Fotografer som flyttat utomlands
Hur får ni jobb? Hur ser statusen ut för fotografer? Vi frågar några utlandssvenskar. Text jenny morelli
MARIE CHRISTINE THORSLUND
SJÄLVPORTRÄTT
f frågar
ULRIKA WALMARK
CARL VON SCHEELE
BOR Aten, Grekland. HEMSIDA ulrikawalmark.com
BOR Paris, Frankrike. HEMSIDA scheelephoto.se
Var arbetar du och hur länge har du gjort det? – Jag har varit fotograf i över 20 år. Började som vikarie på Kvällsposten och Sydsvenskan. Sedan frilans i Malmö och Stockholm innan jag flyttade till Berlin och så småningom Aten där jag bor nu. Inom vilket område arbetar du? – Främst inom bildjournalistik med reportage och porträtt för tidningar och magasin. Jag har ofta ett eget bildprojekt vid sidan om som kan bli böcker och utställningar. Har du tidigare arbetat i Sverige? Kan du jämföra? – Jag måste fixa allt själv, som att ordna viktiga tillstånd från myndigheter och kontakta intervjupersoner. Det hela brukar falla på plats i sista minuten och då är det inte sällan en ketchupeffekt som man får eftersom man har helgarderat sig så. Det kan vara svårt att boka in möten lång tid i förväg. »Ring igen några dagar innan du kommer« blir oftast svaret. Men folk tar sig tid om de vill och vill gärna först träffa dig innan de bestämmer sig. Kan du säga något om statusen för fotografer där du bor nu? – Väldigt låg. Medierna fungerar främst som propagandakanaler för de olika politiska partierna. Journalister och fotografer arbetar inte sällan utan kontrakt för månadslöner på 500 euro. Detta för att lätt kunna bytas ut. Då blir det svårt att göra ett bra jobb. Trots detta finns det journalister och fotografer som gör ett fantastiskt arbete. Om du har hållit på ett tag: Ser du skillnader? Bättre? Sämre? – Den stora skillnaden är att det oftast är jag själv som kommer på jobbidéerna och kontaktar tidningar. Det är på sätt och vis roligare men kräver också mer energi och engagemang. Det är svårt att ta betalt för allt arbete som jag lägger ner. Vad krävs för att vara fotograf där du är verksam? – Det krävs att jag är påläst om vad som hela tiden sker och att jag har ett kontaktnät. Det går att arbeta här utan att kunna språket men det blir så mycket lättare ju mer grekiska jag lär mig. Hur gjorde du för att etablera dig? – Jag läste på om Greklands historia och studerar nygrekiska. Och låter människor dela med sig av sina erfarenheter och hur det är att leva här.
Var arbetar du och hur länge har du gjort det? – Jag flyttade till Paris för sju månader sedan. Min sambo, som är konstnär och svenskfransyska, blev headhuntad till Svenska skolan i Paris som bild- och fransklärare. Hon har ett nätverk av vänner i Paris, vilket underlättade flytten. Inom vilket fotografiskt område arbetar du/har du arbetat? – Med reportage. Jag har till exempel bevakat de gula västarnas demonstrationer åt GP och gjort reportage för fackförbundspressen. Uppdragen skiftar. Ena dagen fotografering av den berömda ekonomen Thomas Piketty, en annan dag reportage om en porträttmålare i Montmartre. Paris ligger bra till för resor. Jag har fått uppdrag i Holland och Belgien. Vid sidan om har jag ett eget projekt om ensamkommande afghanska flyktingar som fått nej till asyl i Sverige och dragit till Paris. Kan du säga något om statusen för fotografer där du bor nu? – Bara allmänt sett. Foto och övrig bildkonst har mycket högre status i Frankrike än i Sverige. Här finns ett fantastiskt intresse för foto. När jag besökte Paris Photo i höstas sprang franska presidentfrun bokstavligen på mig. Hon var intresserad av samma porträtt som jag tittade på. Vad krävs för att vara fotograf där du är verksam? – Eftersom jag enbart jobbar mot svenska uppdragsgivare är det som att jobba hemifrån, fast mycket mer spännande. Allt är nytt, från hur man beter sig i olika situationer till hur pressen behandlas. Men jag har hittills varit dålig på att marknadsföra mig, inte minst för att jag har ägnat mycket tid åt att lära mig franska, vilket är viktigt om man ska förstå samhället här. Hur gjorde du för att etablera dig? – Jag kan inte klaga på inkomsterna under mina sju första månader, tack vare att jag både arbetar som fotograf och skrivande journalist. Jag har kontakt med en fransk bildbyrå och med ett kollektiv i mediebranschen, som gärna vill ha en fotograf med. Jag har också haft ett samtal med en fransk kurator, som förmedlade kontakter till tre franska tidningar efter att ha sett mina bilder från mitt projekt med ensamkommande afghanska killar. fotografisk tidskrift
| 28
