Jonas Östberg Nilsson och den ruggiga tajmingen

Finns det fördelar med att verka både som regissör och skådespelare? Absolut, om man frågar Jonas Östergren Nilsson. När jag träffar honom i lilla foajén på Uppsala stadsteater förstår jag hur hans båda roller på ett nyfiket sätt utvecklar varandra. Men vårt samtal kommer snabbt in på det som uppfyller Jonas kanske mest just nu – uppsättningen Julius Caesar av Shakespeare.

Jonas Österberg Nilsson och den ruggiga tajmingen

av Anna Jonson foto: Stewen Quigley

Det ska gärna vara flera projekt i gång samtidigt också, för det ger både energi och input åt varandra. Att få kliva in i en roll i en annan regissörs universum, ett annat sätt att tänka och skapa, utvecklar honom både som skådespelare och regissör, menar han. – Man måste göra det svåra lätt, det lätta vant och det vanta skönt, sa en gång skådespelaren Fredrik Gunnarsson till mig. Det går inte att hoppa över något steg och i början är allt svårt, till exempel en uppsättningsidé eller en text. Efter hand blir det lättare och lättare, så lätt att det blir vant och så infinner sig det stadium när man kan börja lira på riktigt, ler Jonas.

Varje verk silas genom den person som antingen regisserar eller gestaltar scenen, en ljussättare eller vem som helst, menar Jonas. På något sätt kan han själv uppleva, som när han läser Julius Caesar, att det finns en sanning där. Han ska inte tolka verket, resonerar han, hans uppgift är att plocka fram vad som är meningen i det, det som Shakespeare redan har bestämt. Även när han skriver pjäser själv, så försöker Jonas lägga så lite av sig själv på verket. Han förklarar det abstrakta resonemanget med att med varje pjäsidé följer också en essentiell känsla av hur pjäsen ska skrivas. Vilken språkton som är den rätta för berättelsen och hur snabbt eller långsamt utvecklingen i dramat ska ske. Ju mindre han lägger in av sig själv i skrivprocessen, desto bättre blir verket. Hur gör han då för att hålla kvar vid sin grundidé i produktionen sedan? – Utöver att jag har en vision, så blir den först detaljerad när andra kommer in i arbetet. Jag funderar på vilka som skulle gilla att vara i det universum som bygger på min grundläggande idé, säger Jonas. Nu senast var det med Kära Jelena och De förlorade hjältarnas land. Det är viktigt att dialogen är rak när jag ställer frågan om personen tror att hen skulle tända till på min idé, annars skulle det kunna vara helt förödande faktiskt. Sen utvecklar sig grundidén tillsammans ändå, eftersom jag väljer just dig för att du har nåt speciellt att ge till processen – inte för att du bara försöker göra som jag vill.

Att känna att ett gammalt verk även kan förmedla en aktuell fråga är instinktiv, menar Jonas. Många

Jennifer Amaka Pettersson med Jonas Östberg Nilsson

pjäser kan gå förbi honom endast med frågan ”bra pjäs, men varför nu?”, medan han av andra kan drabbas hårt. – Och där blir jag superintresserad, säger Jonas entusiastisk. Vad är det i den här uppsättningen som slår an hos mig? Det kanske även kan slå an hos andra? Den känslan var väldigt tydlig med Julius Caesar.

Pjäsen Julius Caesar av Shakespeare har spelats endast ett fåtal gånger i Sverige sedan den översattes 1816. Dock är den betydligt mer populär i andra länder, intressant nog där det finns mycket korruption, politiskt kaos och – i tider av oro och krig, berättar Jonas. – Och var befinner vi oss? frågar Jonas retoriskt och lutar sig fram. Den här pjäsen började plötsligt att vibrera – det var dags för den igen, konstaterar han.

