AKTÖRSGEMENSAMMA INSATSER OLÄNDIG MILJÖ MED FÖRMODAT ELLER BEKRÄFTAT SJUKVÅRDSBEHOV I SAMBAND MED SJÖ-, FLYG- OCH FJÄLLRÄDDNING
PS-PLUS är en vidareutbildning för särskilt utvalda medarbetare verksamma inom den prehospitala organisationen i respektive region. Deltagarna ska kunna etablera, stödja och förstärka eller överta ledningsrollen vid händelser med stora krav i en redan etablerad sjukvårdsledning, samt kunna ingå i planerad sjukvårdsledning. Medarbetarna utbildas för att få ökad kompetens och ökad förmåga till en effektiv prehospital sjukvårdsledning i samband med händelser med stora krav genom ett tydligare ledarskap och en effektivare samverkan. Exempel på sådana händelser är en komplex hotsituation, händelser med farliga ämnen, publika evenemang eller stort skadeutfall. Funktionen benämns förstärkt sjukvårdsledare prehospitalt (FSP).
Hälso- och sjukvårdens beredskap vid särskild händelse
Regionerna ska i sina planer beskriva hur hälso- och sjukvården ska ledas vid en bekräftad särskild händelse och upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap.7 I sammanhanget bör nämnas att termen allvarlig händelse inom hälso- och sjukvården ersätts successivt med särskild händelse. Den övergripande målsättningen inom katastrofmedicin är att så långt det är möjligt skapa förmåga till att upprätthålla medicinsk kvalitet. I varje region finns också en funktion på regional nivå som är ständigt bemannad och som kan aktiveras vid särskild händelse eller vid risk för sådan händelse. Funktionen benämns tjänsteman i beredskap (TiB) och har bl.a. till uppgift att ta emot och bedöma larm samt initiera och samordna det inledande arbetet, samt att eventuellt initiera särskild sjukvårdsledning på lokal och regional nivå. Regionen ansvarar för att fastställa kriterier för när en operatör vid en larmcentral ska kontakta tjänsteman i beredskap. Vissa händelser kan kräva samordning och stöd från nationell nivå, vid dessa tillfällen kontaktas Socialstyrelsens TiB. Det kan handla om internationella kontakter eller frågor som berör flera regioner, andra myndigheter eller den centrala politiska ledningen. Primärt har Socialstyrelsen ansvar för nationell samordning och expertstöd inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde på nationell nivå.
Statlig räddningstjänst Statens ansvar för räddningstjänst är, för räddningstjänstansvariga myndigheter, författningsreglerat, bl.a. i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och i respektive myndighets instruktion.
Sjö- och flygräddning
Sjöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddningstjänst och ska i enlighet med detta upprätta program för sjö- och flygräddningstjänst. Programmet ska innehålla uppgifter om vilken förmåga Sjöfartsverket har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser, samt uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer.
7
7 kap. 2 § HSL samt SOSFS 2013:22 Katastrofmedicinsk beredskap.
18
