Runa Krehla och ungdomarna

Uppsala kommun har en tradition av att samverka och vårda relationen med civilsamhället. Det säger Runa Krehla, utvecklingsledare på Kulturförvaltningen för barn och ungdomars fria tid. När hon började sin tjänst här för sju år sedan, så var en aktiv verksamhet för barn och ungdomar historiskt redan satt i system och kommer så att förbli – oavsett politisk styrning, tror hon.

av Anna Jonson foto: Stewen Quigley

Vi träffas i Leopardens fantastiskt mysiga lokaler på Svartbäcksgatan, vars verksamhet är en av dem som kommunen stöttar. Runa gillar verkligen sitt jobb, som går ut på att stötta och utveckla kultur- och fritidsverksamhet för barn- och ungdomar i hela kommunen. Just nu är det faktiskt svårt för henne att se vad annars hon skulle kunna arbeta med, som skulle kännas lika meningsfullt. Och roligt, lägger hon till.

När Runa sökte tjänsten på Uppsala kommun 2015 hade hon redan många års erfarenhet av kultur- och fritidsfrågor i Knivsta kommun. Även i Knivsta arbetade hon med ungdomsverksamhet och föreningsbidrag. I dagens tjänst är en viktig målsättning att se till att det finns barn- och ungdomsverksamhet med en bredd av aktiviteter att välja på och att de är tillgängliga för alla. En meningsfull fritid för barn och ungdomar är så viktig för deras utveckling. Det stärker självförtroendet och ökar deras delaktighet och engagemang i samhället. Just det är även en väldigt betydelsefull aspekt för samhället i stort – det ökar jämlikheten och förståelsen för andra och andra delar av samhället som är olika ens egen. Kulturförvaltningen fokuserar mycket på socioekonomiskt utsatta områden, där man ser att deltagandet i föreningslivet är lägre än i andra stadsdelar. En viktig del i arbetet är att jobba kompensatoriskt, det vill säga att skapa aktiviteter med låga trösklar för större tillgänglighet, så att barn som av olika anledningar inte deltar kan fångas upp. Det kan lösas genom verksamhet nära skolan eller där man bor och genom aktiviteter som är gratis. – Politiken har sedan länge varit tydlig med att prioritera och skapa meningsfull fritid i direkt anslutning till skolan, säger Runa, just för att försöka fånga upp de barn som annars går hem och sen av olika anledningar inte lämnar hemmet igen förrän nästa skoldag.

Genom att det finns många föreningar som vill bedriva verksamheter för en målgrupp som kanske inte naturligt hittar till en fritidsaktivitet, så upplever Runa att arbetet med barns och ungdomars fria tid hela tiden går framåt och utvecklas.

Arbetet med tillgängliga aktiviteter gäller förstås likaväl i staden och tätorter som för ungdomarna ute

på landsbygden, poängterar Runa. Alla ska med. I flera av tätorterna på landsbygden finns det både bibliotek och fritidsgård samt aktiva idrottsföreningar. För att främja att barn och ungdomar även hittar kulturaktiviteter, så har politikerna satsat på Kulturis de senaste åren – i direkt anslutning till skoltid kan eleverna gå vidare till exempelvis dans, musik och teater.

En annan viktig målgrupp att nå är barn och unga med funktionsnedsättning. Där har kommunen en bra samverkan med Fyrisgården, som med bidrag från kommunen ansvarar för nätverket och hemsidan Fritid för alla, där man kan söka på verksamheter anpassade för målgruppen. Fyrisgården har också egen öppen fritidsverksamhet för unga med funktionsnedsättning.

Oktober är en handläggningstid av ansökningar för föreningsbidrag, vilket för Runa betyder mycket fokus på dialog med föreningarna och med kollegorna på Kulturförvaltningen för att bolla exempelvis vilka verksamheter som kan passa vilka stadsdelar. I sin roll på Kulturförvaltningens stab är Runa ganska ensam, men inom Kulturförvaltningen finns det många som jobbar med barns och ungas fritid, till exempel Fritid Uppsala som driver de kommunala fritidsgårdarna och fritidsklubbarna, alla biblioteken och Uppsala Kulturskola. Så det mesta i Runas arbete handlar om samverkan – mellan dessa och alla andra aktiva och potentiella verksamheter i hela stan och på landsbygden.

Många verksamheter som Kulturförvaltningen stöttar har funnits i många år och genom samverkan har de utvecklats utifrån föränderliga omständigheter och förutsättningar. Dagens Leoparden är sprunget ur KFUM Hornet från början, det vill säga för 50 år sedan, som sedan blev Vox och idag det allra högst levande och aktiva Leoparden på Svartbäcksgatan. I centrum finns även Ungdomens Hus och Café Genomfarten, som alla har många år på nacken och som fortfarande är aktiva. De fångar upp olika grupper av ungdomar och kompletterar varandra. De samarbetar även med varandra. På Ungdomens Hus, som är ett helt ungdomsdrivet kulturhus, styr ungdomarna själva över verksamheten. Det är något unikt, menar Runa, men även de andra mötesplatserna arbetar aktivt med ungdomars inflytande, kreativitet och engagemang. Hon lyfter också Kubik Uppsala, som är en digital evenemangskalender där föreningar och andra verksamheter kan synliggöra aktiviteter för barn och unga 0–25 år. Förutom att den gör stor nytta för att nå ut till alla i Uppsala, så är den även ett bra verktyg för Runa att få en överblick om vad som erbjuds i Uppsala och vad som kanske saknas. – Fast tyvärr har vi mest nått ut till föräldrar inför loven, men målgruppen för Kubik Uppsala är ju egentligen barn, ungdomar och unga vuxna upp till 25 år, säger Runa. Vi skulle behöva nå ut bättre till ungdomar, fortsätter hon och man förstår att här finns en klurig nöt att knäcka.

Det annonseras i olika sociala mediekanaler och affischeras på skolor, fritidsgårdar och bibliotek, och i och med en uppdatering av Kubik Uppsala, så är den nu mycket enklare och smartare att använda, berättar Runa nöjt.

Vad gäller den närmaste framtiden tror Runa att Uppsalas kommunpolitiker kommer att hålla kvar intentionen att främja ungas fritid och att hennes uppgifter kan fortsätta som vanligt.

Uppsala är en unik kommun, berättar hon, med ett så generöst bidragssystem för den här typen av verksamhet med öppen fritidsverksamhet för barn och ungdomar i föreningsregi. Det kan vara stort och långsiktigt, som jag redan nämnt, men också mindre verksamheter som exempelvis nattfotboll, öppen dansverksamhet med mycket mera.

Uppsala kommun har de senaste åren utvecklat en fördjupad samverkan med flera föreningar där man gemensamt har ingått en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Tillsammans i dialog

kommer man överens om ett behov där föreningen kan erbjuda en lösning. Ett exempel är det IOP Kulturnämnden tillsammans med idrotts- och fritidsnämnden och Äldrenämnden ingått med Idrottens organisation RF-SISU Uppland, med fokus på att fånga upp barn, ungdomar och äldre som idag inte har hittat till en aktivitet. Ett annat exempel är IOP:t med KFUM Uppsala som innehåller verksamheten Leoparden, Gottsunda fritidsklubb och fritidsgård och Alnäs lägergård. IOP:erna har tecknats på 4 år. Genom att sätta samverkan i längre perspektiv, så får alla parter lite lugn i att hinna landa och genomföra på ett bra sätt. – För det har vi lärt oss, att tiden går fort, skrattar Runa. Det är mycket dialog med en öppen och positiv process direkt med föreningarna och det är så roligt att se vilken nytta föreningsbidragen gör i verksamheterna. Den här samverkan som har växt fram mellan nämnderna i kommunen kring de här frågorna har ytterligare stärkt den sedan länge samstämmiga idén om meningsfull fritid för barn och ungdomar i Uppsala, säger Runa nöjt.

Avslutningsvis talade vi om att barn och unga borde ha en given plats i det spännande arbetet inför Kulturhuvudstadsåret 2029. Ingen konkret plan finns i dagsläget, men möte med projektledaren och kollegan Patric Kiraly är på gång. – Det är ju ungdomarna som ska leva och verka mellan de här linjerna*, så jag hoppas att vi kan definiera det perspektivet inom kort, säger den målinriktade Uppsala barns och ungdomars ambassadör leende. ´

* Between the lines är en konferens och diskussion om Uppsala kommuns ansökan om europeiskt kulturhuvudstadsår 2029 och ett idéprogram för ett stadsbyggnadsexpo samma år. Den centrala frågan är hur kulturen kan vara en drivande kraft i nuvarande stadsutveckling med höga ambitioner för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet.