Tansportarkitekten nr 1 2012

NR 1 2012 en tidning från vectura om TRANSPORTINFRASTRUKTUR cirkapris 69 kr

TÄNK FÖRST gräv sedan

STOCKHOLMS STRÖM UNDER STOCKHOLMS STRÖM

öppet spår för spårvägen

De röda och vita har fått upp farten KANALISATION Ordnar spagettin

ROSLAGSBANAN Blir dubbelspårig

OM RAKA PUCKAR FIA-pris & arbetsglädje

inledaren

inNEHÅLL

Vectura är Nordens ledande konsult inom transportinfrastruktur med 1200 medarbetare i Sverige, Danmark och Norge som är helt fokuserade på detta område. Det är en marknadsposition som Vectura ska behålla och utveckla. Investeringarna i och behovet av infrastruktur växer i takt med samhällsutvecklingen. Det gäller både nyinvesteringar och investeringar i drift- och underhåll av befintliga anläggningar. Som ledande konsult inom transportinfrastruktur strävar Vectura ständigt vidare med att utveckla kompetens och kvalitet i allt vi gör. Vi är övertygade om att det är det bästa sättet vi kan bidra på till en hållbar utveckling av vårt samhälle och dess transportinfrastruktur.

NR 1 2012

Vectura har en idé och ambition som är större än att projektera en bro, en väg eller en järnväg. Vi vill att varje projekt ska fungera i sitt sammanhang med hänsyn till krav från olika samhällsperspektiv. Våra förslag och arbeten lever under långa tidsperioder och måste fungera med hänsyn till politik, miljö, ekonomi, klimat, hälsa, design, kultur, historia och geografi. Vi är teknikkonsulter men eftersom vi alltid ser till helheten betraktar vi oss själva som Transportarkitekten.

Danmark satsar på järnvägen Inom några år blir man först med att byta till det nya trafikstyrningssystemet ERTMS på samtliga banor.

Ström under Stockholms ström

Folkmängden och behovet av el ökar dramatiskt i Stockholm. Under strömmen ska en tunnel för elen dras och komplexa undersökningar av berggrunden har gjorts under våren.

Dåtid möter framtid med den spårbundna trafiken

10 Teknik & Trender

Här kan du läsa om robotar, Ostkustbanan, Götalandsbanan, Rosersberg och smarta lösningar.

12 Roslagsbanan byggs ut De nya dubbelspåren dras mellan bostäderna och tågen ska gå var tionde minut.

Danmark investerar i en rad olika järnvägsprojekt som ska underlätta transporter av såväl gods som människor.

Teknik & Trender Gotland förbereds för fler turister, stadsdelen Vega byggs ut och med hjälp av 3D effektiviseras järnvägsprojektering. Läs om detta och mycket mer.

Samarbete tidigt i projekten

En tidig och nära relation mellan kund och entreprenör skapar de mest effektiva projekten. Vectura är en av vinnarna till FIA-priset 2012 och tar lärdomen vidare.

Konsten att använda energi på ett effektivt sätt

Öppet spår för spårvägen Spårvägen breder ut sig i världen som ett miljövänligt alternativ när övrig kollektivtrafik inte längre har plats för alla.

24 Kanalisation 26 Porträttet Jens-Peter Eisenschmidt 26

Jan Colliander

Nya dubbelspår på Roslagsbanan ökar kapaciteteten och snart går tågen var tionde minut.

Kåseriet – spårväg

Stort tack! Varmt tack till dig som tog dig tid att svara på vår läsvärdesundersökning! Att göra en tidning som tilltalar en så bred målgrupp som den som ni läsare representerar – från djupt specialiserade tekniker till generalister och beslutsfattare – är en hisnande men rolig utmaning. Därför är dina synpunkter så värdefulla, eftersom vi vill göra en ännu bättre tidning. En tidning som är intressant och rolig och som kan ge ny kunskap och nya insikter om vår bransch – transportinfrastruktur. Men alla kan inte vara intresserade av allt: Mer om järnväg, tycker vissa. Skriv inte så mycket om järnväg, säger andra. Fördjupningar och initierade redogörelser tilltalar några, men inte alla. Därför försöker vi ständigt hitta olika berättelser, olika infallsvinklar. Och vi försöker ta till oss de tips och idéer som du som läsare bidrar med. Som du har märkt har tidningen fått ett nytt namn och till viss del ett nytt utseende. Det nya namnet säger något om Vecturas uppgift. Att räkna och konstruera är viktigt, men inte allt. Utmaningen handlar om att tänka ett steg längre. På dem som ska använda och leva mitt i den transportinfrastruktur som vi skapar. På kommande generationer, genom att göra val och hitta lösningar som våra barn ska ärva och kunna leva med i framtiden. Vecturas ambition är att leva upp till, och att vara ”Transportarkitekten”. Trevlig sommar! Catharina Saunders Chefredaktör

VD, Vectura

Ansvarig utgivare: Thomas Rebermark, thomas.rebermark@vectura.se, Chefredaktör: Catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se PRODUKTION: Univox Marknadskommunikation AB Redaktör/AD: Cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se, Skribenter: Ewa Brobäck och Stig Meiton Illustratör: Lisa Ling FOTO: Trons (omslag), Thomas Samuelsson (ovan), Göran Segeholm och Linus Hallgren (nästa sida), övriga fotografer – se respektive uppslag. Tryck: Strålins Grafiska AB NEDLADDNING: www.vectura.se/Om Vectura/Transportarkitekten – vår kundtidning.

transportarkitekten nr 1 2012

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: transportarkitekten@vectura.se Telefon: 0771–159 159 Brev: Transportarkitekten, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge NYHETSSRÅD: Cecilia Hagen-Nilsson (Univox), Heléne Haglund (Marknad & Kommunikation), Andréas Robertsson (Controller Affärsstöd), Irja Lööw (Transport & Samhälle), Britt Olin (HR), Mats Pettersson (Mark, Miljö & Anläggning), Thomas Rebermark (Marknad & Kommunikation), Folke Sandberg (Mark, Miljö & Anläggning), Jan Thulin (Järnväg), Catharina Saunders (Marknad & Kommunikation), Marie Wennerberg (Marknad & Kommunikation), Ingemar Wiborgh (Utland). Catharinas kläder är utlånade av MQ på Kupolen i Borlänge.

transportarkitekten nr 1 2012

Med sikte på att bli

landet järnväg

– Vi undviker att bygga nytt utan satsar på att hitta bra lösningar så att vi kan hantera systemets flaskhalsar, säger Rune Olsen som är chef för avdelningen Anlæg og Fornyelse på Banedanmark.

Jämfört med Sverige har de danska investeringarna i järnväg legat på låg nivå i många år. Men nu börjar det hända saker. En helt ny bana in över Själland är en del i satsningen på modernare dansk järnväg. TEXT STIG MEITON FOTO PER MIKAELSSON

Danmarks banverk, Banedanmark har börjat bygga en helt ny dubbelspårig järnväg som ska förbättra kapaciteten över det tätbefolkade Själland. Banan byggs för 250 km/h för persontåg och kortar restiderna mellan Köpenhamn och Odense, men också mot Jylland. Från knutpunkten Ringsted mitt på Själland kommer banan mot Rødby att rus-

tas, ned mot den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält, som enligt planerna ska stå färdig om mindre än tio år. Det kan också öppna nya vägar för gods från Sverige. Större delen av det danska järnvägsnätet är fortfarande oelektrifierat, vilket gör att utfarten från Hovedbanegården visar upp en brokig blandning av lok- och tågtyper. Först på 1980-talet gjordes en första satsning på eldrift från Köpenhamn och västerut mot södra Jylland och tyska gränsen. Nu står en total förnyelse av signalsystemet för dörren, vilket i förlängningen gör det enklare att satsa på eldrift. Under våren har Banedanmark handlat upp alla de stora kontrakten på systemleveranser av det nya europeiska trafikstyrningssystemet. Danmark blir därmed först i Europa med att gå över till ERTMS på samtliga banor.

Expertstöd För Vectura är det naturligt att vara på plats i Danmark. – Vi är störst i Skandinavien på järnvägsinfrastruktur och vår expertkompetens är mycket efterfrågad här. Inte minst inom projektprocesser och spetsteknik, säger Thomas Rasch, avdelningschef för Vectura i Danmark. – När Danmark nu växlar upp till det europeiska trafikstyrningssystemet har vi med oss erfarenheter och lösningar från det svenska ERTMS-programmet där vi varit involverade sedan starten. Omvänt har vi också nytta av det vi lär oss från den danska marknaden. Trafikstyrning, kontaktledningsprojektering, simulering

av tågtrafik är exempel på områden som är heta för Köpenhamnskontoret. I ryggen finns svenska Vectura med sin fulla bredd inom infrastruktur och med kapacitet att ta stora projekteringsuppdrag.

Växande intresse – Vårt fokus i Danmark har hittills varit koncentrerat på järnväg. Men jag vill understryka att vi noga följer marknaden för väg och bro. Det finns ett växande intresse för till exempel trafikanalyser. Ett av Vecturas första viktiga uppdrag blev att analysera kapaciteten på den framtida kust till kust-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland vid Fehmarn Bält. Flera danska städer vill ha spårväg. Århus har konkreta planer på spårvagnar och runt Köpenhamn planeras för en ringlinje som komplement till S-tågen. – Inom Vectura finns redan erfarenhet av hur man konstruerar spårvägar, med allt från spår och växlar till hur man får kontaktledningar att fungera, säger Thomas Rasch.

Visste du att Danmark har • • • • • • • •

275 gästhamnar 10 000 km cykelvägar 407 öar 7 300 kilometer kust Arealen är 43 098 km2 Den högsta punkten 172,5 m.ö.h (Yding Skovhøj) Befolkningen är dryga 5,5 miljoner Är medlemmar i bland annat UN, OECD, EU, Nato, Schengen, OSCE, IMF och WTO.

transportarkitekten nr 1 2012

Några av Danmarks viktigaste järnvägsinvesteringar • Ny järnväg med dubbelspår Köpenhamn – Ringsted via Køge, 60 km. (10 mrd DKR) Klart 2018. • Upprustning, delvis med dubbelspår, elektrifiering Ringsted – Holby. (8–9 mrd DKR) Klart 2020. • Fast förbindelse till Tyskland via Fehmarn Bält (Rødby – Puttgarden). Förväntas öppna 2020. • Nytt dubbelspår Vamdrup – Vojens på banan mot Tyskland på södra Jylland. Klart 2015. • Nytt dubbelspår Lejre – Vipperød mellan Roskilde och Kalundborg. Klart 2015. • Satsning på kombiterminaler och upprustning av hamnarna i Esbjerg och Nyborg. • Nytt signalsystem. Fram till 2021 får hela det danska järnvägsnätet ett nytt signalsystem. Fjärrtågsnätet får det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS, nivå 2. S-tågen i Köpenhamn får ett system baserat på CBTC. (18 mrd DKR) • Elektrifiering: Allt fler banor elektrifieras, i första omgången gäller det banan mot Esbjerg.

transportarkitekten nr 1 2012

Dagens Danmark: vägar (vita streck) och järnvägar (svarta streck).

2 1

Foto: Jens Dige, Banedanmark

3 ELBILAR I DANMARK

Just nu testkörs 300 elbilar över hela Danmark. Vectura är med och testar en av bilarna. Liu Gang kör mellan hemmet och Vecturas kontor i centrala Köpenhamn. – Den hänger med väldigt bra i trafiken och man parkerar gratis. Räckvidden är i minsta laget, men den laddar snabbt och bränslet är billigt trots att elkraften är dyr i Danmark – jag kör 100 km för bara 30 kr, säger Gang.

Mer info: http://testenelbil.choosev.com

Vectura i Danmark:

>> Fortsättning

Vectura öppnade kontoret i Köpenhamn 2009. Idag är man tio konsulter med specialistkunskaper inom järnväg. Niklas Mårtensson är tillsammans med tre andra Vecturamedarbetare kontrakterade som expertstöd åt Danmarks banverk, Banedanmark. Just nu är han projektledare för upprustningen av signalsystemet i Esbjerg där också järnvägen ska elektrifieras.

Viktigt att snakke dansk – Tekniskt sett finns det vissa små skillnader mellan svensk och dansk järnväg, men i grunden bygger det på samma bas. – Det viktiga är att förstå kundens behov och att behärska processen. Man måste veta vilka som ska involveras och hur man förankrar. – Arbetsspråket är lätt att komma in i, det kan vara lite svårare att hänga med i snacket på lunchrasten, säger Niklas. Niklas är anlitad av Banedanmarks avdelning Anlæg og Fornyelse. Här finns också Vecturamedarbetarna Jan Iltorp som är projekteringsledare och Peter Kragh som är projektledare.

»Den hänger med bra i trafiken och parkeringen är gratis« /GANG LIU, VECTURA

Rune Olsen är chef för enheten inom Banedanmark: – Poängen är att vi är en projektorganisation. Vi hyr in kompetenta resurspersoner till varje enskilt projekt som sedan arbetar för oss gentemot våra leverantörer. Vi har ett gott partnerskap med Vectura. Banedanmark kan arbeta flexibelt med rätt kompetens samtidigt som Vectura får tillgång till ett nätverk inom järnvägssektorn.

Byter hela signalsystemet Inom några år blir Danmark det första landet i Europa som tar det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS i bruk på samtliga banor för fjärrtågstrafik. Fram till dess ska dagens signalsystem fungera fullt ut. Precis som i Sverige representerar

denna del ett stycke levande teknikhistoria. Växlar och signaler styrs med allt från robusta mekaniska apparater och reläställverk till moderna datorställverk. – Vi undviker att bygga nytt utan satsar på att hitta bra lösningar så att vi kan hantera systemets flaskhalsar. Det kan ibland innebära ganska omfattande projekt som det i Esbjerg, säger Rune Olsen. Investeringen på mer än 100 miljoner DKR säkrar att trafiken kan flyta till den viktiga stationen vid Nordsjökusten ända fram till utrullningen av det nya signalprogrammet.

Utvecklar dansk-svensk signal Under en övergångsperiod kommer både Sverige och Danmark att ha två trafikstyrtransportarkitekten nr 1 2012

»Mitt i farten ska tågen kunna byta från danskt till svenskt system«

/åke vig-nielsen, vectura

ningssystem. I Danmark utrustas nu loken med det nya ombordsystemet för ERTMS. Men fram till att banorna är utbyggda med ERTMS ska trafiken styras både med det nuvarande ATC-systemet och ERTMS. All information som loken behöver för att köra på spåren måste översättas. Vecturas Åge Vig Nielsen är med och knäcker den nöten på uppdrag av Banedanmark. Han är tekniskt ansvarig för att utveckla en dansk STM (Specific Transmission Module) som konverterar ATCinformationen till de lok som får ERTMS installerat. Han ingår också i ett projekt som drivs av Banedanmark och svenska Trafikverket tillsammans med Öresundskonsortiet. Där handlar det om att hitta en lösning för skiljepunkten mellan de danska och svenska trafikstyrningssystemen. Vid transportarkitekten nr 1 2012

passagen av Öresund måste man kunna hantera ERTMS samt både svensk och dansk STM. – Mitt i farten ska tågen kunna byta från danskt till svenskt system. Det är

1. Pavel Ouvin 2. Palle Reenberg 3. Jesper Henrichsen 4. Povl Martens 5. Adriatik Elshani 6. Jan Iltorp 7. Gang Liu 8. Niklas Mårtensson 9. Åge Vig-Nielsen 10. Thomas Rasch

viktigt att tåget till exempel kan passera skiljepunkten mitt i en nödbromsning utan att den funktionen påverkas, säger Åge Vig-Nielsen.

Assessor – för säkerhetens skull Enligt nya EU-regler ska alla stora järnvägsprojekt genomgå en oberoende säkerhetsvärdering innan anläggningen tas i drift. Den ska säkerställa att projektet i varje steg levt upp till de krav på säkerhet och kvalitet som ställs på spår, signalsystem och kontaktledningsanläggning. Vectura har nyligen tecknat avtal om ett assessorsuppdrag för första etappen av den nya järnvägen från Köpenhamn till Ringsted, ett 5 km långt dubbelspår

från Hovedbanegården söderut till Nye Ellebjerg station. I uppdraget anlitar Vectura Danmark egna experter från både Danmark och Sverige. Ombyggnaden av Hovedbanegården är ett stort och komplicerat projekt med många olika teknikområden. Vectura säkerhetsvärderar teknik, processer och riskstyrning inom projektets alla fackområden; spår, signal, kontaktledning och konstruktioner.

Du som har vandrat på kajerna i Gamla stan, på Skeppsholmen eller utmed Stadsgårdskajen under vårvintern har kanske tittat en gång extra och undrat. Nej, det är inte en främmande och excentrisk flotta som har ankrat upp i Strömmen. Det är Vectura som provborrar. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LINUS HALLGREN

Vi tar det från början: Om fyrtio år kommer det att bo cirka 2,5 miljoner människor i Stockholm. Om alla ska kunna värma upp sina hem, koka ägg och ta sig till och från jobbet måste radikala grepp tas. Nu. Därför håller en motorväg för elförsörjningen, CityLink, på att ta form i ingenjörshjärnor och i CAD-program. En 400 kilovoltsring ska slås runt regionen och en ny tunnel ska byggas under centrala Stockholm, så att elen kan matas från flera håll. – Det kommer att göra att framtidens elleveranser blir mer tillförlitliga, säger Curt Wichmann på Svenska Kraftnät. När den nya nätstrukturen är klar, kommer cirka 15 mil luftledningar att kunna rivas. Det frigör marken för annat, till exempel friluftsliv och bostäder. Tunneln ska ligga på mellan 70–100 meters djup och den kommer att ta ungefär fem år att bygga. Byggstarten planeras till 2015.

Extrema djup

Stockholms ström under

Stockholms ström 8

transportarkitekten nr 1 2012

Det Vectura har gjort under våren är att undersöka berggrunden där tunneln ska dras. – En av svårigheterna på den här platsen är att det är extremt djupt ner till berggrunden, berättar Curt Wichmann, som har medverkat i många av Stockholms tunnelprojekt genom åren. Ingen av ”hans tunnlar” har dock varit lika lång som den som man nu planerar för; 14 kilometer. Per G Nilsson, som är geotekniker och uppdragsledare på Vectura, berättar att han och hans medarbetare började med att göra en seismisk undersökning då man undersökte bergytans läge och krosszonernas utbredning med hjälp av ljudvågor. – Dessa undersökningar har verifierats med hjälp av jb-borrning och sänkhammarborrning, där vi borrade vertikala hål för att kartlägga bergytans läge och krosszonernas utbredning. transportarkitekten nr 1 2012

De allra sämsta krosszonerna har därefter undersökts med hjälp av så kallad kärnborrning, en metod som också används när man prospekterar malm. Det innebär att cylindriska provkärnor borras ut ur berget med hjälp av en ringformad borrkrona. Provkärnorna kan vara flera meter långa och visar hur olika material är lagrade i berget – en god vägledning för vidare utvärdering.

