6 minute read

Trålgräns i Östersjön under luppen

Riksdagen gillar, regeringen avvaktar, yrkesfisket rasar

En bred riksdagsmajoritet vill utöka trålgränsen i Östersjön. Regeringen avvaktar och vill utreda mer. Yrkesfisket tycker att riksdagsledamöterna är helt fel ute. – Om det blir en bred utflyttning från fyra till tolv sjömil tar det död på hela det småskaliga fisket av sill och skarpsill och slår ut leveranserna till den svenska beredningsindustrin, som lever på lokal råvara, säger Malin Skog vid Swedish Pelagic Federation, SPF.

Anna-Caren Sätherberg.

Betty Malmberg. Det var i slutet av november förra året som en stor majoritet av riksdagspartierna i miljö- och jordbruksutskottet nådde en bred samsyn i frågan om insatser i Östersjön. Bland annat heter det att fisket ska bedrivas på ett miljömässigt hållbart sätt. Utskottet lade fram ett niopunktsprogram i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett sådant innebär i korthet att ett förslag väcks i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag, en proposition, eller en riksdagsmotion. Initiativet antogs av en nästan enig riksdag, bara KD ställde sig vid sidan av. En av de nio punkterna fastslår att trålgränsen på prov ska flyttas ut från Östersjöns svenska kust. I efterdebatten har gränsen satts från fyra till tolv nautiska mil. Bland de övriga punkterna märks bland annat en ökning av jakten på säl och skarv och åtgärder som ska underlätta det småskaliga fisket.

Forskarna nöjda

Flera forskare har gjort vågen för förslaget. – Att flytta ut trålgränsen är jättebra. Vi har kämpat för det länge, sa Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till sajten Deepseareporter.se i november.

Svedäng menar vidare att en utflyttning av industrifisket kommer att gynna det småskaliga, kustnära fisket. Sedan riksdagsbeslutet har flera ledamöter i kammaren, bland andra Elin Segerlind (V) och Betty Malmberg (M) försökt sätta press på regeringen att komma till skott vad gäller utflyttningen av trålgränsen, med andra ord uppmanas regeringen att snarast lägga fram en proposition i trålfrågan. – Stiltje tycks råda i frågan om att flytta ut trålgränsen på prov. Jag finner det ytterst olyckligt att regeringen skjuter på välbehövliga åtgärder och i stället gömmer sig bakom behovet av ytterligare data, konstaterar Betty Malmberg i en skriftlig fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S) i mitten av januari.

Malmberg betonar också att ett samråd bör inledas med Danmark och Finland om det nuvarande fiskeavtalet så att en utflyttad trålgräns inte bara drabbar svenska fiskare.

Vill ha mer data

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, ansvarig för fiskerifrågor, vill i nuläget inte gå riksdagen till mötes utan att ha mer kött på benen. Att skynda på processen mot en mer utsträckt trålgräns verkar inte ligga för henne. Sätherberg understryker i ett mejlsvar till Svensk Fisknäring att det saknas viktiga nyckeldata för att kunna ta ett snabbt beslut. – En förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som är rätt att vidta för att skydda fisken, havsmiljön och det kustnära fisket är att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som tydliggör orsakssamband. Havs- och vattenmyndigheten har i nuläget inte viktiga nyckeldata för att analysera beståndet på mindre skala än det som ges inom den biologiska rådgivningen, meddelar ministern och fortsätter: – Mot bakgrund av det har regeringen uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra egentliga Östersjön. Det är viktiga processer som tar tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.

Översyn väntar

Riksdagsbeslutet om trålgränsen grundar sig i mångt och mycket på rapporten ”Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2022-2027” som Havs- och vattenmyndigheten, HaV presenterade i fjol. I rapporten nämns en utflyttad trålgräns som en av 14 åtgärdspunkter.

Huvudansvarig för rapporten är Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV. – Att flytta ut trålgränsen är bara en av flera åtgärder som föreslås. Som enda åtgärd kommer den inte att lösa problemen. Det finns andra delar som är viktigare för att både se till att lokala bestånd inte skattas för hårt såväl som att få en annan storleksfördelning i populationerna av sill/strömming, framför allt en minskning av fiske-efforten, viket vi föreslog i våra kommentarer till regeringskansliet inför fiskeministrarnas möte i juni 2021, säger Mats Svensson.

Enligt Svensson berör åtgärderna i 14-punktersprogrammet framför allt mellersta och södra Östersjön. – Men principerna skulle kunna gälla även andra områden.

HaV har nyligen startat en översyn av trålgränsen, inklusive inflyttningsområden. – Innan översynen är klar så kommer inte trålgränsen att flyttas. Likaså bör en flyttning av trålgräns föregås av förhandling med andra länder som fiskar på svenskt vatten, annars blir den enbart ensidig för svenskt fiske. Vad som är aktuellt just nu är situationen i Östersjön. Enligt Svensson kommer översynen troligen att vara klar under 2023. – Det är underlagen som just nu håller på att digitaliseras och det är flera juridiska spörsmål på vägen vad gäller baslinje och trålgräns. Vi kommer att börja med en översyn av inflyttningsområdena.

Flyttar fokus

Peter Ronelöv Olsson, ordförande för SFPO, Sveriges Fiskares Producent Organisation, betonar att en ensidig svensk utflyttning av trålgränsen enbart slår mot svenska fartyg. – Det påverkar inte danska och finska fartyg, vilket innebär att jag tycker riksdagsbeslutet är ogenomtänkt. Miljöproblemen i Östersjön löses inte genom att flytta ut trålgränsen, riksdagen borde bett om en genomgripande utredning i stället för att ta det här beslutet. Som det nu är flyttar riksdagen fokus från det viktiga problemet, miljön i Östersjön i stort, till några fiskare, säger han.

Ronelöv Olsson är nöjd med att regeringen inte rusar i väg med ett trålbeslut utan vill ha vidare insamling av viktiga data. Det är också Malin Skog vid pelagikernas organisation. – Vi är tacksamma för att ministern visar sådan klarsynthet som nu och vågar vänta på fakta från HaV och SLU, säger Skog.

Politiker ska inte agera myndighet

Skog uppger att pelagikerna inom hennes organisation kommer att drabbas mycket hårt av en justering av trålgränsen. – En utflyttning från fyra till tolv sjömil tar död på hela det småskaliga fisket av sill och skarpsill. Det slår också ut leveranserna till den svenska beredningsindustrin, som lever på lokal råvara, säger hon.

Enligt Skog är det inte de stora fiskefartygen som drabbas värst. – De stora båtarna kan fiska på andra ställen än Östersjön och utanför en eventuell tolvmilsgräns. Därmed kan de kompensera ett tapp i Östersjön.

Malin fastslår också att 95 procent av den svenska konsumtionssillen fiskas innanför tolvmilsgränsen. – Riksdagens beslut gynnar inte det småskaliga fisket på något sätt. Det är bara att konstatera att det inte blir ett bra resultat när politikerna agerar myndighet. Beslutet som rör trålgränsen är dåligt och saknar konsekvensanalys, säger Malin Skog.

En utflyttning av trålgränsen i Kattegatt och Skagerrak är, i alla fall än så länge, inte på tapeten, även om företrädare för Miljöpartiet skrivit debattartiklar i ämnet och krävt en tolv-milagräns även på västkusten. – Om en sådan gräns blir verklig kan man glömma allt vad svenskt fiske heter. Fisket efter havskräfta och allt småskaligt räkfiske skulle slås ut, fastslår Peter Ronelöv Olsson.

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Koka soppa på en sik!

Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar.

KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

This article is from: