Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2 - 2023

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 140:e årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm

Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson

Redaktion

Charlotte Ander, Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo

Utgivning 2023

20 januari, 31 mars, 9 juni, 15 september och 24 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Pressgrannar AB, Linköping

ISSN

ISSN 0346-1890

Omslagsbild

Foto: Jonas Nimmersjö

Internationell ledare

Brian Peddle

Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England

Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, swish 9004805

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Du är jätteviktig

DET VAR EN GÅNG en mamma som satt och tittade i en Måbra-tidning med sin dotter. Mamman hittade ett test där första frågan var: Anser du att du är normalviktig? Mamman kände på sin mage, övervägde noggrant och kryssade sedan med viss glädje i rutan för normalviktig. Men dottern protesterade: ”Mamma, du är inte normalviktig, du är JÄTTEVIKTIG!”

NÅGON SA EN GÅNG ATT PÅSKENS ENKLASTE BETYDELSE ÄR ATT VI LEVER I EN VÄRLD DÄR GUD HAR SISTA ORDET.

Den här lilla berättelsen läste jag i en bok som jag blev så glad och uppmuntrad av. Jag kände att det var ord från himlen till mig just då (och fortfarande är). Vi är i Guds ögon inte normalviktiga utan jätteviktiga och det är därför som Gud älskar oss på riktigt och säger till oss: ”I mina ögon är du unik”.

Det här är ord som vi får leva på varje dag, i bra tider som i dåliga tider, Gud anser att vi är unika. Men det är ännu bättre än så, Gud älskar oss. Han älskar oss så mycket att han sände oss sin son som försoningsoffer för våra synder. Budskapet om korset handlar om förlåtelse, men det handlar också om upprättelse. Ja, korset påminner oss om vår svaghet, men det är också en plats för kraftsamling. Vi kommer i skam, men vi lämnar i seger.

Den avlidne evangelisten Billy Graham sa: ”Gud bevisade sin kärlek på korset. När Kristus korsfästes och dog var det Gud som sa till världen: ’Jag älskar dig.’”

I detta nummer av Stridsropet möter du via texter, vittnesbörd, bibelhälsning med mera påskens stora budskap om Guds gåva till mänskligheten, hans egen son. Någon sa en gång att påskens enklaste betydelse är att vi lever i en värld där Gud har sista ordet. Kristna har under århundraden vittnat om den enkla sanningen att Jesus inte är död. Tvärtom! Han lever i allra högsta grad och regerar triumferande på Gud, faderns högra sida.

Du håller också i din hand ett nytt format av Stridsropet. En lite enklare papperskvalitet men med ett lika levande budskap om vår Herre, Jesus Kristus. Detta nya format gör det möjligt att sänka våra tryck- och portokostnader, en besparing som gör att vi faktiskt kan trycka fler tidningar som du kan dela ut till bekanta. Låt Stridsropet få bli det verktyg som du kan använda dig av till att berätta för andra att i Guds ögon är de JÄTTEVIKTIGA!

Gud välsigne dig denna Påsk och för resten av år 2023.

Svanenmärkt trycksak, 3041 0174

Tack och lov är alltså korset inte slutet på historien. Kristi uppståndelse innebär att vi också kan uppleva ett rikligt och evigt liv.

Frälsningsarméns ledare i Sverige, Överste Bo Jeppsson

VÄLKOMMEN TILL

4. En oas i skånska myllan

Frälsningsarmén i Ystad bjuder in till aktiviteter och gemenskap för alla åldrar.

MIN VÄG TILL GUD

12. Tårar och tro

Peter Klockgärd fick en nytändning i tron på äldre dagar. Nu lever han för att höra Guds vilja och att tjäna andra med det han har fått.

DEBATT

15. Ett fattigdomsbevis för samhället

Maskorna i samhällets skyddsnät har blivit glesare samtidigt som den nya utsattheten blir tydligare – klarar vi i civilsamhället av att täcka upp?

PÅSK – GENERALENS HÄLSNING

16. Det är fullbordat

”I sanningen att Kristus dog en gång för alla finns också sanningen att han lever, och eftersom han lever kan vi också leva.”

FOKUS

20. Samarbete med Kriminalvården Frälsningsarmén Halvvägshuset i Stockholm hjälper kvinnor i slutet av sina fängelsestraff att på ett bra sätt komma ut i samhället igen.

PERSONLIGT

24. Törstig på Gud

Bana Berhane fick lämna en stor del av sin familj i Eritrea. Idag är hon biträdande kårledare i Västerås och ser Frälsningsarmén där som sin familj.

VÄRLDEN

28. ”Nu behöver jag inte somna hungrig”

På Frälsningsarméns center i Riga har fler än 19 000 familjer som flytt från Ukraina fått hjälp med mat, hygienartiklar och känslomässigt stöd.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att bidra till dessa via pg 9004805 eller swish 9004805. Ange ”Stridsropet”.

Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning.

Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning

Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

Stadskärnan i Ystad med dess månghundraåriga träbyggnader är som hämtad ur en medeltida saga.

En oas i skånska myllan

Frälsningsarmén kom till Ystad år 1888 och redan året efter togs första spadtaget till byggandet av den lokal där man fortfarande har gudstjänster. Där kan man vara en oas för dem som behöver och ge besökare ett andrum där de kan få reflektera tillsammans med andra.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

En gråmulen morgon, som det var den torsdag i slutet av januari då vi besökte Frälsningsarmén i Ystad, var det skönt att komma in i värmen till kaféet. Inne på Oasen, som kaféet kallas, mötte vi bland många andra kårledare Magnus Alhbin och hans fru Monica; medarbetare för kårens (församlingens) sociala arbete. Oasen har öppet mellan 10 och 14 på tisdagar och torsdagar. Under den tiden kan besökare på tisdagar delta i samtalsgruppen Vägens Gemenskap, där man ges tid att gå lite djupare in i livsfrågorna. Man kan också delta i ett sittgympapass, träna svenska eller få hjälp med läxor. På torsdagarna är det en samtalsgrupp som heter Andrum och då är det också loppis i foajén mellan kyrksalen och kafédelen. Båda dagarna hålls en andakt i kaféet och efter det serveras lunch. Det står att det är ”sopplunch” i programmet, men denna torsdag serverades köttfärslimpa.

Magnus berättar att Eva Andersson, som jobbar i köket, ansvarar för lunchen. Hon har ordnat ett samarbete med en cateringfirma som bland annat lagar mat till en skola i Ystad. Därifrån får Frälsningsarmén mycket god och varierande mat för luncherna på tisdagar och torsdagar.

— Utan henne hade vi inte kunnat ha den här typen av serveringsverksamhet, säger Magnus. Vi har också en hel bunt med fantastiska volontärer och frivilliga som hjälper oss med all vår verksamhet.

På Frälsningsarmén i Ystad har man 2,5 tjänster fördelat på en heltid och tre halvtidstjänster. Den som har heltiden är Magnus, halvtiderna har Monica Alhbin, Anna Flyxe Kruckenberg som är socialkonsulent och Eva Andersson som jobbar i köket. Utöver de anställda är det alla volontärer som gör det möjligt att driva den verksamhet man har. Kåren har 38 medlemmar, gudstjänst på söndagar klockan 11 och på måndagar ojämna veckor samlas hemförbundet klockan 14. Hemförbundets samlingar och program sköts av Gun Nordström och Lena Nilsson.

— På träffarna börjar vi med en andakt som antingen Gun eller jag leder, berättar Lena Nilsson. Ibland har vi en föredragshållare som också kan ta andakten. Efter det dricker vi kaffe inne i kaféet med hembakat bröd, en bulle och en mjuk kaka. Vi försöker engagera våra medlemmar att hjälpa till och baka till de här samlingarna. Det är lite olika hur många som kan och orkar hjälpa till med bakningen.

Hemförbundet var från början en samling man hade på många kårer i Frälsningsarmén, ett sätt att samla hemmafruar på dagtid. Idag är det på kåren i Ystad fortfarande en majoritet kvinnor som kommer till samlingarna, men nästan uteslutande pensionärer.

— Vi har någon yngre men man kan nog ändå säga att de är 70+, de allra flesta eller kanske till och med 75+, säger Lena. Både män och kvinnor är välkomna.

Programmet varierar mellan föredrag, sång och musikprogram på 30-45 minuter efter fikapausen. Vid vissa tillfällen har kåren gjort utflykter tillsammans med hemförbundsmedlemmarna. Lena och Gun har hållit i dessa samlingar tillsammans i sju år. En måndag i månaden är det familjekväll klockan 18.

— Under våren ser vi fram emot fem nya tillfällen då vi ska ses till Familjekväll, säger Elisabeth Edin, en av de frivilliga ledarna på kåren. Familjekvällarna riktar sig i första hand till familjer. Tonåringarna och de unga vuxna som kommer på Fredagshäng får vid dessa tillfällen vara med och hjälpa till. De finns många olika uppgifter och aktiviteter att hjälpa till med.

Utan Eva Andersson i köket hade man inte kunnat ha servering som denna, menar Magnus Alhbin.

Gertrud Sandgren och Anna Flyxe Kruckenberg vid fikabordet tillsammans med Annas hund Dante.

Bengt Lundén, Kent Schlyter och Lasse Ohlsson fikar på kafé Oasen.

PÅ FAMILJEKVÄLLARNA

BÖRJAR MAN MED

GEMENSAM MÅLTID

OCH SAMLAS

EFTER DET I

KYRKSALEN FÖR

EN ANDAKT MED

SÅNG, DRAMA OCH BÖN.

På familjekvällarna börjar man med gemensam måltid och samlas efter det i kyrksalen för en andakt med sång, drama och bön. Efter andakten blir det gemensam lek och det ges också utrymme för pyssel, fri lek och spel.

— Besöksantalet har varit mellan 15 och 30 personer, berättar Elisabeth. Vi ser fram emot att välkomna fler då vi vet att det finns en efterfrågan.

Det som händer på tisdagar, förutom kafé Oasen, med samtalsgrupp, andakt och lunch är att på kvällen samlas sånggruppen och musikkåren för övningar. Sångarna brukar samlas klockan 18 och musikkåren 19.30, halvtimmen emellan övningarna är det en kort bönesamling där båda grupperna är välkomna. På onsdagar förbereder Alice och Lennart Jönsson torsdagens loppis.

— Vi tycker det är roligt att syssla med detta och träffa folk, säger Alice som hållit i loppisen i tio år.

Efter en varm kopp kaffe följer vi med Monica Alhbin via loppisen in i kyrksalen där det står några stolar i en cirkel längst fram och på ett litet runt bord står ett ljus och en skylt med texten ”Andrum”. Snart samlas ett tiotal personer, några sätter sig på stolarna i ringen andra sitter i bänkarna. Efter inledande läsning ur andaktsboken Trösterikt, av Catharina Segerbank, börjar samtalet och diskussionen. I boken hade de kommit fram till bokstaven ”Ä” och temat på samtalet denna dag var ”änglar”.

Alla som är där får delta i samtalet och berätta för de andra hur de ser på änglar, om de mött några änglar, hur de tror att änglar kan se ut. Efter samtalet avslutades samlingen med sinnesrobönen. Boken Monica Alhbin läste ur hade efter denna träff bara ett kapitel kvar så nu under våren ska de byta till Boken ”Fridtid – 365 tankar för sinnesro” av Olle Carlsson.

När vi kom tillbaka till kaféet var där ännu fler personer, folk som kommit för sopplunchen och gemenskapen. Innan den började serveras höll Monica Alhbin en kort andakt där hon läste om Debora och hennes äventyr som domare över Israels folk ur boken Bibelns kvinnor av Charlotte Frycklund. Ingen blev besviken för att sopplunchen denna dag bestod av köttfärslimpa, utan alla njöt av den goda maten som man fick köpa till självkostnadspris.

Efter stängning på torsdagen tar man ner allt som säljs i loppisen, utom tavlorna som hänger på väggen. Om det inte är den vecka i

månaden då loppis även är öppet på lördagen. Jämna veckor är det fredagshäng på Frälsningsarmén i Ystad. Dit välkomnas ungdomar från 13 till 25 år.

— Kvällarna brukar ha någon form av huvudtema, som pingisturnering, bil-kurragömma, brädspelskväll, tv-spelskväll, quisskväll eller matlagningskväll, berättar Elisabeth Edin, som leder detta tillsammans med Helena Öman.

Fredagshäng brukar ha en inledning med någon lek och lära-känna-varandra-aktivitet, samt en andakt. Under kvällen serveras fika och snacks.

— Glädjande är att vi ser en nyfikenhet och att det ibland varit över tio ungdomar här.

Lördagarnas program varierar från vecka till vecka. En lördag i månaden är det loppis och kafé och en lördag i månaden har Sonja Allbäck ordnat samling för ”Hjälptruppen”. En stödförening för Frälsningsarmén i Ystad.

Monica och Magnus Ahlbin utanför entrén till Frälsningsarmén i Ystad.

Veckoprogram

Måndag: Hemförbundet (ojämna veckor), Familjekväll (fem tillfällen under våren).

Tisdag: Kafé Oasen, Samtalsgrupp –Vägens gemenskap, Sånggrupp, Musikkår. Onsdag: Ingen aktivitet.

Torsdag: Kafé Oasen, Samtalsgrupp –Andrum, Loppis.

Fredag: Fredagshäng (jämna veckor).

Lördag: Loppis och kafé (första lördagen i månaden), Hjälptruppen (en gång per månad).

Söndag: Gudstjänst klockan 11.

— Det är som klubb vi ska söka och ragga pengar till Frälsningsarmén genom att bjuda in föreläsare som är intressanta, berättar Sonja.

Hon säger att besökarna kan köpa lotter och vinna priser som folk har skänkt till lotteriet, de får också köpa kaffe och fika. De flesta som kommer har betalat en medlemsavgift, men det kommer en del nya besökare som är intresserade av föreläsningen. De får då betala för det tillfället. Sonja säger att det inte är svårt att få lotterna sålda.

Kårens medlemmar och de flesta besökarna är 65 plus, men Magnus ser det inte som ett problem. Det kommer hela tiden nya 65 plussare som trivs i verksamheten och deltar aktivt och som blir volontärer.

— Det är rätt intressant att en av de äldre som brukar komma på lördagarna på loppisen nu har börjat komma till andra verksamheter. Och vid jul-loppisen var det en äldre som kom hit med sin son och barnbarn för att fika. Och det blir ett steg. De kommer hit och ser vad vi är för några. Det finns vägar, men det gäller bara att hitta dem.

Många av besökarna på kåren och många av volontärerna är inte medlemmar men har ett stort hjärta för Frälsningsarmén. Magnus menar att Frälsningsarmén har ett gott renommé och att ”varumärket” är starkt i Ystad.

— Vi har synts och gjort väldigt mycket, och gör fortfarande väldigt mycket, säger han. Men tyvärr är det kanske inte så många som vet att vi är en kyrka. Svårigheten är i dag egentligen rent pedagogiskt att använda dagens situation på ett modernt sätt och att man får med tron på ett trovärdigt och aktuellt sätt. Så att det blir värt att tro på. g

fakta Frälsningsrmén Ys tad

26 augusti 1888 kom Frälsningsarmén till Ystad. En liten grupp frälsningssoldater ”öppnade eld”.

26 augusti 1889 togs det första spadtaget till den lokal som fortfarande bildar stommen i huvudbyggnaden.

14 maj 1949 invigdes ombyggda, nyrenoverade lokaler.

Åren 2004-2005 gjordes ytterligare renoveringsarbeten och en tillbyggnad.

Kåren har 38 medlemmar.

Alice Jönsson, som tillsammans med sin man Lennart ansvarar för loppiset håller ordning bland varorna.

A ktu ELLt

#2 .2023

Ett år av krig i Ukraina

DEN 24 FEBRUARI var det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina och hela världen fick bli åskådare till ett krig som slog städer, infrastruktur, sjukhus, skolor och bostäder i spillror, skadade och dödade och jagade miljontals ukrainska invånare på flykt. Samtidigt mobiliserade Frälsningsarmén för att hjälpa – inne i Ukraina, i gränsländerna och i de länder dit flyktingarna tog sig.

Här i Sverige har Frälsningsarmén under året välkomnat flyktingar som kommit

hit från Ukraina med mat, kläder, sovplatser, språkträning, gemenskap, myndighetskontakter, jobbcoachning och gudstjänster på många platser runt om i landet. På den lilla norrländska orten Hällnäs blev Frälsningsarmén till exempel centrum för ett trettiotal ukrainska mammor. På Templet i Stockholm etablerades Ukraina-hjälpen mer och mer och så småningom möttes mellan 150-170 personer varje vecka. g Carina Tyskbo, Eva Gustin

Representanter från ESF och EU-kommissionen diskuterar projektet som ska underlätta för Ukrainska flyktingar att få jobb.

EU-kommissionen besökte EU-centret

200 UKRAINSKA FLYKTINGAR ska få hjälp in på den svenska arbetsmarknaden i ett nytt EUfinansierat projekt på Frälsningsarméns EU-center i Stockholm. I slutet av januari besökte representanter från EU-kommissionen och Svenska ESFrådet verksamheten för att höra mer om projektet.

Projektet syftar till att, hos ukrainska flyktingar, förbereda och underlätta inträde på arbetsmarknaden.

— Intresset och behovet är stort hos dem som kommer till oss. Och de är många. I måndags var det 61 personer på engelskalektionen. De vill ha hjälp och träning för att få ett jobb att gå till, säger Tiberiu Lacatus, projektledare och ansvarig på Frälsningsarméns EU-center.

Målet är att när projektet avslutas i november 2023 ska 200 personer kommit in eller närmat sig den svenska arbetsmarknaden.

—Jag önskar Frälsningsarmén framgång med det här viktiga projektet, sade Leonardo Colucci från EU-kommissionen vid besöket.

g Lars Beijer, Carina Tyskbo

Frälsningsarmén i Göteborg firade

140 år på Nordstadsveckan

DEN 18-21 JANUARI arrangerade Frälsningsarméns kårer (församlingar) i Göteborg återigen Nordstadsveckan. I år blev det extra festligt då man samtidigt firade att det i januari var 140 år sedan Frälsningsarmén etablerade sig i Göteborg. Dagarna bjöd på allsång, musik, frågesport, barnrytmik och gospelkör. Kaffebilen var på plats, det spelades fotboll och Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna deltog med modevisning. Dessutom bjöds det på soppa av flera göteborgskrögare, Bäst i Väst-tävling för barn och unga, samt mycket annat. Under dagarna kunde man också få information om Frälsningsarméns sociala arbete över en kaffekopp.

g Eva Gustin

USA, är konstnärlig ledare

Söderkåren gör musikalen Superstar

”Superstar – En musikal om tidernas hjälte” handlar om Jesu sista dagar och uppförs på Frälningsarmén Söderkåren helgen före påsk. Bland de medverkande har några professionell bakgrund i branschen. Även publiken får vara delaktig under föreställningen.

INSPIRERAD AV rockoperan Jesus Christ Superstar spelas ”Superstar – En musikal om tidernas hjälte” på Söderkåren i Stockholm 1-2 april. De omkring 40 medverkande är 7-80 år och har olika bakgrund, livssituation och relation till Frälsningsarmén. Förutom att berätta för publiken om Jesus fyller arbetet med musikalen flera syften. Markus Rylander är initiativtagare och koordinator.

— Det här förenar oss på kåren, ger oss ett gemensamt mål att arbeta mot och gör det kul att komma hit. Vi blir inspirerade, ut-

vecklas och skrattar mycket. Vi har helt galet roligt, säger Markus som även har startat minibrass för barn på Söderkåren.

Ensemblen innefattar bland annat kör, brassband, kompband, teatergrupp och ansvariga för dekor och kläder.

Konstnärlig ledare är skådespelaren och regissören Jakob Hultén från USA som är delaktig i tv-serien Padeldrömmar i vår. Han lotsar gruppen genom idéer, frågor och problem i det konstnärliga skapandet.

— Utmaningen är att hitta ett läge i rummet där alla vågar prova nya saker utan rädsla att göra fel. Det är ett jätteroligt projekt och jag hoppas alla känner att vi skapar något nytt och lär oss saker tillsammans, säger han.

Musikalartisten Olivia Lorenz, som utbildat sig på New York Film Academy, är bollplank gällande koreografi, musik och sång. Hon har varit med i produktioner både i USA och Sverige. Musikalvärlden är ofta hierarkisk med tydliga ramar, påpekar hon.

