Tidningen Djurens Rätt #4 2021

Page 1

TIDNINGEN

NR 4 / 2021

DJUPDYKNING

Så kan djurförsök ersättas

Om att vara störig vegan, hundkärlek och grismötet som ändrade allt

VEGORECEPT

Smakresa i nygamla julspår

TOPPLISTA

Alla goda nyheter för djuren

i L s s i M Plus: Julquiz / Julklappar / Julgrisar

NYSTART?

Du får fem förslag på djurvänliga nyårslöften


Boosta ditt välbefinnande OmniVegan® är en serie veganska kosttillskott av högsta kvalitet med fokus på styrka, bra upptag och välbefinnande. För veganer, vegetarianer, flexitarianer och alla andra.

Multi

Omega-3

Är en väl sammansatt multivitamin med hela 28 vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Med t ex Vitamin B12 i form av metylkobalamin, Folsyra i form av metylfolat, växtbaserad Vitamin D3, kalcium och organiskt bundna mineraler.

Innehåller Omega-3 olja av högsta kvalitet utvunnet från alger. Ett miljövänligt sätt att främställa Omega-3 som ger en mycket ren olja. OmniVegan Omega-3 har ett högt innehåll av både EPA och DHA. Endast en kapsel per dag räcker för att bidra till hjärnans, hjärtats och synens normala funktion.

Q10 ENERGY B12 D3 LECITIN KIDS MULTI Andra produkter i OmniVegan serien

OmniVegan serien finns hos Kronans Apotek, Hälsokraft och andra välsorterade hälsokostbutiker, terapeuter och livsmedelsbutiker med inriktning på veganska produkter. Samt på vår hemsida www.omnisympharma.se och andra internetbutiker.

BIOLAC

I

OMNISYMPHARMA.SE

I

INFO@BIOLAC.SE

I

TEL. 040 6170182


Ledare -

Camilla Bergvall

N

på sig i frågan om att stoppa plågsamma djurförsök och främja djurfri forskning. En fråga Djurens Rätt arbetat intensivt med ända sedan 1882. Att arbeta mot djurförsök skiljer sig dock ganska mycket från vårt övriga påverkansarbete. När det gäller att göra skillnad för kycklingar i djurfabrikerna går det till viss del att göra skillnad som konsument genom att välja vego. Men Camilla Bergnär det gäller djurförsöken är det mer vall är riksordförande komplext och mer långsiktig påverkan som för Djurens gäller. Djurens Rätts arbete på området är Rätt. inte alltid så glamouröst eller synligt. Det består av möten, långa underlag och dokument som ska läsas, skrivas och diskuteras. var det så otroligt viktigt att EU i september fattade Men det envisa arbete vi gör varje dag, året runt, det ett historiskt beslut om att ta fram en strategi för ger resultat! utfasning av djurförsök. Beslutet togs dessutom med förkrossande majoritet. Nu handlar det inte längre om FÖRST BEHÖVDES EN politisk vilja att göra något åt djurförsöken ska fasas ut, utan hur det ska gå till. Det djurförsöken. På ett panelsamtal vi arrangerade i Alär ett otroligt viktigt paradigmskifte i samtalen om medalen 2019 svarade alla deltagande partier, från hö- djurfri forskning. ger till vänster, ja på frågan om de ville se en utfasning av djurförsöken. Men sen behövs såklart också handBAKOM DET HÄR skiftet ligger otaliga timmars hårt arling för att förändring ska ske. Därför blev jag otroligt bete under många år från Djurens Rätt. Det märks inte glad att regeringens forskningspolitiska proposition alltid när de politiska besluten väl fattas, men vi vet att 2020 innehöll formuleringar om att djurfri forskning vår opinionsbildning och politiska påtryckningar gör är viktigt för att göra framtida forskning mer effektiv, skillnad. Nästa steg blir att se till att både nationella men att det också är en fråga om etik. och internationella handlingsplaner blir så effektiva för djuren som möjligt och att de ekonomiska satsFORSKNINGSVÄRLDEN ÄR GLOBAL och förändring måste ningar som behövs också kommer till. Vi är redo för ske i fler länder samtidigt för att få genomslag. Därför att ta frågan om djurfri forskning till nästa nivå! ●

CAMILLAS AGENDA

U RÖR DET

22 januari – Vi startar igång det nya året med en kick-off för alla fantastiska volontärer i Djurens Rätt.

11 december – Dags för årets sista möte med riksstyrelsen. Vi utvärderar vårt arbete och blickar framåt för nya förändringar för djuren!

DECEMBER

JANUARI

FEBRUARI

MARS

24 december – Jag firar en vegansk jul med favoriterna vegansson och göttbullar tillsammans med både tvåbenta och fyrbenta familjemedlemmar.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  3


Innehåll -

Nr 42021 Agenda

07 Carolines kök. Lägger locket

på efter kycklingkritiken.

har granskats och rankats.

upptas under nästa år.

förening försvarar Kronfågel.

gedigna tidningsarkivet.

ken och hur grisen vill leva.

Tenow-pristagare är utsedd.

ter att stötta minkfarmning.

08 Dålig eftersmak. Burgarkedjor 09 #DjurensRätt. 10 Bakslag. Minkfarmning åter12 Fortsatt skandal. Bransch-

13 Tidsmaskinen. Axplock ur det 14 Mitt liv som julgris. Skinkfabri- 16 Och vinnaren är ... Årets Elna 17 Djurnyheter i korthet. 18 S-kongressen. Partiet fortsät-

Intervju

20 Miss Li. Karriären går som

tåget, men viktigast är veganismen och hundarna.

Fokus

28 Ett nytt försök. Ett viktigt steg

har tagits för att ersätta det lagliga djurplågeriet, proble- met är att politikerna håller hårt i pengarna.

Välj Vego!

41 Recept. Traditionella smaker

28

med beprövade vegoråvaror ger en riktigt god jul. 46 Ät! Bästa matnyheterna. 48 Julkul. Vad kan du egentligen om Sveriges vanligaste fågel? 50 Gör! Djurvänliga påhitt. 51 Företaget. Tonfisk, fast vego.

Slutmix

53 Nytt år, nya tag. Anta ett djur-

vänligt nyårslöfte.

mer djurvänliga.

största djurframgångar.

försök undvikas, hur ersätts kyckling, vänskapsdilemma om deppig kanin och mer. Vi minns. Läsare tar farväl. Det hände sen. Dags att rösta om djurtransporter, plus djurvänliga politikförslag.

54 Förstklassigt. Så blir skolorna 56 Goda nyheter. Årets tio 58 Experterna svarar. Kan djur-

60 62

4  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

20

FOTO: PRESSBILD, SHUTTERSTOCK. ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST


Redaktionsfrågan: Miss Li vill vara en dryg fiskmås för en dag. Vilket djur vill du vara? JOSEFIN STRANG, redaktör [val, vill utforska havet] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [tamarin, stilig mustasch] AGNES DUNDER, art director [kungsfiskare, är både snabb och har extremt bra syn] MATILDA ANDERSSON, konsumentredaktör [katt i ett bra hem] PETER NILSSON, skribent [spanande örn] LINN ÅKESSON, skribent [fri, galopperande mustang i det vilda] Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla Ika på ika.

54

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material M ansvaras ej. NEN Ä RK

Tryck: Stibo ISSN 0345-2409 Årgång 119

Djurens Rätt

S

41

OM ORGANISATIONEN CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00 Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm Plusgiro: 90 10 87-7 Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem? Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

VA

E

T

FOTO: PATRIK ARNEKE /SMAK & VISION. ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

yebenes.herce@djurensratt.se

Trycksak 5041 0004

Nummer 4 2021  5


DjR421

Halvsida-Nr4-2021-testamente.indd 1

2021-10-26 11:08:41

Sluta gasa grisarna! I Sveriges slaktas omkring 2,5 miljoner grisar varje år. När grisarna ska dö så hissas de först ner i ett schakt med koldioxidgas för att de ska förlora medvetandet. Gasen ger upphov till stark smärta och ångest, vilket gör att de kämpar för sina liv för att ta sig ut. Tyvärr går det inte heller särskilt snabbt, det kan ta upp till 1,5 minut innan de förlorar medvetandet.

Vi måste få ett slut på koldioxidbedövning av grisar. Skriv under namninsamlingen på www.djurensratt.se/koldioxid 6  Djurens Rätt

Nummer 4 2021


Agenda PÅV E R K A !

Företag ignorerar kritiken

FOTO: SHUTTERSTOCK

Turbokycklingar ska inte finnas i färdigmat –

det tycker cirka I media 8 000 personer Branschtidningen Foodsom hittills monitor skrev om hur skrivit under Carolines kök, med anledDjurens Rätts ning av kampanjen, blockupprop till erar kritiska användare i sociala medier och vägföretaget Carar svara i telefon. rolines Kök. Till skillnad från flera av konkurrenterna så har Carolines Kök, som är tredje störst på färsk färdigmat i Sverige, ännu inte valt att arbeta med European Chicken Commitment (ECC). – Det minsta man kan begära är att Carolines Kök tar ansvar genom de så grundläggande kriterierna som faktiskt ingår i ECC. Att kycklingar ska få komma ut och att de inte tvingas växa så fort att de får benproblem är en absolut miniminivå för djurvälfärd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. Sedan mitten av september har Djurens Rätt informerat konsumenter om att Carolines Kök fortfarande använder turbokycklingar. Reaktionerna och engagemanget har varit starka i sociala medier, men än så länge har Carolines Kök inte svarat på kritiken från konsumenterna. ●

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  7


Agenda I media När rapporten släpptes lyftes den i bland annat branschtidningen Butikstrender och Landets Fria Tidning, där Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson uttalade sig om Max. – Vi tycker att det är beklämmande att Max öppnar upp för att fortsätta använda turbokycklingar, sa han. Max fick bemöta kritiken och menade att de är öppna för att ”göra förändringar i vår policy framöver”, enligt företagets kvalitetssäkringsansvarige.

Burgarkedjorna har granskats topp tre när konsumenter får välja vad som är viktigast med maten. Åtta av tio vill förbjuda turbokycklingar och införa utevistelse för alla kycklingar. Många av de svenska hamburgerkedjorna hävdar att de möter konsumenternas krav för djuren. Men stämmer det? Djurens Rätt har släppt en ny företagsrapport som granskar 13 svenska hamburgerkedjor DJURVÄLFÄRD HAMNAR I

8  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

som alla har kycklingprodukter på menyn. – Kycklingarna är djuren som är flest och har det sämst – så hur många av Sveriges hamburgerjättar väljer att köpa köttet från kycklingar som haft det sämst? Rapporten visar att många hamburgerkedjor sviker kycklingarna, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer på Djurens Rätt. Trots att flera av de stora

som hamnar sist i rankingen är Max, något som väckt förvånade reaktioner i Djurens Rätts kanaler. Max har kommit en bit på vägen genom att ha en policy på sin hemsida för högre kycklingvälfärd. Men dessvärre finns det stora brister i den enligt Djurens Rätts bedömning, och hamburgerjätten lyckas inte matcha välfärdskriterierna i European Chicken Commitment (ECC). Företagets förklaring är att de vill få ”klarhet i hur valet av raser påverkar övriga hållbarhetsaspekter, till exempel klimatet”. Nathalie Söderström på Djurens Rätt vill inte att djuren och klimatet ska vägas mot varandra. – Klimatfrågan är utan tvekan en viktig fråga, men vi kan inte rädda klimatet genom att låta kycklingarna fortsätta lida. ETT ANNAT FÖRETAG

NÅGRA SVENSKA HAMBURGER-

kedjorna säger sig värna om djuren och djurvälfärdsarbetet, så finns det enligt granskningen väldigt lite substans bakom dessa påståenden. Ett av företagen som hamnar sist i rankingen är Sibylla. På hemsidan skriver företaget att de ”upprätthåller de höga krav som ställs på svensk kycklingproduktion”. – Det kan tolkas som att företaget tar ansvar för kycklingarna. Vad det egentligen betyder är att de är nöjda med hur kycklingindustrin ser ut i

kedjor som däremot väljer att ta mer ansvar för kycklingarna är de mindre, nyare aktörerna. Bastard Burgers, Brödernas, Phil’s Burger, Jureskogs, Bores och Babas har alla en komplett ECC-policy på sina hemsidor. De säger därmed bland annat nej till turbokycklingar och ja till att fler kycklingar får vistas utomhus. Även kedjan Prime Burger har efter att rapporten publicerats valt att gå samma väg. Närmare 300 företag i Europa har valt att jobba med ECC, bland annat Subway, kycklingjätten KFC samt Burger King i Storbritannien. – Vi är glada över den positiva trenden bland de lite mindre hamburgerkedjorna. Många av dem är up-and-coming och förstår att de måste ta ansvar för djuren, samtidigt som de satsar stort på ett veganskt utbud. Det rimmar ju ganska illa att satsa stort på vego men samtidigt stötta de mest intensiva djurfabrikerna som finns, vilket de största kedjorna gör, avslutar Nathalie Söderström. av Nora Ullman

Nathalie Söderström

FOTO: EILIV SONAS ACERON/UNSPL ASH, DJURENS RÄTT

Maxad skönmålning

dag, där turbokycklingar föds upp på en yta mindre än den som hönor i burar tvingas leva på, säger Nathalie Söderström.


Viralt -

#DjurensRätt 12 000

EXPERTEN

84 814

6 059 MEST ENGAGEMANG Många svenskar har en relation till Skansen. Innan pandemin hade djurparken ett rekordår med 1,4 miljoner besökare, dessutom sänds underhållningsprogram därifrån. I början av oktober meddelade Skansen att de avlivat sina fyra vargar, en äldre hane och tre yngre, bland annat för att de ville visa upp fjällrävar istället. Reaktionerna blev många och starka. På Facebook blev inlägget ett av de med mest engagemang.

M E S T G I L L AT Den högsta ligan i fotboll i Rumänien har lanserat en kampanj där spelarna har med sig hemlösa hundar ut på planen innan match. Detta för att inspirera fler till att adoptera en hund, kampanjen går under namnet Fill the Void in Your Life. Bilden där vi berättade om kampanjen blev den mest gillade på Djurens Rätts Instagram under de senaste månaderna, med nästan 12 000 gilla-markeringar.

F I N A S T E K O M M E N TA R E N

Grattis till framgången! Är medlem sedan 45–50 år tillbaka (då det hette Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök) och tänker så förbli så länge jag kan tänka klart.

FOTO: DJURENS RÄTT

FACEBOOK VS. I N S TA G R A M

1 364 709

331 934

personer nådde Djurens Rätt på Facebook i oktober

var motsvarande siffra för Instagram

Följ oss:

Från vanmakt till handling

472 200

MEST SETT I krönikan här intill får du veta mer om de olika sidorna av sociala medier – dels den roliga och avkopplade, dels den jobbiga men viktiga. På Instagram är det tydligt att det är inlägg i den första kategorin som når ut till flest. Av de tio mest sedda inläggen senaste månaderna är åtta ”roliga”. De två inlägg som bryter mönstret handlade om Skansens vargar och rävar, samt bävern i Vara kommun som sköts under hösten.

STÖRST SPRIDNING Evolutionspsykologen Steve Stewart-Williams är fascinerande att följa på sociala medier. Han berättar om apor och hur lika de är oss människor i beteenden och reaktioner. Hans film som visar hur en liten gorillaunge leker på precis samma sätt som ett människobarn leker – genom att om och om igen slänga sig i en hög med hö – är ett bevis på just detta. Filmen är det inlägg som fick störst spridning på Djurens Rätts Facebook under senhösten.

107 134

gillade Djurens följde Djurens Rätt Rätt på Facebook i på Instagram i slutet av oktober oktober

72,2 %

84,9 %

av följarna på Facebook är kvinnor

av följarna på Instagram är kvinnor

Peter Nilsson är digital kommunikatör för Djurens Rätt. Jag har tidigare skrivit om att vara överväldigad, att känna att man inte räcker till eller orkar. Ett meddelande vi fick skickat till oss nyligen fick mig att tänka på det igen. Djurens Rätt lägger ibland ut saker som är jobbiga, men måste berättas. Frågan vi fick handlade om varför vi delade en länk när det inte fanns med en tydlig uppmaning kring vad mottagare kan göra åt problemet. Mitt svar var att vi ofta har med en uppmaning – det är viktigt att ge alla följare en möjlighet att förändra. Att ta del av något jobbigt, utan möjlighet att kunna göra något åt det, skapar enbart en dålig känsla. Ibland händer det förvisso att vi lägger ut något för att informera om sådant du borde känna till. Men ett tips till dig som sprider information om vad djur utsätts för på sociala medier är att erbjuda mottagaren en möjlighet att agera – att skriva under ett upprop, välja bort en produkt eller vad det nu kan vara. Känslan av att inte räcka eller att inte orka med mår ingen bra av. Det är handling som gör skillnad.

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Djurens Rätt

Nummer 3 2021  9


Agenda -

I media Efter riksordförande Camilla Bergvalls debattartikel om minkfarmerna i Aftonbladet kom en replik från Svensk Mink. Djurens Rätt fick slutrepliken, som avrundades med en vädjan till Socialdemokraterna om att ta beslut på partiets kongress om att avveckla minkfarmerna. Mer om den avgörande S-kongressen på sidan 18.

T

Andra länder väljer avelsförbud och avveckling

10  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

ett steg tillbaka. Pandemin har slagit ut minkfarmningen i stora delar av Europa, även svensk minkfarmning har stått stilla av smittskyddsskäl under 2021. Under ett normalår hade 500 000 minkar fötts upp och dödats i Sverige. Den 9 november gav Jordbruksverket beskedet att förbudet hävs, från och med årsskiftet är det til�låtet att avla minkar igen under förutsättningen att smittskyddsåtgärder följs. Djurens VÅ STEG FRAM,

Rätts riksordförande Camilla Bergvall är djupt besviken. – Det finns många anledningar att stoppa minkfarmerna från att avla fram minkar i trånga gallerburar, risken för smittspridning är bara en av dem. När myndigheterna tagit det här beslutet i dag har de också tagit ställning för att minkindustrin ska få fortsätta bedriva en oetisk verksamhet i Sverige. Jag uppmanar nu att politikerna tar nya tag i frågan och inför ett permanent förbud.

april 2020 som de första fallen rapporterades om minkar som smittats av SARSCoV-2. Precis som bland människorna har smittan spridits som en löpeld bland minkarna, även i Sverige har majoriteten av minkfarmerna haft utbrott. Över 440 minkfarmer i tolv länder har drabbats av smittan. Om avelsförbudet hade förlängts hade det sannolikt varit spiken i kistan för en bransch som stapplat ekonomiskt i många år. Branschens guldålDET VAR I

”Tillåtet så länge man följer djurskyddsreglerna”

FOTO: SHUTTERSTOCK

Minkfarmning tillåts igen


MINKAR I SIFFROR

880 000 så många skrev under ett globalt upprop mot pälsdjursfarmning.

18 så många EU-länder har infört eller planerar en avveckling.

76 % så stor andel av befolkningen vill förbjuda minkfarmning i Sverige. Rapporten En styrd avveckling av minkfarmerna finns att läsa i sin helhet på Djurens Rätts hemsida.

der var under 70-talet, då fanns runt 1 300 pälsfarmer i Sverige. Nu finns cirka 25 minkfarmer kvar och vissa av dem kommer att kasta in handduken, enligt Jörgen Martinsson som är vd på branschorganisationen Svensk Mink. – I dagsläget kan jag inte svara på hur många som väljer att fortsätta producera mink, men det är en och annan som inte kommer att göra det, sa han till SVT. 60 statliga stödmiljoner finns att fördela, men minkfarmarna hade ansökt om sammanlagt 103 miljoner i kompensation för uteblivna intäkter. återupptar minkfarmning har DanSAMTIDIGT SOM SVERIGE

mark valt att gå åt andra hållet, avelsförbudet har förlängts under hela 2022. Danmark är världens största minkpälsproducent, innan coronakrisen fanns ungefär tusen minkfarmer i landet. Totalt 18 länder i Europa har förbjudit minkfarmer eller befinner sig mitt i avvecklingen. Nederländerna valde att påskynda avvecklingen i samband med den omfattande smittspridningen på minkfarmerna under pandemin. Svenska myndigheter utreder djurhållningen utifrån riskerna kring allvarliga smittor och åtgärder ska föreslås. Slutsatserna ska presenteras i februari 2022, men just nu finns inget som tyder på att ett avelsförbud kan införas igen.

– Att hålla mink för pälsproduktion är i sig tillåtet så länge man följer djurskyddsreglerna som ska säkerställa att djuren mår fysiskt och psykiskt bra. Ett förbud mot att hålla mink ur ett djurskyddsperspektiv vore en fråga för regering och riksdag att avgöra, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Djurens Rätts arbete för minkarna 2021 Djurens Rätt ingår i ett internationellt samarbete runt namninsamlingen Stop Deadly Fur, dessutom pågår erfarenhetsutbyten med organisationer som arbetar mot samma mål, eller redan har lyckats. Djurens Rätt arbetar samhällspolitiskt. Detta genom att bland annat ha kontakt med samt delge underlag till de som arbetar med smittutredningen på Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Djurens Rätt försöker öka stödet i riksdagen för en avveckling, nu senast genom att sammanställa och sprida rapporten En styrd avveckling av minkfarmerna.

det bara tre partier som är emot minkfarmning: Vänsterpartiet, MiljöDjurens Rätt har också samlat in partiet och Liberalerunderskrifter till två namninsamlingna. Detta trots att en ar: den ena med landsbygdsminisstor majoritet av folket tern som mottagare, den andra till vill förbjuda minkLuigi Mattiolo som var den italienska farmning, enligt en representanten under G20-toppmöfärsk opinionsundertet i oktober (Italien var värdland). sökning från Novus. Opinionen är nu den viktigaste faktorn för att få politikerna att besluta – Utvecklingen kräver om en avveckling, bedömer tydligare politiska beslut om Djurens Rätt. avveckling, så att inte farmer Under hösten lanserade Dju- fortsätter att investera i sådant rens Rätt rapporten En styrd som är dåligt för minkarna, avveckling av minkfarmerna. folkhälsan och för ekonomin, Rapporten visar hur vägen mot säger Anna Harenius. avveckling kan se ut, och svarar på farhågorna som många poTROTS ATT ALLT fler länder litiker uttryckt kring risken för väljer att förbjuda minkinarbetslöshet och kostnader. dustrin av etiska anledningar – I förlängningen är det eller smittskyddsskäl, så finns både billigare och vänligare fler mörka moln på himlen. mot både djur och människor I Finland exempelvis pågår att göra en styrd avveckling, vaccintester på minkar fram till än att ha fortsatta risker för mars 2022, men stora frågesmittskydd och djurskydd i tecken om vaccinen finns. För form av minkfarmer, säger att minimera risken att minkar Anna Harenius, sakkunnig på bär på viruset och därmed Djurens Rätt. utgör grogrund för mutation Det har nämligen inte av viruset, så skulle vaccinen funnits så här få minkar i behöva ge ett fullgott skydd fångenskap på hundra år och bland samtliga minkar. antalet arbetstillfällen är färre – Det finns inget annat alterän 100. Djurens Rätt föreslår nativ än en omedelbar avvecken avveckling under 2022 med ling av samtliga minkfarmer. eventuellt omställningsstöd. Om Danmark med så pass stor minkindustri kan, så kan också Sverige. Om inte för djurskydså för smittskyddet. ”Det finns inget det, Djurens Rätt kommer fortsätta annat alternativ arbeta envist fram till att sista pälsdjursfarmen är stängd, än en omedelsäger Camilla Bergvall. I DAGSLÄGET ÄR

bar avveckling”

av Josefin Strang Djurens Rätt

Nummer 4 2021  11


Agenda ”Det ger bilden av en branschorganisation som försvarar djurplågeri”

Riksordförande Camilla Bergvall uttalade sig i nyhetsmagasinet Syre i början av oktober. 
– Jag är mycket upprörd över att höra om fortsatta brister i djurskyddet, som nu pågått i nästan ett år hos Kronfågel, utan att myndigheterna har kunnat stoppa slakten, sa hon. När Jordbruksverket beviljade Kronfågel dispens om utfodringskravet vid långa

transporter, så intervjuades Anna Harenius av branschtidningen Foodmonitor. – Om kycklingarna nu hålls kvar i transportlådorna – vilka också saknar strö att picka i – utan foder, i mer än tolv timmar, har de inga möjligheter att bete sig naturligt samt utsätts för extrem hunger.

Skandalen fortsätter

Branschföreningen till försvar FÖRST EN TILLBAKABLICK.

Under våren började media rapportera om de ihållande bristerna vid bedövning av kycklingar på Kronfågels slakteri. Innan dess hade myndigheterna rapporterat om skållning av levande kycklingar under lång tid, utan att någon förbättring skett. I augusti uppdagades ytterligare brott mot djurskyddslagen i form av brutna vingar, fastklämda kycklingar och djur som blivit 12  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

hoppressade i de trånga burarna vid lastningen. Uppgifter från slutet av september tyder på att bristerna ännu inte är åtgärdade och att Kronfågel fått fortsätta som vanligt. Djurens Rätt agerade genom att skicka en skrivelse till ansvarig minister, socialdemokraten Ibrahim Baylan, med förslag på åtgärder. – Problemen på Kronfågel tyder på inbyggda systemfel, som har med den fabriksartade han-

teringen av levande individer att göra. Vi framförde till ministern att kycklingfabrikerna måste regleras ytterligare, så att varje individ hinner undersökas innan slakt. Myndigheterna borde också få bättre verktyg för att kunna stoppa sådan här slakt, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt. Ministern har ännu inte svarat på skrivelsen. Under tiden slaktas 200 000 kycklingar varje dag på Kronfågels slakteri, men moderbolaget Scandi Standard har meddelat att de kommer att minska uppfödningen av kycklingar. BRANSCHORGANISATIONEN

Svensk Fågel har gått ut i media och försvarat Kronfågel. – Det har inte varit frågan om något lidande för kycklingarna, sa Maria Donis, vd på Svensk Fågel, i en intervju i tidningen Mål & Medel. Anna Harenius är kritisk

och understryker att det som framkommit i media tyder på att Kronfågel brutit mot djurskyddslagen. – Hon säger detta trots att Kronfågel tydligt utsatt kycklingar för lidande. Uttalandet ser inte bra ut när det finns rubriker om Kronfågel som ”Kycklingar plågas på väg till Kronfågel” med underrubriken ”Kan sitta fast i flera timmar”. Svensk Fågel äger märkningen Gula Pippin, som syns på många förpackningar i frysdiskar i svenska livsmedelsbutiker. Den ska enligt dem själva garantera att ett ”flertal stränga djuromsorgsprogram” följs. – Men Svensk Fågels nya uttalanden i media ger tyvärr bilden av en branschorganisation som skyddar eventuella brottsliga handlingar och försvarar djurplågeri, i stället för att adressera och åtgärda de systemfel som finns i kycklingindustrin, säger Anna Harenius. dock med Svensk Fågel om att annan bedövning orsakar större lidande. Kronfågel använder sig av gasbedövning som minskar risken för att kycklingarna är medvetna vid skållning. Under 2019 hade konkurrenten Guldfågeln brister i bedövningar av kycklingar, vilket ledde till kycklingar skållades vid fullt medvetande. – Det här beror på att Guldfågeln, och många andra kycklingproducenter som Atria Lagerbergs, använder den föråldrade elbadsbedövningen. Den medför fler risker för misslyckanden och stress innan bedövning, säger Anna Harenius. Djurens Rätt arbetar för att elbadsbedövning förbjuds, att hastigheten och antalet djur minskar på slakterierna, samt att brott mot djurskyddslagen får kännbara påföljder. DJURENS RÄTT HÅLLER

av Linn Åkesson

FOTO: KRONFÅGEL

I media


Agenda -

#Throwback

Just nu läser du en tidning med anor, följ med på en tidsresa i tidningsarkivet. av Peter Nilsson

Ordföranden besöker fritidsgårdar

45 år sedan

I nummer 1/1976 skriver dåvarande ordförande Johan Börtz en fascinerade reseberättelse från hans föredrag på fritidsgårdar runt om i Sverige. Johan Börtz berättar om ett besök i Norrköping 17–18 november 1975: ”Efteråt märks det på samtalet att man inte bara lyssnat, man har också ’hajat’ vad det var frågan om. I dessa kretsar är det mycket lämpligt, både ur pedagogisk och psykologisk synpunkt, att introducera djurskydd och vad därtill hörer.”

Ett djurförsök blir polisanmält I början av 1986 berättar Tidningen Djurens Rätt om hur det för första gången gjorts en genomarbetad polisanmälan mot en djurförsökare i Sverige. Organisationens polisanmälan gäller en hund, en schillerstövare, som i februari 1983 utsatts för en operation i strupregionen så att hunden därefter varken kunde äta eller dricka i två veckor och därmed svalt. Detta innebar att hunden ”utsatts för ett större lidande än vad försöket kräver” enligt anmälningen.

35 år sedan

Kommuner vill bli djurförsöksfria

25 FOTO: DJURENS RÄTT, SHUTTERSTOCK

år sedan

1991 startades kampanjen En ren kommun utan djurförsök i Växjö. Fem år senare, 1996, skriver Tidningen Djurens Rätt om hur kampanjen spridit sig som en löpeld genom landet. Nästan alla kommuner som behandlat frågan har ställt sig positiva till att välja rengöringsmedel som inte testats på djur, berättar tidningen. Från artikeln: ”I fullmäktigeprotokoll kan man läsa om allt från initiativ från kommunalråd till en trettonårig medlem som engagerar sig”.

Kycklingprotest överlämnas År 2006 fanns en djurskyddsmyndighet i Sverige. Denna finns inte kvar, men den 5 december 2006 mottog denna myndighet ett upprop från Djurens Rätt där organisationen krävde att kycklingarnas lidande skulle stoppas. En av myndighetens veterinärer som deltog på mötet konstaterade att all djurhållning kommer att innebära ett visst lidande för djuren, men att mer finns att göra för kycklingarna. Bägge dessa konstateranden gäller även i dag, 15 år senare.

15

år sedan

Hallå där, Cecilia Mille Sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Djurens Rätt Djurens Rätt har under senaste tiden uppmärksammat problemen med stöd och subventioner till animalieproduktionen. Varför tycker du att det är viktigt att ni arbetar med dessa frågor?
 – Sverige har fortfarande ett nationellt mål i livsmedelsstrategin om ökad animalieproduktion. Målsättningen styr i dag flera myndigheters arbete och leder till att omställningen till vego försvåras. Under 2018 betalades omkring 1,3 miljarder ut i subventioner till animaliesektorn i Sverige, enligt Jordbruksverket, vilket kan jämföras med sex miljoner kronor till vegetabiliesektorn samma år. Hur arbetar du och Djurens Rätt med frågan? – På flera sätt! Den 26 november höll vi ett webbinarium om stöd och subventioner till animalieproduktion för att uppmärksamma frågan, vi pratade bland annat med Cecilia McAleavey, ordförande för Växtbaserat Sverige. Det var ett hoppfullt samtal om de stora möjligheterna att ställa om till växtbaserat, om den politiska viljan finns. Vilka reaktioner möts ni av? – Många blir förvånade och upprörda över att Sverige fortfarande styr mot ökad köttproduktion, samtidigt som vi vet hur djuren har det i fabrikerna och att klimatet påverkas negativt av hög köttkonsumtion. Många vill se förändring! Djurens Rätt

Nummer 4 2021  13


Djuret -

2,5

antalet grisar som slaktas varje år i Sverige.

milj

1 %

av grisarna i Sverige får komma ut och böka i marken och beta gräs under sommaren.

6

så unga är grisarna när de slaktas.

mån

Mitt liv som julegris Inför julen slaktas 350 000 grisar i Sverige. av Linda Björklund

Så vill grisen leva Grisar är sociala, nyfikna och aktiva djur. De behöver undersöka sin miljö och söka efter föda större delen av sin vakna tid för att må bra. Om de har möjlighet till det lever de tillsammans i grupper, ofta några honor som är släkt med varandra och deras ungar.

Alla djur borde ha rätt till sina liv och rätt att få leva bra liv utifrån sina behov. Detta behövs bland annat: 1. Stoppa koldioxidbedövningen vid slakt av grisar. 2. Rätt till utevistelse för alla grisar, med möjlighet att böka och beta. 3. Ett slut på den kirurgiska griskastreringen. Vaccinering mot galtlukt är ett djurvänligare alternativ. Annan stympning av grisar måste också upphöra, så som svansklippning vilket är vanligt i andra länder. 4. Grisar ska sluta ses som produkter, djurfabrikerna måste därför monteras ned.

14  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

Grisar har nästan inga svettkörtlar och är därför helt beroende av att kunna kyla ner sig i vatten eller gyttja när det är varmt.

Grisar kan känna empati Forskning har visat att både positiva och negativa känslor "smittar" från en gris till andra grisar i närheten. Är en gris orolig för att hen förväntar sig något negativt, blir även de andra oroliga fast de inte vet vad som ska hända. Det motsvarande händer om en gris förväntar sig något roligt – då blir alla i gruppen uppspelta. Det här betyder att grisar har förmåga att känna en slags empati, det vill säga förmågan att förstå och dela känslor med andra.

FOTO: PASCAL DEBRUNNER/UNSPL ASH

Det här tycker Djurens Rätt

Några dagar innan grishonan ska föda sina kultingar söker hon sig till en enskild plats. Hon samlar ihop material som grenar, löv, mossa och gräs och gör i ordning ett bo. Ungefär två veckor efter födseln vandrar suggan tillsammans med smågrisarna tillbaka till flocken. I genomsnitt är avvänjningen (då kultingarna inte diar längre) avslutad efter tre till fyra månader.


10 %

av grisarna i Sverige behandlas med antibiotika mot ledinfektioner under första veckorna i livet.

Djuret -

Ny julkampanj: Sluta gasa grisarna Djurens Rätt vill uppmärksamma frågan om koldioxidbedövning ytterligare genom kampanjen Sluta gasa grisarna. Kampanjen uppmanar ansvarig minister att se till att det införs ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte får användas längre, samt att pengar avsätts till forskning och utveckling av andra bedövningsmetoder.

Det här kan du göra Stöd Djurens Rätts arbete för grisarna genom att bli medlem (om du inte redan är det). Skriv under namninsamlingen för ett slut på koldioxidbedövningen. Skippa julskinkan och annat kött till förmån för vego. Gå in på djurensratt.se/gris

Så är livet i fabriken Nästan alla grisar hålls enbart inomhus, ofta i trånga kala boxar på hårt golv med bara lite eller inget strö. De får mat några gånger om dagen och får inte alls utlopp för sina stora behov av att undersöka och böka. Det leder till tristess och frustration. En del blir apatiska, andra biter på inredningen eller på andra grisar. I de stora griskullarna är många kultingar små, svaga och svälter ihjäl. De nyfödda hangrisarna kastreras någon dag efter födseln. Detta sker i dag genom ett ingrepp med skalpell, trots att vaccinering finns som ett mindre smärtsamt alternativ. Vid ungefär en månads ålder skiljs smågrisarna abrupt från sin mamma, mycket tidigare än den naturliga tiden för avvänjning. De växande grisarna hålls ofta i grupper om cirka tio grisar i en box, som är runt nio kvadratmeter. Där hålls grisarna tills de anses klara för slakt, vid omkring sex månaders ålder.

Livet får ett plågsamt slut Gasning med koldioxid är den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av grisar, även inom ekologisk grisproduktion. Så är det, trots att det länge varit känt att koldioxiden orsakar grisarna stark rädsla, smärta och stress. Det kan ta omkring en och en halv minut i gasen innan grisarna förlorar medvetandet.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  15


Agenda smaken. I år kommer hennes bakböcker, som under åren hunnit bli 16 stycken, att nå utanför Sveriges gränser och översättas till flera språk.

Stort grattis! Klassisk fråga, hur känns det?

– Det känns helt fantastiskt! Det är oerhört värdefullt för mig att Djurens Rätt prisar det arbete jag har gjort under det här decenniet. Hur gör du skillnad för djuren genom bakning?

– Jag vill att vi går över till ett veganskt samhälle för djuren och för klimatet. Ska det ske en övergång behöver vi visa att allt går att göra veganskt. Jag har arbetat efter devisen: Kakor räddar inte världen, men samtalen man har när man fikar veganskt kan leda en bit på vägen. Vilken djurrättsfråga ligger dig närmast hjärtat?

– Det är hur vi behandlar djuren i djurfabrikerna. Det finns Det här är ingen human slakt. Grisar är ett av jordens Elna Tenow-priset mest intelligenta djur Under tidigt 1900-tal ledde och hur vi behandlar Elna Tenow Djurens Rätt dem är helt horribelt. tillsammans med maken Koldioxidbedövning Christian L. Tenow. År 1902 borde helt förbjudas! startade hon tidningen MedKor är fantastiskt lemsbladet, som 1909 bytte keliga och envisa namn till Djurens Rätt. Elna individer och hönor är Tenow var en tidig förespråotroligt sociala djur. kare av vegetarisk kost. De lever enformiga och ovärdiga liv som avslutas på helt fruktansvärda sätt.

Gör revolutionerande recept varje år ut Elna Tenow-priset till en aktör som visat att den kan, vill och vågar bidra till en positiv samhällsutveckling för djuren. Juryn har i år utsett Karolina Tegelaar till vinnare, som i DJURENS RÄTT DELAR

16  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

över ett decennium inspirerat tusentals med sin revolutionerande veganska bakning. Med en bakgrund som forskare och biolog har Karolina lyckats arbeta fram veganska recept som inte tummar på kvalitén eller

Cirkusar befinner sig ofta på resande fot över landsgränser och nationella förbud räcker sällan för att begränsa djurhållningen. Därför har Djurens Rätt, tillsammans med ett 70-tal organisationer, sedan början av året drivit en kampanj för att få igenom ett EU-gemensamt förbud mot vilda djur på cirkus. – Jag är glad men inte förvånad över det stora en-

gagemanget kring uppropet. Vilda djur är inte till för vår underhållning, vilket en stor del av EU-medborgarna är eniga om. Det är på tiden att EU förbjuder det förlegade utnyttjandet av vilda djur på cirkus en gång för alla, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. När uppropet lämnades över till EU-kommissionen i oktober hade över en miljon EU-medborgare skrivit under. Omkring 37 000 av namnen var från Sverige och hade samlats in av Djurens Rätt.

Du växte upp på en bondgård, har det format ditt intresse för djurrätt?

– Det gjorde att jag lättare förstod att kor, grisar och höns inte skilde sig från andra husdjur som hundar och katter. När jag sen doktorerade i djurs beteende kopplade jag snabbt att det var precis lika fel att äta ko och gris som att äta hund och katt. Slutligen, kan du avslöja något om vad som händer härnäst för dig och din bakning?

– Störst är absolut att min tjocka bok The Vegan Baking Bible släpps över hela världen 2022 på ett stort globalt förlag! av Linn Åkesson

”Jag äter inget som har föräldrar. ’Du skall icke dräpa’ betyder just det!” Musiklegenden Prince valde vego och skänkte stora summor till djurrättsorganisationer. Låten Animal Kingdom från 1997 förespråkar veganism.

FOTO: MATILDA ANDERSSON, SHUTTERSTOCK

Hon är årets pristagare

Kräver djurförbud på cirkus


Agenda -

Framgång Bakslag Korta notiser men långtgående skillnader för djuren. av Peter Nilsson

Djurplågeri i äggfabriken

EU överväger mer vego

I samband med Äggets dag den 8 oktober släppte organisationen Equalia material från en äggfabrik i Spanien, som visade hur hönor hålls i små burar och plågas till döds. Bilderna

EU-parlamentet röstade den 20 oktober om ett så kallat initiativbetänkande rörande Från jord till bord-strategin. Betänkandet innehåller bland annat en uppmaning om

förbud mot djurhållning i burar och skrivningar om vikten av en omställning till mer växtbaserad kost. Djurens Rätt ser positivt på att betänkandet har antagits.

Djur i

livsmedelsindustrin

Minkar smittas i Spanien

Lyxmärke blir pälsfritt Det franska modehuset Saint Laurent Paris är det senaste lyxvarumärket som ska bli pälsfria. Nästa år ska de sista pälsprodukterna vara borta. Beskedet lämnades av ägarna, modehuset Kering, och beslutet omfattar även det italienska klädföretaget Brioni. Andra varumärken som ingår i koncernen, som Gucci & Balenciaga, är redan pälsfria.

Djurförsöksförbud i Mexiko

FOTO: FOTO: SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK, DJURENS RÄTT, MAGNUS FRÖDERBERG

Som första land i Nordamerika har Mexiko infört ett förbud mot djurförsök för kosmeti-

ka och hygienprodukter. Enligt organisationen Humane Society International blev Mexiko därmed land nummer 41 i världen med ett sådant förbud. Förbudet gäller såväl djurförsök för kosmetika som import av produkter som har testats på djur.

Djur i Djur i pälsindustrin pälsindustrin

.

Djurförsök Djurförsök

Volvo bojkottar lädret Biltillverkaren Volvos mål är att enbart erbjuda helt elektriska bilar från år 2030 och att alla bilar ska vara helt läderfria. I motiveringen till beslutet om att välja bort läder anges djurskyddsskäl, samt den miljöpåverkan som djuruppfödningen har som två av faktorerna bakom beslutet. Ett annat bilmärke som också valt vegansk inredning är Tesla.

visar brott mot både Spaniens och EU:s djurskyddslagar. Djurens Rätt arbetar för att EU ska förbättra djurskyddslagstiftningen, så att burhållning av hönor blir olaglig.

Två nya utbrott i Spanien av SARS-CoV-2 kunde konstateras under hösten. Det innebär att det nu är 16 farmer som är drabbade, och att fler än hälften av alla farmer i ett område i Galicien har drabbats av smittan. I Galicien finns majoriteten av Spaniens minkfarmer, precis som fallet är med Blekinge i Sverige.

KI:s förhalning får kritik Hösten 2019 anmäldes Karolinska Institutet av Djurens Rätt för att inte ha lämnat ut djurförsöksjournaler. En verksamhetschef vid KI har nu fått kritik av Justitieombudsmannen. JO menar att KI borde hanterat Djurens Rätts begäran. Besked om att få ta del av allmänna handlingar ska normalt ges samma dag som begäran kommer in.

Fabriker skövlar regnskog

Djurvänlig konsumtion

Kycklingfabrikerna i Europa behöver soja för att föda de miljarder turbokycklingar som behöver proteinrikt foder. Denna soja kommer från mer eller mindre skogsskövlad mark i Sydamerika. Det är ett av problemen som nämns i den nya rapporten Forests on Fire: The role of Swedish banks in deforestation of the Amazon and Cerrado.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  17


Agenda -

DEN SOCIALDEMOKRATISKA

partistyrelsen hade dock föreslagit att samtliga motioner om minkfarmerna skulle avslås. Under debatten hävdade Bodil Hansson från partistyrelsen att de inte var beredda att ”här och nu” införa näringsförbud. Hansson uttryckte oro över att inte kunna överblicka konsekvenserna av ett förbud. – Partistyrelsen i S var oroade över ekonomiska konsekvenser av ett förbud. Det är en märklig hållning. Riskerna inom pälsindustrin för omfattande brister i djurskyddet, för fortsatt smittspridning och för mutationer av SARSCoV-2 borde vara en betydligt större anledning till oro, säger Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig på Djurens Rätt.

S stöttar farmarna

Trots 7 förslag för minkförbud höll Socialdemokraterna kongress i Göteborg. Förutom att Magdalena Andersson utsågs till ny partiledare diskuterades motioner och förslag från partistyrelsen och medlemmar. Den viktigaste diskussionen om djurskydd handlade om minkfarmernas framtid – S är ett av fem partier som stöttar minkfarmning. På bordet låg hela sju förslag om att förbjuda eller begränsa pälsdjursindustrin i Sverige. DEN 3–7 NOVEMBER

18  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

talare under debatten fick partistyrelsen gehör under kongressen när frågan om förbud gick upp till omröstning. Med 149 röster för ett förbud och 188 röster mot ett förbud så ställde sig S återigen på pälsdjursindustrins sida. – Trots besvikelsen över att det inte blev ett bättre beslut för minkarna är det viktigt att debatten förs, att någon för djurens talan. Jag vet att det finns många inom S som drev förbudslinjen, som inte kommer att ge upp i första taget. Det gör inte Djurens Rätt heller, säger Anna-Clara Acevedo. TROTS MÅNGA ENGAGERADE

Djurens Rätt har länge arbetat med att uppmärksamma de etiska bristerna i pälsindustrin. Inför Socialdemokraternas

av Peter Nilsson Anna-Clara Acevedo

Kycklingkampanj snart på bio Djurens Rätt har tidigare gräsrotsfinansierat en tv-reklam, redan första dygnet insamlades över 100 000 kronor. Det ledde till att kycklingarnas tillvaro i den svenska kycklingfabriken visades på bästa sändningstid i TV4 och TV4 Play flera veckor under 2018. Under hösten har Djurens Rätt gräsrotsfinansierat en bioreklam som visar kycklingarnas verklighet i djurfabrikerna. Finansieringen är nu avslutad och enligt planen ska bioreklamen börja visas i början av 2022. Produktionen pågår och Djurens Rätt kan avslöja att det blir en 3D-animerad film av produktionsbolaget Naive. Här ovanför ser du en smygtitt på en av 3D-kycklingarna. – Med 3D-animering får vi den unika möjligheten att låta kycklingarna själva berätta om sin tillvaro, vilket gör att vi kan kommunicera problemet ur en helt ny synvinkel. Förhoppningen är att filmen ska kunna hjälpa människor att känna större empati för kycklingar, säger Emma Bäckström som är kampanjkoordinator på Djurens Rätt och projektledare för filmen. Följ Djurens Rätt i sociala medier för att få uppdateringar och detaljer inför filmens lansering. av Linn Bleckert

FOTO: MARTINA HUBER/REGERINGSK ANSLIET, DJURENS RÄTT

kongress fokuserade Djurens Rätt på att få fler inom S att ta ställning mot minkfarmer genom debattartiklar, annonser och enkäter som skickats ut till kongressombud. Många förslag hade också lämnats in inför kongressen och debatten under lördagen blev het. – Jag tycker att det är dags att Sverige, precis som så många andra länder i EU, nu tar chansen att avveckla den här för djuren djupt ovärdiga hanteringen som vi ser på farmerna, sa EU-parlamentarikern Jytte Guteland under debatten.

Nya partiledaren Magdalena Andersson.


Känd från

MAX

Med LikeMeat kan du äta det du älskar fast utan det dåliga samvetet. Några som också skriver under på det är Max som sålt våra produkter i flera år. Nu tar vi steget vidare till mataffären. Du hittar oss nu på COOP, Willys och Hemköp.

Facebook: likemeatnordic Instagram: likemeatnordic Djurens Rätt

Nummer 4 2021  19


MI S S I 20  Djurens Rätt

Nummer 4 2021


Mötet -

Hon h ar rada priser t upp h och va itlåtar, r Sveri kvinnl vunnit ges me iga art st s ist helt an dra sak 2020. Ändå trömmade är det er som två s ticker L I N u t när D summ erar vaA K A R L S S O d under som varit v N de sen iktigas a t s te åren Hunda rna Bo i livet: s s e och Ke Och at nta. t bli ve g an. av Karin

Wallé n

MISS LI:S

IO N

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  21


Mötet -

D 22  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

höstförmiddag i Stockholm och de har precis tagit en promenad i närheten av studion. I slutet av september släpptes hennes senaste album, Underbart i all misär, på svenska. Och i november kom samma skiva – fast på engelska. Låtarna Complicated och Komplicerad har redan varit ute länge, strömmats flitigt och hörts i radio på båda språken. Att översätta och ge ut låtar på två språk skulle nästan kunna ses som en form av återvinning, även om det inte var just detta faktum som gjorde att Miss Li utsågs till Sveriges mest hållbara artist förra året. Motiveringen handlade snarare om hur hon på ett färgstarkt sätt lyfter klimatfrågan, fortfarande köper sina klänningar på second hand, har turnerat med tåg – och gör klimatsmarta matval. Vegetarian har hon varit i ungefär sex år, vegan i fyra. ET ÄR EN

Valet att sluta äta kött var en vändpunkt som betytt mycket för henne personligen. Så mycket att det nu, när hon än en gång inlett sökandet efter hur nästa album ska låta, har börjat sippra sig in i hennes skapande. – Häromdagen skrev jag en dikt, eller om det är en låt kanske, som handlade om djurrättsfrågor. Kanske spelar jag in den och släpper den på Instagram eller så blir det en låt till nästa album. Jag skulle i alla fall inte vara rädd att göra det. Vi får se, säger hon. hon i dag känner och visar för djurrättsfrågor är sprunget ur en speciell händelse – en ögonöppnare som skulle förändra mycket. Det var på en bensinstation i Tyskland. Turnébussen hade stannat till en stund och en bit bort stod en djurtransport parkerad. Linda och några i bandet hade just köpt varsin korv på macken när hon drogs bort till transporten, och tittade in genom ett av lufthålen. Det hon såg där skulle förändra henne för alltid. – Jag såg grisar som i princip var staplade på varandra. De var törstiga och hade skador på öron och svansar, det var röda rispor och blod. Jag såg rakt in i ögonen på en av dem, och det var som att den vädjade om att bli räddad. Upplevelsen var stark, och den följde med henne, inte bara in på turnébussen utan ända hem. Det här var långt ifrån den bild hon hade fått med sig från skolbesök på en liten gård utanför Borlänge, och långt ifrån de gulliga historier som berättades på mjölkförpackningarna. Efter ett tag kände hon att det inte gick att rättfärdiga att äta kött längre. På midsommardagen 2015 fick det vara nog. – Jag började googla runt för att få mer information om djurhållning och djurrättsfrågor. Jag kunde nästan inte tänka på annat. Grät på nätterna. Och jag började engagera mig väldigt mycket, säger Linda. I ungefär samma veva skaffade hon sin första hund, maltesern Bosse. Han blev hennes ständiga följeslagare, en viktig del av hennes liv. Det var hennes första nära förhållande till ett djur och hon började tänka – varför skulle de där grisarnas liv vara mindre värt än hundens? DET STORA ENGAGEMANG

hade också slitit hårt på hennes hälsa, ledproblemen som förföljt henne hade bara förvärrats under turnéerna, utan att få någon förklaring. Händerna funkade inte. Till slut kunde hon inte gå på toa själv eftersom hon inte kunde dra upp trosorna. Att skära en brödskiva var en omöjlighet. Till slut fick Linda Karlsson diagnosen DE SENASTE ÅREN

FOTO: SONNY GUSTAFSSON

Mobilen har börjat glappa lite. Det går inte att spela in låtidéer utan handsfreelurar, men Linda Karlsson, mer känd som Miss Li, vill inte byta ut den när den trots allt fortfarande går att ringa med. – Jag är rätt mycket anti-konsumtionshets, säger hon, och hunden Bosse, eller om det är Kenta, skäller i bakgrunden.


Relationen med Bosse bidro g till att Linda ifrågasat te sin köttkonsumtio n.

Kenta är så delaktig i låtskrivandet att han nästan skulle kunna räknas som upphovsman.

FOTO: PRIVAT/INSTAGRAM

Fyrbent hejaklack efter korsbandsoperationen.

reaktiv artrit, en kronisk ledinflammation. Domen löd att hon aldrig skulle bli frisk och att hon inte skulle kunna fortsätta leva det liv hon tidigare levt. Turnéer och vilda scenframträdanden var bara att glömma och hon skulle bli tvungen att gå på tunga mediciner i resten av livet. Det sattes in bland annat cellgifter och kortison. Ovanpå det ett berg av piller för att dämpa

”Jag såg rakt in i ögonen på en av grisarna, och det var som att den vädjade om att bli räddad”

”Andra säger att de är bor tskämda. Men jag tycker det är bra att de kan berätta vad de vill.”

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  23


Mötet MISS LI Namn: Linda Karlsson Ålder: 39 år Bor: Stockholm Uppvuxen i: Borlänge Familj: ”En stor familj!” Aktuell: Med svenska albumet Underbart i all misär som kom ut i slutet av september och den engelska versionen av albumet som kom i november. Det förekommer lite ”strögig” då hon står på scen, men till våren och sommaren 2022 börjar den riktiga turnén.

