Blå näring skapar värden för miljarder

Den blå näringen skapar värden för miljarder

Svenskt yrkesfiske och vattenbruk ger oss hälsosamma, goda och hållbara råvaror som vi svenskar borde äta mer av. Men den blå näringen i Sverige är så mycket mer än bara primärproduktionen. Hela värdekedjan från hav till bord består av ett stort antal företag som tillsammans omsätter närmare 30 miljarder kronor, visar en kartläggning gjord av Fiskbranschens Riksförbund.

Marie Gidlund, verksamhetsledare för Sweden Food Arena.

Sara Hornborg, Rise Trots att jordens yta till 70 procent består av oceaner och hav har vi människor ofta svårt att se havens betydelse och alla de resurser som skapas inom den blå sektorn. När vi pratar om mat och livsmedelsproduktion hamnar fokus nästan alltid på jordbruket och det som produceras på land. För att rikta fokus mot alla de värden som skapas inom den blå värdekedjan har Fiskbranschens Riksförbund gjort en kartläggning av den blå näringen. – Jag tror inte vi förstår vilken potential den blå näringen har. Det är dags att rikta strålkastarljuset mot de värden den blå näringen skapar, och all den potential som finns, säger Marie Gidlund som är verksamhetsledare för Sweden Food Arena. Det är en nationell arena där aktörer från hela livsmedelskedjan samverkar kring innovation och forskning för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Många jobbar inom beredningsindustrin

När man räknar samman den totala omsättningen i alla delar av värdekedjan visar det sig att den uppgår till 29, 6 miljarder. Av dessa omsätts 8,9 miljarder i Västra Götaland och 3,7 miljarder i Stockholm. Det är också tydligt att en stor del av de värden som skapas inom näringen återfinns utanför primärledet. Dagligvaruhandeln står för 41 % av omsättningen, grossister för 33 % och förädling för 18 %. Primärnäringen utgör blygsamma 5 % (1,4 miljarder kronor). När det gäller antalet anställda ser det däremot lite annorlunda ut. Där står förädlingsindustrin för den största delen (42 %), grossistledet för 31 % och primärproduktionen för 14 % av de anställda. Se diagram.

Stor del av det vi äter importeras

I spåren av pandemin och en allt oroligare omvärld talas det idag mycket om vikten av att öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. I den nya strategin för svenskt fiske och vattenbruk är det en uttalad ambition att skapa en högre självförsörjningsgrad och därmed även minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Men om man tittar på statistiken är det tydligt att mycket av den sjömat vi äter idag importeras från andra länder. Importen står för 74 procent av den sjömat som äts i Sverige enligt en uppskattning gjord av forskningsinstitutet RISE. Självförsörjningsgraden ligger alltså på omkring 26 procent. Den mest köpta fiskarten i Sverige är lax. Därefter kommer sill, torsk och räkor.

Svenskt yrkesfiske står för 75 procent av den inhemska sjömatsproduktionen. Vattenbruket står för 13 procent av den svenska sjömaten och är alltså en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential på den svenska landsbygden. Fritidsfisket står för 12%.

Samtidigt exporterar Sverige en betydande andel av den matfisk som produceras av vattenbruket. Enligt strategin för fiske och vattenbruk behöver det ske en hållbar produktionsökning inom förädling. Där till behövs en innovativ beredningsindustri som tar fram nya produkter för att öka Sveriges självförsörjningsgrad av sjömat.

Stora värden skapas vid förädling

När det gäller användandet av den svenska fiskresursen i havet är det tydligt att den allra största delen av den fisk svenska yrkesfiskare fiskar, går till produktion av fodermjöl. Av den totala fångsten på 171 000 ton blev 129 000 ton fiskmjöl år 2020.

RISE senaste rapport över den svenska sjömatskonsumtionen visar att den omfattar totalt 85 arter/artgrupper. Enligt deras beräkningar låg svenskarnas konsumtion av sjömat år 2019 i snitt på under två

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

• Rökt och gravad lax • Rökt makrill och sill • Såser och röror • Traditionellt hantverk. All förädling sker lokalt i Falkenberg. Nu 100% miljömärkt lax, hållbart odlad, ASC-märkt.

100%

miljömärkt lax

Handel; 448; Förädling; 1 468;13% 42% Fritidsfiske 12% Vattenbruk 13% Yrkesfiske 75%

portioner i veckan, vilket är mindre än det som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt finns det svårigheter med att få fram data över den svenska sjömatskonsumtionen. Till skillnad Antalet anställda från när det gäller exempelvis kött gör Livsmedelsverket ingen kartläggning av hur mycket fisk och skaldjur som faktiskt äts i Sverige. – Vi upplever att det finns en väldigt stor efterfrågan på data, men den officiella statistiken har stora brister. I vår rapport om sjöFördelning av den inhemska sjömatsproduktionen. matskonsumtionen i Sverige 2019 har vi försökt förbättra våra metoder och fylla dataluckor, säger Sara Hornborg som forskar om hållbar sjömat inom RISE.

Måste se hela värdekedjan

Efter att fångsterna tas iland sker det en omfattande handel av sjömat mellan olika värdekedjeaktörer, som beredning, grossister, detaljhandel och restauranger. Fiskberedningsbranschen i Sverige hanterar och förädlar uppskattningsvis över 100 000 ton fisk årligen, enligt uppgift från Landsbygdsnätverket. Av svenska landningar från fisket är det huvudsakligen sill och torsk som bereds i Sverige. Till det kommer bland annat stora mängder norsk odlad lax som importeras och bereds. Fiskförädling ger branschen bättre lönsamhet, skapar sysselsättning på landsbygden och bidrar till ett mer hållbart nyttjande av hav och sjöar.

En viktig slutsats i RISE rapport över sjömatskonsumtionen är att det är viktigt att se till hela värdekedjan från hav till bord för att få en hållbar utveckling av sjömatssektorn. – Det har ju varit en diskussion om sillen i Östersjön, och att endast en liten del går idag till humankonsumtion. I ett läge där flottan effektiviseras och större volymer förs i land måste mottagningskapaciteten följa med. Det behöver finnas någon som tar emot råvaran för att den ska kunna användas till humankonsumtion, säger Sara Hornborg.

Även om den blå näringen redan idag genererar stora värden till samhället ser Sweden Food Arena att det finns enorma möjligheter att öka värdeskapandet. Nyckeln är enligt verksamhetsledaren Marie Gidlund att se till hela värdekedjan och tänka industriell symbios. – Det gäller att förädla råvaran och ta vara på restströmmar. På så sätt kan vi skapa fler jobb, ökade exportintäkter, teknisk utveckling och en massa kringeffekter. Den blå näringen sitter på otroliga möjligheter. Sverige behöver förstå att detta är en sovande innovationsmotor, säger Marie Gidlund.

HAVSRAPPORT

Hur kommer havsbaserad vindkraft att påverka svenskt fiske på sikt?

Inom den pelagiska producentorganisationen har vi under de senaste två åren märkt av omvärldens kraftigt ökade intresse för marin vindkraft. Under 2021 besvarade vår producentorganisation tjugotvå remisser som rörde projekterade vindkraftparker såväl i Sverige som i våra närmsta grannländer. Detta år har vi hittills fått sex remisser på samma tema.

De tänkta vindkraftparkerna är placerade längs med stora delar av Sveriges kust. Flera är planerade i Skagerrak och Kattegatt, på Sveriges sydkust duggar projekten tätt (flera överlappar varandra i samma område till och med) och ett antal vindkraftparker är tilltänkta utanför Öland och Gotland. Utöver det planeras det för vindkraftparker utanför Stockholms skärgård, utanför Gävle och en enorm park mitt i Bottenhavet. Utvecklingen går mot allt högre vindkraftverk (stora som Eiffeltornet!) med större kapacitet som placeras på stora djup längre ut till havs för att inte synas från land. Flera av de planerade parkerna är placerade där det idag bedrivs ett aktivt fiske och inom kända lekområden.

Vi ser med stor oro på utvecklingen av två orsaker. Den första orsaken är att den havsbaserade vindkraften kan inverka negativt på den marina miljön och fiskbestånden på kort och lång sikt. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur vindkraftparker genom exempelvis undervattensljud, vibrationer, ändrade strömförhållanden och elektromagnetiska fält runt nergrävda kablar kan påverka olika fiskarter vid deras lek, sök efter föda eller då fisken företar sina vandringar. Att förlägga en mer eller mindre permanent anläggning till havs då effekterna på miljön är osäkra känns inte förnuftigt för att uttrycka sig milt.

Den andra orsaken till oro är att de framtida möjligheterna att fiska krymper genom att vindkraftparker byggs på nuvarande fiskeplatser. Pelagiskt fiske med trål och not är utrymmeskrävande och den kan inte samexistera med marina vindkraftverk. Vid fiske kan de pelagiska fartygen ha en kilometer vajer och en nästan lika lång trål bakom sig som kan väga hundratals ton när den är full med fisk. Att väja eller stoppa för ett vindkraftverk, exempelvis vid dåligt väder, är omöjligt. En vindkraftpark är därför ett stängt område för pelagiskt fiske.

Från vår producentorganisation hoppas och förväntar vi oss att svenska staten tar seriöst på behovet av bättre kunskap om att sammanlagda effekter av samtliga existerande och planerade havsbaserade vindkraftparker innan några beslut fattas.

Avslutningsvis konstaterar vi att årets skarpsillsfiske i Östersjön under årets första månad har varit fantastiskt bra. Vi hoppas att trenden håller i sig för årets övriga fisken.

Hälsningar Anton, Annelie och Malin

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog

Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

Omega-3-fetter kan motverka åderförkalkning

Artikel från Karolinska Institutet

En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärtkärlsjukdom.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen och ett stort folkhälsoproblem. Vid åderförkalkning uppstår inflammation i blodkärlen. Den inflammatoriska processen hanteras normalt sett av olika stoppsignaler som kallas resolviner, som dämpar inflammationen och stimulerar läkning av vävnaden. Resolviner bildas från omega-3-fettsyror och binder till och aktiverar en receptor som kallas GPR32.

Receptor i obalans

– Vi har funnit att denna receptor är dysreglerad (ungefär ”i obalans”, redaktionens kommentar) i åderförkalkning, vilket tyder på en störning i läkningsprocessen. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga åderförkalkning genom att stoppa inflammationen i kärlen, till exempel med hjälp av omega-3-fettsyror, säger Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Åderförkalkning kan orsaka svåra sjukdomar

Åderförkalkning kallas också för åderförfettning eller ateroskleros och kan ibland göra att det bildas blodproppar. Det kan orsaka följande allvarliga sjukdomar: • kärlkramp eller hjärtinfarkt när kärlen som leder blodet till hjärtmuskeln blir för trånga • stroke eller transitorisk ischemisk attack, TIA, om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga kärlkramp i benen om du har åderförfettning i benen Den nya studien visar att signalering via receptorn aktivt stoppar inflammation i åderförkalkade blodkärl och stimulerar läkning. – Vi fortsätter nu att studera de mekanismer som ligger bakom misslyckad hantering av inflammation i kärlen samt hur omega-3-härledda stoppsignaler kan användas för att behandla åderförkalkning, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

BLÅ MAT

Nära samverkan med sjömatsnäringen – en nyckelfaktor för mer Blå mat

”Sverige ska bli en ledande leverantör av attraktiv och hållbar sjömat.” Så lyder kortformatet av visionen för centrumbildningen Blå mat. En nyckelfaktor för att uppfylla ambitionen är, utöver excellent vetenskaplig forskning, ett nära samarbete mellan företag, forskare och andra samhällsaktörer.

Det är många olika mål som behöver nås för att uppfylla Blå mats vision. Att producera hållbar, näringsriktig och god blå mat. Värdekedjor behöver utvecklas och kompletteras samtidigt som kunskapen om, och efterfrågan på, sjömat ska öka. Sjömatsnäringen har olika forsknings- och utvecklingsbehov inom olika delar av värdekedjan. Vissa behov är redan väldefinierade, medan andra är mindre kända. För att landa rätt i behovsanalysen har Blå mat valt att arbeta med det som kallas Responsible Research and Innovation (RRI).

Matchar behov med lösningar

RRI innebär att driva ett tätt samarbete och en god kommunikation mellan de olika parterna under hela forsknings- och innovationsprocessen. Blå mat arbetade därför redan från start med ett brett deltagande av olika parter, från primärproducenter och deras organisationer till beredningsindustri, livsmedelsföretag, handel, konsumenter, offentliga organisationer, myndigheter, beslutsfattare och akademi. Centrumbildningen har sedan genomfört såväl enkätstudier som intervjuer och mötesaktiviteter med syfte att ringa in vilka utmaningar som behöver lösas och på vilket sätt.

Snabb tillämpning av resultat

Bland de utmaningar som identifierats finns bland andra: att ta fram hållbara och cirkulära fiskfoder, att utveckla hållbara vattenbrukssystem med fokus på djurens välfärd och konsumentens trygghet, att bättre nyttja sidoströmmar från sjömatsberedningen och att identifiera och nyttja nya råvaror och produkter från havet samt ta reda på vad konsumenterna är villiga att testa. För dessa och fler forskningsområden finns nu grupper av företag och andra intressenter i så kallade mentor-team. Teamen har en kontinuerlig dialog med forskarna, vilket borgar för att doktoranderna får god återkoppling och blir väl förankrade i företagens perspektiv och behov. Därigenom ökar också sannolikheten att forskningsresultaten snabbare kan komma till nytta för samhälle och näringsliv.

Tio punkter till politiken

Blå mat har genom sina nära kontakter med parterna i samhället goda förutsättningar att driva på utvecklingen. Utifrån kunskapen om de svenska sjömatsföretagens utmaningar har Blå mat, tillsammans med branschföreningen Sweden Food Arena, identifierat branschens mest akuta behov för att åstadkomma en positiv utveckling. En tiopunktslista över de viktigaste förändringarna har nyligen landat hos regeringen för att förse dem med rätt information om vilka styrmedel och åtgärder som behövs för att bidra till visionen: ”Sverige ska bli en ledande leverantör av attraktiv och hållbar sjömat”.

Lillemor Lindberg