Etiketten 1/2015 by Alko Oy

Alkos kundtidning 1/2015

Matkulturstrategen uppmuntrar och kläcker idéer

DRUVAN PINOTAGE: HYBRID AV PRINSESSA OCH SJÖRÖVARE Fascinerande hantverksöl

Läcker brunch

i glada vänners lag

dryckens källa TEXT PIIA VÄISÄNEN FOTO GETTY IMAGES

Mörkret sänker sig över de snötäckta vinrankorna i byn Weissenkirchen i norra Österrike. I området odlas bland annat druvorna Grüner Veltliner, Riesling, Muskateller och Chardonnay.

1|2015

Vilande vinrankor När den varma årstiden är förbi och nätterna blir svala minskar vinrankornas tillväxttakt och när det första tunna snölagret täcker vinodlingen upphör tillväxten helt. I till exempel Österrike räcker vinrankornas viloperiod normalt från julen till månadsskiftet februari–mars. Köldbeständigheten varierar mellan olika druvsorter. I svala områden skyddar man ofta vinrankorna mot kyla med ett extra jordlager och/eller genom att svepa in växten i frostväv. Många österrikiska viner får sin speciella karaktär av små köldknäppar. I svala områden mognar druvorna långsamt, vilket medför att de hinner utveckla djupa, nyansrika aromer och välsmakande syror. Vissa så kallade hybridarter, till exempel den lettiska druvan Zilga, klarar nästan 30 graders kyla om vinrankan skyddas rätt. I vissa fall låter man druvorna frysa. Till exempel det tyska dessertvinet eiswein får sitt djup och sin sötma av att druvorna skördas och pressas i fruset tillstånd.

REETTA PASANEN

50:e årgången Utgivare Alko Ab Sundholmsplatsen 1 00180 Helsingfors Postadress: PB 33, 00181 Helsingfors Chefredaktör Sari Karjalainen tfn 020 711 5456 sari.karjalainen@alko.fi

Redaktionsråd Alko: Hille Korhonen (ordf.), Maritta Iso-Aho, Sari Karjalainen, Minna Keskinen, Mika-Pekka Miettinen, Kari Pennanen, Alma 360: Julia Isoniemi, Kaisa Mikkola

Vad intresserar?

å här i början av året diskuterar många världens och tidens trender. Hur kommer det nya året att gestalta sig? Vad intresserar, vad väcker diskussion och i vilken riktning utvecklas konsumtionen? Julen kom och gick. Årets största högtid är värd lite lyx och därför valde många ﬁnländare att sätta guldkant på tillvaron med ett gott mousserande vin. Många valde också att lägga en bubblande dryck i Julgubbens säck. De ekologiskt producerade dryckerna fortsätter sitt segertåg. Ekovinerna och ekoölen blir allt populärare och i dag har deras popularitet nått sådana höjder att man nästan kan säga att ekotrenden har förbytts i ett naturligt val. Enligt olika undersökningar har det ekologiska produktionssättet seglat upp bland de tio viktigaste kriterierna vid valet av drycker. De viktigaste kriterierna är fortfarande smaken och dryckens lämplighet som måltidsdryck, men det ekologiska produktionssättet ger drycken ett betydande mervärde*. Allt ﬂer är intresserade av dryckens ursprung: Konsumenterna vill veta vilka värden de stöder genom sina val. Företagens förmåga att leva upp

till kundernas krav och önskemål bidrar också till att forma den så kallade företagsbilden**. Dagens konsumtionsvanor präglas av välbefinnande, hälsa och måttlighet. De alkoholfria dryckerna vinner allt mer terräng och konsumenterna efterlyser allt oftare alkoholfria alternativ. Det ena behöver inte utesluta det andra – det finns många som gärna dricker ett glas vin eller en flaska öl till maten, men som i andra sammanhang väljer en alkoholfri dryck. ”Måtta i allt, men länge leve goda smaker!”, säger Jonna Nummela i artikeln på sidorna 30–33 i denna tidning. Riktigt god fortsättning på det nya året! Sari Karjalainen P.S. På tal om smak: I februari är det dags för vårens hantverksöl som bjuder på en symfoni av spännande smaker. Läs mer på sidorna 24–26.

Redaktion Alma 360, alma360.fi fornamn.efternamn@alma360.fi telefonväxel 010 665 102 PB 502, 00101 Helsingfors producent Julia Isoniemi redaktionssekreterare Marina Ahlberg layout Miikka Tikka (AD), Antti Pulkkinen Tryck PunaMusta Oy, Joensuu Etiketten utkommer med 4 nr per år. Nästa Etiketten utkommer13.5.2015. Tidningen fås avgiftsfritt i Alkobutikerna och som årsprenumeration (25 €) genom medlemskap i Etikettklubben. Etikettklubbens kundtjänst och adressändringar: tfn 020 711 715 (vard. 9–16) eller etikettklubben@ alko.fi. Etiketten ansvarar inte för att insänt obeställt material sparas eller retur neras. Artikelerbjudanden riktas till Alma 360 till tidningens producent. Medlem av Tidskrifternas Förbund rf. Etiketten trycks på miljöanpassat EU Ecolabel-papper. ISSN 0780-5098

*) Undersökningen Segmentointi- ja ostokäyttäytymistutkimus (ung. Segmentering och köpbeteende), RIF 2014 **) Undersökningen Maine ja vastuullisuus (ung. Rykte och ansvarsfullhet), TNS Gallup 2014

.fi

1|2015

tw itt er

et ikett en.fi

et ikett klubben

Alko betjänar också på Twitter! Du hittar oss på Facebook, Instagram och på mikrobloggen Twitter på adressen @Alko_Oy. Bland annat butikernas öppettider har väckt frågor. twitter.com/Alko_Oy

Varför inte överraska dina vänner med vin- eller ölprovning? Vi spelade in Alkos experters råd och tips och lade ut videor i tjänsten Etiketten.ﬁ. Bekanta dig med sidorna på webbadressen: etiketten.ﬁ

Söker du idéer och inspiration? Som medlem i Etikettklubben får du trevliga förmåner och spännande tips som fördjupar dina mat- och dryckupplevelser. Tjänsten bjuder också på intressanta kurser och provningar: alko.ﬁ/etikettklubben

i n n eh å ll 06 Entréer 12 Sydafrika: Mer än Pinotage Pinotage är en hybrid av känslig prinsessa och grovhuggen pirat. Nya friska vindar blåser i den sydafrikanska vinvärlden.

20 Matkulturstrategen

Timo Santala

12 28

Matbilar, matparker och läcker bistromat är framtidens melodi, säger Helsingfors stads matkulturstrateg.

24 Fascinerande hantverksöl Mikrobryggeriernas skapelser präglas av bland annat humlebeska och toner av rök och skog.

27 Lyckad kombination Smakar laxen alltid lika? Prova på trendig koreansk laxbulgogi.

28 Temperera drycken rätt Tidningens handledande artikel lär dig temperera vinet och ölet rätt.

30 Mat och identitet De sociala medierna fungerar som öppen dagbok för så kallade identitetsätare, säger professorn i matkultur.

35 Alkobutik med kvinnlig energi Personalen i Alkobutiken i Tavastehus väntar med spänning på sommarsäsongen och sommargästerna.

38 Bjud dina vänner på brunch Saftig brunchpizza, cheddarscones och citronpannkaka förgyller veckoslutsbrunchen.

46 Blur-basistens

framgångsrecept

Bandet Blurs bassist Alex James blåmögelost sätter piff på shawarman.

51 Kolumn Baba Lybeck säger nej till svepskäl.

SAMMANSTÄLLNING JULIA ISONIEMI

Entréer säsongens smaker och fenomen, ansvar och internationella vindar.

Alkoholfri miljö för barnen Ett av syftena med revideringen av alkohollagen är att stöda och främja barnens välbefinnande, säger Valviras överdirektör Marja-Liisa Partanen.

Hur väl har Valvira lyckats med tillsynen och styrningen inom ramen för den nuvarande lagstiftningen? ”Verket har lyckats relativt väl i sitt värv. Alkoholpolitiken väcker känslor och debatt och nästan alla ﬁnländare har en åsikt i frågan.” ”Vår strävan är att handla konsekvent i alla lägen och att koncentrera tillsynen till det väsentliga. Övervakningen av att de nya reklambestämmelserna följs kommer att anpassas till lagens syfte, som är att skydda framförallt barn och ungdomar.” Vilken är Alkos roll i den ﬁnländska alkoholpolitiken? ”Till Alkos uppgifter hör att främja alkoholforskningen, att trygga drägliga arbetsförhållanden i producentländerna, att genom bland annat informationskampanjer förebygga alkoholrelaterade skador och problem och att slå ett slag för ekologisk produktion.” Vilket är Ert eget förhållande till alkohol? Jag dricker gärna ett glas gott vin till maten.

1|2015

TEXT MARITA KOKKO FOTO SARRI KUKKONEN

Till Valviras uppgifter hör att förebygga alkoholrelaterade skador med samhälleliga, sociala och hälsomässiga förtecken. Marja-Liisa Partanen har lett Tillstånds- och tillsynsverket för social och hälsovården, Valvira, sedan år 2009. Finlands alkohollagstiftning har varit föremål för översyn redan en längre tid och den regering som tillträder efter vårens riksdagsval tar sig an revideringsfrågan. ”Beredningsarbetet har varit framgångsrikt. Utkastet omfattar bland annat nya verktyg för förebyggande av alkoholskador och effektivering av tillsynen.” Marja-Liisa Partanen konstaterar att den nuvarande alkohollagstiftningen är föråldrad och alltför spridd. ”Egenkontrollen borde beaktas mer än i dag eftersom den möjliggör snabba korrigerande insatser där problemen uppträder.”

Kalender

14.2

15.2

Uppmärksamma dina vänner på alla hjärtans dagen.

Pulkabacke och varm bulle!

20.2

Vintern betyder fylliga smaker.

3xmediemat

Arbetskläderna återvinns för oljebekämpning DAFECOR

ALKO FÖRNYAR butikspersonalens arbetskläder under våren. De gamla kläderna återvinns: Materialet i plaggen används för tillverkning av bland annat miljövårdsutrustning. De gamla plaggen samlas upp i Alkos centrallager i Vanda, varifrån de skickas vidare till Texvex i Forssa. Texvex avlägsnar plaggens hårda delar så som knappar, blixtlås och märken. De avlägsnade delarna transporteras till avfallsförbränningsverket i Lahtis. Texvex skickar de förbehandlade plaggen till textilhanteringsföretaget Dafecor Oy, som tar tillvara ﬁbrerna genom bland annat regenerering. Av de tillvaratagna ﬁbrerna tillverkas bland annat absorberande länsor som används för att suga upp olja och andra skadliga ämnen som har kontaminerat till exempel vattendrag.

BANANGLASS PÅ VIDEO

Bloggen Marja-aika bjuder på en efterlängtad nyhet, nämligen recept i videoformat. Videopionjären Marjas klipp av hög kvalitet visar hur man lagar bland annat bananglass och havtornspudding. Enligt Aller Medias färska undersökning tror 44 procent av ﬁnländarna att videobloggarna är framtidens melodi. www.marjaaika.ﬁ

MAT @INSTAGRAM @TWITTER

THINKSTOCK

Konsumenterna om Alko: ansvarsfull aktör ALKO HADE STOR FRAMGÅNG i TNS Gallups undersökning Yritysten Maine ja Vastuullisuus (ung. Företagens rykte och ansvarsfullhet) som gjordes i augusti–oktober ifjol. Alkos goda rykte renderade företaget en hedervärd tredje placering. Enligt undersökningen är Alkos främsta styrkor företagets kompetenta personal, leverans- och betjäningssäkerhet och kundorientering. I fråga om ansvarsfullhet upplevdes Alko som det bästa företaget inom segmentet handel.

Mikrobloggen Twitter och bilddelningstjänsten Instagram är utmärkta källor till matinspiration. Låt dig förföras av de ﬁna matbilderna på Instagram-adresserna Maistuis varmaan sullekin, Prinsessakeittiö, Perinneruokaaprkl, Lumolifestyle och Sanna Kekäläinen (Etikettens matredaktör). Bland mattwittrarna kan nämnas @mindofood, @Suomisyojajuo och @Kotikokki_net. Lägg sökorden #foodie #instafood på minnet.

EVERGREEN

Alko diskuterar i Argentina I MARS DELTAR ALKO i ett ansvarsseminaMERVI VAN VELDHOFEN

rium i Mendoza i Argentina. Vid seminariet behandlas bland annat principerna för etisk verksamhet. Därtill får deltagarna information om områdets utvecklingsmöjligheter och utmaningar. I seminariet deltar bland annat representanter för lokalförvaltningen, olika organisationer och vinindustrin. De nordiska alkoholmonopolens målsättning är att trygga de mänskliga rättigheterna och att stävja verksamhetens miljökonsekvenser.

”Jag har aldrig stött på ett dåligt Chocochilirecept”, sade min kompis härförleden. Fastän bloggen Chocochili inte är unik har den lyckats hålla sina besökare fjättrade. Bloggen innehåller veganrecept, men den riktar sig även till vanliga ”allätare”. http://chocochili.net/

entréer

13.3

Påskölet anländer till Alkobutikerna.

21.3

Ljuset segrar äntligen – vårdagjämningen.

29.3

Dags att ställa klockorna (+1 tim.) Sommartiden börjar.

THINKSTOCK

Dags för linner! MAT INTRESSERAR, inspirerar och fascinerar. Vissa väljer att

inta sina måltider regelbundet i sällskap med familjen, medan andra har mindre fason på sina måltidstider och gärna delar de kulinariska upplevelserna med både bekanta och mindre bekanta människor. Den så kallade nätgenerationen har tagit till sig den digitala tidsålderns möjligheter också i fråga om mat och måltider. De som är födda på 1980- och 1990-talen och har vuxit upp i den digitala eran delar gärna med sig av sina recept, tips, bilder och erfarenheter via sociala medier – till och med när de sitter till bords. Dagens ungdomar och unga vuxna är vana vid exotiska smaker och matkulturer och deras vänner och gelikar ﬁnns i olika tidszoner runtom i världen. Miljömedvetenhet, hälsosam kost och matrelaterat umgänge är självklarheter, men måltidsrytmen varierar. Den oregelbundna måltidsrytmen har tagit sig uttryck i nya begrepp, som känns aningen främmande för många: • Linner (lunch + dinner) intas mellan lunch och middag. • Dunch (dinner + lunch) intas efter lunch, men närmare middag än linner. • Brinner (breakfast + dinner) är middag med frukostmat, till exempel bacon och ägg. • Fourth meal, som intas på morgonnatten före frukost, avslutar eller inleder dygnet. Får jag bjuda på lördagslinner, nu när veckoslutet drog ut på sömnen?

Brunchen kombinerar det bästa av frukost- (breakfast) och lunchbordets läckerheter. Recept på brunchrätter hittar du på sidorna 38–45.

3 x ekologiskt

Ekologiskt

Biodynamiskt

Lövmärket

Symbolen Ekologisk på Alkos hylletiketter anger att en produkt är tillverkad av ekologiska råvaror och att den har ett av Alko godkänt certiﬁkat. Alko lanserade sitt första ekologiska vin år 1994. Under de senaste åren har intresset för så kallade ekoprodukter ökat avsevärt.

Symbolen anger att en produkt är tillverkad av biodynamiskt producerade råvaror och att den har ett av Alko godkänt certiﬁkat. De biodynamiska varorna är också ekologiska. Alkos ekoprodukter är certiﬁerade av lokala organisationer och myndigheter.

”Europalövet” är EU:s ekosymbol. Alla ekologiska alkoholdrycker tillverkas av ekologiskt producerade råvaror i enlighet med EU:s ekoförordning. EU:s ekovinsförordning trädde i kraft år 2012.

1|2015

1.5

Våren är här. Glad första maj!

10.5

Alkos kundtidning 4/2014

vinerna lockar till kalifornien

årets vinteröl är här: hitta din nya favorit

VI FRÅGADE LÄSARNA:

På spaning efter saftiga ostron i Frankrike

Mors dag – hurra för alla mödrar!

Den populäraste artikeln i numret 4/2014 av tidningen Etiketten var Nytt på ﬁskbordet.

Överraska gästerna

Nytt på fiskbordet

Stiliga glas för olika öltyper ALKO SALUFÖR ÖLGLAS för ale, veteöl och lager. Det populäraste ölglaset i sortimentet Etiketten Ölglas, som har två år på nacken, är ale-glaset som också lämpar sig som universalglas. Glaset för veteöl säljs främst under sommarmånaderna, som ju är högsäsong för veteöl. Det höga glaset lämpar sig utmärkt som present. Etiketten Ölglas säljs i förpackningar om två stycken. Ale-glasen säljs till extrapriset 14,90 € (rmp 18,10 €) under perioden 2–21 februari.

BELÅTENHET MED SORTIMENTET Hur belåten är du med Alkos urval av drycker (skolvitsord)?

Öl

Starka drycker

Vin

N=537

N=869

9 8

Avvikande öppettider: Påsk • skärtorsdag (to 2.4) kl. 9–20 • stängt fr.o.m. långfredag till annandagpåsk (fr 3.4 – må 6.4)

Medeltal: 7,95

Medeltal: 8,4

7 1 1 0

Medeltal: 8,58

Valkriterierna gällande öl TOP 3

Valborg och första maj • valborgsmässoafton (to 30.4) kl. 9–18 • första maj (fr 1.5): stängt

1. Smaken (fyllighet, humlebeska, aromer) Visste du?

2. Öltypen

3. Friskheten och ”munkänslan”

Valkriterierna gällande vin TOP 3

[ Stamvörtstyrka ] STAMVÖRTSTYRKAN, som anger hur stor andel (vikt-%) av vörten (ölets ”råvara”) som utgörs av socker, är i allmänhet den färdiga dryckens alkoholhalt gånger två +1. Stamvörtstyrkan hos en lager vars alkoholhalt är fem procent är således ungefär 11 procent. Stamvörtstyrkan ger en ﬁngervisning om ölets smakvärld: en hög stamvörtstyrka innebär i regel att drycken har struktur och kraftig smak, medan en låg stamvörtstyrka innebär att ölet är okomplicerat och lättillgängligt.

1. Smakegenskaper 2. Smakbeskriv(sött, torrt, ningen på hyllfylligt osv.) etiketten i butiken

3. Lämpligheten som måltidsdryck

• Kvantitativ undersökning med Research Insight Finland Online-panelen • Cirka 1 000 kunder, som besökt Alkobutiken under de tre senaste månaderna • Undersökningen gällde vin, starka drycker och öl och utfördes i februari–mars 2014

Entréer TAPANILAN ERÄ

Maritta Iso-Aho från Alko, Joonas Naava och Jari Oksanen från Tapanilan Erä samt Leena Sokolowski från Alko.

Stipendium till unga innebandyspelare ALKO HAR BEVILJAT helsingforslaget Tapanilan Eräs innebandysektion ett stipendium för ansvarsfull verksamhet. Sektionen kommer att använda medlen för ordnande av ett motionsläger för sina juniorer. Alko uppmuntrar landets idrottsföreningar till rusmedelsfri verksamhet. Företaget belönar årligen en så kallad Sigillförening som har levt upp till förväntningarna. Stipendierna är en del av Alkos samhällsansvar, som bland annat syftar till att stävja alkoholrelaterade skador och problem. Sunda levnadsvanor är en del av föreningen Tapanilan Eräs värdebild. Föreningen, som har entydiga rusmedelsprinciper,

Läckerheter för vårens buffébord och tips på vacker dukning: Nästa nummer av Etiketten utkommer 13.5

Tapanilan Eräs innebandysektion är en av Finlands största innebandyklubbar.

KIMI ISSAKAINEN

LASSILA & TIKANOJA

THINKSTOCK

informerar fortlöpande sina tränare, spelare och funktionärer samt barnens föräldrar om vilka regler och bestämmelser som gäller. Alkos kommunikations- och hållbarhetsdirektör Maritta Iso-Aho betonar betydelsen av motion, sunda levnadsvanor och goda exempel och påpekar att dessa bör vara en naturlig del av idrottsföreningarnas verksamhet. Alko inledde sitt samarbete med föreningen Nuori Suomi (Unga Finland) år 2008. Årets stipendium är det sjätte i ordningen. Syftet med Alkos årliga stipendier är att förebygga alkoholrelaterade skador.

Rara druvor

Lådvinspåsen kan återvinnas

Produktinfo med QR-kod

När man har stiftat bekantskap med druvorna Cabernet Sauvignon, Shiraz, Merlot och Pinot Noir kanske man vill prova på nya spännande smaker. I bland annat Italien, Portugal och Grekland odlas många lokala och gamla druvsorter. Får det lov att vara ett vin gjort på Zweigelt, Aglianico eller Kékfrankos? Läs mer om de rara druvorna i artikeln Spännande mörka druvor på webbsidan etiketten.ﬁ.

Alko slår ett slag för skyddet av Östersjön genom att samla in innerpåsar från lådvinsförpackningar för återvinning. Innerpåsarna av aluminium och plast inklusive kran kan lämnas in i Alkobutikerna i Helsingfors, Nyland och sydvästra Finland. Överenskommelsen om insamling av lådvinspåsar har gjorts med stiftelsen Baltic Sea Action Group som arbetar för att rädda Östersjön. Eskalerande eutroﬁering och reducerad biodiversitet är redan nu verklighet i stora delar av vårt unika innanhav.

Sedan början av februari är hylletiketterna i alla Alkobutiker försedda med en QR-kod. All varuinformation ryms inte på hylletiketten, men med hjälp av QR-koden kan kunden ladda ner uppgifter om bland annat produktens råvaror och energiinnehåll i sin smarttelefon. Tjänsten är mycket lätt att använda. När du har läst in koden med hjälp av telefonens QR-applikation får du ett bildförsett varukort med uppgifter om varan till telefonen. Kortet kan sparas i telefonens minne.

1|2015

Lamm med aprikos LAMMSTEK MED MINTGELÉ hör påsken till. Den som inte tycker om gelé kan välja något annat till lammet. Plommon passar utmärkt till lammstek, men aprikos och rotfrukter sätter också piff på rätten, säger Juha Nokka som föder upp får i Somero. Sin egen lammstek avnjuter han med potatis, morot och lök. Fåruppfödaren och lammexperten uppmanar den som vill prova på något nytt att smaksätta lammsteken med aprikos. Resultatet blir bäst om aprikosen får badda i ugnen tillsammans med köttet. Sötman i lammstek med aprikos kräver ett fruktigt vin. Den som föredrar rödvin kan med fördel välja ett måttligt ekat, mustigt och syltigt malbecvin från Argentina eller ett zinfandelvin från USA. Vänner av vitt vin kan välja ett fruktigt och livligt torrt eller halvtorrt rieslingvin från Tyskland eller Alsace och ölvänner kan skölja ner den läckra rätten med en fruktig och nyansrik ale.

ALE

MUSTIGT & SYLTIGT

SPECIALÖL

TEXT MARITA KOKKO FOTO STOCKFOOD DRYCKESFÖRSLAG TAINA VILKUNA, ALKO

FRISKT & FRUKTIGT

VARFÖR INTE BRYTA en smula mot konvenansen och servera får i kål på påsken? Juha Nokka anser att hans barndomsrätt passar utmärkt på påskbordet. Styckningsdetaljerna bringa och bog lämpar sig utmärkt för rätten, som också innehåller kål, palsternacka, selleri och lök. Vegetabilierna tillförs när köttet är halvfärdigt och sedan får hela härligheten badda i lugn och ro på svag värme tills den är färdig. Får i kål avnjuts traditionellt med öl. Rätten balanseras särskilt väl upp av ale med lagom humlebeska och fylligt, nyansrikt kloster- eller trappistöl. Den som föredrar vin kan välja ett friskt och syrligt rieslingvin från Alsace.

S YDA FRIK A ÄR M E R Ä N PI NOTAGE Sydafrika håller på att utvecklas till ett dynamiskt vinland i vilket allt fler vingårdar odlar också andra druvor än Pinotage. Vinodlarna tror på sin nya stil och inriktning som i stor utsträckning bygger på terroir och gamla, busklikt beskurna vinrankor. TEXT TIINA RANTANEN FOTO THINKSTOCK, JARNO KOVAMÄKI

1|2015

NÄR DEN KRAFTIGA OCH RENANDE sydostliga vinden, som kallas Kapstadens doktor (Cape Doctor), börjar avta är den varma och torra sydafrikanska sommaren på väg att övergå i mild höst. Hösten klär vingårdarna i sprakande färger och nätterna blir svalare. Skördetiden infaller normalt i februari–mars. På Mourvèdre-gården i Darling är det full rulle när plockarna lastar sina fulla korgar på traktorﬂaken. Årets skörd är ovanligt stor och skördetiden har dragit ut till början av april. Eftersom 95 procent av vinrankorna är lågvuxna ”bushvines” plockas druvorna manuellt. Avståndet till Atlanten är endast sex kilometer, vilket ger ett svalt klimat som lämpar sig utmärkt för odling av druvan Sauvignon Blanc. I Darling och Durbanville tillverkas ”den nya vågens vin”, som förknippas med området, jordmånen och druvsorterna. VINGÅRDEN DIEMERSDALS marknadsdirektör Steffi

Layer yppar en välbevarad hemlighet när hon förevisar gårdens cigarrformade ekfat i vilka Sydafrikas första vita vin gjort på druvan Grüner Veltliner mognar. ”Eftersom amerikanerna upplever druvan som trendig lönar det sig att vara föregångare”, säger Steffi Layer. I dag odlas druvan Grüner Veltliner på endast fyra hektar. Idékläckaren och vintillverkaren

1|2015

Thys Louw, som uppmärksamt följer med trenderna i vinvärlden, är känd för bland annat det så kallade åtta raders sauvignon blanc-vinet som anses vara ett av landets bästa viner. Årsproduktionen av detta vin uppgår till knappt 5 000 ﬂaskor. I juli 2014 slog Jancis Robinson, som är en av vinvärldens mest inﬂytelserika skribenter, ett slag för den nya sydafrikanska vinvågen i affärstidningen Financial Times. En stor del av landets yngre självständiga vintillverkare har valt att satsa på viner som accentuerar och återspeglar de sydafrikanska särdragen i stället för att gå i de internationella trendernas ledband. SKÖRDETIDEN PÅ VINGÅRDARNA i Paarl lider mot

sitt slut och luften andas höst trots att dagstemperaturen fortfarande håller sig en bit över +20 °C. Huvudvinmakare Razvan Macici från vingården Nederburg är en fördomsfri herre. Han har bland annat experimenterat med blandningar av de italienska druvorna Nebbiolo, Barbera och Sangiovese.

Sydafrikas fula ankunge Pinotage är på väg att förvandlas till en vacker svan.

1. Vingården Darling Cellars plockare pustar ut mellan varven. Fjolårets skörd var stor och skördearbetet drog ut på tiden. 2. Vingården Labories karaktärsbyggnad från år 1750 klassades som nationellt minnesmärke år 1977. Många celebriteter, däribland det svenska kungaparet, har övernattat i huset. 3. Ifjol skördades de sista Mourvèdre-druvorna i Darling så sent som i början av april. 4. Vingården Muratie är som klippt ur en historiebok. Gårdens mest kända vin, är ett bordeaux blend-vin, som görs på druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Francia. 5. På vingården Fairview i Paarl kan man delta i temamässig vinprovning.

2 3

15 ◊

1. I slutet av fjolåret lanserade KWV:s huvudvinmakare Johann Fourie och hans team Sydafrikas första ekologiska pinotagevin. 2. Sauvignon Blancgårdarna i Darling gagnas av den svala luften från Atlanten. 3. Vingården Muratie drivs av Kim och Rijk Melck. Schäfern Frank Zappa är 13 år. 4. Nederburgs ”vintagegård” ﬁnns på ett stenkasts avstånd från vingårdens nuvarande huvudbyggnad. 5. Skördetiden på de sydafrikanska vingårdarna infaller i allmänhet i februari–mars.

1|2015

När han vid ett tillfälle lät den italienske markisen Piero Antinori provsmaka en av blandningarna utbrast denne förskräckt: ”Är ni alldeles från vettet?”. Det skulle inte falla de italienska vintillverkarna in att blanda de aktuella druvorna med varandra. Razvan Macici ler förnumstigt och påpekar att klimatet och jordmånen i sydvästra Sydafrika sätter sin egen unika prägel på blandvinet. När man åker längs den välskyltade vinrutten i Stellenbosch söder om Paarl går tankarna till Europa. Landskapet med sina dalar och böljande kullar är storslaget och man ser inte skymten av Kapstadens slum och misär. Gården Muratie i dalen Knorhoek, som är en av landets äldsta vingårdar, var först ut med att producera ett starkvin av portvinstyp och ett vin gjort på druvan Pinot Noir. Boutiquevingården är som klippt ur en historiebok: ljuset som tränger in genom bodens fönster faller på spindelväv och rustika ytor som för tankarna till svunna tider. På den 50 hektar stora vingården odlas många internationellt kända druvsorter, men också mindre kända portvinsdruvor så som Tinta Barrocca, Tinta Roriz, Souzão och Tinta Francisca. Gården har odlat portugisiska druvsorter sedan 1960-talet. ”Vinrankorna planterades i samma område år 1965. Druvorna skördas samtidigt, vilket ger en unik Muratie-blandning”, säger ägaren Rijk Melck medan han provsmakar vinet.

Läkaren Rijck Melck, som reser runt världen inom ramen för olika biståndsprojekt, liknar Harrison Ford i ﬁlmerna om Indiana Jones. ”Historiens vingslag är starkt närvarande på vingården och alla våra viner har en egen spännande historia. Vi vill respektera gårdens traditioner och därför görs allt arbete fortfarande för hand”, säger Rijck Melck. De ﬂesta av områdets nästan 160 vingårdar är öppna för allmänheten till glädje för sydafrikanska och utländska vinvänner. Många av gårdarnas gamla huvudbyggnader fungerar i dag som hotell och/ eller restauranger. Restaurangerna och vinbarerna i Stellenbosch serverar lokala viner och en uppsjö av rätter som återspeglar landets olika befolkningsgrupper. NÄR MAN TALAR OM SYDAFRIKANSKA VINER kan man inte låta bli att nämna druvan Pinotage, som ofta kallas Sydafrikas nationaldruva. Druvan blev till år 1925 när Abraham Izak Perold, som var professor i vinodling vid universitetet i Stellenbosch, korsade den eleganta druvan Pinot Noir med den mindre förnäma druvan Cinsault. Under årens lopp har pinotagevinerna blivit något av en symbol för den fria sydafrikanska livsstilen. Pinotagevinerna produceras i så stor mängd att kvaliteten ibland blir lidande, vilket har fått vinvänner runtom i världen att höja på ögonbrynen. ”Pinotage är en druva som fortfarande söker sin väg.

v in vär ldens eröv r ar e Den sydafrikanska vinproduktionen har ökat explosionsartat sedan apartheid avskaffades år 1994 och i dag är Sydafrika världens nionde största vinproducentland. Finländarna har funnit de sydafrikanska vinerna som försäljningsmässigt innehar fjärde platsen inom segmentet svaga viner. Alkos standardsortiment och beställningssortiment omfattar sammanlagt cirka 150 sydafrikanska viner.

Vårt pinotagevin är unikt, distinkt och av jämn kvalitet”, säger Razvan Macici från vingården Nederburg. Det stora vinhuset KWV:s huvudvinmakare Johann Fourie säger att druvans skamﬁlade rykte från 1990-talet fortfarande utgör en belastning, men att den nya generationens pinotageviner med toner av bland annat kaffe har fått vinkonsumenterna att tänka om. ”Vinerna med toner av mocka och choklad faller framförallt yngre vinvänner i smaken”, säger Johann Fourie. I november förra året lanserade KWV världens första ekologiska pinotagevin. Vinet innehåller varken sulﬁt eller andra konserveringsmedel. Druvan Chenin Blanc, som också går under namnet Steen, är en annan vanlig druva i Sydafrika. Den syrliga druvan lämpar sig utmärkt för landets varma klimat. Under de senaste åren har man börjat inse de gamla och busklikt beskurna cheninrankornas verkliga värde. I de svalare odlingsområdena så som Walker Bay på sydkusten och Swartland norr om Kapstaden ger druvan fylliga och smakrika viner som lämpar sig för lagring.

17 ◊

PAULI SALMI

w i nela nds pä r lo r Blaauwklippen Family Market Vingårdens söndagsmarknad, som är ett utmärkt utﬂyktsmål, bjuder på sydafrikansk gatumat, lokala viner och öl från mikrobryggerier till tonerna av levande musik. www.blaauwklippen.com

FÖRÄNDRINGENS VINDAR BLÅSER i ﬂera avseen-

den i Sydafrika. Kvinnorna håller på att få en allt mer framträdande roll inom vinindustrin. I augusti förra året vann vinmakare Debbie Thompson, som ansvarar för vinhuset Simonsigs röda viner, första pris i tävlingen ABSA Top 10 Pinotage för sjätte gången i ordningen. Debbie Thompsons framgångar har renderat henne epitetet Pinotages första dam. ”Jag delar utmärkelsen med landets alla kvinnliga vintillverkare som tyvärr inte har fått den uppmärksamhet de förtjänar. Passa er killar, här kommer vi!”, säger Debbie Thompson med glimten i ögat. Pensionerade marknadsdirektören Richard Coleshaw berättar att dagens pinotagetillverkare fokuserar på kvalitet i stället för kvantitet. ”Pinotage är Sydafrikas fula ankunge som nu är på väg att förvandlas till en vacker svan. Druvan är en hybrid av känslig prinsessa och grovhuggen pirat”, säger han. Den nya vinvågen har medfört att Pinotage inte längre är en synonym till begreppet sydafrikanskt vin. I framtiden kommer de sydafrikanska vingårdarnas viner sannolikt att kallas Kaphalvöns viner. Vinernas själ kommer i allt större utsträckning att förknippas med områdets unika terroir, det vill säga jordmån, klimat och övriga odlingsfaktorer.

1|2015

Fairview ysteri Vingården Fairview i Paarl är känd för sina viner, sina getter och sin ost. Gårdens ysteri tillverkar över 20 olika artesanostar av ko- och getmjölk. www.fairview.co.za/cheese 96 Winery Road Den av Ken Forrester grundade restaurangen serverar närmat och lokala viner i en avspänd men ﬁne dining-betonad atmosfär. Den populära restaurangen rankas som en av de bästa i Wineland. www.96wineryroad.co.za Big Easy Restaurant & Wine Bar Den historiska byggnaden La Gratitude inrymmer en restaurang ägd av den sydafrikanske golfaren och vintillverkaren Ernie Els och hans kompanjoner. Restaurangen serverar 170 lokala viner och mat av bistrotyp. www.thebigeasyrestaurant.co.za Restaurant & Bakery Jordans Restaurangen är rankad som en av landets tre bästa restauranger. I bageriet kan man avnjuta frukost och lunch i avspänd atmosfär och restaurangen bjuder på fantastisk utsikt och mat av ﬁne dining-kvalitet. www.jordanwines.com/restaurant

d rycke sför slag :

Kryddig överraskning TEXT SANNA KEKÄLÄINEN FOTO REETTA PASANEN DRYCKESFÖRSLAG TAINA VILKUNA / ALKO FÖRFRÅGNINGAR GRANIT (09) 424 50670 MOKO MARKET (09) 4150 4500

Varför inte servera sydafrikansk street food med bunny chow? Bunny chow, som kom till Sydafrika med indiska immigranter, är bröd med stark och smakrik curry.

Bunny chowlammcurry 4 portioner Tillagningstid: 25 min + 1,5 timmar Svårighetsgrad: något arbetsdryg 4 rostbiffar av lamm (sammanlagt 600–700 g) Marinad 2 vitlöksklyftor ca 3 cm färsk ingefära 0,5 dl rödvinsvinäger saften från 1 citron 0,5 dl rybsolja 1 msk farinsocker 2 tsk currypulver 2 tsk garam masala 1 tsk jeera (spiskummin) 1 tsk korianderfröer

tillagning 1. Avlägsna eventuella hinnor från köttet och skär det i bitar om ca 2,5 x 2,5 cm. 2. Laga marinaden: Skala och hacka vitlöken och ingefäran och lägg dem i en stor minigrippåse tillsammans med de övriga marinadingredienserna (korianderfröerna kan krossas eller användas som hela). Lägg köttbitarna i påsen, vänd påsen så att alla köttbitar impregneras av marinaden och låt därefter köttet marineras minst en timme (påsen kan även stå över natten). 3. Skala och tärna löken. Bryn köttbitarna i olja (gärna i omgångar) och slå därefter i löken, lagerbladen, köttbuljongen, chutneyn, dadlarna och den återstående marinaden. Koka upp blandningen och låt den badda under lock på låg värme cirka en halv timme. Slå på mer buljong vid behov. Smaka av med salt och peppar. 4. Slå på ugnen (225 °C). Skär bort ”hatten” från brödet (”semlorna”). Gröp ur brödet och smörj det invändigt med olja. Ställ in brödet i ugnen i cirka 5 minuter. 5. Fyll brödet med lammcurry. Servera med yoghurt, sambal (receptet ﬁnns på etiketten.ﬁ), brödhatten och brödets innanmäte.

Till den kryddiga, smakrika och sötaktiga Bunny chow-curryn kan man med fördel servera ett mustigt och syltigt sydafrikanskt rödvin gjort på druvan Pinotage eller druvan Shiraz. Ölvänner kan välja en robust porter eller stout vars smak rimmar med rättens intensiva karaktär. MUSTIGT & SYLTIGT PORTER & STOUT

Tips: Lammköttet kan ersättas med nötkött, ﬂäskkött, skaldjur eller bönor. Curryn kan drygas ut med morot, potatis och andra vegetabilier.

sås 2 lökar 3 msk rybsolja 3 lagerblad ca 1,5 dl köttbuljong 2 msk mangochutney 2,5 dl tärnade torkade dadlar flingsalt, svartpeppar mald i pepparkvarn till serveringen 1 runt lantbröd eller 4 stora runda ”semlor” olivolja 1 dl tjock grekisk eller turkisk yoghurt 1 sats sambal (se webbsidan etiketten.fi)

Bunny chow är en vanlig gatumat i Sydafrika. Rätten äts i allmänhet med ﬁngrarna. Sydafrikanerna river bitar av bröd och doppar det i curryn, men curryn kan också serveras inuti bröd. Brödets ”hatt” och innanmäte kan serveras till curryn. Glas Alko, byrå Moko Market, burk Granit. Resten är rekvisita.

.ﬁ Sambal-såsens recept hittar du på vår webbsida.

MATKULTURENS VÄKTARE Helsingfors stads matkulturstrateg är övertygad om att mat förenar människor. Han siar om hur matstäderna ser ut om fem år. TEXT PETRA VUOLANEN FOTO MIIKA KAINU

BRASAN SPRAKAR och sprider sitt varma sken i den

bergiga miljön. Timo Santala sitter med en etiopisk familj under stjärnhimlen och grillar en nyslaktad get över elden. Djurets lever och hjärta förtärs råa med salt och en eldig dippsås gjord på berberi och andra kryddor. Samvaron och den gemensamma måltiden förenar och slår broar mellan finländaren och etiopierna. ”De bästa och varmaste kontakterna knyts i allmänhet vid måltider. Efter en gemensam måltid känner människor samhörighet”, säger Santala som nu sitter och äter jordärtskockssoppa i Slakthuset i Helsingfors. Santalas kontor finns i anslutning till Helsingfors gamla slakthus som i dag står till stadsbornas förfogande. Sedan förra hösten har hans främsta uppgift varit att stödja utvecklingen av Helsingfors som matstad. Som stadens matkulturstrateg främjar han matkulturen i alla dess former och i alla avseenden. Alla som har matrelaterade frågor eller förslag kan kontakta Timo Santala. ”Jag hoppas att jag kan väcka diskussion, uppmuntra människor, kläcka idéer, möjliggöra saker och helt enkelt bringa snöbollar i rullning. Möten mellan kreativa och initiativrika människor ger alltid upphov till något nytt och spännande.” ”NÄR JAG BESÖKER EN NY STAD styr jag alltid stegen till ortens torg eller saluhall där kommersen och folkvimlet återspeglar folksjälen och matkulturen på ett mycket konkret och lättfattligt sätt”, säger Timo Santala som också har jobbat som reseredaktör. Han anser att Helsingfors behöver fler ställen och evenemang vars förenande länk är mat. Slakthuset har alla förutsättningar att bli ett sådant ställe. Timo Santala är en inspirerande och kreativ helsingforsare vars namn förknippas med Restaurangdagen, dans- och ungdomsevenemanget We Love Helsinki och många andra evenemang med sociala förtecken.

1|2015

t imo s antala • Ålder: 34 år • Nuvarande sysselsätt• •

•

ning: Helsingfors stads matkulturstrateg Familj: Far, mor och tre yngre systrar. Bor som singel i Helsingfors. Fritidsintressen: Matlagning & dessertviner. Cykling, paddling och strövtåg i naturen. Dykning & snorkling. Urban exploration och parkour. Bästa kombination av mat och dryck: Kladdkaka med choklad och dessertvinet recioto della valpolicella Vilka två råvaror skulle du ta med dig till en öde ö och varför? Lime och koriander för att kunna tillreda ceviche på ﬁsk och skaldjur.

Timo Santala fotograferades i lokalen Sikasirkus i Slakthuset i Helsingfors. Utrymmet står för tillfället tomt och man välkomnar nya idéer för hur lokalen skulle kunna användas.

21 ◊

Nätverket Let’s Eat Together, som samlar för varandra obekanta människor kring samma matbord, bär också Timo Santalas signatur. Upprinningen till det populära nätverket är en matklubb bestående av fyra par. ”Vi bjuder i tur och ordning varandra på temamiddag ungefär varannan månad. Till en början var temat ganska traditionellt, men med tiden har middagarna blivit allt mer raffinerade.” En gång ordnade klubbens manliga medlemmar en 17 rätters middag på temat kända personers sista måltid. ”Vi serverade hemlagade oblater, Jimi Hendrix tonﬁsksmörgås, ismannen Ötzis stenbocksgryta och mycket annat spännande”, säger Santala med ett brett leende. SOPPAN KALLNAR medan Timo Santala ivrigt berät-

tar om sina visioner gällande hemstadens matkultur. ”Om jag lyckas i mitt värv kommer Helsingfors och hela Finland att ha en internationellt känd matidentitet om fem år, en identitet som har vuxit fram ur finländarnas egen styrka och förmåga. Vi är kreativa, vi har attityd, vi är personliga och vi är udda i positiv bemärkelse. Dessa egenskaper kommer att prägla våra restauranger och evenemang ännu mer än i dag.” ”Den finländska maten har alla förutsättningar att röna internationell framgång, men det kräver föregångare, gemensamma insatser, politisk vilja, finansiering och framförallt genuin samverkan mellan alla som sysslar och arbetar med mat”, säger Timo Santala. Han har följt med den finländska restaurangvärldens diversifiering och förändring med stort intresse. Många av dagens stjärnkockar har lämnat de exklusiva fine dining-köken för att ägna sig åt hederlig mat av bistrotyp och för att kunna leva ut sina egna drömmar i stället för att följa importerade recept. Förr var gatumat detsamma som torra bröd och sönderkokta korvar, men i dag inrymmer begreppet mycket mer än så. ”Om fem år kommer man sannolikt att i hela landet kunna köpa välsmakande snabbmat gjord på råvaror av hög kvalitet från så kallade matbilar.” De traditionella koloniträdgårdarna och odlingslotterna har fått konkurrens av bland annat tak och så kallade impediment som urbana odlingsplatser. ”Jag hoppas att städerna anlägger parker med nyttoväxter, fruktträd och bärbuskar för allmänt bruk”, säger Timo Santala. Han tror att konsumenternas ökande intresse för livsmedlens ursprung och produktionsförhållandena

1|2015

inom några år kommer att leda till att centralaffärerna får ge utrymme för mindre affärer med ekologiska varor och närproducerade livsmedel. ”Stadsborna vill veta varifrån deras mat kommer. Framtidens melodi kan vara till exempel samägda fårfarmer och mjölkgårdar”, säger Santala. Han tror att de finländska barnen kommer att uppfostras i en anda som betonar livsmedlens kvalitet och ursprung och han skulle gärna se att skolorna ordnade utflykter i skog och mark för att lära barnen plocka bär och svamp. ”Varför inte förse skolgårdarna med odlingsplättar som lär barnen att odla och producera egna livsmedel? Intresset för mat och livsmedel stimuleras av att man själv deltar i planerings- och produktionsprocessen.” Många anser att matkulturens utveckling hämmas av för strikta regler. Enligt Timo Santala bör man sträva efter att lätta på regelverket om det står i vägen för en sund utveckling. Som exempel nämner han ätandet av insekter. ”Insektsbaserade livsmedel är på stark frammarsch i bland annat Holland och Belgien. Genom att luckra upp livsmedelsreglerna i Finland kunde man bereda väg för nya och udda råvaror även hos oss.” TIMO SANTALA BÖRJAR SIN DAG med en smoothie. Han äter i allmänhet inte frukost och han dricker varken te eller kaffe, men han älskar mat och matlagning. ”Matlagning är en sann njutning, en kär hobby och en avkopplande sysselsättning. I mitt barndomshem deltog vi alla, det vill säga min mor, min far, mina systrar och jag i hushållssysslorna och matlagningen. Jag var speciellt intresserad av att laga mat.” Måltider tillsammans med familjen och kära vänner ligger Santala varmt om hjärtat. ”När familjen är samlad vid middagsbordet och TV:n, radion och telefonerna är avstängda har alla tid och möjlighet att berätta om och dela med sig av dagens händelser och upplevelser”, säger han. Grillandet av en get över öppen eld i Etiopien gjorde överväldigande intryck på Santala, men han är övertygad om att även Finland kan bjuda på stora matrelaterade upplevelser. ”Min farfar och jag har lagt nät i Saimen och rökt den nyfångade fisken tillsammans ända sedan jag var liten pojke. För mig är våra fiskafängen något naturligt och självklart, men till exempel en etiopier skulle säkert uppleva fisket i Saimen som mycket exotiskt och spännande”, avrundar Timo Santala.

santalas b ä sta : • Matklubbens middagar och

• • • •

• • • • • •

”Vi är kreativa, vi har attityd, vi är personliga och vi är udda i positiv bemärkelse.”

•

framförallt herrarnas middag på temat kända personers sista måltid. Färsk stensopp stekt i olivolja med flingsalt och timjan. Farfars och mina rökta Saimenmujkor. Lättstekt laklever på landet i juletider. Hot dog med jordgubbssylt tillsammans med Antti Tuomola under den första Restaurangdagen. Självgrillad picanha på taket till Favela Vidigal i Rio. En skål açaíbär vid soluppgången efter ett baile funk-party i Rio. Lammhjärna med citron och salt som nattmat i Istanbul. Pistaschglass gjord på nötter från Bronte i Sicilien serverad på Gelateria del Teatro i Rom. Peter Tempelhoffs sjurättersmeny på The Greenhouse i Kapstaden. Familjen Nogueiras 80-åriga ”portvin” på lantgården Casa Cimeira vid floden Douro. Drycken får inte kallas portvin eftersom dess alkoholhalt överstiger den stipulerade. Matklubbens drink scroppino gjord på prosecco, vodka och citronsorbet. Efter att ha smakat på drinken lovade jag att aldrig dricka något annat. Min mormors underbara kakao som väcker fler minnen än någon annan dryck.

SÄSONGENS ÖL TEXT MIKKO SALMI FOTO MIIKA KAINU

Ölen lämpar sig som måltidsdryck till olika rätter. Matrekommendationerna ﬁnns i anslutning till respektive öl.

Hantverksölen är bryggeriernas skyltfönster Alko har glädjen att presentera hela tretton olika ölskapelser med unika egenskaper. Den traditionella säsongskampanjen, som bjuder på många spännande smakupplevelser, ger bryggerierna en utmärkt möjlighet att visa upp sin kreativitet och kompetens.

ÖLKULTUREN GÖR STÄNDIGT NYA LANDVINNINGAR och intresset

för öl sprider sig som en löpeld från konnässörerna till oss vanliga konsumenter. I början av februari börjar Alko saluföra tretton finländska ölskapelser som hittills har varit tillgängliga endast för den inre kretsen. Det breda sortimentet omfattar hantverksöl från såväl stora som små bryggerier. Den gemensamma nämnaren hos de unika hantverksölen är bryggeriernas oförvägna lust att prova och kombinera nya smaker och recept. ”Hantverksölen har sin upprinning i craft beer-trenden, som är en direkt följd av den världsomfattande ölkulturboomen. Både de sanna ölvännerna och vi vanliga konsumenter vill prova på nya smaker och dofter, vilket innebär att det finns en uttalad efterfrågan på unika hantverksöl”, säger produktchef Tomas Salmi från Alko. Temaveckorna ordnas för fjärde gången i ordningen. Responsen från kunderna, ölfantasterna och Alkobutikerna har varit enbart positiv. Under de senaste åren har Alko målmedvetet utökat sitt sortiment av öl från finländska mikrobryggerier och i fjol omfattade urvalet inte mindre än 60 olika produkter.

1|2015

Hantverksöl lämpar sig utmärkt som sällskapsdryck. Varför inte prova och jämföra nya spännande smaker och finna nya dimensioner i glada vänners lag? Enligt Tomas Salmi vill alla konsumentgrupper stifta bekantskap med nya ölsorter. De mindre bryggeriernas unika drycker rimmar utmärkt med konsumenternas nyfikenhet. ”Både konsumenterna och bryggerierna tilltalas av humlens många aromer och nyanser. Finländarna är av tradition relativt svårflirtade då det gäller bitterhet och beska, men det allt bredare urvalet av ölsorter håller på att vända skeppet. I vissa ölsorter hör bitterhet och beska till saken, men de passar definitivt inte ihop med alla sorter.” ”Årets hantverksöl bjuder på spännande humlebeska och på aromer som för tankarna till bland annat rök och skog”, säger Tomas Salmi. De fascinerande hantverksölen säljs i en stor del av Alkos butiker, men på grund av den begränsade tillgången finns de inte i varje Alkobutik. ”Det lönar sig att kontrollera den egna Alkobutikens sortiment på webbadressen alko.fi”, avrundar Tomas Salmi.

VETEÖL

1. Prykmestar SavuVehnä Det relativt mörka och fylliga veteölet med måttlig humlebeska bryggs på rökt korn- och vetemalt. Ölets toner av råg, frukt, rök och örter lämpar sig utmärkt till bland annat vilt- och lammrätter. Ölet tillverkas genom traditionell tysk dekoktionsmäskning.

ALE

2. Kotka från Lammin Sahti Det överjästa mahognybruna, fylliga, fruktiga och aromatiska trettioårsjubileumsölet med liten humlebeska och toner av malt, kola, banan och barr lämpar sig utmärkt till bland annat karelsk stek, gryträtter och gulasch. 3. Stallhagen Pumpkin Ale Det oﬁltrerade bärnstensgula, halvfylliga pumpaölet med måttlig humlebeska och mjuk, fruktig och balanserad smak bjuder på toner av kanel, muskot, kryddpeppar och kryddnejlika. Ölet lämpar sig utmärkt till bland annat pumpasoppa, grillad kyckling och kryddiga gryträtter.

7 4

5 6

3 2

ALE

4. Teerenpeli Notkea Nipa Det halvfylliga, kastanjebruna ölet av india pale ale-typ, som bjuder på stor humlebeska och toner av citrus, torkad aprikos och örter, lämpar sig utmärkt till bland annat saftiga biffar och hamburgare med sötaktig sås. Tjugoårsjubileumsölet från bryggeriet Teerenpeli i Lahtis ﬁnns nu på ﬂaska. 5. Bryggeri Kanttori Det krämigt fylliga och aromatiska ölet Kanttori med måttlig humlebeska bjuder på toner av malt, örter och plommon. Det fruktiga ölet, som påminner om mahognybrunt belgiskt dubbelöl, lämpar sig utmärkt till bland annat lamm, anka och köttgrytor. 6.Aarni från Hiisi Det bärnstensgula, halvfylliga IPA-ölet Aarni från mikrobryggeriet Hiisi i Jyväskylä bjuder på kryddig doft, stor men balanserad humlebeska och toner av råg, barr och kåda. Ölet lämpar sig utmärkt till mogna ostar med stark smak.

PORTER & STOUT

7. Imperial Porter från Stadin Panimon Den brunsvarta, mycket fylliga och varma portern, som är en nyhet från bryggeriet Stadin Panimo, bjuder på stor humlebeska och toner av espresso, kryddpeppar och sirap. Portern bör avnjutas lätt avkyld ur aromglas. 8. Savu Porter från Maku Brewing Den oﬁltrerade mörka, fylliga, balanserade och lättillgängliga vinterportern från mikrobryggeriet Maku Brewing i Tusby är bryggd på rökmalt. Porterns toner av kaffe och kryddor lämpar sig utmärkt till bland annat vilträtter, grillrätter och korv. 9. Vuorineuvos Imperial Stout från Ruosniemen Panimo Den nästan svarta maltiga stouten med stor humlebeska för tankarna till den imperial stout som i tiderna fraktades till Katarina den storas hov. Stoutens krämiga, varma och långa smak och toner av lakrits, mocka, örter och kryddor lämpar sig utmärkt till mörk choklad och tårtor.

25 ◊

Hantverksöl Alkos fjärde säsongskampanj på temat hantverksöl, som inleds i början av februari, bjuder på tretton nya ﬁnländska ölsorter. Under temaveckorna kan konsumenterna prova på spännande smaker och stifta bekantskap med bryggeriernas kreativitet och kompetens. Årets unika hantverksöl har inte saluförts tidigare. Tillgången är begränsad. Alkos sortiment omfattar även hantverkscidern Malmgård Craft Cider Dry och hantverkscidern Tereenpeli Lempi Maalaisomena. Malmgårds cider är en mycket torr oﬁltrerad äppelcider, medan Teerenpelin Panimos cider är en halvtorr, mjukt grumlig cider med frisk äppelsmak.

Tips: Bekanta dig med Alkos urval av Etiketti-ölglas! Läs mer på sidan 9.

SPECIALÖL

10. Malmgård Barley Wine Det mahognybruna sällskapsölet med fyllig kropp, mycket stor humlebeska och toner av nötter, citrus, karamellmalt, portvin, lakrits och kryddor bör avnjutas lätt avkylt.

1|2015

11. Brewer's Special Saison från Saimaan Juomatehdas Det gyllengula halvfylliga, nyansrika och friska säsongsölet från bryggeriet Saimaan Juomatehdas i S:t Michel bjuder på stor humlebeska och toner av citrus, örter och tjära. Ölet lämpar sig utmärkt till bland annat grillad lax, skaldjurswok och thailändska rätter.

12. Funky Luomu från Rekolan Panimo Det lätt kryddiga, halvfylliga säsongsölet av belgisk typ är bryggt på ekologisk malt och humle. Det fruktiga och friska ölet bjuder på måttlig humlebeska, toner av aprikos och en svag stallsmak som härstammar från jästsvampen brettanomyces. Ölet lämpar sig utmärkt till bland annat kyckling, grillrätter och rostade grönsaker.

13. Mississippi Beer från Laitila Det oﬁltrerade halmgula, halvfylliga ölet av steam beer-typ, som är utvecklat i samarbete med ett mikrobryggeri i Mississippi, bjuder på stor humlebeska och toner av grapefrukt, citrus och vitpeppar. Ölet lämpar sig utmärkt till bland annat kryddiga asiatiska rätter och skaldjur.

lyckad kombination: lax, soja & ingefära TEXT SANNA KEKÄLÄINEN FOTO REETTA PASANEN DRYCKESFÖRSLAG TAINA VILKUNA, ALKO

d ryck es fö r s lag : Den smakrika och kryddiga laxbulgogin kräver ett syrligt och fruktigt vin. Torra, nyansrika och strukturerade rieslingviner är klassiska laxviner. Om rätten innehåller mycket ingefära, vitlök och chili lönar det sig att välja ett något sötare vin, till exempel ett halvtorrt eller halvsött rieslingvin eller ett aromatisk europeiskt eller amerikanskt vin gjort på druvan Gewürztraminer. Den som föredrar öl kan välja en frisk och maltig lager som rimmar med laxbulgogins smakvärld. NYANSERAT & STRUKTURERAT

LAGER

Laxbulgogi 4 portioner Tillagningstid: 25 min + 35 min Svårighetsgrad: relativt lätt ca 800 g tjock benfri laxfilé 3 vitlöksklyftor ca 6 cm färsk ingefära 6 salladslökar 1 dl soja 2 msk osötad risvinsvinäger 1 msk socker 1 tsk chilisås, t.ex. sriracha 2 msk rybsolja Vegetabilier 400 g grön sparris eller broccoliknoppar 1 vitlöksklyfta 1 paksoi (bok choy) eller Kinakål 200 g platta ärtskidor 200 g shiitakesvampar eller bruna champinjoner 3 msk rybsolja flingsalt vitpeppar mald i pepparkvarn Till serveringen sesamfröer och chilisås (sriracha)

Annorlunda lax Smakar laxen alltid lika? Varför inte ta exempel av koreanerna och tillreda ugnslax med soja och ingefära? Sojan ger rätten behaglig sälta och ingefärans aromer balanserar upp fiskens feta smak.

tillagning 1. Skär laxen i fyra portionsbitar och lägg bitarna i en ugnsform. 2. Skala och hacka vitlöken, riv ingefäran och finfördela salladslökarna och rör sedan ihop dem med soja, vinäger, socker, chili och olja. Häll hälften av marinaden över laxen och låt fisken marineras cirka 15 minuter. Slå på ugnen (+225 °C). 3. Slå den återstående marinaden i en liten kastrull. Koka upp marinaden och låt den sedan puttra på svag värme cirka 15 minuter eller tills den är relativt trögflytande. 4. Stek laxen i ugnen cirka 20 minuter. Använd vid behov en stektermometer. När temperaturen

i ﬁskens tjockaste del är +40 °C är ﬁsken färdig. 5. Tillred vegetabilierna medan laxen är i ugnen. Skala och skär sparrisen i bitar (avlägsna den hårda delen). Förkoka sparrisbitarna i vatten cirka 4 minuter. Slå av vattnet. Skala och hacka vitlöken. Skölj paksoin eller kinakålen och skär den i lämpliga bitar. Skiva svampen. Rör ihop vegetabilierna och stek dem i olja cirka 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. 6. Lägg upp vegetabilierna på tallrikar, lägg laxen ovanpå bädden och dekorera rätten med sesamfröer. Servera med sås (se punkt 3) och chilisås (sriracha).

Enligt de amerikanska mattidningarna och -bloggarna är det koreanska köket i ropet, vilket inte är så förvånande. I likhet med andra asiatiska rätter bjuder de koreanska på en balanserad symfoni av smaker. Glas Alko, övriga kärl rekvisita.

Serveringstemperaturen (°C) Rödvin: 16–18 °C

FÖRVARA OCH SERVERA DRYCKERNA RÄTT Vilken är den rätta serveringstemperaturen för vitt vin och öl? Behöver man en vinkällare om man vill lagra rödvin eller kan vinet lagras i en garderob?

Mousserande vin: 6–8 °C

SAKKUNNIG:

produktkommunikationschef Taina Vilkuna, Alko

TEXT SANNA LAAKKONEN ILLUSTRATIONER PIETARI POSTI

Serveringstemperaturen har stor inverkan på vinets och ölets smak. Genom att förvara vin rätt får man ut mer av den ädla drycken. Under rätta förhållanden behåller vinet sin bouquet och i bästa fall mognar det ytterligare. KAN MAN FÖRVARA DRYCKER I KYLSKÅP?

Öl kan förvaras i kylskåp vid en temperatur på +5–8 °C, men kylskåpet är för kallt för långvarig förvaring av vin. Dessutom skakar och vibrerar kylskåp, vilket inte är bra för vinet. Den bästa förvaringsplatsen för vin är ett svalt och mörkt utrymme med lämplig luftfuktighet (55–70 %). Den optimala temperaturen för förvaring av rödvin är +10–13 °C. Om man inte har tillgång till ett vinskåp eller en vinkällare kan man förvara vinﬂaskorna liggande på en sval hylla längst ned i ett skåp eller en garderob. Skåpet

eller garderoben får inte stå i närheten av hushållsapparter eller andra värmekällor. HUR INVERKAR FÖRVARINGSTEMPERATUREN?

Vid rätt förvaringstemperatur behåller och utvecklar vinet sina egenskaper. Vin som förvaras vid för hög temperatur utvecklas och åldras alltför snabbt. För hög förvaringstemperatur kan också leda till att korken torkar och att vinet oxideras. För låg förvaringstemperatur hämmar vinets utveckling, rubbar dryckens smakbalans och leder till bildning av så kallad vinsten. Smaken i öl påverkas snabbt av för hög förvaringstemperatur, men öl som förvaras svalt och mörkt håller i allmänhet flera månader. Det lönar sig att kontrollera bäst-före-datumet på ölflaskans etikett. Vissa specialöl kan lagras flera år. Mousserande vin bör förvaras svalt. För hög förvaringstemperatur påverkar smaken negativt och kan till och med leda till att flaskan spricker.

Starkvin, dessertvin: 14–16 °C

1|2015

Öl: ljust och lätt 8–10 °C mörkt 10–14 °C trappist- och klosteröl 14–16 °C

VAD BETYDER TEMPERERING?

Temperering betyder att man förbereder en dryck för servering med avseende på temperaturen. Det lönar sig att temperera drycken omsorgsfullt eftersom temperaturen har stor inverkan på både smaken och doften. Vi vill ju alla bjuda på så angenäma smak- och doftupplevelser som möjligt, inte sant? Rätt kylning accentuerar vinets syrlighet och fruktighet, men för låg temperatur ”släcker” bouqueten. För hög serveringstemperatur accentuerar alkoholsmaken och tanninernas strävhet. VILKEN ÄR DEN RÄTTA SERVERINGSTEMPERATUREN?

Tumregeln är att ju sötare drycken är desto svalare bör den vara. Serveringstemperaturen för röda viner är i allmänhet +16–18 °C, för roséviner och vita viner +8–16 °C, för mousserande viner +6–8 °C och för starkviner +14–16 °C. Öl tempereras i allmänhet till +8–16 °C beroende på typen. På många vinetiketter anges den rekommenderade serveringstemperaturen, men det lönar sig i regel att servera vinet ett par grader svalare eftersom det snabbt värms upp i glaset.

Mousserande vin, som serveras väl avkylt bör tempereras i i kylskåp 3–4 timmar före serveringen. HUR SNABBKYLER MAN VIN?

Ett effektivt och lätt sätt att snabbkyla en dryck är att placera flaskan i ett kärl med vatten och is. Rödvin tempereras på cirka fem minuter och mousserande vin på 15–20 minuter. Man kan också kyla drycken med kylpåsar som lindas runt flaskan (kylpåsarna kyls ned i frysen). Man bör undvika att temperera drycker i frysen eftersom den låga temperaturen kan skada drycken och flaskan. HUR VET MAN ATT DRYCKEN ÄR RÄTT TEMPERERAD?

Det lättaste sättet att kontrollera temperaturen är att använda en vintermometer. Man kan också lära sig att avgöra temperaturen utan hjälpmedel. En vinﬂaska med temperaturen +10–12 °C känns något varmare mot huden än en kall ölﬂaska och ett rätt temperat rött vin känns aningen svalt i munnen.

Rosévin och vitt vin:

HUR KYLER MAN VIN INFÖR SERVERINGEN?

Om man inte har bråttom lönar det sig att låta vinet anta den rätta serveringstemperaturen i lugn och ro. I kylskåp sjunker dryckens temperatur med cirka en grad på 15 minuter, vilket innebär att en rumsvarm ﬂaska som ställs in i kylskåpet blir kylskåpskall på cirka tre timmar. Rödvin bör ställas in i kylskåpet omkring en timme före serveringen. Vitt vin kan ställas in i kylskåpet långt i förväg och tas ut ungefär en halvtimme innan det serveras.

unga/lätta 14–16 °C torra/halvtorra 10–12 °C söta/halvsöta 8–10 °C

SE VIDEON

.ﬁ

Alkos butiker saluför kylare och vintermometrar.

fenomen

I DE NT IT ET S S K APA ND E MAT

Raw food, ekologiska livsmedel, närproducerad mat… Maten och kosten har blivit en allt viktigare del av finländarnas liv och många vill berätta om sina val för andra. De sociala medierna fungerar som dagbok för så kallade identitetsätare och som bro mellan människor med samma smak och preferenser. TEXT KRISTA KORPELA-KOSONEN FOTO JONNA NUMMELA, JUUSO PALONIEMI

Fattiga riddare är en viktig del av Jonna Nummelas barndomsminnen och av hennes nuvarande liv som bloggare. Hennes mor var en ﬂitig och duktig vardagskock. För ett par år sedan grundade Nummela och 30 andra bloggare den populära Facebook-gruppen Hävikistä herkuksi (ung. Från svinn till läckerhet).

1|2015

Nummelas lamm- och rödbetsburgare med maltbröd renderade henne en plats bland sex bästa i en nordisk matbloggartävling. HELSINGFORSBON JONNA NUMMELA, vars mat-

blogg Suolaa & hunajaa (Salt & honung) har flera tusen trogna läsare, vill dela med sig av sina tankar och idéer. Till en början bloggade hon också om böcker och handarbete, men småningom fick maten, som ligger henne varmt om hjärtat, övertaget. ”Jag älskar mat och jag följer med trenderna inom matvärlden trots att de inte alltid tilltalar mig”, säger Nummela. Hon flaggar inte för någon särskild mat eller kost, men hon lägger stor vikt vid råvarorna. För Jonna Nummela är närproducerade livsmedel och etiskt producerat kött av hög kvalitet honnörsord. I bloggarens trädgård växer örter, morötter och annat grönt. Bloggen behandlar bland annat råvaror, recept, matinköp, restaurangbesök och kulinariska resor. ”Min man och jag väljer i allmänhet resmål utgående från matkulturen och restaurangutbudet”, säger Nummela. Hon delar också med sig av sina upplevelser och bilder på Facebook, Instagram och den allt populärare digitala anslagstavlan Pinterest.

”Jag upplever de sociala medierna som en mycket viktig kommunikationskanal och jag uppskattar storligen att få respons på vad jag skriver och berättar”, säger Nummela. I DAG KAN MAN SNABBT OCH ENKELT berätta om sitt förhållande till mat för hela världen via de sociala medierna, som bjuder på intressant läsning för alla smaker. Johanna Mäkelä, som är professor i matkultur vid Helsingfors universitet, berättar att maten alltid har varit en källa till hälsa, välmående och identitet. Matens identitetsskapande roll har accentuerats under de senaste åren, men fenomenet är långt ifrån nytt. I många samhällen har ﬁnkulturen fått sällskap av mat och dryck som redskap för att uttrycka bildning och god smak. ”Vår tid präglas av de senaste decenniernas markanta välståndsökning i Europa och i dag har vi otroligt stora möjligheter att välja vad vi äter och dricker. Affärernas utbud av både mat och dryck är minst sagt imponerande”, säger Johanna Mäkelä.

31 ◊

1. ”Min man och jag väljer i allmänhet resmål utgående från matkulturen och restaurangutbudet”, säger Jonna Nummela. Saluhallsbilden är från parets resa till Paris år 2013. 2. Nummela tar i allmänhet sina bloggbilder med en systemkamera, men hon använder telefonens kamera när hon fotograferar kafé- och restaurangrätter. 3. Jonna Nummela har förfört sina släktingar med köttgrytan Texas chili. ”Deras bilder på Facebook visar att de älskar rätten.” 4. I maj bakade Nummela parmesan- och sparrispirog våren till ära.

1|2015

”Dagens mattrender handlar om både vad man äter och inte äter, vilket innebär att också det man väljer bort bidrar till skapandet av den egna identiteten”, säger matprofessorn. Hon påpekar att intresset för mat och kost inte är bundet till Helsingfors och andra större städer, utan att det förekommer i alla åldersgrupper runtom i Finland. JONNA NUMMELA LÄSER och kommenterar regel-

bundet andras bloggar. ”Jag trivs med att tillhöra bloggarsamfundet. När jag började blogga för tre år sedan hade jag ingen aning om att man kan få nya vänner via nätet, men så gick det. I dag träffas vi som bloggar också i verkliga livet.” Enligt Johanna Mäkelä återspeglar delandet av matupplevelserna via nätet dels det egna förhållandet till mat, dels att mat och ätande är företeelser med sociala förtecken. ”Många av dagens mattrender bygger på samhörighet och gemenskap. När man inleder en ny diet eller ändrar sina kostvanor har man både glädje och

nytta av andras råd och erfarenheter. De sociala medierna är en utmärkt plattform för kommunikation och gemenskap” säger Johanna Mäkelä. Via de sociala medierna kan människor med mer eller mindre udda intressen bilda egna grupper. Den gemensamma nämnaren kan vara intresse för till exempel rå mat, livsmedel från ett visst land eller vin från ett visst distrikt. Mäkelä tror att det ökande intresset för mat och kost åtminstone delvis beror på att maten hör till de saker i vår moderna och komplexa värld som fortfarande är relativt lätta att påverka genom egna val. ”Allt ﬂer vill veta vad livsmedlen innehåller och var och hur de är producerade, men det ﬁnns också människor som förhåller sig likgiltigt till vad de stoppar i munnen, vilket också är en form av ställningstagande”, avrundar Johanna Mäkelä.

.ﬁ

Bloggaren Jonna Nummelas devis är ”Måtta i allt, men länge leve goda smaker!” Du hittar till bloggen Suolaa ja hunajaa via webbadressen etiketten.ﬁ

”Via nätet kan människor med udda intressen bilda egna grupper.”

på tapet en 1. Matens smak och ursprung 2. Individualism: var och en är sin egen matexpert 3. Samhörighet och gemenskap 4. Gör det själv (bland annat hemlagad mat och balkongodling) 5. Trender: rå mat, livsmedel utan vete, glutenfri kost

Källa: Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet

3 4

ekologisk a och glut enfr ia d rycker Konsumenterna väljer sin mat och sina drycker på olika grunder. I vågskålen ﬁnns bland annat smaken, hälsoaspekterna, de personliga värderingarna och varornas ursprung. Även Alko strävar efter att kunna tillgodose allas intressen. ”Den stora efterfrågan på glutenfritt öl beror dels på att ölet lämpar sig för personer som lider av celiaki (glutenintolerans), dels på det allmänna intresset för glutenfria livsmedel och drycker”, säger kundchef Jussi Kosonen från Alkos butik i Hagnäs i Helsingfors. Alkos sortiment omfattar många ekologiskt producerade viner och ölsorter. Jussi Kosonen berättar att man i dag hittar ekoviner i olika stora förpackningar och i nästan alla prisklasser. ”Vi kan tillhandahålla nästan alla viner i ekologisk tappning. Kunderna tillmäter den ekologiska aspekten allt större betydelse, vilket återspeglas av att efterfrågan på ekoviner har ökat avsevärt under de senaste tio åren”, säger Jussi Kosonen.

Frågor & svar

SÄND DIN FRÅGA JONNA KOIVUMÄKI

till e-postadressen kundrespons@alko.ﬁ eller ring 020 711 711 (vard. 9−16). Våra kundrådgivare svarar också på Facebook (vard. 9−16) facebook.com/alko.palvelee.

Etikettens läsare har förundrat sig över ﬂingsaltets stora popularitet. En av tidningens matredaktörer reder ut begreppen och berättar varför ﬂingsalt förekommer i så gott som alla recept. Alkos kundrådgivare besvarar andra aktuella läsarfrågor.

VARFÖR FÖREKOMMER FLINGSALT I NÄSTAN ALLA RECEPT?

Matredaktör Sanna Kekäläinen svarar: Flingsaltet har seglat upp på kockarnas och matfantasternas himmel beroende på att det smakar betydligt bättre än vanligt salt. Min egen favorit är havssaltet Maldon, men jag kan också rekommendera Pirkkas flingsalt. Det är en mycket lyckad produkt som finns tillgänglig i dagligvaruaffärerna runtom i landet. Flingsaltet är ett skiktat gourmetsalt som är lätt att smula sönder mellan fingertopparna. Saltet lämpar sig utmärkt för saltning av färdiga rätter, men dess aromer tål inte upphettning. Flingsaltet är således ett utmärkt bordssalt, men mindre lämpligt för matlagning. De pyramidformade kristallerna är lätta att greppa, vilket förebygger spill på bordduken. Saltkristallernas struktur inverkar också på smakupplevelsen. Flingsalt kan inte tillverkas industriellt. Saltet härstammar från Frankrike där det heter fleur de sel, alltså saltblomma. Flingsaltet skördas ur stora saltbassänger vid Medelhavet och Atlantkusten, där det bildas genom indunstning. Ingenting avlägsnas ur och ingenting tillförs flingsaltet under tillverkningsprocessen, vilket innebär att det är en sann naturprodukt. Havssaltet Maldon tillverkas enligt sekellånga traditioner genom indunstning i öppna saltpannor ur vilka det skördas för hand. Flingsaltet lämpar sig utmärkt för både vardag och fest. Läs Sanna Kekäläinens recept på en oförglömlig veckoslutsbrunch på sidorna 38–45 i denna tidning. VARFÖR HAR SYSTEMBOLAGET ETT BREDARE ÖLSORTIMENT ÄN ALKO?

Alkos kundrådgivare svarar: Det är svårt att jämföra de svenska och ﬁnländska alkoholmonopolens sortiment med varandra. Efterfrågan på öl hos Systembolaget är nästan 25 gånger större än hos Alko, vilket delvis förklaras av ländernas olika alkohollagstiftning. I Sverige får dagligvaruhandeln saluföra drycker med en alkoholhalt på maximalt 3,5 procent, vilket har

1|2015

lett till att svenskarna handlar lejonparten av sitt öl (230 miljoner liter) på Systembolaget. Olika undersökningar har visat att Sverige ligger några år före Finland ifråga om ölkultur. Alko strävar efter att betjäna de ﬁnländska ölvännerna så väl som möjligt. År 2013 saluförde Alko 441 olika ölsorter. Hela 152 av dessa var nya produkter, vilket kan anses vara ett betydande antal med tanke på totalsortimentet och efterfrågan. Alko kartlägger fortlöpande efterfrågan och kundernas önskemål och företaget är mer än tacksamt för både ölvännernas och de vanliga konsumenternas respons och åsikter. Ölkulturen är på stark frammarsch i Finland och Alko drar sitt strå till stacken för att främja intresset för öl. Företaget utökar sitt sortiment i takt med att efterfrågan ökar. Läs om Alkos mångsidiga och trendiga sortiment i artikeln om hantverksöl på sidorna 24–26 i denna tidning. KAN MAN SKICKA ALKOHOLDRYCKER?

Alkos kundrådgivare svarar: Man kan skicka ”flaskpost” genom att betala en leveransavgift i någon av Alkos butiker. Drycken levereras till önskad Alkobutik, där mottagaren kan avhämta den. Avgiften är 6 euro per försändelse. Alko saluför också presentkort med önskat belopp. Man kan även skicka flaskor per post, men då är det viktigt att flaskan förpackas stadigt i en hållbar låda eller ask. Enligt Postens anvisningar skall förpackningen innehålla fyllnadsmaterial som absorberar vätskan om flaskan av någon orsak går sönder. Om man skickar alkoholhaltiga drycker utomlands lönar det sig att kontrollera vilka regler som gäller. De finländska tullbestämmelserna tillåter försändelse av alkoholdrycker utomlands, men införselbestämmelserna i mottagarlandet kan ställa till med problem för mottagaren. Postens kundtjänst svarar på försändelserelaterade frågor på e-postadressen kundtjanst@posti.com och på telefonnumret 0200 27 100. De landsspecifika bestämmelserna finns på webbadressen www.posti.fi/privatkunder/priserochinstruktioner

PÅ JOBB OVANPÅ

EN MOTORVÄG Uteslutande kvinnlig energi i kombination med läget ovanpå en livlig motorväg gör Alkos butik i köpcentret Goodman i Tavastehus unik. Personalen i den nya, men redan nu välfrekventerade butiken väntar med spänning på sommarsäsongen och sommargästerna. TEXT PIIA VÄISÄNEN FOTO HARRI NURMINEN

kyltarna med Alkos röda logotyp hälsar kunderna välkomna till den nya butiken i köpcentret Goodman i Tavastehus. Öppningsrusningen i köpcentret börjar lätta, men nyhetens behag är ännu påtagligt. Det stora antalet kunder har varit en positiv överraskning för Alkobutikens personal. ”Vi har haft bråda men angenäma dagar”, säger butikschefen Leila Patoila. ”Öltypen porter lämpar sig bra att avnjutas som sådan”, tipsar Elisa Räikkönen.

35 ◊

Det nya köpcentret, som slog upp portarna i slutet av oktober, lockar kunder och besökare från Tavastehus med kranskommuner. Leila Patoila följer nyfiket med hur kundkretsen utformas. Butiken flyttade till sin nya lokal från Citymarkets fastighet i stadsdelen Hämeensaari som finns på några hundra meters avstånd från köpcentret. Den nya butiken är några kvadratmeter mindre än den gamla, men tack vare hyllarrangemanget kan butiken erbjuda kunderna samma stora sortiment som förr. ”Det blir spännande att se om kranskommunernas invånare och sommargästerna från huvudstadsregionen hittar hit”, säger Leila Patoila. Det centralt belägna köpcentret, som är byggt på ett lock ovanpå motorvägen mellan Helsingfors och Tammerfors, är uppkallat efter den populära artisten och sångtextförfattaren Irwin Goodman. ALKOS BUTIK I KÖPCENTRET Goodman har en ljus och fräsch framtoning. Den ljusa träinredningen i kombination med en stor glasvägg som vetter mot

1|2015

köpcentret ger en känsla av rymd. Trots folkvimlet utanför är stämningen och atmosfären i butiken lugn och avspänd. ”Vårt team är ungt och lättillgängligt och vårt honnörsord är god betjäning”, säger Leila Patoila. Personalen utgörs av kvinnor. Alla är goda vänner med varandra och umgås också på fritiden, vilket förstärker samhörighetskänslan. ”Butiken har sprudlande kvinnlig energi” säger Leila Patoila med glimten i ögat. Laura Saartila, som har jobbat nio år som expedit hos Alko, säger att den största belöningen är när kunderna tackar för en god vinrekommendation. Hon har till och med fått blommor som tack för sina lyckade rekommendationer. ”Alko är en pålitlig arbetsgivare som tar väl hand om sin personal och beaktar de anställdas synpunkter och åsikter”, säger Laura Saartila med värme i rösten. Hon uppskattar långvariga kundrelationer och stortrivs med att betjäna sina stamkunder från år till år i livets olika skeden.

”Vårt honnörsord är god betjäning.” 5

BUTIKSCHEF LEILA PATOILA, som har arbetat hela

EXPEDITERNA I ALKOBUTIKEN har lagt märke till

femton år hos Alko, säger att de långvariga kundförhållandena ger personalen en värdefull inblick i kundernas smakvanor. ”Man lär känna stamkunderna så väl att man på stående fot kan föreslå både nya och äldre drycker som rimmar med deras smak”, säger Leila Patoila. Laura Saartila får användning för sin yrkesskicklighet när Hannu Luoto från Tavastehus ber om ett vin som han inte minns namnet på. Med hjälp av sin erfarenhet och en bild av ﬂaskan i kundens mobiltelefon hittar hon vinet på ett ögonblick. Hannu Luoto tackar för den goda betjäningen och vandrar hemåt med det önskade vinet i kassen. Butiken har än en gång lyckats med sin föresats Letar du efter en lämplig dryck? Vi hjälper gärna! Personalen berättar att de italienska rödvinerna har haft stor åtgång under hösten och förvintern och att ölvännerna också har varit i farten. Expedit Elisa Räikkönen rekommenderar maltig mörk lager till vinterkvällarnas samkväm.

att Tavastehusbornas intresse för vin och mat ökar. Under veckosluten vill många satsa på nya och angenäma smakupplevelser. Många besöker Alkobutiken när de handlar i köpcentret. Det gör också Henna Alitalo som bär på flera kassar. Den här gången besöker hon Alko för att köpa en flaska champagne till sin och sin mans bröllopsdag som är den fjärde i ordningen. Hon konstaterar att den fjärde bröllopsdagen inte har något romantiskt namn, men att den ändå bör firas med bubblor i glasen.

1. Expedit Laura Saartila hjälpte kunden att hitta rätt vin med hjälp en telefonbild. 2. Det är lätt att komma till Goodmans Alko från ﬂera olika håll, därför har butiken en bred kundkrets. 3. Henna Alitalo var på jakt efter ett mousserande vin till bröllopsdagen. 4. ”Sicilianskt rödvin är som gjort för mörka vinterkvällar”, säger Hannu Luoto. 5. Eila och Seppo Tuominen bekantar sig med den nya Alkobutiken. 6. ”Det bästa i jobbet är mångsidigheten”, säger butikschef Leila Patoila.

TEXT SANNA KEKÄLÄINEN FOTO REETTA PASANEN DRYCKESFÖRSLAG TAINA VILKUNA, ALKO

En underbar början på dagen Brunchen är en underbar kombination av frukostoch lunchbordens läckerheter! Varför inte bjuda kompisarna på brunch och skåla i mousserande vin, bubbelvatten eller fräsch juice?

Meny • Brunchpizza • Choklad- och nötgranola • Amerikanska citronpannkakor • Cheddar- och timjanscones • Shrub på blodgrape • Modernt iskaffe

1|2015

Brunchpizza 3 medelstora pizzor Tillagningstid: 15 min + 40 min Svårighetsgrad: relativt lätt

1,5 dl vatten 15 g färskjäst 0,5 tsk salt 2 msk olivolja ca 3 dl vetemjöl fyllning 3 msk tjock turkisk yoghurt 12 skivor lufttorkad skinka eller kallrökt lax 250 g mozzarella 250 g körsbärstomater 4 dl bladspenat 1,5 dl nyriven parmesan flingsalt, svartpeppar mald i pepparkvarn 3–6 ägg

t illagning 1. Lös upp jästen i ljummet vatten. Slå i saltet, oljan och mjölet. Knåda och kavla ut degen och låt den stiga till dubbel tjocklek (ca 30 min). 2. Slå på ugnen (+250 °C). Tryck ut gasbubblorna ur degen och kavla ut den till en stor, tre medelstora eller ﬂera små pizzabottnar. Placera bottnarna på en ugnsplåt täckt med bakplåtspapper. 3. Bred ut yoghurten på pizzabottnarna och lägg därefter på skinka eller lax, mozzarellaskivor, tomater och spenat (spara en del av spenaten till serveringen). Strö riven parmesan, salt och svartpeppar på fyllningen. Knäck önskat antal ägg över pizzorna (genom att vika degkanten uppåt undviker du spill på bakplåten). 4. Grädda pizzorna 5–15 minuter i ugnen. Gräddningstiden beror på pizzornas storlek och ugnens effekt. Dekorera de färdiga pizzorna med bladspenat. Vilket blir resultatet när man kombinerar frukostingredienserna yoghurt, skinka och ägg? Läcker brunchpizza för alla smaker, naturligtvis. Glas Alko, övriga kärl är rekvisita.

dryckesför slag: Brunchpizzans fylliga och något feta smak kan med fördel balanseras upp med ett friskt och syrligt italienskt mousserande vin. Prosecco har en okomplicerad framtoning som lämpar sig utmärkt till pizzan och brunchens övriga rätter. Den som vill ha ett fruktigt mousserande vin med brända toner kan välja en mycket torr, torr eller halvtorr spansk cava.

39 ◊

Om den traditionella brunchdrycken bellini känns tråkig och kir inte heller säger klick kan du servera den amerikanska hitdrycken shrub & champagne. Glas Alko, shrubkärl Old Times. Tips: I de amerikanska recepten är mängden vinäger upp till hälften av mängden socker. I detta recept är mängden vinäger betydligt mindre på grund av blodgrapefruktens beska och syrlighet, men mängden vinäger kan naturligtvis ökas.

Shrub på blodgrape Cirka 14 portioner Tillagningstid: 15 min + 1 timme Svårighetsgrad: lätt

2 dl nypressad blodgrapesaft (ca 2 blodgrapefrukter) 2 dl socker 1–3 msk champagnevinäger eller vitvinsvinäger Till serveringen: 2 flaskor Väl avkylt mousserande vin eller 1,5 liter mineralvatten

t illagning 1. Skölj grapefrukterna omsorgsfullt. Skala dem så att så lite som möjligt av den vita hinnan blir kvar i skalen. Pressa saften ur de skalade frukterna i en kastrull. 2. Slå skalen, saften och sockret i kastrullen. Koka upp blandningen och låt den puttra ca 3 minuter. Lyft bort kastrullen från plattan och blanda ner en matsked (eller mer) vinäger. Låt blandningen svalna till rumstemperatur. Sila blandningen och ställ den i kylskåp. 3. Slå en matsked shrub i glasen och häll på cirka en dl mousserande vin eller mineralvatten. Servera omgående.

1|2015

Choklad- och nötgranola Cirka 1 l granola Tillagningstid: 10 min + 30 min Svårighetsgrad: lätt

6 dl havreflingor 3 msk kokosflingor 3 dl nötter och mandlar, t.ex. pistasch, cashew och oskalad mandel 0,5 dl rybsolja 0,5 dl lönnsirap eller agavesirap ytterligare: 1 dl torkad frukt (tärnad) eller torkade bär 1 dl riven mörk choklad yoghurt

t illagning 1. Slå havre- och kokosﬂingorna, nöt- och mandelblandningen, oljan och sirapen i en skål. Rör ihop ingredienserna omsorgsfullt. Häll blandningen på en ugnsplåt täckt med bakplåtspapper. 2. Grädda blandningen i ugn (+150 °C) 25–40 minuter tills den är vackert gyllenbrun. Vänd granolan under gräddningen. 3. Låt granolan svalna och tillsätt frukt/bär, riven choklad. Granolan håller några veckor i förslutet kärl. Servera med yoghurt. Granola är en av årets mathöjdare, vilket inte är så konstigt. Knaperrostade havreﬂingor i kombination med riven choklad och nötter sätter guldkant på vilken morgon som helst. Kärlen är rekvisita. Namnlappen är gjord med en dymoskrivare från Clas Ohlson.

dryckesför slag: Varför inte ta ut svängarna och välja ett rosa mousserande vin? Väl avkylda mousserande och pärlande söta muscatviner passar utmärkt till granolan och de övriga brunchrätterna. Vinets relativt låga alkoholhalt lämpar sig väl för den tidiga timmen. Kom ihåg de alkoholfria alternativen!

41 ◊

0 Cheddar- och timjanscones 12 små bitar Tillagningstid: 5 min + 20 min Svårighetsgrad: lätt 4 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk salt 0,75 dl socker 50 g kallt smör 2 dl visp- eller matgrädde 1 dl riven cheddar eller någon annan smakrik ost 2 msk hackad färsk timjan 1 ägg till penslingen Till serveringen: vispgrädde

t illagning 1. Slå på ugnen (+200 °C). Rör ihop de torra ingredienserna. Tillför kallt tärnat smör. Slå i grädden, osten och timjanen. Rör snabbt ihop blandningen för att undvika att degen blir för seg. 2. Forma två runda ”bollar” på ett mjölat bakplåtspapper. Skär ut trianglar ur degen med en degskärare, men låt bitarna sitta fast i varandra. 3. Pensla degen med vispat ägg. 4. Grädda ca 20 minuter i ugnen. Kontrollera gräddningen efter ca 15 minuter. Sconesen är färdiga när bottnen är fast och vackert brun. 5. Servera sconesen ugnsvarma med smör. Du kan gärna servera skinka, ost eller gravad lax med sconesen.

.ﬁ Prova också på en söt variant av scones. Du hittar ett recept till bärscones på etiketten.ﬁ

1|2015

0 dryckesför slag: Till de salta sconesen kan man med fördel servera ett mousserande vin från England. Dagens engelska mousserande viner är av mycket hög kvalitet och nästan lika populära som champagne. Den som vill slå på stort kan servera en bärig och frisk roséchampagne till de söta sconesen.

Scones eller tebröd är bäst som nygräddade. Bjud på salta cheddar- och timjanscones eller söta bärscones. Eller varför inte vardera? Glas Alko, resten är rekvisita.

43 ◊

dryckesför slag: Ett traditionellt torrt och fruktigt mousserande vin från USA eller Nya Zeeland med citrustoner och en sockerhalt på minst 10 gram per liter balanserar upp pannkakornas och lönnsirapens sötma.

Tips: Vetemjölet kan helt eller delvis ersättas med fullkornsvetemjöl. Pannkakorna kan stekas i rybsolja.

1|2015

Förfrågningar: Glas Alko, Clas Ohlson 020 111 2222, Old Times (09) 604 606

More is more, alltså mer är mer, säger amerikanen och steker tjocka ﬁna pannkakor. Dryga ut smeten med vallmofröer och citron och servera den stekta härligheten med underbar lönnsirap. Vilken brunchdelikatess! Glas Alko, övriga kärl är rekvisita.

Amerikanska citronpannkakor

Modernt iskaffe

Cirka 20 små eller 10 stora pannkakor Tillagningstid: 40 min Svårighetsgrad: relativt lätt

Koka espresso eller annat starkt kaffe och låt kaffet svalna till rumstemperatur. Slå kaffet i en iskubsform och ställ formen i frysen (3–4 timmar). Lägg önskat antal kuber i glasen och slå på kall mjölk.

2 ägg 2 msk socker 1 burk (250 g) ricotta eller crème fraîche 3 dl (hel)mjölk 2 msk smält smör 2 tsk rivet citronskal (ekologisk citron) 4 dl vetemjöl 2 msk vallmofröer 2 tsk bakpulver smör till stekningen Till serveringen: lönnsirap

t illagning 1. Vispa äggen och sockret till ett ﬂufﬁgt skum med en elvisp. Slå ricottan (crème fraîchen), mjölken, det smälta smöret och det rivna citronskalet i en skål och häll därefter blandningen i skummet. Rör ihop mjölet, fröerna och bakpulvret och slå dem i blandningen. 2. Stek tjocka pannkakor i smör på svag värme. 3. Servera med lönnsirap. Pannkakorna kan även serveras med vispgrädde och bär (t.ex. blåbär).

t illagning

Tips: Den vanliga mjölken kan ersättas med kondenserad mjölk eller med vegetabilisk soja- eller mandelmjölk.

Att kallt kaffe förskönar är en gammal sanning. Frys espresso eller annat starkt kaffe till små kuber och lägg kuberna i ett glas. Slå på vanlig eller vegetabilisk mjölk och avnjut iskaffet! Varför inte förhöja smaken ytterligare med en skvätt kaffe-, nöt- eller gräddlikör?

Alex James favoritost är den egna blåmögelosten Blue Monday. Läs mer om musikerns och osttillverkarens liv och leverne i hans kolumn i den brittiska tidningen The Telegraph: www.telegraph.co.uk/journalists/alex-james

1|2015

Från brittisk pop till ost

För drygt tio år sedan valde popbandet Blurs bassist Alex James att lämna den så kallade brittpopen för ett lantliv präglat av osttillverkning. I dag kombinerar fembarnspappan, vars ostar har fått flera utmärkelser, sin kärlek till musik med sitt intresse för mat genom att tillsammans med kocken Jamie Oliver ordna den årliga festivalen Big Feastival på sin gård i England. TEXT ANNELI LENKKERI FOTO ALEX JAMES, CHANNEL 4 DRYCKESFÖRSLAG TAINA VILKUNA, ALKO

HUR VÄCKTES DITT INTRESSE FÖR OSTTILLVERKNING? Jag har alltid älskat ost. När jag ﬂyttade ut på landet och började ysta märkte jag snabbt att tillverkningen av så kallad artesanost är både utmanande och stimulerande. Genom att variera förhållandet mellan de olika komponenterna, bland annat mjölk, salt, syrningsmedel och löpe, får man ost med olika smak och egenskaper. Tillverkningen av mögelost är särskilt utmanande. Det tog mig hela sex år att utveckla blåmögelosten Blue Monday. ÄR STORBRITANNIEN ETT MATLAND? Under de senaste decennierna har den brittiska matkulturen utvecklats i rasande fart och i dag är vårt utbud av mat och dryck av världsklass. Engelsmännen har deﬁnitivt lärt sig att njuta av bordets läckerheter. Den brittiska matkulturen har fått stor draghjälp av våra internationellt kända stjärnkockar så som Jamie Oliver, Heston Blumenthal och Nigella Lawson. VILKET ÄR DITT LYCKORECEPT? Genuin kärlek ger inspiration och när man får

syssla med det man älskar är man lycklig. Lycka handlar också om att få vara en del av något större. VAD HOPPAS DU PÅ? Jag hoppas att mina barn lär sig uppskatta god mat, goda drycker och bra musik. Mitt eget liv är lika inrutat som munkens: Morgonen och förmiddagen går i ostens tecken och på eftermiddagen och kvällen spelar och sjunger jag. VILKET ÄR DITT FRAMGÅNGSRECEPT? Jag älskar söndagsbruncher och barbecue och jag vurmar för rätten shawarma, som kan tillredas på till exempel grillpanna. Sås gjord på min favoritost Blue Monday lämpar sig utmärkt till shawarma. Osten Blue Monday är uppkallad efter gruppen New Orders 80-talshit med samma namn. Ost och öl är en oslagbar kombination!

ALE MUSTIGT & SYLTIGT

Beef shawarma 4 portioner

1,5–2 kg nötstek Bröddeg 450 g (ca 7 dl) italienskt tipo 00mjöl eller motsvarande (till exempel pizzamjöl) 2,5 dl vatten 1,5 tsk salt 1 msk olivolja 1 tsk flytande honung 1 tsk jäst Ostsås Blue Monday 2,5 dl vispgrädde 200 g tärnad mögelost, till exempel Blue Monday eller Gorgonzola 1 msk senapspulver 1 msk pepparrot dessutom: vattenkrasse och tomater

1. Gör degen i en bakmaskin eller för hand genom att mixa och knåda ingredienserna cirka 10 minuter. Låt degen stiga till dubbel storlek. 2. Slå på ugnen (275–300 °C). Skär degen och kavla ut den till tunna plattor med en diameter på ca 15 cm. Grädda plattorna 3–4 minuter i ugnen. 3. Salta köttet och stek det i bit på het grill eller i het grillpanna. Vänd köttet under stekningen. 4. Flytta köttbiten till en skärbräda när ytan är frasig. Skär bort det färdiga köttet och fortsätt därefter stekningen tills nästa köttlager är färdigt. Upprepa manövern tills hela köttbiten är uppskuren. 5. Tillred ostsåsen och fyll brödbitarna.

dryckesförslag: Varför inte servera en fruktig och nyansrik engelsk ale till shawarman? Den som föredrar humlebeska kan välja en örtig och trendig India Pale Ale. Vinvänner kan med fördel skölja ned den smakrika kött- och osträtten med ett mustigt och syltigt rödvin från bifﬂandet Argentina.

.ﬁ

Läs på webbsidan etiketten.ﬁ hur du tillagar ostsåsen.

ANNONS

VINER FRÅN NYA ZEELAND Världens sydligaste vinland har fått en plats i rampljuset för sina spännande viner. Få andra nya vinländer kan erbjuda ett lika brett utbud av kvalitetsviner som Nya Zeeland. Kom och få en god överblick över nyzeeländska viner, både röda och vita – intressanta mousserande viner inte att förglömma. Kursens längd är ca 2 timmar. Medlem betalar 22 € för provningen plus 15–25 € för provningsvinerna.

CHAMPAGNE, KUNGEN BLAND BUBBELVINER Non vintage, blanc de blancs, blanc de noir, vintage, cuvée prestige, rosé – det ﬁnns många olika typer av champagne. Följ med på en upptäcksresa! Dofta, smaka och avgör själv varför champagne är kungen bland mousserande viner. Du lär känna unika egenskaper hos olika champagnetyper, deras likheter och skillnader. Sist men inte minst tipsar vi hur du kombinerar mat och champagne på bästa sätt. Kursens längd är 1,5–2 timmar. Medlem betalar 22 € euro för provningen plus 32–50 € euro för provningsvinerna.

ETIKETTKLUBBENS VÅRENS PROVNINGAR HITTA NYA SMAKUPPLEVELSER!

SNART DAGS ATT ANMÄLA SIG!

Etikettklubben ordnar provningar av vin och öl som vidgar dina vyer i en avslappnad miljö. Provningarna är öppna för alla medlemmar. Du kan också ta med din partner eller vän.

Anmälningar till kurserna i Helsingfors tas emot från onsdag 11.2.2015. Övriga kursanmälningar börjar onsdag 18.2.2015. Ring 020 711 5500 (vardagar 9–16).

Om du inte ännu är medlem kan du enkelt anmäla dig. Gå in på alko.fi/etikettklubben eller ring 020 711 715 vardagar 9–16. Medlemsavgiften är bara 25 euro per år. Medlemmarna får tidningen Etiketten i posten, en dryckesguide på finska flera gånger per år, vårt (finska) e-medlemsbrev och tillgång till vår medlemsportal.

Thomas Suni, klubbmästare

Sista anmälningsdag för alla kurser är två veckor före kursdag.

Provningsvinerna köps in genom Etikettklubben och kostnaderna för dem fördelas jämnt mellan kursdeltagarna. Kursfaktura skickas ut efter sista anmälningsdagen. En kurs ställs in om det blir färre än tio deltagare. Anmälan är bindande. Kursavgiften fastställs efter antalet närvarande.

Alla kurser hålls på ﬁnska.

ÖL TILL GRILLAT

SOMMARVINER

ABC OM DOFT OCH SMAK

Snart är det dags att ta fram grillen. Vilka öl lämpar sig till grillad ﬁsk och andra sommarrätter? Vi provar öl som släpps i vår och sommar. Du får dessutom goda råd om hur du parar ihop ölen med säsongens mat. Vi börjar med en kort presentation. Sedan provar vi öl och diskuterar dem fritt och öppet. Kursens längd är ca 2 timmar. Medlem betalar 22 € euro för provningen plus 10–20 € euro för provningsölen.

Ta ut sommaren i förskott och bekanta dig med viner som anländer först i vår och sommar! Smaka och resonera dig fram till vilka maträtter de gör sig bäst till. Vi provar såväl vita och röda viner som roséer. Kursen inleds med en kompakt presentation. Därefter ägnar vi oss åt att prova viner och utbyta lite tankar om dem. Kursens längd är ca 2 timmar. Medlem betalar 22 € euro för provningen plus 10–20 € euro för provningsvinerna.

En ﬁn chans för alla nyblivna vinentusiaster! Kursen kräver ingen tidigare kunskap om vin eller erfarenhet av vinprovning. Du lär dig elementära begrepp och grundläggande vinprovningstekniker så att vinernas smakspektrum ska öppnas i all sin bredd och mångfald. Hitta skillnader och lär dig bedöma viner genom att använda sinnena. Kursens längd är 1,5–2 timmar. Medlem betalar 22 € euro för provningen plus 6–13 € euro för provningsvinerna.

HELSINGFORS Alkos kurslokal, Salomonsgatan 1, andra vån. Champagne må 13.4 kl on 15.4 kl ti 21.4 kl to 23.4 kl ti 5.5 kl ti 19.5 kl Viner från nya Zeeland ti 14.4 kl to 16.4 kl må 20.4 kl on 22.4 kl må 4.5 kl to 28.5 kl ABC om doft och smak må 18.5 kl on 27.5 kl Öl till grillat må 1.6 kl ti 2.6 kl Sommarviner on 3.6 kl to 4.6 kl ti 9.6 kl on 10.6 kl to 11.6 kl

KAJAANI Teehuone Tsaikka, Kauppakatu 3 Champagne to 16.4 kl 18.00

SEINÄJOKI Tiedekatu 2, byggnad D, tredje vån. Champagne to 7.5 kl 18.00 Viner från nya Zeeland to 21.5 kl 18.00 Sommarviner ti 2.6 kl 18.00

17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00 17.00

BJÖRNEBORG 7th Floor, Yrjönkatu 15 A , 7. vån. on 15.4 kl 18.00 Champagne Sommarviner on 3.6 kl 18.00 JYVÄSKYLÄ Alkos regionkontor, Kauppakatu 24, 5. vån. Champagne on 22.4 kl 18.00 Sommarviner on 3.6 kl 18.00

KUOPIO Technopolis Kuopio, Microkatu 1, byggnad M on 29.4 kl Champagne ti 5.5 kl Viner från nya Zeeland ti 26.5 kl Öl till grillat to 28.5 kl Sommarviner on 10.6 kl

18.00 18.00 18.00 18.00 18.00

LAHTIS Alkos kurslokal, Kauppakatu 18 Champagne ti 28.4 Viner från nya Zeeland on 6.5 Öl till grillat ti 26.5 ABC om doft och smak to 4.6 Sommarviner on 10.6

18.00 18.00 18.00 18.00 18.00

kl kl kl kl kl

ULEÅBORG Alkon aluetoimisto, Kirkkokatu 14 to 23.4 kl 18.00 Champagne Viner från nya Zeeland to 28.5 kl 18.00 Öl till grillat on 10.6 kl 18.00 ROVANIEMI Alkos regionkontor, Hallituskatu 20 A, andra vån. to 23.4 kl 18.00 Viner från nya Zeeland Öl till grillat on 10.6 kl 18.00

TAMMERFORS Alkos regionkontor, Aleksanterinkatu 22 b, tredje vån. Champagne to 9.4 kl 18.00 ti 28.4 kl 18.00 ABC om doft och smak to 16.4 kl 18.00 Viner från nya Zeeland on 6.5 kl 18.00 to 21.5 kl 18.00 Sommarviner to 4.6 kl 18.00 on 10.6 kl 18.00 Öl till grillat ti 9.6 kl 18.00 ÅBO Alkos regionkontor, Slottsgatan 11 A Viner från nya Zeeland to 9.4 må 11.5 Champagne må 20.4 ti 5.5 Sommarviner må 25.5 on 3.6 Öl till grillat to 4.6

kl kl kl kl kl kl kl

18.00 18.00 18.00 18.00 18.00 18.00 18.00

VASA Sampo-hus, Handelsesplanaden 11 D, 7. vån. Champagne to 16.4 kl Viner från nya Zeeland to 7.5 kl Sommarviner ti 28.5 kl Öl till grillat to 11.6 kl

18.00 18.00 18.00 18.00

Bakom kulisserna... TEXT JULIA ISONIEMI FOTO MIIKA KAINU

#NMQ Ǫ K P[ VCRRPKPI ALKOS WEBBSIDOR ALKO.FI med spännande recept,

intressanta artiklar och nyttig information stöptes om förra hösten. Den nya tappningen bär i stor utsträckning marknadsplanerare Thomas Sunis signatur. Upptakten till förnyelsen var besökarnas respons och kommentarer på de gamla sidornas funktionalitet. ”Sidorna upplevdes som oöverskådliga och besvärliga att hantera och användaren måste i många fall veta exakt vad han eller hon letade efter. Vi beslöt att gå igenom allt material på sidorna och arrangera det på ett logiskt sätt. Under projektets gång ställde jag mig fortlöpande frågan ”hur skulle jag leta efter denna sida eller detta innehåll om jag var användare av alko.fi?”, säger Thomas Suni. Onödiga överlappningar avlägsnades, sidornas befintliga innehåll sågs över och nytt innehåll producerades med helheten i åtanke. ”Arbetet krävde långsiktigt tänkande, noggrannhet och planering. Det faktum att sidorna betjänar på fyra olika språk, nämligen svenska, finska, engelska och ryska, bjöd på en intressant utmaning”, säger Thomas Suni.

1|2015

Det omfattande projektet drevs i nära samarbete med bland annat Sampsa Kemppainen, som ansvarar för Alkos elektroniska tjänster, olika team vid Alko och det företag som administrerar och upprätthåller Alkos webbsidor. Avdelningen Dryck och mat, vars innehåll också publiceras i tidningen Etiketten, stöptes om i samarbete med det fempersonersteam på medieföretaget Alma 360 som producerar innehållet i Alkos kundtidning. Thomas Suni berättar att projektet lärde honom att förhålla sig kritiskt till befintligt innehåll. ”Innehållet måste ha ett syfte och en mening. När materialet blir föråldrat eller förlorar sin aktualitet är det dags att avlägsna det. Uttrycket kill your darlings innebär att man ibland måste rensa och städa bland sina tidigare alster”, säger Thomas Suni. Det egentliga förnyelseprojektet slutfördes i november och nu har Alko en ny och fräsch plattform att bygga vidare på. ”Alko.fi finns till för besökarna och de avgör hur väl vi har lyckats i vårt värv. Vi är mer än tacksamma för all respons och feedback – både ris och ros är varmt välkomna”, avrundar Thomas Suni.

Alkos marknadsplanerare Thomas Suni träffade tidningen Etikettens redaktion ﬂera gånger under förnyelseprojektet. Från vänster Julia Isoniemi, Marina Ahlberg och Kaisa Mikkola.

.ﬁ De förnyade webbsidorna bjuder på bland annat lyckade kombinationer, praktiska och nyttiga tips, intressanta videor och en effektiv sökfunktion för recept.

kolumnen

Dags att fälla hindren

baba lybeck är journalist samt överdomare och programledare för TV-programmet Nyhetsläckan.

PAULI SALMI

i är alla mästare på att hitta på undanflykter när det gäller motion. En ytterst vanlig undanflykt är det dåliga vädret. Jag trodde länge att man inte kunde springa utomhus på vintern. Jag hade ända sedan barnsben fått lära mig att köldgränsen är –10 grader och att det är ohälsosamt att bli andfådd om det är kallare än så. Därtill var jag rädd att jag skulle vricka vristerna eller stöta knäet på de hala och isiga stigarna. Därför gömde jag löparutrustningen längst in i garderoben så fort de första snöflingorna föll på hösten och tog inte fram dem förrän vårsolen hade smultit ner de största snödrivorna. Det ledde till att jag inte motionerade på vintern, förutom då jag tog en liten söndagspromenad eller gick ut med barnen till skridskobanan eller pulkabacken. På våren var det svårt att komma i gång med löpandet på nytt. Löparkläderna var försvunna, bara den ena strumpan fanns kvar och löparskorna hade fått en helt ny form efter att de varit inklämda mellan de andra skorna. Hela den tid jag hade reserverat för motioneringen gick till att söka fram utrustningen. Vintern 2011 var kall. Det var länge över 20 grader kallt men löparlusten var stor. Tillsammans med några kompisar hade vi anmält oss till maratonloppet i Barcelona i mars och för att klara oss i mål var vi tvungna att springa även några längre lopp. Att springa tre timmar på en löparmatta lockade inte och därför beslöt vi att vi inte bryr oss om kölden och de isiga stigarna, utan vi utmanar vädergudarna och går ut och löper trots farorna. Termometern visade –22 grader. Vi klädde på oss alla ylleunderkläder vi hittade i skåpen, satt tunna yllesockor på oss och en extra halsduk runt ansiktet. Vi planerade rutten så att vi alltid hade kort väg hem, om det blev alltför kallt. I början frös vi om fötterna men efter ett par kilometer kom kroppen i gång och tårna blev varma. Mössan, halsduken och ögonfransarna blev helt vita av frost men annars gick det bra. Vi sprang flera varv runt en åtta kilometer lång rutt och hade ingen tidsgräns så i början tog vi det lugnt. Efter några varv kunde vi redan lätta på halsduken och vi undrade varför vi inte hade förstått det fina med vinterlöpningen tidigare. Allt som allt sprang vi 32 kilometer. Inte en enda gång slant foten, fast jag löpte i mina vanliga joggingskor. Jag frös inte heller, förutom i början om tårna. Jag blev inte förkyld, fick inte lunginflammation eller bröt benet. Tvärtom, efteråt kände jag mig ovanligt pigg och kry. Dessutom har ett varmt bad, het chilichoklad och en mysig kväll framför brasan aldrig känts så skönt som efter det loppet. Därför skrotade jag med detsamma alla mina farhågor och beslöt att jag hädanefter alltid ska löpa också på vintern trots kölden. För att inte bli liggande på soffan är det viktigt att man gör det lätt att stiga upp från den. Det lönar sig ibland att stanna upp och fundera om man byggt upp onödiga hinder som gör det svårare att komma iväg. Är alla regler faktiskt nödvändiga, eller finns det också sådana som man kan strunta i?

51 51

SPECIALÖL FRÅN MER ÄN 20 LÄNDER FRÅN ÖSTASIEN TILL VILDA VÄSTERN. Uppmärksamma ölvänner har upptäckt att Alko inte bara är inriktad på viner utan också har ett allt större urval av öl – sammanlagt över 200 alternativ. Du får tips för din smakresa av våra sakkunniga försäljare och på alko.ﬁ.