”Det blir mer givande samtal när de inte känner sig anklagade. Man ger en knuff i rätt riktning bara” biverkningarna. Men när hon efter fem år med mediciner slutade äta kött hände något. Och det hände ganska snabbt. I slutet av varje månad brukade hon alltid ta en spruta för att lindra svåra smärtor och stelhet. – Efter tre–fyra veckor utan kött var det som vanligt dags för den där sprutan, men den här gången kändes det inte alls likadant. Jag frågade min läkare om jag kunde hoppa över den, och jag fick testa. När det gick bra kunde jag steg för steg trappa ner de andra medicinerna. Jag gjorde en plan för att bli medicinfri inom tio år. Men det tog bara ett och ett halvt år, säger Linda Karlsson. I dag är hon symtom- och medicinfri, även om hon alltid kommer att ha den autoimmuna sjukdomen latent i kroppen. 24  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

Men det var trots allt för djurens skull hon slutade äta kött. Och när hon ser tillbaka på den första tiden beskriver hon sig skämtsamt som ”den dryga veganen” som föreläste för sina vänner över middagar. – Alla sa att de bara åt svenskt och ekologiskt, men för mig spelade det ingen roll. Jag kunde inte hålla tillbaka mina argument och allt jag ville att de skulle veta, säger Linda. Hon skrattar lite åt minnet, inte för att hon ändrat ståndpunkt, men för att hon ändrat retorik. Hon märkte att hon fick mer mothugg om hon var arg, jämfört med när hon lite mer ödmjukt frågade folk vad de andra tyckte och tänkte i ämnet. – Det blir mer givande samtal när de inte känner sig anklagade. Man ger en knuff i rätt riktning bara. Även om jag inombords bara vill skrika ibland. Jag har fått träna på att hålla mig lugn. Linda Karlsson fotbollsspelare i damallsvenskan och gick på idrottsgymnasium. Men det var också i tonåren som musiken började komma in i hennes liv. Och med den, ett annat uttryckssätt. Hon började färga håret, bära annorlunI TONÅREN VAR

FOTO: CHRISTINE OLSSON/ TT, SONNY GUSTAFSSON

Efter en pandemi och röstproblem är det dags för en revanschsugen Miss Li att återvända till scenen. Under 2022 blir det turné.


Djurens Rätt

Nummer 4 2021  25


Mötet -

Komplicerad är Miss Lis största hit hittills, de olika låtversionerna har strömmats över 70 miljoner gånger. Samarbetet Close Your Eyes, med Felix Jaehn och VIZE, börjar närma sig 200 miljoner lyssningar.

26  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

”Bosse sket fullständigt i Miss Li. Därför är han det absolut det bästa som har hänt mig” självklart att man ställer upp för andra människor. Man skulle ge en viss del till de som hade det sämre. På det sättet har jag nog fått en grund i att bry mig om det som känns fel. På matbordet fanns det kött så ofta det var möjligt. Knappast oxfilé, konstaterar Linda, utan snarare fläskfilé. – På senare år har jag verkligen försökt få

min familj att haka på mig och äta vegetariskt. Och det är ju så lätt att göra det i dag! Så nu är det nästan bara vegetariskt på julbordet. under uppväxten inskränkte sig till familjens katt som levde ett ganska självständigt liv. Men när hunden Bosse gjorde entré i hennes liv blev den personliga relationen något helt annat. Och han kom i precis rätt tid. Miss Li hade precis varit med i tv-programmet Så mycket bättre för första gången, och det hade blivit succé. Men framgången hade sitt pris. – Jag mådde väldigt dåligt efteråt. Gick in i en depression. Det kändes som att mitt liv var så ytligt. Jag var inte beredd på genomslaget det skulle ge. Plötsligt var jag RELATIONEN TILL DJUR

FOTO: SONNY GUSTAFSSON

da kläder, och på olika sätt utmärka sig från de andra som gick ekonomiprogrammet på Hagaskolan i Borlänge. – Jag var ingen aktivist som var ute och demonstrerade som tonåring. Jag var så fångad i fotboll och sånt då. Det är som att den grejen har kommit som vuxen i stället. Men det har ju att göra med medvetenheten jag har fått. I föräldrahemmet fanns dock alltid ett humanitärt engagemang. Familjen engagerade sig i flyktingar som kommit till Borlänge. De samlade ihop kläder och leksaker, gav bort pengar eller sålde saker för att kunna ge intäkterna till de som behövde dem bättre. En tjej från Minsk kom och bodde hos dem en hel sommar efter Tjernobylolyckan. – Vi hade verkligen inget överflöd. Men mina föräldrar har alltid tyckt att det är


Mötet igenkänd överallt. När hon öppnade dörren för att skaffa hund kom en kärleksfull tuss in i hennes liv. Och han struntade högtidligen i om hon syntes i tv-rutan. – Jag älskade honom för den enkla, rena kärlek som man har med ett djur. Jag var bara Linda med honom. Han sket fullständigt i Miss Li. Därför är han det absolut bästa som har hänt mig. Förutom att jag blev vegan, säger Linda. Bosse och nästa hund, affenpinschern Kenta, var valpar när de välkomnades in i familjen. Om det skulle bli fler familjedjur framöver skulle det bli en så kallad rescue, konstaterar hon. En hund i behov av ett nytt hem. överallt och har även varit med på turnéer i Europa. Det är en självklarhet att de är med, och det är också en självklarhet att hon lyssnar på dem när de försöker kommunicera. – Andra säger att de är bortskämda. Men jag tycker det är bra att de kan berätta vad de vill, säger Linda och skrattar. Kenta är den som går upp med henne varje morgon när hon ska skriva ny musik, medan Bosse, turnéveteranen, ligger kvar i sängen och undrar varför det är nödvändigt att gå upp så tidigt. Under pandemin har rutinen varit att gå upp i tid på morgonen, göra kaffe och sätta sig i soffan med Kenta och börja skriva. – Han älskar den stunden, och sitter jag inte där med honom när det är dags så säger han till mig. HUNDARNA FÖLJER HENNE

låtar har sett lite olika ut genom åren. Och hur det börjar kan fortfarande skilja sig åt fundamentalt från en gång till en annan. – Det finns tusen olika sätt. Ibland kommer det en idé i duschen, eller så är det något som kommer under natten som jag skriver ner när jag vaknar. Eller så sitter jag helt enkelt och mjölkar vid pianot. Sonny Gustafsson är Lindas make, men också hennes ständiga låtskrivarpartner och producent sedan 2007 och de fortsätter att jobba ihop. Men att få allt på plats är lite av en berg- och dalbana. Hon beskriver det som att det vissa dagar bara kommer skit, och sedan, när det är dags att gå hem, kanske någon kläcker en trött idé – en fras som låter som en låt. – Den absolut största kreativa boosten får jag personligen om jag varit deppig och är på väg upp. Jag får en sådan skjuts när jag är på väg upp. Man bara åker med av känslan av att livet kanske inte är så illa ändå. Men jag kan nog hitta en kreativ boost i alla lägen, säger Linda. När hon ska skriva sina texter måste hon

FOTO: WIK IPEDIA COMMONS, SHUTTERSTOCK

PROCESSEN ATT SKRIVA

”Jag har blivit mycket mer medveten och engagerad. Då var jag mer obrydd och ryckte på axlarna.” ändå tvinga det ur sig. Även om hon har en tydlig idé vad det ska handla om så gäller det att jobba hårt för att komma dit hon vill. Det handlar om att ta sig tiden och nöta fram det. – När jag var yngre hörde jag att Björn och Benny gick till jobbet varje dag för att skriva låtar, och jag minns att jag tyckte det lät så osexigt. Man skulle ju sitta uppe mitt i natten med ett glas vin! Den grejen har jag fortfarande i mig, men jag måste tweaka det många gånger innan jag är i mål. Så i dag är jag ändå mer Björn och Benny.

4 X SNABBA MED LINDA KARLSSON 1 Vilken låt önskar du att du hade skrivit? — En text som har inspirerat mitt sätt att skriva är Alanis Morissettes låt Ironic. Det är inte metaforiskt utan väldigt detaljerat. Det gillar jag.

Men vad betyder skrivandet, mer än att det blir låtar av det i slutänden?

– Det är terapi. Hundra procent. Det har varit mycket självinsiktstexter på senare tid. Jag har gått in i en fas i mitt liv där jag försöker städa upp bland mina dåliga sidor. Saker jag har tabbat mig med och gjort om och om igen, säger Linda, och konstaterar att det är ett favoritämne: att fundera på varför man är som man är. Det är tydligt att många känner igen sig. – Just när man skriver känner man sig ensam. Men så släpper man en låt och får höra att andra tycker det känns som att jag skriver om dem. Då känns det nästan som man gör det tillsammans. Det är fint tycker jag. På livescenen har Miss Li gjort sig känd som ett energipaket som skaffat sig många blåmärken när adrenalinet fått spontant utlopp. En gång ramlade hon till och med av scenen rakt ner i en älv. Ett tag tog hon en paus från turnerandet och var enbart låtskrivare – hon skriver även åt andra – men nu när pandemin gjort att hon inte kunnat turnera eller framträda på länge finns ett sug efter att åter stå på scen. – Jag behöver absolut både låtskrivandet och att få stå på scen. Det finns en sån energi i att få möta publiken live. Utan den biten blir det inte helt komplett. Responsen från lyssnare når henne dock på flera sätt. – Jag blir väldigt glad när folk säger att de känner igen sig och kanske har fått styrka att lämna en separation bakom sig med huvudet högt, eller att de har tagit sig igenom jobbiga perioder med hjälp av musiken. Då känner jag att det är värt något. ●

2 Vems röst skulle du vilja ha för en dag? — Kate Bush. Jag såg henne på scen i London när hon gjorde sin återkomst efter 30 år. Det var fantastiskt att höra de gamla låtarna och det lät fortfarande bra.

3 Vad skulle Linda, 18, tänka om hon träffade Linda, 39? — Jag skulle nog vara ganska stolt över min resa och

min personliga utveckling. Jag har blivit mycket mer medveten och engagerad. Då var jag mer obrydd och ryckte på axlarna. Men jag skulle kanske bli lite orolig för mitt vuxna jag också, eftersom jag har social fobi ibland. Det har nog kommit med att ha blivit en offentlig person. Men jag känner ändå att jag inte ska klandra mig själv, det är okej att känna så.

4 Vilket djur vill du vara för en dag? — En fågel. Fatta att se allting uppifrån och bara kunna segla runt där uppe. Vara en fiskmås som drygar sig och bajsar på folk.

En dryg version av Miss Li?

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  27


Fokus -

ETT

NYTT

FORS


Fokus -

SOK av Josefin Strang illustration Emma Hanquist foto Sara Arnald

Djurförsök är det lagliga djurplågeriet, men tack vare en EU-omröstning har en tung boll satts i rullning. Alla är överens om att utfasning är rätt väg att gå, men nu behövs pengar till alternativen.


Fokus -

Labbet är fullt av handskrivna lappar. Har du stängt av mikroskopet? Har du stängt kylskåpsdörren? Sätt namn på handskarna, och fyll på med etanol om du tar det sista. Det finns också gott om gula klistermärken med den svarta snirk­ liga symbolen som varnar för bio­ logisk fara, med anledning av den pågående odlingen av mänskliga celler. Här jobbar My Hedhammar, som är professor i molekylär biovetenskap på Kungliga Tekniska Högskolan.

ner som cellerna vill växa på? Det är frågan som forskningsgruppen kunnat ge ett svar på. Lösningen kom från spindlarnas värld. Genom att låna generna som skapar ett spindeltrådsprotein har forskningsgruppen kunnat framställa konstgjord spindeltråd med hjälp av bakterier. De mänskliga cellerna som odlas härinne växer på en klätterställning av spindeltrådsproteiner. – Om vi kan få till cancercellernas rätta miljö på labbet så kan vi studera hur de beter sig i en tumör bättre, då kommer vi kunna förstå så mycket mer, säger My Hedhammar. Hon fördelar en mörkrosa vätska som hjälper cellerna att trivas. Blandningen består av sött, salt och andra näringsämnen, men i många labb är det vanligt att låta cellerna bada i fetalt kalvserum. Det utvinns genom att ta en högdräktig ko, plocka ut kalven och moderkakan, sätta en spruta rakt i hjärtat på den fortfarande levande kalven och tömma den på blod. Så här dör en till två miljoner kalvar per år. – Det används ofta av slentrian, vilket är synd. Man tänker att celler mår bra med massor med fetalt kalvserum. Prova något annat! Genom att ge cellerna ett bra stöd behövs inte alltid serum. Det går också att ge en tillväxtfaktor som kan tillverkas på labbet i stället, säger My Hedhammar. handskarna tas av. I korridoren utanför pågår ett fullsatt möte innanför en glasvägg. Rummets bortre vägg är täckt av tidskriftshyllor med prestigepublikationerna Nature och Science. Djurförsök kan nästan betraktas som ett krav om du ska få in din studie på tidskrifternas eftertraktade sidor. – Det är hemskt, jag önskar att det vore en fördel om man testat sin hypotes på en modell i stället för på djur. Forskare drivs ju ofta av att kunna publicera. Om man då har inställningen att vilja bli publicerad i Nature, då måste man göra djurförsök även om det inte är bästa sättet att få ett svar, säger My Hedhammar. Inne på hennes kontor finns inga spindlar, däremot hundratals plastmappar koordinerade i olika färger. För hennes arbete har hon bland annat fått utmärkelsen Nytänkaren från stiftelsen Forska Utan Djurförsök. Genom att förbättra odlingen av mänskliga celler så kan behovet av djurförsök minska. Varje år utsätts ungefär 11,5 miljoner djur för djurförsök enbart i EU, biologisk grundforskning är det vanligaste syftet. My Hedhammar tycker att det är viktigt att djuren skonas från lidande, men för det breda genomslaget behöver hela forskningsvärlden inse att djurfria metoder också har många fördelar. ROCKEN, TOFFLORNA OCH

intresserad av cancer. Hur cancer bildas och hur kan vi stoppa det, frågar sig My Hedhammar. Cellodling är verkligen inget nytt. Metodiken har funnits sedan 50-talet, men är långt ifrån perfekt. Ett envist problem är att odlingen av cellerna inte lyckats spegla hur cellerna sitter ihop inuti kroppen. – Antingen försöker man få cellerna att klumpa ihop sig med varandra vid odlingen. Då blir det alldeles för tätt mellan cellerna och inte som riktig vävnad i kroppen. Därför använder många något som kallas hydrogeler. Cellerna bakas in i en gelé som inte finns i riktig vävnad. Det kommer aldrig ge rätta svar, för egentligen ska cellerna vara som i en klätterställning av proteiner, säger My Hedhammar. Så hur skapar man en spaljé av proteiAG ÄR VÄLDIGT

30  Djurens Rätt

Nummer 4 2021


FOTO: SARA ARNALD, ERIK ABEL

År 2018 fick My Hedhammar utmärkelsen Nytänkaren från Forska Utan Djurförsök.

– Det är viktigt att belysa andra fördelar än bara de etiska. Människor och djur är olika, på många sätt. När vi studerar cellmodeller så blir det enklare att förstå vad som händer, eftersom man kan titta på allt en bit i taget utan att ha en tillhörande kropp som påverkar bilden. Vi får tydligare svar på definierade frågor. My Hedhammar tar specialintresset cancer som exempel. Om du drabbas av cancer så finns risken att onkologen får prova sig fram, funkar inte behandlingen så testas nästa medan du får genomlida tuffa biverkningar. Här finns stor potential i cellmodeller, som kan göras från den enskilda patientens celler. – Vi kan prova ut rätt medicin i de små cancermodellerna i en platta på labbet. Då har man besparat patienten jättemycket besvär och vunnit tid, som ju är så viktigt. Vi vill ju hinna bekämpa cancern innan den bildar metastaser, säger hon. Spindeltrådsprotein för cellodling finns tillgängligt

”Det är hemskt, jag önskar att det vore en fördel om man testat sin hypotes på en modell i stället för djur” kommersiellt, men försäljningen går rätt trögt än så länge. – Det kan vara lite svårt att få folk att förstå varför det här behövs. Det har blivit så att nästan alla använder de här hydrogelerna fast man vet att det egentligen inte blir rätt. Gör man något som inte alla andra gör, så blir det ofta svårt i början, säger My Hedhammar. Alternativen till djurförsök är snabbare, billigare och även bättre, eftersom forskningsresultaten stämmer bättre överens med hur människor funkar. My Hedhammars arbete är ett exempel på djurfri forskning, och den här Peter Hultgren

sortens forskning kommer att bli viktigare än någonsin. var Peter Hultgren hyperfokuserad framför direktsändningen på skärmen. Nya chattmeddelanden från kollegorna rasslade in. Hur går det? Något nytt? Har resultaten kommit än? Till slut visas resultaten av omröstningen på skärmen, och det blev en jordskredsseger – 667 röster för, bara fyra röster emot. En handlingsplan för att fasa ut djurförsök i EU ser ut att bli verklighet. – Det är svårt att greppa att det här faktiskt händer. Jag har två stora målsättningar med mitt jobb. Det ena är att det ska antas handlingsplaner för utfasning av djurförsök. Det andra är att mer pengar ska avsättas för djurfri forskning, säger Peter Hultgren som är ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt. Omröstningen i EU-parlamentet betyder att ett stort kliv har tagits för att uppfylla den förstnämnda målsättningen, att börja fasa ut djurförsöken. Redan för elva år sedan lovade EU att ersätta djurförsök så snart det blivit vetenskapligt möjligt DEN 15 SEPTEMBER

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  31


Fokus FOTO: DJURENS RÄTT

Staten satsar bara 15 miljoner kronor per år på forskning om alternativ till djurförsök. Konkurrensen om pengarna är hård, enbart var tionde ansökan får finansiering och den beviljade summan är lägre än snittet.

Redan 2010 fastslog EU att djurförsök ska ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Inget hände under åren som gick. Men nu görs ett nytt försök, så kallade handlingsplaner ska tas fram.

32  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

derländerna kommer bli djurförsökfritt år 2025. Så är definitivt inte fallet. Jag önskar att det vore sant, men det är inte realistiskt. Det som är realistiskt är att vi vill bli en förebild, säger Debby Weijers som är chef på Proefdiervrij, en organisation för djurfri forskning. Misstaget var att ha för bråttom. Forskningsvärlden var inte ombord på den ambitiösa deadline som sattes upp, tanken var alltså att fasa ut djurförsök av mediciner, kemikalier, bekämpningsmedel och matingredienser till 2025. Den viktigaste lärdomen enligt Debby Weijers är att börja jobba i rätt ände, tack vare detta har Nederländerna fått flyt med utfasningen. – Vi brukade vara mer aktivistiska, protestera och säga ”vi borde sluta med djurförsök nu!”. Vi fokuserar nu medvetet på att främja djurfri forskning, inte på att få ner antalet djur. Om vi lyckas främja djurfri forskning kommer antalet djur att minska. Då kan nästa steg till exempel vara en utfasningsplan. För om vi har alternativ till djurförsök, så är försöksdjur överflödiga, säger Debby Weijers. skjortan. Enbart i lilla Sverige satsades 175 miljarder kronor på forskning och FORSKNING KOSTAR

Debby Weijers

Skriv under! Under 2021 lyckades en internationell namninsamling leda till ett EU-beslut om att skrota burarna i livsmedelsindustrin. Just nu pågår en liknande namninsamling, den här gången med målet att rädda den hotade lagstiftningen som förbjuder djurförsök av kosmetika. Skriv under på djurensratt.se/ save-crueltyfree-cosmetics

FOTO: DJURENS RÄTT

(kallas även försöksdjursdirektivet) men åren gick utan morötter eller piskor. Antalet djur som utsätts för djurförsök förblev konstant. Den nya handlingsplanen kommer svara på hur och när djurförsöken ska skrotas. Nu har bollen rullats över till verkstaden där handlingsplanen ska tas fram – EU-kommissionen. – Resolutionen är inte bindande, kommissionen måste inte göra det här, men mycket pekar på att de kommer göra det. Dels hade resolutionen väldigt högt stöd och 72 procent av den vuxna befolkningen i EU vill anta en handlingsplan för att fasa ut djurförsök, säger Peter Hultgren. Det finns andra som redan trampat upp stigen, även om föregångarna är få. Hit hör den amerikanska myndigheten Environmental Protection Agency, som redan 2025 ska ha minskat regulatoriska tester på däggdjur med 30 procent. Tio år senare ska nästan alla försök på däggdjur vara avvecklade, de få försök som tillåts ska ha godkänts av högt uppsatta grindvakter. Även Nederländerna har velat gå i täten, men har råkat bli ett varnande exempel på hur en utfasning inte ska sjösättas. – Vi har många missuppfattningar om att Ne-


4 FRÅGOR TILL Benny Andersson

om konflikterna kring de djurförsöksetiska nämnderna. 1. Fram till 2017 satt Djurens Rätt med i de djurförsöksetiska nämnderna,

FOTO: SARA ARNALD

där det bedöms om djurförsök är befogade. Varför hoppade ni av? — Vi måste våga ifrågasätta arbetssätt som organisationen haft. På 80-talet var inrättandet av de djurförsöksetiska nämnderna en framgång för Djurens Rätt. Det fanns förhoppningar om att då få en etisk diskussion där vi kunde ha möjlighet att stoppa djurförsök. Men – så blev det inte, det fanns inbyggd skevhet som alltid gynnade djurförsöken. 2. Kunde ni inte använt er position till att förbättra systemet? — Vi försökte jobba inom nämnderna under väldigt många år för att förändra systemet. Vi hade många konkreta åtgärdsförslag till politiker och myndigheter. Det hände väldigt lite. Det är ibland viktigt med ”kill your darlings”. Och det här var något vi investerat tid, energi och prestige i under lång tid, det fanns ovilja att se

de uppenbara nackdelarna som fanns. 3. Har ni verkligen

gjort allt ni kunnat för försöksdjuren? — De nominerade i nämnderna gjorde det absolut bästa de kunde för djuren, varje gång. Vi kunde inte vinna, djuren kunde inte vinna. Systemet i sig bygger på att djurförsök SKA göras. Vi satte plåster på en skottskada, för att använda en obehaglig metafor. 4. Så vad gjorde ni? — Ett strategiskt vägval. Vi har lyft blicken från enskilda djurförsök, till att ta oss an det stora systemet. Vad finns det för infrastruktur som upprätthåller djurförsök? 3R-centrets tillkomst är vår idé och nu en etablerad aktör. Nästa givna steg var att driva för avvecklingsplaner och ökade statliga anslag. Vi får ut mer från resurserna vi har, genom att ha lämnat den praktiska nivån och flyttat arbetet två-tre nivåer uppåt. Det har gett utdelning i politiken, nu är nästa steg att få en tydlig förändring i praktiken.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  33


För att slutligen nå målet med att fasa ut djurförsöken rekommenderar Djurens Rätt att 150 miljoner kronor satsas årligen på djurfri forskning. Beloppet är i dag 15 miljoner.

34  Djurens Rätt

Nummer 4 2021


Fokus ”Risken är att det inte kommer satsas tillräckligt med resurser på att ta fram de djurfria metoderna" utveckling under 2020. Det var 3,4 procent av fjolårets BNP och i internationell jämförelse sitter Sverige därmed på en fjärdeplats, enligt OECD. En rejäl portion kommer från skattebetalarna, under 2021 beräknas 42,7 miljarder statliga kronor gå till forskning. Det här är siffror som ökar, men det finns en pott med pengar som förblivit konstant liten. Den statliga forskningspotten till utveckling av alternativ till djurförsök är 15 miljoner kronor per år. Det motsvarar 0,03 procent av den totala statliga forskningsbudgeten. Det här är siffran som steg för steg borde ökas, enligt Peter Hultgren på Djurens Rätt. – Risken finns att man säger ”djurförsök ska minska med si eller så många procent under perioden”, men då kommer debat-

ten fastna i om det är möjligt eller inte. Det är viktigt att handlingsplanen fokuserar på den djurfria forskningen. Exempelvis genom en tidsplan som flyttar forskningsmedel från djurförsök till den djurfria forskningen, förslagsvis med någon procent per år, säger han. Verklighetens klena satsning krockar med de storslagna ambitionerna som formulerats i viktiga styrdokument. Enligt forskningspropositionen kan Sverige bli ”världsledande inom alternativa metoder, vilket kan bidra till såväl nya jobb som nya företag”. Regeringen har genom regleringsbrevet bett Jordbruksverket att ”kartlägga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att begränsa försöksdjursanvändningen så långt som möjligt”. Vackra ord tycker Benny Andersson, som är generalsekreterare på Djurens Rätt. – Stora farhågan är att det fortsätter vara för lite pengar som läggs på det här från statligt håll. Att de här orden stannar vid ord. Risken är att det inte kommer satsas tillräckligt med resurser på att ta fram de djurfria metoderna som krävs för att ersätta djurförsöken fullt ut, i enlighet med försöksdjursdirektivet.

� Sätter press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en nationell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken. I dagsläget satsar Sverige enbart 15 miljoner per år, det motsvarar 0,03 procent av den statliga budgeten för forskning och utveckling. En höjning till 150 miljoner är en bra början. � Kräver att Sverige följer försöksdjursdirektivet. I dag finns exempelvis

brister inom kontrollerna av djurförsöksverksamheter och tillgänglighet när det gäller information om pågående och genomförda djurförsök. � Informerar allmänheten om pågående djurförsök och vilka alternativa metoder som finns. � Bedriver opinionsbildning nationellt, globalt och på EU-nivå för starkare lagstiftning mot djurförsök. � Arbetar för att företag och myndigheter ska fatta bra beslut som leder till färre djurförsök. � Bedriver kampanjer för att färre djur ska användas i försök.

FOTO: DJURENS RÄTT

Djurförsök är Djurens Rätts äldsta fråga. Här syns ett litet urval av protester som genomförts genom åren.

Det här gör Djurens Rätt

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  35


Fokus -

DJURFÖRSÖK i Sverige Djurförsöken sorteras in i fyra kategorier utifrån graden av lidande. Terminal betyder att djuret avlivas och därefter utförs försöken. Utöver det finns ringa, måttligt och avsevärt lidande, här är tre exempel ur dessa kategorier.

även injiceras med antibiotika. En bit av en fena klipps av för genetisk analys. Om fisken inte beter sig normalt efter uppvaket avlivas den genom knivstick i hjärnstammen. Cirka 600 fiskar beräknas bli fångade av misstag.

Ringa svårighet Livmoderoperation på tikar 36 hundar som är patienter på en veterinärklinik ska behandlas för varig livmoderinflammation. Hälften behandlas med beprövad buköppning, hälften behandlas med mer experimentella titthålskirurgin. Efter försöket blir hundarna utskrivna och får återgå till sina hem.

Avsevärd svårighet Möss får sepsis och artrit Under en femårsperiod ska 2 900 möss få bakterier injicerade för att skapa blodförgiftning och ledinflammation. Några kommer bli så sjuka att de avlivas, resten kommer behöva morfin dagligen. De kommer få många olika smärtsamma injektioner, olika behandlingar och vaccin mot artrit ska testas. Efter försöken avlivas mössen.

Måttlig svårighet 240 torskar opereras För att studera varför torskarna på västkusten är färre än någonsin ska 240 stora torskar fångas, sövas, en sändare ska opereras in i buken och 36  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

andra djurpolitiska frågor så finns det ingen passionerad opposition. Ingen politiker brinner för att behålla djurförsöken för nöje, nytta eller nostalgi. Så varför händer det inte mer, när folket och så många politiker är överens? – Det är svårt att säga, men det kanske har att göra med att frågan är komplex. Det är svårt att förstå hur det ska gå till när djurförsöken ska fasas ut, tror Peter Hultgren. I alla partier finns politiker vars hjärtan klappar extra för djurfri forskning, men det betyder förstås inte att partierna är redo att putta pengar åt det hållet. En rundfrågning visar att Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill höja summan som årligen avsätts till forskning om alternativ till djurförsök. Samtliga partier är långt ifrån beloppet som Djurens Rätt rekommenderar för forskning om alternativen – minst 150 miljoner per år. Bland partierna är det Miljöpartiet som sticker ut hakan mest genom att föreslå en ökning på 50 miljoner. – Vi fick in ett avsnitt om djurfri forskning i forskningspropositionen och väldigt bra text kring det. Tyvärr då fick vi inte in några pengar, vi fick inte in pengar i nästa års budget heller. Bakslag, tycker jag. Det säger riksdagspolitikern och miljöpartisten Mats Berglund, som länge har engagerat sig i frågan om djurfri forskning. – Det har varit svårt med den här debatten. Den saknar motstånd, det känns som att skrika ut i ett tomt rum och inget ekar tillbaka. Man lägger fram ett förslag och så rinner det ut. Om vi tar klimatfrågan som vi också driver, där möter vi motstånd och då kommer frågan på agendan på ett annat sätt, säger Mats Berglund. Benny Andersson på Djurens Rätt tror att politikerna kan få en spark i baken om de påminns om konkurrensen. Det finns enorm efterfrågan på djurfria forskningsmetoder, och Sverige måste vara bland de första till kvarn. – Annars måste vi köpa in kunnandet i stället för att exportera kunnande. Vi kan bli ledande när det kommer till nya TILL SKILLNAD FRÅN

forskningsmetoder – det finns ekonomiskt intresse här, säger Benny Andersson. Kollegan Peter Hultgren poängterar att det är ett problem att djurförsöken pågår utan att folket får en rättvis chans att veta vad som pågår. År efter år har Sverige misslyckats med att följa EU-regler. Egentligen ska information om alla djurförsök laddas upp en EU-gemensam databas inom sex månader. Baserat på antalet ärenden som avgörs när den djurförsöksetiska nämnden sammanträder, så borde ungefär 200 ärenden ha publicerats i databasen. I stället var antalet tolv, senaste gången Peter Hultgren kollade läget. – Djurförsök är så diffust. Organisationer som Djurens Rätt måste få möjlighet att visa allmänheten vad som pågår. Opinion i samhället är viktigt i den här frågan. Allmänheten behöver veta vilka försök som pågår och ta ställning till vad de olika partiernas förslag handlar om, säger han. När Djurens Rätt begär ut handlingar från myndigheter är Peter Hultgren en av dem som sitter och läser de torra beskrivningarna av lidandet som djuren ska utsättas för i vetenskapens namn. – Man blir så avtrubbad till slut. Även djurförsök med så kallat ”måttligt lidande” är obehagliga att läsa om. Nu pågår också ett djurförsök där man avsiktligen injicerar bakterier i möss för att framkalla ledsjukdomar, och behöver injicera morfin dagligen för att mössen över huvud taget ska bete sig normalt. handlingsplaner på EU-nivå har Djurens Rätt inte slängt upp fötterna på sofflocket. – Det är nu det stora arbetet börjar. Vi måste se till att handlingsplanen får ett bra innehåll. Utfasning kommer inte ske över en natt, men om korten spelas rätt är det definitivt möjligt. Om handlingsplanerna som tas fram handlar om att stimulera den djurfria forskningen, då kommer vi få revolutionerande förändringar inom en snar framtid, tror Peter Hultgren. Benny Andersson är också positiv. – Jag är väldigt förhoppningsfull. Jag tror inte det är en fråga om utan när djurförsöken ersätts. Vår uppgift som organisation är att se till att "när" blir så snart som möjligt, så vi inte väntar ytterligare tio år innan det sätter i gång. Det måste ske omgående. Djuren har väntat länge nog, säger han. Det är ett 139-årigt arbete som sakta men säkert kan vara nära att kulminera. När Djurens Rätt grundades 1882 var det under namnet Nordiska samfundet till bekämpande TROTS GENOMBROTTET MED

Mats Berglund

FOTO: STOCKHOLMS UNIVERSITET

3

”Debatten saknar motstånd, skulle jag säga. Det känns som att skrika ut i ett tomt rum och inget ekar tillbaka"


Fokus -

Politikerkollen

Experterna är överens, för att utveckla alternativ till djurförsök behövs mer pengar än de 15 miljonerna som avsätts årligen. Därför fick partierna svara på frågan: Är ni beredda att höja summan, och hur mycket i så fall? C E NTE R PA R T I E T

LIBERALERNA

”Svårt övervägande”

”Inte sett anledning”

— Centerpartiet var med och förhandlade den senaste rekordstora nationella forskningsbudgeten med regeringspartierna och Liberalerna och anser att det är viktigt att det forskas och utvecklas mer om alternativa metoder till djurförsök. I propositionen pekas ”djurskydd och "Vi bör alternativa metoder till också djurförsök” ut som ett värna den akademiska prioriterat forskningsfriheten" område och det tycker vi är positivt. Att i detalj ta ställning till hur mycket forskningsmedel som ska gå till olika specifika forskningsfält är något som Centerpartiet generellt försöker undvika eftersom det är svårt att som politiker göra den typen av detaljerade överväganden. Vi bör också värna den akademiska friheten. Därför har vi inte tagit ställning till om de 15 miljoner kronorna som refereras till i frågan är ett för lågt belopp eller ej.

K R I S T D E M O K R AT E R N A

”Inga extra pengar” — Vi har inte avsatt extra pengar i vår budget för att stärka arbetet med alternativ till djurförsök. Det är vårt svar, kort och gott.

— Vi liberaler är glada att det finns öronmärkta pengar i budgeten för den här forskningen. Vi har inte fått några signaler om att den satsning regeringen föreslår skulle vara otillräcklig och har därför inte sett någon anledning att ändra beloppet i vår egen budget. M I L J Ö PA R T I E T

”50 miljoner inte orimligt” — Jodå, vi är mycket tydliga med att vi i Sverige behöver investera mer i forskningen för att få fram alternativ till djurförsök. Det är det som driver fram fler metoder som sedan kan bli validerade. Här finns inga andra vägar att gå. Så ja, det krävs att vi satsar betydligt mer på det om vi på allvar ska kunna påstå att vi arbetar för att uppnå EU:s direktiv från 2010 om att vi ska fasa ut djurförsöken. Vi förstår ärligt talat inte varför det inte görs? Siffror säger egentligen inte så mycket, men att som ett första steg öka på det till 50 miljoner är ju inte orimligt! M O D E R AT E R N A

”Fem miljoner mer” – Moderaterna anser att så kallad djurfri forskning är viktig och

är av central betydelse. Dels för att metoden förkortar djurs lidande, dels för att den ger snabbare tillgång för människa

och djur till såväl nya läkemedel som medicinsk teknik. Djurfri forskning är dessutom ett svenskt styrkeområde. Moderaterna anser därför att regeringen ska utarbeta en strategi för att öka användningen av djurfri forskning samt öka anslaget för detsamma. Moderaterna anser därför att Vetenskapsrådet, genom Formas, ska tilldelas fem miljoner kronor per år till och med 2024, för ökade satsningar på djurfri forskning. Satsningen återfinns i Moderaternas budgetmotion för 2021. Vi vill därför i kommande budgetar se ändringar i enlighet med vad vi anfört. S O C I A L D E M O K R AT E R N A

”Sverige är ett föregångsland” — Vi vill att behovet av djurförsök ska fasas ut så att vi kan ersätta djurförsök med djurfria metoder. Då behövs forskningen och samarbete. Vi behöver fortsätta att utveckla metoder som minskar användningen av djurförsök i vetenskapligt syfte. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd och alternativa metoder till djurförsök, och det ska vi fortsätta att vara. Tidigare i år antog riksdagen regeringens forskningsproposition som innehåller historiskt stora satsningar på forskningen och det finns med ett helt eget kapitel om djurförsök. — Forskningsproppen och

satsningarna med den är en viktig inriktning på vart vi går de närmaste åren. Den

"Vi vill stödja de lokala djurskyddsorganen"

S-ledda regeringens satsningar på att ersätta, minska och förfina djurförsöken vid Jordbruksverket är viktig för att sprida kunskap om frågorna. Vi vill också stödja de djurförsöksetiska nämnderna och de lokala djurskyddsorganen som är av stor vikt för djurskyddet av försöksdjuren liksom för att successivt kunna minska behovet av djurförsök. S V E R I G E D E M O K R AT E R N A

”Tio miljoner mer” — Sverigedemokraterna ser positivt på forskning som syftar till att utforska alternativ till djurförsök. Vi avsätter i nuläget tio miljoner mer per år än vad regeringen gör, på forskning om alternativ till djurförsök. VÄ N S T E R PA R T I E T

”15 miljoner mer” — Vänsterpartiet ligger fast vid ett ökat anslag för forskning om alternativ till djurförsök. I vårt budgetförslag för nästa år 2022 föreslår vi följande satsning i Anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. ”Vänsterpartiet vill se ett utökat stöd till djurfria forskningsmetoder och anslår därför 15 miljoner kronor mer än regeringen.” Djurens Rätt

Nummer 4 2021  37


Fokus ”Det är djurrättsrörelsen som är starkast drivande kraften i det här" senaste halvdecenniet. Och det är ingen slump, för vi har skapat det här, säger Benny Andersson.

Vad har du för belägg för att förändringarna skett tack vare Djurens Rätt?

– Det är djurrättsrörelsen som är starkast drivande kraften i det här. Det finns enskilda forskare som gör ett fantastiskt bra jobb, det finns företag och forskningsgrupper som har massor med bra idéer. Men de jobbar med sin forskning eller företagsidé, inte politiskt. För politisk förändring krävs att någon annan kraft driver på. Den kraften är vi. är långt ifrån frodiga, så har flera alternativ till djurförsök vuxit fram i Sverige som envisa blommor genom asfalten. Exempelvis professor Stina Oredsson på Lunds universitet, som mådde illa av att operera in cancertumörer i buken på möss. För att mössen skulle slippa svälla upp och dö så började Stina Oredsson odla cancercellerna i provrör i stället. Lektorn Gunnar Cedersund på Linköpings universitet har tagit fram matematiska modeller till utveckling av insulinpumpar, så hundar slipper injiceras med insulinet. Han har också jobbat med att kombinera modeller som motsvarar olika delar av kroppen, så kallat organ-on-a-chip. En som nyfiket följer utvecklingen är KTH-professorn My Hedhammar. – Det finns en hel del försök just nu med organ-on-a-chip, sådana tror jag kommer kunna hjälpa till jättemycket! Vi skulle kunna ta celler från specifika patientgrupper eller till och med enskilda patienter. En stor fördel med modellerna är att man kan välja en skräddarsydd medicin för varje patient utifrån vad man ser i labbet, säger hon. Kommande år är ödesmättat. Dels för att det är valår i Sverige, vilket kan innebära en ny chans att putta mer pengar mot forskningen om alternativ till djurförsök. Dels för att EU-kommissionen lär ge besked kring om, hur och när djurförsöken ska börja förpassas till historien. – Förhoppningen är att det sätter igång kreativa processer i Sverige och övriga EU, där många ser att vägen framåt är att forska utan djur. Min förhoppning är att djurfri forskning blir den nya normen, säger Benny Andersson. ●

Fram till 60-talet var djurförsöken Djurens Rätts profilfråga. Då skanderades slagord som ”moralen går före vetenskapen” och ”målen helgar icke medlen”.

38  Djurens Rätt

af det vetenskapliga djurplågeriet, som en motreaktion till att djurförsök höll på att växa fram som forskningsmetod. – Under förutsättningen att det här går igenom, så är det här största genombrottet som vi haft i djurförsöksfrågan sedan det viktigaste beslutet för elva år sedan, om att alla försök på levande djur ska ersättas fullt ut så snart det är vetenskapligt möjligt. Det här är jättestort! Just det här med handlingsplan för avveckling av djurförsök är det vi drivit

Nummer 4 2021

I oktober arrangerade Djurens Rätt webbinariet Strategier för att fasa ut djurförsöken. Du kan se det på Djurens Rätts Youtubekanal.

FOTO: DJURENS RÄTT

TROTS ATT FÖRUTSÄTTNINGARNA Lär dig mer!


Fokus -

FOTO: SARA ARNALD

My Hedhammar är särskilt nyfiken på organ-on-a-chip, där olika djurfria modeller kombineras.

Djurens DjurensRätt Rätt

Nummer Nummer31 2020  2021  39


Lanseras vecka 39


NYHETER FRÅN

valjvego.se Din källa till djurvänliga konsumentnyheter

Uppfinn julen pa nytt HÄNG MED!

Går det att ha ett djurvänligt julbord och ändå behålla de nostalgiska smakerna? Absolut! Boken Magic Vegan Julbord guidar dig rätt. av Matilda Andersson foto Klara Kjellström, Patrik Arneke/Smak & Vision Djurens Rätt

Nummer 4 2021  41


Recept -

FÖRFATTARNA Camilla Danilda är utbildad kock med lång erfarenhet inom det växtbaserade köket. I dag jobbar hon uteslutande med vegetarisk mat, och lagar mat enligt filosofin att allt går att laga växtbaserat. Barbara Kjellström är författare och har gett ut ett tjugotal böcker inom flera genrer. Redan som tonåring föredrog hon vegetarisk mat och hon trivs bäst i det veganska köket.

Missa inte! Magic Vegan Julbord (Isaberg förlag, 2021) är en del i en bokserie och ger en stabil grund för den växtbaserade julen. Boken riktar sig till dig som vill testa mer vego och fokuserar på ingredienser som de flesta känner igen.

42  Djurens Rätt

Nummer 3 2021


I N S TA G R A M Följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kunskap, tävlingar och de senaste produktnyheterna. Spana in höjdpunkterna i Stories för genvägar till ämnet du vill nörda om.

TIPS! Vill du inte göra klyftor kan du dela pumpan i 4x4 centimeter stora bitar och rosta dem i ugnen. Ju mindre bitar av pumpan desto kortare tid behöver den i ugnen för att bli färdig.

Rostad pumpa på grönkål ”Även en sallad passar bra att ha på ett julbord. Här är en matig variant med grönkål och rostad pumpa. Här får du också förslag på två olika dressingar. En syrlig som är av mandarin eller citron, och en sötare variant med lönn­sirap.”

SAJT På valjvego.se hittar du en frodig kunskapsbank med prick allt du behöver för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang- och restips, recept, produkt­ nyheter, fakta, allt. Enjoy!

INGREDIENSER [4–6 julbordsportioner] 550 g oskalad butternutpumpa eller annan pumpa 2 msk olja Salt Svartpeppar 200 g grönkål ½ dl pumpakärnor Dressing 1 3 msk olivolja 2 msk färskpressad citronjuice 3 msk färskpressad mandarinjuice 1 tsk salt Dressing 2 4 msk olivolja 2 msk vit äppelcidervinäger 1–2 msk lönnsirap 1 tsk dijonsenap 1 nypa salt 1 nypa svartpeppar

Sätt ugnen på 225 grader. 2. Dela pumpan på längden och skrapa bort kärnor och trådar. 3. Skala pumpan med potatisskalare och dela i klyftor. 4. Rosta pumpan på bakplåtspapper i 20 minuter. 5. Skölj och strimla grönkål och fräs den i 2 msk olja i en stekpanna. 6. Rosta pumpakärnor i en torr stekpanna tills de får fin färg. Använd gärna en gjutjärnspanna. 7. Blanda grönkål med pumpan och strö över pumpakärnorna. 8. Blanda ihop någon av de två dressingarna med en gaffel och ringla över alltihop. 1.

FACEBOOK Få ett djurvänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, vegonyheter och tävlingar med fina priser.

APP Med Djurens Rätts app Vegokoll kan du skanna streckkoder i mobilen och snabbt få reda på om varan är vegansk. Du kan också söka efter djurvänliga produkter!

MAGASIN Sms:a VEGO till 72 120 för att få inspirationsmagasinet Välj Vego! hem till dig. Du får recept, tips och inspirerande reportage – och det är helt gratis! Djurens Rätt

Nummer 4 2021  43


Recept -

TIPS! Spiskummin eller chili är gott och kan ge en liten extra hetta. De kan då fräsas tillsammans med löken.

BBQ-sås

”Det här är en rökig BBQ-sås som är perfekt som marinad till tofuspjällen. BBQ-såsen går också bra att använda som tillbehör eller så kan du använda den som krydda när du lagar andra maträtter.” INGREDIENSER [3 dl sås] ½ gul lök 2 msk olja, att steka i 2 vitlöksklyftor, pressade 1 msk rökt paprikapulver 1 tsk ingefära 3 dl passerade tomater 1 dl socker, gärna ljusbrunt muscovadosocker 3 msk vitvinsvinäger

Finhacka löken och fräs med olja i stekpanna tillsammans med pressad vitlök och kryddor. 2. Häll på passerade tomater, socker och vinäger. Rör om. 3. Låt BBQ-såsen småputtra och reducera i ca 10 minuter. 4. Häll upp på en burk med tätslutande lock. 5. Kan förvaras i kylskåp i ett par veckor. 1.

44  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

Marinerade tofuspjäll INGREDIENSER [6–8 julbordsportioner] 1 paket (400 g) fast neutral tofu 1 bit ingefära 1 apelsin 1 sats BBQ-sås Olja att steka i

För att få mycket smak och en fastare konsistens är det bäst att pressa ut så mycket vätska som möjligt ur tofun. Det gör du genom att vira in tofun i en handduk eller i bakplåtspapper, lägga paketet på en tallrik 1.

med en skärbräda på. För att pressa ihop tofun behövs det något tungt ovanpå, som ett par konservburkar. Häll bort vätskan allt eftersom. Titta till tofun då och då så att inte konservburkarna välter när tofun sjunker ihop. 2. Riv ingefära så att det blir två teskedar och lägg i en bunke. 3. Riv skalet från apelsinen och lägg i bunken. Dela apelsinen och pressa ur saften ur den ena halvan och häll i bunken tillsammans med BBQ-såsen.

4. Skär tofun i skivor, knappt 1 cm tjocka och vänd ner i bunken och förvara den gärna i kylskåp under natten eller låt marinera i minst en timme. 5. Stek tofun i lite olja i stekpanna. Pensla med resterande marinad under stekningen tills tofun får färg på båda sidorna. Sänk värmen efter att den fått fin stekyta. 6. Tofun kan också stekas på bakplåtspapper 30 min i ugn, 180 grader, men bör då vändas ett par gånger.


Små julmuffins INGREDIENSER [40 mindre eller 10 större] A. 2 ½ dl vetemjöl (för glutenfritt: 3 dl bovetemjöl + 1 msk potatismjöl) 2 tsk bakpulver 1 tsk ingefära, mald 1 tsk kanel, mald ½ tsk kardemumma, mald B. 1 dl aquafaba (kikärtsspad) 1 dl ljust muscovadosocker C.

”Små, läckra och smarriga muffins som är bakade av julmust. Blir det några minimuffins över går det bra att frysa in dem, men utan garneringen.”

75 g smör 1 ½ dl mörk sirap 1 ½ dl julmust 1 tsk bikarbonat

Mät upp och förbered alla ingredienser under A och B i två olika skålar. 2. C = Bryn smöret i en kastrull, häll i sirap och rör om tills sirapen smälter. Tillsätt julmust och ta bort kastrullen från värmen. Tillsätt bikarbonat, som kan skumma upp lite. Låt vätskan svalna. 3. B = Vispa aquafaba (kikärtsspad) med muscovadosocker tills det blir ett hårt skum. 4. A = Rör ner smör- och julmustblandningen i bunken med mjölet. 5. Blanda ner skummet lite i taget med en slickepott. 6. Ställ muffinsformar på en ugnsplåt och klicka i smeten. 7. Grädda små muffins i ca 9 minuter eller stora muffins i 12–15 minuter i ugn 150 grader. Efter halva tiden, höj till 180 grader. Känn med en sticka eller tandpetare så att muffinsen inte är kladdiga i mitten. 8. Ät dem som de är eller garnera med marängfluff och bär. 1.

TIPS! Det går mycket snabbare att vispa aquafaba om den är kylskåpskall.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  45


Hejdå överfiske!

Ät!

Den veganska tonfisken Toonish, som tidigare bara funnits på restauranger, har nu lanserats i butik. Toonish ska vara ”läskigt lik” animalisk tonfisk. Genom att producera växtbaserade alternativ hoppas företaget bakom Toonish att kunna motverka överfiske. Cirkapriset är 40 kronor.

Gör det lätt! Årstiderna innehar Djurens Rätts märkning I’M VEGAN och levererar 100 procent ekologiska matkassar hem till dörren. Ange koden VEGO2021 för att få 20 procent rabatt på Veganska Matkassen, Glutenfria Vegankassen, grönsakslådor samt juice- och smoothielådor.

Mellisklassikern Du har väl inte missat att Risifrutti nu även finns i vegansk version? Det efterlängtade mellanmålet passar perfekt att ta med på utflykten eller när du bara är sugen på något gott. Risifruttin finns i smakerna jordgubb samt hallon. Cirkapris 15 kronor.

20 % RABATT

Äntligen veganska! En annan efterlängtad favorit är filéerna från Quorn som hittills bara passat lakto-ovo-vegetarianer, men nu finns de även i vegansk version! Filéerna är ett alternativ till kyckling och kommer väl till pass under nästa grillsäsong. Cirkapris 30 kronor.

Fika på stan Espresso House har under hösten utökat sitt veganska utbud. Nu serveras bland annat äppelcroissant, avokadobagel och chiapudding med smak av kokos och vanilj på kedjans samtliga caféer runt om i landet. Med andra ord är du aldrig långt ifrån en vegansk gofika!

46  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

av Matilda Andersson


Alla har rätt till goda dippar, shakes och riktigt bra smash burgers. Därför har vi sedan 2019 satsat stort på vårt veganska utbud och erbjuder en hel meny med växtbaserad streetfood. Tillsammans med våra ambassadörer Vegansk Matlåda och Jävligt Gott fortsätter vi pusha marknaden framåt och får fler att äta veganskt. Alla ska kunna unna sig något riktigt gott hos oss!

PS. Alla våra dippar och dressingar är veganska


Quiz -

6. Vad menas med begreppet ”turbokycklingar”? A. Kycklingar som springer supersnabbt B. Kycklingar som växer onaturligt snabbt C. Kycklingar som föds upp på löpande band

av Matilda Andersson illustration Jens Magnusson Testa dina kunskaper om Sveriges vanligaste fågel genom denna frågesport! Djurens Rätt har under de senaste åren arbetat för att uppmärksamma turbokycklingarnas situation i den svenska kycklingindustrin, bland annat genom kampanjen 99 miljoner. Kampanjen har synts på festivaler, i kollektivtrafiken, som tv-reklam och inte minst på nätet. Flera miljoner människor har kommit i kontakt med kampanjens budskap, men hur mycket vet allmänheten egentligen om kycklingarna? Utmana gärna vänner och familj i frågesporten – kanske får någon sig en ögonöppnare. 48  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

1. Vilken fågelart är kycklingarna närmast släkt med? A. Tjäder B. Gråsparv C. Skata 2. Hur rengör kycklingarna sina fjädrar? A. Genom att bada i vattenpölar B. Genom att bada i sand C. Genom att springa i buskar 3. Vid vilket tillfälle är kycklingar som mest otrygga? A. När de saknar mat att äta B. När de saknar upphöjda viloplatser C. När de saknar sin pappa

4. När började kycklinguppfödningen likna en industri? A. På 1890-talet B. På 1950-talet C. På 2010-talet 5. Varför blev kycklinguppfödningen industrialiserad? A. För att människor gillar att plåga djur B. För att kycklingarna gillade att vara många tillsammans C. För att göra kycklingköttet billigt

7. Hur länge får turbokycklingarna leva innan de slaktas? A. 35 dagar B. 75 dagar C. 125 dagar 8. Vad syftar siffran ”99 miljoner” i Djurens Rätts kycklingkampanj på? A. Antalet kycklingar som årligen slaktas i Sverige B. Antalet anledningar att inte äta kyckling C. Pengarna som kampanjen vill samla in


0–4 rätt: Du har troligtvis inte fått särskilt mycket

information om kycklingindustrin sedan tidigare, vilket innebär att du nu har en jättebra möjlighet att lära dig mer! Du hittar viktig läsning om kycklingarna i Sverige på 99miljoner.se och på djurensratt.se. Mer tips och inspiration för att ersätta kyckling finns på valjvego.se. Lycka till!

5-8 rätt: Du är inte obekant med kycklingfrågan. Du har kanske sett kampanjen 99 miljoner i något sammanhang och förstår grundproblematiken inom kycklinguppfödningen. Om du inte redan har vågat – testa vego istället för kyckling, det är ett bra nästa steg att ta för att hjälpa dem som är flest och har det allra sämst.

9. Genomsnittssvensken äter fler än 16 landlevande djur per år, hur många av dem är kycklingar? A. 4 B. 9 C. 14 10. Vilket av följande stämmer om att äta kycklingkött? A. Det är det mest klimatsmarta alternativet B. Det bidrar till öppna landskap C. Det smakar inte särskilt mycket

11. Vilket är det bästa sättet att hjälpa kycklingarna? A. Att välja svenskt B. Att välja ekologiskt C. Att välja vego 12. Vilket veganskt alternativ till kyckling röstade Välj Vegos följare fram som allra bäst? A. Filébitar från Hälsans kök B. Hemmagjord gurkfilé C. Vegonuggets från Anamma

9-12 rätt: Du har riktigt bra koll på kycklingar! Du vet vilka de är, hur de har det och vad du behöver göra för att hjälpa dem. Det verkar troligt att du redan väljer vego istället för kyckling på tallriken, och du gör en ständig insats för djuren genom att vara medlem i Djurens Rätt!

Vänd på sidan för att se facit! Djurens Rätt

Nummer 4 2021  49

Facit: 1=A, 2=B, 3=B, 4=B, 5=C, 6=B, 7=A, 8=A, 9=C, 10=C, 11=C, 12=A


Doft under granen Lush har lanserat sin julkollektion av bland annat badbomber och tvålar i alla möjliga färger och former som hör julen till. 72 av de 98 julprodukterna är helt veganska. Passar fint att ge bort i julklapp eller att skämma bort sig med i vinterkylan.

Gör!

Maska mera

Skäm bort huden i vinterkylan med ansiktsmasker från ABC Skin. En prenumeration kostar från 249 kr per månad, produkterna skickas direkt hem till brevlådan. ABC Skin innehar Djurens Rätts märkning I’M VEGAN.

Bär på bra budskap Den populära kel-kartan finns nu även som t-shirt och ger ett djurvänligt perspektiv på grisens olika delar. Om du är beredd att ta diskussionen är ett tips att bära den vid årets julbord. Som medlem får du 15 procents rabatt i Djurens Rätts webbshop!

Bli fin i håret

Håll dig varm och torr om fötterna med kängor eller stövlar från Green Laces. Märkets skor och accessoarer är veganska samt etiskt- och hållbart producerade. Som medlem i Djurens Rätt får du alltid fem procents rabatt hos Green Laces.

Therése Lindgrens skönhetsmärke Indy Beauty har lanserat tre nya hårprodukter – torrschampo, värmeskydd och hårserum (kostar 129 kronor, 149 kronor respektive 179 kronor). Indy Beauty innehar Djurens Rätts märkning I’M VEGAN.

FOTO: PRESSBILDER

Byt läder

50  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

av Matilda Andersson


Företaget 20 % RABATT Med koden DJRNS-R1 får du 20 procents rabatt på en valfri vegansk bowl i appen Hawaii Poké. Giltig en gång per kund och gäller till och med 31 januari 2022.

I S F K e ( i r s a h ) g ! i l o R Aloha Aaron! Vilka är ni?

– Hawaii Poké lanserades 2016 som den första pokékedjan i Sverige. Poké-trenden har bevisat att en sallad kan vara så mycket mer än gröna blad. Att blanda goda asiatiska smaker med grönsaker och ris är ett kul och spännande sätt att äta på. Vi expanderar fort och i dag har vi cirka 25 restauranger i Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg och Jönköping. Vi ser fram emot att ta vår mat till andra städer nästa år. Vad tänkte du när du smakade Toonish första gången, en slags växtbaserad ”tonfisk”?

– Det första som slog mig var den goda smaken såklart! Vi vill ha många alternativ för både fiskälskare och vegeta-

Aaron Colman är Hawaii Pokés vd och medgrundare.

rianer. Toonish passar alla! Det är ett roligt alternativ till fisk, rikt på näringsämnen och produceras hållbart.

att få veganska med någon av de goda proteinerna och alla våra såser är också veganska!

hållbart och djuren ska ha fötts upp så etiskt som möjligt.

– Absolut vår nya bowl Heura! Det är en varm bowl som passar perfekt nu när det blivit lite kallare. Den innehåller ett supergott veganskt kycklingsubstitut från Heura som inte många känner till i Sverige – än! Hos oss kan man välja på kycklingsubstitutet Heura, tonfisksubstitutet Toonish samt tofu. Alla våra bowls går

– Likt Djurens Rätt anser vi att alla varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande. Vi vill hjälpa till att få till stånd attityd- och lagförändringar som höjer djurens status. Vi står också för att djur ska få bete sig naturligt. Som en stor restaurangaktör i Sverige vill vi göra vår del genom att allt kött vi serverar ska vara

– Vi strävar efter hållbara val i allt vi gör, från råvaror till servering. För oss är det självklart att måna om djurvälfärd och djurhälsa, och för en mer hållbar kycklinguppfödning. Vi vill säkerställa att all kyckling vi serverar haft en bra levnadsstandard och därför har vi med ECC:s välfärdskriterier i våra inköp. av Nora Ullman

Vilken vegansk bowl tycker du alla borde testa?

Vad tycker ni om att samarbeta med Djurens Rätt?

Ni jobbar ju med European Chicken Commitment (ECC), varför valde ni detta?

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  51


Shoppa djurvänligt! Välkommen till vår shop där varje köp stödjer arbetet för djuren. Här hittar du unika accessoarer, muggar, kläder, klistermärken, pins, och mycket mer! Dessutom har vi ett brett utbud av veganska kokböcker. Som medlem har du alltid 15 % rabatt.

www.shop.djurensratt.se

Tygkasse “Djurkompisar” medlemspris 85 kr. (Ordinarie pris 100 kr)

Djurens Rätts kokbok “Helt enkelt veganskt” medlemspris 157 kr. (Ordinarie pris 185 kr)

Mugg “Go vegan be awesome” medlemspris 127 kr. (Ordinarie pris 149 kr)


Slutmix NYTT ÅR!

Nytt år, nya tag. Här är fem nyårslöften för att göra skillnad för djuren, välj den svårighetsgrad som passar dig bäst!

1

Skriv under ett upprop Namninsamlingar gör skillnad – tack vare dem är exempel-

FOTO: SHUTTERSTOCK

vis burarna i livsmedelsindustrin på väg att skrotas. På Djurens Rätts hemsida finns flera pågående namninsamlingar för djuren. Kändes utmaningen för enkel? Kolla in djurensratt.se/ blixtaktivist för att fortsätta göra stor skillnad för djuren med liten ansträngning.

5 Anta veganutmaningen Starta året med en vegomånad. På valjvego.se/ bli-vegan-på-28-dagar finns en komplett guide med tips, recept och inköpslistor för att få en vegovana på fyra veckor. Äter du redan vego? Då är ditt uppdrag att få någon du känner att anta den här djurvänliga utmaningen.

2 Var djurvänlig i sociala medier Visa att du står på djurens sida, vad sägs om att göra ett djurvänligt inlägg i veckan under en månad? Visa upp din vegomat, dela inlägg från Djurens Rätts kanaler eller starta en insamling i samband med din födelsedag eller annat firande. På insamling.djurensratt.se kan du komma igång med din insamling.

3 Värva en ny medlem Inga medlemmar, inget Djurens Rätt. Har du en vän, familjemedlem eller annan bekant som verkar bry sig om djuren, men ännu inte är medlem i Djurens Rätt? På djurenratt.se/varva och djurensratt.se/bli-medlem fullföljer du utmaningen att värva en ny månadsgivare.

4 Påverka dina politiker Det är dags för val den 11 september 2022, vilket betyder att politikerna har örat mot marken. Djurens Rätt har sammanställt en guide som hjälper dig påverka politiken både lokalt och nationellt, gå in på djurensratt.se/merdjurvanlig-kommun. Din utmaning inför det nya året är att kontakta en politiker eller skriva ett medborgarinitiativ.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  53


Engagera dig! -

En klass för sig

V

Svenska skolor blir allt mer djurvänliga

54  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

verkar Globala gymnasiet i Stockholm vara som vilken kommunal skola som helst. Vanliga elever, vanliga klassrum, vanliga korridorer med plåtskåp. Vid närmare anblick märker du att eleverna går i strumplästen inomhus. – Nästan allt vi gör handlar om hållbarhet. Regeln om att inte ha uteskor inomhus är för att minska behovet av kemikaID FÖRSTA ANBLICK

lier vid städning, säger Alesia Hansson som är elevkårsordförande.

Onsdagar är veckans höjdpunkt på skolmatsedeln, då blir det oftast pasta. Just i dag står det chili sin carne på griffeltavlan utanför skolmatsalen. Det är här skolan sticker ut som mest – skolbespisningen har inte serverat en köttbit på tolv år. Eleverna krävde en omröstning redan 2009 och över 60 procent av eleverna röstade för vego. Och så har det förblivit, skolans vego-

Alesia Hansson

FOTO : PRIVAT

av Josefin Strang illustration Jens Magnusson


Gör skillnad där du bor

miljoner skolmåltider i Sverige och Min skola lagar jättetrist vegoallt fler av dem blir mat, hur kan jag hjälpa dem att vegetariska, enligt bli bättre? Hur ska jag övertyga Djurens Rätts årliga min kommun om att sluta med undersökning Svefyrverkerier på nyår? Svar på riges djurvänligaste detta och mycket mer kan du nu kommun. enkelt hitta på djurensratt.se/ – Utvecklingen mer-djurvanlig-kommun. Du kan syns hela vägen undersöka och jämföra hur djurfrån förskola till vänlig din kommun är på djurensgymnasiet, och i år ratt.se/djurvanligkommun-2021/ fanns ännu oftare topplistan. Om du vill fortsätta politiska beslut bakgöra skillnad för djuren där du om, säger Cecilia bor, kontakta gärna din närmaste Mille som är biolog lokalorganisation. och sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Djurens Rätt. Köttfria dagar för samtliga elever blir allt vanligare, framför allt i grundskolan. Uppemot 90 procent av landets grundskolor och gymnasium ställer dessutom fram vegetariska rätter dagligen. Dessutom är framstegen hållfasta, Cecilia Mille har inte sett några kommuner återintroducera mer kött på matsedlarna. Trots detta är Djurens Rätt långt ifrån nöjda och fortsätter föra dialog med kommuner för fler djurvänliga beslut. – Från Djurens Rätts perspektiv är frågan självklar: mer vego är bättre för djuren. Vi lyckas bättre när vi försöker sätta oss in i kommunernas perspektiv, är intresserade och lyssnar. Ofta har kommunen konkreta miljömål och då kan vi hjälpa till att uppfylla dem genom vägledning mot vego, säger Cecilia Mille. slump att två grannkommuner kan ta vitt skilda beslut för djuren, eller finns det en förklaring? Djurens Rätts kommunundersökning har satt fingret på vad som driver utvecklingen allra mest. Kostchefer runt om i Sveriges kommuner fick utse faktorn som väger tyngst när det gäller mer vego i skolorna. Det visade sig att djurvänliga attityder gör störst skillnad. – Allra viktigast visade sig vara en positiv inställning till växtbaserad mat hos eleverna och vårdnadshavare, säger Cecilia Mille. ÄR DET REN

norm är en ickefråga bland eleverna. – På min grundskola klagade folk jämt på maten, här tycker jag att maten är jättegod och många håller med. Även skolledningen och matpersonalen verkar stolta över maten, när skolan marknadsförs lyfts den vegetariska skolmaten fram, säger Alesia Hansson. Globala gymnasiet är i gott sällskap. Varje dag serveras två

”När skolan marknadsförs lyfts den vegetariska skolmaten fram” Viktigt var också tydliga direktiv från kommunens politiker, och mer kunskap i köken om växtbaserad mat. Här kan djurvänner hjälpa kommunen över tröskeln och Cecilia Mille tipsar om att ha en nyfiken och hjälpsam inställning. – Börja med att ställa frågor, för det är bra att veta var skon klämmer, och fundera hur du kan hjälpa kommunen. Visar det sig att kökspersonalen inte är vana att laga vego? Föreslå kompetensutvecklande böcker och digitala utbildningar. Kanske visar det sig att personalen eller politikerna tror att vego är näringsfattigt, då finns bra resurser hos Livsmedelsverket. – Enligt Livsmedelsverket äter barn och unga fortfarande för lite grönsaker. Det gynnar hälsan att tidigt äta olika typer av vegetabilier. Det går också att höja kvaliteten på skolmaten inom budgetramarna om man satsar större andel växtbaserat, lagat från grunden. Om du möts av motstånd från styrande politiker, gå ihop med personer som håller med dig och visa att det finns efterfrågan och evidens, säger Cecilia Mille. GRÄSRÖTTER GÖR SKILLNAD.

På Globala gymnasiet fungerade bevisligen elevdemokratin och ungdomarna fortsätter att göra skillnad. Projektarbeten om hållbarhet, fikaförsäljning för välgörenhet och deltagande i skolstrejken för klimatet är bara några axplock. – Gör mycket research, ta fram bra argument, gör gärna en presentation och prata med skolledningen! Om rektorerna inte lyssnar, se om ni kan få kommunen att lyssna. Ta Globala som exempel på att det faktiskt funkar att servera helt vegetarisk mat i skolan, avslutar Alesia Hansson. ●

4

DJURVÄNLIGA INITIATIV

UMEÅ

Vegonorm på förskola Sedan 2019 serverar förskolan Gitarren vegetariskt till barnen, kött klassas som specialkost. I fjol åt 46 av förskolans 54 barn vego. FALUN

Elever fixade bättre vego Yuvia, Mira och Tin är medlemmar i Rädda Djuren-klubben, under 2018 gick de på mellanstadiet. Vegomaten behövde förbättras, men att prata med lärare och klassråd hjälpte inte. Nyckeln var att skriva brev till skolans rektor och matpersonal. ‒ Vi blev jätteglada över att de ändrat maten och att de lyssnade på oss. Det var skönt att vi kunde göra någonting för att det skulle ändras, sa Tin till medlemstidningen Klubbnytt. TINGSRYD

Vegoförslag från lärare I maj la en förskolelärare ett medborgarförslag om två till tre vegetariska dagar per vecka i skolorna. Kommunens måltidsverksamhet höll med om att mer borde göras i frågan, men då behövs politikernas stöd. STOCKHOLM

Storsatsar vegetariskt Endast en gång i månaden serveras rött kött till förskolan Sagans 89 barn. Kyckling har valts bort helt och ”barnen äter ändå hellre quorn” enligt skolans kock. Djurens Rätt

Nummer 4 2021  55


Engagera dig! 2

10

VIKTIGASTE HÄNDELSERNA 2021 av Linn Åkesson

Här är årets framgångar 1 Burarna ska skrotas

Det var en historisk dag när EU-kommissionen meddelade under en presskonferens i slutet av juni att de stödjer medborgarinitiativet End the Cage Age. Stödet innebär att de kommer lägga fram ett lagförslag om ett förbud mot burar inom lantbruket i EU under 2023, vilket kommer påverka 300 miljoner djur årligen. Medborgarinitiativet är ett samarbete mellan Djurens Rätt och 170 56  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

andra organisationer och är det tredje mest framgångsrika någonsin. Totalt skrev 1,4 miljoner EU-medborgare under initiativet, varav Djurens Rätt samlade in närmare 50 000 underskrifter i Sverige.
Djurens Rätt har under lång tid drivit frågan om att burhållning av djur ska förbjudas, både i Sverige och i EU. Detta är det största beslutet som skett för djuren på den här sidan millennieskiftet och därför har det en given förstaplats på årets topplista. Djurens Rätt vill tacka alla som engagerat sig i kampanjen.

Utfasning av djurförsök ska börja

I september röstades en omvälvande resolution igenom i EU-parlamentet, som innebär att EU-kommissionen bör ta fram en strategi för hur utfasningen av djurförsök ska ske i EU. Strategin ska innehålla bindande milstolpar och tidsramar för övergången till forskning som inte är beroende av djur. Djurens Rätt har länge arbetat för att djurförsöken ska fasas ut, vilket också var organisationens första huvudfråga vid grundandet för 139 år sedan.

4 Paus av minkfarmning

I början av året gav regeringen ett besked om att minkindustrin i Sverige stoppas under 2021, som en konsekvens av pandemin. Djurens Rätt har länge kritiserat uppfödningen av minkar för att inte leva upp till djurskyddslagens krav om naturligt beteende och arbetat för ett förbud mot pälsdjursuppfödning i Sverige. I november kom tyvärr besked om att nya minkar får födas upp 2022. Än är dock inte sista ordet sagt.

3 Livsmedelskedjorna är buräggsfria

Djurens Rätt har i decennier arbetat för att hönor ska slippa sitta i burar och att burägg ska bli historia. Detta bland annat genom att få företag och livsmedelskedjor att sluta sälja ägg från hönor som lever sina liv i bur. När Djurens Rätt år 2008 inledde samtal med de svenska livsmedelskedjorna hölls nära hälften (mer än två miljoner) av alla hönor i äggindustrin i burar. I dag är den siffran omkring 500 000.
Djurens Rätt har genom sitt påverkansarbete fått livsmedelskedjor som Hemköp, Lidl, Willys, Coop, City Gross och Matrebellerna att sluta sälja burägg. Dialogen med Ica har varit långdragen, men efter 13 år valde slutligen Ica att ta avstånd från burarna.

5 Skärpta straff vid brott mot djur

Ytterligare ett område som Djurens Rätt engagerat sig inom under lång tid är att hårdare straff ska utdelas vid brott mot djur. I oktober lämnade regeringen över en proposition till riksdagen, som ska rösta om förslaget under våren. I propositionen föreslås att det införs en skärpning av den nuvarande lagstiftningen gällande djurplågeri. Förslaget innebär att ett nytt brott, grovt djurplågeri, förs in i brottsbalken.


Engagera dig! terlängtade nyheter är vegansk Risifrutti, vegopiroger från Anamma och vegansk tonfisk från Toonish. Det är inte svårt att välja vego i dag och du hittar alltid de senaste vegonyheterna på väljvego.se.

6 Storföretagets jättesatsning på vego

Under året kom nyheten att färdigmatsjätten Dafgårds satsar 300 miljoner kronor på att ta fram nya veganska produkter. Korv, salami, köttfärs, kyckling och bratwurst – allt växtbaserat – ska produceras och säljas världen över. Sedan tidigare har Dafgårds antagit välfärdskriterierna European Chicken Commitment (ECC) och samarbetade med Djurens Rätt under vegokampanjen Veganuari 2021.

7 Subway slutar servera turbokycklingar

I december 2019 lanserade Djurens Rätt en EU-gemensam informationskampanj som uppmanade världens största restaurangkedja att ta mer ansvar för kycklingarna. Efter 20 månader meddelade Subway att de ska följa ECC-kri-

9 terierna. Subway har 5 000 restauranger världen över och fler än 5,5 miljoner kycklingar kommer påverkas av beslutet.

8 Vegoutbudet bättre än någonsin

De senaste åren har det skett en rejäl utökning av veganska produktnyheter, allt eftersom efterfrågan på vego ökar. Under året har djurvänner kunnat jubla över att nyheter som att OLW:s ostbågar nu finns som veganska, att det finns en vegansk variant av kladdkakan från Frödinge samt vegansk kexchoklad. Andra ef-

Kommuner agerade mot kycklingplågeri

Det var många som fick upp ögonen för de missförhållanden som sker regelbundet i djurfabrikerna genom Aftonbladets granskning av Kronfågels slakteri. Djurens Rätt har under flera år arbetat konsekvent med att lyfta kycklingarnas situation i djurfabrikerna. Det var en framgång att över 90 kommuner i Sverige avbröt inköpen från Kronfågel, bland annat efter kontakt med Djurens Rätt.

10 Köttkonsumtionen minskar

Allt fler väljer vego och köttkonsumtionen har sedan 2017 gått stadigt neråt. Under första halvåret av 2021 minskade återigen svenskarnas intag av vissa typer av kött. Jämfört med första halvåret av 2020 skonades omkring 130 000 däggdjur. Djurens Rätts budskap om att skippa kycklingen och välja vego har nått ut till miljoner under året. Målet är att minst en halvering av köttkonsumtionen ska ske till 2030, för att uppnå detta behöver svenskarna sluta äta djuren som är flest och har det sämst – kycklingarna och fiskarna. Du som vill hjälpa till kan välja bort djuren från tallriken, besöka väljvego. se och även tipsa andra om sajten. ●

Kom in i värmen

FOTO : SHUTTERSTOCK. ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

Vill du höra fler goda nyheter? Prenumerera på Djurens Rätts podd På djurens sida, där finns populära avsnitt med fler framgångar för djuren. På Djurens Rätts kanal på Youtube kan du se klipp ur podden, kampanjfilmer, webbinarier och mycket mer.

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  57


Fråga oss -

Det är lantbrukarna som har makt över djurskyddet, inte politikerna. Eller?

Djurens Rätt svarar på tusentals frågor varje år, här är svar i urval. Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se!

Hur vet jag om ett företag gör djurförsök? Det står ju inte på innehållsförteckningen direkt.

Tack för din fråga! Djurförsöken pågår tyvärr i stor utsträckning bakom stängda dörrar och det är svårt för konsumenter att få bra information om vilka produkter som har testats på djur. Ibland kan du hitta viss information om vilka tester som använts för att säkerhetstesta ingredienserna i produktens säkerhetsdatablad. För att kunna avgöra om det rör sig om djurförsök måste du i så fall ha koll på vad alla olika testmetoder heter. Dessutom kan det vara så att det inte är företaget som tillverkat produkten som ursprungligen testade ingrediensen. Ett exempel på det är att många handdiskmedel innehåller alkohol, som säkerhetstestats med det så kal�lade LD50-testet. Grupper av försöksdjur utsätts då för olika SVAR:

doser av ingrediensen för att avgöra vilken dos som är dödlig för 50 procent av gruppen. Det är en fruktansvärt plågsam testmetod, men det innebär inte att tillverkaren av diskmedlet själva utfört försöken eller ens varit de som beställt testerna. Ingrediensen kan ha varit testad i ett helt annat sammanhang och ofta för länge sedan. Att en ny produkt innehåller exempelvis alkohol behöver alltså inte innebära att några djurförsök har genomförts för att få ut just den produkten på marknaden. Som konsument är det därför ofta viktigare att fråga sig vilka företag som är djurvänliga. Ta reda på vilka som faktiskt lägger ner tid och pengar på att inte orsaka nytt djurlidande när de tar fram nya produkter. På grund av att det är så svårt att själv avgöra vilka företag och produkter som verkligen är djurvänliga, så är det en bra idé att leta efter märkningar från exempelvis Leaping Bunny, Vegan Society och Djurens Rätts egna märkning I’M VEGAN. Det är dock viktigt att kolla

Märkningar är en genväg till produkter som inte djurtestats.

58  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

upp vad märkningarna betyder. Ibland kan företag själva märka sina produkter som veganska eller icke djurtestade, men det betyder inte alltid att djurförsök har undvikits i alla led. För att ett företag ska få använda Djurens Rätts märkning på sina produkter måste de lämna in underlag som visar att produkterna lever upp till märkningens krav. Kosmetikaföretag måste även lämna in intyg från sina leverantörer som ska garantera att ingredienserna inte testats på djur i något led. De ska också genomgå en revision från en tredje part som kontrollerar att företaget lever upp till kraven för märkningen. Alla företag som har vår märkning har dessutom gått med på att företagsbesök och stickprover får göras. /Peter Hultgren, sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt

Är politiker verkligen ansvariga? Hur kan politiker förbättra djurens rättigheter egentligen? Är det inte upp till djuruppfödare och företag att ta mer ansvar?

Detta är en bra fråga! Det finns mycket som politiker kan göra för att förbättra för djuren i Sverige och i EU. Riksdagen och regeringen kan stifta lagar och besluta om förordningar som rör djurskydd, till exempel om det ska vara tillåtet med burar för hönor eller inte. Inom kommunpolitiken kan kommunpolitikerna bland annat besluta om vilka krav som ska ställas på de animaliska livsmedel som upphandlas till den kommunala verksamheten. Exempelvis vilken mat SVAR:

ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK

Testar företaget på djur, eller?


Svårt att prata om familjedjur som far illa.

som serveras i skolan och om mer vego ska serveras. De kan också besluta om förbud mot fyrverkerier och smällare som skrämmer djur. Partierna har olika ambitioner i de här frågorna, därför är det viktigt att läsa på inför allmänna val och rösta på de partier som vill ta ett större ansvar för djuren. Djurbönder har såklart också ett ansvar. Inte minst för att följa de regler och lagar som finns när det gäller djurskydd. Djurbönder kan också ta initiativ till att höja djurvälfärden inom den egna verksamheten. Hur marknaden ser ut och vilka företag det går bra för styrs dock till stor del av efterfrågan från konsumenter, och vad konsumenterna är villiga att betala för högre djurvälfärd. När fler väljer mer vego växer marknaden för växtbaserad mat och djurfabrikerna krymper. Därför är det viktigt att som konsument göra medvetna val i butikerna. Djurens Rätt arbetar för att politiker, företag och konsumenter ska bli mer medvetna om djurens situation och ta ett större ansvar för djuren. 

 /Anna-Clara Acevedo, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt

Kyckling känns svårt att ersätta Jag slutade äta rött kött för något år sedan men vill gå över till ännu mer växtbaserat, speciellt efter att jag läst om alla hemskheter som sker i kycklingfabrikerna. Jag tycker dock att det är så svårt att byta ut det vita köttet som är så lättillgängligt och en bra proteinkälla. Finns det några bra växtbaserade alternativ?

Tack för din fråga! Bra beslut av dig att du har slutat äta rött kött, och att du även vill ersätta det vita köttet. Precis som du skriver utsätts kycklingarna i djurfabrikerna för ett fruktansvärt lidande, och du kan hjälpa många individer

FOTO: SHUTTERSTOCK

SVAR:

genom att istället välja vego! Det finns massor av veganska alternativ, som också har ett bra proteininnehåll och som lämpar sig för att användas i samma typ av rätter som kyckling. En favorit bland många är filébitarna från Hälsans kök, men även varumärken som exempelvis Quorn, Anamma, Oumph och Fry’s har många bra, växtbaserade alternativ till kyckling. Du hittar de flesta produkterna i den vegetariska sektionen av frysdiskarna i din matbutik. 

Det går i princip att göra vilken traditionell kycklingrätt som helst helt vegansk, och det är inte alls krångligt! Två av mina favoritrecept från Välj Vego är vegansk bakad potatis med currymangoröra och mangosalsa, samt vegansk ceasarsallad med rökt tofu. Bakom recepten står Fredrik Kämpenberg, som utsågs till Sveriges bästa vegankock 2019. Supergott! Fler tips på veganska alternativ till kyckling, samt våra bästa kycklingfria recept, hittar du på Djurens Rätts inspirationssajt väljvego.se. 
Lycka till, och stort tack för att du är med och gör skillnad! 

 /Matilda Andersson, ansvarig för Välj Vego

Hjälpa i vinter, men hur? Jag vill tacka er för allt ni gör för alla stackars djur som far illa. Hur kan jag göra skillnad för djuren nu i vinter?

Tusen tack för de fina orden och för att du bryr dig! Som djurvän finns det många enkla saker du kan göra i vinter för att göra skillnad för djuren. Du kan till exempel se till att fåglarna i din närhet har mat genom att sätta upp en fågelmatare. Du kan välja bort julskinkan och andra djurprodukter från julbordet nu i december. Dessa handlingar, även om de är rätt så olika, gör konkret skillnad för djuren. 
Sedan, för att åstadkomma de där riktigt stora förändringarna som krävs för djuren, då behöver vi gå ihop tillsammans. Det är tack vare alla medlemmar och månadsgivare som Djurens Rätt kan sätta större press på makthavare, så att djurskyddslagstiftningen blir hårdare och att företag höjer sin ambitionsnivå när det kommer till djurvälfärd. Så enbart genom att stötta Djurens Rätt är du med och bidrar till förändring. Det enda som är bättre än en medlem i Djurens Rätt, det är TVÅ medlemmar. Så värva gärna en vän som medlem du också!

F+S -

SVAR:

/Linn Åkesson, kommunikationschef hos Djurens Rätt

Tycker synd om kaninen Hej! Jag har en kompis som har en kanin som bor trångt, och kaninen verkar deprimerad varje gång jag är där. Finns det något jag kan göra?

Tack för att du är så uppmärksam på kaninens mående SVAR:

Vinterfåglarna vill ha näringstät föda.

och vill hjälpa till. Eftersom det är din vän är det viktigt att du inspirerar till förändring, snarare än att kräva att något görs annorlunda. Du kan till exempel ge en bra bok om kaninskötsel i present eller julklapp, så som Allt för dina kaniner eller Rabbit Behaviour, Health and Care. Du kan också tipsa om någon kanal på Youtube som har frigående och glada kaniner, för att visa hur det ser ut. Erbjud din hjälp och var vänlig för att få kompisen att lyssna. I vissa fall kan det vara relevant att prata om omplacering till ett bättre hem, om kompisen inte är intresserad av kaninen. Är det riktigt allvarliga problem, och du har svårt att få kompisen att lyssna, så bör du visa information om hur djurskyddslagstiftningen ser ut. Det kan du se på Jordbruksverkets hemsida för varje djurslag. Alla som har djur måste följa lagstiftningen, vilket exempelvis är krav på utrymme, fri tillgång till grovfoder till kaniner och att kaniner ska ha sällskap av en kompis av samma art, om möjligt. Du kan även ta hjälp av länsstyrelsen, som kan skicka information om vad som gäller och eventuellt besöka din kompis för en djurskyddskontroll. Ibland behöver människor få reda på att det finns en djurskyddslagstiftning som måste följas, och det kan vara lättare att ta till sig när en myndighet säger det än om du säger det.

 Stort tack för ditt engagemang och lycka till! Fortsätt att alltid vara på djurens sida. /Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt

Djurens Rätt

Nummer 4 2021  59


Minnesord -

Vi minns

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

Mer än bara ett kosttillskottsföretag. Vi riktar oss till alla som värdesätter: • Högsta möjliga renhet • Kvalitet före kvantitet • Hög biotillgänglighet

AMOS 13/11 2006 – 14/7 2021

Amos, min allra sötaste vän! Nästan 14 år fick jag leva ihop med dig. Nu är det så tomt hemma ... Fåglarna på balkongen, som du så gärna jagade, finns kvar – men inte du ... Saknaden är olidlig ... Farväl min älskade Amos.

SID 18/4 2014 – 26/9 2021 Så liten men så betydelsefull. Vi saknar dig massor! Dina konster, dina små puffar med nosen och din envishet. Vi hoppas att du har det bra i kaninhimlen. Vi saknar dig! – Emilia, Richard & Pocahontas

• Egen certifierad svensk tillverkning • Inga onödiga tillsatser • Noga utvalda ingredienser

TINDRA 29/11 2006 – 26/9 2021 En liten glad och tillgiven vän finns nu i hundhimlen. Tack för tiden med dig och din villkorslösa kärlek. Vi minns dig med glädje men saknaden är stor. 60  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

• 100% vegetariskt sortiment • 90% registrerat hos Vegan Society • Tillskott som passar alla

Kosttillskott ersätter inte en varierad kost och en hälsosam livsstil.


Hejdå djurförsök! Äntligen seger! Den 15 september fattades ett historiskt beslut i EU. Nu vill EU-parlamentet att en strategi för att fasa ut djurförsöken tas fram. ”Men är det inte redan bestämt att EU ska fasa ut djurförsöken?” Jo, det stämmer. Men det har tidigare bara beslutats att djurförsöken ska bort, men inte hur eller när. Den nya strategin ska innehålla milstolpar och tidsramar för övergången till djurfri forskning. Djurens Rätt har länge arbetat för att djurförsöken ska fasas ut och är glada att det envisa arbetet nu ser ut att ge resultat.

Stort tack till dig som är medlem i Djurens Rätt! Du gör skillnad.


Omröstning i EU om lidandet i djurtransporterna och flera djurvänliga förslag i riksdagspolitiken. NUMMER 2/2021

EU röstar om transporterna

Under 2020 beslutade EU att granska djurtransporterna inom unionen. Bakgrunden är att EU-kommissionen under år 2020 publicerade strategiplanen Farm to Fork, som är en del av paketet European Green Deal. Farm Nummer 2/2021 to Fork innehåller skrivningar om att kommissionen ska uppdatera djurskyddslagstiftningen på EU-nivå, inklusive djurtransportreglerna. För Djurens Rätt, som länge arbetat för stärkt djurskydds-

lagstiftning både i Sverige och på EU-nivå, var det här ett viktigt framsteg i arbetet. Som en del i EU:s arbete för en uppdaterad djurskyddslagstiftning tillsattes en djurtransportkommitté, ANIT, som består av EU-parlamentariker. ANIT röstade den 2 december om vilka rekommendationer kommittén ska lägga fram. I januari 2022 röstar EU-parlamentet om kommitténs rekommendationer.

– Vi befinner oss i ett unikt och skarpt läge nu med möjlighet att förbättra väldigt många djurs situation. Jag vill särskilt lyfta att den på så många sätt oacceptabla exporten av levande djur, många gånger till slakt, till länder utanför EU måste förbjudas. Andra viktiga delar är införande av kortare transporttider, bättre kontroller av djurtransporter och kännbara konsekvenser då reglerna inte efterlevs, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt. NUMMER 3/2020

Skärpta straff och märkning av katter

för. Regeringen har föreslagit att det ska bli obligatoriskt att ID-märka och registrera katter i Sverige, förslagsvis från den 1 januari 2023. – Djurens Rätt kommer fortsätta arbeta för att utfallet blir det enda rimliga, det vill säga att riksdagen går på regeringens linje. Obligatorisk märkning och registrering är helt avgörande för att höja katternas status och för att minska risken att katter försätts i hemlöshet, säger Camilla Bergvall. Uppskattningsvis finns det cirka 150 000 hemlösa katter i Sverige. NUMMER 3/2021

Vegoförslag från politiker

Framåt våren är det dags för riksdagen att rösta om nya Förra numrets långa repordjurskyddslagstiftningar. tage handlade om bristerna Ett nytt brott kan föras in i vid bedövning inför slakt av brottsbalken – grovt djurplåge- grisar, fjäderfän och fiskar. ri. Djurens Rätt har Under riksdagsledavarit inblandade i möternas allmänna arbetet med förslamotionstid sågs stort get och gläds åt en engagemang för djumöjlig lagskärpren. Två miljöpartisning, men vill se ter ville se slutdatum att regeringen tar för de plågsamma tag i systemfelen bedövningsmetoderi djurfabrikerna. na av grisar, fjäderNummer 3/2021 Camilla Bergvall är fän och fiskar. Flera riksordförande på sverigedemokrater Djurens Rätt: föreslog slutdatum – Kronfågel-skanför koldioxidbedövdalen är ett aktuellt exempel ning av grisar. Att forska om på systematiska överträdelser alternativ till koldioxidbedövav djurskyddslagstiftningen, ningen är något flera moderavilket får förödande konseter samt en socialdemokrat vill kvenser för miljontals djur årse. En annan fråga som lyftes ligen. Även dessa överträdelser är obligatorisk kameraövermåste ge kännbara konsekven- vakning på slakterier, vilket ser, lidandet i djurfabrikerna några moderater, sverigedemomåste få ett slut, säger Camilla krater och miljöpartister moBergvall. tionerade om. Värt att notera Riksdagen har ytterligare är att KD är det enda partiet ett djurvänligt förslag att ta vars ledamöter inte lämnade ställning till, ett förslag som in en enda motion om stärkt Djurens Rätt länge arbetat djurskydd. ●

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 11 mars Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

62  Djurens Rätt

Nummer 4 2021

ILLUSTRATION: EMMA HANQUIST

Det hände sen -


Ge en gåva i jul! Låt din julklapp till någon i din närhet bli en gåva som gör skillnad för djuren.

Vårt gåvogram är ett dubbelt kort i A5-storlek där du själv kan välja hur din hälsning ska se ut. Du kan välja att få kortet skickat hem till dig själv eller direkt till den du önskar ge gåvogrammet till. Det tar omkring fem arbetsdagar för kortet att nå sin mottagare. Alla gåvor betyder mycket för vårt arbete för djuren! Du måste beställa senast den 15 december för att kortet säkert ska hinna fram innan julafton. Du kan också välja att få gåvogrammet som PDF via mail, det går förstås bra att göra ända fram till julafton och efter.

Beställ gåvogram Beställ på djurensratt.se/jul eller ring till medlemsservice på 08-555 914 40


POSTTIDNING B

Returadress: Djurens Rätt, Box 171 32, 104 62 Stockholm


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.