Artilleri & Luftvärn
Patrik Hansson
Major Patrik Hansson är projektledare för RBS 23 vid Luftvärnsregementet.
Utveckling av Lvbat 23 – från demonstrator till insatsförband Bakgrund Försvarsmakten insåg under mitten på 1980-talet att ett nytt luftvärnssystem, med småmålsförmåga, bl a mot kryssningsrobotar, måste anskaffas. I ursprungstanken var detta system främst avsett för att skydda våra svenska flygbaser. Detta var starten för utvecklingen av RBS 23 BAMSE. Systemet har sedan ett tidigt skede varit omdebatterat av olika anledningar. En av de ursprungliga målsättningarna var att organisera fem fördelningsluftvärnsbataljoner rb 23. Detta organisationsförslag har till mycket stor del utgjort grunden för all planering och övriga förberedelser för att kunna införa RBS 23 i Försvarsmakten. Luftvärnsutredningen 1999 (LvU 99) föreslog att RBS 23 skulle anskaffas i begränsad omfattning, dvs. endast som demonstrator.
Konkret har detta inneburit att sex eldenheter 23 (EldE 23) samt sex klassrumstränare för eldenhet 23 (CRT EldE 23) anskaffas. I dagsläget finns inget beslut om att anskaffa underrättelseenhet 23 (UndE 23) till RBS 23. Denna begränsade anskaffning av RBS 23 samt resultatet av luftförsvarsstudien 02 (LFS 02), studien målbild Lv efter 2014 samt FOIs rapport ”RBS23 BAMSEs flermålsförmåga”1 innebär att det måste göras ett omtag avseende tidigare genomfört planeringsarbete. Målsättningen, före försvarspropositionens offentliggörande, var att med dessa sex eldenheter som grund utveckla ett ”T-förband”2. På lite längre sikt var målsättningen att utveckla en luftvärnsbataljon rb 23, under förutsättning att mer resurser tillfördes. 1 2
FOI-RH-0126—SE, Maj Britt Hansson, augusti 2002. Tillfälligt förband.
27
