Köpa torkad långa

Var kan jag köpa torkad långa?

Lutfi sk till jul är ett måste för många. Det är till och med en liten men angelägen skara som vill tillverka den själv. Som man gjorde förr. Med utgångspunkt från torkad långa är det enligt traditionen dags att lägga lutfi sken i blöt på Anna dagen den 9 december. Men var får man tag på torkad långa?

På Skärhamns Frys AB tillverkas årligen ca 800 ton lutfi sk, det mesta som vacuumpackad kylvara. Men som en service har de tagit fram ett ”lutfi sk-kit” bestående av 2 kg torrfi sk (långa) + kalk och soda i passande mängd. Detta kit fi nns tillgängliga hos de fl esta fi skgrossisterna i Göteborg. Som privatperson kan man alltså få tag på det genom att prata med sin fi skhandlare som beställer hem från grossist. Den enda region som säljer torrfi sk i dagligvaruhandeln är 12-15 Coopbutiken i Värmland, berättar Erling Fransson, vd på Skärhamns Frys.

Karin Fagerstål

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

BLÅ MAT

Man måste tänka på procenten...

Nyligen gjordes en genomlysning av hur vi använder våra svenska fi sk- och skaldjursråvaror1, och det faktum att bara 17% av dess totala vikt hamnar på konsumentens tallrikar har fått många att höja på ögonbrynen. En ökad livsmedelsproduktion från våra svenska blå råvaror känns härmed högst angelägen, något som stöds av såväl nya Yrkesfi skeristrategin som Livsmedelsstrategin. Svenskt fi ske domineras volymmässigt idag totalt av liten pelagisk fi sk (sill, skarpsill, tobis), vilken utgör Ingrid Undeland. drygt 90% av den totala fångsten, och drygt 80% av totala produktionen med odlade arter inräknat. Tyvärr landas hela 77% av den lilla pelagiska fi sken i Danmark för produktion av djurfoderingredienser2. Detsamma gäller de restråvaror som uppstår vid t.ex. sillfi létillverkning, med skillnaden att de passerar via svensk fi skberedningsindustri. Som jämförelse går globalt sett endast 12% av all hel fi sk direkt till foder3; behöver vi säga att Sverige har lite av en resa att göra? Det är lätt att rada upp hinder och problem som gör att vi är där vi är idag; för få djuphamnar som passar den allt mer storskaliga pelagiska fi skefl ottan, utmaningar att processa skarpsill och liten sill via traditionell beredningsteknik, dioxinhalter i vissa områden som leder till rekommendationer om begränsningar i konsumtionen och en mycket ensidig tradition att äta sill och skarpsill. Men, vi måste också lyfta alla de möjligheter Sverige har att skapa nya värdekedjor utifrån en nationalklenod som har hållit Sverige på fötter genom århundraden. ”Sill & Skarpsill 2.0” behöver helt enkelt se dagens ljus! Timingen för detta har aldrig varit bättre, med ett pågående ”proteinskifte” där konsumenterna i sin jakt på mer hälsosamma och hållbara alternativ till rött kött får navigera bland allt från insekter och bakterier till långväga importerad soja. Och, någonstans på vägen gick vi kanske lite vilse, och missade att 165 000 ton av en blå högvärdig svensk proteinkälla oförädlad lämnar landet och livsmedelskedjan2. Ihop med makrill är den lilla pelagiska fi sken unik med sitt högt biotillgängliga protein och hem-järn paketerat tillsammans med stora mängder omega-3, vitamin D, B12, selen och jod. Denna näringsprofi l sammanvägt med det låga klimatavtrycket för fl ertalet bestånd har därför gett skarpsillen och sillen topplaceringar bland våra animaliska proteinval4. Dock, för att denna placering ska bestå är det naturligtvis essentiellt att bestånden förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt av våra myndigheter. BLÅ MAT tar därför ett rejält omtag med teknikutveckling som kringgår klassisk fi létillverkning, och istället genererar bitar, färser och proteiningredienser med oändliga möjligheter till produktutveckling. Sillens fantastiska smak kommer bevaras genom snabb hantering, minimerad syrekontakt och, vid behov, applicering av naturliga antioxidanter. Tidigare studier har också visat att råvara från Bottenviken inte blir något hinder då dioxinhalten kan reduceras drastiskt under processning5. Fina produktexempel med färs från sillens innerfi lé -biten närmast benet- har redan börjat se dagens ljus6-8, men Svensk livsmedelsindustri behöver kraftsamla så det växande sortimentet av gröna bollar och burgare får sällskap av nya blå; både i butikshyllor och i skolmatsalar. För inte har vi väl blivit för fi na för att äta havets silver..?

God Jul önskar Blå mat

Källor: 1. Havsmiljöinstitutets rapport (2020:1) 2. Det Yrkesmässiga fi sket i havet 2020 (JO 55 SM 2101) 3. FAO´s SOFIA-rapport 2020 4. SeaWin 5 Policy briefs, Svensk Fisknäring Nr 3, 2021 5. Marmon, S. K. et al. Journal of agricultural and food chemistry, 57(17), 7819-7825, 2009 6. Nytt samarbete för modern sillmat på Västkusten, Svensk Fisknäring, nr 4, 2021 7. Wu, H et al. Food Chemistry, 360, 129973, 2021 8. Abdollahi, M et al. Foods, 10(5), 950, 2021