14 nya åtgärder för havsmiljön

14

nya åtgärder med havsmiljön i fokus

Nu presenteras ett uppdaterat åtgärdsprogram av Havs– och vattenmyndigheten. 14 nya åtgärder som tar upp allt från skonsammare fiskeredskap, marint skräp till farliga ämnen och invasiva arter. Åtgärdsprogrammet sträcker sig fram till 2027 och skall bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål SDG 14, om Hav och marina resurser, samt det nationella miljökvalitetsmålet om Hav i balans samt levande kust och skärgård. För att nå målen måste havets resurser och värden för samhällen förvaltas gemensamt på flera nivåer.

Det första åtgärdsprogrammet beslutades 2015 och innehöll 32 åtgärder. Den uppdatering som nu kommer är tänkt att komplettera det ursprungliga åtgärdsprogrammet. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner och är en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Programmet fastställdes i december 2021 och arbetet med att genomföra åtgärderna startar upp under början av 2022.

De nya åtgärderna omfattar bland annat:

• Möjligheten att inkludera invasiva främmande arter i skötselplaner eller bevarandeplaner för marina skyddade områden. • Minska arealen trålsvept yta och öka användning av selektiva och skonsamma fiskeredskap. • Marina näringsvävar: åtgärd för begränsning av rovdjur. • Minska belastningen av farliga ämnen från sjöfart och fritidsbåtar, expertstöd för ett samordnat oljeskadeskydd samt motverka spridning av farliga ämnen i områden med dumpad ammunition och kemiska stridsmedel. • Hantering av fiskerelaterat skräp genom produktutveckling av fiskeredskap, stärkt tillsyn och förbättrad hantering av redskap inom fritidsfisket. • Förhindra att seismiska undersökningar orsakar skadligt buller med negativa effekter på marina däggdjur, till exempel tumlare. • Åtgärder för ekosystembaserad förvaltning, samt inrättande av förvaltningsråd för skyddade områden.

– Det är viktigt att påpeka att alla åtgärder som riktas mot att minska miljöbelastningar också bidrar till att stärka den marina biologiska mångfalden, säger Mia Dahlström, chef för HaV:s havsmiljöenhet i ett pressmeddelande.

Hur påverkas yrkesfisket?

Ett hav i balans är avgörande för ett hållbart fiske men många av de 14 nya åtgärderna kommer att påverka fisket drastiskt. Åtgärdspunkt 36 är en av de som tillkommit 2021 och innebär att man vill minska arealen trålsvept yta och öka användningen av selektiva och skonsamma redskap samt ge-

nomföra en sammanställning av trålningens inverkan på kustnära fiskbestånd. Pelagiska producentorganisationen SPF har tolkat åtgärdsprogrammet på så sätt att man är ute efter att minska påverkan på havsbotten genom att minska bottensvept area. – Eftersom våra medlemmar fiskar med pelagisk trål (flyttrål), i den fria vattenmassan och saknar därför bottenkontakt, har Malin Skog. vi antagit att den inte omfattas av förslaget. Det har dock inte varit helt tydligt i underlagen, säger Malin Skog. Peter Ronelöv Olsson, ordförande på Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, förklarar att bottentrålning är fortsatt den dominerande metoden för att fiska bottenlevande fisk och skaldjur, för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna möta efterfrågan från konsumenterna. Peter Ronelöv Olsson. – Bottentrålning har bedrivits under en mycket lång tid och utvecklingen har lett till ett i dagsläget miljövänligare fiske. Man får inte glömma att trålfiske är en livsmedelsproduktion och att de minimala skador som orsakas är jämförliga med de skador som uppkommer i all livsmedelsproduktion, menar Peter R Olsson. Han förtydligar att de inte är emot skademinimerande åtgärder så länge livsmedelsproduktionen kan fortgå. SFPO bedriver också projektet LIT (Low Impact Trawling) där man jobbar för att minska trålningens påverkan på havsbotten. Läs mer på www.sfpo.se

Peter påpekar att bottentrålning inte kan ske överallt och sker inte överallt (även om det synes vara en utbredd missuppfattning). Idag sker trålfiske på platser där det är lämpligt att tråla och där det har trålats sedan lång tid tillbaka. Trålfiskeplatserna är fiskarens motsvarighet till bondens åkrar. En minskning av andelen trålsvept yta innebär att samma kvantitet av det som långsiktigt hållbart kan fiskas kommer att fiskas på andra ytor. Detta riskerar att skapa förändringar vars effekter vi endast kan sia om, helt klart är dock att det innebär betydande risker.

Långsiktigt, hållbart fiske

SFPO ser däremot att en ökad användning av selektiva och skonsamma redskap på fiskeplatser där bottentrålning sker är den sunda och balanserade vägen framåt. – En god havsmiljö är en förutsättning för ett hållbart och långsiktigt fiske och betydelsen kan inte nog betonas, inte minst för yrkesfisket. I nuläget är det viktigt att alla de åtgärder som på ett balanserat och bra sätt kan vidtas också genomförs för att säkerställa ett ansvarstagande för framtiden vad gäller havsmiljön.

SFPO bidrar och bistår gärna i det viktiga arbetet med att förbättra miljötillståndet i våra havsmiljöer i såväl Östersjön som Västerhavet, avslutar Peter R Olsson.

Linda Frithiof

Åtgärdsprogrammet: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen, med rapportnummer 2021:20 går att hitta på HaVs hemsida.

UTBLICK

Odling och ökad förutsägbarhet viktig väg framåt för mer svensk sjömat

Att Sverige har stora möjligheter att öka den blå näringens bidrag till livsmedelsförsörjningen och samhällsekonomin har jag ofta återkommit till. Att en stor del av problematiken är att vi valt att dela upp den blå näringen på flera myndigheter har också belysts och förklarats. Det här numrets utblick vill jag därför ägna till den nya blåa näringen i Sverige. I Sverige har vi faktiskt en av Europas ledande producenter av hållbart odlad tång, som dessutom är KRAV-märkt. Inom Fiskbranschens Riksförbund ser vi just vattenbruket som en viktig del av den framtida svenska sjömatsnäringen. Vi är därför glada att välkomna branschorganisationen Svenskt Vattenbruk och Sjömat som medlem inom Fiskbranschens Riksförbund. Nu skall vi verka för att få ut de här fantastiska produkterna på marknaden och att regelverk och tillståndsprocesser radikalt förbättras.

Det finns en stark vilja bland svenska vattenbruksföretag och matfiskodlare i Sverige att odla mer mat, men många brottas med långdragna, osäkra och kostsamma tillståndsprövningar. Därför var det en stor framgång att Umlax och Överumans fisk strax innan jul fick beskedet att mark- och miljödomstolens dom står fast, vilket innebär att man har förutsättning att utvecklas. Besluten från domstolen är flera steg i rätt riktning för att nå målen om en ökad livsmedelsproduktionen och ett ökat vattenbruk i Sverige. Politiken behöver skapa incitament för myndigheter att förbättra investeringsklimatet för vattenbruket i Sverige och uppnå målen i vår livsmedelsstrategi. Det svenska vattenbrukets värde av den blå näringen och företagsmiljön lokalt är därför viktiga punkter vid FR:s årsstämma den sista mars.

Avslutningsvis vill jag uppdatera er på själva symbolen för regelvidrighet, det svenska spårbarhetssystemet för vissa fisk- och vattenbruksprodukter. Statskontorets mycket kritiska rapport om det svenska spårbarhetssystemet verkar dock äntligen fått ett visst genomslag politiskt. I regeringens regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten skrivs nu uttryckligen att myndigheten ska beakta rapporten i syfte att förenkla för företagen som verkar inom näringen. Våra företag far illa av systemet till en mycket begränsad nytta, vilket Statskontorets rapport styrker. Ändå är det på HaV intet nytt sedan rapporten släpptes i september. Det trots att en enad bransch stödjer ett genomförande av Statskontorets rekommendationer snarast. I år är det val och vi hoppas att valrörelsen lyfter fram behovet av att gödsla med pengar där det ger en positiv samhällsnytta i stället för att bidra till övergödning av regelverk som hindrar och tar död på den blå näringen i Sverige. Med det avslutar jag min utblick och passar på att hälsa vår nya landsbygdsminister AnnaCaren Sätherberg välkommen till vår årsstämma 31 mars.