Riskfyllt uppdrag Curt Wichmann understryker att berggrunden verkligen är stenhård, Stockholm vilar på ett urberg av gnejs och granit. Men under sjöar och vattendrag finns alltid zoner där berget är sprucket eller består av kross. Det betyder låg stabilitet och hållfasthet och att vatten kan läcka in. Dessa områden vill man helst undvika för att slippa dyrbara tätnings- och förstärkningsåtgärder. En av utmaningarna som Svenska Kraftnät står inför, tillsammans med Vattenfall och Fortum, handlar om att designa och planera sträckningen för den nya supertunneln. Eftersom det inte går att göra några kraftiga böjar eller kursändringar på en tunnel som är flera kilometer lång, måste varje meter planeras noga och omsorgsfullt i förväg, innan tunneln börjar drivas. Därför måste man veta exakt var de besvärliga områdena finns. Dessutom är jobbet med provborrningarna svårt och riskfyllt. Borrutrustningen är placerad på en specialkonstruerad plattform som är 60 meter lång och 12 meter bred. Den jättestora konstruktionen, i kombination med stora djup och strömmande vatten, är minst sagt utmanande. – Flotten måste ligga helt stilla när man borrar, annars kan borrsträngarna gå av – vilket också har hänt, säger Curt Wichmann som berömmer Vecturas fält-

geotekniker som kämpat ute på flotten i iskalla vintervindar. De omfattande undersökningarna som görs i Vecturas regi är inte bara intressanta för Svenska Kraftnät. Strömmen har blivit intressant också för SL som planerar att dra en tunnel i samma snitt som CityLink. Projektörerna i Slussenprojektet kastar också lystna blickar på informationen som Vectura håller på att fiska upp från underjorden. Vill du veta mer, kontakta: per.g.nilsson@vectura.se

GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Syftet är att undersöka jord-, berg-, miljö- och grundvattenförhållanden innan man bygger fastigheter och infrastruktur. Vectura utför alla steg i en geoprojektering, från inventering, fältarbeten, redovisning, geotekniska beräkningar till slutligen förslag på och projektering av grundförstärkningar. Exempel på VÅR utrustning • Borrbandvagnar typ Hafo 1500, Hafo 2000, Geotech 204, Geotech 604, GM50 och GM75. • Tung topphammar- och sänkhammarborrning med dataloggrar för stora undersökningsdjup genom samarbete med en underleverantör. • Seismisk utrustning för kartläggning av djup till berg och krosszoners utbredning. • Hägglundsbandvagn med undersökningsrigg. • GPS-utrustning Trimble R8. • Kolvprovtagare (St I, St II), CPT-utrustning (Envi, Geotech), jordbergsondering och portrycksmätare. • Makadamgenomförare, slagrör, ODEX, NOEX, kärnborr för bergprover.

Teknik & trender

Götalandsbanan ger tillväxt Om Götalandsbanan byggs skulle den ge befolkningstillväxt, växande arbetsmarknad och välmående regioner. Det visar en studie som har gjorts av projekt TTP – tillgänglighet, tillväxt, planering. – Vi har medverkat i det här projektet genom att leverera förutsättningar till olika körningar, till exempel när det handlar om prognostiserade resandevolymer, säger Martin Sandberg, Vecturas uppdragsledare. I projektet har man tittat på

stråket Norrköping – Linköping – Jönköping – Borås. Det är ett samarbete mellan Trafikverket, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Tillväxtverket, Regionförbundet Jönköpings län, Sjuhärads Kommunalförbund samt Regionförbundet Östsam. Den ekonomiska modell som projektet använder kal�las DYNLOK – Dynamisk Lokaliseringsmodell – och har utvecklats av forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Ny robot med koll

Analys på djupet

sparar miljoner vid Rosersberg Många miljoner kan sparas på att de nya spåren vid Stockholm Nord inte behöver läggas i ett betongtråg. Tack vare ett fördjupat analysarbete och en bra dialog har Vectura hittat en enklare lösning som hanterar problemet med grundvattnet. Trafikverket bygger en anslutning från Ostkustbanan till det nya terminalområdet vid Rosersberg. Vectura projekterar nu överlämningsbangården och har i ett tidigare skede gjort de förenklade systemhandlingarna.

En del av bangården hamnar i en djup skärning mot Rosersbergs industriområde. Spåren kommer att ligga flera meter under den nuvarande grundvattennivån. – Till den fördjupade projekteringen hade vi med oss att ett tråg innebär en säker men dyr lösning. Det blev en verklig utmaning att hitta ett mindre dyrt alternativ som hanterar de svåra geotekniska förutsättningarna, säger Vecturas uppdragsledare Leif Strenge. Flera teknikområden

Vectura har köpt in en testutrustning, populärt kallad Robot, för besiktningar av Ställverk 59. Roboten underlättar inkoppling och innebär mindre störningar för tågtrafiken eftersom anläggningen i högre utsträckning kan testas innan ställverket tas i drift. Det går också att i förväg testa flera olika scenarier så att den slutliga anläggningen blir säkrare.

Ställverk 59 är kanske Sveriges vanligaste signalställverk och används för att lägga tågvägar på mindre stationer med upp till tre spår. Ställverk 59 konstruerades redan 1959 men byggs och driftsätts fortfarande. Ställverket är baserat på robust reläteknik och kan i princip ha samma funktionalitet som modernare datorställverk.

Minutvinst till Sundsvall Persontågen kan höja hastigheten och vinna en minut på Ostkustbanan norr om Söderhamn. Restidsvinsten är stor i förhållande till den relativt enkla justering av signalsystemet som krävs. Ostkustbanan mellan Söderhamn och Sundsvall får nu sex nya mötesstationer samtidigt som det genomförs så kallade trimningsåtgärder. Vectura har bland annat i

uppdrag att projektera den nya driftplatsen Källene norr om Söderhamn. – Sedan banan byggdes har signalsäkerhetsföreskrifterna ändrats. En av våra signaltekni-

ker insåg att det går att göra en bättre signalteknisk lösning för den nya mötesstationen. Och att lösningen går att använda på hela banan, säger Fredrik Karlsson, som är gruppchef för Trafikstyrning på Vectura. Vectura presenterade förslaget för Trafikverket som gillade idén. Resultatet blir smidigare tågföring samtidigt som hastigheten kan höjas. – Vår uppgift är att ta fram bra infrastrukturlösningar åt

kunden. Då ska man tänka utanför boxen, säger Fredrik Karlsson. I Vecturas förslag ingår att man utnyttjar möjligheten att tillåta tåg köra förbi en stoppsignal med trasig lampa. Med stöd av ATC-besked kan det göras med bibehållen säkerhet. Det ger också färre akuta felavhjälpningar. Vill du veta mer? Kontakta: Fredrik.Karlsson@vectura.se

Forskning & utveckling

inom Vectura involverades i fördjupade undersökningar och analyser av mark och grundvatten, men också i olika dialoger, bland annat kring påverkan på mark och fastigheter i området.

Mycket förenklat blev lösningen att betongtråget kan ersättas av en stödmur och stabiliserande kc-pelare samtidigt som banprofilen höjs något i jämförelse med det ursprungliga förslaget. transportarkitekten nr 1 2012

professor i Trafiksäkerhet Ardrás Várhelyi är den första professorn som knyts till Vectura. Hans forskning handlar om hållbara transporter, trafiksäkerhet, hastighetsproblemet, förarstöd, ITS-lösningar för trafiksäkerhet, trafiktekniska undersökningar och beteendestudier. Ardrás utbildar trafiktekniker och samhällsplanerare vid Lunds Tekniska Högskola och ger kurser för yrkesverksamma i Road Traffic Safety, Road Safety Audit, Vulnerable Road Users inom ramen för internationella program. András Várhelyi började sin deltidsanställning i januari 2012.

transportarkitekten nr 1 2012

Malmö och Köpenhamn »växer« ihop Vad görs för att gynna integration och utveckling? Vilka policybeslut, idéer och framtida projekt finns på agendan? I samband med mässan ”Infrastruktur och kommunalteknik” i Malmö den 28-29 mars debatterade några av Öresundsregionens starkaste politiker och aktörer Öresundsregionens framtid. Vectura företräddes av Henrik Andersson, regionchef för Transport & Samhälle Syd, som har arbetat med infrastrukturfrågor under lång tid och följt och analyserat integrationen över Öresund på nära håll. Han berättar att strömmen av gränspendlare delvis har vänt – för första gången sedan Öresundsbrons tillkomst. Nu söker sig alltfler danskar till Skåne i jakten på jobb. – Oavsett i vilken riktning strömmarna går kommer människor att ha anledning att resa alltmer i regionen i framtiden, berättar Henrik Andersson.

vibrationer kan ge ischias Helkroppsvibrationer innebär ökad risk för ländryggssmärta. Det finns det vetenskapligt stöd för, enligt två rapporter som nyligen har publicerats. – En viktig nyhet är att det också har klarlagts att helkroppsvibration ökar risken för ischias och diskbråck, säger Johan Granlund på Vectura. Tyvärr finns inte tillräckligt med data för att avgöra var en ”säker” nivå ligger, dvs en nivå som innebär att risken för skador inte ökar. Den ena kunskapsöversikten har publicerats av Arbetsmiljöverket med titeln ”Arbete och helkroppsvibrationer – hälsorisker” och den andra i Arbete och Hälsa med titeln ”Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet”.

Att resa med Roslagsbanan är trevligt, gemytligt och tågen är punktliga. Många vill därför ha den smalspåriga banan kvar, precis som den är. Men verkligheten är att om fyrtio år kommer Stockholms befolkning att ha fördubblats och politikernas uppgift är att se till att alltfler reser kollektivt. Därför håller SL på med en omfattande upprustning och utbyggnad av den anrika banan. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LINUS HALLGREN

Buller och bång på Roslagsbanan

»Ibland hamnar vi i lägen där olika intressen krockar med varandra«

För tjugofem år sedan trodde många att det var dags för Roslagsbanan – världens enda smalspåriga järnväg i kommersiell drift – att säga tack och adjö. Därför fick många i området dispens att bygga villor nära järnvägen. Men idag är läget helt annorlunda. Omkring 40 000 resenärer åker med Roslagsbanan varje måndag till fredag. För att möta kundernas krav på tätare avgångar, startade ett intensivt utbyggnadsarbete 2009. SL vill att trafiken ska bli så attraktiv som möjligt, så att man kan behålla sina nöjda resenärer – och få ännu fler att ta tåget. – Ett problem är att dubbelspåren kommer att ta mer plats. Dessutom måste vi se till att bygga bort plankorsningarna, eftersom det är betydligt farligare att korsa ett dubbelspår än ett enkelspår, säger SL:s projekteringsledare Åsa Cumlin. SL och deras projekterande konsulter, däribland Vectura, står inför stora utmaningar: Arbetet ska nästan uteslutande ske i tätbebyggda områden. – Vi har tagit fram ovanligt många förslag och fotomontage för att SL och de som bor i området ska förstå vad som är möjligt att genomföra och kunna välja de bästa alternativen, säger Stefan Eidissen, uppdragsledare på Vectura. Under våren har han arbetat med ta fram systemhandling, järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning för den två kilometer långa sträckan Täby kyrkby – Kragstalund.

när bullret överstiger 70 decibel vid uteplatser i anslutning till bostadsfastigheterna, inte vid 80 decibel som tidigare varit fallet. I en tidigare miljökonsekvensbeskrivning, som Vectura gjorde för sträckan Visinge – Täby kyrkby under 2011, föreslås att SL ska bygga bullerskärmar längs de sträckor där fastigheterna berörs av för höga bullernivåer. Vissa husfasader kan få kompletterande bullerskyddsåtgärder, till

vecturas uppdrag Vad: Vectura har fått i uppdrag av SL att ta fram systemhandlingar, järnvägsplan, MKB och bygghandlingar för två delsträckor på Roslagsbanan. Det omfattande uppdraget mobiliserar många av Vecturas olika teknikområden: Hela BEST-området (bana, el, signal och tele) samt landskapsarkitektur, geoteknik, mark, byggnadsverk och kanalisation. Varför: De 40000 som tar Roslagsbanan istället för bilen varje dag sparar 70 ton CO2 varje dag. Fram till 2030 väntas resandet på banan öka med 80 procent. Med dubbelspår kan tågen mötas på fler ställen och trafiken blir mindre störningskänslig.

Ljudvolymerna blir lägre

/åsa cumlin, sl:s projekteringsledare

Många som bor i området ser fram emot att få bättre kollektivtrafik och SL räknar med en kraftig trafikökning på banan; tiominutersintervall i rusningstrafik. Samtidigt är tanken på alltfler tåg som kör allt fortare, ett ovälkommet intrång i villaidyllerna. I Danderyds kommun har villaägarna klagat och miljööverdomstolen har gett dem rätt: SL måste bullerskydda

exempel isolerade fönster och uteplatser kan förses med lokala skärmar. – Dessa åtgärder skulle göra att ljudvolymerna kommer att bli lägre efter dubbelspårsutbyggnaden, jämfört med hur det är idag, understryker Stefan Eidissen.

Samråd och omtag Åsa Cumlin har en delikat uppgift att hantera: Att balansera enskilda intressen mot allmänna. – Ibland hamnar vi dessutom i lägen där enskilda intressen krockar med varandra. Mycket av hennes tid går därför åt till att samråda, i grupp och enskilt, med de villaägare som kommer att beröras. Dessa samråd är viktiga: Dels för att villaägarna ska få tillfälle att vädra sina åsikter och ställa frågor, men också för att SL ska få information och lokalkännedom som annars skulle vara svår att samla in: Var ligger värdefulla brunnar, hur rör sig viltet, hur uppträder människorna som bor och verkar i området? – Ofta blir jag överraskad när jag får höra vad folk tycker, det är sällan som jag tror. Ett förslag som vi tycker är bra och genomtänkt kan få jättemycket kritik, och tvärt om, säger hon. Till syvende och sist handlar allt om att kollektivtrafiken måste bli bättre för att fler ska kunna resa kollektivt och avstå från att ta bilen. Och om SL ska klara sina effektmål fram till 2017 måste man få till en anläggning som också klarar detta mål. Åsa och hennes arbetsgrupper är på god väg, men än återstår många utmaningar som ska lösas, och kanske en del omtag. Frösunda – Vectura är duktiga på att justera och komma tillbaka med nya förslag och idéer. Lindholmen De har stort tålamod med den här komplexa processen. De är dessutom Vallentuna ensamma om att – på eget initiativ – ha regelKragstalund bundna uppföljningsträffar med mig som Visinge affärsansvarig, oavsett hur det går Täby centrum Roslags Näsby i uppdraget. Näsby park – Och det gillas! avslutar Åsa.

Befintligt dubbelspår

Solna stad

Enkelspår Planerat dubbelspår

12 12

transportarkitekten nr 1 2012

L29

Linjenummer, lokalbana

Stockholm stad

Kårsta

Åkersberga

Österskär

Teknik & trender

Funktionshindrade

Vindhotell på Åland Om det blir en vindkraftspark mellan Kumlinge och Sottunga på Åland behövs bostäder, matsal och mötesrum för dem som ska bygga vindparken. – Tanken är att anläggningen ska kunna användas som konferens- och turisthotell när vindparken är färdigbyggd, säger Christian Pleijel som har varit ansvarig uppdragsledare för den förprojektering som Vectura arbetat med under vårvintern. Den har bland annat resulterat i en affärsplan, ritningar på anläggningar, förslag på finansiering av anläggningen samt förslag till hur en vindkraftsfond skulle kunna skapas och förvaltas.

Precis som i Sverige finns ett stort intresse för vindkraft i Finland, och Åland kan bli en vindkraftsproducent att räkna med. Bolaget Allwinds AB planerar att bygga en vindpark öster om Sottunga, Finlands minsta kommun med 125 invånare. – Detta är en utpräglad glesbygd, ungefär som Norrlands inland, så man behöver en ny näring och möjligheter att få bygden att utvecklas, säger Christian Pleijel. Anläggningsarbetena beräknas ta ungefär tre år och 50-60 vindrallare skulle sysselsättas under byggtiden. Antalet arbetstillfällen efter byggperioden skulle däremot bli få.

har det svårt på Knivsta station

Knivsta är en liten kommun där en stor andel av invånarna pendlar till Stockholm eller Uppsala. På sikt kommer SL:s pendeltåg att börja trafikera järnvägssträckan. Vecturas utredning visar att stationen bland annat behöver handikappanpassas.

– Syftet med vår förprojektering är att se vilken nytta vindparken skulle kunna ge kommunen efter de tre byggåren, säger Christian Pleijel. Projektresultaten ”ägs” nu av Kumlinge kommun, Sottunga kommun och

Allwinds AB. Förprojekteringen har till 90 procent finansierats av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Ålands landskapsregering och till 10 procent av Sottunga kommun, Kraftnät Åland och några privata finansiärer.

Gotland växer – Vi kommer att ta fram arbetsplaner för två gotländska vägprojekt under 2012, säger Pernilla Baldwin, som är Vecturas uppdragsledare för projekteringen.

Vägar och tunnlar Den ena vägen ska ligga i den östra delen av Visby där ett nytt handelsområde håller på att växa fram. Inom ett par år ska stormarknaden Coop etablera sig här och en ny anslutningsväg med cirkulationsplats och två gångtunnlar behöver byggas. Parallellt med detta vill Trafikverket genomföra ytterligare ett projekt strax söder om Visby. Det handlar om att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten i vägkorsningen mellan väg 140 och 627 genom att bygga en cirkulationsplats. Dessutom ska

gång- och cykelvägen förlängas utmed väg 627 från Kneippbyn ut mot Högklint. Efter det inledande utredningsskedet tyder det mesta på att projektet kommer att utökas. Det handlar om åtgärder i en befintlig cirkulationsplats norr om den nya, vid Coop. – Här behöves fler körfält för att framkomligheten ska bli bättre, säger Pernilla.

Om Trafikverket inte installerar hiss på Knivsta station, eller anpassar ramperna, kommer nationella och internationella tillgänglighetskrav inte att uppfyllas. Det är en av de slutsatser som Vecturas utredare drar i en utredning som genomfördes hösten 2011. SL planerar att förlänga pendeltågstrafiken genom en ny pendeltågslinje mellan Älvsjö och Uppsala. – Planen är att trafiken ska starta i december i år, säger Vecturas uppdragsledare Frida Johansson. Knivsta, som ligger i den aktuella korridoren, är en liten

Bygga om eller inte – SL:s tåg kommer att kunna stanna vid stationen med några mindre justeringar. Rent tekniskt. Men det är ändå inte optimalt att inte bygga om med tanke på tillgängligheten för bland annat funktionshindrade, säger Frida. Vectura har också tittat på hur den befintliga gångtunneln kan göras mer inbjudande och hur det kan bli säkrare för tå-

gen att stanna. En viktig fråga har också varit hur trafikinformationen ska hanteras. Om den ska skötas av Trafikverket eller SL. Nu är det upp till Trafikverket att ta ställning till om och hur stationen ska byggas om.

Passerat 500 på karriärportal På karriärssajten Careerbook kan studenter och nyexaminerade följa företag som de tycker är intressanta som potentiella arbetsgivare. Vectura har fått en utmärkelse för att ha uppnått fler än 500 följare.

– Digitala mötesplatser och sociala medier blir allt viktigare för oss för att nå potentiella medarbetare. Därför är det glädjande att se att våra satsningar ger resultat. Det ger energi inför framtiden! säger

Britt Olin, HR-strateg, som även nominerades till Årets Employer Branding-person i samband med kommunikationsföretaget Universums tävling Universum Awards i mars.

Earth Hour

Projekten ska ”gå i takt” – Båda uppdragen har samma projektorganisation, gemensam administration och samma tidplan. Det blir en utmaning att se till att de ”går i takt”, fortsätter Pernilla Baldwin. Enligt tidplanen ska arbetsplanerna lämnas för fastställelse i slutet på 2012. För projektet i östra Visby har Vectura även option på bygghandlingen. transportarkitekten nr 1 2012

kommun med bara 14 500 invånare, men befolkningstillväxten är starkast i Sverige. Många pendlar till Stockholm eller Uppsala.

Vectura var ett av de företag som den 31 mars i år deltog i WWF:s globala manifestation Earth Hour. I år deltog 147 länder, över 1 200 svenska företag och över hälften av svenskarna. – Att delta i Earth Hour är en symbolisk handling. Det visar att vi som företag bryr oss om klimatfrågan. Det här är en viktig del i Vecturas hållbarhetsarbete, säger Rolf Ericson, hållbarhetschef.

NYHETER & investeringar 1,2 miljoner tåg kördes på det svenska järnvägsnätet 2011, en ordenlig ökning från tidigare år. Persontrafiken ökade med fem procent, och godstrafiken med sex procent vilket skärper kraven på nätet. I början av februari redovisades för första gången detaljerad statistik för järnvägsbranschens punktlighet. Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm berättar att flera förbättringsåtgärder som inte var planerade i börjat av året gjordes under 2011. Och mer ska göras. Förra året sköts 800 miljoner extra till utvecklingen av järnvägsnätet, för 2012–2013 satsas ytterligare 1,8 miljarder. GÖTEBORGS HAMN får ytterligare en direktlinje, den andra i ordningen, till Fjärran Östern, som kommer att trafikera Göteborg en gång i veckan. Den nya fartygslinjen är tänkt för import av främst konsumtionsvaror som kläder, elektronik och möbler, samt export av stål, papper, bildelar, sågade trävaror och industrikomponenter. Det första fartyget som anländer är det 320 m långa APL Finland som har kapacitet att lasta 8 110 TEU. Svenskt Näringsliv lanserar nu ”Fem röster om godset – Industrins beroende av järnvägen”. I skriften ger fem storföretag som är beroende av ett väl fungerande järnvägssystem sin syn på järnvägen i Sverige. I Ludvika kommuns budget för 2012 har kostnaden beräknats till fyra miljoner fär en gång- och cykeltunnel. Vectura har kommit fram till att en enklare tunnelvariant i form av »plåttrumma« kan kosta upp till 1,8 miljoner. Väljs alternativet med fyrkantsformad betongtunnel kan kostnaden bli uppåt fem miljoner. En kvotplikt som ska öka användningen av biobränsle i Sverige, det är en del av regeringens nya drivmedelspaket. Ytterligare 600 000 ton koldioxid per år ska sparas enligt regeringens färska proposition, skriver finansminister Anders Borg och energiminister Anna-Karin Hatt i Svenska Dagbladet. Svenska Bioenergiföreningen välkomnar regeringens initiativ, men tycker att man måste snabba på besluten och ta ett större steg till 2020.

FOTO: RICHARD VINCENT

transportarkitekten nr 1 2012

Teknik & trender

3D-modell av Mälarbanan Fyrspåret på Mälarbanan projekteras sedan några veckor i 3D. Programvaruföretaget Bentley har i samarbete med Vectura utvecklat två nya projekteringsverktyg. All objektsplacering sker i 3D med intelligenta kopplingar mellan objekten. TEXT STIG MEITON FOTO göran fält, trafikverket

Pendeltågsstationen blir navet i

nya stadsdelen Vega Redan när Gunnar Hammar anställdes på dåvarande Banverket 1993, pratades det i korridorerna om den nya stadsdelen Vega. Tjugo år senare jobbar Vectura med systemhandlingen för pendeltågsstationen som ska bli navet i det nya området. TEXT EWA BROBÄCK ILLUSTRATION SVEN ALLÉNIUS, AIX ARKITEKTER

– Det är roligt och spännande att äntligen få vara med och göra verklighet av Haninge kommuns visioner, säger Gunnar Hammar. Han är idag projektledare på Trafikverket, och berättar vidare att Vega är ett utmanande projekt. – För att den nya pendeltågsstationen ska kunna byggas måste befintliga spår flyttas så att den nya stationsbyggnaden och plattformen ska kunna få plats mitt emellan dem.

Nära samarbete Dessutom ska två nya järnvägsbroar och ett antal nya planskildheter byggas. Detta med minsta möjliga störning för järnvägstrafiken och omgivningen.

– För att lyckas med detta komplicerade projekt krävs ett mycket nära samarbete mellan Trafikverket, SL, Haninge Kommun och Vectura, säger Gunnar Hammar. Stationshuset och det intilliggande torget kommer att bli centrum i Haninge kommuns nya stadsdel Vega. Här ska 3 000 nya bostäder byggas, men det planeras också för arbetsplatser och annan service. Bland annat håller fastighetsjätten Atrium Ljungberg på att etablera ett stort köpcentrum i området.

Viktigt uppdrag

Under 2012 kommer ett sextiotal Vecturakonsulter att arbeta

med systemhandlingen för den nya pendeltågsstationen. – De har ett viktigt och förtroendefullt uppdrag, eftersom det här arbetet lägger grunden för många framtida beslut och lösningar i området, säger Gunnar Hammar. Björn Westerström som är Vecturas uppdragsledare, berättar att den järnvägsspecifika projekteringen är en relativt liten del i det stora uppdraget.

Komplex utmaning De tunga delarna i projektet innefattar mark, geoteknik och byggnadsverk eftersom Vectura också projekterar stationsbyggnaden och området närmast det, samt broar och tunnlar

för gång- och cykeltrafik. Vectura har bland annat fått en komplex geoteknikutmaning att bita i. – Det är lera med höga grundvattennivåer samt gamla förstärkningar i marken där det befintliga spåret ligger idag, säger Björn Westerström. Uppdraget som avser pendeltågsstationen finansieras av Trafikverket tillsammans med SL och Haninge kommun. – Men det är vi på Trafikverket som tagit på oss rollen som byggherre, men vi har alla ett tätt, gott och intensivt samarbete med Vectura kring hur våra idéer och önskemål ska bli verklighet, säger Gunnar Hammar. transportarkitekten nr 1 2012

– Vi skapar en 3D-modell av hela Mälarbanan. Kommunikationen blir smidigare och säkrare eftersom det är lättare för alla att greppa det som visas i tre dimensioner jämfört med att tolka symboler och streck på 2D-ritningar. Projektör och entreprenör kommer helt enkelt närmare varandra, säger Vecturas uppdragsledare Fredrik Hansen.

Utökad samverkan Vectura svarar för projekteringen när två spår blir fyra mellan Barkarby och Kallhäll. Trafikverket handlar upp och driver projektet som så kallad utökad samverkan. Entreprenören kommer in tidigt och samverkar med projektö-

ren kring lösningar som bygger på att man delar kunskap och erfarenhet. En järnväg är som en lång korridor, där upp till tolv olika teknikslag trängs i ett smalt område. Med 3D-projektering kan alla objekt läggas in skalenligt, vilket visar hur de passar ihop med varandra. Det underlättar också granskningen av hur olika entreprenadområden passar ihop.

Tiden är viktig Vid samgranskningsmötena mellan samtliga teknikslag blir det mycket tydligare vilket utrymme ett skåp, en tavla eller stolpe tar och att inget objekt står i vägen för något annat. – För oss som jobbar med

Projektering som visar järnvägens alla objekt i 3D gör det möjligt att utveckla en effektivare samverkan mellan beställare, projektör och entreprenör.

Mälarbanan är det en styrka att få in entreprenören tidigt. Redan när vi gjort 20-30 procent av projekteringsjobbet kan vi nu ha en fungerande modell för produktionsplaneringen, säger Fredrik Hansen. Till modellen kan man koppla både mängdberäkning och tidplanering. – Tid är centralt i all kommunikation med entreprenören. Nu kan vi på ett effektivt sätt illustrera vad som ska göras först och tillsammans tidsätta varje steg i byggfasen,

säger Fredrik Hansen. De två nya projekteringsverktygen, Prol för kontaktledning och Promis*E för el-, signal-, tele- och kabelkanalisation har utvecklats av programföretaget Bentley utifrån Vecturas kravspecifikationer. Det har presenterats för Trafikverket och kommer naturligtvis också att användas i Vecturas övriga järnvägsuppdrag. Vill du veta mer? Kontakta: Fredrik.Hansen@vectura.se

LAGAR & REGLER Planeringssystem för transportinfrastruktur I en proposition (2011/12:118) föreslår regeringen bland annat att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur ska ske i en sammanhållen planeringsprocess, i stället för dagens process i flera steg. Regeringen föreslår även förenklade förfaranden på flera områden i planeringssystemet och att den obligatoriska tillåtlighetsprövningen av vissa vägar och järnvägar avskaffas. Dessutom föreslås att bygglov ska krävas i färre fall och att fastighetsägare ska få större möjligheter att få sin fastighet inlöst tidigare i planeringsprocessen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

transportarkitekten nr 1 2012

blir ENKLARE att BYGGA? I februari beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag till ändrade bestämmelser om den fysiska planeringen av infrastruktur. Syftet är att korta ledtiderna och att göra processen mer effektiv. Lagrådsremissen berör även den ekonomiska planeringen där en modell föreslås som kommer att knyta planeringen av infrastruktur fastare till den statliga budgetprocessen.

MARKNADSÖPPNING I år är det för första gången öppet för alla järnvägsföretag och auktoriserade organisatörer av järnväg att utföra respektive organisera kommersiell persontrafik på det svenska järnvägsnätet. Reformarbetet har pågått i över 20 års tid och många stegvisa beslut har tagits tidigare. Syftet är att stimulera utvecklingen av järnvägstrafiken och att resenärernas behov ska tillgodoses bättre.

Alla vinnare: David Smedberg (Vectura), Jens-Peter Eisenschmidt och Maciej Zakrzewski (Trafikverket), Mikael Nilsson (Infranord), Anders Karlsson (Trafikverket), Björn Renwert (Peab), Malin Lövsjögård (juryns ordförande), Monika Wingård (Nestor), Göte Birgersson (Peab), Johan Lindgren (Vectura), Åsa Söderström Jerring (ordförande i FIA). Saknas på bilden gör Roland Ekeberg (Vectura).

– Vi har jobbat med ständiga förbättringar och hela tiden utvärderat oss själva, säger Vecturas uppdragsledare för Malmö C, Johan Lingren.

De nyvunna erfarenheterna från arbetsformen utökad samverkan kommer att föras vidare, exempelvis i projekt Järnväg Sydost.

Juryns motivering: Ett projekt som skapat stor kundnytta genom välplanerad, effektiv samverkan mellan tre parter under hela processen och som med stor kreativitet i planering och arbetsmetoder liksom med noggrann riskhantering lagt grunden för en säker arbetsplats och minimerat störningar för trafikanter.