— Men här bidrar alla med förslag, och man

får vara med oavsett erfarenhet och ålder, det är fint. Jag har fått släppa min kontroll, vilket har varit nyttigt, och jag har mötts av en fantastisk och varm atmosfär på kåren, säger Olivia.

Det hela är ett samarbete med studieförbundet Bilda och publiken får tillfälle att sjunga med, reflektera över bibelberättelserna och bättra på sina historiekunskaper. Före pandemin sattes musikalen Dunderklumpen upp och Markus Rylander har inte brist på idéer inför framtiden.

— Detta kan användas inom nya områden och andra sammanhang framöver så att fler får uppleva detta i enlighet med Frälsningsarméns vision Välkommen hem, menar han.

Olivia nämner musikalens betydelse som konstform, särskilt i en tid som skakas av svårigheter.

— Musikalen kan vara en ventil och inge hopp i en trygg miljö, och genom musiken och berättelsen kan man engagera, bilda och sammanföra människor, säger hon. g Teresia Jansson Mer info och biljetter: www.bilda.nu/superstar

Olivia Lorenz utbildade sig till musikalartist i New York och stöttar de medverkande gällande sång, musik och koreografi.

Jakob Hultén, skådespelare och regissör från

för ensemblen.

foto: Kristoffer Paulssons antander

Intresset var stort när Myrorna slog upp dörrarna till sin lagerbutik.

Myrornas första lagerbutik

DEN 23 FEBRUARI öppnade Frälsningsarméns second hand-kedja Myrorna sin allra första lagerbutik i Botkyrka Handel söder om Stockholm. I den 500 kvadratmeter stora butiken säljs allt ifrån kläder, väskor, skor, leksaker och husgeråd till konst och möbler. Kläder och textiler säljs till kilopris. I byggnaden finns också två av Myrornas sorteringcentraler.

I dagsläget har Myrorna över 30 butiker på 17 olika orter över hela Sverige, samt en webbshop. Det unika med den nya lagerbutiken är att varorna kommer direkt från sorteringen så det blir inga onödiga mellanhänder för transport och dylikt, samt att mycket säljs till kilopris i stället för per vara. Hela det ekonomiska överskottet går till Frälsningsarméns sociala arbete. g Kerstin Tillenius

FAM-huset vill förmedla familjehem

FAM-HUSET I BORÅS är ett utredningshem där barn och familjer kan placeras akut och bo under tiden de utreds av Socialtjänsten.

– Vi får ofta förfrågningar från socialtjänster som vill placera ensamma barn hos oss, men vi säger nej till det. Vi anser inte att de här barnen ska vårdas i institutionsmiljö, säger verksamhetschef Deni Molin.

För barnen är det bästa att få bo kvar i sin biologiska familj så länge som möjligt, menar han. Om barnen måste skiljas från sina föräldrar är det näst bästa att de får bo i ett familjehem. Därför vill FAM-huset starta en egen familjehemsförmedling. FAM-huset tittar på att man har de praktiska förutsättningarna för att vara familjehem, tid, ekonomi och engagemang. För att stödja familjerna kommer man också att starta ett nätverk. g Martin Alm, Eva Gustin

Arbetet mot porrmissbruk bryter ny mark

STARTA OM, Frälsningsarméns arbete för att befria människor från porrmissbruk, startade förra året tio nya stödgrupper. Det hölls enskilda samtal med 259 personer och mejlkontakt med 156. Vid föreläsningar nåddes 1890 personer och under en äktenskapshelg 40 par. Ett par webbinarier samlade 180 ledare inom den kristna nätverksgruppen.

Vid terminsstarten var 15 skolbesök inbokade och ett ledarmaterial släpps i vår. I boken ”Det där … som ingen vill prata om” berättar Christian Edlund med flera om sina brottningskamper med pornografin. Den kom ut år 2020 och ges snart ut på engelska i pdf-form. I sommar väntar panelsamtal på Torpkonferensen utanför Örebro.

Johanna Lindhult och Christian Edlund leder arbetet inom Starta Om. I sommar håller de i panelsamtal på Torpkonferensen.

— Jag ser fram emot att se hur fler får kunskap och börjar brinna för detta och att höra fler rapporter om människor som blir fria och som vill hjälpa andra att bli det, säger Christian Edlund, samordnare för stödarbetet inom Starta Om. g Teresia Jansson

foto: Kerstin t illenius

Peter Klockgärd ser sig som en enkel man som fick en stor gåva av Gud. Den Helige Ande kom över honom och intensiv bibelläsning, mycket bön och många tårar förnyade hans kristna liv och hjärta.

Tårar och tro

Många som är kristna från barnsben kan med åren känna att glöden falnar. För Peter blev ett radikalt möte med den Helige Ande en kallelse till att leva mer beroende av Gud. Nu får den nyblivne pensionären genom Guds kärlek och profetians gåva betjäna andra.

Eksjö-bon Peter Klockgärd är 65 år och har varit kristen hela livet. Men först för 14 år sedan blev hans tro brinnande och levande på allvar. Livet skakades i sina grundvalar och nu är han en mycket mer öppen och känslig man som har lättare till tårar. Som tonåring döptes Peter och blev aktiv medlem i en församling. Han påverkades under ungdomen av flera starka gudsmöten. Tillsammans med sin blivande fru Lena gick han en bibelskola som lade en bra grund för livet och tron tillsammans.

Åren gick. Peter och Lena bildade familj och fick barn. Han blev ”idrottsförälder” med matcher och träningar på söndagar. Hus och hem och eget sportande tog det mesta av fokuset och tron gled ut mer i periferin. Men vid 51 års ålder upplevde han något väldigt speciellt.

— Det var min första semesterdag i stugan. Min fru sov. Jag höll på att måla om utvändigt och fick ett infall att ta med radion och satte på den för att kolla batterierna. Exakt då strömmade den norska sången ”Herren välsigne dig” ut ur högtalaren. Jag stod som förstenad med målarburken i ena handen och penseln i den andra, säger Peter.

Följande märkliga sång berörde ännu mer: ”Du sågar din bräda och du målar ditt hus. Men när ska du börja leva?” förkunnade rösten från en närradiostation. Peter förstod att han hade fått ett tilltal från Gud. Senare letade han upp sin Bibel och började läsa.

— Jag läste och läste, ända från början. Det här var ingen slump, Gudsordet började tala

till mig på ett nytt sätt. Mina vänner och min fru tyckte att det var lite häftigt, berättar Peter.

På väg till en församlingshelg i augusti upplevde Peter en väldig sorg i hjärtat, en stor nöd. Framme på gården bröt han ihop och grät som ett barn. På kvällen i sängen kom Guds Ande över honom och Peter började tala i tungor. Det var som en eld, något han inte själv styrde över - ett flöde av Guds kärlek.

JAG HADE ETT

hetsrus, ett tillstånd av stor frid och stark glädje. Under ett och ett halvt år framåt gjorde han, förutom jobbet och hemmasysslorna, inget annat än att läsa Bibeln och be.

— Jag hade ett sådant sug efter att ständigt umgås med Gud. Jag åkte hem på lunchen och åt och bad, jag bad på nätterna för ledarskapet i Eksjö och för människor i nöd. Ändå var jag pigg på jobbet, säger Peter och ser lite förvånad ut, som om det nästan handlade om någon annan än honom själv.

— Jag kommer från en släkt av vanliga enkla människor och har ingen direkt utbildning i botten. Men Gud lyfte upp mig och gav mig en ny identitet, fortsätter han.

HEM PÅ LUNCHEN

— Jag sjöng i anden och låg så i sängen till halv fyra på morgonen! Tiden försvann, det kom sånger jag inte visste att jag kunde, gamla kristna psalmer och visor. Jag tänkte på Mose 40 dagar på berget när han fick se Gud för en kort sekund, och att Gud är så ren, så stor och mäktig, säger Peter.

Sången väckte Peters fru, men hon somnade om. På morgonen undrade en församlingsmedlem vem som hade sjungit i Anden och hållit alla vakna. Peter ler åt minnet.

Tillbaka i vardagen levde han i ett salig-

För Peter förstod så småningom att det var en profetisk gåva han fått av Gud. Kärleken han upplevde var så stark. Frun förstod inte vad som hänt och kontaktade en andlig ledare för att få råd kring sin förvandlade make. En man som grät, bad på knä och gick från att sluka sport i timmar till att knappt sätta på teven.

I sitt yrkesliv har Peter bland annat varit dekoratör, kommunikatör och möbelsäljare. När han närmade sig pensioneringen kom förfrågan om att ta över som platschef på Eksjö Camping, Konferens och restaurang, som drivs i kristen regi. Han tackade ja. Kort därefter slog pandemin till och alla bokningar försvann.

— Vi var tvungna att gå i tro, med sju anställda och 43 bokade sommarjobbare. Gud förvissade oss om att vi inte skulle stänga ner, bara ställa om efter de nya restriktioner-

TEXT OCH FOTO: CARINA TYSKBO

HÖSTEN 2020 BLEV VI

UTNÄMNDA TILL ÅRETS TURISMFÖRETAG OCH

I TALET UNDER PRISUTDELNINGEN TACKADE

JAG GUD SOM HJÄLPT

OSS GENOM ALLT.

na. Vi sålde matlådor till äldre, hade andakter, barnaktiviteter och en campingpastor. På så sätt nåddes människor med evangelium även under pandemin, säger han.

En dag när Peter stod i duschen fick han ett tilltal från Gud: Campingen skulle få synas i medierna. Efter en och en halv månad hörde en kristen tevekanal av sig. Peter och restaurangchefen fick under en timmes sändning berätta om verksamheten i ett program som når många tusen tittare.

— Direkt efteråt fick vi bokningar. Vi klarade den svåra krisen med god marginal. Hösten 2020 blev vi utnämnda till årets turismföretag och i talet under prisutdelningen tackade jag Gud som hjälpt oss genom allt. I tidningarna sade jag samma sak, jag kunde inte ta åt mig äran själv, säger Peter berörd.

Samma år såg han att Frälsningsarmén i Eksjö skulle göra en nystart med inriktning på barnfamiljer. I kyrkan mötte han den nyanställda familjekonsulenten Pernilla som berättade att det kom så många barn att hon bad Gud sända en pensionär till hjälp. Peter häpnade.

— ”Men jag är ju pensionär, jag kan hjälpa dig!” sade jag. Dessutom hade jag bett Gud om att hitta något att göra efter yrkeslivet.

Så kommer det sig att Peter sedan förra hösten hjälper till med fikat på kårens (församlingens) öppna förskola ”Flora”. Han tycker att Frälsningsarmén gör ett fantastiskt arbete och ska även få hålla i ett bibelstudium om profetians gåva.

— Det jag har upplevt får inte alla vara

med om. Det är en gåva från Gud, inte min egen styrka. Men alla har något att dela i en församling. Paulus säger ju att alla lemmar i kroppen kan bidra, hävdar Peter.

Även om han kan uppleva motstånd tror han att den som umgås med Gud kan följa sitt hjärta och känna frid över sitt handlande. Som David i Gamla testamentet, som hade ett gudshjärta. Man kan heller inte bygga sitt kristna liv på känslor utan måste stå fast i tro och övertygelse. Psaltaren 139 talar om att Gud känner oss så väl och har en plan för våra liv. Det gäller alla, menar han.

Sin uppväxt betecknar han som hård, med strängt kristna föräldrar av den gamla stammen. Han var tvungen att gå i kyrkan och fick inte sporta på söndagar. Pappa bestämde hemma och arbetade jämt. Gud var en sträng farbror på ett moln. Peters vänner undrar ibland över hur han alls kan vara aktivt kristen med sin bakgrund.

— Men tack vare all kärlek och mina starka möten med Gud har jag stärkts i min tro. Man måste födas på nytt, som Jesus säger till Nikodemus i Johannesevangeliet 3. Jag är ingen supermänniska – jag är som alla andra kristna, säger Peter. g

Peter bad Gud om att få vara till nytta efter sin pensionering. Samtidigt bad Frälsningsarméns familjekonsulent om fler volontärer, och nu finns Peter på öppna förskolan varje vecka.

fakta pe ter k lockgärd

Ålder: 66 år.

Bor: Eksjö.

Familj: Hustrun Lena, 3 barn och 8 barnbarn.

Sysselsättning/ideellt engagemang: Pensionär, volontär öppna förskolan Frälsningsarmén Eksjö.

Läser helst: Kristen litteratur, Bibeln.

Intressen: körsång, padel och gymträning.

Favoritbibelord: Filipperbrevet 4: 6-7.

min Väg till gud | peter klockgärd

Ett fattigdomsbevis för samhället

Jag ser dem varje morgon på väg till mitt arbete. Köerna ringlar sig uppåt hundra meter utanför Frälsningsarmén på Östermalm i Stockholm. Vad väntar de på? Jo, att få utrymme att komma in för att äta frukost och kanske få en matlåda med sig till lunch eller annan hjälp. Det är ingenting vi är stolta över. Det är ett fattigdomsbevis inte enbart för den enskilda individen eller familjen utan för det samhälle som överlåter mer och mer av utförandet av social välfärd till civilsamhället, till idéburna organisationer, till Frälsningsarmén. Och vet du, vi har inte längre resurser att hjälpa alla som söker hjälp.

VI SKA VARA DE SOM

TÄTAR MASKORNA I

SAMHÄLLETS

SKYDDSNÄT, MEN

ALLTEFTERSOM

SAMHÄLLETS SKYDDS-

NÄT BLIR GLESARE, RAMLAR FLER

MÄNNISKOR IGENOM

OCH EFTERFRÅGAN

AV HJÄLP FRÅN CIVILSAMHÄLLET ÖKAR I

OMFATTNING.

Hur långt ska vi sträcka oss? Ska vi söka pengar till anställning av fler medarbetare för att hinna utreda hjälpbehoven och möta den nöd som finns? De sociala insatser som Frälsningsarmén och övriga aktörer i civilsamhället utför är ämnade att vara ett komplement till det offentliga. Vi ska vara de som tätar maskorna i samhällets skyddsnät, men allteftersom samhällets skyddsnät blir glesare, ramlar fler människor igenom och efterfrågan av hjälp från civilsamhället ökar i omfattning.

Genom extra medel och landsomfattande insamlingar har vi i viss mån kunnat möta behoven, men inte fullt ut. Sammanfattningsvis ser vi att klyftorna mellan grupper ökar. Detta är naturligtvis väldigt allvarligt. Det görs insatser från samhällets sida, men inte tillräckligt. Bland de förslag som Frälsningsarmén nyligen har lagt till regeringen är att höja försörjningsstödet med 25 procent, en konkret åtgärd som skulle ge effekt för dem med störst behov.

Flera av våra verksamheter har blivit `tagna på sängen`. Våra medarbetare har använt upp till dubbelt så många arbetstimmar på att hantera hjälpsökande under januari månad. Inför julen var det på flera platser mer än dubbelt så många hjälpsökande och upp till 60 preocent av dessa fick avvisas utan utredning, då det helt enkelt saknades såväl personella som finansiella resurser. En verksamhet beskriver situationen ”De två första torsdagarna i januari hade jag sjutton tunga sociala samtal varav några krävde många timmars arbete för att hantera akut hemlöshet och myndigheters undfallenhet. Under december månad har ett flertal familjer och individer hört av sig

med en dokumenterad risk för vräkning och därigenom hemlöshet på grund av att de inte har pengar till sina elräkningar och dessutom har en påbörjad hyresskuld.”

Det handlar inte längre om att vara ett komplement till det offentliga, utan i stor utsträckning om att vara utförare av social välfärd, hjälpa till att förhindra att familjer vräks eller att det blir strömlöst i lägenheten. Nya grupper av hjälpsökande är bland annat ensamma män som har sjukbidrag, men inga sociala problem. Pengarna räcker helt enkelt inte till både mat och hyra och övriga hushållskostnader.

Allmänt brukar det vara färre som söker hjälp i januari, men det höga trycket av hjälpsökande fortsätter även in i det nya året. Ser vi ett paradigmskifte mot ett nytt välfärdssystem där det offentliga gör allt mindre och där vi likt det amerikanska systemet förlitar oss mer på privata och idéburna aktörer vad gäller utförare av social välfärd? Ett sådant samhälle kommer att öka klyftorna mellan fattiga och rika och samhällets skyddsnät dras helt undan från dem som är i störst behov av hjälp. Ett sådant samhälle motsätter vi oss kraftfullt. Frälsningsarmén fortsätter att vara en röst för dem som själva inte längre orkar göra sig hörda. g

Bert Åberg, biträdande divisionschef sociala divisionen, Frälsingsarmén.

Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle

Det är fullbordat

(Joh. 19:30)

Påsken kommer samtidigt som Frälsningsarméns ledare från hela världen har kallats samman för att välja en ny general. Privilegiet att tjänstgöra i rollen som internationella ledare håller nu på att ta slut för kommendör Rosalie och mig, och vi försöker slutföra det som vi hade föresatt oss att göra. Snart måste vi säga: ”Det är klart”.

TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH OCH FRÄLSNINGSARMÉN

Så när jag tänker på påsken dras jag till Jesu ord på korset: ”Det är fullbordat”. Men hur mycket djupare är inte de orden på Jesu läppar som finns nedtecknade i Johannes 19:30. Hans jordiska liv och verksamhet – det största av alla människoliv och den mest långtgående av alla tjänster – var komplett.

Det är fullbordat.

Men orden ”Det är färdigt” får ännu djupare betydelse när vi tänker på att Jesus uttalade dem på sitt eget arameiska språk, så ordet han använde indikerar fullständig underkastelse – det var fullkomligt innan han dog. Kristus, Gud-som-inte-kunde-dö, underkastade sig frivilligt att bli människa. På så sätt upplevde han smärta, lidande och själva döden. Paulus upprepar detta i Filipperbrevet 2:5-8 när han skriver: ’Var så till sinnes som Kristus Jesus var: Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.’ Jesus iklär sig vår mänsklighet. Han förstår oss. Han upplevde den totala förnedring som en offentlig avrättning innebär. Han identifierade sig helt med människans smärta, lidande och död.

Det är fullbordat.

När Johannes senare skrev sitt evangelium på grekiska skrev han ner ”Det är fullbordat” som Jesu sista ord, med ett ord från finansvärlden som betyder ”betalas i sin helhet”. Så evangelisten påminner oss om att Jesus i sin fullständiga underkastelse betalade syndens skuld för hela mänskligheten. På korset har vårt konto

OAVSETT VAD SOM

KOMMER FÖRBLIR

SANNINGEN OM GUDS

HANDLING FÖR VÅR RÄKNING BERGFAST.

betalats i sin helhet. Paulus förbinder ”betald i sin helhet” med att inte längre räkna våra synder och den viktiga betoningen av försoning genom korset. Han beskriver detta i 2 Korintierbrevet 5:19: ’Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser...’  Synden är inte längre frågan – det enda som är av betydelse är hur vi kommer att bemöta en Frälsare som har betalat kontot i sin helhet.

Det är fullbordat.

I början av året bekräftade jag vår ”en gång

för alla Gud”. I Romarbrevet 6:10 läser vi: ’Hans död var en död från synden en gång för alla, men hans liv är ett liv för Gud.’ Guds försörjning för oss började med ett nytt förbund, som började med korset. En gång för alla. Betalat i sin helhet. Hebreerbrevet 9:28 påminner oss om att Kristus offrades en gång för att ta bort mångas, inklusive våra, synder medan Johannes 1:29 förkunnar: ’Se, Guds lamm, som tar bort världens synd’. Det är min synd, och din synd.

Det är fullbordat.

I sanningen att Kristus dog en gång för alla finns också sanningen att han lever, och eftersom han lever kan vi också leva. Detta är kärnan i påskbudskapet. Oavsett vad som kommer förblir sanningen om Guds handling för vår räkning bergfast. Oavsett vad som kommer är vi trygga i hans händer och fullt medvetna om hans försörjning. Oavsett vad som kommer kan vi leva som ”mer än erövrare” och ”övervinnare mitt i allting”, eftersom hans nåd är tillräcklig och han är trofast. Romarbrevet 5:8 säger: ’Men Gud visar sin egen kärlek till oss i detta: medan vi fortfarande var syndare dog Kristus för oss.’ Det är klart! För en gång för all tid ... och det förändrar allt.

Det är fullbordat.

Kommendör Rosalie Peddle och jag skickar våra varmaste påskhälsningar till er.

Brian Peddle, general

SKAPAR FÖR FRIHET. På det skyddade boendet Lyktan erbjuder Frälsningsarmén stödboende och långsiktig hjälp för kvinnor, barn och även män som utsatts för människohandel, våld i nära relationer eller arbetsexploatering. Personerna rustas med nya färdigheter och yrkeskunskaper för hjälp vidare i livet. Ett led i att bearbeta det svåra är den kreativa Verkstan Fri, där de boende skapar handgjorda tvålar, keramik, värmekuddar med mera för försäljning.

På Söderkåren i Stockholm lystes novembermörkret upp när alstren visades för allmänheten under en veckas utställning. Ansvarig för Verkstan Fri är Lotta Larsson (t h), som här visar produkterna för en nyfiken vernissagegäst. I förgrunden står dottern Josefin Larsson.

— Den stora skillnaden mellan denna målgrupp och de övriga som bor på Halvvägshuset är att vi förutom att ge stöd också har en kontrollfunktion, berättar Sofia Bergman.

Halvvägs till friheten

Frälsningsarméns Halvvägshus i Hjorthagen, Stockholm, har upplåtit fyra platser åt Kriminalvården. Det är platser för kvinnor som i slutet av sina fängelsestraff kan ges möjlighet till utsluss, ett friare alternativ i stället för anstalt.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

Sofia Bergman, verksamhetsansvarig, säger att det inte är någon skillnad på hur de bemöter de boende som placerats på Frälsningsarméns Halvvägshus från Kriminalvården och dem som fått plats via Socialtjänsten.

— Men det en ny målgrupp med nya lagar och krav på säkerhet, säger hon. Och vi har fått lära oss mycket om vad som gäller för kriminalvård och hur man ska tänka under det senaste halvåret.

I dagsläget är det fyra fasta platser som finns tillgängliga för Kriminalvården, men Sofia menar att det öppnats möjligheter för Halvvägshuset att ta emot fler kvinnor i utsluss i och med nya vunna avtal.

— Vi har tittat på nya målgrupper för Halvvägshuset, berättar Sofia Bergman. Och tänkte då att detta är ju ett halvvägshus, som är i linje med hur Kriminalvården jobbar. Och det kommer rapporter om att Kriminalvården har fullbelagt på sina anstalter vilket säkert också kommer att öka behovet av utslussningsplatser. De sakerna tillsammans gjorde att jag tänkte att detta kan vara en bana att gå in på.

Från Halvvägshuset hade man två år tidigare försökt vinna en upphandling för Kriminalvården som gällde 26 platser för män,

men förlorade den upphandlingen. Så när denna upphandling kom var man väl förberedd.

— Det var bara att plocka fram mina långa listor på saker att göra. Denna gång gällde upphandlingen kvinnor men ack så viktig eftersom kvinnor också behöver få komma vidare i utsluss, säger Sofia.

För att färdigställa platserna behövde man bygga om en del på den våning det gällde men också göra förändringar på andra platser för att öka säkerheten, som bevakningskameror och installera larm. Den första maj 2022 flyttade de första kvinnorna in för att avtjäna sista tiden av sina fängelsestraff i en utslussningslägenhet på Halvvägshuset.

— Den stora skillnaden mellan denna målgrupp och de övriga som bor på Halvvägshuset är att vi förutom att ge stöd också har en kontrollfunktion, säger Sofia.

Kvinnorna som bor i denna del är inlåsta i sina lägenheter mellan klockan 22 och 06. Storleken på deras rum är något större än kravet som ställts i upphandlingen. På dagtid får de lämna och gå till olika sysselsättningsplatser som planerats i samråd Frivården*. Sofia berättar att detta boende är en av olika åtgärder man kan få i slutet av

sin strafftid. En del kan få bo i utslussningslägenheter, andra kan få fotboja.

— Vi får en riskbedömning från Kriminalvården där de avgjort att de här kvinnorna har varit skötsamma i fängelset och är väldigt motiverade. Och deras strafftid avgör hur länge de kommer vara hos oss.

På dagtid får de komma och vara med på andra aktiviteter i Halvvägshuset som arrangeras för övriga boende om de önskar. Men de övriga boende får inte gå in i den del som är avskild för Kriminalvårdens utslussning. De får ta emot föranmälda besök, men de får inte ha gäster som övernattar i deras boende. Men de har också specifika scheman som de måste följa. De får inte lämna huset i förväg och måste komma tillbaka i tid.

— Men de ska ju öva på att leva utanför fängelsemurarna, menar Sofia. Och ibland kan det hända i Stockholm att tåget är försenat, men då måste de meddela det.

Schemat kan dock ändras från dag till dag och ibland flera gånger under dagen. Det kan vara tandläkarbesök och annat som tillkommer. All förändring måste meddelas Frivården, men ibland hinner man inte få svar från dem som vid ett akut läkarbesök, berättar Sofia. En gång var det någon som åkte med en kvinna till sjukvården medan

*Kriminalvård som äger rum ute i samhället.

DET ÄR JÄTTEKUL

ATT HÖRA FRÅN

FRIVÅRDEN ATT DE REKOMMENDERAR

SINA HANDLÄGGARE

ATT KONTAKTA OSS, SÄGER SOFIA BERGMAN.

en annan i personalen fortsatte försöka få tag på Frivården.

I övrigt gäller samma regler som för övriga boenden, bland annat att det är ett drogfritt boende. Därför görs regelbundna och slumpmässiga drogtester. En av toaletterna i huset har byggts om för att de ska kunna lämna urinprov som kan skickas till labb.

— Vi jobbar med dem som med de andra i huset. Vi bokar in tider för samtal och gör en genomförandeplan och vi skickar in månadsrapporter till Frivården, berättar Sofia Bergman.

Sofia berättar vidare att de gärna ökar antalet platser om Kriminalvården önskar, så de fyller ett helt våningsplan.

— Det är jättekul att höra från Frivården att de rekommenderar sina handläggare att kontakta oss. Och samma sak med Kriminalvården. De har varit väldigt positiva till vad vi erbjuder och hur det har fungerat. Så vi hoppas att det ryktet får spridas. Tyvärr så är behovet stort, det är överfullt i fängelserna.

I Sverige är det nytt för Frälsningsarmén att på detta sätt jobba tillsammans med Kriminalvården, men internationellt är Salvation Army stora på området.

— Vi satsar på det här nu och hoppas på att få vara en stark aktör på den här marknaden. Frälsningsarmén internationellt jobbar med det här så mitt nästa steg är att ta kontakt och se hur vi kan samverka och lära oss av dem, avslutar Sofia. g

Kvinnorna som bor i den del som används för Kriminalvården är inlåsta i sina lägenheter mellan klockan 22 och 06. Dessa bilder visar hur de vanliga lägenheterna i huset kan se ut när boende flyttar in.

Samtalscentret Vårsol vill hjälpa anhöriga till frihetsberövade att göra bra val i livet och minska risken för psykisk ohälsa.

Stöttar anhöriga till frihetsberövade

Barn till föräldrar i fängelse bär ofta på skuld och skam och riskerar att gå samma öde till mötes som sin mor eller far. Frälsningsarméns samtalscenter Vårsol i Jönköping möter därför intagna på häkten och erbjuder deras familjemedlemmar samtalsstöd.

Frälsningsarméns samtalscenter Vårsol i Jönköping stöttar familjer där det finns inslag av psykisk ohälsa, sorg, fysisk sjukdom, våld, separation, dödsfall, beroendeproblematik med mera. Samarbete sker med olika instanser i samhället, såsom Socialtjänsten och Kriminalvården. Emma Duseus, behandlingssamordnare på Vårsol, bedriver varje vecka uppsökande verksamhet på häkten. Syftet är att nå klienternas familjer på utsidan och erbjuda dem stödsamtal/stödgrupper. De ger relevant information om rättsprocessen på en åldersadekvat nivå, besvarar frågor och bekräftar tankar och känslor.

— Barnen tror ofta att det är deras fel att pappa/mamma sitter i fängelse och vi har som mål att minska på barnens skuld-, skam- och ensamhetskänslor, säger Emma Duseus.

— Familjerna får även verktyg och handlingsstrategier för att kunna göra bättre val i livet

längre fram, något som kan minska risken att hamna i egen kriminalitet eller psykisk ohälsa, fortsätter hon.

Hon hänvisar till Socialstyrelsens rapport ”Barn med frihetsberövade föräldrar” från år 2018. Den visar på ett stort behov av fristående organisationer som kan ge stöd till målgruppen. Inte sällan finns negativa erfarenheter av myndigheter som man därför hyser misstro gentemot. Emma Duseus understryker vikten av ett utökat samarbete och större kunskap hos olika aktörer på området.

— Det ökar möjligheterna för dessa barn, syskon och föräldrar att få riktat, adekvat stöd. Vi vill fortsätta informera om deras livssituation och konsekvenserna av den, bland de professioner som möter dem, säger hon.

Kriminalvårdare, exempelvis, erbjuds föreläsningar och samtal kring bland annat barnperspektivet.

g

Teresia Jansson

Bana trivs som kårledare i Västerås. ”Jag älskar Frälsningsarméns vision Välkommen hem – livet med Jesus. Livet med Jesus är det bästa livet.”, säger hon.

Törstig på Gud

Som tonåring satt Bana Berhane på en överfylld båt på medelhavet utan att veta om hon skulle överleva till morgonen. Idag är hon kårledare i Västerås och tacksam för chansen till ett nytt liv. ”Jag har sett en massa saker som jag inte borde ha sett”, säger Bana.

Nu är det åtta år sedan den ödesmättade natten på Medelhavet. Efter flera timmars färd började den lilla båten gå tungt och snart blev det tydligt att den hade gått sönder och börjat ta in vatten. Bana Berhane var 18 år gammal och befann sig på havet mitt i natten tillsammans med 350 andra. Tolv timmar tidigare hade de lämnat Tripoli i Libyen med hopp om att överleva den farliga överfarten.

JAG VET NU ATT GUD

FINNS PÅ RIKTIGT OCH

ATT HAN HÖRDE MIG.

