Jaktrobotar som luftvärnssystem – en ny trend

Major Per Gerdle är försvarsmaktsingenjör och arbetar vid luftvärnsregementes utvecklingsavdelning.

Jaktrobotar som luftvärnssystem – en ny trend?

Norge utnyttjar den amerikanska radarjaktroboten AMRAAM som luftvärnsrobot i systemet NASAMS. Är det en engångsföreteelse att använda jaktrobotar, är det ett förlegat synsätt eller är det en ny trend?

Att utnyttja jaktrobotar i luftvärnssystem är inte någon ny idé, det fi nns en mängd olika system. Några exempel på sådana system är amerikanska Chaparall och Sea Sparrow.

Chaparall togs i bruk i slutet av 1960-talet och användes fram till 1996. USA hade som mest 594 eldenheter. Systemet använder den IR-målsökande radarjaktroboten Sidewinder, fyra robotar är monterade på ett fordon eller ett släp.

Data:

• Styrning: Initialt optisk följning. Robotens

IR-målsökare låser på målet före avfyring.

Roboten styr därefter själv mot målet. • Max skjutavstånd: ca 4 800 m. • Max höjdtäckning: ca 2 500 m. • Robothastighet: ca Mach 2,5. • Stridsdel: 12,7 kg. Sea Sparrow är ett luftvärnssystem för egenskydd av fartyg. Systemet kom i bruk 1996. Roboten skall kunna verka mot  yg och sjömålsrobotar. Systemet utnyttjar den semiaktiva radarjaktroboten Sparrow, i Sverige benämnd Rb 71. Systemet innehåller en belysningsradar av CW eller pulsdoppertyp som belyser målet varvid robotens målsökare låser på målet. Den styr därefter mot en framförpunkt tills den träffar.

Sea Sparrow i marin version avfyras som brittisk korvett.

Data:

• Räckvidd: ca 12 km. • Stridsdel: 40 kg. • Styrprincip: Semiaktiv.

Moderna system

I dagsläget  nns det ett antal system som är relativt nyframtagna eller är under framtagning. Vi skall ta en kort titt på några av systemen.

NASAMS

NASAMS betyder Norwegian Advanced Surface to Air Missile System och är ett samprojekt mellan Norge och USA, det benämns även SLAMRAAM (surface launched AMRAAM) samt Complementary Low Altitude Weapon System (CLAWS).

Systemet utnyttjar jaktroboten AMRAAM vilken avfyras från en lavett. Lavetten kan vara en fristående enhet eller placerad på en terrängbil. I bataljonen  nns ett antal 3-D radarstationer men även passiva IR-system med laseravståndsmätare vilka levererar en luftlägesbild till förbandets ledningsplatser. Efter beslut om eldgivning skickas måldata från sensornätverket till eldenheten, lavetten grovriktas mot målet och roboten avfyras. Under färden mot målet uppdateras roboten med målinformation via en datalänk placerad vid lavetten. Mot lågt  ygande mål anfaller roboten uppifrån, vilket gör det möjligt att bekämpa mål som be nner sig i mask i förhållande till avfyringsplatsen. När robotens aktiva radarmålsökare hittar målet låser den på det och styr till träff. Genom datalänken  nns troligen möjligheter att destruera roboten om det  nns risk vådabekämpning.

Systemet används av Norge och USA:s marinkår samt är sålt till Spanien. Det används bl a för att övervaka Vita Huset i Washington.

SPYDER

SPYDER betyder Surface-to-Air Python 5 and Derby Air Defence Missile System, Israel. Det använder den israeliska radarjaktroboten Derby samt IR-roboten Pyton 5. Det skall enligt uppgift vara sålt till tre länder bl.a. Indien.

Systemet kan bekämpa flyg, helikoptrar, UAV och vapen. Det har allväderskapacitet och kan bekämpa  era mål samtidigt. Robotarna kan låsa på målet före avfyring (lock on before launch) eller låsa på målet efter avfyring (lock on after launch). I den senare moden får roboten måldata från enhetens ledningsplats tills målsökaren hittar målet. Ett kompani består av en ledningsplats med en 3-D spaningsradar samt fyra eldenheter monterade på terrängbil.

Data:

• Räckvidd 1 till 15 km. • Höjdtäckning 20 till 9 000 m.

VL Mica

VL Mica, Vertical Launched Mica är ett franskt projekt vilket bygger på jaktroboten Mica.

Den avfyras från en lastbilsmonterad lavett. Fordonet/lavetten betjänas av två man. Roboten  nns i två varianter, med IR-målsökare eller med aktiv radarmålsökare.

Systemet har allväderskapacitet. Tillverkaren benämner båda robotarna som ”fire and forget”, troligtvis  nns dock någon form av datalänk vid utskjutningsplatsen vilket gör