Samhörighet och ny kunskap FIA:s kvalitetspris för bästa anläggningsprojekt i kategorin ”bygg och underhåll” gick till projektorganisationen bakom Malmö Centrals Bangårdsanpassning. Tack vare den konstruktiva arbetsformen utökad samverkan har Trafikverket, Vectura samt entreprenörerna Peab och Infranord baxat en gigantisk utmaning i mål. På kortare tid än beräknat. TEXT EWA BROBÄCK FOTO PER MIKAELSSON, LINUS HALLGREN OCH Beppe Arvidsson

Utbyggnaden av spåren och bangården på Malmö C är en av de största ombyggnationer som har gjorts på en bangård där tågtrafiken – 52 000 resenärer per dygn – har rullat under projekttiden. Projektet har bedrivits i utökad samverkan, och den här texten borde därför handla om modeller, samverkansprocesser, ekonomi och ledtider. Men efter att ha pratat med

Fördelar utökad samverkan I stora komplexa projekt där det handlar om att bygga om i befintlig trafik under tidspress finns stora vinster med att arbeta i utökad samverkan: • Större förståelse mellan parterna • Tidsvinster • Kvalitetshöjningar • Kostnadsbesparingar • Ökat engagemang och arbetsglädje

några av dem som jobbat med uppdraget under den 3,5 år långa projekttiden, blir det tydligt att den största vinsten – förutom den hedersamma utmärkelsen – ligger på det mänskliga planet.

Roligt att jobba Att jobba i utökad samverkan handlar om ett helt nytt förhållningssätt jämfört med hur det kan gå till i traditionella entreprenadformer. – Det är så här vi ska jobba! säger Trafikverkets projektledare Jens-Peter Eisenschmidt entusiastiskt. – Visst har det varit tufft, visst har vi haft kontroverser, men vi har haft ett gemensamt mål för ögonen: ”Företaget Malmö C”. Infranords representant Mikael Nilsson säger att processen har varit trevlig, lättsam men framför allt fruktbar och konstruktiv,

vilket FIA-priset är ett tydligt kvitto på. Göte Birgersson, projektchef på Peab berättar att eftersom komplexiteten var så stor i projektet insåg alla snabbt att man måste jobba ihop, annars hade man aldrig kommit i mål på utsatt tid. – I början föll alla in i sina vanliga roller, men efter en tid började vi inse att när vi började dela med oss, göra det där lilla extra – ja då blev det lätt och roligt att jobba.

115 miljoner tillbaka När arbetena med Malmö C var avslutade kunde projektet lämna tillbaka 115 miljoner kronor till Trafikverket, sex månader före utsatt tid! Johan Lindgren, Vecturas uppdragsledare i projektet är en ung gammal hockeyspelare. Han berättar om projektets styrkor och fördelarna med arbetsformen utökad samverkan. transportarkitekten nr 1 2012

– Vi har hållit ihop arbetet i en integrerad process och jobbat parallellt med allt från projektering till förvaltningsdata. Det har bland annat lett till att det har gått snabbt och lätt att ta fram den förvaltningsdokumentation som ska överlämnas till förvaltaren när ett projekt är avslutat. – Ofta tar detta ett år, eller mer. Men vi har klarat av något unikt – på två månader har vi fått fram dokumentationen – tillsammans med entreprenören och beställaren. I projektet har man jobbat med ständiga förbättringar och hela tiden utvärderat sig själva. Laget har alltid kommit före jaget, precis som när det handlar om hockey. – Vi har även jobbat med en gemensam visuell tidplan där vi alla och samtliga intressenter, tydligt har kunnat se alla planerade aktiviteter och hur hela processen påverkas av en enskild förändring, berättar Johan.

in i nya infrastrukturprojekt, säger Johan som även fungerar som internrevisor vid sidan av uppdragsledarrollen i nya Vecturauppdrag. Sedan Malmö C togs i drift har Vectura vunnit flera tunga järnvägsprojekt där de nyvunna erfarenheterna från arbetsformen utökad samverkan alltså kommer att föras vidare: Järnväg Sydost, som för närvarande är Sveriges största järnvägsprojekt, samt till Mälarbanan som Vectura vann hösten

2011 och där personal från Vectura som deltagit i Malmö C-projektet varit med och dragit upp riktlinjerna för projektet. I höstas vann Vectura dessutom uppdraget att projektera spår och mark för banupprustning av sträckan Laxå – Alingsås på Västra stambanan – en av de mest trafikerade järnvägssträckorna i landet. – I alla dessa projekt har vi som har jobbat med Malmö C kontinuerligt kontakt med uppdragsledningen, avslutar Johan.

OM utökad samverkan Partnering utvecklades i USA och Storbritannien för att få byggsektorns aktörer att samarbeta istället för att ägna sig åt konfrontationer. I Storbritannien är partnering ett krav när entreprenader finansieras med statliga medel. Utökad samverkan är en svensk variant av partnering, som utvecklats av FIA, och som anpassats till offentliga beställare i anläggningssektorn. Ordet trepartssamverkan används ibland, och kan syfta på utökad samverkan. Begreppet säger dock inte något mer än att det är just tre parter som samverkar, inte två eller fyra. FIA, förnyelse i anläggningsbranschen, delar varje år ut ett kvalitetspris till anläggningsprojekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är att stimulera nytänkande och samverkan samt att lyfta fram och sprida goda exempel.

Lärdomar och fler projekt Det goda arbetsklimatet i projektet har även bidragit till att projektörerna har lärt sig en hel del om produktion – och att entreprenörerna har fått insikter i hur det går till att projektera. – Erfarenheter som vi alla nu tar med oss transportarkitekten nr 1 2012

VINN ULF KG OLSSONS BOK Vi lottar ut ett exemplar av boken ”Affärsmodeller för partnering och utökad samverkan”. Författaren har en bakrund som lektor i byggekonomi vid Luleå tekniska universitet, en doktorsexamen i ämnet funktionsentreprenader, tio års erfarenhet som projektledare hos Vectura och stor erfarenhet som processledare för utökad samverkan/partnering. Anmäl en vän som prenumerant på Transportarkitekten för att ha chansen att vinna. Mejla: transportarkitekten@vectura.se.

Uppdrag energieffektivisering Trafikverkets målsättning är att minska energianvändningen inom sina verksamheter. Vectura medverkar i flera projekt där man utreder hur anläggning, drift och underhåll kan göras mer energieffektivt. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LARS DAHLSTRÖM OCH DANIEL DAHLGREN

Vassare information i geotekniska dokument

Schaktmassor som måste flyttas och geotekniska grundförstärkningar är alltid stora och tunga poster i infrastrukturprojekt. För att ge vägplanerare bättre beslutsunderlag i tidiga skeden håller Vectura på att utveckla en ny tredimensionell geoteknisk dokumentationsmetod. Den ska i förlängningen leda till ett mer energisnålt byggande. – Desto mer vi vet om markens beskaffenhet, innan entreprenörerna sätter spaden i marken, desto smartare kan vi planera för var och hur vägen ska dras, säger Katarina Jonsson, biträdande uppdragsledare på Vectura i Umeå. Det är i det så kallade Umeåprojektet – som handlar om att bygga en ringled

runt staden – som Vectura också fått i uppdrag att titta på hur man kan hantera schaktmassor på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Arbetet görs i samband med arbetsplanen för den så kallade Västra länken. – I mindre delprojekt tittar vi också på hur man tar hand om sulfidjord på ett

energieffektivt sätt och försörjer en av etapperna med överbyggnadsmaterial, berättar Stefan Eklund, uppdragsledare. Insatserna i Umeå har initierat ett pilotprojekt i Trafikverkets satsning på energieffektivitet. Delprojektet som utvecklar den tredimensionella geotekniska dokumentationen med hjälp av GIS-teknik har dragit till sig särskilt stort intresse inom Trafikverket. – Utifrån befintlig kunskap och med hjälp av nya hjälpmedel har vi som ambition att utveckla en ny typ av underlag som innehåller mycket mer information jämfört med traditionella dokument. När den geotekniska expertisen kommer in tidigare i processen inför ett vägbygge kan många fallgropar undvikas. I förlängningen gör det att vi kan hushålla bättre med ändliga resurser, säger Stefan.

transportarkitekten nr 1 2012

Underskattad miljöbelastning Att bygga och underhålla vägar bidrar till omkring 2,5 till 3 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar 15 procent av utsläppen från Sveriges inrikestransporter. Detta är något som tidigare har förbisetts när man planerat för trafik och transport – man har enbart fokuserat på fordonens utsläpp, säger forskare vid KTH. – Men det finns behov av att analysera hela situationen, också byggnation och underhåll, för att få en heltäckande bild, säger Sofiia Miliutenko som nyligen blivit klar med en licentiatavhandling i ämnet. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH, bekräftar problemet.

Han säger att vid transport- och infrastrukturplanering har man ofta bortsett från dessa utsläpp, eller beräknat dem på ett bristfälligt sätt, vilket har gjort att man underskattat miljöpåverkan av ny infrastruktur. – Det har heller inte publicerats några detaljerade studier beträffande energiåtgång och utsläpp vid tunnelbyggen, och de är en av de mest resurskrävande komponenterna i ett vägbygge, säger Sofiia Miliutenko.

Källa: kth.se 2012-03-07

Teknikcontroller

– ger stöd från ”kantlinjen”

Ny funktion: Teknikcontroller. Uppdrag: Att lägga näsan i blöt. Kvalifikationer: Kunnig, erfaren och insatt i uppdraget. Resultat: Ett effektivt projekt som har blivit ett demonstrationsuppdrag inom BESK. Uppdragsledarens roll i ett stort och komplext uppdrag blir ofta väldigt omfattande. Han eller hon ska sköta uppdragets ekonomi, tidplanering, resursplanering och kvalitet samt samordna de olika teknikområdena. Genom att fördela uppdragsledarens arbetsuppgifter på fler händer svarar

Vectura tydligt på Trafikverkets signaler om att kvaliteten måste bli bättre i projekteringsskedet.

Teknikkoordinatorn – Vi får också chansen att visa upp vårt arbetssätt, eftersom projekteringen av trafikplats Rosenkälla på E18 norr om Stockholm, är ett demonstrationsuppdrag inom ramen för BESK, beställarens effektiva samverkan med konsulten, säger Anders Ågren, som är uppdragsledare på Vectura. För att göra uppdraget så resurs- och

kostnadseffektivt som möjligt har bland annat en teknikkoordinator samt ett antal teknikcontrollers utsetts. – Ofta är det den som är teknikansvarig för väg som tar på sig uppgiften som teknikkoordinator, men rollen är alltför ofta outtalad. Och när en uppgift är outtalad riskerar man att kvalitén inte blir den bästa, säger Anders. I projektgruppen för Rosenkälla har teknikkoordinatorn dessutom rollen som biträdande uppdragsledare.

Teknikcontrollern Teknikcontrollerns uppgift handlar om att följa uppdraget från ”kantlinjen”; vara ett stöd, bollplank samt kritisk granskare och ifrågasättare – redan i uppdragets tidiga skeden. – Inte bara vara korrekturläsare innan handlingarna levereras, understryker Anders och tillägger: – Det känns roligt att få vara med och bidra till nya arbetssätt, så att kvaliteten på ritningar, rapporter och andra dokument blir bättre.

transportarkitekten nr 1 2012

SÅ HÄR BLIR SPÅRVÄGEN FRAMGÅNGSRIK Light Rail Day 2012... ...äger rum på Hotel Marina Towers i Stockholm, den 12-13 november med Vectura som huvudsponsor. Förra årets konferens lockade leverantörer och inköpare av spårväg från åtta olika länder samt representanter från kommande spårvägsstäder från både Norge, Sverige och Danmark.

Framtidstro & spårväg...

I många städer som växer och utvecklas håller spårvägen på att få en allt tydligare nisch i kollektivtrafiksystemet. – Kapacitetsmässigt och investeringsmässigt är spårvägen ett mellansteg mellan buss och järnväg/tunnelbana, säger Ola Kromnow, seniorkonsult på Vectura. TEXT EWA BROBÄCK FOTO LINUS HALLGREN, Göran Segeholm och Melker Larsson

EXEMPEL PÅ VECTURAS SPÅRVÄGSPROJEKT Tvärbanan, Solnagrenen Projektering, programmering, leverans och driftsättning av frånskiljarstyrning och växelvärme. Vecturas grupp för kraftförsörjning och övervakning bygger styrskåp och växelvärmeskåp som ska fjärrövervakas från SL:s eldriftledning. Kund: SL via Elektrotjänst. Leverans: Löpande, fram till hösten 2012. Ordervärde: Cirka 4 miljoner kronor.

transportarkitekten nr 1 2012

Ha resenären i fokus Spårvägen blir framgångsrik när vi utgår från människors behov – och hur vi beter oss. Med ett hela-resanperspektiv skapar vi förutsättningar för att många ska kunna, vilja och gilla att resa med spårvagn – faktorer som också är avgörande för god driftsekonomi och samhällsekonomisk nytta. Vectura presenterar mänskliga lösningar och utgår från att trafiksystemet ska hänga ihop: Kontaktytor mot andra delar av kollektivtrafiken, bytespunkter, samspel med andra trafikslag, anpassning till funktionshindrade, tillgänglighet, estetik och tydlighet.

I många städer, i Sverige och i världen, räcker kollektivtrafiken snart inte till för alla som vill åka med. Städer som Malmö, Lund och Helsingborg arbetar med att utveckla busstrafiken, och i Malmö får bussarna till exempel gräddfiler som kortar restiden. ”Men när superbussarna – upp till 25 meter långa – slår i taket behöver vi spårvagn”, sa kommunalrådet Anders Rubin till Sydsvenskan förra hösten. Ola Kromnow på Vectura håller med: – Spårväg kommer att vara ett realistiskt alternativ i städer av en viss storlek när busstrafiken inte längre räcker till.

Många på gång Sverige har idag tre spårvagnsstäder: Stockholm, Göteborg och Norrköping. Men även städer som Uppsala, Stockholm, Linköping, Jönköping, Helsingborg, Lund och Malmö ligger i startgroparna och håller på att utreda och förbereda för ny spårtrafik. – Att intresset för spårvägstrafik är starkt just nu kan bero på att vi har sett en del lyckade projekt, till exempel i Frank-

rike, men också här i Sverige, säger Ola Kromnow eftertänksamt.

Tänk på att spårväg är stadsutveckling Ett spårvägssystem påverkar stadens gestaltning och utveckling. Därför arbetar vi för att belysa spårvägens möjligheter och effekter på ett sätt som tar hänsyn till såväl estetiska som funktionella krav. På så sätt skapas lösningar som anpassas till städernas särarter och unika kvaliteter.

I Norge finns spårväg i traditionell mening i Oslo och Trondheim. I Bergen är etapp ett i full trafik, etapp två håller på att byggas, dessutom projekteras för en tredje etapp. I Finland har Helsingfors spårvagnar och Tammerfors beslutat att införa spårvägstrafik. I Danmark planeras för Ring 3, snabbspårväg, i Köpenhamn och i Århus är planerna på spårvägstrafik långt framskridna. Det bilbesatta USA upplever också en spårvägsrenässans. Sedan år 2000 har minst tio nya spårvägslinjer öppnats i amerikanska städer, och ungefär 45 städer i USA och Canada har seriösa planer på så kallade ”streetcarsystem”. Här har man sett att stadsdelar som får spårväg blir populärare och att priserna på bostäder ökar.

blem har fått en uppryckning när spårväg etablerades i området. – Genom att satsa på spårväg visar man näringslivet och fastighetsägarna att man kommer att satsa långsiktigt i området, säger Ola Kromnow. Den VTI-rapport som kom förra året (nr 721), ”Spårfaktorn på spåret” talar samma språk. I franska städer som Strasbourg, Lyon och Bordeaux har innerstädernas kvalitet höjts rejält i samband med spårvägssatsningar. En annan aspekt som lyfts fram är att i samtliga europeiska städer som granskats, har spårvägssatsningarna lett till skärpta krav på en mer sammanhållen och integrerad lokal planering. – Spårvägssatsningar kan leda till mer strukturerade och sammanhållna stadskärnor, men det är då viktigt att spårvägen är en del av en tydlig stadsutveckling, konstaterar Ola Kromnow.

Social stabilitet

Vill du veta mer? Kontakta:

Norden och övriga världen

I Paris har man konstaterat liknande effekter; stadsdelar med stora sociala pro-

Infarten till Vagnhallen Slottsskogen, Göteborg Projektering av signalsäkerhetsanläggning. Kund: Göteborgs Spårvägar, leverans i maj 2012. Ordervärde: Cirka 500 000 kronor. Tillfällig spårväg vid Gamlestadstorget, Göteborg Förfrågningsunderlag och bygghandlingar. Ett mycket komplext projekt med både spårväg och mark. Kund: Trafikkontoret, leverans i maj 2012. Ordervärde: Cirka 4 miljoner kronor.

transportarkitekten nr 1 2012

Ta med tekniken tidigt Vectura är ledande inom spårvägsteknik. Vi inkluderar vår samlade kompetens på ett tydligt sätt redan i förstudien och beaktar och hanterar tekniska utmaningar. Det gör att våra förslag och alternativ blir realistiska och genomförbara = kostnadseffektiva projekt med få omtag.

ola.kromnow@vectura.se

Spårväg Syd Biträdande projektledare, rapport, kartor och miljöbedömning. Kund: SL, leverans är pågående. Ordervärde: Cirka 1,5 miljoner kronor. Norrköpings kommun Omprojektering och uppgradering av signalanläggningarna på Drottninggatan och Albrektsvägen. Leverans under mars och april 2012. Ordervärde: 415 000 kronor.

Vid ombyggnaden av Malmö C användes en ny metod att skydda kabelrören genom att gjuta in dem i betong.

Även på en liten driftplats för tågmöten ligger det kilometrar med kablar i kanaler och rör under och vid sidan om spåren. På en bangård lägger en effektiv och välplanerad kanalisation grunden för störningsfri anläggning. – Utmaningen ligger i att tidigt skaffa sig rätt bild av hur alla objekt som är anslutna med kabel ska placeras, säger David Smedberg på Vectura som varit ansvarig projektör vid den stora bangårdsombyggnaden vid Malmö C. Projektet belönades med årets FIA-pris för god samverkan mellan aktörerna.

Störningsfri anläggning

Kanalisation fixar spagettin under bangården

Det som får en järnväg att fungera är dolt i marken. Det handlar om tusentals kablar till signaler, baliser och växlar, kraft, belysning och informationssystem. Att samordna kabelförläggningen innebär en nyckelroll vid om- och nybyggnad. TEXT STIG MEITON FOTO PEAB

En genomtänkt kanalisation är en resurs i sig. Med ett välplanerat reservutrymme blir det enkelt att lägga till nya kablar och avveckla gamla. Det sänker kostnaderna för drift och underhåll, och minskar störningskänsligheten i hela anläggningen. Vid en så komplicerad ombyggnad som vid Malmö C måste markentreprenaden göras i flera steg. Det krävs att man tar hänsyn till entreprenörens arbetsplanering i projekteringsfasen. – När man jobbar med kanalisation är samordning och samspel helt avgörande. Inte bara mellan beställare, projektör och entreprenör. Vi arbetar efter vår planeringsprocess där alla teknikgrenar ser till att man tidigt levererar det som andra behöver för att komma framåt, säger David Smedberg. De som arbetar med kanalisationen har ofta det övergripande samordningsansvaret för hela projekteringen. Objektsplaceringen är prio ett.

– När vi vet vilka punkter som ska förbindas kan vi räkna fram placering och dimensionering av huvudkanalisationen, trots att de som projekterar el, signal och tele kanske inte hunnit få fram alla kabellistor. Vid nybyggen ska huvudkanalisationen ned i banunderbyggnaden. Både längs med och under spåren går kanaler och rör. – Korsningspunkterna är kritiska. För många tomrör innebär onödiga kostnader. Att å andra sidan komplettera med nya tvärförbindelser under färdigt spår blir dyrt, konstaterar David Smedberg. På Malmö C löstes en stor del av tvärkanalisationen genom att man gjorde styrda borrningar på ett flertal ställen under hela bangården. Vid ombyggnader finns alltid risken att stöta på äldre befintliga kablar. – På en stor anläggning som Malmö C är det rena spagettin under hela bangården, säger David Smedberg. I Malmö använde man en metod att skydda rören genom att gjuta in dem. Därför kunde man lägga dem närmare markytan.