Jonas sålde in idén till Petra Bryllander, chef på Uppsala stadsteater, och Julius Caesar planerades in i teaterns kommande program. Inte helt självklart, eftersom pjäsen är lite okänd för publiken. Shakespeare förknippas mest med Hamlet, ett säkert publikkort. Men Petra var inte svårövertalad och Jonas tog sig an manuset för runt ett år sedan. En kuriosa här är att alla känner till citatet ”Även du, min Brutus (et tu Brute)” ur Julius Caesar: vilket har misstagits för ett historiskt faktum, men är påhittat av Shakespeare, säger Jonas leende. – Möjligen sa Caesar ”även du mitt barn”, fortsätter han, men det mest troliga är att han inte sa någonting alls när han blev mördad. Jag kommer såklart att behålla Shakespeares idé och det säger så mycket om deras relation. Även Brutus, som stått honom så nära, sviker och förråder honom i det ögonblicket.

Jonas avslöjar att han har burit med sig pjäsen i tio års tid. Från början tyckte han mest att det var en bra pjäs och hade egentligen inga tankar på att sätta upp den. Under åren har Jonas sett tre olika uppsättningar av den och läst den många gånger, tills han hittade vad det var han själv ville ta fasta på. Bearbetningen sedan har varit helt nödvändigt, för originalet är extremt

snårigt och innehåller väldigt många olika bifigurer, beskriver Jonas. Mängder av anspelningar som görs i originalpjäsen är kopplade både till den romerska mytologiska historien och till Shakespeares samtida politiska spel och poeter, och det blir onödigt svårbegripliga referenser för dagens publik.

Så här ser ofta processerna ut för Jonas, att verken får ligga och gro, för att sedan plockas upp och bearbetas – och ibland landa i en skrämmande tajming. – Som när vi repade den ryska pjäsen Kära Jelena och bara två veckor innan premiären, så utbryter Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Jonas tittar storögt på mig. Där hade vi grottat ner oss i rysk och sovjetisk historia, hur den har påverkat människor och tankarna kring öst och väst och nya generationer i Ryssland som längtar ut ur ett auktoritärt system – så kommer det här kriget! Jag har aldrig varit med om något så ruskigt aktuellt och det blev obehagligt på riktigt! Jonas blir lite upprörd och berättar att rysktalande hörde av sig till teatern för att få tag på honom. Det fick de aldrig och det är fortfarande oklart i vilket syfte.

Citat ur ett par av flera liknande recensioner av uppsättningen Kära Jelena får visa att den ruggiga tajmingen inte bara uppfattades av ensemblen: "En rå och intressant profetia om Rysslands öde där Putin väntar i kulisserna" (Dagens Nyheter) "Kusligt aktuell pjäs” (Svenska Dagbladet) – Nu har vi haft val i Sverige, säger Jonas och skrattar till apropå bra tajming, och Julius Caesar är både ett historiskt drama, men lika mycket ett varningens testamente från Shakespeare: ”Så här kan det gå, om vi människor inte ger akt på oss själva.”

Det är väldigt lätt hänt i historien, att delar av ett parlament börjar agera på egen hand, att en opinion

Affischbild för JULIUS CAESAR med Axel Morisse. Foto: Carl Thorborg

lätt vänds och kan styras, att kaos skapas och fake news sprids. Caesar mördas inte för vem han är, menar Jonas, utan för den han hade kunnat bli. Senatorerna fruktar att folket vill välja den populära och segerrika Caesar till ny regent och varnar för att han kommer att bli en ärelysten tyrann i samma stund som lagerkransen sätts på hans huvud. Därför väljer man att ”mörda ormen i dess skal, innan den kommer ut ur det och kan bita.” – Det här är ju på helt lösa boliner, utbrister Jonas, men också så intressant med frågorna som Shakespeare ställer så skickligt, tycker jag – hade Caesar blivit tyrann? Gjorde dom rätt? Eller var dom bara maktlystna själva?

Med den här historien lyckas Shakespeare visa på en struktur där makt korrumperar och sätter i gång en våldskarusell som är väldigt svår att få stopp på. Det är lika delar parlamentariskt spel som gangstermetoder, där öga för öga och tand för tand gäller tills alla dör. – Du förstår! säger Jonas med eftertryck. Det finns många parametrar i vår nutid, som strålar samman i den här pjäsen, som stormningen av Kapitolium till exempel. Jonas pekar på den tjocka manus-bibban Julius Caesar: Och här har vi original-Kapitolium, säger han och ler stort.

Det är dags att börja repa på pjäsen och hela ensemblen hoppar av iver att få sätta i gång. Stuntscenerna har man redan börjat öva på. – Jag upplever att trots att språket är shakespeareianskt och på ett sätt poetiskt, så är den så psykologiserande och realistisk. Jag ville ta fasta på det – går det att göra Shakespeare realistisk, frågade jag mig.

Jonas redogör för förutsättningarna: Okej, vi är på stora scenen och jag vill komma nära, man ska kunna prata lågmält och inte gasta ut sina repliker till 600 personer.

För att få fram den rätta känslan har uppsättningen förmodligen de mest tekniskt avancerade lösningarna som någonsin gjorts på Uppsala stadsteater, enligt Jonas. Det är ett tekniskt nätverk av ljus, ljud och bild som ska fungera. Allt skräddarsytt för Julius Caesar. Samtidigt som publiken förhoppningsvis upplever en perfekt filmbild, så får man också se hur det går till. Genom att scenen byggs upp av ljudbilder och exempelvis en kuliss målad bara så mycket som syns i filmrutan, så kan vi berätta i många lager samtidigt,

förklarar Jonas lurigt. Och kostymerna är samtida, lägger han till och skrattar. – Nu får du mycket avslöjat här!

Enligt Jonas ligger vi i Sverige lite efter många andra länder vad gäller den här scentekniken. Problemet är att det är väldigt dyra investeringar för att lägga tekniken på en acceptabel nivå, men svenska teaterinstitutioner har börjat inse den enorma potential detta ger i nya scenuttryck. En viktig aspekt i en sådan här megasatsning är att man känner sig trygg med sina sceniska samarbeten, förklarar Jonas.

Efter fem år på Uppsala stadsteater känner han att teamet tillsammans har uppnått ett sätt att samarbeta som möjliggör ett sådant här svårt och utmanande projekt. Ljussättaren kommer till exempel att vara tvungen att sitta i scenografin tillsammans med filmfotografen. Alla är väldigt entusiastiska inför hela det nya greppet. Jonas berättar om reaktionerna när han först presenterade idéerna: – WOW! Vad kul! (kort paus) GUD vad svårt! Skratt. – Det brukar vara väldigt bra, när man får både ett ja som samtidigt upplevs som en utmaning. Man ser hur kugghjulen bara rasslar till och det finns en hunger att få sätta i gång och förverkliga visionen.

Men detta är viktigt också för teatern, poängterar Jonas. Det här har vi aldrig gjort och därför ska vi göra det! Och det är jätteroligt att kunna presentera en titel som är så sällan spelad och inte ett dugg belastad med konventionella förväntningar.

Jonas själv åker ofta till Norge för att se på teater, som är ett mycket inspirerande teaterland, tycker han. Som inbjuden var han med och startade teaterkompaniet Pilot, som gjorde dansteaterföreställningar utan ord men med mycket koreografi och som spelades runt om i Norge. Han har alltid varit involverad i många olika projekt både i Sverige och Norge, och till det skrivit en hel del själv. Man kan fråga sig hur den ekvationen gått ihop egentligen. – Varför ska man inte jobba när man har kul, är Jonas enkla svar. Man måste passa på medan inspirationen flödar! ´

JONAS HELT KORT

Utbildad till skådespelare vid Teaterhögskolan i Malmö 2009–2012 och är sedan fem år husregissör vid Uppsala stadsteater, där han bland annat gjort egna versioner av Cyrano, Karl-Bertil Jonssons julafton och Den talangfulle Mr Ripley.

Han slog igenom som regissör med Främlingen av Albert Camus på Kulturhuset stadsteatern 2015. Våren 2019 fortsatte han sitt utforskande av Camus författarskap, då med pjäsen Missförståndet på Borås stadsteater.

