Ordförande har ordet - överste Magnus Ståhl
Både och i framtiden Jag ber inledningsvis av denna spalt att få utrycka min stolthet och ödmjukhet inför uppgiften att vara ordförande för Artilleri- och Luftvärnsklubben, inte minst kopplat till nästa års 150-årsjubileum. Vi står också inför ett kommande försvarsbeslut som med stor sannolikhet innebär en betydande utökning av armén och med särskilt fokus på artilleri och luftvärn. För oss som har varit med en lite längre tidsperiod minns försvarsbesluten kring början av 2000- talet då artilleri och luftvärn inte ansågs behövas utan det talades högt om att lägga ner vissa funktioner totalt. Glädjande nog finns funktionerna kvar, vilket inte minst kopplat till kommande försvarsbeslut är en förutsättning för att armén ska kunna utvecklas i den takt som förhoppningsvis kommer att beslutas.
K-soldater uttrycker viss oro Samtidigt som jag skriver denna ledarartikel har jag besökt den pågående bataljonsövningen på Bodens södra skjutfält med såväl den inneliggande årsklassen och anställda soldater som deltagare och även deltagit på första anhörigträffen för EUTM RCA 08 – träningsmission i Central Afrikanska Republiken – som A 9 ansvarar för. Innevarande år ansvarar A 9 för såväl RCA 07 och 08 samt FS 39, kommande insatsstyrka i Afghanistan och Lv 6 ansvarar för den befintliga insatsen.
4
Under bataljonsövningar har jag pratat med våra anställda soldater, några har till dags dato varit anställda i upp till 8 år, om hur de ser på sin arbetssituation och framtid, där de uttrycker viss oro hur det kommer att bli för dem i framtiden när de kommande rekrytkullarna förväntas öka från dagens cirka 4000 till 8000 rekryter. Med denna inledning vill jag visa på den dynamik som kommer att finnas inför framtiden och det är att undvika att pendeln slår alldeles för hårt i något ytterläge. Vi har svängt ganska kraftigt från att historisk fokuserat på nationellt försvar med inslag av internationella insatser till kraftigt fokus på internationella insatser de senaste 10-15 åren. Vi har gått från pliktförsörjning till frivillig personalförsörjning till åter (i princip) fokus på pliktförsörjning. Vi lämnade värnpliktiga befälskategorier på plutonchefsnivå och planerar för att på nytt införa dessa. Några exempel på relativt kraftiga förändringar och svängningar de senaste decennierna.
Nyttja organisationens kraft Min poäng med detta och kopplingen till rubriken är att jag tror det är viktigt att vi tar med oss de erfarenheter vi har gjort inom ett antal olika områden och inte bara okritiskt tar fram de gamla planerna för exempelvis rekrytutbildning utan nyttjar den kraft som finns i organisationen att hantera såväl ökade rekrytvolymer som både heltids- och
Artilleri & Luftvärn
