möte med / Peter Iller
Mannen med alla karaktärerna I hans huvud bor det nästan 20 olika figurer. Karaktärer som greve von Rosen och rallaren samsas och håller tyst. Men bara tills det är dags att komma fram för att ta med järnvägsmuseets besökare mer än 100 år bakåt i tiden. Möt Peter Iller, Trafik verkets ende anställde skådespelare. Text & foto jennie mörk
D
et har kommit ett paket till Järnvägsmuseet i Gävle. ”Skägget har kommit i brevlådan” hojtar Peter Iller och river upp paketet. Skägget är specialtillverkat i Stockholm och ska sitta på en av karaktärerna i sommarens teaterguidning. Så fort skägget åkt på försvinner Peter och fram träder gamle banvakten Olofsson med sin kutiga hållning och knarriga gubbröst. – Ja, jo, jo. Det blir ju fint det här, säger Olofsson när Peter prövar sig fram med karaktärens kroppsspråk och röst. Skägget åker av och Peter är tillbaka. Uppsluppet glad över att Olofsson har börjat ta form. Det gäller att karaktären blir intressant och att föreställningen fängslar. Publiken som väntar är hård.
»Det är människorna som fascinerar mig! Jag har sällan med årtal, lok nummer eller liknande.« 12
i trafik
– Det är ofta barn som kommer hit och när de inte tycker att det är bra går de bara sin väg. Det gäller att ha tempo och inte bli för långrandig. Folk har så brått om nuförtiden, säger Peter. Sedan januari i år är han fast anställd på Järnvägsmuseet i Gävle som skådespelare, men föreställningarna började i annan form redan runt 1996. I sommar står Hosäters banvaktstuga i centrum. – Det är människorna som fascinerar mig! Jag har sällan med årtal, loknummer eller liknande. Jag går mer igång på historierna och jag får så många idéer bara av att vara i den här miljön, säger Peter precis när ett tåg dundrar förbi på banvallen ett stenkast bort. De olika figurerna växer fram ur miljön, genom arkivet och de böcker som Peters kollegor sticker till honom med orden: ”läs det här, här finns det roliga saker”. Sedan skriver Peter manus och spelar oftast alla roller själv. – Gubbarna och gummorna måste vara överdrivna, liksom mustiga, annars blir det för tråkigt, säger Peter. Plötsligt tar vinden tag i Olofsson skägg som fladdrar iväg över gräsmattan. Peter flyger upp.