Som skådespelare gjorde han under spelåret 2013–2014 flera roller på Malmö stadsteater, däribland sköna Helena i En midsommarnattsdröm i regi av Anna Bergmann. Dessförinnan har Jonas bland annat gjort roller som Per i Lycko-Pers resa på Strindbergs Intima teater, Biskopen av Lyon i Juliette av Markis de Sade på Turteatern 2011, Werther i Den unge Werthers lidanden på Stockholm stadsteater, Meursault i den uppmärksammade Främlingen – som han också dramatiserade och regisserade och som även blev radioteater, och Axel i Kamraterna på Uppsala stadsteater.

Parallellt med arbetet på institutionsteater har Jonas drivit flera fria grupper, både i Sverige och Norge. Han har gjort ett flertal dramatiseringar av kända verk, men skriver även originalmanus – däribland Svea Rikes lag, som publicerades i sin helhet i Teatertidningen 2017, och De förlorade hjältarnas land, som han satte upp på Uppsala stadsteater. Utöver detta har Jonas även gjort flertalet scenografier – några av dem till Uppsala stadsteater.

Upplev en värld av livs levande musik av högsta klass. Välkommen till en ny spännande musikvår med Musik i Uppland i Uppsala Konsert & Kongress.

Konsertkarusellen

Turné i länet

26/1—3/2

Linnékvintetten

Som på räls — vart är vi på väg?

7—17/2

Lise&Gertrud

Tack för Din musik: Eva Dahlgren och Marie Fredriksson

18—26/3

Trio X och världsgitarristen Ulf Wakenius

13—20/4

Kristin Amparo & Lilla Trion

Som havets ängar

Tider och platser: www.musikiuppland.se

22/1

Unknown Heavens

Uppsala Kammarsolister Gäst: Marko Ylönen, cello Musik av Mendelssohn och Rautavaara

28/1

Trio X 20 år!

Gäster: Georg Jojje Wadenius, Svante Henryson, Meta Roos, Bengan Janson, Jeanette Köhn, 20 Dan Laurin, Claes Janson och sångare ur OD

9/3 5/1

Orkestern i fokus

Uppsala Kammarorkester Jessica Cottis, dirigent

20/4

Trettondagsafton Operapärlor

Uppsala Kammarorkester Pier Giorgio Morandi, dirigent Ida Falk Winland, sopran Airam Hernández, tenor

Ungt stjärnskott

Uppsala Kammarorkester Olari Elts, dirigent Hans Christian Aavik, violin

Carte Blanche

15/4, 3/6

Trio X och hemliga gäster Restaurangen UKK I samarbete med Musikens Hus Vänner och Uppsala Konsert & Kongress

9/2

Bartók och Brahms

Uppsala Kammarorkester Rebecca Miller, dirigent Musik av Havrylets, Bartók och Brahms

26/2

Half God, half idiot

Uppsala Kammarsolister Musik av Bruckner och Mendelssohn

2/4

Brains and Dancin’

Uppsala Kammarsolister Musik av Edlund och Mendelssohn

23/3

Mozarts Requiem

Uppsala Kammarorkester & Uppsala Akademiska Kammarkör Stefan Parkman, dirigent Solister: Alexandra Büchel, sopran, Katija Dragojevic, alt, Wiktor Sundqvist, tenor, John Erik Eleby, bas

Imagine Uppland

Musiktävling inom alla genrer för ungdomar 13—21 år

Deltävlingar 4—5/2 Regionfinal 26/3

11/5

Rhapsody in Blue

Uppsala Kammarorkester Rebecca Miller, dirigent Peter Jablonski, piano Musik av Gershwin, Tower, Copland, Coleridge-Taylor

19/3

Tavlor på en utställning

Linnékvintetten Musorgskij: Tavlor på en utställning Björkman: Tarantino suite An Exhibitionist at the Pictures

Konserter i Uppsala Konsert & Kongress

Biljetter tickster.se UKK 018-727 90 00 Arrangör Musik i Uppland

Konsertkarusellen

Tider och platser www.musikiuppland.se Arrangeras i samarbete med länets kommuner

Fler spännande konserter hittar du här: