtågstrafik. I Norge inleds nu provdriften på Östfoldbanan som är landets pilotbana där Vectura varit engagerat i alla steg av järnvägsprojektet. I Sverige finns idag fyra banor med ERTMS: Västerdalsbanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Haparandabanan. I jämförelse med den stora installation som snart inleds, handlar det om pilotprojekt. Systemet har anpassats för svenskt bruk utifrån en kravspecifikation från Trafikverket. Vectura har utfört projekteringen för flera av banorna. – Genom att vi varit med på samtliga an-

I nästa fas sker installationen på banor som går med full trafik. För att störa så lite som möjligt krävs en systematiserad metod. Förberedda moduler byts under korta intervaller när trafiken är avstängd. När Vectura nu går samman med Sweco stärks hela teknikområdet ytterligare; både kompetensmässigt och i bredd. Den nya organisationen får cirka 180 konsulter specialiserade på trafikstyrning. I Sverige är Trafikverket nästan alltid slutkund, även när Vectura arbetar som underleverantör till systemleverantörer och entreprenörer. – Vi har nu spetskompetens i alla skeden från tidiga kapacitetsstudier till expertis i drift- och underhållsfrågor. Nu kan vi genomföra riktigt stora projekt och åta oss komplexa utmaningar både inom och utanför Sveriges gränser, avslutar Jan.

transportarkitekten nr 4 2013

Snart installeras ERTMS hela vägen från Stockholm till Malmö samt på bandelarna Katrineholm–Hallsberg– Mjölby. Den första delsträckan ska vara klar 2017.

VECTURAS ERBJUDANDEN INOM TRAFIKSTYRNING Trafikstyrning är ett stort område som omgärdas av rigorösa säkerhetsregler. Här är exempel på tjänster som Vectura erbjuder: Projektering ATC och ERTMS, alla typer av signalställverk, fjärrstyrningssystem, linjeblockering, vägskydd med mera. Vectura har utvecklat metoder och verktyg inom detta område. Säkerhetsgranskning Granskning av ritningar och dokument för att säkerställa att en anläggning är rätt utförd. Ibruktagandebesiktning Innefattar alla de tester av anläggningen och granskningar av dokument som genomförs innan en signalanläggning tas i bruk. Vectura har möjlighet att utföra tester i egen laboratoriemiljö. Teknisk säkerhetsstyrning Omfattar hela processen från att man börjar projektera en ny anläggning tills den tas i bruk med bedömning av att alla krav uppfylls. Här ingår både säkerhetsgranskning och ibruktagandebesiktning. Utvecklingsarbete Både för nya tekniska system och befintliga. Normer och standarder Bereda innehåll i och utforma krav- och rådsdokument inom området trafikstyrning på Trafikverkets uppdrag. Kapacitetsutredningar Från utredningar av kapaciteten i stora flöden i järnvägens korridorer till hur man utformar signalställverk och placerar tavlor och signaler. transportarkitekten nr 4 2013

PORTRÄTTET

Bor: Frösön Familj: Fru och två barn. Bästa egenskap: Vi lever i ett enormt informationsbrus – jag är analytisk och strukturerad och bra på att se trender. Blir glad av: Mina barn. Blir besviken på: Vårt tröga samhällssystem och vår oförmåga att ställa om till mer hållbara lösningar. Vi har redan de tekniska lösningar som behövs, men samhället är översystematiserat – när det handlar om processer och hur lagstiftningen ser ut. Skulle vilja kunna: Jag reser mycket och skulle gärna vilja kunna tala fler språk. Tänk att kunna kinesiska eller japanska! Språk är nyckeln till andra kulturer. Drömyrke när jag var 10 år: Slalomproffs – Ingemar Stenmark var idolen!

Andreas Gyllenhammar Hållbar utveckling är ett centralt perspektiv i Swecos alla tjänster – företaget ser ständigt nya affärsmöjligheter inom detta område. Hållbarhetschefen Andreas Gyllenhammars viktigaste arbetsuppgifter handlar därför om att utveckla nya affärer och att samordna och säkerställa Sweco-medarbetarnas kunskapsutveckling inom hållbarhetsområdet. BERÄTTAT FÖR EWA BROBÄCK FOTO sweco

weco arbetar med uppdrag som handlar om allt från att elektrifiera Afrika till att skydda svenska städer mot klimatförändringar. Hela tiden finns hållbarhetsfrågorna med på många olika sätt, som drivkraft eller som underlag till tekniklösningar. Att vi kan erbjuda kvalificerade tjänster inom ett så brett spann som miljö, arkitektur, infrastruktur och samhällsanalys är en unik kombination.

En trend och tendens som jag ser inom samhällsbyggnad handlar framför allt om att vi kommer att börja använda IT i allt större utsträckning. Men trots att Sverige är en IT-mogen nation, vi har välstånd och många har smarta telefoner, ligger USA och vissa asiatiska länder långt före oss i många avseenden. En av anledningarna till att vi har hamnat på efterkälken handlar om att svenska myndigheter och offentliga aktörer har varit försiktransportarkitekten nr 4 2013

kåseriet

Maria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av Transportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

tiga med att släppa sina data fria. Nu håller detta på att ändras. Vi kan ta SMHI som exempel, som har legat ett par år efter sin norska motsvarighet, men som nu börjar släppa på sina data. I somras frisläpptes havsdata, nu under hösten kommer hydrologin och från och med januari 2014 ska väderdata finnas fritt tillgängligt. Den här trenden betyder att nya smarta tjänster kommer att kunna utvecklas, som i förlängningen kommer att leda till att vi kan skapa smartare system och hushålla bättre med våra resurser.

e stora tekniksprång som ligger framför oss kommer också att innebära att när vi designar och bygger hus kommer vi att kunna koppla ihop viktiga system som el, VA, värme och larm. Exempelvis: Om ett hus börjar brinna kan man stänga ner vissa system samtidigt som andra funktioner aktiveras – för att förhindra att elden sprids och för att informera på ett bättre sätt. På samma sätt kommer vi också att kunna arbeta på samhällsnivå. I en framtid där elpriserna varierar mycket mer än idag kommer det att finnas stora pengar att spara – för enskilda, företag och andra organisationer – på smarta system som gör att energikrävande maskiner körs på tidspunkter då elen är billig.

i kommer också att få se allt fler IT-lösningar i infrastrukturen. Det är dyrt att bygga nytt och bygga om, men vi kan styra och använda den befintliga infrastrukturen bättre. Sensorer som kommunicerar med varandra över systemgränser är det som förändrar möjligheterna. Gemensamt nyttjande av resurser (collaborative consumption) är en trend som börjat påverka trafiklösningar. På hyrbilsmarknaden händer det mycket idag, och vi kommer också att få se allt mer av bilpooler där man bokar och betalar via appar. Redan idag kan smarta appar hjälpa oss att hitta lediga parkeringsplatser, vilket bidrar till att spara tid och onödiga utsläpp i trånga och röriga städer.

amtidigt kan man naturligtvis undra vem som har koll på vem i alla dessa data- och informationsflöden. Och var finns människan i allt detta? Intressant nog verkar man inte bekymra sig alltför mycket över detta i USA. I San Fransisco börjar myndigheterna själva ifrågasätta sin roll – vad de ska göra och hur de ska vara, och de har kommit fram till att deras uppgift är att förse medborgarna med all tillgänglig information om staden och att paketera den på så smarta sätt som möjligt. När jag ser på Sverige är en tråkig reflektion att vi måste börja ta klimathotet på större allvar, förbereda oss för allt ostadigare väder. Sweco-konsulter har bland annat varit delaktiga i att valla in den översvämningsdrabbade staden Prag. Och tyvärr, kanske jag måste säga, kommer vi att få allt fler sådana klimatanpassningsuppdrag, också i Sverige. transportarkitekten nr 4 2013

I decennier har vi människor levt så ohållbart att det genererat en hel vetenskap och industri kring hur vi ska kunna ta oss tillbaka till ett hållbart samhälle. Att avgöra vad som är hållbart och inte tycks dock vara allt annat än enkelt. Det som är hållbart i ena änden visar sig inte sällan ohållbart i den andra. En samvetsgrann konsument som försöker leva hållbart, utan att förvärra situationen för vår arma planet mer än nödvändigt, har en diger uppgift framför sig. Inte blir det lättare av oenigheten som råder bland forskare och experter – är planetens sjuka tillstånd enbart vårt verk, eller är det en del av Jordens egen livscykel? Det finns ingen som riktigt vet, och ibland verkar det som om det läggs mer tid och energi på att ta reda på vems felet är, än hur vi ska hitta lösningar på problemet. Det ligger nära till hands att polarisera utvecklingen, utmåla den som antingen ond eller god, som något vi ska vara för eller emot. Men utveckling är snarare en ofrånkomlig följd av mänskligt liv och tänkande. Vad som verkligen spelar roll är väl vilka drivkrafter vi låter styra vår utveckling. Att pengar, på ett eller annat sätt, har styrt det mesta av vår utveckling hittills kan väl ingen förneka. Den drivkraften har gett oss ett enögt perspektiv som har skapat ett ohållbart samhälle och en blödande planet. Att begrepp som hållbarhet och miljöhänsyn hamnat på dagordningen för politiker och beslutsfattare är sannerligen på tiden. Hållbarhet är att se möjligheterna framåt, i ljuset av erfarenheten från det som ligger bakåt i tiden. Vi måste dra lärdom av våra tidigare misstag, och tänka lite längre än näsan räcker. Vår kultur hyllar utveckling som ett självändamål, och ju fortare den går desto mer fartblinda blir vi. Vi frågar oss inte vad utvecklingen leder till och begriper därför inte dess konsekvenser. Vore det inte för att vi måste ägna största delen av vår globala utvecklingskapacitet åt att ställa till rätta det vi själva ställt till med, skulle vi förmodligen ha kört runt i avgasfria bilar och levt i självuppvärmande bostäder vid det här laget. Och vore det inte för att världsekonomin ser Tillväxten som allena saliggörande för mänsklighetens fortlevnad, hade vi kanske inte levt enligt dogmen att det enda som håller uppe vår civilisation är en konstant accelererande produktion och konsumtion av prylar. Vettlöst onödiga, och en och annan nödvändig.

Maria Strömberg

Vectura Consulting AB Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 Telefon: 0771–159 159 e-mail: info @ vectura.se Hemsida: www.vectura.se

transportarkitekten nr 4 2013