Snille och charm

Svante Pääbo med en neandertalskalle. Foto: Frank Vinken

snille och charm av lillemor berg

alltså, Svante Pääbo, årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin. En lysande forskare, som uppenbarligen drivs av ett mycket lustfyllt förhållande till sitt egenhändigt skapade forskningsfält, paleogenomik, men som också lyckas förmedla rönen på ett personligt och framförallt begripligt sätt, bland annat i boken Neandertalmänniskan: på spaning efter försvunna gener. Boken beskriver en spännande forskningsresa, som handlar om ett ämne som rör oss alla, kan intressera alla och som alla kan ta till sig, hur vårt genetiska arv inkorporerar DNA från de försvunna neandertalarna.

På alla kontinenter, utom Afrika, bär dagens människor med sig gener från neandertalarna. 1–4 procent av arvsmassan hos den nu levande populationen i Europa och Asien kommer från neandertalare. Så trösterikt att veta att vår kusinart inte utplånats helt från jordens yta, utan att deras arv lever vidare i oss, på gott och ont.

Pääbos forskning visar hur gener från våra utdöda släktingar, neandertalare och denisova, påverkar vår fysiologi idag. Ett exempel är genen EPAS1, som ger fördelar vid vistelse på hög höjd och som är vanlig hos människor i Tibet. En annan genvariant från neandertalarna har betydelse för vårt immunförsvar. För något år sedan uppmärksammades att den genvarianten innebär 20 procent lägre risk för allvarlig, intensivvårdskrävande covid-19.

Svante Pääbo hade redan långt innan nobelpriskommitténs tillkännagivande en kändisstatus i Sverige som är få forskare förunnad. 2014 medverkade han i programmet Sommar i SR P1 där han berättade

Uppsala har fog för att känna lite extra stolthet nu när Svante Pääbo blivit ännu en av Uppsala universitets många alumner som fått nobelpriset.

entusiasmerande om sin forskning, men också om uppväxten i Bagarmossen med sin ensamstående mamma, som kom till Sverige som flykting från Estland under Sovjetunionens ockupation. Han nämner ofta sin mamma Karin med uppenbar beundran och har i flera sammanhang berättat om hennes resa.

Karin Pääbo hamnade först i Kalmar som städare, sedan som servitris i Lund. Under tiden lärde hon sig svenska, läste in gymnasiet och började studera botanik, kemi och zoologi på universitetet. Det var i Lund hon inledde ett förhållande med en gift man och blev med barn. Pappa till Svante Pääbo är Sune Bergström, professor och nobelpristagare i fysiologi eller medicin, precis som sin utomäktenskapliga son.

Det är lätt att känna sympati för Pääbos charmiga och positiva framtoning. Den lättsamma öppenheten gäller allt, också erfarenheten att i unga år upptäcka sin läggning som bisexuell. Ingenting, som för många andra skulle kunna kännas svårt, orättvist eller ledsamt, syns inverka på Svante Pääbos ljusa och nyfikna livshorisont. Inte ens att hans pappa, den berömda professorn, hade en annan familj på Östermalm och som Svante därför bara fick umgås med i smyg på lördagarna.

Svante Pääbo känns lite som en kär gammal bekant och man gläds av många skäl till hans utmärkelse. Han har varit knuten till Max Planck-institutet i decennier, men det var vid Uppsala universitet karriären började.

Det räknas. Han inledde med att studera vid humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet i ämnena historia, egyptologi och ryska. Men efter några år skiftade han till studier i medicin. 1981 påbörjade han doktorandstudier på virus vid institutionen för cellforskning och disputerade vid Uppsala universitet 1986. Sedan blev det forskning i diverse discipliner på en internationell arena, som Zurich, University of California, Berkley, München. 1997 fick han tillsammans med tre andra kollegor i uppdrag att bygga upp verksamheten för evolutionär antropologi vid det nystartade Max Planck-institutet i Leipzig, och är sedan dess direktor för institutets avdelning för evolutionär genetik. Men han har återvänt till Sverige några gånger, bland annat som gästprofessor vid Uppsala universitet åren 2003–2015.

Så Uppsala har fog för att känna lite extra stolthet nu när Svante Pääbo blivit ännu en av Uppsala universitets många alumner som fått nobelpriset. ´

FAKTA

Svante Pääbo (f. 1955) är specialiserad på evolutionär genitik och evolutionär antropologi. Hans banbrytande forskningsmetoder har gett upphov till ett helt nytt forskningsfält – paleogenomik.

Svante Pääbo har med sitt team utvecklat en metod, eller ett rigoröst system, som innebär en mycket effektivare sekvensering än som tidigare var möjlig, i en miljö med minimal risk för kontaminering.

År 2010 lyckades Svante Pääbo och hans medarbetare kartlägga neandertalarnas hela arvsmassa. Bedriften gjorde det möjligt att i detalj studera likheter och olikheter med homo sapiens.

Svante Pääbo har gjort ytterligare en stor upptäckt: Tack vare ett 40 000 år gammalt lillfingerben från Denisovagrottan i Sibirien upptäcktes en tidigare okänd människotyp som nu kallas denisova. Nutida människor i bland annat Sydostasien bär på upp till sex procent denisova-dna.