112 Svensk Byggtidning
SKOLA
Den lummiga skogsmiljön med de höga ekarna är viktiga inslag i Ängslyckans förskolans uppförande. Kebony-fasaden som grånar med tiden, blir ett naturligt inslag som ger känslan av att alltid ha funnits där. Bilder: Gullmanders Arkitekter & Ingenjörer
Skogsmiljö inspirerar utformningen av
ÄNGSLYCKANS FÖRSKOLA Naturen och skogen inspirerade när Ängslyckans förskola i Braås, Växjö Kommun, planerades att byggas. Bevarandet av de stora ekarna är en utmaning som kräver god planering. Eftersom arkitekturen ska ge känslan av att alltid ha funnits där, kläs fasaden med Kebony som grånar med tiden och blir bara vackrare med åren. AV KIM HALL VISIONEN AV FÖRSKOLANS utformning fick arkitekten Erik Gärskog, från Gullmanders Arkitekter & Ingenjörer som formgett byggnaden, och projektledaren Jessica Gröndahl, på Vidingehem, efter ett tidigare gemensamt förskolprojekt. Ängslyckans förskola, som ligger precis intill ett naturreservat och omgivet av lövskog och ängsmark, ville man skulle bli ett naturinspirerat byggprojekt där naturens lugna färger och former skulle ge ett lugn hos de cirka 150 barnen och personalen som ska vistas där. Braås har idag ett flertal förskolor varav en ligger på samma gård som den nya förskolan och kommer att rivas när den nya byggnaden står klar. I framtiden kommer det att finnas två större förskolor varav Ängslyckans förskola är en av dem. – Den vanliga uppfattningen är att förskolor ska sprudla av färg. Men barnens leksaker och verksamhet har så mycket färg i sig att vi ville skapa ett lugn genom att låta byggnaden smälta in i
skogsmiljön. Utemiljön får lekredskap gjord i naturmaterial som passar väl in i den lummiga skogsmiljön. Det kommer att finnas odlingslådor och ängsmark. I Växjö kommun har man infört ”utesov” där barnen sover utomhus, säger Jessica Gröndahl. Just nu håller Blekinge Rot AB, som är totalentreprenör i detta projekt, på med markarbeten och projektering. Förskolan uppförs enligt kraven för Miljöbyggnad silver men kommer inte att certifieras, vilket bland annat ställer krav på bra materialval, god inomhusmiljö, bra akustik och ventilation samt bra dagsljusinsläpp. Delar av yttertaket på huvudbyggnaden får sedumtak och det kommer även att finnas solceller som ger el. – I maj gjuter vi platta på mark och i juni till augusti planerar vi att resa stomme och tak så att vi får tätt hus så fort som möjligt med tanke på fuktsäkert byggande, förklarar Stefan Herbst, projektledare för Växjöavdelningen. Byggnadens bruttoyta är totalt 2000 kvadratmeter och blir en