DEN DAGEN FICK JAG

BOKSTAVLIGEN

CHANSEN TILL ETT

NYTT LIV, DET VAR SOM

ATT BLI FÖDD PÅ NYTT.

Bana är en av de många som flytt den obligatoriska eritreanska militärtjänstgöringen och ett liv där militären bestämde hela hennes framtid. Hon lämnade sin sex månader gamla dotter med släktingar och påbörjade den farliga resan. Flyktvägen gick via Sudan och Libyen, där många av hennes vänner dog. Nu satt hon så på en båt mitt i en becksvart natt övertygad om att hon skulle gå samma öde till mötes.

Det var där som hon ropade till Gud för första gången, utan något riktigt hopp om att bli bönhörd. Efter det korta och desperata ropet öppnade hon sina ögon och det första hon såg i mörkret var den italienska räddningsbåten.

— Jag vet nu att Gud finns på riktigt och att han hörde mig. Den dagen fick jag bokstavligen chansen till ett nytt liv, det var som att bli född på nytt, säger Bana.

Tårarna börjar välla upp. Det mesta har hon bearbetat och lämnat bakom sig men ibland när hon pratar om det kommer känslorna tillbaka.

Av den svåra tiden på flykt märks annars ingenting. Idag är Bana biträdande kårledare på Frälsningsarmén i Västerås och just denna dag har hon stått ute på torget i centrum och samlat in pengar till kårens (församlingens) verksamhet.

— Vad kallt det var ute! Men varmare än Haparanda i alla fall, säger hon skrattande och tar av sig jackan.

Kylan till trots i den norrländska orten ligger Haparanda henne varmt om hjärtat. Det var där på Migrationsverket som hon träffade Almas, en etiopisk kvinna som flytt från det rivaliserande grannlandet Etiopien och som berättade för Bana om Jesu kärlek. Bana, vars landsmän varit hårt ansatta av Etiopien vägrade till en början att ens sitta

Bana Berhane på väg till en väns bröllop i Västerås iklädd en traditionell eretriansk klänning.

vid samma bord som henne men Almas fortsatte att visa kärlek trots att Bana avvisade henne gång på gång på gång.

Bana, som är uppväxt i en ortodox tradition men utan en egen tro, hade svårt att skaka av sig känslan att det var något speciellt med Almas och hennes Gud. För varje dag som Almas visade ödmjukhet och kärlek växte känslan sig starkare i Banas hjärta. Vad var det för skillnad mellan Almas Gud och den gud Bana varit uppväxt med? Den gud Bana kände till var mest en straffande gud som hon kände rädsla för. En natt då hon legat sömnlös gick hon på morgonen till Alma och sa att hon ville prata. De bad tillsammans och Bana fylldes med en frid som hon aldrig känt tidigare. Genast bestämde hon sig för att hon ville döpa sig, det fick bli i Haparandas simhall och tiden efter fick hon en omättlig längtan efter att läsa Bibeln.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

Arbetet på Frälsningsarmén är varierande och Bana uppskattar framför allt arbetet med de äldsta och yngsta medlemmarna.

ALLTING

OCH

ÄR TILL GUD

ÄVEN OM VI ÄR

FRÅN

OLIKA LÄNDER

TILLHÖR VI SAMMA

FAMILJ.

— Det kändes som att vara törstig, jag ville bara lära känna min Gud och veta vad han säger om mig och eftersom jag inte kunde jobba i Sverige under min tid på Migrationsverket hade jag all tid att lära känna honom, säger hon med ett stort leende. Tidigare var Gud bara en religion, nu är han min pappa, om du inte vet vem som är din pappa då är det svårt att förstå din identitet. Det ville jag ta reda på, fortsätter hon.

Hon minns tillbaka på sitt tidigare liv, hon rökte och drack gärna, levde bara för dagen och uppfattar i efterhand det som att hon inte tänkte på andra än sig själv. Idag är Gud som en sann och god pappa för henne, med oändlig omsorg.

— Alla kan bli en pappa men inte alla är en bra pappa. Gud är en bra pappa. Han älskade mig innan jag älskade honom och han är med mig hela tiden, säger Bana.

I Haparanda fick hon också sin första kontakt med Frälsningsarmén och kårledaren där kom att spela en stor roll i hennes liv. Hon

Bana var en av ledarna för Sommarkul år 2021 i utsatta järvaområdet i Stockholm.

kände sig genast välkommen och trots att hon bor flera mil bort nu är kåren där fortfarande ett hem för henne. Det var där hon fick växa med Gud och förstå sin kallelse. Till en början var hennes mål att fortsätta plugga och hjälpa andra familjer som också lämnat Eritrea men det var någonting som inte kändes helt rätt och med tiden kände hon en kallelse att ta hand om människor på andligt sätt mer än fysiskt. När tiden kändes rätt sökte hon till Frälsningsarméns Officersskola och kom in.

— Jag var inte bra på svenska så utbildningen var tuff men jag kämpade och hade bra lärare som stöttade mig hela vägen. Det känns verkligen som att jag är på den plats som jag tror att jag ska vara, säger Bana.

Att vara kårledare kommer naturligt för henne och att hjälpa människor och prata om Jesus är det roligaste hon vet, det gör hon både på jobbet och på fritiden.

— Jag älskar Frälsningsarméns vision Välkommen hem – livet med Jesus. Livet med Jesus är det bästa livet. Hälsa och jobb är ju viktigt men Jesus kan ge frid även utan alla de sakerna. Den glädje jag har i mig påverkas inte av yttre omständigheter, det vill jag dela med mig av till människor, säger Bana.

foto:

eresia jansson

De roligaste inslagen i arbetet som kårledare tycker hon att arbetet med barnen och de äldre är och hon älskar att församlingen innehåller alla åldrar. En av hennes favoritsamlingar på kåren är önskesången där gamla psalmer sjungs.

— Även om jag inte är uppväxt med att

lyssna på gamla svenska psalmer har vi samma ande som bekräftar och förklarar allting, det är därför jag älskar att sjunga svenska psalmer. Allting är till Gud och även om vi är från olika länder tillhör vi samma familj, säger Bana.

Två kollegor har denna torsdag kommit till kårens kafé för att förbereda eftermiddagens familjemiddag där familjer kommer för att äta tillsammans med efterföljande alphakurs. Bana skrattar och skojar med kollegorna.

— Jag fick lämna en stor del av min familj i Eritrea men Gud har gett mig en familj här, jag är alltid glad att få komma till jobbet. Mina barn förstår inte att det här är mitt jobb, de ser alla här på kåren som sin familj, säger Bana med ett leende. g

fakta

bana berhane

Ålder: 29 år.

Bor: Västerås.

Familj: Gift och har två barn.

Gör: Biträdande kårledare i Västerås

Favoritbibelord: psalm 91.

Betyder Jesus för mig: Kärlek, allt, jag kan inte andas utan Jesus. Om jag får något problem är han den första jag pratar med. Han är den första som jag delar allt med.

Vad är det bästa du vet: Den frihet med Jesus som jag lever i. Det finns ingen nöd som kan påverka mitt liv. Det kommer problem men jag har det hopp som jag ser i framtiden. Det önskar jag till alla människor. Vad är det värsta du vet: När människor säger att de tror på Jesus men inte har kärlek. Om man tror på Jesus betyder det att man tror på kärleken eftersom Jesus är kärlek. Om vi inte älskar dem som vi ser hur kan vi då älska Gud som vi aldrig har sett?

Bana bor tillsammans med sin man Robel Azeze och barnen

foto: rivat

Bana förbereder julpåsar till kvinnor i Västerås, december 2021.

Sina första år i Sverige bodde Bana i Haparanda. Där träffade hon bland annat kårledaren Maud Fennvik som fick betyda mycket för henne.

Anzhelika Kryvenko är ansvarig för Frälsningsarrméns arbete för Ukrainska flyktingar i Lettland. ”Människor som är desperata kan vara arga och få utbrott. Vi som hjälper måste komma ihåg att det inte är sådana de egentligen är utan vi måste ändå visa ett vänligt bemötande”, säger Anzhelika.

”Nu behöver jag inte somna hungrig”

Ända sedan invasionen i Ukraina inleddes för snart ett år sedan har en stor mängd människor sökt sig till Lettland för skydd. Frälsningsarmén är en av få hjälporganisationer i Lettland och de som flyr kan här få hjälp med allt ifrån mat, hygienartiklar, hårklippning och känslomässigt stöd.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

Många av dem som kommer till Lettland har tagit vägen via Ryssland och sedan staden Cherson i södra Ukraina evakuerades har det under de senaste månaderna ofta kommit fem busslaster om dagen till Frälsningsarméns flyktingcenter i Riga. Den ansvariga för arbetet är Anzhelika Kryvenko som själv fick fly från Sorokine i Ukraina i mars 2022.

— Jag vet precis hur de jag hjälper känner sig, uppgivenheten och rädslan över hur det ska gå. Jag och volontärerna som arbetar har lidit på samma sätt och vi vet själva hur det är att be om hjälp. Situationen är fortfarande jobbig men jag har kommit till en plats där jag har nått en acceptans över det som hänt och jag och min familj har bestämt att vi ska stanna i Lettland, säger Anzhelika.

Frälsningsarméns hjälparbete för ukrainska flyktingar i Riga började med att man erbjöd tre familjer boende i kårens (församlingens) lägenheter och den befintliga personalen delade ut mat till andra som kom. Men i takt med att antalet människor på flykt ökade under våren insåg man att det behövdes en särskild anställd för att koordinera arbetet. Anzhelika anställdes för att bistå med

matutdelning, kläder och hygienartiklar till fler än 1000 personer i veckan. Besökarna kan även få samtalshjälp och praktisk hjälp om hur livet i Lettland ser ut. Till en början finansierades hjälpen med Lettlands egna medel men i april blev kostnaderna för höga så numera kommer en tredjedel av hjälpen från Sverige.

JAG VET PRECIS

HUR DE JAG

HJÄLPER

KÄNNER SIG,

UPPGIVENHETEN OCH RÄDSLAN ÖVER

HUR DET SKA GÅ.

— Vårt mål är att kunna ge till alla som behöver, säger Anzhelika.

Antalet personer som söker hjälp har varierat under året. I april var siffran 5350 personer och sammanlagt har Frälsningsarmén

i Lettland hjälpt fler än 19 000 familjer som flytt från Ukraina. När läget i Ukraina sett lugnare ut har människor försökt återvända till sitt hemland men många kommer tillbaka till Lettland då de inser att det i dagsläget är väldigt svårt att bo i Ukraina. På många ställen finns ingen el, vatten eller värme. De senaste veckorna har Frälsningsarmén i Lettland delat ut matkassar två gånger i veckan till 800 familjer och dagligen kommer cirka 50 personer för att få bröd. En gång i månaden får familjerna ett hygienpaket och en gång i månaden delas blöjor och våtservetter ut.

Tacksamheten från de hjälpsökande är stor. På centret finns en dagbok som de får skriva i. Anzhelika börjar läsa högt från den och tårar både från henne och två volontärer börjar rinna längs kinderna.

— Vi gråter för vi kom på samma sätt, var rädda för att bli utkastade. Därför förstår vi också hur viktigt det är att vara snäll och mänsklig mot dem vi hjälper. Människor som är desperata kan vara arga och få utbrott. Vi som hjälper måste komma ihåg att det inte är sådana de egentligen är utan vi måste ändå visa ett vänligt bemötande. När personen lugnar ner sig kan vi prata, säger Anzhelika.

Förutom de mest basala behoven erbjuder även fyra frisörer från Ukraina gratis klippning till dem som flytt, något som fler än 500 personer tagit del av sedan i somras. En psykolog finns också på plats för samtal både med besökare och volontärer. Behoven sedan i våras har till viss del ändrat karaktär. Å ena sidan är behoven samma, alla måste äta och kunna tvätta sig och barn behöver blöjor, men nu kommer också fler som ber om köksattiraljer, sängkläder och mat till sina husdjur som de kunnat hämta från Ukraina.

EN ÄLDRE KVINNA

RINGDE TILL OSS OCH

VILLE BOKA EN GRATIS

KLIPPNING. HON SA

ATT DET VAR FÖR ATT

HON VILLE DÖ VACKER.

Bland de starkaste minnena nämner Anzhelika en förälder som ringde till centret för att hennes dotter ville att mamman skulle tacka för att hon inte behövde somna hungrig den natten. Även glädjen i barnens ögon när de får en leksak är något hon aldrig kommer att glömma.

— Min egen dotter är sex år gammal. Hon behövde lämna många leksaker i Ukraina och hon blev så glad när hon fick leksaker här, så att få göra även andras barn glada är fantastiskt, säger Anzhelika.

Det tuffaste tycker hon är att se ögonen hos människor som är desperata, särskilt gravida kvinnor utan sin familj som inte vet hur de ska ta hand om det kommande barnet och de äldsta som kanske inte har någon anhörig i Lettland.

— En äldre kvinna ringde till oss och ville boka en gratis klippning. Hon sa att det var för att hon ville dö vacker, säger Anzhelika. g

landsmän

iryna Lysenko

Ålder: 50 år.

Familj: Make, två döttrar, 30 och 14 år.

Från: Mariupol som är ockuperad ryska trupper.

Planer för framtiden: Om Mariupol befrias kommer jag att åka tillbaka till Ukraina för att återställa min älskade vackra havsstad.

Varför jag är volontär i Frälsningsarmén: När jag kom till Lettland bestämde jag mig för att vara användbar för människor eftersom jag även när vi hade fred sysslade med välgörenhet. Under denna tid när ukrainare flyr från krigets fasor bestämde jag mig för att hjälpa mina landsmän. Varje kväll före bönen frågar jag mig själv om jag har gjort något i dag för människor, för segern i Ukraina, och tack och lov har jag alltid ett positivt svar. Frälsningsarmén ger hopp, hjälp och tro. Att vara volontär ger mig en möjlighet att hjälpa människor. Mitt bästa minne: när man ser människor som gått vilse, drabbats av sorg, då de börjar vakna till liv och tackar Frälsningsarmén, reser sig upp för att de får stöd. Tacksamhetens ord. Det svåraste med att vara en volontär: att se tårar, sorg, desperation i varje persons ögon.

Vita khyzhniak

Ålder: 41 år.

Familj: Man och två barn.

Från: Kramatorsk som är mitt i en aktiv krigszon.

Planer för framtiden: Stanna i Lettland, att lära sig språket, att hitta ett jobb.

Varför jag är volontär i Frälsningsarmén: För det första hjälper det mig att bli distraherad från negativa tankar; För det andra, att ha gemenskap med människor, göra något och få en känsla av att jag behövs, att mina ansträngningar kommer att ge gott till andra.

Mitt bästa minne från att vara frivillig: Tacksamma ögon från andra ukrainare. Jag tror att jag som volontär gav dem en känsla av skydd, eftersom vi är i samma situation.

Det svåraste med att vara en volontär: Att hjälpa en person, öppna sig efter hemska händel- ser som den gått igenom och att vinna människors förtroende. Men jag upplever att jag har deras förtroende eftersom jag är en av dem – en flykting från kriget.

Iryna Lysenko Anzhelika Kryvenko och Vita Khyzhniak har själva flytt från Ukraina efter att invasionen startade. Nu hjälper de andra i samma situation.

Vitas lägenhet i Kramatorsk. Hon har inget hopp om att kunna återvända utan planerar att stanna i Lettland tillsammans med sin familj.

De brinner för att hjälpa sina

på flykt

Tackhälsningar

Besökare uttrycker sin uppskattning i tacksamhetsdagbok på

Frälsningsarméns center i Riga

Kära representanter för Frälsningsarmén, vi är så tacksamma för ert arbete och er hjälp. Jag är tacksam för vartenda svar jag fått på mina frågor, för varenda sak ni hjälpt oss med. Ni kan inte föreställa er hur ofta vi talar gott om er. Vi önskar er styrka och inspiration i det fantastiska arbete ni gör för ukrainare.

Darja, från Balakliia, Charkiv-provinsen

Kära Frälsningsarmén, jag är så tacksam för er omsorg, mildhet och vänlighet, för allt ni gör för oss ukrainare under denna tuffa tid. Tack för att ni ger oss allt vi behöver för att överleva, för att uthärda dessa svårigheter och komma tillbaka med hopp om att leva i fred igen. Guds välsignelser, fred, beskydd och kärlek över er alla. Tack en gång till för era hjärtan och för er tjänst för ukrainare. Respektfullt och med tack ...

Anonym

Kära medarbetare på frälsningsarmén, vi är tacksamma för att ni i dessa svåra tider hjälper människor. Ni hjälper till med mat, men vad som är än viktigare, ni är alltid milda och respektfulla. Jag önskar er, alla ukrainare och hela världen fred, välbefinnande, harmoni och allt gott. Låt Gud vara med oss alla.

Katerina, från Izium

Kära Frälsningsarmén, när vi åkte till Lettland var vårt hopp att vi inte skulle bli utslängda, det var väldigt läskigt och livet var osäkert. Det visade sig att vi inte blev utslängda, utan i stället fick så fin hjälp. Vi är väldigt, väldigt, väldigt, väldigt tacksamma för er. Denna hjälp hjälper oss inte bara att överleva, utan värmer också våra hjärtan. Gud bevare er. Kotlyar

Kära Frälsningsarmén!!! Ni har alla blivit änglahjälpare till ukrainare, små ukrainare, och alla dessa som har räddat sina liv från ockupantens attack. Era uppriktiga leenden, er mat och ert humanitära bistånd räddar våra sårade hjärtan. Tack å hela Ukrainas vägnar för er barmhärtighet, uppmärksamhet, empati, tålamod.

Tatiana, från Kiiv

Vi är mycket tacksamma för hjälp, för stora hjärtan och för milt välkomnande. Det här är vad vi behöver, när vi är långt hemifrån. Tack att ni inte är likgiltiga för människor. Låt Gud bevara er alla.

Anonym

De säger att det finns snälla människor i den här världen. Jag har personligen lärt känna denna enkla sanning. Jag böjer mig ner och säger stort tack för hjälp och stöd, lyhördhet och empati, vänliga hjärtan och barmhärtighet. Jag är uppriktigt tacksam mot

Frälsningsarmén för ovärderlig och snabb hjälp, uppriktighet och ansträngningar. Under dessa svåra livsomständigheter börjar man på ett mycket speciellt sätt uppskatta enkel mänsklig empati och vilja att hjälpa andra. Låt fred och godhet vara er, omtänksamma människor!!!

Larisa, från Kharkiiv

Jag är tacksam från djupet av mitt hjärta för förståelse, för godhjärtade människor, empati, och stöd. Det är så skönt att veta att det finns människor som ni i närheten. Jag skulle vilja säga till var och en personligen ”diakuy”, ”tack”, och ge en varm kram. Helhjärtat tackar jag för hjälp, som är så läglig och så nödvändig.

Anonym

Frälsningsarmén, från hela vår stora familj vill vi uttrycka vår tacksamhet för ert stora, vänliga hjärta. Jag har ingen aning om hur vår stora familj på fem, där bara en person kan arbeta, skulle ha överlevt utan er hjälp. Stort tack! Fred, vänlighet och allt gott! Familjen Pogorelovyh, från Kupiansk, Kharkiiv-regionen, Ukraina

Stort tack till Frälsningsarmén för den hjälp som gavs under denna svåra tid för oss. Tack till milda, snälla, empatiska människor runt omkring oss.

Familjen Gusevyh, från Kharkiiv-regionen

Fem år med kylskåp och gurkaglass

Kylskåpsradion, Frälsningsarméns podcast med Gabriel Wahl och dockan Åsskar har i snart fem år varit barnens vänner på nätet. Aktuella ämnen och lyssnarnas frågor har ventilerats i en blandning av allvar och humor. Fler spännande inslag finns i framtidsplanerna.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

Ijuni 2018 sändes det första poddavsnittet med Kylskåpsradion vars målgrupp

är barn i åldern 7-12 år. I spetsen står projektledaren Gabriel Wahl som också lånar ut sin röst till dockan Åsskar, en nioåring från internetvärlden med smak för

gurkaglass och kylskåp. De tar upp aktuella ämnen, pratar med intressanta gäster och svarar på inläggen i frågelådan. Där kan barnen berätta om något jobbigt och be om hjälp. Lyssnarna finns främst i Sverige och Europa men också i flera andra

världsdelar, enligt kartan där de själva fått märka ut var de bor.

I podden blandas humor, glädje, allvar och sorg med syftet att skapa trygghet, hopp, framtidstro och förståelse för alla människors lika värde.

barn och unga | k Y l skåpsradion

Stridsropet frågar Gabriel

Hur skulle du vilja sammanfatta dessa fem år?

Stressiga, roliga, intressanta, lärorika, peppande och välinvesterade. Vi är en stor digital gemenskap där jag får vara med och göra skillnad i barnens liv, och det är värt allt. Jag och Åsskar får så mycket kärlek från lyssnarna.

Varför just Kylskåpsradion och Åsskar och varför älskar han gurkaglass och kylskåp?

Podden hade inte varit någonting utan Åsskar. Han gör den lättlyssnad och rolig, samt allvarlig och seriös på en och samma gång. Han ställer alla tokiga frågor som alla egentligen vill veta svaret på men inte vågar fråga och han missförstår alla krångliga ord. Åsskar tycker att gurkaglass är godast i världen och att kylskåp är coola och vackrast i världen.

Varför lyssnar så många barn på er och vad är deras största behov?

Många är utsatta för mobbning, utanförskap eller ensamhet. Vissa känner ångest och oro för döden, klimatförändringar, en flytt eller adhd-utredning. I våras fick vi ha specialavsnitt om kriget i Ukraina. Barnen berättar om en vuxenvärld som inte lyssnar eller förstår, men uttrycker tacksamhet över att vi alltid finns där och bekräftar deras känslor, uppmuntrar, förklarar och inger hopp.

Vad har varit roligast/tyngst i arbetet med Kylskåpsradion?

Roligast är alla positiva meddelanden om hur Kylskåpsradion förändrat barnens liv och burit dem genom tuffa perioder. Inläggen om oro och sorg är jobbigast/svårast att bemöta

och innebär ett stort ansvar. Det är svårt att räcka till och ge bra svar på hjärtskärande meddelanden. Ofta är vi de första barnen berättar saker för eftersom de gillar oss och kan vara anonyma.

Finns det några inlägg som berört dig extra mycket?

Efter en förfrågan från ett barn som var på cancerbehandling och lyssnade på oss mycket valde vi att utöka till två avsnitt per vecka. När en åttaårig pojkes farfar dog vände sig pojken direkt till frågelådan morgonen efter för att få stöd. Pseudonymen ”gurkis ledsen” skrev om ett problem i skolan och bytte senare till ”gurkis glad” tack vare att situationen blivit bättre efter vårt svar.

Blir det något firande?

Absolut, det blir vår största jubileumsvecka hittills. Jag fyller dessutom 30 år samma datum som Kylskåpsradion startades, (18 juni), och Åsskar firar 100 000 timmar den veckan. Han föddes 22 januari 2012, när vi hade vår första föreställning. Vi celebrerar med egenskrivna sånger av Åsskar och lyssnarna, frågesport och tillbakablickar på höjdpunkterna genom åren. Jag får kanske baka den 100 000 meter höga gurkaglasstårtan som Åsskar bett om så länge.

Vad finns i planerna framöver?

En idé är att göra en bok av frågelådans 15 000 inlägg samt att kunna ge barnen personliga svar på sina frågor. Det vore även roligt med fler skolturnéer. Nu när gurkaglass har lanserats av Hemglass är Åsskars största mål i livet uppnått. Jag hoppas på att hålla ut ett tag till och att alla barn i Sverige ska få veta att dom är bäst i test, som Åsskar brukar säga. g

Här hittar du Kylskåpsradion:

Poddar: Spotify, Podcast, Podbean med flera.

Hemsida: www.fralsningsarmen.se/ kylskapsradion

Siffror*

Inlägg i frågelådan: 1400 Upplästa inlägg: 8000

Antal poddavsnitt: 462

Totalt antal nedladdningar: 860 000 Övrigt: 5 julkalendrar, 115 föreställningar på skolor och läger, 65 sånger. *till och med 31 mars 2023

Lyssnarna har ordet:

Hej, kan ni prata om Kriget mellan Ukraina och Ryssland!!! JAG ÄR SUPER RÄDD!!!!!!!!!!!!!!!!! Kaninälskaren, 11 och ett gurkår - ett gurk år plus ett år = 12 år

Hur får man folk att lyssna och bry sig om vad man säger? Anonym

Vem bryr sig jag är ju en idiot: Jag känner mig kär och så känner jag mig som världens största idiot. Anonym

JAG VILE BARA SÄGA EN SAK NI KAN INTE FÖRSTÅR HUR MYCKET NI HAR JELPT OSS MED ATT VARA BARA NI TVÅ JAG VILL BERÄTTAR ATT NI ÄR BARA BÄST ❤

LOVIS GURKA BÄSTIS, 7100000 år

Jag älskar Kylskåpsradion! Mina barn och jag lyssnar på den varje kväll innan de ska sova. De lär sig så mycket och lärarna i skolan blir förvånade över den kunskap min son har i vissa frågor. Tvåbarnsmor

Gabriel Wahl och dockan Åsskar har under fem år stöttat och underhållit barn i Sverige och utomlands.

TESTAMENTERA MED OMTANKE

Låt din hjärtefråga leva vidare genom att inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente. På så sätt hjälper du människor som lever i utsatthet, där du bor, i Sverige och i andra delar av världen.

Just nu kan du kostnadsfritt få hjälp med att upprätta ditt testamente eller boka kostnadsfri rådgivning med en jurist.

Läs mer på fralsningsarmen.se/testamente eller ring 08-562 282 34/39

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.  Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Världsböndagens

temabild 2023 av Hui-Wen Hsaio.

Befordrade till härligheten

Gunvor Nordqvist, Stockholm

Sven Wickberg, Stockholm

Bo Ericson, Stockholm

Ove Ericson, Stockholm

Gemensam bön världen runt

FÖRSTA FREDAGEN I MARS firas Världsböndagen med samma gudstjänst av Frälsningsarmén och andra kristna kyrkor i ett hundratal länder runt hela jorden.

Årets tema var ”Jag har hört om er tro”, utifrån Efesierbrevet 1:15-19 där Paulus berömmer de kristna för deras tro på Jesus och kärlek till de heliga. I Sverige hölls böndagssamlingar på cirka 150 platser från norr till

Jesus Kristus,

söder. 2023 års program skrevs av kvinnor i Taiwan. De delade med sig av sina förhoppningar och rädslor, glädjeämnen och sorger, möjligheter och behov.

Viktiga böneämnen var för miljön och ett kärnvapenfritt hemland, ökad medvetenhet om de könsstereotyper som kvinnor möter och läkning av offer för verbala och sexuella övergrepp. g Eva Gustin

Be för

• Frälsningsarméns uppdrag att förmedla frälsning och erbjuda en trygg miljö där människor kan bli hela till ande, kropp och själ.

• En välsignad påskhelg med ny kraft från vår uppståndne kung, Jesus Kristus.

• Arbetet och gemenskapen på kåren i Ystad och Frälsningsarméns andra kårer.

• Fortsatt välsignelse över samarbetet med Kriminalvården.

Frälsningsbön

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen:

vi lovar och ärar dig som ensam tog straffet för alla våra brister upp på korsets stam och dog

i vårt ställe för att ge oss liv.

Ur dödsriket steg du mot ljuset och befriade för alltid alla människor som lider under helvetets kval, fångna i syndens kedjor, i sår, psykisk ohälsa, trauman eller otro. I dig finns vår frälsning, du vår räddare. Hjälp oss att varje dag säga vårt JA till dig. Amen, halleluja!

Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2023. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

Posttidning B

Stridsropet Box 5090

10242 Stockholm

Ordets kraft

DET FINNS MÅNGA SAKER som den sekulära föreställningsvärlden saknar ord för. Hur talar vi till exempel om en anhörigs död?

Ena dagen har jag en mormor. Andra dagen har jag det inte. Mellan dagarna har det gått en oändlighet. Och för den behöver jag ett språk. Ordet påsk kommer av hebreiska ”pesach”, som betyder passera, såsom dödsängeln gjorde utanför judarnas hus i Egypten. Och sedan Jesus kom till jorden, dog på korset och uppstod från de döda, tillåter Gud den som tror på honom att passera vidare in

DE HADE FAMILJ

OCH STORA

BARN, MEN NÅGOT

GIFTERMÅL HADE

DET ALDRIG FUNNITS

TID TILL FÖRRÄN

MANNEN LÅG PÅ

DÖDSBÄDDEN.

i himmelriket. Men döden vill i dag många inte alls tänka på eller tala om. Efter att deras anhöriga gått vidare väljer de det så kallade direktbegravning. Billigaste alternativet. De låter bränna upp kroppen bara, varpå askan strös ut utan ceremoni, sånger eller ord.

En sjukhuspräst berättade för mig när jag arbetade i Svenska kyrkan om hur plötsligt döden kunde komma till människor. Perso-

nerna upplevde då ofta ett akut behov av kontakt med präst. Några hade nyfödda barn som bara skulle få leva några timmar. Föräldrarna skyndade att ordna en välsignelse så att barnen inte skulle sluta sina liv helt oförberedda.

Men om välsignelsen eller dopet inte hunnits med, fastän barnen hade fyllt både ett, två eller tre år, så kunde föräldrarna ångra det länge efteråt. Sorgen blev tyngre och kanske obegripligare.

— Hur står du ut med att möta så många människor som sörjer eller ska dö? frågade jag sjukhusprästen.

— Jag är aldrig ensam. Gud är alltid med mig, sa hon.

Tack vare Gud och ordet fick hon det viktiga stödet att lotsa människor genom dödens ögonblick.

Ett sådant hon mindes särskilt var då två livskamrater ville vigas på sjukhuset. De hade familj och stora barn, men något giftermål hade det aldrig funnits tid till förrän mannen låg på dödsbädden. Det märkliga var att han hade tappat talförmågan, men under vigselceremonin lyckades han ändå från sjukhussängen få fram ett sista ”Ja”.

Och fastän stunden kunde varit sorglig, så blev den lättare. Som ett ljus fyllde kärleken rummet och hoppet levde. Tack vare Ordet.

Martin Alm, webbredaktör Frälsningsarmén

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning

återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sIstA oRDEt stA oR DEt