Tanken var från början att bli skådis. Eller åt minstone städa på någon teater. I stället blev det kameran som tog Emma lisa Pauly till scenen. Text Linus Höök Foto Emmalisa Pauly
Fångar D nyanser bakom kulissen
et är repetition på Malmö stadsteater och det där lite högstämt teatrala varvas med en sorts uppsluppen bakom kulisserna-känsla. Föreställningen Guds olydiga revben repeteras ihop med Cirkus Cirkör och Dramaten. Repliker suffleras, kulisser och akrobater hissas upp och ner och någon enstaka svordom yttras. Emmalisa Pauly hänger på scenkanten eller över någon av stolsraderna i salongen. Ingen tycks bry sig om Emmalisa eller hennes kamera. – Jag syns och tar plats, skådespelarna är oftast så koncentrerade på sitt att de inte ser mig. De vet också att det blir bättre bilder om jag får gå nära ibland. Jag brukar ha träningsvärk eftersom jag klättrat över stolar och krupit omkring. Jag försöker att aldrig be någon ta om en scen, bilderna blir mer levande om skådespelarna för köra en föreställning i ett sjok. Det här är lite som sportfotografi. Svärdet svingas kanske bara en gång och då gäller det att fånga det. Hon kallar sig själv teaterfotograf, en rimlig titel som vuxit fram de senaste åren då hon huvudsakligen fotograferat teaterföreställningar. I dag är hon kontrakterad av stadsteatrarna både i Malmö och Helsingborg och fotograferar dessutom för flera fria teatergrupper. En yrkesroll som hon själv tillskriver lite tur och tajmning även om hon alltid haft en dragning till teatern. – När vi fick göra en visualiseringsövning på hemkunskapen i sjuan skrev jag att jag skulle bo i ett veganskt kollektiv i Malmö på Möllevångstorget, jobba som städare på Stadsteatern och ha ett fotolabb i garderoben. Jag hade fått låna min pappas kamera och fotade spännande grejer som man gör när man är ny – karamellfärg i vasken, mjöl i ansiktet och andra tekniska experiment. På gymnasiet läste jag estetisk teater men insåg ganska snabbt att jag inte brann för att stå på scen lika mycket som mina klasskompisar. Eftersom jag läste foto som tillval började jag plåta föreställningarna i stället. Sedan tog teaterfotograferandet en paus för att ge plats åt mer personligt orienterade bilder. – Jag läste en termin på Fridhems fotoskola och lärde mig att det fanns en hel del i mitt eget vardagsliv som var värt att berätta. Jag flyttade fotografisk tidskrift
| 30
