Pionjären Betty Pettersson

Ett av endast två bevarade porträtt på Betty Pettersson (t.v.). På Campus Gotland har en studentlounge fått Betty Petterssons namn (ö.mitten) och entrén till Betty Pettersson Hus är prydd med hennes porträtt i dörrglaset. Plaketten sitter på Betty Petterssons barndomshem, Adelsgatan 35 i Visby, som ses t.h. Byggnaden kallas Visby hantverkshus. Olika slags hantverkare har disponerat byggnaden sedan 1700-talet. En av dem var Bettys far, som bedrev sadelmakeri.

Det talas om glastaket som en osynlig

gränsspärr för kvinnors ambitioner. Men för inte så väldigt länge sedan var kvinnors rörelsefrihet rent explicit kringskuren av både sociala och juridiska förbud. Kvinnorollen då var som en syrefri bunker av betong under glastaket. Omyndig, utan rösträtt och rätt till utbildning, i praktiken belagd med yrkesförbud och möjligheter att försörja sig själv.

Ve den som inte visste sin plats.

Det är svårt att föreställa sig den frustration varje kunskapstörstande och kreativ kvinna måste ha plågats av innan emanciperande reformer kom till stånd. Någon snabb process var det inte heller. Och även när juridiska hinder för utbildning och arbete togs bort, så var det få kvinnor som lyckades slå sig fria från det sociala trycket och orka ta den förnedrande repression som ett "frigjort" beteende ofta bemöttes med.

Man tänker sig att kvinnor från välbärgade familjer med liberala traditioner hade bäst förutsättningar för att inta täten i frigörelseprocessen. Det är en sanning med modifikation. Betty Pettersson, född 1838 i Visby, var inte en av dem. Men trots det en modig pionjär av rang.

Att hon bara vågade.

Betty Pettersson måste ha haft ett exceptionellt gott läshuvud, eftersom hon redan som liten flicka fick gå i privatskola, trots att hon inte kom från en välbärgad överklassfamilj. Hennes pappa var sadelmakare.

Efter privatstudierna erbjöds inte många yrkesval för Betty Pettersson. Hon tog arbete som guvernant. Det var vad hon sysslade med fram till 1870. Då var hon drygt 30 år och en chans hade uppenbarat sig.

Årtalet 1870 är viktigt. Då fick kvinnor rätten att avlägga studentexamen. Något år senare blev Betty Pettersson den första kvinnan i Sverige att ta studenten. Flickskolor hade inte rätt att utfärda studentexamen, så hon avlade examina som privatist vid pojkläroverket Nya Elementarskolan i Stockholm.

Pettersson av Lillemor Berg

Men en studentexamen var inte nog för Betty. Hon ville raskt studera vidare vid Uppsala universitet inom området humanoria och språk, på den tiden manligt kodade områden som förbjöd kvinnor tillträde. Betty Pettersson lät sig inte stoppas. Hon skrev till kungen och begärde dispens. Och lyckades. 1872 skrev hon in sig vid Uppsala universitet, en ensam kvinnlig student i en hop av drygt 1 500 manliga studiekamrater. Det är inte alls osannolikt att hon hamnade i en miljö av raljerande misogyni. Nationslivet blev hon utestängd ifrån. På studentnationerna sjöngs en visa med refrängen ”och därför jag väcker motion, att ej fröken Betty tas in i nation”.

Hur kändes det?

En sak är säker – den kvinnan måste ha drivits av en obändig målmedvetenhet.

Utesluten ur det sociala nationslivet kunde Betty Pettersson inte göra annat än att koncentrera sig fullt ut på studierna. Betty studerade bland annat litteratur, nordiska språk, latin, grekiska, historia, statistik, geologi, astronomi, kemi, matematik, botanik och zoologi. Som så många efterföljande kvinnor med ambitioner behövde hon sannolikt göra ifrån sig minst dubbelt så bra som sina manliga medstudenter för att ha minsta chans till en karriär.

Betty Pettersson var murbräckan som forcerade en kompakt barriär. 1875 blev hon den första kvinnan i Sverige att ta filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet. Som pionjär banade hon vägen för andra studiebegåvade kvinnor. Efter prejudikatet Betty Petterssons öppnade nämligen universitetet dörrarna för kvinnliga studenter inom i stort sett alla områden, utom vissa högre studier i teologi och juridik.

Hon skulle krossa motståndet ännu en gång, men det fodrades en skrivelse till kungen igen. Hon begärde tillstånd att som kvinna få undervisa på ett läroverk för pojkar, Östra Real i Stockholm. Hon lyckades få dispens den här gången också. Ännu en pionjärbedrift.

Det finns mycket lite information om Betty Petterssons liv och gärning. Banan som läroverksadjunkt blev inte så lång. Hon dog i lungtuberkulos 1885, fyrtiosju år gammal. Betty Pettersson lär emellertid ha varit en högt uppskattad och omtyckt pedagog, men hennes pionjärgärningar har inte uppmärksammats officiellt förrän i senare tider. En minnestavla kom på plats på Östra Real 1955. Kulturnämnden i Visby fick en minnestavla på plats vid huset där hon växte upp 1977. Det dröjde till 1990 innan det restes en minnesvård vid hennes grav på Stockholms norra begravningsplats.

I år, 150 år efter att Betty Pettersson blev Sveriges första kvinnliga universitetsstudent, hyllades hon av Uppsala universitet med ett jubileumsprogram. Man önskar att hon fått ta del av universitetets senfärdiga uppskattning som payback för all mobbing hon fick utstå när hon trädde in genom portarna 1872. ´

Minnesmärke på Stockholms norra begravningsplats av konstnären Kristina Bergqvist-Selder.