Bred kompetens Projekteringen kräver kunskap om vilka böjradier och dragkrafter som olika typer av kablar klarar. Lågspänningskablar måste läggas så att de inte störs av spänningsfälten från högspänningsledningar. På Malmö C vann man tid genom att göra några riktigt långa dragningar. – Där vann vi tid på att ta en kalkylerad risk i samförstånd med beställaren. Det är både en kunskapsfråga och en plane-

MÄLARBANAN I 3D

En bangård kan vara lika komplex som ett kretskort. Tusentals funktioner ska förbindas med kablar. Därför är genomtänkt kanalisation en resurs i sig. Det sänker kostnaderna för drift och underhåll, och minskar störningskänsligheten i hela anläggningen. Vectura projekterar nu för fyra spår mellan Barkarby och Kalhäll på Mälarbanan. Här används för första gången nya projekteringsverktyg som ger en 3D-modell av anläggningen. Det förenklar samgranskningen mellan olika entreprenadområden. Projekteringen sker i verklig skala, vilket ger en realistisk bild av var objekten är placerade. – I 3D blir det tydligare var och hur olika objekt är placerade i förhållande till varandra. Projekteringen resulterar i koordinatbestämda punkter som entreprenören använder vid bygget. Dessutom kan vi ta fram schaktmodeller åt entreprenören, säger David Smedberg. Läs mer om 3D-projektering och Mälarbanan, sid 17.

ringsfråga. Ett bra samspel med dem som bygger gör att vi hela tiden tar med oss kunskap in på kontoret. En av Vecturas styrkor är att det finns hög kompetens inom alla teknikområden som kräver kabelförläggning till olika objekt. – Vi är ett multidisciplinärt företag, specialiserat inom infrastruktur. Det gör att vi samarbetar brett internt. Det är samspelet som är det viktiga! Vill du veta mer? Kontakta: David.Smedberg@vectura.se

transportarkitekten nr 1 2012

KÅSERIET PORTRÄTTET

kåseriet

Jens-Peter

Maria Strömberg delger oss sina tankar kring ett aktuellt ämne i varje nummer av Transportarkitekten. Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana.

kom i mål tidigare än väntat... ...men inte upp på Kilimanjaros topp

Jens-Peter Eisenschmidt är projektledare på Trafikverket i Malmö och en av de ansvariga bakom framgångssagan Malmö C – projektet som nyligen fick FIA:s kvalitetspris, gick i mål på kortare tid än beräknat och som kunde lämna tillbaka många miljoner till statskassan. Kilimanjaros topp lyckades han däremot inte nå.

Det var för två år sedan som Jens-Peter bestämde sig för att nå Kilimanjaros topp. Han hade tränat och förberett sig ordentligt, men 300 meter från målet fick han ge upp. Kroppen klarade inte det huvudet ville. Och till sist insåg han att han skulle dö om han inte bröt. – Hela den här erfarenheten gav mig väldigt många tankar. Vad som är viktigt i livet. Nederlag, besvikelse, misslyckande. Det var så det kändes. Men någonstans måste man vända det hela till något positivt. Idag är jag glad och stolt över att jag faktiskt försökte!

BERÄTTAT FÖR EWA BROBÄCK FOTO claes rosengren

ag har försökt att jobba i linjeorganisationer, men efter trettio år i branschen har jag insett att det är projektformen som passar mig bäst. Jag har märkt att det är speciella människor som gillar att jobba i projekt. Man måste ha någon slags tävlingsinstinkt, och om man gillar detta sätt att jobba – tidpressen, ansvaret, bekräftelsen – så är det svårt att hålla sig ifrån det.

Bor: Ystad Yrke: Projektledare på Trafikverket Aktuell: Ytterst ansvarig för projektorganisationen för Malmö Centrals Bangårdsanpassning som nyligen vann FIA:s kvalitetspris för bästa anläggningsprojekt i kategorin ”Bygg och underhåll”. Familj: Sambo och fyra barn. Bästa egenskap: Glad och engagerad. Blir glad av: Idéer som blir verklighet. Blir besviken på: Människor som har någon slags roll eller position men som inte är engagerade. Drömyrke när jag var tio år: Asfaltarbetare i Saudiarabien.

et omfattande ombyggnadsarbetet av Malmö C började bra. Men så kom projektet till en punkt där alla började ifrågasätta – det är en naturlig fas i alla projekt. Det var ett volymmässigt mycket tungt jobb som vi hade framför oss. Och Utökad samverkan är ett relativt nytt sätt att jobba på för oss i branschen, många av oss hade begränsad erfarenhet. I början hade vi en massa möten där alla skulle säga sin mening, men där inga riktiga beslut togs. Jag började inse vartåt det barkade, jag var ju ytterst ansvarig, och så bestämde vi att satsa på en beslutsmässig samverkansgrupp. Folk blev lugna och nöjda, de slapp gå på så många möten. När man har en tuff deadline kan man inte hålla på och gnälla, man måste komma framåt. Den känslan är viktig för att man ska må bra och ha roligt. Till sist tog vi oss i alla fall igenom den där turbulenta tiden, vi satte oss ner och redde ut saker och såg till att det var rätt folk som deltog i samverkansmötena.

Skulle vilja kunna: Göra en framåtvolt!

edan kom vändningen och med facit i hand kan jag säga att det blev roligt att gå till jobbet varenda dag. Det är många som säger så. Istället för att bevaka varandra började folk dela med sig och när de såg att allas vårt gemensamma projekt ”Malmö C” tjänade på den här inställningen, ja då blev det lätt att jobba. Malmö C är faktiskt det största, längsta och mest mediala projekt som jag har jobbat med. transportarkitekten nr 1 2012

ag är uppväxt i Nässjö och har jobbat där i många år. Helt inkognito. Från början är jag vägmästare och har jobbat med vägprojektering, mark och anläggning i många år innan jag bytte spår och började jobba i dåvarande Banverket. Jag tror att det är bra att utmana sig själv ibland, att våga lämna sin bekvämlighetszon och att ge sig själv en utmaning. Läs mer om Malmö C på sidan 18-19. transportarkitekten nr 1 2012

Att ta sig från en punkt till en annan i en stad där det råkar bo hundratusentals andra, utan att påverkas av stress, kan vara svårt. Spårvagnarna är på väg mot en renässans och jag kan bara utbrista i ett – Äntligen! Spårvagnarna rör sig i stadstrafiken som självklara centralfigurer kring vilka all annan trafik anpassas. De rör sig i en hastighet som säger att det viktigaste inte är att komma så fort som möjligt dit du ska, utan att komma dit så bekvämt som möjligt. Samtidigt som du både hinner se vart du färdas och reflektera över varför du egentligen är på väg just dit. Ljudnivån från spårvagnarna är vanligtvis så låg att de brukar signalera när de närmar sig korsande gångtrafikanter. Och när en spårvagn signalerar ekar ljudet från en svunnen tid. En tid då tekniken ännu inte hade sprungit förbi oss människor flera gånger om, utan fortfarande var greppbar och begriplig. En stad med spårvagn känns av någon anledning alltid välkomnande, inbjudande och mänsklig. I en stad som Berlin finns både U-bahn och S-bahn förutom bussar, men det är spårvagnarna som är mest lättillgängliga. Kommer du till vackra Prag blir de röda och krämfärgade spårvagnarna pricken över i:et i en stad som är stor utan tillstymmelse till storstadsstress. Och vilken bättre sightseeing kan man tänka sig än att hoppa på en spårvagn och åka till ändstationen och tillbaka igen, ta en fika och hoppa på en annan? Det är 25 år sedan jag var i Lissabon. Men ett bestående minne därifrån är hur spårvagnarna som såg ut att ha minst ett sekel på nacken vigt klättrade uppför och nerför stadens alla branter. Spårvagnarna där har förresten samma färg som de i Norrköping. Och det kan man förstås också fundera över, varför alla spårvagnar en gång i tiden hade samma gräddfärgade grundfärg till en kontrastfärg som endera var röd, orangegul eller ljusblå. Malmö lär ha haft gröna på sin tid. Spårvagnar verkar ha någon slags länk till det mänskliga som både bussar och snabbgående tåg saknar. Kanske är det för att de går på spår som gör dem förutsägbara och gör att omgivningen kan slappna av lite. Stadstrafik är annars så full av oberäknelighet och oförutsägbarhet att stressnivåerna går i taket på oss som inte längre kan hantera stress. Spårvagnarna är en motvikt till det über-snabba och abstrakta som genomsyrar vårt samhälle idag. Vi har en stark rörelse bland de unga, en rörelse som sneglar bakåt och som vill återerövra det som tidspress och konsumtionshysteri har berövat oss. Ett transportmedel som både dämpar stress och bidrar till ett mer mänskligt klimat i våra städer kan knappast ligga mer rätt i tiden. Varmt välkomna tillbaka alla spårvagnar!

Maria Strömberg

tänk om... ...jag var hemma om två timmar. Två timmar mellan Oslo och Öresundsregionen. Det första steget mot en grön transportkorridor till kontinenten togs vid årsskiftet. Då kom beskedet att 27 miljoner satsas på ett treårigt Interregprojekt, Coinco North II, där målet är att öka järnvägens betydelse – och på sikt utveckla en höghastighetslinje. Visionen är att den nya tåglinjen ska knyta samman åtta miljoner skandinaver och skapa en gemensam region för innovation och arbetsmarknad. Parter i projektet är kommuner och regioner utmed stråket samt Trafikverket och norska Statens Vegvesen.

Vectura Consulting AB Box 46, 171 11 Solna Besök: Svetsarvägen 24 Telefon: 0771–159 159 e-mail: info @ vectura.se Hemsida: www.vectura.se

transportarkitekten nr 1 2012